HVB&LSS Världen nr4 - 2013

Posttidning B

webbaserat behandlingsstöd – av och för vårdare

HVB&LSS Världen 4 - 2013

Returadress: HVB&LSS Världen Box 4028, 169 04 Solna Adressändring: adress@hvblssvarlden.se

& LSS HVB VÄRLDEN

Vi samarbetar med Svenska Vård

4-2013

pris: 60 kr

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Metadon rätt medicin Flygfärdiga flyktingflickor

IT-stödet som växer med verksamheten

Fett mager mat på LSS-boende

olm

ockh t S i agen d S v.

S L 21 no Vi visa

Ring 018-56 54 95 och boka en demo, eller besök www.rattspar.se.

St rd utvecklingsstörning på uttrycket

FOTO: RICHARD BAILEY/CORBIS/TT

på:

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Spår r Rätt

Besök

hvbguiden.se & lssguiden.se

Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter

recommended

STOCKHOLM

ÖREBRO

Plats för anknytning.

FALUN UMEÅ LULEÅ

Nu även i Stockholm.

LYSTRA personlig assistans skapar kvalitet genom att respektera varandra och varandras värderingar. Nu har vi även etablerat oss i Stockholm.

Som kund hos LYSTRA är det viktigt att vår grundsyn på assistansen överensstämmer för att vår personal ska kunna göra ett bra jobb hos våra kunder. viktigt är Anknytning att vi gemensamt serfå vara LSS-reformen somavnågot vi vill bevara och Det ärLika här det kan börja. handlar om att med, att omfamnas en socialatt gemenskap tidigt i livet.

Bristande anknytning är en grogrund för psykosociala tillsammans göra som det var tänkt från början, ett bra liv för alla. problem och det är därför vi jobbar så hårt med att bygga upp tilliten hos de som kommer till oss. Utan tilltro saknas grundförutsättningen för den mest elementära behandling. Vi tror helt enkelt inte på att låsa in, utan arbetar med att låsa upp tilliten och tron på den egna förmågan att klara livet. Vårt mål är att varje barn och ungdom som vi arbetar med ska kunna göra de nya val som är grunden i ett självständigt liv.

Personlig assistans som det var tänkt från början.

www.lystrapersonligassistans.se

www.cean.se

recommended

Det är här det kan börja. Anknytning handlar om att få vara med, att omfamnas av en social gemenskap tidigt i livet. Bristande anknytning är en grogrund för psykosociala problem och det är därför vi jobbar så hårt med att bygga upp tilliten hos de som kommer till oss. Utan tilltro saknas grundförutsättningen för den mest elementära behandling. Vi tror helt enkelt inte på att låsa in, utan arbetar med att låsa upp tilliten och tron på den egna förmågan att klara livet. Vårt mål är att varje barn och ungdom som vi arbetar med ska kunna göra de nya val som är grunden i ett självständigt liv.

www.cean.se

Hej Märta, får jag bli din extramamma ett tag?

Trygga hem – trygga barn Attendo introducerar ett nytt standardiserat koncept – T RYGGA B ARN. Konceptet omfattar bland annat dokumenterade rutiner, riktlinjer och uppföljningar och sätter därmed en ny standard för jour- och familjehemsvård. Det huvudsakliga målet med det nya konceptet är i första hand trygghet för barn i familjehem.

Kontakta regional verksamhetschef Jenny Berg för mer information om innehållet i T RYGGA B ARN, 070-300 13 27 eller jenny.berg@attendo.se För information om våra övriga tjänster ring oss på Attendo Individ och Familj: 020 40 37 00.

Ett samtal räcker. Du kan också läsa mer om våra insatser på www.attendo.se

Scanna koden med din smartphone och läs mer.

,QQHKnOO ¾%HJUHSSHW XWYHFNOLQJVVW|UG lU JDPPDOPRGLJW GHW KDQGODU RP HQ LQWHOOHNWXHOO IXQNWLRQVQHGVlWWQLQJ ¾ Jessica Smaaland, intressepolitisk sekreterare pü assistansanordnaren Stil, är en av dem som vill slopa uttrycket utvecklingsstÜrd.

Byt ut ordet utvecklingsstĂśrd Ă„mneskunniga inom LSS har mĂĽnga synonymer till utvecklingsstĂśrning

AnhĂśriga i uppfĂśrsbacke

Med samarbetande myndigheter fĂĽr anhĂśriga nytt hopp

KrĂśnika om metadonbehandling

Fler regioner bÜr använda metadonprogram tycker Birgitta Rydberg (FP) i Stockholm

StĂśd vid autism Kurator Diana Lorenz vet hur man talar med autismungdomar

Flyktingickor behÜver en god man

GÜrel Strand hjälper ickor bli ygfärdiga i yktingboende

Besatt av samtalet Olof Risberg – terapeut med gott Üga till HVB

Hälsosammare LSS-boenden

Fett mycket tillbaka med mager kost i stockholmsfÜrorten Skärholmen

/lV GHVVXWRP RP

• Kommuner fÜrsÜker mÜrka HVB- och LSS-rättigheter visar avhandling, sid 16 • Recension av Elise Lindqvists bok Ängeln pü Malmskillnadsgatan, sid 34 • Aktiva organisationen Svenska Vürd vill ha en etisk plattform pü nationell nivü • Ungdomar frün SiS behandlingshem skriver direkt frün hjärtat, sid 50

1U

+9% /66 9b5/'(1

FĂ–R DIG SOM ARBETAR INOM VĂ…RD, OMSORG OCH BEHANDLING

HVB&LSS Världen Box 4028, 169 04 Solna BesĂśksadress: Hagahuset, RĂĽsundavägen 1, Solna Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-459 24 10 Prenumerationer: adress@compro.se Tryckeri: Elanders Sverige AB, FalkĂśping GraďŹ sk form: Helena WikstrĂśm Ansvarig utgivare: Erik Bergdorf

Medarbetare i detta nummer: BjĂśrn Lennestig, chefredaktĂśr, bjorn@hvblssvarlden.se Patrik Ulander, Susanne Backman, Joel Stockman, Kristin Fridholm och Birgitta Rydberg.

Annonsbokning: Susanne Backman, 0175-615 11, Mobil 0700-39 16 93, susanne.backman@compro.se Annonsmaterial: Eva SjĂśkvist, 08-459 24 35, trafďŹ c@hvblssvarlden.se

Š 2013 Compro Media AB ISSN 2001-2713 Åsikter framfÜrda i denna tidning delas inte nÜdvändigtvis av redaktionen. FÜr ej beställt inskickat material frünsäger vi oss allt ansvar.

Ny tidning frün KYEJXLGHQ VH & +9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

OVVJXLGHQ VH

/HGDUH %M|UQ /HQQHVWLJ &KHIUHGDNW|U

8WYHFNOLQJVVW|UG – ett belastat uttryck ATT VARA UTVECKLINGSSTÖRD är trots allt ett samtida uttryck.

Det används fortfarande i både profession och hos allmänheten. Även den person som betytt mest för att synliggöra de svaga och utstötta i det svenska samhället, nestorn Karl Grunewald, 92, använder det i såväl föredrag som i sin viktiga bok ”Från idiot till medborgare – de utvecklingsstördas historia”.

Uttrycket utvecklingsstörning får mina tankar att gå till frågan om makt, kunskap och subjekt, denna i Foucaults anda mångdebatterade treenighet. Och tänk att Michel Foucault var lektor vid Uppsala universitet i fyra år på det sena femtiotalet. Trots kunskaper om ”dårhusen” och de svenska arkiven avråddes han att lägga fram sin avhandling. Här formades grunden till den i dag klassiska boken Vansinnets historia. Senare, i Frankrike, tog han den högsta franska doktorsgraden.

Strunt i det tycker nog de fyra programledarna för Mifforadio och Miffo-tv samt gänget bakom Glada Hudik. Utvecklingsstörd eller normalstörd – spelar det någon roll? Se oss som dem vi är, resonerar de. Genom att ta ”miffo” som sitt eget värdeladdar de begreppet positivt, och får normalstörda att ändra såväl blicken som sitt eget beteende. Med sina program i radio och i tv ger de omvärlden en tankeställare om dem som utvecklingsstörda programledare. De säger: ”Vi vågar säga vad vi tänker, vi har truten med oss. Folk lyssnar när vi pratar. Det har gett oss ett helt annat liv. Vi mår bättre och vi har fått en starkare självkänsla.” Läs mer om utvecklingsstörning som uttryck och belastat begrepp på sidan åtta. Här finner även CP-öl en ”semantisk nystart”.

ATT FÅ ETT BARN MED FUNKTIONSHINDER påverkar ofta hela det dagliga livet för föräldrarna. Många av dem vittnar om att de mår psykiskt dåligt under barnets uppväxt. Särskilt frustrerande är att de instanser som är involverade i omsorgen om barnet inte sam-

arbetar. Föräldrarna upplever det som en ständig motvind. Emellertid har forskaren Malin Broberg en arbetsmetod som ger hopp.

Den handlar om nya rutiner och att ta vara på engagemanget runt familjerna. Det kan bli en drivkraft för samverkan. Mer om detta på sidan 18.

Endast en procent av kommunernas kostnader används för missbruks- och beroendevård. En del av pengarna går till substitutionsbehandling, som gör nytta, trots allt tal om svarthandel med preparat. En tidig höstmorgon hördes i radions P1 Christina Paulsrud, ordförande i Stockholms Brukarförening, som höll ett besjälat inlägg om metadon. Med 20 år som heroinist och sju år som patient i beroendevården erfar hon att ”man snarare dör med metadon än att man dör av metadon.” Christina Paulsrud vill öka tillgängligheten till metadonprogrammen.

MÅNGA BEHÖVER METADON som medicin, men får den inte. I denna fråga skriver Stockholms sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg (FP) en krönika på sidan 22. Både Paulsrud och Rydberg råkar ha ganska likartade åsikter. Landstingsrådet hanterar flera tiotals miljarder kronor. Kanske kan de två träffas och resonera om fördelningen av den där procenten staden satsar på missbruks- och beroendevård.

Apropå pengar har försäkringsbolaget Skandias stiftelse Idéer för livet räknat på utanförskapets pris, och det landar på 210 miljarder kronor per årskull. Så, hur är det med välfärden. Måste den räknas i pengar? Kanske har den polsk-brittiske sociologen Zygmunt Bauman, 88, rätt ändå. Han hävdar med sin typiskt gråtonade samtidsdiagnostik att en nations bruttonationalprodukt, BNP, inte visar samhällets välstånd; måttstocken bör vara hur de mest utsatta människorna mår. O

Till våra annonsörer i HVB & LSS Världen riktar redaktionen ett stort tack för det gångna året, och en förhoppning om ett gott 2014.

KYEJXLGHQ VH & OVVJXLGHQ VH

Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter

Redaktionen tar gärna emot tips på reportage. Mejla artikelförslag till bjorn@hvblssvarlden.se

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Ersättningsuttryck fÜr utvecklingsstÜrd Intellektuellt funktionshinder, funktionsnedsättning, funktionshinder, särskilt begüvade personer, människor med olika funktionsfÜrmügor, intellektuell funktionsnedsättning, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, stÜdanvändare, begüvningsmässiga funktionshinder, kognitiva svürigheter.

6W|UG DY RUGHW

XWYHFNOLQJVVW|UG LokalfÜreningen Grundens medlemmar i GÜteborg diskuterar uttrycket utvecklingsstÜrd. Det används i massmedier, folkmun, lagar och delvis i professionen. Trots detta är det dags att sätta stopp fÜr ord som särbehandlar, tycker Grunden, som für medhüll av praktiker och forskare.

TEXT: BJĂ–RN LENNESTIG

Ann Holmberg, projektledare hos fÜreningen Grunden i GÜteborg, trÜttnade pü att vara utpekad som utvecklingsstÜrd. I stället startade hon facebookgruppen Stopp! Säg inte utvecklingsstÜrd, som har cirka 250 medlemmar.

Som projekt är det avslutat, men diskussionen fortsätter. – Vi är inte stÜrda personer, och vi utvecklas precis som alla andra. BehÜver man kalla nügon fÜr nügot? Räcker det inte att bli sedd som människa? frügar Ann Holmberg retoriskt.

FĂśreningen Grunden finns pĂĽ 18 orter Ăśver hela landet. Under 15 ĂĽr har den arbetat fĂśr att

medlemmarna ska vara delaktiga fullt ut i sina liv. Münga av fÜreningens medlemmar kallar sig själva fÜr intellektuellt funktionshindrade, inte utvecklingsstÜrda.

Grunden pekar pü att Socialstyrelsen avrüder frün att använda ordet handikapp sedan 2007.

Socialstyrelsen anser att man kan ersätta med funktionsnedsättning eller funktionshinder. Även det kan vara laddat, om det inte används rätt, tycker Grunden.

Ann Holmberg upplyser att FN använder uttrycket funktionsnedsättning. En del länder använder uttryck som �särskilt begüvade per-

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

Programledarna för Miffo-tv, Balint Marton, Sophia Bergman och Claes-Erik Sivre i SvT-sändning.

soner” eller ”människor med olika funktionsförmågor”.

Ann Holmberg och Grundenkollegan Emily Gunnarsson planerar att resa till olika Grundenföreningar över hela landet. Då kommer de att prata om jämställdhetsprojektet ”Vi andas samma luft” och dess koppling till lagarna LSS och SoL. – Vi tycker det är dags att säga stopp till ord som särbehandlar.

Grunden skriver att ”ingen har rätt att stämpla oss”. I det tryckta kampanjmaterialet pekar föreningen på olämpliga synonymer till ut-

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

vecklingsstörd, som idiot, begåvningshandikapp, särbegåvad, mongo, efterbliven, normalstörd, funktionsförmåga, deltagare, brukare och boende.

Nobben i Läkemedelsboken Susanne Bejerot är docent, överläkare och psykoterapeut på institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hon har betydande erfarenhet av kliniskt förankrad forskning för vuxna med

”Det är väl helt enkelt nödvändigt att ibland byta beteckning för att … göra en semantisk nystart.” livslång funktionsnedsättning. Susanne säger: – Jag tycker att diagnosen utvecklingsstörd ska tas bort då den är kränkande för många.

Tyvärr fick jag inte gehör för detta i skrivningen i nya Läkemedelsboken.

Jessica Smaaland, intressepolitisk sekreterare på assistansanordnaren och det icke vinstdrivna kooperativa servicebolaget Stil, tycker att ”begreppet utvecklingsstörd är gammalmodigt; det handlar om en intellektuell funktionsnedsättning.”

Charlotte Eisner, placeringsansvarig på Mind Me Omsorg, vill undvika ordet ”störd”, som hon tycker är omodernt. Begreppet funktionsnedsatt fungerar för att det också används inom andra områden.

I utredningar för Mind Me och dess klienter i personkrets 1 används formuleringen ”mental retardation” som oftast följs av ”lindrig- måttlig- eller grav-” samt begreppet ”autismliknande drag”. Gemene man skulle kunna läsa det som till exempel ”lindrigt utvecklingsstörd”.

– I vår målgrupp skulle jag vilja använda den i sammanhanget korrekta benämningen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning snarare än intellektuellt funktionsnedsatt, framhåller Charlotte Eisner.

Psykologen Gabriella Svanberg gör neuropsykologiska och neuropsykiatriska utredningar. Hon hyser ett starkt motstånd mot termen, och formulerar aldrig att någon person har en utvecklingsstörning. Hon specialiserar sig inom neuropsykologi, och ser hjärnans förmågor alltmer likt kroppen.

– Jag formulerar hellre mina ord i styrkor och svagheter, och vad en person behöver träna extra mycket på eller få kompensatoriska insatser inom. Det kan vara exekutiva förmågor, såsom att planera, organisera, beteendeövervaka, hejda impulser, komma igång och hitta strategier et cetera, säger Gabriella Svanberg.

Begåvningsmässiga funktionshinder LSS-forskaren vid Uppsala universitet och ledamoten i Socialstyrelsens etiska råd, Barbro Lewin, har diskuterat frågan om utvecklingsstörning med personer i funktionshinderrörelsen och forskarkolleger. Hon fastnade för uttrycket stödanvändare, som betonar den enskildes självbestämmande. Å andra sidan, för Grunden och personer med liknande funktionsnedsättningar, använder hon ofta uttrycket begåvningsmässiga funktionshinder eller kognitiva svårigheter.

Mer sällan utvecklingsstörning eftersom det har en negativ laddning också för henne.

– Jag tycker att uttrycket begåvningsmässiga funktionshinder är bäst, eftersom det underlättar förståelsen. Både ordet intellektuell och kognitiv är ju inte särskilt lättillgängliga, anser Barbro Lewin.

Erik Blennberger är forskningsledare och professor vid Institutet för organisations- och arbetslivsetik vid Ersta Sköndals högskola, och även han är ledamot av Socialstyrelsens etikråd. Han skiljer mellan det språkliga uttrycket ”utvecklingsstörning” och det begrepp, det vill säga tankeinnehåll som följer med uttrycket.

Semantisk nystart – Med utvecklingsstörning följer en del trista associationer som inte är så tilltalande, konstaterar Erik Blennberger. Detta är ett vanligt fenomen vad gäller uttryck som betecknar olika typer av problematiska avvikelser från en slags normalitet eller som representerar något som har låg status på annat sätt.

Han pekar på att städare har blivit lokalvårdare som har blivit miljötekniker. Invalider har blivit handikappade som har blivit personer med funktionsnedsättning, medan svaga grupper eller utsatta personer har blivit personer i utsatta (livs)situationer.

– Det är väl helt enkelt nödvändigt att ibland byta beteckning för att, så att säga, göra en semantisk nystart. Dock är det ganska troligt att också de nya uttrycken får belastande associationer efterhand, anar Erik Blennberger. Q

Utvecklingsstörd vanligt uttryck Ordet utvecklingsstörning lever mestadels i det offentliga språket. Intresseorganisationen FUB använder fortfarande detta uttryck, vilket har sina historiska skäl, liksom att många utvecklingsstörda också föredrar att använda det. Enligt FUB finns i Sverige cirka 38 000 personer med en utvecklingsstörning. Samtidigt lever 23 000 barn med en utvecklingsstörd förälder.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Kommunala Glada Hudik-teatern har fått normalstörda att ändra sitt sätt att tänka och se personer med funktionsnedsättningar. Grundaren Pär Johansson i mitten tillsammans med Bosse Östlin och Mats Melin.

Historien om de utvecklingsstörda Karl Grunewalds bok ”Från idiot till medborgare” är omistlig för den som vill förstå det modernas Sveriges uppväxt. Boken speglar betydelsen av sociala, ekonomiska och politiska attityder i samhället - en del av vårt lands kulturarv som ytterst visar hur vi ser på människovärdet. Aldrig tidigare har historiken kring människor med utvecklingsstörning blivit belyst på detta ingående och heltäckande sätt. Boken utkom 2009, och den går fortfarande att beställa.

Författare: Karl Grunewald Titel: Från idiot till medborgare Förlag: Gothia Fortbildning

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

”Med tanke på att några av oss är lite okoordinerade redan innan vi börjat dricka så kan ni fatta hur snabba folk är att börja oja sig.”

0LIIR RFK &3 |O

YlQGHU Sn EHJUHSSHQ Fyra programledare i radio och tv har tagit det tabubelagda miffo till sitt eget. Glada Hudik gör det från teaterscenen. De vill ge alla normalstörda en tankeställare. Även CP-ölen är ett stridsrop; den utmanar det politiskt korrekta.

TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Utvecklingsstörd eller normalstörd – spelar det någon roll? De fyra programledarna för Mifforadio och Miffo-tv Pratshow tycker inte det.

Genom att ta miffo som sitt eget värdeladdar de begreppet positivt och får normalstörda att ändra blicken och sitt eget beteende.

Med sina program vill de ge alla normalstörda en tankeställare om programledarna som alla fyra är utvecklingsstörda. De har nedsättande blivit kallade för miffon.

Nu lyssnar folk när de pratar. Det har gett dem ett annat liv, de mår bättre och har fått ökad självkänsla. Om detta berättar programledarna Claes-Erik Sivre, Nancy Delic, Balint Marton och Sophia Bergman, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

De skriver att ”vi har blivit kallade miffo. Nu har vi tagit det ordet som vårt eget. Här är vi

och vi skäms inte. Vi vill vara med som alla andra. Vi har samma känslor, funderingar, behov och önskningar som alla andra. Vi är människor.” ”Samhället och många människor ser ner på oss som har en utvecklingsstörning. Bara för att vi har lågt IQ tror folk att vi inte förstår innebörden av vissa saker. Vi kanske inte förstår vissa saker lika snabbt, men det betyder inte att vi är barn.”

Lika förhåller det sig med Glada Hudik-teatern som är en kommunal verksamhet enligt LSS. Här arbetar utvecklingsstörda och normalstörda skådespelare tillsammans med målet att förändra omvärldens sätt att förhålla sig till personer med funktionsnedsättningar.

CP-öl tabubelagt Assistanskooperativet GIL i Göteborg och verksamhetsledare Anders Westgerd har tagit fram ett CP-öl som utmanar det politiskt korrekta. Avsikten är att uppmärksamma att funktionsnedsatta faktiskt också har behov att gå på krogen.

GIL vill synliggöra funktionshinder och pekar bland annat på ”den fördomsfulla snällheten”. Till exempel när ”en välvillig allmänhet behandlar personer med funktionshinder som vore de små barn eller allmänt trögtänkta”.

CP-ölen säljs i ett första skede på utvalda restauranger som uppfyller GIL:s krav på god framkomlighet, sedan blir det på Systembolaget. CP-ölen är ett stridsrop, anser Anders Westgerd som vill ha fler rullstolar på krogen.

Att han dricker sig berusad och fylle-sms:ar är inte mer pinsamt än om någon annan gör det, resonerar han.

– Men är du döv, blind, rullstolsburen eller ser lite allmänt CP ut, så kommer du att få onda ögat direkt om du börjar slira lite. Med tanke på att några av oss är lite okoordinerade redan innan vi börjat dricka så kan ni fatta hur snabba folk är att börja oja sig.

Projektet med CP-ölen fick David Lega, kommunalråd i Göteborg och andre vice partiordförande i kristdemokraterna, att skriva en debattartikel. I Föräldrakraft framhåller han att CP-ölen inte bidrar ”till att vi alla kommer att ses som unika människor. Snarare klumpar det ihop oss till en grupp med funktionshinder som egenskap. Det sätter inte heller fokus på något som är ett problem.”

Anders Westgerd replikerar att det finns en moralpanik kring att funktionsnedsatta dricker och att bartendrar inte litar på att personer i rullstol kan göra egna val. Q

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Vi erbjuder helhetsmöjligheter med boende, särskola och fritidsaktiviteter i en vacker och levande bygemenskap för barn och ungdomar. Vår styrka är att skapa ett meningsfullt sammanhang för den enskilde, som bygger på trivsel och trygghet.

Solberga by är icke vinstdrivande En röd tråd i Solberga bys pedagogik är att utveckla elevernas självbestämmandeförmåga. För elever som har svårt att kommunicera, erbjuds alternativ– och kompletterande kommunikation i form av bilder och tecken.

• Elevhemsboende enl. LSS § 9.8 • Korttidsvistelse (avlastning) enl. LSS § 9.6 • Korttidstillsyn för barn över 12 år enl. LSS § 9.7 • Fristående grundsärskola med Waldorfpedagogisk • Kursplan för årskurs 1-9

www.solbergaby.se

NOTISER

$GKG lYHQ KRV lOGUH De svårigheter adhd orsakar äldre uppmärksammas sällan.

En ny avhandling från Göteborgs universitet visar att det ofta handlar om stora svårigheter att hantera vardagen. Det kan bli en utmaning för hälso- och sjukvården.

Psykologen Taina Guldberg-Kjär har i sin avhandling undersökt i vilken grad symtom på adhd i barndomen finns kvar hos äldre. Hennes studie bygger på en självskattningsenkät bland fler än 1500 personer, 65 år eller äldre.

I studien framkommer att de som hade adhd som barn också upplever en sämre hälsa som äldre. Taina Guldberg-Kjär följde också upp 60 personer med separata kliniska intervjuer. Utifrån dessa kunde hon konstatera att adhd verkligen följer med upp i åldrarna.

– Hälften av dem som sade sig ha haft adhd-symtom som barn, visade också som äldre symtom i sådan omfattning att de skulle kunna diagnosticeras med kvarvarande problematik, säger Taina Guldberg-Kjär.

Personerna med självskattade adhd-symtom uppgav också att de hade svårigheter i sin vardag, och att så varit fallet under hela livet.

– Den fortsatta forskningen måste inriktas på att systematiskt utvärdera faktorer och behandlingsåtgärder som kan minska effekterna av adhd-problem under hela livet, säger Taina Guldberg-Kjär. Q Källa: Göteborgs universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten.

)OHUWDOHW NRPPXQHU EULVWHU L MXULGLVNW VW|G Mer än hälften av landets kommuner saknar juridiskt stöd vid handläggningen av ekonomiskt bistånd. Samtidigt ökar behovet av långvarig hjälp med försörjningen i hela landet.

Besluten som fattas av kommunernas socialförvaltningar ska vara rättssäkra och jämlika. Av Socialstyrelsens öppna jämförelser framgår att 56 procent av landets kommuner saknar juridisk kompetens som kan bistå handläggarna med tolkning av lagar och regler vid prövning av behovet av ekonomiskt bistånd.

– Det är olyckligt. Det rör sig om en stor mängd myndighetsbeslut som påverkar enskilda människors liv, säger Socialstyrelsens utredare Anette Agenmark, och tillägger att omkring 400 000 människor årligen får ekonomiskt bistånd.

Särskilt tydlig är avsaknaden av juridisk kompetens i små kommuner. Hälften av landets kommuner har färre än 15 000 invånare, och av dessa saknar hela 84 procent juridisk kompetens. De återfinns i högst utsträckning i Jämtland, Örebro respektive Värmlands län.

Behovet av långvarigt ekonomiskt bistånd under minst tio av årets tolv månader har för vuxna på nationell nivå ökat med knappt tre procentenheter jämfört med 2012. Den största ökningen har skett i storstadsområdena, Stockholm, Göteborg, Malmö samt i Östergötlands län.

– För unga vuxna i åldern 18 till 24 år och för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd är läget på nationell nivå i det närmaste oförändrat, däremot finns stora regionala skillnader, säger Anette Agenmark. Q Källa: Socialstyrelsen. ”Mätverktyget” Öppna jämförelser tas fram i samverkan med Sveriges kommuner och landsting, SKL. Arbetet sker också i samråd med Vårdföretagarna och Famna.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Helhetsperspektiv fรถr elev och uppdragsgivare Social trรคning, behandling av psykisk ohรคlsa & neuropsykiatriska handikapp.

Bรคttre och sรคkrare behandling som fรถljer tonรฅringens utveckling och behov.

Utredning och medicinsk bedรถmning nรคr det behรถvs under placeringens gรฅng!

9nUG RPVRUJ ERHQGH RFK VNROD I|U EDUQ RFK XQJGRPDU

$GYHQWXP EHW\GHU ยตDQNRPVWยต Sn ODWLQ 0HG GHW YLOO YL XQGHUVWU\ND DWW KRV RVV lU DOOD EDUQ RFK XQJGRPDU YlONRPQD 2FK GHW ILQQV DOOWLG HQ P|MOLJKHW DWW VWDUWD RP 9L KDU EHGULYLW +9% RFK SV\NLDWULVN YHUNVDPKHW L 'DODUQD VHGDQ L V\IWH DWW KMlOSD EDUQ RFK XQJGRPDU WLOO HWW VMlOYVWlQGLJW OLY (WW OLY PHG HWW VWLPXOHUDQGH VRFLDOW VDPVSHO L IRUP DY YlQQHU UHODWLRQHU PHQLQJVIXOO V\VVHOVlWWQLQJ RFK OXVWI\OOG IULWLG

9L HUEMXGHU

ย SODWVHU Sn IHP HQKHWHU ย JUXQGVNROD I|U HOHYHU L EHKRY DY VlUVNLOW VW|G RFK HOOHU DQSDVVDG VNROJnQJ

ย XWYLGJDGH XWUHGQLQJDU RFK EHG|PQLQJDU PHG SV\NLDWULVN LQULNWQLQJ

ย VWUXNWXUHUDG PLOM|WHUDSL L YDUGDJHQ ย SV\NLDWULVN VSHFLDOLVWNRPSHWHQV )|U PHU LQIRUPDWLRQ NRQWDNWD 3HWHU .XOW DOW

ZZZ DGYHQWXP VH

NOTISER

.RPPXQHU P|UNDU /66 UlWWLJKHWHU Kommuner agerar aktivt för att kringgå principen om den enskildes rättssäkerhet. Personer med funktionsnedsättning riskerar därmed sämre stödinsatser. Det finner forskaren Therese Bäckman i sin avhandling. Nu vill hon ha en debatt.

Titel: Gynnande besluts negativa rättskraft och rättssäkerhet – för människor med funktionsnedsättning inom rättsområdena SoL och LSS

Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Therese Bäckman vid Göteborgs universitet är orolig att kommunerna naggar tryggheten i kanten. Hon försvarade sin avhandling vid Juridiska institutionen i slutet av hösten 2013, och hon har studerat rättssäkerheten för människor med funktionsnedsättning.

Varje år fattas ett stort antal kommunala beslut om insatser i enlighet med Socialtjänstlagen och LSS. Det kan handla om insatser i form av särskilt boende eller boendestöd.

Hon refererar till principen om ”gynnande besluts negativa rättskraft”, vilket innebär att beslut om insatser inte kan ändras eller återkallas. Sedan den enskilde har fått kännedom om beslutet, ska han eller hon kunna känna trygghet i att det aktuella beslutet kommer att bestå.

– Detta är en mycket stark rättsprincip, säger Therese Bäckman. Men i den faktiska tillämpningen agerar kommunerna aktivt för att göra undantag eller kringgå principen. Det visar min genomgång av ett stort antal kommunala beslut. Det kan till exempel handla om att man lägger in tidsbegränsningar eller återkallelseförbehåll, det vill säga att beslutet får ändras under vissa förutsättningar.

För kommunerna handlar det om handlingsfrihet; en större möjlighet att kunna styra sina verksamheter, som ofta har en ansträngd ekonomi.

Men för personerna som fått besluten blir det en ovisshet om de kommer att gälla även i fortsättningen, anser Therese Bäckman.

– Ytterst handlar det om vilka behov som ska väga tyngst: den enskildes intresse eller kommunernas behov av att kunna styra sina verksamheter? Man kan ifrågasätta hur väl rättsprincipen fungerar inom detta område.

Hon hävdar att lagstiftningen och den enskildes rättssäkerhetsgaranti blir satt under press. Nu efterlyser Therese Bäckman en diskussion om problematiken. Q

Källa: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Texten är redigerad av Björn Lennestig.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

9L YHW DWW DOOD NDQ OlUD Q\WW XWYHFNODV RFK Pn EUD )|U GLJ VRP DQYlQGHU WHFNHQVSUnN HOOHU DOWHUQDWLYD NRPPXQLNDWLRQVlWW lU 0R *nUGV YHUNVDPKHWHU EDUD HWW VDPWDO ERUW 9DU L ODQGHW GX lQ ERUW VND GX YHWD DWW YL DOOWLG J|U YnUW ElVWD I|U DWW GX VND NlQQD GLJ Q|MG PHG YnUD WMlQVWHU

+RV RVV ยฟQQHU GX JHPHQVNDS NXQVNDS RFK P|MOLJKHWHUQD WLOO HQ YHUNOLJ XWYHFNOLQJ JHQRP KHOD OLYHW 2DYVHWW RP GX lU LQWUHVVHUDG DY ERHQGH LQRP YnU /66 HOOHU +9% YHUNVDPKHW YLOO OlVD Sn J\PQDVLHVlUVNRODQ HOOHU NDQVNH VWXGHUD Sn YnU IRONK|JVNROD Vn lU YL |YHUW\JDQGH RP DWW GHW lU KHOKHWHQ DOOW GHW VRP HWW OLY LQQHKnOOHU VRP lU YLNWLJ 9L HIWHUVWUlYDU DOOWLG DWW DQSDVVD YHUNVDPKHWHQ Vn DWW GHQ SDVVDU MXVW GLQ EHKRY 9LOO GX YHWD PHU RP RVV lU GX DOOWLG YDUPW YlONRPPHQ DWW NRQWDND RVV YHP GX lQ lU RFK YDU GX lQ ERU LQIR#PRJDUG VH _ ZZZ PRJDUG VH _

Sveriges fรถrsta behandlingshem med mรถjlighet till substitutionsbehandling fรถr kvinnor med beroendeproblematik.

Vid vรฅra enheter Solbacken och Norrskenet utfรถr vi rehabilitering utifrรฅn ett helhetsperspektiv.

Vi erbjuder: โ ข Separata behandlingshem fรถr kvinnor och mรคn โ ข Psykosocial behandling genom vรฅra erfarna terapeuter โ ข Arbetspraktik i samverkan med lokala fรถretag โ ข Lรคkarinsatser via vรฅr egen beroendepsykiatriska verksamhet Genom att integrera psykosociala och medicinska insatser uppnรฅr vi hรถg grad av รฅtergรฅng i arbete och vรคlfungerande vardag.

Behandlingshemmen ligger i Norsjรถ kommun.

Kontaktperson: Paula Norberg, tel 070โ 381 80 46 Reception: tel 0918โ 54 00 53 Hemsida: www.libocare.se Adress: Box 240 921 24 Lycksele

Barn med funktionsnedsättning –

I|UlOGUDUQD PnU GnOLJW

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

Många föräldrar till barn med funktionshinder mår psykiskt dåligt under barnets uppväxt. De stöttande myndigheterna samarbetar inte. Föräldrarna har en ständig uppförsbacke.

Men en ny arbetsmetod ger hopp.

TEXT: KRISTIN FRIDHOLM

Att få ett barn med funktionshinder påverkar ofta hela livssituationen för föräldrarna, och många mår psykiskt dåligt under barnets uppväxt. Ett av de mest frustrerande områdena är att de instanser som är involverade i omsorgen om barnet inte samarbetar. Detta vill Malin Broberg, forskare vid Göteborgs universitet, ändra på genom projektet Riktat Föräldrastöd.

Malin Broberg är psykolog och hon blev tidigt i sin yrkesbana intresserad av samspelet inom familjer som har barn med funktionshinder. Hon började sin karriär inom habilitering, men kände med tiden en allt större dragning åt forskning. Idag är hon docent vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, och har bland annat skrivit en avhandling om dessa föräldrars psykiska hälsa.

– Jag utgick ifrån teorin att svenska föräldrar till barn med medicinsk funktionsnedsättning skulle ha en bättre mental hälsa än föräldrar i andra länder. Dessutom antog jag att skillnaden skulle vara liten mellan hur mammor och pappor mådde i det jämställda Sverige. På båda områdena hade jag fel!

Granskar samspelet Projektet Riktat Föräldrastöd, som finansieras av Statens folkhälsoinstitut, undersöker stödet till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. Intervjuer med föräldrar och enkätundersökningar bland professionella i olika verksamheter har gett ett stort grundmaterial.

– Vi har undersökt hur samverkan mellan olika aktörer runt familjerna ser ut. Det handlar om hur interaktion och ansvarsfördelning mellan olika kommunala och regionala verksamheter fungerar och hur ideella organisationer och brukarorganisationer samspelar med dessa.

Redan innan studien genomfördes hade forskarna en tanke om att stödet och samarbetet

kunde förbättras. Som ett steg i den riktningen valde Malin och hennes team att uppmana LSS-ansvariga personer i kommunerna att själva genomföra intervjuerna med berörda föräldrar, istället för att en representant för universitetet skulle göra det.

– Till en början var många tveksamma till arbetsmetoden. De var rädda för att föräldrarna skulle vara upprörda och kritiska, beskriver Malin. Men rädslan kom på skam och efteråt har de handläggare och andra LSS-ansvariga som valde att själva prata med föräldrarna uttryckt att det var mycket givande. De fick ta del av familjernas olika berättelser och sa efteråt att de fick en mycket djupare insikt i hjälpbehoven.

Uppmuntrar delat ansvar Det visade sig nämligen att det var lika vanligt att svenska föräldrar mådde psykiskt dåligt som föräldrar i övriga länder som ingick i studien. Däremot mådde mammorna sämre än papporna oavsett land. Även om Sverige har ett unikt föräldrastöd hamnar föräldrar till barn med funktionsnedsättning alltför lätt utanför systemet. För dessa barn krävs att föräldrarna själva ansöker om hjälp och blir behovsbedömda för att få det de har rätt till. Det är ett arbete som tar mycket kraft och energi anser Malin.

– En orsak till skillnaden mellan kvinnor och män är att båda föräldrarna ofta inte kan arbeta heltid eftersom barnet kräver så mycket hjälp. Då är det oftare mammorna som går ner i arbetstid. Därmed får mammorna huvudansvar för i princip all kontakt med myndigheter, barnomsorg och vård. Här känner många mammor en stor frustration och ibland ett utanförskap.

Malins råd är att dela så lika som möjligt på både arbets- och ansvarsbördan. Då får båda föräldrarna samma information och skaffar sig lika mycket erfarenhet om hur systemet fungerar.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Många LSS-ansvariga var tveksamma till arbetsmetoden, men det är de inte längre, anser Malin Broberg, Göteborgs universitet.

”Även om Sverige har ett unikt föräldrastöd hamnar föräldrar till barn med funktionsnedsättning alltför lätt utanför systemet.”

Viktig ansvarsfördelning Efter att intervjuerna och enkäterna genomförts och sammanställts arrangerades seminarier för professionella inom olika kommunala och regionala verksamheter, NGO, föräldrar och brukarorganisationer där resultaten presenterades. Fokus var på behovet av psykologiskt stöd för föräldrarna under barnets uppväxt och hur detta skulle kunna organiseras.

– Framför allt ville vi lyfta upp frågan om vem som har ansvar för att samarbetet mellan alla olika parter fungerar. Idag faller det ofta på föräldrarna, säger Malin. I grupparbeten fick deltagarna komma med egna förslag på modeller för hur stödet bör arrangeras exempelvis när barnet just är fött, när det börjar skolan, om det finns andra sociala problem inom familjen, när barnet når tonåren och så vidare.

Som ett tredje steg uppmanades sedan ansvariga i de olika instanserna att ta med sig frågorna och diskutera dem vidare i den egna verksamheten.

– Jag och mina kollegor här på institutionen agerar nu som forskarcoacher och vi följer de olika grupperingarnas arbete. Vi hjälper dem att konkretisera vad de vill göra, vad de kan göra, vad de vill uppnå och hur de sedan ska veta när de har uppnått det?

Aktionsforskning Forskningsmetoden som Malin och hennes team arbetar efter kallas aktionsforskning och har som syfte att skapa direkt och omedelbar inverkan på forskningsområdet.

– Det handlar om att skapa förändring med kraft underifrån och inte framför allt via lagstiftning. Att ta vara på det engagemang som finns i och runt omkring de här familjerna och låta det bli drivkraften för samverkan.

Målet är att öka kunskapen och engagemanget för dessa frågor och att hitta de bästa lösningarna för familjerna.

– På lång sikt handlar det om att skapa nya rutiner för hur detta område hanteras i de olika instanserna. Då fungerar det även om en nyckelperson faller ifrån på grund av sjukdom eller byte av jobb, och det är viktigt, avslutar Malin. Q

Malins råd • Försök få utrymme för att tänka lite mer generellt kring arbetet med familjer med barn som har en funktionsnedsättning. Skapa rutiner för hur ni vill arbeta tillsammans.

• Ha nära och personlig kontakt med familjerna och de andra organisationerna som ger stöd.

• Vid behov, ta kontakt med forskargruppen för att få mer information. Forskarna kommer gärna och föreläser om projektet och arbetsmetoden.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

3NGCP#KT 5/1-' (4''

&GV IĂ T CVV UM[FFC UKI OQV RCUUKX TĂ’MPKPI

T *

6GN YYY 3NGCP#KT UG

Ă Ă’ KV 5M 64 M VC CP +5 TW PC 5 O

NQ

VV M GT QF

GP

-QPVCMVC QUU HĂ’T TGHGTGPUGT QEJ JWT XK MCP JLĂ€NRC FKP XGTMUCOJGV

s H

$Ă€VVTG OKNLĂ’ QEJ JGVGP UCOXCTQ K XGTMUCO

Sollsunda tar emot placeringar av vuxna personer med allvarliga psykiska problem.

Solsunda är ett HVB-hem. Det finns tre olika typer av boende inom Solsunda. Var och ett av dem är anpassat efter olika nivüer av självständighet i vardagslivet.

Tillsammans med vüra boende bygger vi en meningsskapande tillvaro och tar steg fÜr steg mot ett mer självständigt liv.

Solsunda

Solsundavägen 14 • 131 46 Nacka • Telefon: 08-557 725 10 • E-post: solsunda@solsunda.se

Hemmabergets HVB-hem är ett familjefÜretag och har funnits sedan 2002 och är vackert beläget vid sjÜn Lappträsk pü gränsen mellan Haparanda och Kalix kommun.

Hemmet riktar sig till flickor och pojkar frün 15 ür till och med 20 ür med psykosociala problem süsom relationsproblem, lättare kriminalitet, beteendestÜrningar och ADHD-problematik. Totalt antal platser är 5 stycken.

Vi pü Hemmabergets HVB-hem jobbar efter filosofin att alla ska känna sig som en del av en storfamilj, med allt vad det innebär av att ta hänsyn, stÜtta och hjälpa varandra.

Vi har en unik situation där 80% av personalen bor pü gürden, vilket gÜr att ungdomarna ständigt har gott om vuxna att vända sig till, dygnet runt.

Bills Bo & Utbildningsgürd är en miljÜterapeutisk HVB-verksamhet som vänder sig till missbrukande flickor/kvinnor i üldrarna 16-22 ür.

Verksamheten är väletablerad och kan visa pü goda resultat.

Vi har genom ĂĽren utvecklat tydliga genuspedagogiska behandlingsmetoder.

Kärnan i behandlingen är att ge ungdomen mÜjlighet att växa och utvecklas som enskild individ utifrün sina egna resurser och fÜrutsättningar. Denna process bygger pü äkta personlig utveckling och inte bara ytlig färdighetsträning, Viktigt fÜr oss är att alla inblandade parter är infÜrstüdda med att fokus pü ungdomens välmüende, gür i fÜrsta hand.

Vür ledstjärna är: Struktur i vardagen fÜr att hitta den inre drivkraften och motivationen i livet.

Vürt mül är: att üteranpassa ungdomarna till samhället i motsats till att bara fungera som en tillfällig fÜrvaring av dem.

Hemmabergets HVB Hem Lappträsk, Adress: Byn 61, SE-952 96, LAPPTRÄSK Tel: 0922-520 43 Fax: 0922-520 43 hemmabergetshvbhem@telia.com • www.hemmabergetshvbhem.se InskrivningsfÜrfarande: AnsÜkan direkt till Hemmabergets HVB-hem

ü na p ü Bills Bo & Utbildningsgürd r a p ag tel. 0294 211 74 md er och o n t o www.billsbo.se on oci ü S i vür m ng!! p s i t os san äsn MÜ jÜmäs r fÜrel vü Älvs

.5g1,.$ Birgitta Rydberg Stockholms sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg (FP) tycker att huvudstaden har goda erfarenheter av att behandla opiatberoende med läkemedel. Det är i högsta grad motiverat att också fler regioner gör det, anser hon.

µ$OOD I|UWMlQDU WLOOJnQJ WLOO YHWHQVNDSOLJW I|UDQNUDG OlNHPHGHOVEHKDQGOLQJ µ I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING finns i princip ingen väntetid till vård för personer med heroinmissbruk. Det är vi stolta över. Alla som behöver, får läkemedelsassisterad behandling – det som traditionellt och mer allmänt är känt som metadonprogrammet. Beroende är en sjukdom, som i vissa fall bäst behandlas med läkemedel. Och opiatberoende är ett allvarligt sjukdomstillstånd. Medan ”avgiftningen” för en heroinist kan gå på någon eller ett par veckor. Med plågsamma, men oftast inte farliga symtom, uppstår efter en tids missbruk (1-2 år) ett mer psykologiskt präglat beroende, bland annat grundat i stresshormonella förändringar. Det handlar helt enkelt om ett oerhört starkt sug som uppträder även efter lång tid utan drogen. Det är denna långvariga sjukdomsyttring som läkemedelsbehandlingen ska möta.

VÅRDEN AV OPIATBEROENDE, som heroinister, handlar om att förändra patientens motivation och stödja de bättre valen – ett normalt, drogfritt liv, helt enkelt. Både läkemedel och psykologisk behandling kan ha en sådan stödjande effekt, och det finns ingen motsättning dem emellan. Starkast stöd i vetenskapen har metadonbehandling. Det är också den enda behandlingsform som bevisat minskar dödligheten. Moderna psykosociala terapier kan med fördel kombineras med metadon, helst i strukturerade behandlingsprogram – som dem vi erbjuder i Stockholms läns landsting. Jämte läkemedlet handlar det om sociala insatser, stöd och kontroll att man sköter sin behandling. Alternativ till metadonbehandling finns, och kan och ska användas när det är motiverat. Buprenorfin

är verksam substans i Suboxone, som har en lägre beroendepotential och toxicitet är i regel förstahandsalternativet för de ofta yngre missbrukare där missbruket pågått kortare tid än två år. Å andra sidan har vi också ett särskilt team som kan sätta in intensiva stödinsatser för personer med så svårt beroende att de riskerar att falla ur metadonprogrammet.

MÅLET MED BEROENDEVÅRDEN är att ge patienterna en möjlighet att komma ur sitt beroende, och få ett ordnat liv. Det är också i allra högsta grad samhällsekonomiskt lönsamt. Vår framgångsrika samverkan med Kriminalvården för att bryta den negativa cirkeln mellan kriminalitet och missbruk, har visat en avkastning på 20 gånger pengarna. Då räknar vi inte det minskade lidandet för de berörda patienterna och deras anhöriga, det oskattbara värdet av att ha ett fungerande liv, av att barn kan se en förälder med vardagliga rutiner, och ett liv där lusten efter drogen inte kommer i vägen för kärleken till de närmaste.

Vetenskapligt förankrad läkemedelsbehandling, enligt Socialstyrelsens riktlinjer, är något som alla förtjänar tillgång till. Därför är det i högsta grad motiverat att bygga ut läkemedelsassisterad behandling i delar av landet där tillgången är sämre än i Stockholm. Att behandla missbruk står inte på något sätt i motsatsställning till att bekämpa narkotika och illegal läkemedelsanvändning. Alla människor bör ha rätten till ett värdigt liv, fritt från missbruk.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Med rätt vård får vi individen att växa.

8SSGUDJVXWELOGQLQJ I|U \UNHVYHUNVDPPD

+|JVNROHXWELOGQLQJ L /66 K|JVNROHSRlQJ 6WDUW YnUHQ

6RFLDOUlWW I|U DUEHWVOHGDUH K|JVNROHSRlQJ ZHEEDVHUDG NXUV 6WDUW YnUHQ

+DQGOlJJQLQJ DY lUHQGHQ HQOLJW /98 RFK /90 K|JVNROHSRlQJ ZHEEDVHUDG NXUV 6WDUW K|VWHQ

ZZZ KXPDQD VH ,QGLYLG RFK IDPLOM

0HU LQIRUPDWLRQ RFK IOHU NXUVHU ZZZ HVK VH XSSGUDJ

1HXURSV\NLDWULVND IXQNWLRQVQHGVlWWQLQJDU EOLU HWW KLQGHU I|UVW QlU RPJLYQLQJHQ LQWH I|UVWnU VDNQDU NXQVNDS HOOHU PLVVO\FNDV PHG DWW DQSDVVD PLOM|HUQD RFK VNDSD WU\JJKHW 9L HUEMXGHU LQVDWVHU I|U 13) 1HXURSV\NLDWULVND IXQNWLRQ VQHGVlWWQLQJDU VRP 'DJYHUNVDPKHW /66 %RHQGH I|U YX[QD RFK EDUQ 6R/ /66 .ROORYHUNVDPKHW /66 RFK .RUWWLGVYHUNVDPKHW /66

9,A( =033 )1<+( /,4 :05

7612=f5 ;033 )6,5+,; (IPSP[` *HYL /); JLY[PĂ&#x201E;LYHY ]LYRZHTOL[LY VJO WLYZVUHS ZVT HYIL[HY TLK LUZHTRVTTHUKL Ă&#x2026;`R[PUN\UNKVTHY

3HWHU 1LQD

EOHY GURJIULD JHQRP EHKDQGOLQJ L /3 YHUNVDPKHWHQ ,GDJ lU GH EnGD YHUNVDPPD I|U DWW KMlOSD DQGUD WLOO HWW GURJIULWW OLY

J J J J

Fyra behandlingshem fĂśr kvinnor, män och par Ă&#x2013;ver 70 LP-kontakter fĂśr motivation och stĂśd VĂĽrdkedja med utslussboende och eftervĂĽrd Arbetsträning och sysselsättning

Lillvik â&#x20AC;˘ NässjĂśâ&#x20AC;˘ Tel. 0380-37 35 80 - kvinnor Torpa â&#x20AC;˘ NässjĂś â&#x20AC;˘ Tel. 0380-37 35 85- män Vasastrand â&#x20AC;˘ Ă&#x2013;rebro â&#x20AC;˘ Tel. 019-16 16 80 - män/par Ursviken â&#x20AC;˘ SkellefteĂĽ â&#x20AC;˘ Tel. 0910-329 04 - män

*LY[PĂ&#x201E;LYPUNLU Z`M[HY [PSS H[[ ZRHWH LU PURS\KLYHUKL HYIL[Z VJO IVLUKLTPSQÂ&#x20AC; 7LYZVUHSLU MrY ]LYR[`N H[[ HYIL[H TLK MÂ&#x20AC;YKQ\WHKL R\UZRHWLY VT /); OVTV IP VJO [YHUZZL_\LSSH \[PMYrU L[[ R\S[\YLSS[ ZVJPHSWZ`RVSVNPZR[ VJO PUKP]PK\LSS[ WLYZWLR[P] *LY[PĂ&#x201E;LYPUNLU Z`USPNNÂ&#x20AC;Y H[[ ]LYRZHTOL[LU HYIL[HY Z[YH[LNPZR[ VJO Z`Z[LTH[PZR[ TLK /); MYrNVY

3pZ TLY VT ]rYH JLY[PĂ&#x201E;LYPUNZRYP[LYPLY Wr ^^^ HIPSP[`JHYL ZL \[IPSKUPUN

boende och bildning 1IHPIQ M

-Â&#x20AC;Y TLY PUMVYTH[PVU VT ]rYH \[IPSKUPUNHY RVU[HR[H VZZ Wr LSSLY PUMV'HIPSP[`JHYL ZL

^^^ HIPSP[`JHYL ZL

Nya LSS-dagen! den 21 november pü Kulturhuset i Stockholm LSSGuiden.se anordnar fÜr fÜrsta güngen LSS-dagen, en inspirations- och utbildningsdag inom verksamhetsomrüdet LSS/SoL. En mÜtesplats fÜr nätverkande och kunskapsutveckling.

Bengt Westerberg presenterar LSS-dagens tankeväckande fÜreläsningar och en fascinerande teaterupplevelse.

Mosaikteatern

Bengt Westerberg

Owe Sandberg

Diana Lorenz

Anna Bergholtz

Adam Grabavac

Utställande verksamheter och fÜretag:

Särnmark Personlig Assistans, DormsjĂśskolan, Mo GĂĽrd, StĂśd & Resurs, FrĂśsunda, Strikersoft â&#x20AC;&#x201C; Coachande Instruktioner, ThĂśrngĂĽrdens Autismcenter, Hägersten-Liljeholmens Dagliga Verksamhet, LYSTRA Personlig Assistans, Tasava Dagbehandling, Aiai/Kaustik AB, Informationscentrum fĂśr Ovanliga Diagnoser, VĂ&#x201E;RNA, Backup, Resursteamet, OmsorgsCompagniet, Arona Omsorger, Solhagagruppen, Jonas Enebrand AB eFrid, Nytida, AktivEra Korttidshem, LSSGuiden.se, Rätt SpĂĽr, Attendo LSS, Teckensurra â&#x20AC;&#x201C; Sensus StudiefĂśrbund, SRK Konsultation, MISA, Mosaikteatern, Svenska VĂĽrd, Hela Sveriges Assistans, Promas, Dammsdal.

Se hemsidan fĂśr mer information: www.lssguiden.se

ArrangĂśr: LSSGuiden.se

HVB&LSSVärlden

Diana Lorenz är kuratorn som skrivit två böcker i hur man samtalar med, bemöter och förstår ungdomar med autism och Aspergers syndrom. Behovet av kunskap är stort hos såväl profession som anhöriga.

TEXT OCH FOTO: JOEL STOCKMAN

Diana RP NRQVWHQ DWW Qn

DXWLVP XQJGRPDU

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Diana Lorenz kom till Sverige från Polen med siktet inställt på att arbeta som psykolog. Trots en färdig psykologutbildning från hemlandet krävde Socialstyrelsen handlingar som Dianas universitet inte sparat. Hon hade en master i psykologi, men kunde inte bli legitimerad psykolog i Sverige.

När ilskan lagt sig tog hon nya tag och satsade på socionomutbildningen. Hon blev kurator och hamnade år 2005 på en mottagning för unga vuxna i Södertälje.

Mottagningen tog emot många personer som mådde så dåligt att det inte räckte med några få samtal. Ledningen förstod att det fanns en neuropsykiatrisk problematik i grunden, framför allt personer med autism, Aspergers syndrom och uppmärksamhetsstörningar. För att möta behovet satte ledningen ihop en särskild neuropsykiatrisk grupp som kunde utreda och ge stöd direkt på plats.

– Jag kom in i teamet lite på ett ’bananskal’, mycket tack vare att jag kom bra överens med dem som arbetade i gruppen. De bad chefen om att jag skulle vara med, berättar Diana.

Efterfrågad kunskap – I min roll som kurator blev jag lite av spindeln i nätet kring varje enskild patient. Med min psykologiska utbildning i ryggen kunde jag föra behandlingssamtal men också informera, kartlägga och hjälpa till med kontakten med myndigheter. Så kunde vi anpassa hjälpen till ungdomarnas behov.

Efter att ha fått förfrågningar om hur man konkret kan arbeta med Aspergers syndrom och autism började Diana och kollegorna i teamet föreläsa om sitt arbete. Stor efterfrågan på denna kunskap kom från från skolpersonal och handläggare inom kommunen. De var intresserade av hur man skulle göra rent praktiskt för att nå fram till dessa ungdomar.

– Jag insåg att det inte fanns någon bra bok i ämnet. Det fanns många böcker som förklarar vad Asperger eller autism är och hur man ska arbeta med det som specialist. Men de allra flesta yrkesgrupperna har inte den möjligheten, de ska kunna prata med alla möjliga, berättar hon.

Diana slutade sitt jobb i teamet för att skriva boken ”Ungdomar med Aspergers syndrom: att mötas i samtal”. Boken är strax under hundra sidor och utformad som en liten handbok.

– Den är kort, så man kan läsa den på en kväll, och den är indelad i tydliga kapitel. Då kan man enkelt slå upp och läsa just utifrån en viss situation.

Boken ger exempel på saker som lätt kan gå fel, och ger tips på hur man kan göra i stället.

De är baserade på riktiga samtal fast ändrade så läsaren inte ska kunna känna igen några personer.

– Misstagen som beskrivs är ofta sådana som

”Ingen lärare ska behöva sitta ensam ska jag ringa eller inte.” +9% /66 9b5/'(1 15 ²

Tre tips hur man kan mötas i ett samtal • Planera. Skriv upp punkter på ämnen ni ska prata om.

• Var visuell. Använd bilder, text och komplettera kommunikationen med sms och mejl.

Många tycker det är lättare att använda ögonen än öronen.

• Var konkret. Undvik för abstrakta och stora ord. Till exempel: Vill du ha hjälp? Framtid eller Individuell åtgärdsplan. Prata i stället om saker som personen kan se framför sig.

med sin oro och undra;

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

jag själv gjort. Saker jag vill bespara andra fÜr att rüka ut fÜr, berättar hon.

Brett bokintresse Det blev stort intresse fĂśr boken. FĂśrutom skolpersonal och handläggare fanns det även ett stort intresse bland folk med egna diagnoser och deras anhĂśriga. Diana berättar att pĂĽ hennes Ăśppna fĂśreläsningar är det oftast hälften professionella och hälften personer med egna diagnoser och anhĂśriga. â&#x20AC;&#x201C; Det hade jag inte fĂśrväntat mig. Jag läste en recension pĂĽ internet där en person med egen diagnos skrev att hon hade gett boken till sin mamma fĂśr att hon skulle fĂśrstĂĽ henne bättre, säger Diana.

Om den fÜrsta boken handlade enbart om samtalet sü ville Diana efter det skriva om vad det är som orsakar stress och psykisk ohälsa hos personer med autism och Aspergers syndrom.

Diana är tydlig med att samtalet aldrig är nügot fristüende som kommer att lÜsa problemen sü länge vardagen inte fungerar. Samtalen müste sammankopplas till ungdomens vardag.

Detta kom hennes nästa bok att handla om: â&#x20AC;?Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism och Aspergers syndromâ&#x20AC;?.

Ă&#x2026;ngestfyllt klassrum â&#x20AC;&#x201C; Skolan tror ofta att ungdomarna mĂĽr dĂĽligt och behĂśver medicin och terapi fĂśr att kunna fungera i till exempel ett klassrum. Men ofta är det just det faktum att det inte fungerar i klassrummet som gĂśr att eleverna fĂĽr ĂĽngest eller blir deprimerade. DĂĽ hjälper det inte bara med BUP-kontakt.

Lärarna mĂĽste fĂśrstĂĽ hur eleverna upplever klassrumsmiljĂśn, hur de tänker och varfĂśr de blir stressade. FĂśrst dĂĽ kan de gĂśra nĂĽgonting ĂĽt det. â&#x20AC;&#x201C; Samtidigt finns det situationer där psykiatrisk bedĂśmning verkligen behĂśvs. Jag har samlat dem i en egen lista i boken. Ingen lärare ska behĂśva sitta ensam med sin oro och undra; ska jag ringa eller inte, säger Diana.

Nu arbetar Diana som kurator pü Karolinska sjukhusets neuropediatriska avdelning. Dit kommer familjer med barn som har neurologiska funktionssvürigheter. Det är ett brett omrüde som omfattar diagnoser som autism, epilepsi, medfÜdda missbildningar i hjärnan, samt hjärnskador som uppkommer hos tidigare friska barn som fÜljd av till exempel en olycka.

Hon arbetar deltid fĂśr att ocksĂĽ hinna med att skriva, handleda och fĂśreläsa, bland annat i samband med LSS-dagen. â&#x20AC;&#x201C; Jag har inget bokprojekt pĂĽ gĂĽng just nu, men funderar pĂĽ att kanske skriva nĂĽgot om rehabilitering framĂśver, säger hon. Q

Hantera stress och oro Boken ger bland annat strategier fÜr att fÜrebygga och hantera stress och oro. Den hjälper till att känna igen tecken och avgÜra om ungdomen behÜver träffa läkare. Den ger även orientering i vart man vänder sig och hur psykiatrisk behandling kan se ut. Boken vänder sig till personal inom skolan, elevhälsan och andra verksamheter som arbetar med att stÜdja och vägleda ungdomar med neuropsykiatrisk problematik.

FÜrfattare: Diana Lorenz Titel: Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism och Aspergers syndrom FÜrlag: Gothia Fortbildning

+9% /66 9b5/'(1 Â&#x2021; 15 ²

Tibble GĂĽrd â&#x20AC;&#x201C; Strukturerad behandling fĂśr tonĂĽrsďŹ&#x201A;ickor MĂĽlgruppen är ďŹ&#x201A;ickor med neuropsykiatriska svĂĽrigheter/psykosociala problem med eller utan drogproblematik.

Behandlingen bygger pĂĽ KBT, forskning om neuropsykiatriska funktionshinder samt riskoch skyddsfaktorer.

BĂĽda verksamheterna har tillgĂĽng till en individuellt anpassad skolgĂĽng i liten grupp.

Tibble GĂĽrd, LĂśten erbjuder strukturerad behandling fĂśr ďŹ&#x201A;ickor 13-19 ĂĽr, som debuterat med droger.

Den dagliga behandlingen har behandlingsinslag som CRA, motiverande samtal, ART, stressreducering, fritidsträning och motion.

+HOWlFNDQGHYnUGáRFKEHKDQGOLQJVNHGMD &DUHPRUHHUEMXGHU+9%RFKHQNYDOL¿FHUDGYnUGáRFK EHKDQGOLQJVNHGMDPHGQHXURSV\NLDWULVNLQULNWQLQJ  I|USV\NRVRFLDOSUREOHPDWLNVDPWERHQGHQI|UHQVDPá NRPPDQGHXQJGRPDU 9HUNVDPKHWHUQDlUORNDOLVHUDGH L*|WHERUJVRPUnGHWRFKSUlJODVDYK|JVWDQGDUGPHG QlUKHWWLOOQDWXURFKVWRUDP|MOLJKHWHUWLOODNWLYLWHWHU  9lONRPPHQ

Tel: 031-361 69 00 www.caremore.se E-post: info@caremore.se

caremoremer!

Vi bryr oss

Tibble GĂĽrd, Kvarntorp erbjuder strukturerad behandling fĂśr tjejer 14-18 ĂĽr, utan drogproblematik.

Den individuellt utformade behandlingen har behandlingsinslag som ART, motiverande samtal, social färdighetsträning, üngestbehandling, stresshantering.

Telefon: Thomas Jakobsson, 072-200 17 20 eller Anna CornĂŠer, 070-491 95 09.

Mail: thomas.jakobsson@inom.com www.inom.com

)O\NWLQJEDU

”Vår förhoppning är att vi orkar vara trygga och att vi inte sviker, även om barnen har trauman och komplexa minnen.”

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Q

L YDQOLJW UDGKXVNYDUWHU Görel Strand är ett levande universitet i frågor som rör god man och ensamkommande flyktingbarn.

Nu öppnar hon, tillsammans med svärdottern Ulrica Strand, ett eget hem för unga flickor i ett radhus mitt i ett vanligt villakvarter.

TEXT OCH FOTO: BJÖRN LENNESTIG

Nyöppnade hemmet Fjärilen ligger i ett alldagligt radhus.

Från en buske i trädgården hörs rödhakens säreget svirrande sensommarsång, och fruktträden bjuder på förväntningar om en lovande höstskörd. En ny tid står för dörren, i flera avseenden.

Tidigare bodde här en traditionell fyrabarnsfamilj. I dag är det ett familjärt hem och fristad i liten skala med personal tillgänglig dygnet runt med plats för fyra ensamkommade flyktingflickor som fått asyl i Sverige. Ännu så länge är grannarna ovetande om de öden tonåringarna bär på.

HVB Fjärilen är ”en plats för flickorna att mellanlanda på ett slag”. De går i skolan, och de behöver hjälp med att lära sig svenska, skapa sociala nätverk och få insikter i det svenska samhällets koder.

– De lär sig allt det som svenska barn lär sig, men de ligger 15 år efter, påpekar Görel Strand, med gedigna erfarenheter som socionom, arbetsrättsjurist, utbildare och god man samt medförfattare till en praktisk handbok om flyktingbarn.

Hon har även varit särskilt förordnad vårdnadshavare för flyktingbarn och dessutom familjehemsförälder. Hennes livsresa inom socialsektorn har varit såväl lärorik som intressant och inspirerande. Dessa erfarenheter bildar grund för den nya verksamheten.

Förebild som flyktingboende De senaste tolv åren har hon besökt många hem för ensamkommande flyktingbarn. Under tiden har Görel närt en dröm om att bilda ett eget HVB för flickor; kanske skulle det kunna bli en förebild med engagerad och välutbildad personal utrustad med ett stort hjärta och en varm famn.

HVB & LSS Världen träffar henne tillsammans med svärdottern Ulrica Strand, delägare och beteendevetare med inriktning mot psykologi. I verksamheten finns även en fritids- och verkstadspedagog samt en speciallärare, dessutom en bibliotekarie med sina rötter i Somalia.

Görel och Ulrica anser att Fjärilen är ett önskeboende, mitt i ett konventionellt kvarter där alla lever sina normala liv. Syftet är att bana väg för flickornas inträde i det svenska sam-

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

hället. Båda berättar om ungdomarnas potential och vilja att lära.

När ungdomarna kommer hem från skolan är de trötta, men fortfarande mycket ambitiösa. Läxhjälpen är omistlig, den kräver ett stort engagemang varje vardagskväll. Specialpedagogen är därför en viktig resurs. Görel tycker att skolan ändå borde bistå en del med läxhjälpen. Flickornas behov är betydande.

– Vi anstränger oss också för att barnen ska få en svensk kompis, som en storasyster. En sådan skulle kunna leda flickorna in i det svenska samhället, vilket inte är det lättaste. Vi har fått en del förfrågningar från ungdomar som är intresserade av att ha ett uppdrag som volontär, säger Ulrica.

Fjärilen – en mellanlandning HVB Fjärilen tar emot flickor som har sökt asyl och har permanent uppehållstillstånd. Åldern är 15 till 19 år. Målet är att ge trygghet, kunskap, erfarenhet, redskap och ett socialt nätverk för att ta steget ut i samhället som självständiga och ”flygfärdiga” individer. HVB Fjärilen drivs av Flygfärdig AB.

Bemötandet viktigt En stor tillgång för flickorna är deras gode män och socialsekreterare. Görel och Ulrica ser fram emot många besök och ett nära samarbete för flickornas bästa.

Ensamkommande flyktingbarn bär ofta på smärtsamma livsöden. Samtidigt kan de ha en styrka som kan försätta berg. Med rätt bemötande kan flickorna kanalisera denna kraft att bli en tillgång. Det är viktigt att också samhället ser denna styrka, och tar tillvara den, påpekar Görel.

Särskilt svårt kan det vara om en flicka drabbats av svår förföljelse, krig och umbäranden, våldtäkt, tvångsgifte, kriminella män eller trafficking. I alla sådana fall bör gode man eller ombudet vara en kvinna. Görel Strand har varit med så länge att hon har god kunskap om vilka ombud som passar för respektive uppdrag.

Emellertid pratar hon hellre om de flyktingbarn som kommit i hennes väg, inte minst den livsglädje barnen sprider. Det handlar om samvaro och stunder av genuin närvaro där alla är

lika, och alla olika, vare sig det är vardag eller helg, olika årstider, i vuxenblivande, sorg eller föräldrasaknad.

Vissa ensamkommande flyktingbarn bär på erfarenheter som är så smärtsamma och förnedrande att de helst vill slippa berätta. Men för myndigheter måste de upprepa sin historia.

Tilliten till överheten är begränsad. Då behövs en god man att lita på, som stöttar i de avgörande stunderna.

Minnena ser dig Sedan millennieskiftet har Görel varit god man för cirka 200 barn. Ur handväskan plockar hon stolt fram bild efter bild – över bordet väller passfoton på barn hon mött, några av barnens öden överstiger människans värsta fantasier, men i frihet har de kunnat resa sig och få ett drägligt liv.

Ulrica sammanfattar: – Vår förhoppning är att vi orkar vara trygga och att vi inte sviker, även om barnen har trauman och komplexa minnen. En del av dessa barn bär på mycket skuld- och lojalitetskänslor. Q

Praktisk handbok Boken ger fakta och råd om vad man gör när ett barn kommer till Sverige. Den beskriver också gode mannens och andras arbete och ansvar. Faktaavsnitt och verkliga exempel pekar på problem och lösningar. Invävt finns berättande exempel där läsaren får se vad som kan hända i några enskilda fall. Boken, som är utgiven 2010, innehåller också lite om invandringens inskränkningar, statistik om ålder/ länder/skäl, avvisning, aktuell lagstiftning med flera bilagor.

Författare: Görel Strand och Kerstin Fälldin Titel: Ensamkommande barn och ungdomar Förlag: Natur & Kultur

Platsbrist för asylsökande Under 2012 kom närmare 3 600 ensamkommande flyktingbarn till Sverige, en ökning med 35 procent.

Cirka 1 900 av dem kom från Afghanistan. Beräkningen är att till och med 2015 kommer årligen ungefär 4 000 ensamkommande asylsökande barn till Sverige. Det behövs 2 100 platser för asylsökande ensamkommande barn de kommande åren. Detta kan jämföras med dagens cirka 900 platser.

Källa: Migrationsverket

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

=pSRVTTLU [PSS VZZ :RHYWUpJR *HYL KYP]LY ZLKHU TrUNH rY Z[ K VJO VT]rYKUHKZ IVLUKLU M Y TpU VJO R]PUUVY ]LY rY =rYH NpZ[LY SPKLY VM[H H] WZ`RPZRH M\UR[PVUZULKZp[[UPUNHY TLK LSSLY \[HU ZHT[PKPN TPZZIY\RZWYVISLTH[PR VJO LSSLY ZVTH[PZRH ILZ]pY =rY[ HYIL[L \[NrY MYrU PUKP]PK\LSSH NLUVTM YHUKLWSHULY =P OHY SrUN LYMHYLUOL[ VJO R]HSPÄJLYHKL TLKHYIL[HYL M Y H[[ R\UUH T [H ILOV]L[ OVZ ]rYH NpZ[LY 0 ]LYRZHTOL[LU ÄUUZ M Y\[VT IVLUKLZ[ KQHYL VJO ZQ\RZR [LYZRVY p]LU [PSSNrUN [PSS SpRHYL

=pSRVTTLU H[[ RVU[HR[H VZZ Verksamhetschef Ulf Wikström • Tel: 08-683 64 01 Skarpnäcksgården • Skarpnäcks Gårdsväg 10 • 128 31 Skarpnäck • www.skarpnackcare.se

ÖPPENVÅRD FÖR UNGA

Ring oss gärna för mer information eller frågor om placeringar. 08 -68 42 3240 www.stadsmissionen.se/oppenvard

erbjuder individuell coachning, familje- och nätverksarbete, skola/praktik och skapande verksamhet för unga i behov av en fungerande vardag.

Stockholms Stadsmission driver även Träningsboende för unga. www.stadsmissionen.se/traningsboende

Anecta Translink Specialist vid företagsöverlåtelser inom vård, skola och omsorg Välkommen att kontakta oss om du vill veta mer om oss eller våra uppdrag och boka ett förutsättningslöst möte!

Stockholm 08-755 55 90 | Jönköping 036-12 66 40 Malmö 040-630 99 39 | www.anecta.se

Per-Olof Eurell Dealmaker och branschspecialist per-olof.eurell@anecta.se | 08-410 426 43

5(&(16,21

8SSUlWWHOVH Det mörka livet börjar nästan genast för Elise. Hon föds 1936, växer upp i tystnadens Sverige, där barn är relativt osynliga och inte har rättigheter som i dag. Aga är en del av barnuppfostran, den tillämpas även av skollärare på landsbygden.

Hon blir oavbrutet slagen, trots att det rinner var ur Elises öron. En dag svimmar hon i skolan och körs till sjukhus. Hon opereras, men hörselgången är skadad för livet.

Elises mamma förmår inte ge någon kärlek, men med fadern minns hon många fina stunder, som bärplockning och skogspromenader.

Smutsig och nonchalerad rymmer Elise barndomshemmet, och bara 16 år ung lyckas hon hyra ett rum, får jobb på ett café och blir anställd som hembiträde.

Det är också nu hon debuterar som escortflicka, genom att hon upptäcks av en medelålders kvinna som tar sig an Elise och introducerar henne i sexhandeln på en liten ort. I boken återkommer Elise ständigt till känslan av värdelöshet. Sexhandeln tar småningom slut, efter mötet med en våldsam kund.

Elise är nu märkt för livet och dövar sig med tabletter och alkohol, och hon söker sig ständigt till fel män. Snart får hon arbete, träffar en man, föder en dotter, lever ett vanligt radhusliv med ständiga sjukskrivningar, ett eskalerande tablettmissbruk och en djup depression.

När mötet med Jesus kommer, på en kurort vid 58 års ålder, blir kraften explosionsartad i god mening. Från den stunden vänder hennes liv till 180 grader.

I dag är Elise en uppskattad föreläsare, hon har ”Sommarpratat” i Sveriges Radio, hon leder ett resursteam för prostituerade kvinnor varje fredagsnatt på Malmskillnadsgatan i Stockholm, och hon möter ofta politiker som intresserar sig för sociala frågor. HVB & LSS Världen skrev om henne i nummer 3 2012. ”Jag har fått något jag aldrig tidigare hört talas om – upprättelse! En total upprättelse”.

Susanne Backman

Memoar Ängeln på Malmskillnadsgatan Elise Lindqvist i samarbete med Antima Linjer Libris

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

EN KOSTNADSEFFEKTIV OCH KVALITATIV VĂ&#x2026;RD FĂ&#x2013;R BARN, UNGDOMAR OCH VUXNA MED OLIKA TYPER AV BETEENDEPROBLEMATIK â&#x20AC;˘ FĂśrstärkta erfarna familjehem i hela Sverige. â&#x20AC;˘ KBT â&#x20AC;˘ Psykiatriska utredningar â&#x20AC;˘ Motiverande samtal â&#x20AC;˘ Social färdighetsträning â&#x20AC;˘ Ă&#x2026;terfallsprevention och drogkontroll â&#x20AC;˘ ART â&#x20AC;˘ Erfarna konsulenter som handleder, och samordnar â&#x20AC;˘ Jour dygnet runt â&#x20AC;˘ HĂśg servicenivĂĽ

Stiftelsen Nordia

BrunnsgĂĽrdens behandlingshem Vi är ett kvaliďŹ cerat behandlingshem, naturskĂśnt beläget pĂĽ smĂĽländska hĂśglandet, ca en mil sĂśder om TranĂĽs.

Brunnsgürden har 22 platser fÜr missbruksvürd; utredning och behandling. Vi tar emot vuxna kvinnor och män, även par.

Vi erbjuder: t *OEJWJEVFMM CFIBOEMJOHTQMBOFSJOH t 6USFEOJOH JOLM /1 VUSFEOJOH t *OEJWJEVFMM 1TZLPUFSBQJ t ,#5 1%5 PDI .* t 5SBVNBCFIBOEMJOH t 4VCTUJUJPOTCFIBOEMJOH t *OEJWJEVFMM NBOVBMCBTFSBE Ă&#x152;UFSGBMMTQSFWFOUJPO t 4BNUBMTUFSBQJ NFE BMLPIPM PDI ESPHUFSBQFVU Verksamheten är *40 DFSUJmFSBE sedan ĂĽr 2000.

Vi har SBNBWUBM med drygt 180 kommuner och kriminalvĂĽrden.

Välkommen med fÜrfrügningar och ansÜkningar!

VD: Mariann Wideving, tel: 070-508 22 95 Webbadress: www.rewith.se

BesĂśk XXX CSVOOTHBSEFO TF fĂśr mer information eller kontakta oss pĂĽ UGO och via mail JOGP!CSVOOTHBSEFO TF.

www.brunnsgarden.se

NYHET! Handfast MI-bok Motiverande samtal i arbete med vüld i nära relationer och tvü dagarskurs med boken som kurslitteratur.

Kursledare Liria Ortiz Info: Liria.Ortiz@gmail.com

INFORMATION OCH NYHETER FRÅN SVENSKA VÅRD FRISTÅENDE VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING I SAMVERKAN

Vad var tanken, Göran Hägglund?

SVENSKA VÅRD HAR TILLSAMM A N S med Före-

tagarna arbetat med den Etiska plattformen, och konsekvent varit emot kravet på kollektivavtal. Vi är inte kritiska till kollektivavtal som sådana, det är en del av den svenska modellen, och de flesta av våra medlemsverksamheter har kollektivavtal. Svenska Vård är tydligt för en öppen och kritisk granskning av all vård- och omsorgsverksamhet, oavsett huvudman och oavsett kollektivavtal eller inte.

Den etiska plattformen har som grundläggande syfte att skapa transparens hos alla offentligt finansierade utförare inom vård och omsorg.

Etiken ligger i att öppet och tydligt redovisa hur man levererar vård och omsorg: ”Syftet är att öka allmänhetens insyn i vårdens och omsorgens kvalitet och effektivitet genom en Etisk Plattform … som utförare inom vård och omsorg med offentlig finansiering kan ansluta sig till. Det gäller alla utförare, offentliga, privata och idéburna.”

Det finns utförare inom vård och omsorg som

² 6YHQVND 9nUG ² ZZZ VYHQVNDYDUG VH ² 6YHQVND 9nUG ² ZZZ VYHQVNDYDUG VH

inte har kollektivavtal. Kommuner och landsting kan idag inte ställa krav på kollektivavtal för att utförare ska få medverka i offentliga upphandlingar och vårdvalssystem, vilket innebär att kollektivavtal inte är en förutsättning för att leverera vård och omsorg.

Plattform för alla Dessutom finns organisationsformer där kollektivavtal inte är nödvändiga, till exempel familjeföretag, där man väljer andra alternativ för att säkerställa goda villkor för medarbetare. Dessa verksamheter kan inte vara med i plattformen, vilket slår mot mindre företag, som står för hälften av all privat vård och omsorg. Utesluter man utförare motverkar det grundsyftet med plattformen.

Det skulle också göra att sämre utförare utan kollektivavtal blir svårare att granska, vilket också motverkar syftet med plattformen: ” Öppenheten bidrar till att värna och utveckla en hög kvalitet i all vård och omsorg.” Om utförare med kollektivavtal är bättre så blir det enkelt att se i en plattform där alla utförare finns med.

Den etiska plattformen måste vara tillgänglig för alla utförare inom vård och omsorg, oavsett kollektivavtal eller inte, och alla utförare bör ansluta sig till den. Plattformen kan då också bli ett verktyg som kan användas i andra granskningar,

till exempel tillsyn och upphandlingar.

Transparens Den kan också vara lösningen för de krav på insyn som föreslås av Kommunallagsutredningen: varje enskild kommun (och landsting) ska anta ett program med mål och riktlinjer för de angelägenheter som läggs ut på privata utförare, hur dessa ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses.

Gott så, men vi kommer att ha mål och riktlinjer som varierar från kommun till kommun och från landsting till landsting, och en insyn som är beroende av var du bor, inte av den vård du behöver. Den etiska plattformen skulle kunna vara sättet att lösa detta på nationell nivå, men den måste vara öppen för alla utförare, utan undantag.

Möjligheten finns nu att skapa en plattform inom vård och omsorg som kan användas i en mängd syften, bland annat medborgarnas insyn, upphandlingskrav, mål och riktlinjer, nationella jämförelser med mera. En sådan gemensam grund skulle skapa förutsättningar för en högre kvalitet och underlätta den administrativa bördan för vårdverksamheter, framför allt de mindre. Ta den möjligheten.

Patrik Ulander Förbundssekreterare i Svenska Vård

+9% /66 9b5/'(1 15 ² +9% /66 9b5/'(1 15 ²

På gång i Svenska Vård S V E N S K A V Å R D K O M M E R under våren 2014 att etablera kansli i Stockholm. I samarbete med Företagarna kommer vi att flytta in i lokaler centralt på Rådmansgatan. Vi ser fram emot ökad tillgänglighet för våra medlemmar, samordningsvinster inom förbundet samt ökad närhet till samarbetsparters och makthavare.

Ett av Svenska Vårds främsta kännetecken är närheten till sina medlemmar och förankringen i verklighetsnära frågor. Vi vill underlätta för våra medlemmar att hålla hög kvalitet. Ett sätt är att gratis erbjuda materialet ”Handledning ledningssystem i systematiskt kvalitetsarbete” för våra medlemmar. Vi arbetar fortlöpande med att utveckla systemet. Nyss avslutades en enkätundersökning hos användarna, och vi undersöker just nu möjligheten att anpassa och utvidga materialet, skapa fler mallar samt därtill en digitalisering.

Stöd av sakkunniga Ett annat sätt att underlätta för våra medlemmar är att erbjuda ett nätverk av sakkunniga som kan svara på frågor man ställs inför när man bedriver verksamhet. Vi har en styrelse där alla ledamöter är verksamma själva och ”nära golvet” och som gärna svarar på frågor. Vi kan också rekommendera sakkunniga leverantörer som specialiserat sig inom vård och omsorg.

Ytterligare sätt att underlätta för medlemmar och övriga i branschen är att erbjuda aktuella kurser och vidareutbildningar, där man förutom själva kursen också kan skapa kontakter med andra kolleger. Under 2014 kommer kursoch konferensutbudet att fördjupas inom ämnesområdet kvalitet, Svenska Vårds hjärtefråga.

Vi kommer också att erbjuda fler kurser inom upphandling och, om utrymme och efterfrågan finns, skapa nya teman.

Vårkonferensen 7-8 maj 2014 med temat ”En klar syn på privat vård och omsorg” kommer att lyfta fram heta diskussionspunkter för oss inom vård och omsorg inför valet under hösten. Manuel Knight, uppvuxen i ghetto, före detta elitsoldat, organisationskonsult och psykolog är bokad som inspiratör.

Kika gärna in på vår hemsida och se vad som händer www.svenskavard.se.

Vi tar gärna emot tips och förslag, kontakta oss på 0771-222 888 eller mejla på info@svenskavard.se

+9% /66 9b5/'(1 15 ² +9% /66 9b5/'(1 15 ²

Bli medlem

i Svenska Vård!

Svenska Vård samlar de fristående verksamheterna inom vård, behandling och omsorg i Sverige. Vi ska vara den självklara representanten för våra medlemsföretag och påverka där det behövs för bästa möjliga förutsättningar.

Ska vi kunna det måste vi arbeta tillsammans, för att ha resurser att diskutera med lagstiftare, myndigheter och uppdragsgivare.

Som medlem får man tillgång till Sveriges kanske mest kompetenta nätverk inom vård, behandling och omsorg.

Våra medlemsföretag leder ofta utvecklingen inom sina områden, och de kan nås via träffar eller genom att lyfta luren.

Tack vare våra samarbeten med leverantörer sparar många av våra medlemmar in sin medlemsavgift varje år, bland annat på kvalitetssystem, förbrukningsvaror, journalsystem, utbildningar, försäkringar och marknadsföring.

Hur blir man medlem?

Som medlem accepterar man våra stadgar och följer vårt värdegrundsdokument.

Vad kostar det?

Medlemsavgiften 400 kr /år. Serviceavgiften är 0,16 % av årslönesumman (minst 5 300:-, max 53 000:-) + moms per år.

Detta motsvarar ungefär en promille av omsättningen.

Kostnaden är alltså inte hög, frågan är snarare om man på sikt har råd att inte vara med.

Läs mer på www.svenskavard.se eller ring 0771-222 888!

ZZZ VYHQVNDYDUG VH² 6YHQVND 9nUG ²

Med samtalet som viktigaste verktyg har terapeuten Olof Risberg valt den smärtsamma behandlingsvägen.

Han är kritisk till sin egen yrkeskür samtidigt som han rosar den tülmodiga personalen pü HVB- och LSS-verksamheter.

TEXT OCH FOTO: BJĂ&#x2013;RN LENNESTIG

Olof Risberg väljer sannerligen inte den lättta stigen. Med samtalet som främsta redskap ger terapeuten sig i kast med att mĂśta det som finns bakom ondskans ansikte. Samtidigt är han hoppfull â&#x20AC;&#x201C; psykologens uppgift är att peka framĂĽt. Oavsett klientens historia finns det Ăśppningar.

Olof ser samtalet som en konst, och det hälsosamma i att sortera alla de mĂĽnga ambivalenta känslor som fĂśljer i dess spĂĽr. Det rĂśr sig om att lyssna, stĂśtta och hitta strategier fĂśr symtombildningen. FĂśrĂśvaren kan inte glĂśmma det den varit med om. â&#x20AC;&#x201C; FĂśr mig är samtalet ett fantastiskt instrument fĂśr utveckling, läkning, sortering, fĂśrstĂĽelse och bearbetning. Jag är näst intill besatt av just samtalet. Min dĂśrr är ständigt Ăśppen fĂśr detta, säger han, när vi träffas i en lokal vid regeringskvarteren i Stockholm där han har ett uppdrag.

Det är sent pü eftermiddagen, kontorsfolket har gett sig av. Tystnaden lägrar sig. Olof tummar pü snusdosan, lägger in en prilla, drar andan och pratar sedan nästan utan uppehüll i en timme. Dü har han hunnit blottlägga sin egen terapeutiska värld, fylld av vüld, konflikter, sexuella Üvergrepp och trauman.

+9% /66 9b5/'(1 Â&#x2021; 15 ²

6DPWDOHW

² KXYXGVDNHQ I|U WHUDSHXWHQ +9% /66 9b5/'(1 15 ²

”Att handleda på ett behandlingshem i Hedemora är för mig lika viktigt som att föreläsa på en stor konferens.” Övergrepp på barn Olof Risberg är legitimerad psykolog/psykoterapeut, och har under lång tid arbetat främst med frågor som rör våld och övergrepp inom barnpsykiatri, habilitering, ungdomsvård, polisen, skola och Rädda Barnen. Olof har bred internationell erfarenhet och han har publicerat två böcker inom området våld och övergrepp.

Rädda Barnens i dag nedlagda behandlingsenhet Pojkmottagningen gav terapi till sexuellt utnyttjade pojkar. Olof driver i dag Pojkmottagningen tillsammans med terapeuten Börje Svensson i privat regim. Båda var banbrytande i den verksamheten på tidigt 1990-tal.

– Genom att ge behandling till unga människor som kanske för första gången förgripit sig sexuellt på ett annat barn kunde vi stoppa en fortsatt förövarkarriär. I förlängningen blev det även en del av vårt brottsförebyggande arbete.

I dag är även flickor, vuxna och personer med funktionsnedsättning välkomna.

Olof handleder, metodutvecklar, skriver och har klienter i ett oräkneligt antal timmar i veckan. Ändå säger han: – Jag har världens bästa jobb eftersom jag kan styra det själv. Att handleda på ett behandlingshem i Hedemora är för mig lika viktigt som att föreläsa på en stor konferens eller i ett annat medialt sammanhang.

Inte bara mörker Med rollen som fri terapeut är han mer effektiv i sin profession; hans ”universum” har krympt.

Nu försöker han ligga lågt med medier, och han tackar allt mer nej till tv och paneldiskussioner. I stället borde socialtjänsten och Bup ge sig ut i debatten.

Med tiden har han blivit allt mer intresserad av funktionshinderområdet. Dessa klienter bär inte sällan på känslan av utanförskap. Här finns en förhöjd risk att både fara illa och att göra illa. Den unge kan få hjälp att försonas med sin funktionsnedsättning, till exempel att bli arg, ledsen, besviken och sörja över att det kan vara livslångt.

– Det är min och alla terapeuters uppgift att försöka hitta något att bygga vidare på. Det är aldrig totalt mörkt.

Särskilt för unga vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar behövs mycket sexoch samlevnadsundervisning. Annars kan det

vara mycket svårt att förstå vad klienten ska göra av sin normala pubertetsutveckling. Vad betyder till exempel ordet samtycke, ett nej eller ett ja.

Olof är mån om uppföljningar. Vid övergrepp inom familjen har varje insats en början och ett slut. Men behandlingen borde vara en process som följs upp över en längre tid.

– Övergrepp är inget benbrott. Kränkningen följer barnet över puberteten och en följd av år.

I alla dess faser kan terapeutiskt stöd behövas.

Socialtjänsten gör en insats som har en början och ett slut, men den bör inse att det krävs en systematiserad kontinuitet. Dessutom saknas Barnahus i många kommuner, vilket gör stödet godtyckligt och ojämlikt.

Viktigt bli berörd – Jag blir genuint arg när utvecklingsstörda blir utnyttjade eller diskriminerade. I ondskans hav kan jag inte vara en tjänsteman. Jag är känsligt lagd, vilket jag tror är bra. Det hjälper nog också ungdomarna som sannolikt känner sig sedda. Jag försvarar i alla lägen mina klienter.

Terapeuter navigerar i abstrakta landskap, och terapin ligger i gränslandet mellan att bli berörd eller cynisk. Hur mycket elände orkar en människa med. Han tycker det viktigt att bli berörd, men cynismen knackar ibland på dör-

ren. Då är en klok omgivning det rätta stödet.

Handledning fyller på mycket positiv energi; inte minst att få vara med andra yrkesverksamma över hela landet. Det handlar om socionomer, poliser, behandlingsassistenter och lärare, men faktiskt inte så många psykologer.

Han är till viss del kritisk till sin egen yrkeskår, som han tycker håller på att monopolisera samtalet.

Flera röster i terapin – Vi är inte de enda människor som kan prata med andra individer på ett riktigt meningsfullt sätt. Vi psykologer besitter inte någon ’überförmåga’. Barnen vill träffa någon som är snäll och intresserad. Det är tämligen oviktigt om jag är legitimerad psykoterapeut, objektrelationsteoretiker eller håller på med KBT eller är psykodynamiskt orienterad.

Olof säger att han är oerhört stolt över sitt yrke, och han beundrar ett stort antal mycket skickliga psykologer. Men att dessa skulle vara de enda som förstår samtalet på djupet begriper han inte.

– Jag hyser jag stor beundran för personalens tålamod inom slutenvården, HVB-hem och LSS. Det är oerhört jobbigt med aggressivitet och icke önskvärda beteenden inom autismspektrumområdet. Q

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

• skyddat boende för unga utsatta kvinnor 18-30 år, HVB-hem • skydds- och träningslägenheter

MAGNUS LADULÅS S KO L A N

HÄLSO CENTRUM

KOMPETENS CENTRUM

Unga kvinnor utsatta för: • våld, hot, övergrepp • hedersrelaterad problematik • övrig psykosocial problematik Hemsida: www.ukv.se Föreståndare: Ina Müller 08-652 99 98

Mångsbo HVB • Pojkar 16-21 år med begynnande missbruk, kriminalitet och/eller psykosociala problem.

• Behandling enligt 12-stegsmodellen, KBT, anhörigstöd • Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid • Akut utredning, behandling och eftervård • Eftervård med utsluss, lägenheter och stöd i öppenvård

Mångsbo 211, 740 46 Östervåla Tel. 0292-714 00, Fax: 0292-713 00 www.mangsbohvb.se

Duvgården HVB • Flickor 14-18 år med begynnande beroende, missbruk, kriminalitet, och psykosociala problem.

• Behandling enligt 12-stegsmodellen med erfarna terapeuter, individuella behandlingsplaner, KBT, anhörigstöd.

• Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid.

• Akut, utredning, behandling, eftervård • 5 platser

Lilla Runhällen 312, 740 45 Tärnsjö Tel 0292-44050, 070-443 01 06 www.duvgarden.se

Kulabodan, Kulabodans Behandlingshem Tel: 0500-46 10 72, info@kulabodan.se www.kulabodan.se

• Barn och ungdomar 10 - 18 år • Hög personaltäthet • 5 platser Med vår hjälp får du kraften till förändring

Målgrupp: Pojkar och flickor 12-19 år med relationsstörningar och psykosocial problematik.

Behandlingsinnehåll: Miljöterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk.

Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg Tel: 0923-211 80, 070-205 44 83 Fax: 0923-211 65

www.holmen27.nu info@holmen27.nu

NOTISER

9LNWLJW PHG WLGLJ LQVDWV I|U XQJDV PLVVEUXN satser inte verkade ha någon som helst effekt på de ungas missbruk.

– Majoriteten av dem som hade ett alkohol- eller drogmissbruk i studiens början hade det även fem år senare, säger Kent Nilsson.

I studien har forskarna hittat förvånansvärt få bakgrundsfaktorer som kan förklara vilka ungdomar som fortsätter att missbruka och vilka som slutar. Detta trots en omfattande psykiatrisk utredning och undersökning av psykosociala faktorer hos ungdomarna samt hos deras föräldrar.

– Inte heller tidiga uppförandestörningar och kriminalitet hade någon avgörande inverkan på det fortsatta missbruket, säger Sara Lövenhag. De starkaste faktorerna till fortsatt missbruk vid femårsuppföljningen är föräldrarnas missbruk.

Missbruk och genus Vidare fann forskarna att flickor var mer sårbara än pojkar för mammans missbruk, något som tidigare föreslagits från svenska adoptionsstudier ti-

Missbruksproblem bland ungdomar är svåra att förebygga och ännu svårare att behandla. Här behövs mycket tidiga insatser. Det visar en ny studie.

I ett samarbetsprojekt mellan Centrum för klinisk forskning i Västerås och Maria Ungdom i Stockholm har forskare gjort en femårsuppföljning av nyankomna ungdomar med missbruksproblem.

– Barn och ungdomar med missbruksproblem är en mycket utsatt grupp. Det är faktiskt värre än vi tidigare trodde, säger professor Kent Nilsson, som även är sociolog, vid Centrum för klinisk forskning.

Tidigare svenska studier har visat att missbruk av alkohol och narkotika under ungdomsåren ökar risken för psykisk- och kroppslig sjuklighet, kriminalitet, arbetslöshet, fattigdom och att dö i förtid.

I den nya studien visar psykologen och doktoranden Sara Lövenhag och hennes medarbetare att alkohol- och drogmissbruk i ungdomsåren i de flesta fall fortsätter hos de unga vuxna. Därför tycks det vara nödvändigt med mycket tidiga förebyggande åtgärder.

Kent Nilsson finner det anmärkningsvärt att vanliga behandlingsin-

digt på 1980-talet.

– I dessa studier föreslog man att pojkar följer sina biologiska fäder, medan flickor följer sina biologiska mödrar. Det är något som vi till viss del kunnat konfirmera i vårt väldigt speciella forskningsmaterial, säger Sara Lövenhag.

Hennes tolkning är, sett i ljuset från tidigare studier, att förebyggande insatser måste sättas in mycket tidigt i livet, rimligen redan till blivande mödrar som är i riskzonen.

En försvårande omständighet är att allt fler unga flickor får missbruksproblem. I dag är det lika vanligt om inte vanligare att flickor i jämförelse med pojkar kommer till missbruksmottagningarna, något man inte såg för 20 år sedan. Q Källa: Landstinget Västmanland. Studien ”A 5-year follow-up study of adolescents who sought treatment for substance misuse in Sweden” är publicerad på National Center for Biotechnology Information. Studien finns på följande länk: www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23989597.

Texten är redigerad av Björn Lennestig.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Opalen är ett boende med särskild service fĂśr ďŹ&#x201A;ickor enligt 9Â&#x2020; 8p LSS 9L HUEMXGHU LQGLYLGDQSDVVDGH RFK IOH[LEOD O|VQLQJDU L HQ WU\JJ PLOM| GlU YL NDQ VWlUND LQGLYLGHQ RFK YDUD HWW VW|G L |YHUJnQJHQ PHOODQ EDUQGRPHQ RFK YX[HQOLYHW

Välkommen till Skillstreaming HVB Vi är ett familjeägt vürdfÜretag som grundades 1994 med inriktning pü KBT. Vür mülgrupp är flickor i üldern 13-20 ür med psykosociala problem.

Behandlingshemmet omges av en underbar lantlig miljĂś 65 km nordost om Uppsala.

Kontakt och platsfĂśrfrĂĽgan: Charlotta Rejmer Pettersson, mobil: 0731-89 00 00 Skillstreaming HVB, telnr: 0173-174 10

Stiftelsen Opalen 08â&#x20AC;&#x201C;551 702 89 www.opalen.info

www.skillstreaming.se

=VNEW 6IKRFoKWKoVH %& HVB- hem och skola fÜr pojkar 7-18 ür LSS, LVU, SOL Grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskolan

Vi arbetar fÜr att varje barn/ungdom skall bli självständig utifrün sina egna fÜrutsättningar och utvecklas till att kunna leva ett meningsfullt och värdigt vuxenliv.

www.dormsjoskolan.com

0MXIX JEQMPNmVX ,:& LIQ 9XFMPHEH SGL OSQTIXIRX TIVWSREP 1oPKVYTT Â&#x2C6; *PMGOSV QIH TW]OSWSGMEP TVSFPIQEXMO Â&#x2C6; *PMGOSV QIH }ZIVKVITTWTVSFPIQEXMO Â&#x2C6; *PMGOSV M MRMXMEPX WOIHI EZ QMWWFVYO SGL IPPIV OVMQMREPMXIX Â&#x2C6; ,IHIVWVIPEXIVEHI TVSFPIQ

[[[ ]VNEW GSQ &MWOSTWKEXER 2=0%2( %KRIXE =VNEW 7IPPKVIR 6EQSRE =VNEW 7IPPKVIR

Utredning â&#x20AC;&#x201C; Behandling â&#x20AC;&#x201C; Akut Välkommen till

KvällsjÜbo Behandlingshem Mülgrupp: Män och kvinnor Üver 18 ür med missbruksproblematik.

Vi kan även erbjuda plats fÜr vürdtagare med husdjur.

Behandling: Individuell behandling baserat pĂĽ 12-stegsprogrammet.

Geografiskt läge: 28 km norr om Torsby i Värmland, med närhet till sjÜ.

Vi anordnar även närstüendeutbildningar!

Ledstjärnan är att ge grunden till trygghet, kunskap och kraft till de som vill tillfriskna frün beroende- och medproblematik.

Välkommen att kontakta oss E-post: info@kvallsjobo.se Tfn: 0560-312 40

Nanolfsvillan är beläget centralt i FinspĂĽng och har plats fĂśr 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar sĂĽväl med traditionella behandlingsplaceringar som med kortare, ďŹ&#x201A;exibla placeringar.

Nanolfsvillans grundläggande mĂĽl är att: â&#x20AC;˘ FullfĂślja de uppdrag vi ĂĽtar oss â&#x20AC;˘ Barnens behov blir tillgodosedda â&#x20AC;˘ FĂśräldrarna mobiliserar sina resurser

www.nanolfsvillan.se â&#x20AC;˘ tel. 0122-159 89

5g,1*(*c5'(1 .OLHQWHQ L FHQWUXP

.YLQQRU RFK PlQ IUnQ nU RFK XSSnW PHG QHXURSV\NLDWULVND IXQNWLRQVQHGVlWWQLQJDU SV\NLDWULVND GLDJQRVHU RFK SV\NLVND SUREOHP RIWD L NRPELQDWLRQ PHG DQQDQ SUREOHPDWLN '\JQHW UXQW EHPDQQLQJ 9L HUEMXGHU SV\NLDWULVND XWUHGQLQJDU RFK SV\NRORJVDPWDO L YnUGG\JQVSULVHW /lV PHU Sn YnU KHPVLGD ZZZ URLQJHJDUGHQ VH

9lONRPPHQ DWW K|UD DY HU WLOO RVV I|U PHU LQIRUPDWLRQ 7HO 0RELO 0DLO LQIR#URLQJHJDUGHQ VH

,s ,Ä&#x17E;Ĺľ ĹśĹ&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x161;Ä&#x17E;Ĺś KÄ&#x161;Ä&#x17E;Ĺś

ĹśĹ&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x161;Ä&#x17E;Ĺś ,Ç&#x20AC;Ĺ?ĹŻÄ&#x201A;Ĺś

Vi har tvĂĽ hem i Sigtuna Kommun; enheten Oden samt enheten Hvilan.

Vi har spetskompetens att arbeta med romska ungdomar och en gedigen kunskap och erfarenhet av att arbeta med ensamkommande ďŹ&#x201A;ykting ungdomar som hamnat i svĂĽr kris. Vi hĂĽller tydliga ramar fĂśr ungdomarna. VĂĽr personal pratar mĂĽnga olika sprĂĽk.

FĂśr mer information gĂĽ in pĂĽ http://www.essagruppen.se eller kontakta oss pĂĽ 08-678 85 00, 08-591 439 09 eller pĂĽ e-post: info@essagruppen.se

Ersta Flickhem hjälper sexuellt traumatiserade flickor. t Hästunderstödd terapi t Terapeutiska/pedagogiska insatser i samverkan t Relationella metoder t Forskning t Non-profit Läs mer på: www.erstadiakoni.se/flickhem eller ring 08-714 67 30

Ersta Flickhem en del av Ersta diakoni

Vårt framgångsrecept

Evidensbaserade behandlingsmetoder i familjelik miljö pojkar och flickor 10-14 år

Återkommande utbildningar ART-tränarutbildning/KBT-metoder vid beteendestörning

www.vilhelmsro.se

)RUWELOGQLQJ VRP J|U VNLOOQDG Med Üver 20 ürs erfarenhet av att utbilda terapeuter & behandlingspersonal lär vi ut de teorier & praktiska redskap som behÜvs fÜr att framgüngsrikt mÜta dina klienters behov.

$ONRKRO RFK GURJWHUDSHXW $78 *UXQGXWELOGQLQJ L SV\NRWHUDSL .%7

%(5*675g06 Utbildning & Behandling

Nianfors Bruksherrgürd Behandlingshemmet i Hälsingland fÜr kvinnor mellan 18-50 ür med missbruksproblematik.

Det familjära lilla behandlingshemmet med den varma atmosfären.

Välkomna!

0650-790 35 â&#x20AC;˘ www.nianfors.se

ZZZ EHUJVWURPV RUJ Â&#x2021; LQIR#EHUJVWURPV RUJ Â&#x2021;

HVB flickor 12-18 12-18 ür ür HVB fÜr flickor LVU § 2, 3 och och 6.

6. SoL SoL Ramavtal 87 kommuner kommuner Ramavtal med

NorrkĂśpings Kognitiva Center Centrat Specialenhet EvagĂĽrden

Telefon: 0530-301 0530-301 23 23 info@stubben.se info@stubben.se www.stubben.se www.stubben.se

ett kognitivt HVB-hem sedan 1996

Vägen till

fÜrändring

www.kognitivacenter.se â&#x20AC;˘ www.evagarden.se

Storsättra Gürd Utveckling genom samspel

Dygnet runt vĂĽrd fĂśr familjer â&#x20AC;˘ FĂśrälder/fĂśräldrar med psykosociala problem och deras barn (0-15 ĂĽr). SoL, LVU. â&#x20AC;˘ Gravida kvinnor, tonĂĽringar och vuxna, som behĂśver stĂśd infĂśr fĂśrlossning och fĂśrsta tiden därefter.

OMSORG SKRĂ&#x201E;DDARSYDD FĂ&#x2013;R DIG

â&#x20AC;˘ Utredningsuppdrag, där behov finns fĂśr fortsatt uppfĂśljning efter vistelse pĂĽ utredningshem. â&#x20AC;˘ Akut / skyddat boende.

Hemsida www.storsattragard.se epost info@storsattragard.se Tel 08-512 30222 Fax 08-512 30350. FĂśrestĂĽndare Katinka Hemmingsson.

Vi finns i Vallentuna kommun, Stockholms län.

BoendestĂśd, träningslägenheter och kvaliďŹ cerat kontaktmannaskap Ungdomsvärnet BoendestĂśdet ligger i Liljeholmen och träningslägenheterna i Stockholms närfĂśrorter.

Mülgrupp Unga vuxna i üldern 18-25 ür som är i behov av boende med individuellt anpassade socialkurativa insatser, personligt stÜd och social träning.

WWW.BONITAS.SE

Kvinnohemmet Rosen

Ă&#x2013;vergripande mĂĽl Den unge ska Ăśka sin fĂśrmĂĽga att leva ett självständigt, ansvarstagande, socialt liv och rustas fĂśr att klara ett eget boende.

Behandlingshem med specialanpassat program fĂśr mĂĽlgruppen vĂĽldsutsatta missbrukande kvinnor.

Arbetssätt VĂĽra tre grundpelare är: social träning, social färdighetsträning och kvaliďŹ cerat kontaktmannaskap.

Väl inarbetad verksamhet sedan 2000, med goda referenser.

Just nu, lediga platser!

Telefon: 08-659 30 32, Fax: 08-659 30 36 E-post: info@ungdomsvarnet.se www.ungdomsvarnet.se

Bonitas personal ger omsorg büde med hjärna och hjärta. FÜretaget ägs och drivs av tre systrar.

Vür vision är att erbjuda tjänster av hÜg kvalitet där arbetet utgür frün en gemensam värdegemenskap baserad pü en humanistisk människosyn.

Vi arbetar med missbruk och vüld som tvü huvudproblem men även med EMDR, traumabearbetning.

www.kvinnohemmet-rosen.se E-post: lena.stenberg@telia.com Tele: 0290-76 68 50

)HWW

P\FNHW WLOOEDND

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Dietist, kostombud och medveten personal kan med hälsosamma matvanor öka välbefinnandet på LSS-boenden. Efter en satsning på mindre än ett år ser Skärholmen i Stockholm positiva resultat. Med personalen som förebild klarar även brukarna att ta sunda beslut.

TEXT OCH FOTO: BJÖRN LENNESTIG

PHG PDJHU NRVW Sn /66 ERHQGH Det är sedan länge väl känt att personer med funktionsnedsättning har en ökad risk för såväl fysisk som psykisk ohälsa. Dålig hälsa är tiofaldigad inom denna grupp. Sannolikheten för övervikt och fetma är stor, men risken för undervikt är också ökad. Folkhälsoinstitutet visar att ohälsan i denna grupp är onödig eftersom en funktionsnedsättning inte med automatik medför en sämre hälsa.

Skärholmens stadsdel i Stockholm och dess LSS-boenden är inget undantag. Dock har de nu en plan för att främja hälsosamma val i vardagen för brukaren. Med stöd av dietisten och projektledaren Kristina Andersson driver de en ambitiös satsning på hälsosamma matvanor. Det inkluderar både brukare som gemensamt får sin mat serverad i gruppboendet och där personalen lagar måltiden i den boendes egen lägenhet.

– Brukarna ska själva få välja hur de vill leva sina liv, men många förstår inte alltid konsekvenserna av sina beslut. De har svårt att uttrycka sina behov. Därför ska de ha rätt till bra val och alternativ i vardagen, och det gäller även maten de äter, fastslår hon.

Kristina Andersson har utbildat och handlett personal och chefer för ett hälsosammare LSSboende. I var och en av Skärholmens tolv LSSbostäder har en medarbetare tagit uppdraget att bli kostombud. Dessa har en särskilt viktig roll på boendet.

Redan efter ett drygt halvår drar kostombuden åt samma håll genom att de vägleder till hälsosammare matvanor och lämpliga portionsstorlekar. Mer frukt och grönt, mer fiber samt mindre söt dryck till måltider är några positiva och mätbara effekter. Personalen finner viktnedgång och en ändrad konsumtion av

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

â&#x20AC;?Min fĂśrhoppning är att ďŹ&#x201A;er kommuner satsar pĂĽ hälsosammare LSS-boenden.â&#x20AC;? vissa livsmedel till nytta fĂśr brukarna.

Kristina medger att hon är Ăśverraskad Ăśver att det gĂĽr att pĂĽverka och ge â&#x20AC;?ringar pĂĽ vattnetâ&#x20AC;?, trots ett kort projektfĂśrlopp.

Personalen en fĂśrebild I dag steker alla gruppbostäder maten i flytande margarin eller olja, liksom att nyckelhĂĽlsmärkta alternativ och fiberpasta nu är vanligt fĂśrekommande. Frukt och grĂśnt är en självklarhet fĂśr stadsdelens samtliga tolv LSS-boenden. â&#x20AC;&#x201C; MĂĽnga av vĂĽra brukare kan ha svĂĽrt att avgĂśra vad som är lämplig storlek pĂĽ portionen. Ă&#x201E;ven balansen mellan huvudingredienserna är viktig. Här mĂĽste vi guida vĂĽra boende. Det ska vara en självklarhet att de fĂĽr vara med att laga mat utifrĂĽn deras fĂśrutsättningar.

Kristina anser att personalen bÜr vara goda fÜrebilder, till exempel genom att visa pü bra alternativ och att inspirera till en sund kosthüllning. Det handlar om sü enkla saker som att välja frukt till fikat i stället fÜr kaffebrÜd, eller att pü utflykten vara noga med valet av res-

taurang och dess utbud av mat.

Intaget av frukt och grĂśnt är lĂĽgt i LSS-bostäder. Men i Skärholmen, med en stor del utlandsfĂśdda, är det inget stĂśrre problem. Arbetsgrupperna är ofta mĂĽngkulturella vilket pĂĽverkar valet av en mer varierad kost, inte sällan med mĂĽnga olika slags grĂśn- och rotsaker samt baljväxter. â&#x20AC;?Kvittoanalysâ&#x20AC;? pĂĽ de olika boendena är ett sätt att ha koll pĂĽ de â&#x20AC;?grĂśna inkĂśpenâ&#x20AC;?. Men det handlar inte om nĂĽgon revisorsuppgift, utan ett sätt att lyfta fram det positiva och att fĂśrbättringar är ett ständigt pĂĽgĂĽende arbete.

Analys av matdagbÜcker har visat att boende dricker fÜr lite vätska och att somliga für magproblem i samband med vissa matintag.

MatdagbĂśckerna har ocksĂĽ gett inspiration till andra i personalgruppen pĂĽ vad man kan erbjuda.

Sunda val pü boende FÜr att se hur grÜna och sundare val fungerar i praktiken besÜker vi gruppboendet Bogsätra. Under en kortare promenad till pü väg till

LSS-boendet pekar Kristina pü nügra andra av stadsdelens gruppboenden. De ligger oansenligt infogade pü bottenvüningen i normala flerbostadshus i parkliknande omgivning inramad av hÜstlÜvens brinnande färgskala.

Pü Bogsätra Üppnar Anneli SjÜstrÜm fÜr oss.

Hon är vürdare pü gruppboendet, och nu även kostombud. Det är en roll hon till synes trivs med. Hennes uppgift är att fÜra den nya kunskapen till boendet och inspirera till ändrad kost och mer motion. Anneli är full av engagemang och idÊer.

Här bor tre kvinnor och tvü män som är cirka 50 ür, och de äter maten tillsammans. Med tanke pü deras ülder behÜver de mer näring, mindre portioner och kanske mer flexibilitet, funderar Anneli.

Att dricka vätska är nĂĽgot brukarna mĂĽste pĂĽminnas om. Tidigare drack fyra av fem saft vid varje mĂĽltid. SĂĽ är det inte längre. Med gurk- eller citronskivor i vattentillbringaren fann Bogsätra en lĂśsning. â&#x20AC;&#x201C; Det gĂĽr att pĂĽverka, konstaterar Anneli.

Brukarna klarar att ta sunda beslut, till exempel har en brukare bytt ut coca-cola mot bubbelvatten. I stället für han ett kort pü en cocacolaflaska som han stolt sätter upp pü sin bildtavla varje fredag.

Anneli fÜrsÜker skilja pü vardag och helg. Till helgen kan de vara en finare dukning, och gärna lite vackert, även om det bara är en eller tvü brukare som uttrycker att det finns en särskild omtanke.

Personalen är relativt fri att sätta dagordningen pĂĽ boendet. Tydligare riktlinjer kan vara ett stĂśd fĂśr personalen. MĂĽlgruppens bästa stĂĽr i fokus. â&#x20AC;&#x201C; Det här är brukarnas hem. Som personal är vi pĂĽ jobbet, men hemma hos nĂĽgon annan.

Det är viktigt att komma ihüg, tycker Anneli.

MĂĽnga utmaningar Hon ser en minskad andel mättat fett pĂĽ boendet. Men generellt är det inte sĂĽ lätt att ha ansvar fĂśr andra människor när det gäller kosten. Det är en utmaning att fĂĽ de boende med pĂĽ tĂĽget, tycker Anneli, som ocksĂĽ tycks vara lite bedrĂśvad Ăśver att pasta har en sĂĽ stor roll inom omsorgen. â&#x20AC;&#x201C; VĂĽra gemensamma kostombudsträffar ger mig stĂśd i att jag inte bara är motvallskäringen, säger hon med ett stort leende.

Skärholmens satsning pĂĽ hälsosamma matvanor visar goda fĂśrutsättningar att fortsätta projektet, som senare mĂĽste mätas, dokumenteras och redovisas. Kristina, som under hela sitt yrkesliv arbetat med funktionsnedsättningar, säger: â&#x20AC;&#x201C; Jag är besjälad av att fĂĽ gĂśra brukarnas rĂśst hĂśrd. Min fĂśrhoppning är att fler kommuner satsar pĂĽ hälsosammare LSS-boenden. Q

+9% /66 9b5/'(1 Â&#x2021; 15 ²

Nätverk och forskning Cirka 35 dietister över hela landet ingår i nätverket för kommundietister. De jobbar även åt omsorgen av funktionsnedsatta. Livsmedelsverket har också ett nybildat nätverk, Mat inom LSS, för yrkespersoner som arbetar med kostfrågor för boende i grupp- och servicebostäder.

Läs informationsbroschyren från Skärholmens stadsdelsförvaltning; googla på sökorden Bra mat på vår LSSbostad. Intressant läsning om hälsosam kost och grönsaker för personer med intellektuell funktionsnedsättning finns i en avhandling av Päivi Adolfsson vid Uppsala universitet, 2010. Sökord: Intellectual disabilities, nutrition.

Statens folkhälsoinstitut har en sökbar lägesrapport: Onödig ohälsa, hälsoläget för personer med funktionsnedsättning. Den svenska forskningen synes vara koncentrerad till Karolinska Institutet. Helena Bergström och Liselotte Shäfer Elinder har en rapport från 2010 som heter Hälsofrämjande gruppbostad. Sökord: Hälsofrämjande gruppbostad.

Vidare finns tre studier samlade i rapporten Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder. Även denna med Helena Bergström, här i samarbete med Ida Gråhed.

Eva Flygare Walléns avhandling från våren 2013 berör barn och unga vuxna. En hälsosammare livsstil visar positiva resultat. Förutsättningen är särskilt anpassade insatser för personer med utvecklingsstörning. Avhandlingen, på engelska, kan hämtas från www.diva-portal.org +9% /66 9b5/'(1 15 ²

6,6 81*'20$5

2IO SqUXIZ ,M\ ^IZ sZM\ ! RIO N LLM[ Xs RWZLMV MN\MZ Vs\\ sZ [I RIO LMU N Z[\I WZLMV *WLLM UML NIUQTRMV Q ZMJZW [\IL .WTS Z]V\ WUSZQVO [sO UQO WN\I[\ [WU OTIL >Q JWLLM [WU LMU Æ M[\I Q TqOMVPM\ WKP [s -N\MZ M\\ sZ J ZRI UQV JZWZ[ PRqZ\I [Ts 2IO PILM Æ MZI JZ LMZ [WU Q \WVsZMV ^IZ 3ZQUQVITQ\M\MV[ JIVI LWU QV NIZ -V MN\MZ MV Å KS Æ a\\I PMUUQNZsV . Z LMU JZ \ UW\ TIOIZ L] ^M\ \aX [WU ZsV 2IO Å KS MV [a[\MZ sZM\ ,M\ ^IZ q^MV sZM\ LM\ ^qZ[\I PIZ [SM\\ Q JQTWTaKSI UQV XIXXI PIV LWO 0IV SZWKSI UML MV TI[\JQT WKP PRqZ\I\ QV\M [TWO RIO ^IZ sZ OIUIT VqZ RIO PWVWU \WO NIZ^qT LM\ ^IZ PIV[ \]Z I\\ TqUVI ^sZIV ^qZL hZMV LWU OQKS WKP UIUUI PQ\\ILM MV Va PIV [S]TTM JTQ UQV XIXXI WKP [sZMV UQVI [a 5MV LM\ JTM^ QV\M [WU N Z^qV\I\ PIV SZW[[I UQV [RqT 0IV[ ^MZOZMXX Xs UQO ^qVLM ]XX WKP VMZ Xs UQV ^qZTL >sTL\qS\ MN\MZ ^sTL\qS\ RI ^IL [S]TTM UIV O ZI LM\ MVLI PIV S]VLM ^IZ I\\ SZW[[I WKP N Z[\ ZI 5MV MN\MZ ITTI sZMV [WU [s [^sZI ^IZQ\ [s PIZ RIO MN\MZ sZMV ]XX TQ^M\ \IOQ\ [s V] [SI RIO SqUXI RIO [SI ^Q[I I\\ RIO SIV SIV STIZI TQ^M\ [RqT^ Xs MOMV PIVL 6] SqUXIZ RIO WKP SqUXIZ N Z I\\ UQV NZQPM\ Ns [s [VIZ\ [WU U RTQO\ UQ\\ NZQI STQ^ RIO Os 2IO ^QTT \IKSI ITTI [WU PIZ JZM^QL UQO [\s\\ VV

Statens institutionsstyrelse ger årligen ut en bok där tonåringar från SiS ungdomshem sätter ord på sina tankar i korta berättelser. Texterna är inte redigerade grammatiskt. HVB & LSS Världen bidrar gärna med att sprida dem för en bredare krets läsare.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

recommended

STOCKHOLM

ÖREBRO

Plats för anknytning.

FALUN UMEÅ LULEÅ

Nu även i Stockholm.

LYSTRA personlig assistans skapar kvalitet genom att respektera varandra och varandras värderingar. Nu har vi även etablerat oss i Stockholm.

Som kund hos LYSTRA är det viktigt att vår grundsyn på assistansen överensstämmer för att vår personal ska kunna göra ett bra jobb hos våra kunder. viktigt är Anknytning att vi gemensamt serfå vara LSS-reformen somavnågot vi vill bevara och Det ärLika här det kan börja. handlar om att med, att omfamnas en socialatt gemenskap tidigt i livet.

Bristande anknytning är en grogrund för psykosociala tillsammans göra som det var tänkt från början, ett bra liv för alla. problem och det är därför vi jobbar så hårt med att bygga upp tilliten hos de som kommer till oss. Utan tilltro saknas grundförutsättningen för den mest elementära behandling. Vi tror helt enkelt inte på att låsa in, utan arbetar med att låsa upp tilliten och tron på den egna förmågan att klara livet. Vårt mål är att varje barn och ungdom som vi arbetar med ska kunna göra de nya val som är grunden i ett självständigt liv.

Personlig assistans som det var tänkt från början.

www.lystrapersonligassistans.se

www.cean.se

Posttidning B

webbaserat behandlingsstöd – av och för vårdare

HVB&LSS Världen 4 - 2013

Returadress: HVB&LSS Världen Box 4028, 169 04 Solna Adressändring: adress@hvblssvarlden.se

& LSS HVB VÄRLDEN

Vi samarbetar med Svenska Vård

4-2013

pris: 60 kr

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Metadon rätt medicin Flygfärdiga flyktingflickor

IT-stödet som växer med verksamheten

Fett mager mat på LSS-boende

olm

ockh t S i agen d S v.

S L 21 no Vi visa

Ring 018-56 54 95 och boka en demo, eller besök www.rattspar.se.

St rd utvecklingsstörning på uttrycket

FOTO: RICHARD BAILEY/CORBIS/TT

på:

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Spår r Rätt

Besök

hvbguiden.se & lssguiden.se

Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter