HVB&LSS Världen nr4 - 2014

Page 1

Posttidning B

Connect föräldrautbildning finns nu också för familjehem och behandlingspersonal. För mer information besök www.connectnorden.se

HVB&LSS Världen 4 - 2014

Returadress: HVB&LSS Världen Box 4028, 169 04 Solna Adressändring: adress@hvblssvarlden.se

& LSS HVB VÄRLDEN

4-2014

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Ramavtal om skyddat boende Självdestruktivt sex Familjebaserat arbetssätt Teknikstrul för LSS

Vi betar samar d me d ka Vår n e v S s

Anknytning – till vilken nytta? Efter önskemål upprepar vi vårens uppskattade heldag om anknytning. Den 13 mars 2015 i Göteborg är dagen att kryssa i almanackan.

Föreläsare

Anders Broberg, professor i klinisk psykologi vid Göteborgs universitet, leg. psykolog och leg. Psykoterapeut Marlene Moretti, professor och psykolog Department of Psychology, Simon Fraser University Canada Ove Östling, universitetsadjunkt vid Socialhögskolan i Lund, socionom och familjeterapeut Tua Hassling, socionom och licensierad ABFT-terapeut

www.humana.se/individ-och-familj/vi-erbjuder/aktuella-evenemang/

Sedan januari 2014 är INOM en del av Humana. Läs mer på www.humana.se

Lekfull

välfärdsresa

FOTO: JONAS FRØLAND/NTB TT

För fullständigt program och anmälan:

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Stina Balldin, doktorand vid Socialhögskolan i Lund, socionom och Marte Meo-terapeut

Besök

pris: 60 kr

hvbguiden.se & lssguiden.se

Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter

Sveriges största söktjänst inom HVB och familjehem!

t e yh

N

Placeringstjänst Lämna din placeringsförfrågan på HVBGuiden.se • Snabbt, enkelt, kostnadsfritt, tidsbesparande • Omgående svar från verksamheter med ledig plats • Du ser vilka ni har ramavtal med • Du väljer vilka verksamheter du vill ha kontakt med • Du är anonym

6W|GWHOHIRQ I|U GLJ VRP KDU XSSOHYW KRW YnOG HOOHU VH[XHOOD |YHUJUHSS 5LQJ XWDQ NRVWQDG gSSHQ G\JQHW UXQW 'X NDQ YDUD DQRQ\P 9L KDU W\VWQDGVSOLNW 9LOO GX YHWD PHU" %HV|N JlUQD NYLQQRIULGVOLQMHQ VH

.YLQQRIULGVOLQMHQ GULYV DY 1DWLRQHOOW FHQWUXP I|U NYLQQRIULG Sn XSSGUDJ DY UHJHULQJHQ

,QQHKnOO ¾8QGHU GH WUH I|UVWD GDJDUQD VnOGH MDJ DOOD PLQD E|FNHU ¾ Marie Munther har skrivit en självutlämnande bok pü 260 sidor om sin uppväxt och funktionsnedsättning.

Okunskap om ickors självdestruktiva sex Tjejjouren är den fĂśrsta närvarande vuxne som lyssnar

Familjebaserat arbetssätt fÜr socialtjänsten Rapporten Riktat fÜräldrastÜd pekar pü risker fÜr anhÜriga

Ramavtal om skyddat boende Framnäsgruppen vill utvidga samarbetet med socialtjänsten

Mobil alkomätare räddar alkoholisten Exklusivt utvecklad fÜr professionen inom vürden

Svürt fü teknik att funka pü nätet Kunskapsbrist om kognitiv tillgänglighet pü internet

Barnläkare summerar sin yrkeskarriär Placerade barn müste fÜljas upp bättre anser professor Staffan Janson

Systematiskt kvalitetsarbete i omsorgen Branschorganisationen Svenska Vürd prioriterar mätbara resultat

/lV GHVVXWRP RP • Hjärnkoll är huvudsaken, sid 12 • Misa ďŹ rar 20 ĂĽr, sid 22 • Handbok fĂśr

professionen, sid 26 • Har Sverige inte rüd med medlingsrüd, sid 36 • HemlÜsa für ny syn med begagnade glasÜgon, sid 38 • Tips vid rekrytering av funktionsnedsatta, sid 40 • Upprop fÜr personlig assistans, sid 44 • HVB Oasen i lyckad skolsatsning, sid 46 • Ungdomar frün SiS behandlingshem skriver osminkade sanningar, sid 50

1U

+9% /66 9b5/'(1

FĂ–R DIG SOM ARBETAR INOM VĂ…RD, OMSORG OCH BEHANDLING

HVB&LSS Världen Box 4028, 169 04 Solna BesĂśksadress: Hagahuset, RĂĽsundavägen 1, Solna Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-459 24 10 Prenumerationer: adress@compro.se Tryckeri: Elanders Sverige AB, FalkĂśping GraďŹ sk form: Helena WikstrĂśm Ansvarig utgivare: Erik Bergdorf

Medarbetare i detta nummer: BjĂśrn Lennestig, chefredaktĂśr, lennestig@telia.com Annika Odgaard, Dan Nilsson och Susanne Backman. Annonsbokning: Susanne Backman, 0175-615 11, Mobil 0700-39 16 93, susanne.backman@compro.se Annonsmaterial: Eva SjĂśkvist, 08-459 24 35, trafďŹ c@hvblssvarlden.se

Š 2014 Compro Media AB ISSN 2001-2713 Ă…sikter framfĂśrda i denna tidning delas inte nĂśdvändigtvis av redaktionen. FĂśr ej beställt inskickat material frĂĽnsäger vi oss allt ansvar.

Ny tidning frĂĽn KYEJXLGHQ VH &

OVVJXLGHQ VH +9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

Bills Bo & Utbildningsgård är en miljöterapeutisk HVB-verksamhet som vänder sig till missbrukande flickor/kvinnor i åldrarna 16-22 år. Verksamheten är väletablerad och kan visa på goda resultat.

isk

g Uppföljning och utvärdering utgör viktiga inslag i verksamheten. ago d e usp och n e g :G ens handlin nslag. t e i p e Bills Bo & Utbildningsgård kom ruksb ogiska l a i c b g tel. 0294 211 74 Spe miss apeda m www.billsbo.se dra

/HGDUH %M|UQ /HQQHVWLJ &KHIUHGDNW|U

(Q YnUGEUDQVFK i förändring DEN NYA REGERINGEN rivstartade mandatperioden med ett

HVB & LSS VÄRLDEN ÄR EN samhällsengagerad skrift med en

antal överraskande beslut. Här finns förslag i budgeten som oroar när det gäller fristående utförare inom vård och omsorg. Organisationen Svenska Vårds förbundsdirektör Dan Nilsson påpekar att utförare behöver så långsiktiga förutsättningar som möjligt. Det bådar inte gott med snabba förändringar. – Att inte se patienters rätt att välja utförare som en nationell angelägenhet är illavarslande då kvalitetskonkurrens har sin utgångspunkt i det fria valet, säger han. Dan Nilsson välkomnar att kunskapsstyrning inom vård- och omsorg förbättras. Det är också positivt att den psykiska ohälsan bland barn och unga ska prioriteras, och inom det området är många av hans medlemmar starkt engagerade och vill fortsätta uträtta samhällsnytta. – Också insatserna om att förbättra kvaliteten i socialtjänsten ser vi som positiva. Kvaliteten inom social omsorg förutsätter kvalitet i hela kedjan, från utredning inom socialtjänsten till omsorg och behandling hos en utförare, förklarar Dan Nilsson.

egen röst i branschen. Den är politisk utan att vara partipolitisk. Den är privat utan att vara navelskådande. Den hävdar att en nations välstånd inte bara handlar om pengar; måttstocken bör vara hur de mest utsatta människorna mår. Tidningen lyfter med emfas fram kvinnofrågorna och synar könsmaktsordningen med artiklar från alla samhällets skrymslen. Den speglar olika terapier och publicerar artiklar i forskningens framkant. Den pekar på vikten av en långsiktig, nyfikenhetsdriven vetenskap; allt för att professionen och medarbetarna på vård- och omsorgsverksamheter ska vara väl utrustade i mötet med brukarna. I sin nuvarande form är detta sista numret av tidningen. Skälet är att många av annonsörerna i allt högre grad väljer att marknadsföra sig i digitala medier, som banner, nyhetsbrev och i sociala medier. Samtidigt vill många läsare kunna läsa nyheter och reportage digitalt. Det rör sig således om samma omvandling och utmaning som hela mediesektorn tampas med. HVB & LSS VÄRLDEN HÖR ORGANISATORISKT samman med de

NY STATISTIK OM DEN privata- vård och omsorgssektorn,

2013, visar att den hade 12 000 företag med 137 000 årsanställda. Omsättningen var 103 miljarder kronor och utdelningarna 2,9 miljarder, alltså var utdelningarna i vårdsektorn knappt tre procent av omsättningen. De företag som gick med vinst återinvesterade 3,8 miljarder kr. Rörelsemarginalen var sju procent. Fler än hälften av dessa företag drivs av en kvinna. – Det är en myt att de privata vårdgivarna gör stora vinster i vårdsektorn. Det här är företagare som sliter med lönsamheten precis som i andra branscher, säger Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

KYEJXLGHQ VH & OVVJXLGHQ VH

uppskattade placeringssajterna hvbguiden.se respektive lssguiden.se. Dessa borgar för att det även framgent kan bli en kontinuerlig bevakning av marknaden i form av digitaltidning eller nyhetsbrev. Dock blir det inte med undertecknad som redaktör.O

Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter

Kontakt och frågor: info@hvbguiden.se

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

skola

unika lösningar för hela människan

boende

På Mikaelgården har en terapeutisk miljö vuxit fram för barn som behöver mer än tillfälliga punktinsatser. Vi har en lång erfarenhet av att arbete med barn med särskilda behov. För oss är det av stor betydelse att omgivning, den sociala miljön och de pedagogiska insatserna samverkar för att ge barnet bästa möjliga chans till utveckling.

miljö

fritid

lärande

Vi skapar en trygg helhet där hela människan kan växa.

vi erbjuder en helhet med • Elevhem med tillstånd enligt både LSS och HVB • Fristående grundskola • Fristående grundsärskola

lediga platser För tillfället har vi möjlighet att ta emot nya elever till skolan och våra boenden. Hör av dig till oss med din fråga!

telefon 08 551 500 68 e-post info@mikaelgarden.com adress Mikaelgården, 153 91 Järna

läs mer på mikaelgarden.com

6MlOYGHVWUXNWLYW

VH[

OLQGUDU nQJHVW

Sex som självskadebeteende fĂśr ickor kan vara en nära-dĂśden-upplevelse. Ă„ndĂĽ sviker vuxenvärlden. Professionen har en pĂĽtagligt begränsad kunskap om unga som skadar sig genom sex. Vi har besĂśkt en närvarande vuxen med stort Ăśra – Tjejjouren i Uppsala. TEXT: BJĂ–RN LENNESTIG

Emma Westerberg och kollegan Sara Lahti frĂĽn Tjejjouren i Uppsala.

Ungdomar, sĂĽväl ickor som pojkar, med destruktivt sex finns i alla samhällsgrupper och familjer. En gemensam nämnare kan vara brutna vuxenrelationer, tidigare sexuella Ăśvergrepp, incest eller en skĂśr och fĂśrminskad självbild. Andra orsaker kan vara att den unge fĂśrsummats, inte blivit sedd eller känner sig ensam. Ă…ngest synes vara en gemensam arvedel. – Tyvärr tycks de här flickorna ofta sakna en trygg fĂśrebild. FĂśr oss i tjejjouren gäller det att vara en vuxen som finns till hands med stor närvaro. Flickorna har alla slags behov, men gemensamt är att de efterfrĂĽgar det enkla, säger Sara Lahti, medlem i styrelsen fĂśr tjejjouren i Uppsala. HVB & LSS Världen träffar Sara och kollegan Emma Westerberg pĂĽ ett anrikt kafĂŠ, ett halvt stenkast frĂĽn FyrisĂĽn. Sara ingĂĽr i styrelsen fĂśr tjejjouren i Uppsala, en av landets 60 tjejjourer, medan Emma är aktiv i den närstĂĽende organisationen Freethem, mer om den nedan. Medlemmarna i Uppsala tjejjour har olika bakgrund och erfarenheter. De är inga psykologer eller experter, men de drivs av ett stort engagemang. De har alla gĂĽtt en särskild tjejjoursutbildning och de är cirka 18 till 30 ĂĽr. De erbjuder samtalsstĂśd, rĂĽd och peppning, och de är goda lyssnare.

Anonyma samtal FĂśrutom jourverksamheten jobbar de ocksĂĽ preventivt, i skolor, festivaler och konferen-

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

'HÀQLWLRQ DY VMlOYVNDGHEHWHHQGH Sex som självskadebeteende innebär att en person har ett mönster av att söka sig till sexuella situationer som innebär egen psykisk eller fysisk skada. Beteendet ska orsaka starkt signifikant lidande eller försämrad funktion i skolan, arbetet eller på andra viktiga områden.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

ser. Här lyfter de fram ämnen som relationer, självkänsla, sexualiserat våld, känslor, gränssättning och värderingar. De har ett brett kontaktnät med myndigheter, även polis och ungdomsmottagning, som kan ta sig an unga med behov. I de flesta fall har flickorna inte haft någon tidigare myndighetskontakt. De har heller inte pratat med någon utomstående om sina problem. Därför är anonymiteten avgörande för dem. Sara Lahti berättar att ett samtal kan börja med frågor om mens och kroppen, för att i takt med tilliten till stödpersonen leda till andra funderingar, till exempel om vad som menas med övergrepp. Inte sällan visar det sig att flickan utsatts för incest eller bär på ett destruktivt förhållande till sex, till exempel självskadebeteende. Om en tjej bär på ett skadligt nedbrytande beteende är det särskilt viktigt att få henne att

µ9L VHU DWW YnUW DUEHWH lU YlUGHIXOOW RFK XSSVNDWWDW 9L PnVWH IRUWVlWWD µ söka professionell hjälp; på grund av anonymiteten kan samtalet inte följas upp. Rådet är att kontakta en kurator, i andra hand en vuxen i deras närhet. Unga flickor som gör sig illa med sex lägger sitt liv i andras händer, medan den som skär sig behåller kontrollen själv, skriver Linda Jonsson, doktorand vid Linköpings universitet och en av medförfattarna till Allmänna Barnhusets kunskapsöversikt.

Bristfällig forskning Unga med självdestruktivt sex upplever att de är nära döden i sina möten med förövarna. En del vill komma bort, inte känna sig närvarande. Andra vill känna sig levande, som de uppfyller genom smärtan. Det enda sättet att få bekräftelse är att utsätta sig för sexuella övergrepp. Tjejjourernas stödpersoner får handledning för att orka med tunga berättelser: – Det är ingenting man ska lämnas ensam med. Vi behöver också utbildning i hur vi på bästa sätt stöder, och inte stjälper flickan som kanske är fylld av skuld och skam. Sara och Emma påpekar att det vetenskapliga underlaget är ytterst skralt när det gäller sexuell exploatering, det vill säga övergrepp mot barn och unga. Det saknas evidensbaserade metoder även för prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Rättsläget för unga med självskadebeteende

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

.XQVNDSV |YHUVLNW Allmänna Barnhuset har givit ut en förnämlig bok och kunskapsöversikt som går att ladda ned på nätet. Titel och sökord: Unga som skadar sig genom sex. Författare är Linda Jonsson och Åsa Lundström Mattson. Boken riktar sig till alla som kommer i kontakt med barn i sin profession.

Caroline Engvalls banbrytande insatser är av mycket stor betydelse. Denna författare och journalist är ett levande universitetet i ämnet, och har i princip ensam sett till att sexuell exploatering och skadebeteende fått en plats på den socialpolitiska dagordningen. Hon driver sajten www. intetillsalu.se.

kan behöva förtydligas. De skadar sig frivilligt och utsätter sig för stora risker. Barnahus i Uppsala län finner att dessa barn och unga behöver individuell behandling baserad på kunskap, erfarenhet och tålamod. Rådet är att öppna kvalitetssäkra behandlingshem med rätt kompetens för LVU respektive SoL-placerade ungdomar.

Behandlingshem Att starta ett HVB är just det Sara och Emma planerar för närvarande. Yrkesmässigt står de på en stabil grund, socionom respektive nationalekonom. Emma sitter i styrelsen för Free-

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

them, en organisation som lyfter fram nutidens slaveri, människohandel. Emma och Sara kommer att driva behandlingshemmet tillsammans under namnet Livendo. Barn och unga som far illa på grund av sexuella kränkningar, övergrepp, prostitution och människohandel tillhör dem som kommer att erbjudas boende. Uppdragsgivaren köper dygnsvård. – Det blir ett behandlingshem där miljön präglas av familjärt tänkande, ett fåtal platser och gott om personal, säger Emma. Sara infogar att detta är ett typiskt exempel på ett samhällsproblem och social utmaning som

gestaltar sig i ett nytt behandlingshem. Men tjejjouren då, jo den ideella verksamheten kämpar med ekonomin. Organisationen är beroende av att den beviljas bidrag och stöd. Emellertid är tjejjouren inte garanterad något anslag. Den behöver därför kontinuerligt ansöka om pengar för att överleva och upprätthålla den oegennyttiga verksamhetens innehåll – tjejer som stöttar tjejer. I dag finns inte längre pengar för en anställd. Nu letar tjejjouren efter en billigare lokal. – Vi ser att vårt arbete är värdefullt och uppskattat. Vi måste fortsätta, utbrister Sara med ett förhoppningsgivande leende. Q

$OOWPHU IULVN V\Q Sn SV\NLVN RKlOVD Under fem år har projektet Hjärnkoll arbetat med att förändra attityden till psykisk ohälsa i Sverige. Resultatet är påfallande positivt. Alla erfarenheter sammanfattas i boken Fem år av hjärnkoll. I boken berättar kända språkrör och ”ambassadörer” om arbetet, som har fått stort genomslag. – När vi inledde det här projektet blundade många för psykisk ohälsa. Vi har dock under kampanjen märkt markanta förändringar, förklarar Rickard Bracken, projektledare för kampanjen. Han finner att i fem år i rad har allt fler svenskar blivit positiva till att arbeta med en kollega som lever med psykisk ohälsa. Fler har också blivit positiva till att ha en granne som har psykisk åkomma. – Vi ser även att rädslan för psykiska sjukdomar har minskat. Det är glädjande, men vi har fortfarande mycket arbete kvar framför oss innan psykisk ohälsa får den uppmärksamhet den behöver, säger Rickard Bracken. Målet med kampanjen Hjärnkoll är att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiskt funktionssätt. Sedan 2009 har Hjärnkoll genomfört en årlig undersökning som mäter befolkningens attityder, kunskap och beteende till personer med psykisk ohälsa.

Hjärnkoll är huvudsaken Resultatet för 2013 visar att allmänheten är markant positivare i dag än för fem år sedan. De största attitydförändringarna är att man är mer positiv till att personer med psykisk sjukdom ska vara delaktiga i samhället och att psykiatriska verksamheter bör bedrivas i öppna vårdformer. I Hjärnkolls ursprungliga kampanjlän Västra Götaland, Uppsala och Västerbotten är attitydförbättringen större än i resten av landet. 13 av de 21 attityder som undersökts har blivit positivare, jämfört med 9 av 21 för hela landet. Man är i dag också betydligt mer positiv till att vara granne med, umgås med och arbeta med personer med psykisk ohälsa.

– Det är glädjande att attitydförbättringen är så genomgripande. Omgivningens attityder och beteende är avgörande för att motverka både stigmatiseringen och diskrimineringen mot personer med psykisk ohälsa, säger Rickard Bracken. Han påpekar att det är viktigt att vi alla funderar över vår inställning till psykisk hälsa och ohälsa när det gäller våra kollegor, vänner, grannar, släkt och inte minst oss själva. Hjärnkoll har koncentrerat sig på åtta kampanjlän där 340 ambassadörer skapar samtal om psykisk ohälsa: Västra Götaland, Uppsala och Västerbotten sedan starten 2009, Skåne sedan 2011 samt Örebro, Värmland, Jämtland och Norrbotten sedan hösten 2012. Hjärnkoll är del av regeringens psykiatrisatsning. Befolkningsundersökningen som är genomförd av Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser (CEPI) omfattar 2173 personer och de separata undersökningarna av befolkningen i de ursprungliga kampanjlänen 1153 personer, samt i de tillkommande kampanjlänen 1663 personer. Q

%HVWlOO ERNHQ Kontakta Susanne Rolfer Suvanto, Mobiliseringsansvarig Hjärnkoll. Telefon: 08-120 488 49, 072 250 86 85, E-post: susanne.rolfner.suvanto@nsph.se

Källa: hjarnkoll.se respektive NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, som är ett nätverk av patient-, brukaroch anhörigorganisationer inom psykiatrin. Texten är redigerad och kompletterad av Björn Lennestig.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Tror du också på ett mänskligare samhälle. Ett samhälle där alla får plats. Vi driver bl a OASEN – behandlingshem för kvinnor med beroendeproblematik och utsatthet för våld. Vi använder evidensbaserade metoder och har format en behandlingsmodell som bygger på kvinnors erfarenheter. Vi har också skyddat boende för kvinnor, Stödboenden och boendestöd, Utslussboenden och en Samtalsmottagning som bl a jobbar med familjerådgivning, psykoterapi och råd&stödsamtal.

www.linkopingsstadsmission.se

Helhetsperspektiv för elev och uppdragsgivare Under behandlingstiden erbjuder vi:

Ensamkommande ungdomar som söker asyl eller som fått permanent uppehållstillstånd. Pojkar och Flickor 14-18 år. Personal dygnet runt. Även utsluss/boende med stöd. Doktorsvägen 8E, 810 21 Gysinge Tel 0291-210 35 • info@gnistan.eu • www.gnistan.eu

t Social träning t Familjeabete t Skola med stöd integrerad med kommunens skolor t Uppföljande psykologutredningar t Psykiatrisk behandling vid psykisk ohälsa & neuropsykiatriska handikapp både långsiktigt och akut av samma läkare t Terapiteam med DBT, kognitiv-terapi och ridterapi t 11 grundutbildade terapeuter som jobbar i behandlingen

och förstärker det terapeutiska arbetet i vardagen t Tät bemanning t Helhetsperspektivet förbättrar och säkerställer att Egehem ger bemötande, träning och behandling som följer individens utveckling t 25 års erfarenhet och utveckling av behandlingsarbetet gör Egehem till ett högaktuellt behandlingshem för vår målgrupp.

AKTUELLT JUST NU 6 NOV: Ridterapi - Hästunderstödd psykoterapi vid behandling av psykiatriska tillstånd och neuropsykiatriska funktionshinder. Öppen för professionella och yrkesverksamma och studerande.

Planeras starta i november 2014 Skyddat boende för flickor och kvinnor med/utan barn som är utsatta för våld och förtryck, även hedersrelaterat. Personal dygnet runt. Tel 070-665 15 75 • info@mariagarden.eu • www.mariagarden.eu (Hemsida under uppbyggnad)

7 NOV: Ridterapi - Hästunderstödd psykoterapi vid behandling av psykiatriska tillstånd och neuropsykiatriska funktionshinder. Öppen för socialtjänst, BuP, skola, sjukvård, samarbetsparter och intresserade.

20 NOV: HVB & LSS-Dagen kostnadsfri mässa i Norrköping i Louies de Geer-hallen. Välkommen till oss i utställningshallen! 28-29 Psykisk O-hälsa anordnar JAN 2015: mässa i Stockholm på Dansens Hus. Välkommen till oss i utställningshallen! VÅR & Återkommande föreläsningar HÖST: om suicidprevention för psykologer, specialistläkare i psykiatri, terapeuter och behandlare.

Välkommen med dina Placeringsfrågor till: Elisabet Ege, vc@egehem.se Utbildningsfrågor till: Maria Dahlqvist, fouu@egehem.se

)DPLOMHEDVHUDW DUEHWVVlWW ² Q\ PRGHOO I|U VRFLDOWMlQVWHQ Föräldrar till barn med funktionsnedsättningar drabbas i hög grad av stress, oro och nedstämdhet. En folkhälsoutmaning står för dörren framgår av en nu avslutad treårig forskning. – Ett familjebaserat arbetssätt bör absolut fungera i socialtjänsten, sammanfattar Malin Broberg, professor i psykologi vid Göteborgs universitet. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Rapporten Riktat Föräldrastöd talar klarspråk när den summerar kunskaper från ett projekt om riktat stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. Projektet har genomförts av forskare vid Göteborgs universitet i samarbete med Göteborgs stad samt närliggande kommuner och brukarorganisationer. En bärande tanke med det treåriga projektet var att erbjuda ett möte mellan forskare, profession och föräldrar. Avsikten var att rikta strålkastljuset på föräldrars behov, och att initiera förändring i verksamheternas arbetssätt. Rapporten bekräftar tidigare kunskap och forskningsresultat. Den bidrar också med ny kunskap om stödet till föräldrar med barn med funktionsnedsättning. Föräldrar är nöjda med enskilda insatser och yrkesverksamma. Dock finns stora brister i hur stödet fungerar som helhet. Slutsatserna från forskningsprojektet Riktat Föräldrastöd är en delvis dyster läsning. Barn med funktionsnedsättning och deras familjer riskerar bli en folkhälsoutmaning. Det är många personer runt ett sådant barn som påverkas negativt om stödet inte fungerar.

Utmattade föräldrar Det är en mycket tydlig bild av pressade föräldrar som framträder i de olika delstudierna i projektet. Föräldrar beskriver hur de kämpar hårt för sina barns rättigheter, eftersom de inte kan lita på att de blir rättvist behandlade av de offentliga stödsystemen. Forskarna skriver att många föräldrar är utmattade och oroar sig ofta för att deras kamp ska ställa så höga krav på dem att de till slut inte orkar ta hand om sina barn: ”Inom medicinsk och psykologisk vetenskap diskuteras ofta orsaker till ohälsa eller sjukdom. När det handlar om ohälsan hos föräldrar till barn med funktionsnedsättningar är föräldrarna själva tydliga; det är inte barnet i sig som är påfrestningen eller orsaken till att de blir ångestfyllda och deprimerade, tvärtom utgör barnet en stor källa till glädje och kraft i livet. Det som dränerar föräldrar på kraft är i stället när stödsystemet inte fungerar.” Brister i samverkan samt kvalitet och funktion i de insatser som lagstadgats för att främja hälsa och förebygga sjukdom hos barnet och dess anhöriga utgör enligt föräldrarnas beskrivning en av de största riskfaktorerna för deras egen hälsa. Enligt SoL är anhörigstöd tvingande sedan 2009. ”Socialnämnden ska erbjuda stöd för att

0DOLQ %UREHUJV UnG

Försök få utrymme att tänka lite mer generellt kring arbetet med familjer med barn som har en funktionsnedsättning. Skapa rutiner för hur ni vill arbeta tillsammans.

Ha nära och personlig kontakt med familjerna och de andra organisationerna som ger stöd. underlätta för de personer som … stödjer en närstående som har funktionshinder.” Riksrevisionen (2011) är kritisk till föräldrarnas samordningsansvar. Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan i rehabilitering och habilitering sätter inte avtryck i merparten av landets landsting och kommuner. Nationella lagar och riktlinjer verkar inte räcka för att komma tillrätta med kända brister i stödet till dessa familjer, konstaterar rapporten, som även finner svagheter i såväl regionala som lokala bestämmelser.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

FOTO : KRISTIN FRIDHOLM

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

UÊ >À Ê V Ê Õ }` >À sympto Ê i`Ê vÕ m på ps Ì Ã yk UÊ iÌÊÛ i`ÃBÌÌ >ÀÊÃÛFÀÌÊL isk ohälsa än an }Ê Û Ã>` dra barn F`iÊv À iÊ LiÌÞ` och tyd Êv ÀB `À> . }ÌÊ iÀ lig inform ÀÊ V ÊÞ Ê ation om barn me À iÃÛiÀ vilket stö d funktio Ã> >Ê d och vil nsnedsätt >ÌÌÊvFÊ ka ÛiÀL V Ê Ny kuns ningar rättighete och dera kap r so m finns s familj för UÊ iÌÊ . ÀF``iÊ i Ê ÃB iÀ kring ve iÌÊ LF`i m som Ê L > `Ê har ansv hur brist v ÀB `À> ar för vil en på sa ÀÊ V Ê ÞÀ ken typ mverkan iÃÛiÀ à arbetsb av stöd elastnin > >Ê och förä g och em och olika buds handlad ldrar be kap led ot ionell str e både om skrev de till fö ess i fo orka, att rädsla fö rvirring, rm av ån r att mi köra slu hög ge ssa UÊ iÌÊv st t på oc något me h oro. Or sig fysisk > ÃÊ Ì n även ÀBV } t och me on oro över för samo ntalt. Ê Õ Ã > att inte rdning «Ê ÊÛi À Ã> av stöd ras anhö iÌiÀ >Ê till perso riga som Ê`iÊ« ner med finns. De implem V Þ` fu nk entering Õ i ÌÊ t behövs tionsne dsättning kr UÊ ÀB ` planer för kuns À>ÀÊv ``> ing hur riktlinj och deerna sk kapssprid ÊÕÌ> v äldrar fö all anvä ÀÊ-ÛiÀ } ning oc dda i Sv ndas i ve iÊ B `i h erige. De som ges ÊÌ ÊLiÌÞ rksamh t fanns ete och finns ` }Ì n. ÊvBÀÀiÊ ett stort UÊ ÀB ` på inter Ã>ÌÃiÀÊB behov av À>ÀÊv ``> net görs Êv Àatt den tillgäng ÊÕÌ > ekonom in lig fo `à rmation på mång iskt stö d än förä Ê >`iÊyiÀÊ Õ««v a olika mindre språk. Þ `>ÊLi ldrar fö informell ÛÊ>ÛÊ« dda i Sv t stödnätv formell erige. Ut À> Ì Ã ÌÊ a stöd i erk och landsfö V Ê form av är därfö dda har hjälp me läger, ek r mer be of d transpo ta ett onomisk roende UÊ F`i rter. av samhä t bistån ÊÞÀ iÃÛ d, perso llets nlig assis och bättr iÀ Ã> >Ê V tent och Êv ÀB `À> e förebyg ÀÊÛ>ÀÊ Û gande ps samtal, iÀi ÃÊ stressha ykologisk Ê>ÌÌÊ`iÌÊ ntering föräldra stöd (ti Li ÛÃÊ och förä ll exem skapet iÀÊ ldragrup pel kriss när ma UÊ B`i per) och n har ett amtal, pa ÀÊÌ ÊL> olika fo À Ê i` barn me rtagit ell ÊvÕ Ì rmer av d funk er kan stöd i tänka sig à i`ÃBÌÌ }ÊÀ> tionsnedsättni med mö ng «« ÀÌiÀ att ta til . drar oc >`iÊ>ÌÌÊ l hårda h fäder UÊ -Ì `i `iÊ vÌ>À till barn uppfostri ÌÊÌ ÊÞ iÊ >ÀÊ utan fu ngsmeto yrkesverk }ÀiÊ L>À Ê V nktions der jäm Ê`iÀ>ÃÊv nedsätt samma fört > iÀÊ ning. UÊ FÊÛi fungera > ÃF}ÃÊ> À Ã> bä ttr e än stö ÛÊ LF`iÊv iÌiÀÊ >` det till to lingsöv iÊÀ ÀB ÕÌ ` iÀÊv ÀÊ> ergånga À>ÀÊ V nåringa Ê r så som r och un ÌÌÊ>ÀLiÌ>Ê vuxenlive skolstart ga vuxn «À > Ì ÛÌ a. och överg ÊÛ `Ê UÊ ÀB `À t. ång från >ÊÕÌÛiV >ÀÊÌ barnverk och en vä ÊÕ }` >ÀÊà samhet Ê}F lbe ÌÌÊ hö til «FÊ, à l +HUDZDWL 1RZDN vlig avlas en stor }Þ >à tning or iÌ]ÊÕ«« iÛ`iÊiÌ 0LNDHOD 6WDUNH o för ungdomens fraunder gymnasieåren ÌÊ} ÌÌÊÃÌ mtid eft men ha `Ê er stude de fortf arande nten.

5LNWDW I|UlOGUDVW|G I|UlOGU Författare till rapporten Riktat Föräldrastöd är Malin Broberg, David Norlin, Herawati Nowak och Mikael Starke, samtliga verksamma vid Göteborgs universitet. Utgivare är FoU i Väst, Göteborgsregionens kommunalförbund. Folkhälsomyndigheten finansierar. Sökord vid nedladdning av rapporten: riktat föräldrastöd rapport 2014. HVB & LSS Världen har tidigare skrivit om Riktat Föräldrastöd, i nummer 4 2013. Artikeln finns att läsa på www.lssguiden.se/hvblss-varlden.

Helhetstänkande organisation

5L)6 SURMHNWHWV VOXWUDSSRUW (Q DNWLRQV IRUVNQLQJV DQVDWV I|U DWW NDUWOlJJD EHKRY RFK I|UElWWUD VW|GHW WLOO I|UlOGUDU VRP KDU EDUQ PHG IXQNWLRQVQHGVlWWQLQJ 0DOLQ %UREHUJ 'DYLG 1RUOLQ

10

Rapportförfattarna förordar att socialtjänsten inför ett familjebaserat arbetssätt. Malin Broberg, professor vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, förklarar: – Modellen bör absolut fungera i socialtjänsten. Det handlar i princip om att utgå ifrån ett helhetstänkande där socialtjänsten på allvar inser att familjemedlemmar påverkas av barnets funktionsnedsättning. En hållbar situation är beroende av att hela familjen fungerar och får det stöd som behövs. Forskningen visar att ett sådant arbetssätt kan minska föräldrarnas stress, stärka känslan av delaktighet och kontroll hos föräldrar samt främja barnens utveckling. Rapporten pekar på att såväl myndigheter som lagar ofta har antingen barnet eller den vuxne i fokus. Om inte föräldrarna orkar stödja barnet på ett bra sätt är det svårt att finna gemensamma mål med professionen. Stödet från de yrkesverksamma är av stor vikt för föräldrarnas och syskonens livskvalitet. Den aspekt av relationen som föräldrar anger som viktigast är tillit, följt av ömsesidig respekt, öppen kommunikation och ärlighet. Rapporten klargör att om föräldrar och socialtjänsten har gemensamma mål ökar sannolikheten för att insatserna till barnet fungerar och ger resultat. Q

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Norrköping ! dsfritt!

tna å frukost, s o K ka er p

hfi jud l Vi b nch oc anta lu nsat grä ! Be latser p

Obs

Välkommen till

HVB/LSS-Dagen i Norrköping!

Torsdagen den 20 november 2014 på Louis de Geer konsert & kongress i Norrköping Vi bjuder på en inspirerande och utbildande branschdag inom HVB och LSS för dig som är verksam inom socialtjänsten, kriminalvården eller motsvarande. Träffa utställande HVB- och LSS-verksamheter från hela landet, ta del av nyheter i branschen och lyssna på tankeväckande föreläsare som Bengt Westerberg med flera. Mer information om programmet och anmälan på: www.hvbguiden.se

Bengt Westerberg

Kerstin Kristensen

Per-Erik Lundberg

Kommande seminarier 2015: • • • • •

HVB-Dagen Stockholm på Kulturhuset 24 mars LSS-Dagen Stockholm på Kulturhuset 25 mars HVB/LSS-Dagen Malmö på Konserthuset 7 maj HVB/LSS-Dagen Göteborg i september HVB/LSS-Dagen Norrköping i november

HVBGuiden.se

Thomas Nybom och Peter Strålman

Lotta Corell och Mia Garphult ser fram emot ett utvidgat samarbete med socialtjänsten.

)|UVWD UDPDYWDOHW RP VN\GGDW ERHQGH WLOO

)UDPQlVJUXSSHQ VĂĽrdfĂśrbundet SĂśrmland upphandlade skyddat boende – det fĂśrsta ramavtalet i sitt slag i Sverige. Framnäsgruppen ďŹ ck uppdraget, och sedan juni 2014 ďŹ nns ett skyddat boende fĂśr vĂĽldsutsatta med starkt fokus pĂĽ fĂśräldraskap och barns behov. TEXT: BJĂ–RN LENNESTIG

Framnäsgruppen har under en längre tid planerat ett dygnet-runt-skyddat och genderoberoende boende i SĂśrmland fĂśr vĂĽldsutsatta kvinnor och män, med eller utan barn. Framnäsgruppen fick uppdraget efter att VĂĽrdfĂśrbundet SĂśrmland, i samarbete med samtliga kommuner i länet, gick ut i en offentlig ramavtalsupphandling av â€?Skyddat boendeâ€?. Det var fĂśrsta gĂĽngen en sĂĽdan upphandling gjorts i Sverige. Emellertid behĂśvs inte HVB-tillstĂĽnd fĂśr detta boende. Framnäsgruppens vd Mia Garphult fĂśrklarar: – Det är upp till varje kommun som upp-

handlar skyddat boende om den kräver HVBtillstünd eller inte. Eftersom det inte finns nügot vedertaget bruk fÜr upphandling av skyddat boende lutade sig upphandlaren mot Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer. Hon framhüller att det rÜr sig en omfattande rekommendation om kvalitet, säkerhet med mera. Framnäsgruppen erbjuder alltsü inte ett behandlingshem, utan ett boende, vilket är huvudskälet till att det inte krävs HVB-tillstünd.

Stärkt fÜräldraskap Mia Garphult pekar pü att Framnäsgruppen har en lüng historik av att arbeta med vüldsut-

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

6RFLDOVW\UHOVHQV NYDOLWHWVLQGLNDWRUHU Ett skyddat boende inom socialtjänsten är enligt Socialstyrelsen någon som ”tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser.” God kvalitet i socialtjänstens verksamhet kan beskrivas som att tjänsterna ska vara ”trygga och säkra och präglas av rättssäkerhet i myndighetsutövningen, tillgängliga, kunskapsbaserade, bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet, samt utgå från en helhetssyn, är samordnade och präglade av kontinuitet.”

satta kvinnor och män samt barn som bevittnat våld eller själva blivit utsatta. Framnäsgruppen har specialiserat sig på att, för barnens skull, stärka föräldraskapet hos den våldsutsatta. Hon förklarar att med föräldraskapet och barns behov ökar möjligheten för alla inblandade att kunna gå vidare utan bestående allvarliga skador. – En förälder som är våldsutsatt tappar ofta sin föräldrakraft, varför barnen kan ’lämnas vind för våg’. Dessutom rycks ju barn upp från sina invanda miljöer, som skola och liknande. Barn far mycket illa av dessa livsmiljöer, och barn betraktas i dag i allt högre grad som

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

brottsoffer. Mia Garphult pekar på att våldet har fått en normalisering eftersom det kan ha pågått under många år. Den kunskapen följer med i det nya boendet. I vistelsen ingår det stöd som behövs för att den placerade personen ska kunna komma vidare trots sin utsatthet. Boendet erbjuder samtalsstöd och för särskilt behövande specifika tjänster, Trappan-samtal eller förälder-barnsamspelsinsatser. Med såväl ett snabbt skydd för barn och förälder, som tidigt fokus på föräldraskapet och rätt insatser för barnen, ökar möjligheten för

alla inblandade att kunna gå vidare utan bestående allvarliga skador. Man vet också numera att kvinnor (och män) som får tidig och professionell hjälp är mindre benägna att återvända till sin tidigare partner/ förövaren. Framnäsgruppen kan genom sin långa erfarenhet bekräfta detta. – Men för kvalificerade insatser krävs det ett utvidgat samarbete med socialtjänsten – att den tar beslut om sådant stöd direkt under pågående vistelse, framhåller Mia Garphult. – Vi har alltid lusten och viljan att göra mer, även om vi inte alltid får betalt för det.

Kompetent rekrytering Framnäsgruppen har värvat Lotta Corell, som blir viktig fĂśr det nya skyddade boendet. Hon fortsätter sĂĽledes att jobba med vĂĽldsutsatta människor. Efter 25 ĂĽr pĂĽ Stadsmissionen och nĂĽgra ĂĽr pĂĽ Ersta flickhem blir hon kvar i SĂśrmland. Lotta Corell pekar pĂĽ att Framnäsgruppen har en lĂĽng gedigen erfarenhet och kunskap av att arbeta med utsatta människor och deras nätverk. Det handlar om respekt, människovärde och kreativitet i mĂśtet med människor och deras barn. Samtidigt är det skyddade boendet genderoberoende och att det inte heller handlar om att demonisera män. – Behandlingsarbete pĂĽ institution är den mest komplexa och svĂĽra utmaning man mĂśter inom det sociala arbetet. Där behĂśvs skickliga och kunniga behandlare; socialarbetare som valt yrket och lagt ned mĂśda att lära sig. Lotta Corell fick under sin tid pĂĽ Stadsmissionen den personliga utmärkelsen Eldsjälspriset 2005. Det som finns kvar av prispengarna pĂĽ en halv miljon kronor räcker till en utvecklingsinsats om hur kommuner ser pĂĽ barns be-

Âľ0HG HWW ÂŤ WLGLJW IRNXV Sn I|UlOGUDVNDSHW ÂŤ RFK EDUQHQ |NDU P|MOLJKHWHQ I|U DOOD LQEODQGDGH DWW NXQQD Jn YLGDUH XWDQ EHVWnHQGH DOOYDUOLJD VNDGRU Âľ hov, vilken hon nu gĂśr inom Framnäsgruppen. Det rĂśr sig om att studera mĂĽnga pĂĽgĂĽende utredningar och insatser, om och fĂśr barn, och inte minst vad som rĂśr sig hos den stora mängden aktĂśrer. Lotta Corell ser framfĂśr sig ett spĂĽr: – Staten prioriterar vĂĽld mot kvinnor, medan hemlĂśsa kvinnor och deras barn är helt osynliggjorda. Det glimrar till i hennes Ăśgon när hon fĂśrklarar att det är i detta hon â€?känner sig hemmaâ€?. Det handlar om att lära av brukare och kombinera det med samtidig personlig utveckling. – Det är kraftfullt att vara i ett sĂĽdant sammanhang. Att i grunden vara socialarbetare handlar om att gĂśra skillnad, summerar Lotta Corell. Q

%DUQ VRP EHYLWWQDW YnOG L Q\ IRUVNQLQJ FĂśr en del av barnen i familjen räcker de stĂśdjande insatserna, medan andra kan ha svĂĽra barnpsykiatriska problem som medfĂśr psykiatrisk behandling. Det var nĂĽgra av slutsatserna i den fĂśrsta rapporten till Socialstyrelsen. Nu fortsätter forskningen pĂĽ omrĂĽdet. I USA ďŹ nns fyra metoder med gott vetenskapligt stĂśd. Det svenska forskarteamet ska nu titta närmare pĂĽ hur dessa metoder kan anpassas och fungera i det svenska samhället. Projektledare är Kjerstin Almqvist och Anders Broberg, bĂĽda är professor i psykologi, vid Karlstads respektive GĂśteborgs universitet. Projektets titel: Insatser fĂśr vĂĽldsutsatta barn – en genomfĂśrbarhetsstudie.

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

6DPWDO PHG EDUQ RFK XQJGRPDU K|JVNROHSRlQJ

Ă„r det ingen som fĂśrstĂĽr? VISION UTREDNINGSHEM TĂ…SJĂ– är ett HVB-hem fĂśr unga män och kvinnor i ĂĽldrarna 15 till 21 ĂĽr. Vi jobbar med utredning av multipla neuropsykiatriska funktionshinder, ofta i kombination med bl a missbruk, självskadebeteende, psykiska problem och social problematik.

WWW VISIONUTREDNINGSHEM SE

(UVWD 6N|QGDO K|JVNRODV XSSGUDJVXWELOGQLQJVHQKHW HUEMXGHU XQGHU YnUWHUPLQHQ HQ K|JVNROHXWELOG QLQJ L VDPYHUNDQ PHG %ULV GlU VDPWDOHW PHG EDUQ RFK XQJGRPDU VlWWV L IRNXV 8QGHU XWELOGQLQJHQ SRlQJ WHUDV UHODWLRQHQV EHW\GHOVH I|U LQOlUQLQJ RFK SV\NLVN KlOVD (WW DQQDW JHQRPJnHQGH WHPD lU DWW RPVlWWD GH VDOXWRJHQD KlOVRIUlPMDQGH EHJUHSSHQ EHJULSOLJKHW KDQWHUEDUKHW RFK PHQLQJVIXOOKHW L VDPWDO PHG EDUQ RFK XQJGRPDU .XUVOHGDUH 3HWWHU ,ZDUVVRQ lU VRFLDOSHGDJRJ PHG YLGDUHXWELOGQLQJ LQRP KDQGOHGQLQJ IDPLOMHEHKDQG OLQJ RFK EDUQ RFK XQJGRPVSV\NRWHUDSL (IWHU PnQJD nU LQRP %ULV VW|GYHUNVDPKHW DUEHWDU KDQ QX VRP VDNNXQQLJ Sn %ULV VDPW VRP VNRONXUDWRU 0HU LQIRUPDWLRQ RFK IOHU NXUVHU ZZZ HVK VH XSSGUDJ

Stiftelsen Nordia

BrunnsgĂĽrdens behandlingshem ^Ć‚ĹŹÄžĆŒ ĹśĹ? ĞŜ Ç€ÄžĆŒĹŹĆ?ĂžŚĞƚ ĨĆ‚ĆŒ Ä?Ä‚ĆŒĹś ÄžĹŻĹŻÄžĆŒ ƾŜĹ?ÄšŽžÄ‚ĆŒ žĞĚ Ć?Ć‰ÄžĆŒĹ?ÄžĆŒĆ? Ć?Ç‡ĹśÄšĆŒŽž͏Ä‚ĆľĆ&#x;Ć?ĹľÍ? sĹ? ĹŹÄ‚Ĺś ÄžĆŒÄ?ŊƾĚĂ

Íť <Ĺ˝ĆŒĆŤÄšĆ?ŚĞž >^^ ϾΑϲ Íť Ä‚ĆŒŜͲŽÄ?Ĺš ƾŜĹ?ÄšŽžĆ?Ä?ŽĞŜĚĞŜ >^^ ϾΑϴ sĹ? Ä‡ĆŒ Ć?ƉĞÄ?Ĺ?Ä‚ĹŻĹ?Ć?ÄžĆŒÄ‚ÄšÄž Ĺ?ŜŽž Ä‚ĆľĆ&#x;Ć?Ĺľ Ĺ˝Ä?Ĺš Ć?Ć‰ÄžĆŒĹ?ÄžĆŒĆ? Ć?Ç‡ĹśÄšĆŒŽž

Ç Ç Ç Í˜ÄžĹśĹ?Ĺ?žĂŽžĆ?Ĺ˝ĆŒĹ?͘Ć?Äž

BrunnsgĂĽrden har 22 platser fĂśr missbruksvĂĽrd; utredning och behandling. Vi tar emot vuxna kvinnor och män, även par. Vi erbjuder: t *OEJWJEVFMM CFIBOEMJOHTQMBOFSJOH t 6USFEOJOH JOLM /1 VUSFEOJOH t *OEJWJEVFMM 1TZLPUFSBQJ t ,#5 1%5 PDI .* t 5SBVNBCFIBOEMJOH t 4VCTUJUJPOTCFIBOEMJOH t *OEJWJEVFMM NBOVBMCBTFSBE ĂŒUFSGBMMTQSFWFOUJPO t 4BNUBMTUFSBQJ NFE BMLPIPM PDI ESPHUFSBQFVU Verksamheten är *40 DFSUJmFSBE sedan ĂĽr 2000. Vi har SBNBWUBM med drygt 180 kommuner och kriminalvĂĽrden. BesĂśk XXX CSVOOTHBSEFO TF fĂśr mer information eller kontakta oss pĂĽ UGO och via mail JOGP!CSVOOTHBSEFO TF.

WĹŻÄ‚Ä?ÄžĆŒĹ?ĹśĹ?Ć?Ä‚ĹśĆ?Ç€Ä‚ĆŒĹ?Ĺ?Ä‚ WĹ?ÄžĆŒĆŒÄž ^ĞůĹ?Ĺľ Ä‚ĆŒŽůÄ‚ tĹ?Ć?ĆšĆŒÄ‚ĹśÄš dĨŜÍ— ĎŹĎ´ ϳϲϴ ĎŽĎŹ ĎŹĎŹ

Vi är ett kvaliďŹ cerat behandlingshem, naturskĂśnt beläget pĂĽ smĂĽländska hĂśglandet, ca en mil sĂśder om TranĂĽs.

Ç Ç Ç Í˜ÄžĹśĹ?Ĺ?žĂŽžĆ?Ĺ˝ĆŒĹ?͘Ć?Äž

www.brunnsgarden.se

0LVD nU ²

SnSDVVOLJW MXELOHXP Brukarföretaget Misa firade en helg i oktober att det framgångsrikt erbjudit arbetsmarknadstjänster och daglig verksamhet i två decennier. Arrangemanget sammanföll påpassligt nog också med kampanjen Hjärnkolls ”Världsdagen för psykisk hälsa” och dess framtidskonferenser över hela landet. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Misa inbjöd till konstutställning på temat InsideOutside – en flerbottnad utställning med kreativa tolkningar i olika genrer, i Kungsträdgården mitt i Stockholm. Här var det trängsel med konstnärer, bloggare, poeter, författare och musiker som bjöd ett variationsrikt bildoch ljudlandskap med konstverk på alla väggar. Marie Munthers bokbord hade ett centralt läge som alla besökare måste passera. Bordet var fyllt av flygblad, affischer och faktapapper, och bakom bordet satt en smittande leende författare. Marie är 41 år och säljer självbiografin ”Mitt liv som unik”, på Nomen Förlag. Det är en självutlämnande bok på drygt 260 sidor där hon öppet beskriver sina utmaningar från barndom till vuxenliv. I boken kan man läsa om hur det var att leva med en alkoholiserad förälder, om hennes neuropsykiatriska diagnoser, när hon hittade sig själv, bodde på behandlingshem, hennes första riktiga kärlek, förlorad inkomst, fas 3 och sorgen när hennes mamma avled. Självfallet finns positiva erfarenheter. Hon betonar att allt är hämtat ur verkligheten. Under de tre första utställningsdagarna sålde hon alla sina fem exemplar av boken; första kvällen två, andra dagen en och tredje dagen två böcker. Sista dagen rekommenderade hon besökare att låna boken på bibliotek. Marie började skriva för sju år sedan, men mer aktivt sedan ett par år tillbaka. Marie har tidigare skrivit diktboken ”Känslor i natten”, på förlaget Vulkan. Misa publicerade samtidigt en poesibok med

bidrag från 17 av dess brukare. Den är mycket läsvärd och lärorik, vilket signaturen/poeten Ida beskriver: ”Min autism är inte nåt som definierar mig, den är mer som en förklaring till varför jag inte alltid smälter in i bakgrunden.” Signaturen Ingrid diktar: ”In i en kraft”: Tid och utsträckning överallt/kroppar och människohjärtan/krypande fram/mot en ny närvaro Det hjälplösa sårbara bryter/loss förståndet och nervernas ljus/mot en hud/en annan kraft och/ett gnistrande, genomskinligt enda.

digheter på en lämplig arbetsplats. Misas grundare och styrelseordförande Lennart Jönsson förklarar: – Alla människor har förmågor. Vår roll är att bistå dem så att de kan få bli en del av samhället; att dessa personer ska ses som de unika människor de är. Vi är alla olika och alla som vill kan finnas med i samhälls- och arbetslivet. För vissa av oss behövs bra stödformer för att detta ska kunna ske. Q

Personer med begåvningsmässiga eller kognitiva svårigheter får stöd av Misa att fokusera på det individen kan och sporras av, och ser därmed till att använda och utveckla dessa fär-

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

EN KOSTNADSEFFEKTIV OCH KVALITATIV VĂ…RD FĂ–R BARN, UNGDOMAR OCH VUXNA MED OLIKA TYPER AV BETEENDEPROBLEMATIK

Boende – utredning – akutplatser – Üppenvürd

• FĂśrstärkta erfarna familjehem i hela Sverige. • KBT • Psykiatriska utredningar • Motiverande samtal • Social färdighetsträning • Ă…terfallsprevention och drogkontroll • ART • Erfarna konsulenter som handleder, och samordnar • Jour dygnet runt • HĂśg servicenivĂĽ

• HVB fĂśr ungdomar i ĂĽldern 13-18 • Ă–ppenvĂĽrd med kvaliďŹ cerat behandlingsarbete • â€?All inclusiveâ€? – alla kostnader ingĂĽr t.ex. individuell psykoterapi, familjebehandling m.m. • VĂĽrt systemiska och salutogena fĂśrhĂĽllningssätt genomsyrar allt behandlingsarbete och är integrerat i vardagen • Utlandsresor som en del i behandlingsarbetet • Forskning – vidareutveckling – utbildning • Rasism – utbildningsdagar • Ligger i Tanumshede i norra Bohuslän, mitt i Tanums världsarv med hällristningar.

Välkommen med fÜrfrügningar och ansÜkningar! Verksamhetschef: Karin Niklasson, tel: 070-508 22 95 Webbadress: www.rewith.se

www.ungdomsstod.se Tel. fĂśrestĂĽndare 0702-92 54 45

ÂŽ¤ —“——Š ‹Ž’ŠšÂ?Â—Â“ÂšÂ‘ÂŁÂ’ÂŽÂ˜Â˜ÂŽ¤ ˜ŽÂ? Â?ÂŽ £¤ÂœÂĄÂŠ Â˜ĂśÂ”Â—Â“Â‘Â’ÂŽ¤ÂŽÂĄÂšÂŠ

+HOWlFNDQGHYnUGáRFKEHKDQGOLQJVNHGMD

Ž’Šš�—“š‘

&DUHPRUHHUEMXGHU+9%RFKHQNYDOL¿FHUDGYnUGáRFK EHKDQGOLQJVNHGMDPHGQHXURSV\NLDWULVNLQULNWQLQJ  I|USV\NRVRFLDOSUREOHPDWLNVDPWERHQGHQI|UHQVDPá NRPPDQGHXQJGRPDU 9HUNVDPKHWHUQDlUORNDOLVHUDGH L*|WHERUJVRPUnGHWRFKSUlJODVDYK|JVWDQGDUGPHG QlUKHWWLOOQDWXURFKVWRUDP|MOLJKHWHUWLOODNWLYLWHWHU  9lONRPPHQ

Tel: 031-361 69 00 www.caremore.se E-post: info@caremore.se

caremoremer! Vi bryr oss

˜ŽÂ? ÂœÂ˜ÂŁÂœÂĄÂ‘

0 c/* 5 8 3 3 ,1 5, .7 1,1*

0lQ PHG DONRKRO HOOHU GURJPLVV EUXN lYHQ L NRPELQDWLRQ PHG SV\NLVND IXQNWLRQV QHGVlWWQLQJDU ,QRP NRUW |SSQDU lYHQ HQ DYGHOQLQJ I|U NYLQQRU

)XUXOXQGVKHPPHW DUEHWDU VDOXWRJHQW PHG GHQ NULVWQD WURQ VRP JUXQG 6\IWHW PHG EHKDQGOLQJHQ lU DWW JH NOLHQWHQ LQVLNW RP VLQ EHURHQGHSUREOHPDWLN I|U DWW XSSQn HQ YDUDNWLJ Q\NWHU RFK GURJIULKHW 9LONHW J\QQDU GHQ HQVNLOGH GH DQK|ULJD RFK VDPKlOOHW .217$.7$ 266

DQNLWRUQ#JPDLO FRP 7HOHIRQ +HPVLGD ZZZ HULNHGLQ VH

3URIHVVLRQHOO PRELO DONRPlWDUH UlGGDU DONRKROLVWHQ En ny avancerad alkomätare och mobilapp kan bädda för en varaktigt nykter alkoholist. Lösningen är exklusivt utvecklad för professionen inom sjukvård och beroendevård. – Det är ett oerhört intresse. Det är första gången jag inte behövt sälja en produkt, säger entreprenören Daniel Benitez, själv alkoholist. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Enkelt uttryckt består den tekniska lösningen av ett system med en trådlös alkomätare och mobilapp kopplade till en databas. Systemet uppmanar kontinuerligt och slumpmässigt under dygnet användaren att blåsa ett nykterhetstest, samtidigt som ett foto tas. Från databasen får vårdgivaren information om hur brukaren blåser och följer behandlingsplanen, till exempel närvaron på AA-mötet. Daniel Benitez vet ända in i märgen vad han talar om. Han berättar öppenhjärtigt om sin egen alkoholism med alla svek och umbäranden, inte minst från drabbade anhöriga. Men han är också en rutinerad entreprenör som startat ett antal företag, bland annat spelbolaget Starbreeze. 2003 blev han årets företagare i Uppsala. Vid den perioden valde han flaskan före barnen. Han var intagen på Lindalens behandlingshem utanför Hudiksvall i fem veckor. Det

blev många ”resor” fram och tillbaka. Ständiga misslyckanden, förklarar han. – När man kommer till en behandling har man tappat kontrollen över sitt liv; det är den sista utvägen och ett rop på hjälp, säger Daniel Benitez. Han pekar på att det i botten måste finnas en vilja till tillfrisknande. Det handlar om att lära sig leva nyktert. Om man inte tar den hjälp som finns, till exempel AA eller gruppterapi, ligger man illa till. Utanför behandlingshemmet saknar alkoholisten vänner, körkort och jobb samt ett liv i frånvaro av partner och barn. Den trådlösa alkomätaren och mobilmappen kompletterad med gps kan bli räddaren i nöden. Den kan kontrollera nykterheten, mötesschemat, inbokade AA-möten eller annan terapi.

Totalkoll på nykterheten I databasen finns alla landets AA-möten inlagda. När brukaren lämnar behandlingen blir terapeuten samtidigt uppkopplad i systemet. Om personen inte blåser vid den slumpvisa signalen ”var god blås inom 30 minuter” eller blåser ”rött” får terapeuten den informationen, rapporterad som en avvikelse. Det handlar således om totalkoll på nykterheten och vårdbesöken. Missbrukaren kommer inte undan. Nätverket runt alkoholisten får varningssignalerna. Återfall upptäcks snabbt och insatser måste sättas in tidigt. – Det är stor skillnad om man dricker två dagar eller åtta veckor. På åtta veckor hinner man

sabba lägenhet, arbete, familj, allt. Vi har pratat med hundratals personer inom missbruksvården, och de tycker att det vore en revolution för eftervården att snabbt få kunskap om återfall.

Avancerade teknikkrav Daniel Benitez betonar att detta inte är någon konventionell lågprisprodukt. Det är viktigt att den tillverkas i Sverige och att den har samma noggrannhet som polisens alkoblåsare. Prototypen är klassad efter sjukvårdens kvalitetskrav och medicinteknisk standard. I juni 2015 släpps den kommersiellt. Projektet samarbetar med Akademiska Sjukhuset i Uppsala och Nämndemansgården. Under en tvåårsperiod blir det även fem olika forskningsprojekt. Daniel Benitez och hans arbetsgrupp i företaget Kontigo är mycket överraskade: – Det här fyller tydligen ett stort glapp i vården. Vi kunde aldrig tro att det skulle bli ett så samstämmigt positivt bemötande, oavsett om det är från arbetsgivare, sjukvård eller behandlingshem. Daniel Benitez brinner för de anhöriga. Han vill lindra deras ångest och oro. Som ”nynykter” kan han med det här systemet visa att han håller sig borta från flaskan. Den lilla trådlösa alkomätaren i hans ficka är tryggheten för missbrukaren. – Det ska inte finnas någon smitväg för alkoholisten, summerar Daniel Benitez. Q

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

µ'HW VND LQWH À QQDV QnJRQ VPLWYlJ I|U DONRKROLVWHQ µ $ONRKROQRWDQ PLOMDUGHU NURQRU

– Det är ett oerhört intresse. Det är första gången jag inte behövt sälja en produkt, säger entreprenören Daniel Benitez, själv alkoholist.

Gerhard Larsson beräknar i Missbruksutredningen att alkoholens utgifter ligger på 66 miljarder kronor, vilket är mer än vad skattebetalarna lägger ut för narkotikan respektive läkemedel. Gerard Larsson visar i sin utredning att en 30-årig man med tungt alkoholmissbruk kostar samhället cirka sju miljoner kronor. Vid en effektiv insats kan besparingen bli tre miljoner kronor. Om han dessutom kan försörja sig med ett jobb kan samhällsbesparingen bli sex miljoner kronor.

%UDQVFKSURÀ OHU L I|UHWDJHW Mer om företaget Kontigo care och det mobila alkomätarsystemet TripleA finns att läsa på www.kontigocare.com. I företaget jobbar beroendeterapeuten och HVB-profilen P-O Söderberg, forskningschef Markku Hämäläinen, marknadschef Johan Berg och operativ chef Juha Thümer.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

9nOG

L QlUD UHODWLRQHU ² KDQGERN I|U SURIHVVLRQHQ

Författare: Josefin Grände, Lisa Lundberg och Maria Eriksson Titel: I arbete med våldsutsatta kvinnor – Handbok för yrkesverksamma Förlag: Gothia Fortbildning

Kvinnor och män är lika utsatta för brott i nära relationer, cirka sju procent 2012. Men sett över en livstid uppger drygt 25 procent av kvinnorna att de någon gång utsatts för brott i en nära relation. Dessutom utsätts kvinnorna för grövre våld, och de har betydligt större behov av hjälp och insatser. Handboken för professionen ”I arbete med våldsutsatta kvinnor” utkom under hösten med sin tredje omarbetade upplaga på Gothia Fortbildning. Handboken ger kunskap, metoder och förhållningssätt i det viktiga arbetet med våldsutsatta kvinnor. Boken tar upp hur man upp-

märksammar signaler på våld, ger praktiskt stöd och ett gott bemötande. Motiverande samtal och bearbetande samtal med våldsutsatta kvinnor behandlas i var sitt kapitel. Här finns även underlag för diskussioner och hur man utvecklar rutiner på arbetsplatsen eller i organisationen. Boken ”I arbete med våldsutsatta kvinnor” vänder sig till den som arbetar med människor inom till exempel socialtjänst, hälso- och sjukvård, äldreomsorg, psykiatri, skolor, ungdomsmottagningar, kyrkan eller inom en frivilligorganisation. Boken är även lämplig för utbildningar inom dessa områden. Huvudförfattare är Josefin Grände och Lisa Lundberg. Josefin Grände är författare, terapeut och handledare med fokus på kvinno-

fridsfrågor. Hon har tidigare arbetat på Alla Kvinnors Hus, Team för Våldtagna Kvinnor, Brottsförebyggande rådet och Operation Kvinnofrid. Lisa Lundberg är socionom och har lång erfarenhet av arbete med kvinnor utsatta för våld och våldtäkt, bland annat på Alla Kvinnors Hus. I dag arbetar hon på Kriscentrum för kvinnor, Stockholms stads verksamhet för våldsutsatta kvinnor. Ett särskilt kapitel behandlar barn som upplever våld i hemmet. Kapitlet är skrivet av Maria Eriksson, professor i socialt arbete vid Mälardalens högskola. Q

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

ÖPPENVÅRD FÖR UNGA

Ring oss gärna för mer information eller frågor om placeringar. 08 -68 42 3240 www.stadsmissionen.se/oppenvard

erbjuder individuell coachning, familje- och nätverksarbete, skola/praktik och skapande verksamhet för unga i behov av en fungerande vardag.

Stockholms Stadsmission driver även Träningsboende för unga. www.stadsmissionen.se/traningsboende

Först kläcktes idéen att dokumentera över internet

sedan föddes vår nya produktidé: kvalitetssäkra journal, dokument och uppföljning

Våra över 175 nöjda kunder finns inom HVB, LSS, familjehem, IFO, personlig assistans, äldreomsorg, mm

www.isoxhvb.se Nectar Systems AB 0451-89300

Skyddsvärnet i Göteborg - Idéburen verksamhet i 100 år Skyddsvärnet bedriver idag verksamhet i form av öppenvård, behandlingshem, halvvägshus, utslussboende och referenslägenheter. Skyddsvärnets verksamheter är belägna i Göteborgs centrala stadskärna. Skyddsvärnets Behandlingshem Haga Kyrkogata 6, 411 23 Göteborg tel 031-600794 – fax 031-7742066 – www.skyddsvarnet.org

Stjärnbacken HVB är ett behandlingshem för både pojkar och flickor med ett gränsöverskridande/normbrytande beteende. Vi tar emot barn som placeras enligt SoL och LVU. Fyra platser med hög personaltäthet. Stjärnbacken Hvb erbjuder en trygg, strukturerad och förutsägbar miljö för att stärka barnet och ge de verktyg som behövs för att så fort som möjligt slussas tillbaka till biologisk familj/familjehem. Stjärnbacken arbetar med MI, ART och miljöterapi. I den lugna och harmoniska miljön finns det tillgång till sjö, båt och brygga. Möjlighet till skolgång i liten klass. Stjärnbacken prioriterar fritidsaktiviteter och utomhusvistelse. Adress: Skallemålaviken 590 16 Boxholm Tel: 0140-300 37, 307 36 www.stjarnbacken.se

Jeanette Carlsvärd Föreståndare, jeanette@stjarnbacken.se Tel: 070-558 44 37

.XQVNDSVEULVW RP

NRJQLWLY WLOOJlQJOLJKHW Personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan ha svĂĽrt med tillgängligheten pĂĽ internet. Stefan Johansson, projektledare pĂĽ konsultfĂśretaget Funka, ger en lägesrapport om tillgänglighet som pekar pĂĽ lĂśsningar. TEXT: BJĂ–RN LENNESTIG

Stefan Johanssons korta version om tillgängligheten inom informationstekniken kan beskrivas som â€?rĂśriga problem, rĂśriga användare och rĂśrig forskningâ€?. Hans längre version är fĂśrstĂĽs mer komplex. En del är känt inom omrĂĽdet när det gäller att gĂśra internet tillgängligt fĂśr personer med nedsatt hĂśrsel, motorik eller syn. Däremot är kunskaperna mindre när det gäller personer med kognitiva eller psykiska funktionsnedsättningar. Stefan Johansson forskar ocksĂĽ vid Kungliga Tekniska HĂśgskolan om dessa tillgänglighetsfrĂĽgor. Kognitiv funktionsnedsättning och elektronisk kommunikation gĂĽr inte hand i hand, finner han. – Dagens smarta mobiltelefoner är inte alltid sĂĽ smarta. De mobila apparna lämnar en del Ăśvrigt att Ăśnska. SvĂĽrigheterna fĂśr användaren skiftar. Oavsett om det till exempel gäller autismomrĂĽdet, dyslexi eller utvecklingsstĂśrning skiftar svĂĽrigheterna inom samma diagnos. En person med begĂĽvningsmässig funktionsnedsättning kan klara att kĂśpa biljett via internet, medan en annan person inte fĂśrmĂĽr sig att Ăśppna ett kuvert med en räkning som ska betalas. Tillgänglighetsproblemen är sĂĽledes ett komplext omrĂĽde.

Svürigheterna riskerar Üka i takt med att handel och samhällservice blir elektronisk. Lägg därtill webbplatser, tjänster via nätet och biljettautomater samt Üvriga informationssystem.

Begriplig information Funka är stor pĂĽ marknaden fĂśr bättre tillgänglighet pĂĽ internet. FĂśretaget samarbetar med handikapporganisationer fĂśr att ta fram metoder som medger Ăśkad tillgänglighet och bättre anpassade webbplatser. Pedagogisk tillgänglighet är viktig fĂśr alla användare. Särskilt betydelsefull är den fĂśr personer som är ovana vid teknik eller har svĂĽrt att läsa, se eller fĂśrstĂĽ. – Vetenskapssamhället vet nästan ingenting om tillgänglighet och elektronisk information, varken i Sverige eller internationellt, säger Stefan Johansson. Nu frĂĽgar vi oss, vad finns och vad vet vi?

En del av svaret kan finnas i det pügüende treüriga brukarstyrda projektet Begripsam. Det ska ta fram begriplig information och tillgängliga webbplatser fÜr personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Begripsam drivs av bland andra, Autism- och AspergerfÜrbundet, DyslexifÜrbundet och FUB. Funka är samarbetspartner. Stefan Johansson lyfter fram projektets grundläggande brukarstyrda aspekter: Hur kan personer som har stora svürigheter att berätta vad de upplever som problematiskt, ändü fÜrklara att de tycker att nügot är svürt? Hur kan personer med kognitiva svürigheter medverka som jämbÜrdiga i utvecklings- och utvärderingsprocesser? Hur kan krav frün personer med kognitiva svürigheter infogas i standarder eller utgÜra grund fÜr riktlinjer? Q

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

µ9HWHQVNDSVVDPKlOOHW YHW QlVWDQ LQJHQWLQJ RP WLOOJlQJOLJKHW RFK HOHNWURQLVN LQIRUPDWLRQ µ

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

3URMHNWHW YLVDGH VLJ IXQND Funka startades av funktionshindersrörelsen som ett projekt år 2000. I dag är det ett marknadsledande privatägt konsultföretag inom området tillgänglighet. 80 procent av landets myndigheter är kunder hos Funka. Kontor finns i Stockholm, Oslo och Madrid, och kunderna över hela världen.

%DUQIDWWLJGRPHQ |NDU Finanskrisen har satt avtryck på barnfattigdomen. Minst 2,6 miljoner barn har fallit under fattigdomsgränsen enligt en rapport från FN:s barnrättsorganisation Unicef. I Norden har i synnerhet Island drabbats. Rapporten ”Lågkonjunkturens barn” visar att antalet minderåriga som hamnade i fattigdom överstiger antalet som kom ur den under åren 20082012. Sammanlagt lever 76,5 miljoner barn i världens 41 rikaste länder under fattigdomsgränsen, enligt rapporten. Fattigdomen förvärrades enligt rapporten särskilt 2010 då en majoritet av länderna snabbt styrde om från stimulerade ekonomiska åtgärder till åtstramningar i statsbudgetarna. Unicef konstaterar att effekten på barn kommer att ge långvariga efterverkningar för dem och deras samhällen. Källa: Svenska Dagbladet, som hämtat rapporten från FN:s barnrättsorganisation. Den heter Children of the Recession: The impact of the economic crisis on child well-being in rich countries’. Innocenti Report Card 12, Unicef Office of Research, Florence. Texten är redigerad av Björn Lennestig.

Storsättra Gård Utveckling genom samspel

EGÅR ”INVANDRARE B

FLEST BROTT”

Dygnet runt vård för familjer

”SNART TAS SVERIGE ÖVER AV MUSLIMER”

• Förälder/föräldrar med psykosociala problem och deras barn (0-15 år). SoL, LVU.

”MAN FÅR INTE VARA

• Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden därefter. • Utredningsuppdrag, där behov finns för fortsatt uppföljning efter vistelse på utredningshem. • Akut / skyddat boende.

STOLT SVENSK IDAG”

Stiftelsen Expo utmanar intoleransen genom att förebygga den med kunskap. Med våra föreläsningar får du en fördjupad bild av de idéer som präglar intoleranta partier och organisationer. Vi diskuterar fördomar och bemöter dem med fakta. Våra föreläsningar går att göra som kvarts-, halv- eller heldagskurser. Har du frågor eller vill boka en föreläsning? Kontakta: utbildning@expo.se

Tjänst ledig, se hemsida. Hemsida www.storsattragard.se epost info@storsattragard.se Tel 08-512 30222 Fax 08-512 30350. Föreståndare Katinka Hemmingsson. Vi finns i Vallentuna kommun, Stockholms län.

Välkommen till Skillstreaming Ă–sthammar HVB Vi är ett familjeägt vĂĽrdfĂśretag som grundades 1994 med inriktning pĂĽ KBT. VĂĽr mĂĽlgrupp är flickor i ĂĽldern 13-20 ĂĽr med psykosociala problem och eller begynnande missbruksproblematik. Behandlingshemmet omges av en underbar lantlig miljĂś 65 km nordost om Uppsala.

www.skillstreaming.se

Kontakt och platsfĂśrfrĂĽgan: FĂśrestĂĽndare Jenny Berglund, mobil: 0760-50 86 65 info@skillstreaming.se Skillstreaming HVB, telnr: 0173-174 10

Värna är en sammanslutning av läkepedagogiska och socialterapeutiska verksamheter i Sverige. VĂĽra verksamheter riktar sig till barn, ungdomar och vuxna. Vi värnar om det unika i varje människa. Vi främjar individuell utveckling och erbjuder en meningsfull vardag i en vacker i miljĂś. Vi finns till fĂśr människor med funktionsnedsättningar. FĂśr mer information besĂśk: www.värna.nu FĂśrbundet fĂśr antroposoďŹ sk läkepedagogik & socialterapi – boende, utbildning & arbete

)RUWELOGQLQJ VRP J|U VNLOOQDG Med Üver 20 ürs erfarenhet av att utbilda terapeuter & behandlingspersonal lär vi ut de teorier & praktiska redskap som behÜvs fÜr att framgüngsrikt mÜta dina klienters behov.

• skyddat boende fĂśr unga utsatta kvinnor 18-30 ĂĽr, HVB-hem • skydds- och träningslägenheter Unga kvinnor utsatta fĂśr: • vĂĽld, hot, Ăśvergrepp • hedersrelaterad problematik • Ăśvrig psykosocial problematik

%(5*675g06 Utbildning & Behandling

Hemsida: www.ukv.se FĂśrestĂĽndare: Ina MĂźller 08-652 99 98

6|NHU 1L HWW V\VWHP VRP lU DQYlQGDUYlQ OLJW IOH[LEHOW RFK VRP KDU IRNXV Sn NYDOLWHWVVlNULQJ" 6DIH &DUH 6YHQVND $% lU GHQ VW|UVWD OHYHUDQW|UHQ DY GRNXPHQWDWLRQVV\VWHP WLOO SULYDWD YnUGJLYDUH L 6YHULJH RFK KDU HQ JRG I|UDQNULQJ L GHQ NRPPXQDOD VHNWRUQ 6DIH 'RF DQYlQGV GDJOLJHQ DY EHKDQG OLQJVKHP IULVN RFK VMXNYnUG lOGUH RFK KDQGLNDSSRPVRUJ VDPW ,)2 DQYlQGDUH KDU UHGDQ JMRUW VLWW YDO 9lONRPPHQ GX RFNVn 5LQJ RVV I|U HQ YLVQLQJ |YHU ,QWHUQHW HOOHU KRV HU

$ONRKRO RFK GURJWHUDSHXW $78 *UXQGXWELOGQLQJ L SV\NRWHUDSL .%7

6DIH &DUH 6YHQVND $% ZZZ VDIHFDUH VH

ZZZ EHUJVWURPV RUJ ‡ LQIR#EHUJVWURPV RUJ ‡

Opalen är ett boende med särskild service fĂśr ickor enligt 9† 8p LSS 9L HUEMXGHU LQGLYLGDQSDVVDGH RFK IOH[LEOD O|VQLQJDU L HQ WU\JJ PLOM| GlU YL NDQ VWlUND LQGLYLGHQ RFK YDUD HWW VW|G L |YHUJnQJHQ PHOODQ EDUQGRPHQ RFK YX[HQOLYHW

Stiftelsen Opalen 08–551 702 89 www.opalen.info

+RSSIXOOW I|U EDUQHQ

/HGDQGH EDUQOlNDUH VXPPHUDU nU Respekten för barn är bra i dagens Sverige. Svår misshandel har minskat medan omsorgssvikt anmäls allt oftare. Det säger en av landets mest kända barnläkare professor Staffan Janson när han sammanfattar sin yrkeskarriär. Han anser att placerade barn måste följas upp mycket bättre. Socialstyrelsen har ett betydande ansvar. TEXT OCH FOTO: BJÖRN LENNESTIG

Staffan Janson har arbetat praktiskt och forskat kring barnmisshandel och barns sociala utsatthet. Han har under åren varit en resande ambassadör för den svenska lagen mot barnaga, både i Sverige och utomlands. Han har lett de svenska nationella studierna om barnmisshandel och andra kränkningar av barn. När HVB & LSS Världen träffar honom vid Centralstationen i Stockholm har han just avslutat ett av sina många regelbundna möten på Allmänna Barnhuset. Nu är det en dryg timmes paus innan tåget går hem mot Karlstad. Vi finner ett kafé i anslutning till stationen. Runtomkring råder prat och skrammel. Staden knackar på dörren, men vi försöker hålla den ifrån oss. Så, hur är det med barnmisshandeln, som alltid stått på dagordningen för Staffan Janson. Det är tydligen inte lika allvarligt i dag som för 30 till 40 år sedan. Ju längre tid han har studerat barns utsatthet, desto mer komplext är det finner han. Den svåra misshandeln minskar, i stället framstår omsorgssvikt och vanvård som

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

ett tydligare problem, vilket dessutom oftast är av kronisk karaktär. – Socialtjänsten får allt mer anmälningar om vanvård. Det är väldigt viktigt för socialsekreteraren att lära sig att förstå tecken på omsorgssvikt, eftersom den är så svårbedömd. När det inte finns så mycket att ”ta på”, som direkta fysiska skador, är det lätt att förminska konsekvensen av omsorgssvikt. Förskollärare och skolan har ögon för det andra inte ser. Kanske är barnet smutsigt, ovårdat, ledset, deprimerat eller har en avvikande utveckling.

Placerade barns behov Andra fall av omsorgssvikt är att barnet inte kommer till vårdcentralen när den skulle behöva det. Kanske är frånvaron i skolan omotiverat stor. Skador hos barn beror ibland på bristande övervakning av barnet. Staffan Janson är medveten om att placerade barn inte alltid får sina medicinska behov tillgodosedda. Många av dessa barn är bristfälligt vaccinerade, saknar regelbundna hälsokontroller på barnavårdscentralen eller skolan. Som grupp betraktat har de mera medicinska problem än barn generellt. Barnläkarföreningen hävdar att de här barnen måste få en mycket bättre uppföljning, vilket också tillsynsmyndigheten IVO påpekar i sin senaste rapport. – Utmaningen i samband med omsorgssvikt är att socialsekreteraren ska veta vad den ska fråga om. Även det går att strukturera framhåller Staffan Janson på sin lågmälda och nedtonade värmländska dialekt. Han pekar på att det nu pågår ett revideringsarbete inom Socialstyrelsen som ska förbättra verktyget BBIC, barns behov i centrum. BBIC kräver ett användarvänligt och fungerande itstöd med kvalitetssäkring. I delar av det arbetet deltar Staffan Janson som ”resursperson”. Vidare tycker han att det är viktigt att alla som arbetar med utsatta barn fattar rätt beslut snabbt, för att barnens säkerhet ska kunna fortsätta utvecklas i positiv riktning i Sverige.

Välfärd rätt färdväg I en studie publicerad 2008 i den välrenommerade brittiska vetenskapsskriften The Lancet bidrar Staffan Janson med sin långa erfarenhet när det gäller våld mot barn. – Jag har följt utvecklingen sedan 60-talet och kan konstatera att kloka politiker, en väl utbyggd välfärd, jämställdhetssträvanden, mödra- och barnhälsovården och intresserade medier är några av de faktorer som bidragit till att vi i Sverige förmodligen har den lägsta andelen misshandlade barn i världen. I familjer där kvinnor misshandlas är risken för allvarlig barnmisshandel femton gånger större. – Den som handlägger barnmisshandel mås-

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

µ, IDPLOMHU GlU NYLQQRU PLVVKDQGODV lU ULVNHQ I|U DOOYDUOLJ EDUQPLVV KDQGHO IHPWRQ JnQJHU VW|UUH µ te ta reda på om mamman också är misshandlad, och de som tar hand om misshandlade kvinnor måste utreda om även barnen är utsatta för våld, säger Staffan Janson. Staffan Janson pensionerade sig för två år sedan, men behåller sin professur i folkhälsovetenskap vid Karlstad universitet. Däremot är professuren i pediatrik vid Örebro universitet nyligen avslutad, där han ägnat sig mycket åt Barnrättsakademin. Staffan Janson började forska så sent som vid 40-årsåldern. En akademisk karriär var främmande för honom. Men inspirationen från duktiga människor och forskare som ifrågasätter fick honom att ändra sig. Så bar det sig inte bättre än att vid pensionens avslutningsseminarium 2012 fick han en bok av 16 forskarkollegor och vänner som skrivit varsitt kapitel. Ett par av kollegerna kom från andra sidan jordklotet. – Det är en stor förmån att få jobba tillsammans med världens främsta folkhälsoforskare, konstaterar han.

Prevention viktigt Staffan Janson är märkbart nöjd när han reflekterar över barnens välfärdsresa. I början av läkarbanan, när han arbetade på BVC, var barnen mer hämmade, till synes blyga och rädda. Nu är de mer öppna och spontana. – I dag socialiserar barnen in sig med andra vuxna tidigare i livet, till skillnad mot förr när de var hemma i familjen. Respekten för mindre barn är bra. Dock har det som varit självklart för vuxna inte varit givet för barn, till exempel smärtlindring inom sjukvården och att konsultläkare också ”går ronden” hos barn. De senaste tio till femton åren har det svängt över till en förståelse för barnens behov. – Smärta hos barn är inte övergående, något de glömmer. Nej, det är lika som för vuxna. Jag var med och bråkade om det här så sent som på 70-talet. Jag hade turen att få jobba med lite kloka äldre barnläkare som förstod det här, sä-

ger Staffan, som själv bär på smärtsamma sjukhusupplevelser från barndomen. Ett preventivt intresse vid tidigt 80-tal gjorde att han var en av initiativtagarna till att låna ut den bakåtvända bilbarnstolen på BB. Han överväldigades av den oerhört positiva effekten. Antalet bilolyckor med dödlig utgång för små barn i bil minskade med 76 procent de följande 15 åren. Han beklagar att prevention inte har samma höga status som sjukvård. Den allmäna synen är att läkare ska bota sjukdomar. När barn skyddas från faror, typ bilstolar, förhindras funktionshinder och liv räddas. – Det både sparar kostnader för samhället och ger hela familjer ökad livskvalitet. Förebyggande och kurativ vård måste gå hand i hand.

Lyft neuropsykiatrin På frågan om det är något särskilt ämne han brinner för i dag inom barnavården tvekar han inte länge, och nu lyser det i hans ögon; Staffan Janson önskar att barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar får bättre behandlingar. Det vill säga de som har diagnoser inom autismspektrumtillstånd, adhd och liknande, som nu samlas inom begreppet Essence. – Alldeles för många av de här barnen får vänta alldeles för länge på diagnostik och behandling. Det är så mycket missförstånd runt de här barnen, och det är så tungt för deras familjer. Han understryker att det här är en grupp som behöver hjälp tidigt i livet. Ju tidigare, desto bättre, förtydligar han, och det är med emfas i rösten han spänner blicken i betraktaren för att framhäva allvaret. – Christopher Gillberg har varit extremt betydelsefull. Han är unik i att utveckla kunskaper inom det här området. Det visar sig att han har haft rätt i allt med sin forskning, allt sedan 1970-talet. Trots mycket motstånd har han aldrig gett upp. Jag hoppas att Essence-mottagningar kan bli en realitet i hela landet. Q

%RN RFK IRUVNQLQJ

%%,& YHUVLRQ

Vetenskaplig studie om barnmisshandel i välfärdsländer, The Lancet januari 2009: Burden and consequences of child maltreatment in high-income countries.

BBIC har vidareutvecklats under 2014 efter ett regeringsuppdrag. Våren 2015 tar Socialstyrelsen fram en ny utbildningsplan. Revideringen av BBIC handlar om användarvänlighet, rättssäkerhet, barnperspektiv samt ett samlat stöd för kvalitetssäkring och verksamhetsutveckling.

Bok: Barn som utsätts för fysiska övergrepp, kunskapssammanfattning, Socialstyrelsen, artikelnummer 2010-3-10.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

6YHULJH ERUGH KD UnG PHG PHGOLQJVUnG Sverige har försökt, men saknar fortfarande ett effektivt medlingssystem. Endast ett fåtal kommuner håller medlingsmöten. Norge är en förebild med nationellt samordnade kontakter mellan polis, skola, målsägare och socialtjänst. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Klient får fotboja av frivårdsinspektör. I Norge återfaller 20 procent av de frigivna från fängelserna i nya brott inom två år, i Sverige 43 procent. Emellertid har Sverige fler dömda till frivård, och bland annat fotboja ger normalt längre avtjäningstid jämfört med fängelsestraff.

F O T O : K R I M I N A L VÅ R D E N

Sverige har sedan 2008 en lag om medling som lägger uppgiften på landets kommuner. Den gäller för gärningspersoner upp till 21 år. Dock höll endast en tredjedel av kommunerna färre än fem medlingsmöten under 2011, enligt en enkät från Socialstyrelsen. Medlingsverksamheten har halverats på senare år. Linda Marklund, medlare, lärare och föreläsare om medling, visar i sin avhandling att processen, sedan den blev obligatorisk, har blivit mycket mer rättsosäker. Den ser till exempel olika ut över hela landet. Hon finner behov av mer stöd och riktlinjer. – Den svenska lagstiftningen om medling har hamnat mellan stolarna. Det behövs en nationell resurs för att samordna verksamheten, säger Linda Marklund. Hon pekar på att Socialstyrelsen inte ser det som sitt ansvar. Många kommuner anser de inte har tillräckligt med ärenden och resurser att utbilda eller anställa medlare. Det svenska medlingssystemet är så valhänt organiserat att polis och åklagare eller ombud svårligen vet vart de ska vända sig. Även ärendekedjan tycks vara oklar.

Norge mer ambitiöst Den norska motsvarigheten heter konfliktråd. Norge har 22 konfliktråd över hela landet, med 100 anställda och 600 timavlönade medlare. De genomför 9 000 medlingar om året och skriver 4 200 medlingsavtal. Konfliktråden har ett tätt samarbete med socialtjänsten, polis och åklagare som skickar ärenden till konfliktråden. Vårt grannland tycks ha en högre ambition när det gäller att slussa ut frigivna till jobb och bostad efter strafftiden och att bryta missbruk. Konfliktrådet i Drammen utanför Oslo har tagit fram en väl fungerande modell för medling och uppföljning. Här finns socionom Alf Sigmund som pekar på att det både är viktigt

att ge stöd och upprättelse till brottsoffer och att fånga upp unga människor som begår lagbrott på ett så tidigt stadium som möjligt. Det kan minska kriminalitet, droganvändning och konfrontation i samhället, och öka framtidschanserna. – En viktig motivation för ungdomarna är att medlingen ger en möjlighet att reda ut brottet utan att hamna i straffregistret. Det kan leda till stora problem när man ska söka jobb, bostad eller ta körkort. Genom medlingen kan man också undvika annan straffutmätning som böter, fängelse eller institutionsplacering.

Alf Sigmund förklarar att medling bygger på filosofin om reparativ rättvisa; det är de inblandade parterna som är drabbade och ”äger” konflikten, inte staten. – Ibland kan det också vara bra att träffas i stormöten och gruppmedlingar med flera berörda i närsamhället, som anhöriga, polis, skola och socialtjänst, framhåller Alf Sigmund. Q Källa: Svenskt forum för medling och konflikthantering samt tidningen Accent som utges av IOGT-NTO. Linda Marklunds avhandling: Ett brott – två processer. ISBN: 978-91-506-2147-1.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Skogsro • Flickor och pojkar, 13-18 ĂĽr. • Nu ytterligare enhet med fyra platser fĂśr fĂśrbättrad behandlingskedja. • Evidensbaserade behandlingsmetoder. • Vi erbjuder hästunderstĂśdd behandling som komplement till Ăśvriga behandlingsinsatser. • www.skogsro.se • info@skogsro.se • Tel. 0952-310 08, 070-239 93 29

0HG UlWW VW|G NDQ DOOD VRP YLOO GHOWD L DUEHWVOLYHW 'HW lU YL Sn 0LVD |YHUW\JDGH RP )XQNWLRQVVNLOOQDGHU lU LQJHW KLQGHU

9lONRPPHQ GX PHG

9L ÂżQQV L *|WHERUJ /XQG 6WRFNKROP 6|GHUWlOMH 8SSVDOD RFK 9lVWHUnV

´3n MREEHW ¿QQV GHW DOOWLG QnJRW DWW J|UD RFK YL VNUDWWDU RIWD ´ &KULVWLDQ

ZZZ PLVD VH

.RQWDNWD RVV Vn VNLFNDU YL YnU YHUNVDPKHWVEHVNULYQLQJHQ _ _ _ *UXYYlJHQ 6DOD LQIR#ILPDE QX ZZZ ILPDE QX

NorrlandsgĂĽrdens mĂĽlgrupp är killar mellan 15-21 som är omhändertagna enligt LVU/Sol med drogproblematik och/eller kriminell belastning. Vi har en professionell och trygg miljĂś där drogfrihet är den grundläggande tryggheten. Vi är ett litet ställe med 10 platser som jobbar med moderna evidensbasserade metoder och program. Vi jobbar med hela vĂĽrdkjedjan 0662-410 00 NorrlandsgĂĽrden i KärrsjĂś 0660-774 00 NorrlandsgĂĽrden i Ă–rnskĂśldsvik

1\ V\Q

I|U KHPO|VD Münga optikerkedjor tar emot uttjänta glasÜgon, som efter en lätt renovering skickas till behÜvande i olika länder eller till hemlÜsa, hjälpbehÜvande här i Sverige. Den ideella organisationen Vision Nu har delat ut 2 500 par glasÜgon i Stockholm. TEXT: SUSANNE BACKMAN

Katarina Lidman, som annars jobbar pĂĽ Synsam, tillika ordfĂśrande i Vision Nu, vinkar välkomnande. Tillsammans med kollegan Madde frĂĽn Specsavers jobbar de denna dag i fem timmar med att gĂśra synundersĂśkningar pĂĽ hemlĂśsa. Vi befinner oss i bottenplanet pĂĽ HĂśgdalskyrkan där frivilligorganisationen Convictus Bryggan VantĂśr i HĂśgdalen har sin verksamhet. De tvĂĽ optikerna noterar glasĂśgonstyrkorna pĂĽ journalkort. – I dag har vi gjort 65 synundersĂśkningar, säger Agneta och sorterar journalkort samt lämnar nummerlapp till en kille. Olle, 82, pensionerad optiker, skĂśter det mobila glasĂśgonarkivet ihop med Britta, som är ĂśgonsjukskĂśterska. Olle finner ett par glasĂśgon med rätt styrka, till en ung man, som slĂĽr sig ner i soffgruppen och provar ut ett par läsglasĂśgon. – Tack, dom passar jättebra, säger mannen lĂĽgmält.

BesĂśk pĂĽ mĂĽnga härbärgen Agneta berättar att Vision Nu kommer frĂĽn olika optikerkedjor. De har hjälpt hemlĂśsa och missbrukare sedan 2002. De ĂĽker runt mellan härbärgen, som Convictus, FrälsningsarmĂŠn pĂĽ Hornsgatan, Crossroads pĂĽ Krukmakargatan, KlaragĂĽrden och Ny Gemenskap. Totalt gĂśr de cirka sju besĂśk per ĂĽr, undersĂśker Ăśgon, delar ut glasĂśgon som de fĂĽtt av kunder pĂĽ optikerbutikerna. GlasĂśgonen är rengjorda, lagade, uppmätta och lagda i plastpĂĽsar med dess styrka skrivet pĂĽ lappar. – Som optiker kan jag se sjukdomar, fĂśrklarar Agneta. Men jag fĂĽr inte ställa diagnoser. Däremot har jag som legitimerad optiker rätt att dygnet runt skriva remisser. – Olle kan spanska. Tinne, som är optiker, kan tyska. Vi har sprĂĽkkunskaper att ta oss fĂśrbi olika barriärer, men fĂśr det mesta gĂĽr det att vifta ’tumme upp’ eller ’tumme ner’, sĂĽ fĂśrstĂĽr vi varann.

Dipart är ett byggfĂśretag, och huvudsponsor fĂśr Vision Nu, med ett uttalat socialt ansvar frĂĽn bolagets vd Jens Hoffman. Diparts anställda turas om att hämta all tung optikerutrustning, glasĂśgon med mera och kĂśra ut till varje verksamhet som besĂśks. Dipart skĂśter ocksĂĽ kundmottagande pĂĽ plats och registerkorten. – Vi samarbetar med det ekologiska städfĂśretaget I Clean Green. De har även hjälpt oss genom att kĂśpa ett stort lager underkläder som vi delar ut till kvinnor och män. Deras vd Carlos är ocksĂĽ mycket samhällsengagerad. SmĂĽ grupperingar av gamla vänner mĂśts, nĂĽgon är ledsen och behĂśver trĂśstas. Vägen till utslagning och hemlĂśshet eller fattigdom kan gĂĽ snabbt. Det finns ett Ăśde bakom varje synunder-

â€?Vägen till utslagning och hemlĂśshet eller fattigdom kan gĂĽ snabbt. Det ďŹ nns ett Ăśde bakom varje synundersĂśkning.â€? sĂśkning. En ung man har en kvinnlig tolk med sig, som vänligt hjälper honom tillrätta vid incheckningen hos Dipart. â€“ MĂĽnga av de hemlĂśsa har glasĂśgon som stjäls eller slĂĽs sĂśnder. Det är ett hĂĽrt liv, att leva pĂĽ gatan eller ute pĂĽ härbärgen! Vissa kommer och besĂśker oss varje gĂĽng vi är ute pĂĽ synundersĂśkningar. – Alla vi som jobbar; Olle, Britta, Carlos, Jens och vi optiker drivs av ett engagemang att hjälpa. Vid nĂĽgot tillfälle hade vi frissor här, som fixade hĂĽret pĂĽ folk. Det var uppskattat. Q

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

2P 9LVLRQ QX Fyra yrkeskunniga optiker startade föreningen Vision nu för tio år sedan. Idén var att de skulle kunna göra något positivt med alla begagnade glasögon som ligger i byrålådor runt om i landet. De beslöt att samla in glasögonen och återanvända dem genom att göra synundersökningar och sedan dela ut dem till hemlösa. De åker runt på olika härbärgen i Stockholm och förser hemlösa med glasögon. Årligen gör de sex till sju besök, och under två arbetsdagar rengör de, mäter och sorterar de insamlade, begagnade glasögonen. Vision nu är en ideell förening som är politiskt och religiöst obunden och utan vinstintresse. Optikerna i Vision nu har snart gjort 2 000 syntester och de har delat ut cirka 2 500 par glasögon.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

7UnQJ MREESRUW

I|U IXQNWLRQVQHGVDWWD Många med autism och aspergers syndrom har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Men samtidigt får allt fler arbetsgivare i Sverige upp ögonen för den här gruppen. Pär Larshans är hållbarhetschef på en hamburgerkedja och där anställer man medvetet personer med funktionsnedsättningar. – En hamburgarrestaurang handlar om struktur och rutiner. En person som har autistiska drag eller en aspergerdiagnos kräver rutin och struktur. Har jag väl utbildat den personen, om den väl lärt sig en rutin, då är det väldigt sällan den gör fel. Så i det här fallet blir det en fördel helt enkelt för oss som arbetsgivare att ha en sån medarbetare, säger Pär Larshans. Enligt organisationen Autism Europe saknar över 75 procent av dem som har autism och asperger i Europa jobb. Det finns inga siffror på hur stor arbetslösheten bland personer i den här gruppen är i Sverige. Men Autism- och Aspergerförbundet uppskattar att arbetslösheten är högre än 50 procent. Samtidigt är de här personerna många gånger en bortglömd resurs på arbetsmarknaden, med flera styrkor, säger Johanna Gustafsson, forskare inom Handikappvetenskap vid Örebro Universitet. – Man är väldigt intresserad och då blir man

engagerad i arbetet också. Man är noggrann och tar sitt arbete på allvar, säger Johanna Gustafsson. Attityderna gentemot den här gruppen håller på att förändras. I Sverige finns det flera arbetsgivare som specifikt anställer personer med autism och asperger. Men enligt Johanna Gustafsson är det fortfarande många som tvekar att anställa personer med en funktionsnedsättning. – De som vågar anställa personer med funk-

tionsnedsättning har kommit över den här osäkerheten. De kommer på att det fungerar lika bra som att anställa vem som helst. Diagnosen är inte viktig, det viktigaste är att man gör ett bra jobb, säger Johanna Gustafsson. Källa: Sveriges Radio. Texten är redigerad samt med tillägg av Björn Lennestig.

Pär Larshans tips vid rekrytering Steg 1: Förankra För att få rätt medarbetare till rätt tjänster är det viktigt att rekrytera bredare. Analysera behoven och jämför dem med de resurser som finns på arbetsmarknaden. Steg 2: Matcha En bra samarbetspartner vid rekryteringen är Samhall som både har kontakter och kunskap om hur en väl fungerande arbetssituation för de här personerna kan se ut. Samhall hjälper till att matcha rätt personer till tjänsterna, och att utbilda chefer samt personal. Steg 3: Anpassa Se till att öka kunskapen om funktionsnedsättning bland chefer och anställda. Anpassa vissa rutiner, exempelvis schemaläggning, så att den fungerar för personer med olika behov, men sänk inte kraven på att alla inom företaget ska sköta sitt jobb.

Almedalsbesökaren skålar gärna Det råder stora skillnader mellan allmänheten och Almedalsbesökare i attityden till alkohol. 44 procent av Almedalsbesökarna anser att det är okej att, på arbetstid, skåla på jobbet. Motsvarande siffra bland allmänheten är 25 procent. Frågor som berör alkohol kommer allt som oftast upp när stora delar av Sveriges beslutsfattare och opinionsbildare träffas under Almedalsveckan, det kan handla om alkoholtill-

stånd, skålande i rosévin eller utbudet av alkoholfria alternativ. Systembolagets dotterbolag IQ har jämfört allmänhetens och Almedalsbesökarnas attityder till alkohol i olika sammanhang. Resultatet visar på stora skillnader. – Resultatet av vår jämförelse visar att Almedalsbesökare i de flesta avseenden har en betydligt mer tillåtande attityd till alkohol än allmänheten i stort, säger Magnus Jägerskog, vd på IQ. Fler resultat från jämförelsen mellan allmänheten och Almedalsbesökare:

23 procent av besökarna tycker det är helt fel att bli berusad när man äter middag på restaurang, motsvarande siffra bland allmänheten var 42 procent. 18 procent av Almedalsbesökarna tycker det är fel (helt fel/mer fel än rätt) att någon gång emellanåt bli berusad på privata fester, motsvarande siffra bland allmänheten är 28 procent. Källa: IQ. I IQ:s Makthavarindex – Alkohol svarade 1626 personer som avsåg att besöka årets Almedalsvecka. Fördjupad läsning, sökord: IQ:s Makthavarindex Alkohol 2014.

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Med vür hjälp für du kraften till fÜrändring

$1'(56621 3,/7= 81*'206+(0 '(7 /,//$ +(00(7 0(' '(1 6725$ .203(7(16(1

MĂĽlgrupp: Pojkar och ickor 12-19 ĂĽr med relationsstĂśrningar och psykosocial problematik. BehandlingsinnehĂĽll: MiljĂśterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk. Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg Tel: 0923-211 80, 070-205 44 83 Fax: 0923-211 65

www.holmen27.nu info@holmen27.nu

9lOVWUXNWXUHUDG RFK WU\JJ YDUGDJ

9L HUEMXGHU SRMNDU PHOODQ RFK nU HQ WU\JJ XWYHFNODQGH RFK YlOVWUXNWXUHUDG YDUGDJ 9L KDU I\UD SODWVHU RFK DUEHWDU LQWHQVLYW PHG GHQ PLQGUH JUXSSHQ 9L KDU HWW JRWW VDPDUEHWH PHG JUXQG RFK J\PQDVLHVNROD 9nU DPELWLRQ lU DWW JH GHVVD XQJGRPDU EnGH SODWV RFK WLG DWW XWYHFNODV L HJHQ WDNW RFK HIWHU HJHQ I|UPnJD 7UXVWRUS

9HVVLJHEUR

SHWHU#DQGHUVVRQ SLOW] VH

ZZZ DQGHUVVRQ SLOW] VH

Malvahemmet

Skyddat boende fÜr flickor och kvinnor utsatta fÜr hedersrelaterat vüld och fÜrtryck Malvahemmet är ett HVB-hem som är inriktat pü flickor i üldern 13 t.o.m. 17 ür med skyddsbehov (med mÜjlighet att kvarbli till 19-ürsdagen). Vi tar emot flickor som behÜver skydd fÜr att de utsatts fÜr hedersrelaterat vüld och fÜrtryck, riskerar att bli eller har blivit gifta mot sin vilja. Malvahemmet är larmat och bemannat dygnet runt av utbildad personal.

Ingrid & Katrin Tel: 072-526 12 00 eller 072-526 13 00 ingrid@malvahemmet.se katrin@malvahemmet.se

www.malvahemmet.se

HVB flickor 12-18 12-18 ür ür HVB fÜr flickor LVU § 2, 3 och och 6. 6. SoL SoL

ZZZ KDJDJRVWRUS VH

Ramavtal kommuner Ramavtalmed med 139 kommuner

9L lU VSHFLDOLVWHU LQRP SV\NLDWULVNW YX[HQERHQGH L NRPELQDWLRQ PHG VDPVMXNOLJKHW

Telefon: 0530-301 0530-301 23 23

+DJDJnUGHQ L FHQWUDOD %nVWDG L 6NnQH *|VWRUSVJnUGHQ Sn ODQGHW L /DKROP RFK +DOODQG

info@stubben.se info@stubben.se

9L WDU HPRW SODFHULQJDU HQOLJW 6R/ VDPW SHUPLVVLRQHU HQOLJW /37 /59 VDPW /90 HQOLJW SDUDJUDI 9L DUEHWDU PHG +6/

www.stubben.se www.stubben.se

'LQ GDJ lU YLNWLJ

9b/.200(1 7,// 266

%VFIXWXVmRMRK To VMOXMKE EVFIXWTPEXWIV *}VWX IR XMH To 8EWEZE QIH IXX XV]KKX SGL TIVWSRPMKX WX}H 7IHER To IR VMOXMK EVFIXWTPEXW HmV HY JoV IR ZIVOPMK GLERW EXX P]GOEW 3GL HY LEV LIPE XMHIR IR XV]KK OSRXEOX QIH 8EWEZE /SRXEOXE SWW J}V EXX Jo ZIXE QIV

/66 9(5.6$0+(7 Peder Appelfeldt 070-4888856, Torsten Fritjofsson 070-4888853 ¡ www.tasava.se

,s ,Ğž ŜŚĞƚĞŜ KĚĞŜ

ŜŚĞƚĞŜ ,Ç€Ĺ?ĹŻÄ‚Ĺś

Vi har tvü hem i Sigtuna Kommun; enheten Oden samt enheten Hvilan. Vi har spetskompetens att arbeta med romska ungdomar och en gedigen kunskap och erfarenhet av att arbeta med ensamkommande ykting ungdomar som hamnat i svür kris. Vi hüller tydliga ramar fÜr ungdomarna. Vür personal pratar münga olika sprük. FÜr mer information gü in pü http://www.essagruppen.se eller kontakta oss pü 08-678 85 00, 08-591 439 09 eller pü e-post: info@essagruppen.se

INFORMATION OCH NYHETER FRÅN SVENSKA VÅRD FRISTÅENDE VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING I SAMVERKAN

Valet är över – det är nu arbetet börjar Valrörelsen är över. En ny regering har precis som sig bör lämnat sin första budget till riksdagen. Det är nu de politiska förslagen och prioriteringarna ska bli verklighet och komma patienter, brukare och klienter till del. Själva förverkligandet av detta tar myndigheter, kommuner, landsting och utförare inom vård och omsorg ansvar för. Det är så det fungerar, och för att bli framgångsrikt krävs det samverkan mellan olika aktörer. Det gemensamma målet är ju att erbjuda människor vård och omsorg av hög kvalitet. Det ser vi i Svenska Vård fram emot att få bidra till. dåliga på att följa upp och mäta resultaten inom social omsorg. Detta kommer att vara ett högt prioriterat område för Svenska Vård. Utan kunskap om resultaten går det ju inte heller att göra några utsagor om metoderna, strukturerna och processerna är de rätta.

VAD NYTT KOM DÅ FRAM i budgeten. Några delar är väl värda att lyfta fram, kanske framförallt att staten har som ambition att stärka kunskapsstyrningen inom vård och omsorg. Det sker genom att Socialstyrelsen får i uppdrag att vara ett nav i kunskapsstyrningen. Därför inrättas ett kunskapsstyrningsråd där olika myndigheter föreslås ingå. Samordningen kommer således att förbättras, vilket är bra. Myndigheten för Vårdanalys och SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) kommer att få bredare uppdrag. Deras verksamhet ska också omfatta social omsorg vilket vi är försiktigt positiva till. Uppföljning av social omsorg och att arbeta mer med att utvärdera och utveckla metoder inom social omsorg är bra. Mycket glädjande i budgeten var också en tydlig satsning på psykiatrin för barn och unga. Det är naturligtvis ett ohyggligt viktigt område där vi säkert kan och behöver göra mer. Nu är det självklart viktigt att arbeta mer med metoder, strukturer och processer, men vi är för

² 6YHQVND 9nUG ² ZZZ VYHQVNDYDUG VH ² 6YHQVND 9nUG ² ZZZ VYHQVNDYDUG VH

UNDER VALRÖRELSEN och nu också i budgeten är det helt tydligt att yrkesgruppen lärarna är vinnare. Det är naturligtvis klokt att satsa på kompetens inom lärarkåren och att det yrkets attraktivitet ökar. Samtidigt har vi fått tydliga signaler om att socialsekreterare i många kommuner går på knäna. Enligt Vision funderar var tredje socialsekreterare på att byta jobb. Det är allvarligt för vi behöver ha kvar socialsekreterarna i yrket för att utveckla och bygga kompetens och erfarenhet. Personligen känner jag väl till socialsekreterarnas vardag, den fick jag en god inblick i under tre år då jag verkade som socialnämndspolitiker. Utan en skicklig förvaltning med kompetenta medarbetare går det inte att bedriva ett bra arbete inom den sociala omsorgen i en kommun. Om utredningar inom socialtjänsten håller låg kvalitet påverkar det naturligtvis kvaliteten i omsorg och behandling. Därför kommer Svenska Vård försöka, trots att vi inte är ett fackförbund, att arbeta med denna fråga under 2015. Jag hoppas att vi kan dra ett litet strå till stacken i alla fall.

slagit an tonen pågår det en hel del arbete sedan en tid tillbaka och i detta vill jag särskilt nämna Socialstyrelsens översyn avseende kompetenskrav inom HVB-verksamheter. Till denna översyn finns en referensgrupp kopplad och i den ingår Svenska Vård, och gruppen har haft sitt första möte. Denna översyn är mycket angelägen, inte minst för att det i dag upplevs som mycket svårt att veta vilka kompetenser och erfarenheter som ställs på en föreståndare i en HVB-verksamhet. Detta måste bli tydligare för att underlätta för alla och för att organisationer ska kunna utforma sina verksamheter på allra bästa vis. Också detta handlar i slutändan om kvalitet.

ÄVEN OM BUDGETEN

REGERINGEN HAR EN AMBITION att ställa högre krav och skapa ordning och reda i välfärdssektorn. Det vill också Svenska Vård, även om vi kanske har lite andra utgångspunkter. Oavsett vad kommer vi inte ha tid att diskutera driftsformer, däremot kommer vi ha tid att diskutera hur vi kan förbättra och utveckla den sociala omsorgen i Sverige ännu mer. Till detta arbete välkomnar vi alla som är intresserade! Och tipsa gärna någon verksamhet som du vet är intresserad av att arbeta med kvalitetsutveckling att kontakta oss. Vi ser framemot att vi blir fler medlemmar; då blir vårt arbete med kvalitetskonkurrens ännu tydligare och starkare.

Dan Nilsson Förbundsdirektör Svenska Vård

+9% /66 9b5/'(1 15 ² +9% /66 9b5/'(1 15 ²

Bli medlem

På gång i Svenska Vård SVENSKA VÅRD har under hösten ökat sina utåtriktade aktiviteter genom pressmeddelanden, medlemsbrev, nyhetsbrev och kommentarer på sociala media som Facebook och Twitter etcetera.

Parallellt pågår arbete gentemot olika myndigheter, politiska kontakter och andra aktörer för att bidra till högre kvalitet och säkerhet för vård- och omsorgstagare. Syftet är samtidigt att främja kvalitetskonkurrens, mångfald och neutralitet ifråga om huvudmannaskap. Kontakter upprätthålls också löpande med olika leverantörer för att ytterligare vässa förmånerna för våra medlemmar. Arbete pågår också intensivt för att skapa intressanta evenemang med möjlighet till förkovran och intressanta möten för medlemmar och övriga intresserade. Medlemsnytta En av de saker som kännetecknar Svenska Vård är det verksamhetsnära perspektivet. Styrelsens ledamöter har alla egna verksamheter eller är anställda i och har sitt dagliga värv direkt i olika verksamheter. Medlemmar ringer ofta till kansliet och får svar gällande olika verksamhetsnära frågor. I en enkätundersökning har medlemmarna tydligt uttalat att Svenska Vård har hög tillgänglighet, något vi alltid eftersträvar och ytterligare vill förbättra. I medlemskapet ingår bland annat gratis digital version av vår ”Handledning - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete” som uppdateras regelbundet. Medlemskapet innebär också rabatt på avtal med olika leverantörer, tillgång till ett stort nätverk med kunskap och erfarenhet och kontinuerliga erbjudanden om att delta på dialogmöten, temautbildningar och konferenser med mera. Tack vare Svenska Vårds arbete gentemot bland annat myndigheter och politiker bidrar medlemmarna gemensamt till att på kort och lång sikt förbättra villkoren för den fristående vården och dess vård- och omsorgstagare. Myndighetskontakter Svenska Vård för dialog med IVO, Socialstyrelsen, SKL och andra viktiga myndigheter och aktörer. Vi är också remissinstans till Socialstyrelsen och andra myndigheter. Under hösten har flera remisser besvarats. I remissrutinerna ingår att medlemmarna får lämna synpunkter. Vi säkerställer därmed det verksamhetsnära perspektivet. Dialogmöten Svenska Vård kommer att arrangera dialogmöten inom varje verksamhetsområde för att öka kommunikationen med medlemmarna och kunna föra fram vad som är viktigt inom varje specialområde vid myndighetskontakter och påverkansarbete. Vi kommer också att arrangera dialogmöten med olika specialteman, det första hålls 13 november ”Dialogmöte om placeringsformer för barn och unga” med Håkan Ceder som inbjuden gäst. 4 december hålls ”Dialogmöte om integration”. Se nedan. Under våren 2015 kommer vi att anordna dialog-

+9% /66 9b5/'(1 15 ² +9% /66 9b5/'(1 15 ²

möten för verksamhetsformerna Barn, unga och familj, Beroendevård, LSS, Psykiatri och Äldreomsorg. Temautbildningar Intresset för ”Vad skriver vi i journalen” har varit över all förväntan. De nya föreskrifterna träder i kraft 1 januari 2015 och det är hög tid att uppdatera sig. Temautbildningen, som Tomas Theorin håller i, har en teoretisk grund, men inriktar sig på den praktiska tillämpningen och bygger till stor del på deltagarnas egna frågor. Vi kommer att arrangera temautbildningen om dokumentation, dels i Stockholm, dels i Göteborg under våren 2015. För att ytterligare kunna anpassa Temautbildningarna efter medlemmarnas behov genomför vi i skrivande stund en enkätundersökning. Regionträffar Vi fortsätter att arrangera regionträffar, oftast i anslutning till Temautbildningarna. Vi bjuder in medlemmar och övriga enskilda verksamheter i närområdet för att diskutera aktuella spörsmål gällande att driva enskild verksamhet. Dan Nilsson, förbundsdirektör berättar bland annat om hur vi som branschorganisation förbättrar och för medlemmarnas talan i strävan för kvalitetskonkurrens, lika villkor i branschen och ökad mångfald. Konferenser Två gånger per år arrangerar Svenska Vård intressanta konferenser öppna för alla. 5 november genomfördes Vårdgalan 2014 med massor av inspiration och goda exempel, bland annat prisutdelning till Årets Vårdgivare 2014 samt Svenska Vårds Hederspris 2014. Den 6 november genomfördes Trygghetsdagen med temat att alla i vården skall känna trygghet. Medverkande var bland andra vårdgivare med perspektiv ute från verksamheterna, IVO, Arbetsmiljöverket, Socialdepartementet och Socialstyrelsen och David Eberhard. Vårkonferensen 2015 kommer att äga rum 20-21 april i Stockholm. Vi planerar för ett program som speglar aktuella strömningar inom politik och på myndighetsnivå och andra aktuella teman. Konferensen är öppen för alla, dessutom med medlemstid och förbundsstämma (21 april). Urval program 13 november i Stockholm ”Dialogmöte om placeringsformer för barn och unga”. Bland annat med Håkan Ceder. 27 november i Hässleholm, ”Vad skriver vi i våra journaler?” med Tomas Theorin. 4 december i Stockholm, ”Dialogmöte om integration”. 26 februari i Göteborg, ”När det onda fått fäste – om hur livsutrymmet kan bli stulet och hur det kan återvinnas”, med Sverker Belin psykolog och psykoterapeut. Aktuell information finns på vår hemsida www.svenskavard.se

och bidra till påverkansarbete och utveckling! Svenska Vård är en branschorganisation som arbetar i nära dialog med verksamheter inom vård och omsorg. Vi arbetar konkret med vägledning i bransch- och vårdgivarfrågor, men också långsiktigt och strategiskt i relation till myndigheter och beslutsfattare. Vi välkomnar därför alltid nya medlemmar till att dra nytta av vårt gemensamma arbete och kanske bidra till branschens utveckling i stort eller smått. De närmaste åren kommer att påverka alla vård- och omsorgsverksamheter. Inte minst inom HVB och LSS där utredningar ska tillsättas och projekt redan pågår som kommer att vara viktiga att påverka och förhålla sig till. I ett medlemskap ingår också bland annat ”Handledning – Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete” och olika leverantörserbjudanden. Välkommen till en engagerad och positiv branschorganisation som har patienter, brukare och klienter i fokus. Ta kontakt med förbundsdirektör Dan Nilsson om du vill veta mer. dan.nilsson@svenskavard.se, 0709 – 844 099 (mb), eller ring kansliet, 0771-22 28 88. Se också vår hemsida www.svenskavard.se

Annika Odgaard

ZZZ VYHQVNDYDUG VH² 6YHQVND 9nUG ²

3HUVRQOLJ DVVLVWDQV L IDUD YLG OnJ XSSUlNQLQJ DY VFKDEORQEHORSSHW Brukarkooperativet JAG reagerade i oktober när regeringskansliet aviserat att det tänker spara pengar på personlig assistans genom att inte höja nästa års schablonbelopp. Brukarkooperativet JAG:s styrelse har därför skrivit till barn-, äldre och jämställdhetsminister Åsa Regnér. HVB & LSS Världen publicerar texten eftersom den är av allmänt branschintresse, dock är den något nedkortad.

Till Åsa Regnér:

t som inte assistansverksamhe na iv dr ilt sk en ta störs Vi har fyra et JAG är Sveriges t stor verksamhet. ke yc m en ed m Brukarkooperativ förening 0 medlemmar runt ter. Vi är en ideell iktig service till 45 sv liv ägs av riskkapitalis r ge m so er rav en är en nedrsonliga assistent nsnedsättningar, va tio nk fu tusen anställda pe ra sto a er ikationssvåmarna har alla fl om stora kommun ut ss de r ha ta om i landet. Medlem es fl e an. D tellektuella förmåg sättning av den in righeter. t och frihet för dem an med brukarmak ut , ra gö t at en rd till personlig ased vinster i välfä hövs och används be n ge Vi har ingenting m in ttn sä er s funktionsa krona av assistans nskap om brukaren ku h oc ng ni det gäller. Varend ild rtb t fo börjar na behöver mycke innan de verkligen er m er ell år t et sistans. Assistenter ta en t kan bete, och kostnad ga vittnar om att de ycket kvalificerat ar m t nedsättningar. Mån et r fö ut e D e. v. m marnas beho , 280 kronor per tim kunna tolka medlem tjänster mycket låg a dr an ed m lse re fö kra resurserna för samhället är i jäm n att omedelbart sä ge rin ge re a ny n l de s förslag till et JAG vädjar nu til Försäkringskassan er öv de oa or t Brukarkooperativ ke är myc jningar, ivavtalade lönehö t även framöver. Vi kt he lle m ko sa n rk da ve r re vå ra r vå fö te täcker bildningar. pp för 2015, som in från nödvändiga ut stå av s ga nytt schablonbelo in tv na er bära att assistent att göra och som skulle inne nsliet bereds förslag ka gs rin ge re om in t innebära ett uppgifter om att de en alls. Det skulle on bl ha sc ja hö Vi oroas än mer av te däratt in rsta behoven och till exempel genom ar, som har de stö m större besparingar, lem ed al m on :s rs G pe JA r a för vå arkooperativet de lönehöjningarn la ta av dråpslag för Bruk iv kt lle ko . 2015 sistansen. Bara de tanstimme under med den dyraste as sju kronor per assis e ar rm nä på g in sökn rt kollekinnebär en kostnad tvingas säga upp vå vi le ul sk g in jn hö rthablon omöjliggörs vår fo eller mycket låg sc t längre perspektiv et Med en utebliven I a. rn be ne ta lö rs a stö dl med de och omförhan sistansanvändarna as r fö tivavtal med KFO a rn te he lig förstör inte möj satta verksamhet – hoven!

Jonas Franksson är debattör och aktiv i frågor som rör personlig assistans. I samband med bilden från en demonstration 2012 sa han att ”det finns inga andra experter i dessa frågor än vi som har assistans.”

ingar Med vänliga hälsn kooperativet JAG Styrelsen i Brukar rksamhetsansvarig /Cecilia Blanck, ve

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

Välkommen till FSF: Föreningen Socionomer inom Familjehemsvården! Vad är FSF? FSF är en ideell förening som nu blivit tjugo år. Alla som arbetar med familjehemsvård för barn och unga i Sverige är välkomna. Huvudsyftet är att skapa kontakter mellan yrkesverksamma och utbyta erfarenheter och utveckla metoder. FSF deltar bland annat i ett nätverk med representanter från de nordiska länderna som träffas varje år. Vi ger ut en tidning och varje vår arrangerar vi en konferens med aktuella ämnen. Föreningen är ofta remissinstans för statliga utredningar. Konferensen 2015 Konferensen 2015 tar upp olika former av umgänge mellan föräldrar och placerade barn och hur socialtjänst, familjehem och föräldrar kan samverka på bästa sätt. Aktuell forskning, teori och praktik presenteras. Konferensen äger rum måndagen 23 mars i Södertälje Stadshus. Inbjudan med tider och program kommer senare. Kostnaden är 900 kr för medlemmar inkl kaffepauser och lunch. Kostnad för icke-medlem är 1 200 kr.

Nianfors Bruksherrgård Behandlingshemmet i Hälsingland för kvinnor mellan 18-50 år med missbruksproblematik. Det familjära lilla behandlingshemmet med den varma atmosfären.

Välkomna!

FSF-journalen FSF-Journalen kan läsas på www.fsf.nu. Kommande nummer tar upp hur familjehem utreds. Medlemmarna bidrar med artiklar. Vi ses i Norrköping! Vi kommer att finnas på Compro Curas konferens i Norrköping 20 november och ser fram emot att träffa er där. Bli medlem! Det kostar 250 kr per år att bli medlem. Medlemskapet är personligt, en kommun kan inte bli medlem. Kontakta kassör Sonja Lind Brolinson, mejl: slindbrolinson@gmail.com eller per tel: 0703 892700.

Föreningen Socionomer inom Familjehemsvården

Utredning – Behandling – Akut Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar som med kortare, flexibla placeringar. Nanolfsvillans grundläggande mål är att: • Fullfölja de uppdrag vi åtar oss • Barnens behov blir tillgodosedda • Föräldrarna mobiliserar sina resurser

0650-790 35 • www.nianfors.se www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

HVB- hem och skola för pojkar 7-18 år LSS, LVU, SOL Grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskolan

Vi arbetar för att varje barn/ungdom skall bli självständig utifrån sina egna förutsättningar och utvecklas till att kunna leva ett meningsfullt och värdigt vuxenliv.

www.dormsjoskolan.com

BjörsundsHemmet ser som sin främsta uppgift att förhöja funktionsnivån i det vardagliga livet för ökad livskvalité och livsglädje. Vi hjälper våra gäster att växa som människor utan att inkräkta på deras integritet, att ge trygghet, livsglädje och livsrum i en så hemlik miljö som vi någonsin kan skapa tillsammans.

635 05 Eskilstuna. Tel 016-961 28 Fax 016-961 29

(Q RDV I|U OlUDQGH

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

När landets grundskolor har svårt att nå målen visar en del av behandlingshemmen framfötterna. HVB Oasens elever lyckas väl. Alla elever var godkända i nationella proven. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

De elever som kommer till Oasens skola har ofta en havererad kommunal skolgång, ibland med årslång frånvaro. Trots detta har Oasen många gånger lyckats med att få eleverna till en normal skolgång. En glad rektor, Helén Nensén, berättar att eleverna klarade de nationella proven.

lar om medvetna strategier för att öka elevens skolmotivation och att skapa förutsättningar för att eleven ska lyckas i framtiden. – Det här betyder allt för barnets framtidstro! Vi för tillbaka eleven till en fungerande skolgång som ger självförtroende och förutsättningar att gå vidare i livet mot egna mål. Om eleven klarar det lilla ökar självförtroendet för att möta större utmaningar, säger Helén. Oasen driver förskola, grundskola och grundsärskola. Verksamheten är sammanhållen i egen skola och med egen personal. Är det något särskilt du reflekterar över när det gäller skola på HVB? – Ja, att det inte räcker med behöriga och kunniga lärare, vi måste ha engagemang för

”Vi har gått från en behandlande skola till att vara en skola i behandling.” – Vi avdramatiserade de nationella proven, dessa är bara en del i bedömningen av elevens framsteg. Vi skannar av eleverna och ger tydliga förutsättningar för att nå målen. Vi förväntar oss att alla barn i skolan ska göra sitt bästa och sedan ges möjligheter att kunna lyckas. Helén framhåller att skolan har hög lärartäthet, små elevgrupper och att den pedagogiska personalen har god erfarenhet av elever med särskild beteendeproblematik. En ytterligare fördel är att samtliga elever även är inskrivna vid Oasens barnenhet, behandlingshemmet. Pedagogiken och behandlingsarbetet går hand i hand. Elevens hela dygn har en genomtänkt struktur som gagnar elevens utveckling och förstärker positiva beteenden. Det hand-

+9% /66 9b5/'(1 15 ²

uppgiften, och det har vi. Oasen skola och barnenhet ser barnen 24 timmar om dygnet. Enligt Helén gör det barnen tryggare, samtidigt som personalen också får större möjligheter att stötta och vägleda dem i alla kommande svårigheter. – Vi bedriver ett kontinuerligt förändringsoch kvalitetsarbete, bland annat med problembaserad skolutveckling som arbetssätt. Man skulle kunna säga att vi har gått från en behandlande skola till att vara en skola i behandling. Vi tänker skola hela tiden, summerar rektor Helén Nensén. Q

)DPLOMHKHPVSODFHUDGH EDUQ

O\FNDV PHG Q\ PHWRG

Arbetssättet Skolfam Ăśkar mĂśjligheterna fĂśr familjehemsplacerade barn att lyckas i skolan. En webbutbildning gĂśr det enkelt fĂśr alla kommuner att komma igĂĽng och gĂśra rätt frĂĽn bĂśrjan. Familjehemsplacerade barn har ofta stora svĂĽrigheter i skolan – nĂĽgot som ofta leder till fortsatta problem i livet. – Att arbeta utifrĂĽn Skolfams modell är en vinst fĂśr alla, sĂĽväl fĂśr eleverna som fĂśr samhället. Det finns alla skäl att sätta igĂĽng, säger Ing-Marie Wieselgren, projektchef fĂśr Psynkprojektet inom SKL, som finansierat utbildningen.

I dag använder ett tjugotal kommuner Skolfams modell. I Helsingborg har hittills alla familjehemsplacerade barn som arbetat utifrĂĽn Skolfam klarat grundskolan med gymnasiebehĂśrighet. Det är bättre än snittet fĂśr alla barn i landet. – Goda resultat i skolan är den enskilt viktigaste faktorn fĂśr en god utveckling fĂśr familjehemsplacerade barn. Behovet av en lättillgänglig utbildning är stort, sĂĽ vi hoppas pĂĽ positiv respons, säger Cecilia SjĂślander, chef pĂĽ Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Q

6n IXQJHUDU 6NROIDP Psykolog, specialpedagog och barnets socialsekreterare kartlägger den unges styrkor och svürigheter. Därefter tas en plan fram ihop med skola, familjehem och socialtjänst. Efter tvü ür utvärderas arbetet. De 20 kommuner som hittills bÜrjat med Skolfam har bildat ett nationellt nätverk som utvecklar arbetsmodellen. Arbetet samordnas med stÜd frün Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Psynkprojektet inom SKL stÜdjer nätverkets arbete med att sprida Skolfam. Källa: SKL.

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

VAD ÄR

Rädda Barnens Föräldramejl och Föräldratelefon – ditt bollplank för föräldralivets svåra frågor.

Föräldramejl: foraldrar @ rb.se Föräldratelefon: 020-786 786 Att vara förälder är en utmaning, men sitt inte ensam med din oro! Alla är välkomna att höra av sig, både om små och stora problem. Vi som svarar är själva föräldrar utbildade av Rädda Barnen och vi har gott om livserfarenhet att dela med oss av. Så mejla eller ring! Föräldratelefonen är öppen måndag – fredag kl 18.00 –21.00 och lördagar kl 13.00 –16.00. Samtalen är anonyma och kostar bara en samtalsmarkering. Vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vårt 90-konto garanterar att dina pengar används så effektivt och bra som möjligt.

6,6 81*'20$5

2IO [S]TTM Ta[[VI\ Xs LQO 5IUUI 0MR UIUUI RIO PWXXI[ L] SWUUMZ S]VVI [M LMVVI \M`\ VsV OsVO LM\ [S]TTM OÂ ZI UQO OTIL 2IO qT[SIZ LQO UM[\ I^ ITT\ LM\ \ZWZ RIO ITTI OÂ Z UML [QVI UIUUWZ UMV RIO qZ QV\M [WU ITTI IVLZI RIO qT[SIZ LQO [s UaKSM\ I\\ RIO QV\M SIV JM[SZQ^I LM\ 2IO ^M\ QV\M P]Z UsVOI OsVOMZ L] [I \QTT UQO I\\ PsTTI UQO NZsV [SQ\MV WKP RIO [SZMS \QTT LQO I\\ QV\M TqOOI LQO Q UQ\\ TQ^ 5MV RIO ^M\ V] I\\ RIO [S]TTM Ta[[VI\ Xs LQO NZsV PMTI JÂ ZRIV 2IO ^M\ [s UsVOI [ISMZ RIO S]VLM ORWZ\ [s UaKSM\ Jq\\ZM UMV RIO [SM\ Q LM\ WKP ^QTTM ^I LMV LqZ KWWTI SQTTMV [WU ITTI ^M\ ^MU PIV qZ WKP [WU QVOMV \RIN[IZ UML ,] [I \QTT UQO I\\ [SÂ \\I UQO UMV RIO [SM\ JTIVSI NIV Q LM\ V] ^M\ RIO I\\ LM\ [S]TTM JTQ [s UaKSM\ Jq\\ZM WU RIO Ta[[VI\ Xs LQO NZsV PMTI JÂ ZRIV 5MV RIO [SI OW\\ OÂ ZI ITT\ Rq^TI [SQ\ RIO ORWZ\ WKP JTQ LMV [VqTTI WKP JZI SQTTMV [WU RIO ^M\ I\\ RIO SIV JTQ WU RIO ^QTT ,] qZ LM\ Jq[\I [WU Ă… VV[ Q UQ\\ TQ^ RIO ^M\ QV\M P]Z LsTQO\ LM\ [S]TTM OW\\ WU L] QV\M NIVV[ ^QL UQV [QLI qV QLIO 2IO qZ NIV TML[MV ^IZRM Rq^TI S^qTT NÂ Z I\\ RIO QV\M JWZ PMUUI PW[ LQO RIO ^QTT JIZI SWUUI PMU [s NWZ\ [WU UÂ RTQO\ WKP [TQXXI ITTI QLQW\MZ PqZ 2IO qT[SIZ LQO UM[\ I^ ITT\ UIUUI 0WXXI[ RIO MV LIO SIV [\s ]XX NÂ Z UQO [RqT^ TQSI UaKSM\ [WU L] 1 TW^M aW] ,M\\I ^IZ UQV \M`\ \QTT LQO UIUUI $ 8[" \qVSMZ NÂ ZM[\MV QV\M [T]\I ZÂ SI " :WJQV

Statens institutionsstyrelse ger ĂĽrligen ut en bok där tonĂĽringar frĂĽn SiS ungdomshem sätter ord pĂĽ sina tankar i korta berättelser. Texterna är inte redigerade grammatiskt, men mycket läsvärda. Boken â€?SiS unga berättarâ€? kan beställas utan kostnad frĂĽn www.stat-inst.se.

+9% /66 9b5/'(1 ‡ 15 ²

Sveriges största söktjänst inom HVB och familjehem!

t e yh

N

Placeringstjänst Lämna din placeringsförfrågan på HVBGuiden.se • Snabbt, enkelt, kostnadsfritt, tidsbesparande • Omgående svar från verksamheter med ledig plats • Du ser vilka ni har ramavtal med • Du väljer vilka verksamheter du vill ha kontakt med • Du är anonym

Posttidning B

Connect föräldrautbildning finns nu också för familjehem och behandlingspersonal. För mer information besök www.connectnorden.se

HVB&LSS Världen 4 - 2014

Returadress: HVB&LSS Världen Box 4028, 169 04 Solna Adressändring: adress@hvblssvarlden.se

& LSS HVB VÄRLDEN

4-2014

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Ramavtal om skyddat boende Självdestruktivt sex Familjebaserat arbetssätt Teknikstrul för LSS

Vi betar samar d me d ka Vår n e v S s

Anknytning – till vilken nytta? Efter önskemål upprepar vi vårens uppskattade heldag om anknytning. Den 13 mars 2015 i Göteborg är dagen att kryssa i almanackan.

Föreläsare

Anders Broberg, professor i klinisk psykologi vid Göteborgs universitet, leg. psykolog och leg. Psykoterapeut Marlene Moretti, professor och psykolog Department of Psychology, Simon Fraser University Canada Ove Östling, universitetsadjunkt vid Socialhögskolan i Lund, socionom och familjeterapeut Tua Hassling, socionom och licensierad ABFT-terapeut

www.humana.se/individ-och-familj/vi-erbjuder/aktuella-evenemang/

Sedan januari 2014 är INOM en del av Humana. Läs mer på www.humana.se

Lekfull

välfärdsresa

FOTO: JONAS FRØLAND/NTB TT

För fullständigt program och anmälan:

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Stina Balldin, doktorand vid Socialhögskolan i Lund, socionom och Marte Meo-terapeut

Besök

pris: 60 kr

hvbguiden.se & lssguiden.se

Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.