HVB&LSS Världen nr1 - 2012 by Compro Media

Posttidning B HVB&LSS Världen 1 - 2012

lanserar Version 3

Välstånd är en politisk uppgift

Lennart Hammarstedt 018-565497

se sid 25

Y N tidning!

Socialt arbete utvärderas Evidens är bevisat bra

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Erik Hjort 018-565493

Funktionellt Användarvänligt Snabb manövrering Allt på ett ställe Webbaserat Hög säkerhet

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Vi samarbetar med Svenska Vård

Professionaliserad hvb-sektor

Välkommen till världspremiär av Rätt Spår Version 3. Se en trailer på www.rattspar.se och boka en egen visning av systemet med Andreas på 018-56 54 95 Andreas Turesson 018-565495

VÄRLDEN

Byråkrater tvekar om LSS

Föreställningen kan börja

Anna Westman 018-565492

& LSS HVB

pris: 45 kr

Familjehemsplacerade en bortglömd grupp

FOTO: JOHNNY FRANZÉN. BILD FRÅN TJUST BEHANDLINGSFAMILJER I VÄSTERVIK.

Returadress: HVB&LSS Världen Box 6910, 102 39 Stockholm Adressändring: adress@hvblssvarlden.se

1-2012

R EC O M M E N D E D

Utdrag ur bidragsansökan till Majblomman.

Plats för anknytning.

Majblomman är Sveriges största barnhjälpsorganisation. Att barn brukar sälja Majblommor några veckor varje vår har du förmodligen lagt märke till. Men att Majblomman är Sveriges största barnhjälpsorganisation och att bidragen vi delar ut nästan uteslutande kommer från barnens försäljning av majblommor, var kanske däremot en nyhet? Vi ser oss som en naturlig del i nätverket runt barnen och samarbetar gärna med socialtjänsten för att dela med oss av den kunskap vi får genom alla de bidragsansökningar som kommer in till oss. I särskilda fall kan vi även lämna bidrag till sådant som socialtjänsten inte ska ge bidrag till. Drygt två hundra tusen barn behöver hjälp. I Sverige beräknas drygt två hundra tusen barn växa upp i en fattig familj där brist på pengar skapar en ständig oro och rädsla. Till det kommer utanförskapet ofta som ett brev på posten när barnen inte kan vara med sina kompisar på samma villkor, i skolan eller på fritiden. Det är just för de barnen som Majblomman finns till.

40 miljoner kronor till fattiga barn i Sverige. Varje år får Majblommans 700 lokalföreningar runt om i landet in tiotusentals bidragsansökninar för barn. Största delen av våra insamlade medel går just hit; till bidrag för saker som glasögon, medicin, vinterkläder, julklappar, fritidsaktiviteter, födelsedagskalas, idrottsutrustning och sommarläger. Varje år delar vi även ut anslag till forskning kring barn och barns hälsa samt för barnens talan i viktiga och aktuella frågor som gynnar alla barn i hela landet. Av insamlingen går 80% till Majblommans ändamål. Majblomman arbetar året om. Att förändra politiker tar tid, att hjälpa genom direkta bidrag går fort. Därför arbetar Majblomman parallellt på båda planen. När pengarna samlats in börjar vårt arbete med att förbättra barns villkor och bekämpa barnfattigdomen i Sverige. Dels genom enskilda bidrag för att kunna hjälpa direkt, dels genom opinionsbildning och uppvaktning av politiker och myndigheter kring aktuella problem som vi möter i de ansökningar vi får. Här samarbetar vi även gärna med socialtjänsten som kunskapspartner.

Din hjälp behövs! Anknytning är livsviktigt, i synnerhet för unga människor. I vår behandling är deras Förutom attDärför köpa majblommor tillit och tro på den egna förmågan att klara livet helt avgörande. arbetar vi på våren eller stödja vårt arbete 1907-6 kan du hjälpa oss i ditt dagliga arbete mycket nära våra ungdomar i den vardag de snart ska vara envia delPG av.90 Hos oss bor man genom att sprida kunskap om själv, men aldrig ensam, man går i skolan eller jobbar, men aldrig vind för våg och man Majblommans verksamhet. På www.majblomman.se hittar du våra forskningsrapporter, vad samtalar, men aldrig i förhörsform. Det handlar om att skapa tillit och egenvärde vi kan hjälpa till med samt ansökningsblankett och informai alla led. Vi på Cean vill vara en god och samordnande kraft som hjälper ungdomar tion om hur det går än till är. att söka bidrag från oss. och stjälper byråkratiska hinder. Och det är aldrig för sent, hur dyster bilden

Insamlingen kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll genom kontrollgirokonto 90 1907-6 www.majblomman.se

R EC O M M E N D E D

Anknytning är livsviktigt, i synnerhet för unga människor. I vår behandling är deras tillit och tro på den egna förmågan att klara livet helt avgörande. Därför arbetar vi mycket nära våra ungdomar i den vardag de snart ska vara en del av. Hos oss bor man själv, men aldrig ensam, man går i skolan eller jobbar, men aldrig vind för våg och man samtalar, men aldrig i förhörsform. Det handlar om att skapa tillit och egenvärde i alla led. Vi på Cean vill vara en god och samordnande kraft som hjälper ungdomar och stjälper byråkratiska hinder. Och det är aldrig för sent, hur dyster bilden än är.

Proffs på problemlösning! Har du en fråga om placering eller är du bara nyfiken på vårt utbud av tjänster? Kontakta Placeringsfunktionen där Annika Strid gärna svarar på dina frågor. Ring 031–703 73 48 eller gå in på www.gryning.se Gryning har ett trettiotal verksamheter i Västra Götalands län och är landets största företag inom hem för vård och boende. Gryning ägs gemensamt av länets kommuner.

BESÖK Gårdavägen 2, Göteborg POST Box 5154, 402 26 Göteborg TEL 031–703 39 50 • FAX 031–703 73 49

www.gryning.se

INOM erbjuder HVB inom alla områden INOM Innovativ Omsorg är en vårdkoncern som verkar i Sverige och Norden. Vi erbjuder kvalificerad specialistvård inom psykiatri och psykosocialt förändringsarbete. Vår vision är att skapa en ny, högre standard inom vårt område med fler vårdmetoder och behandlingar som bygger på vetenskaplig grund. INOM finns i stora delar av Sverige och kan erbjuda HVB-platser för både barn och vuxna inom områden såsom Samsjuklighet, Specialistpsykiatri, Psykogeriatrik, LPT/LRV, Familj samt KBT. Kvalificerade utredningar med psykolog, specialpedagog, arbetsterapeut samt psykiatriker kan utföras i många av de enheter INOM har att erbjuda, detta i ett brett spektrum av kvalificerad psykiatrisk vård och behandling.

Läs mer på www.inom.com eller kontakta oss direkt på 0771-10 10 50 Besök gärna oss på HVB-Dagen i Uppsala den 18 april, vi finns i monter 30.

Innehåll ”Får familjehemsplacerade barn känna stolthet över båda sina familjer? Förstår verkligen de vuxna som möter placerade barn vilken resa de gjort? ” Läs Lisbeth Pippings krönika på sid 42

Trångt i dörren Små hvb-hem har svårt att lirka upp dörren till socialtjänsten.

Tema: Evidens SiS har ett eget kvalitetspris, och ledare inom socialförvaltningen vill jobba kvalitetssäkrat.

Missbruksutredningen – ingen hyllvärmare

Gerhard Larsson väntar på att regeringen ska omsätta utredningen i handling.

Den goda vården 18

Unga branschorganisationen Svenska Vård har blivit de privata aktörernas röst i debatten.

Oanmälda inspektioner Vård- och behandlingsföretaget Baggium kvalitetssäkrar genom internkontroll.

Engagerad krönikör 30

Jonas Franksson arbetar med frågor som rör personlig assistans. Och han ser politiska konsekvenser.

Läs dessutom om: • Liria Ortiz om dubbeldiagnoser, sid 16 • Tre forskare utvärderar socialt arbete, sid 22

• Anne Skåners krönika reflekterar kring funktionshinder, sid 34 • Björn Ogéus inspirerar socialsekreterare, sid 36 • Certifierat ungdomsfokus på Krica, sid 46

Nr 1 2012

HVB&LSS VÄRLDEN

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

HVB&LSS Världen Box 6910, 102 39 Stockholm Besöksadress: Hagagatan 25 B, Stockholm Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-459 24 10 Prenumerationer: adress@compro.se Tryckeri: Elanders Sverige AB, Falköping

Annonsbokning: Susanne Backman, 08-459 24 11, susanne.backman@compro.se Annonsmaterial: Marie Byh, 08-459 24 17, traffic@hvblssvarlden.se Annonsproduktion: Helena Wikström

Grafisk form: Helena Wikström Medarbetare i detta nummer: Björn Lennestig, chefredaktör, bjorn@hvblssvarlden.se Kristin Fridholm, Birgitta Linder, Helén Bjurberg, Lisbeth Pipping, Anne Skåner, Jonas Franksson.

NR 1 – 2012 • HVB&LSS VÄRLDEN

Ansvarig utgivare: Erik Bergdorf

Ledare Björn Lennestig Chefredaktör

Välkommen till den nya branschtidningen HVB & LSS Världen! Vi hänger intimt samman med såväl HVB-guiden som LSS-guiden på nätet. Som papperstidning blir vi ett naturligt forum som skänker mervärde till våra läsare. HVB & LSS Världen vill lyfta fram olika röster inom omsorg och socialtjänst. Vi kommer att berätta om framgångar, nya evidensbaserade behandlingsmetoder, vardagen på vårdhem, kvalitetsarbete, diagnoser, droger, funktionshinder, frustration och vänskap: allt det som gör HVB- och LSS-området till en betydande och vital del av det svenska samhället. Det är mycket mediefokus på den stundtals kritiserade vårdsektorn. Branschen är stor, och alla delar av den omfångsrika floran av aktörer mäktar inte hålla rätt kvalitetsnivå. En del av kritiken faller också på verksamheter inom HVB- och LSS-området. Debatten är viktig, och inte sällan befogad. Öppenhet och evidensbaserad vård är nyckelord för överlevnad och trovärdighet. Gör om, och gör rätt, är receptet. HVB & LSS Världen kommer att ha ett stort öra för behovet av kompetensutbyte mellan socialtjänst, behandlingshem, kriminalvård, SiS, assistansverksamheter, gruppbostäder och dagliga verksamheter. Alla dessa yrkesmänniskor jobbar hårt för att bidra till att göra skillnad för personer som är på väg att förändra sitt liv eller är i behov av stöd i det vardagliga. Våra läsare kan också glädja sig åt att branschorganisationen Svenska Vård har inlett ett samarbete med HVB & LSS Världen. Tvååriga Svenska Vård, som är en sammanslagning av branschorganisationerna Privo och Sveriges Behandlingshem, har redan fått stort gensvar hos sektorns aktörer. Tillsammans kan vi lyfta för hela verksamhetsområdet angelägna frågor. Svenska Vårds egna sidor hittar du på sidorna 25-28.

Tidning och verktyg på nätet HVB-guiden startade vid mitten av 1980-talet av Socialstyrelsen med Gerd Skans som ansvarig. Hennes pionjärinsats ledde till att Compro Media så småningom övertog publikationen. HVB-guiden.se är ett uppskattat matchningsverktyg som snabbt hittar lediga placeringar på behandlingshem. Den tvååriga LSS-guiden kommer sannolikt att bli en lika stor succé som sökmotorn för HVB-syskonet. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade, LSS, är en av flera lagar för personer med funktionshinder. Dock ger LSS rätt till mer stöd än de andra lagarna. Vi finns inte bara som papperstidning, bok och webbplats på nätet, utan också på Facebook, på HVB- respektive LSS-guiden. ”Gilla oss” från någon av dessa länkar, www.hvbguiden.se respektive www.lssguiden.se

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

Skolberga HVB strävar efter att vara det bästa HVB-alternativet på marknaden både vad det gäller kvalitet och pris

Skolberga HVB erbjuder: övergångsboende och behandling för personer som väntar på LSS-placering och behöver hjälp för att kunna fungera i LSS-boende. boende för vuxna med psykiatriskt- eller neuropsykiatriskt funktionshinder med eller utan missbruksproblematik och kan ta emot personer för vård enligt SoL eller LPT/LRV/LVM under permission.

prisvärt boende där prisnivån kan anpassas efter vårdbehovet. hög kvalitet med omfattande mätmetoder för bedömning av kvalitet och vårdresultat. specialutbildad personal inom kognitiv beteendeterapi/KBT, gestaltterapi och ESL.

Läs även mer på www.skolberga.se

Välkommen att kontakta oss för mer information! Tel: 08-532 502 85 e-mail: info@skolberga.se

www.skolberga.se

”Jag önskar att socialtjänsten presenterar en årlig avropsrapportering; det är väl rimligt. Hur har förvaltningen köpt i förhållande till ramavtalet?” Fredrik Lindvall, tjust behandlingsfamiljer

Trångt i dörren till soc för små HVB De mindre behandlingshemmen kan ha problem att öppna dörren till socialförvaltningen. Större hem kommer lättare innanför tröskeln. Här står kampen om åtråvärda placeringar på behandlingshemmen. text: Björn Lennestig

Hemmet Skogsfamiljen med åtta placeringar i Alingsås har ramavtal med Borås och Region Skåne. Den genomsnittliga behandlingstiden är cirka två år. Ansvarige Folke Wittbom pekar på att det inte rör sig om särskilt många myndighetskontakter per år. – Varje kontakt får väldig betydelse. Det handlar om tajmning, tycker han.

Uppföljning av ramavtal Det är inte rött ljus och tvärstopp, men en del av de mindre behandlingshemmen är bekymrade över hur de ska säkra nya placeringar. Alla är in i märgen införstådda med kostnaden för varje förlorat vårddygn. Emellertid är det svårt att finna hem som medger att de har en hårt ansträngd ekonomi. Lelle Hagström, ordförande i Svenska Vård, konstaterar att somliga av de mindre behandlingshemmen kan ha svårt att lirka upp dörren till socialtjänsten, och att de upplever detta som ett problem: – Jag tycker det är förståeligt. Samtidigt måste man inse att socialtjänsten inte kan avsätta tid för att släppa in ett litet behandlingshem. Hemmet vill presentera sin verksamhet och så har det endast ett fåtal placeringar per år.

Nätverk fungerar Varken Solägget i Nättraby eller Anamma Ungdomsboende i Borlänge upplever att de har några större bekymmer med placeringarna. De anser sig ha väl fungerande nätverk sedan lång tid. Inte heller Holmgillrets Gård i Karlsborg finner något större problem. Föreståndaren Anne Davidsson säger att de har bra kontakter, dock har starten på 2012 varit lite trög: – Men när förvaltningarna lagt sina budgetar börjar de nog ringa, säger hon.

Tjust Behandlingsfamiljer i Västervik med 20 platser har en god efterfrågan. Däremot vill föreståndare Fredrik Lindvall gärna se en uppföljning av förvaltningarnas ramavtal. – Hur avropas de egentligen, frågar han retoriskt. Jag önskar att socialtjänsten presenterar en årlig avropsrapportering; det är väl rimligt. Hur har förvaltningen köpt i förhållande till ramavtalet? Enligt Fredrik Lindvall har de stora HVB-aktörerna resurser som de mindre saknar, nämligen möjligheten att på ett relevant sätt kontakta, besöka och marknadsföra verksamheten. – Det har en liten aktör som vi inte resurser till. Det är klart att det skulle underlätta att ha sådana tillgångar. Det är storleken på HVB-hemmen som avgör, fastslår Fredrik Lindvall. Botorp behandlingshem, söder om Kalmar, har tio platser för både flickor och pojkar. Hemmet har funnits i 22 år, och verksamheten bygger på ramavtal. Här återfinns länen Kalmar, Östergötland och Uppsala, möjligen snart också Skåne, Halland och Kronoborg. Marknadsföringsbudgeten är mager. Botorp åker inte runt och presenterar sig i någon större omfattning. – Kanske måste vi fundera på att göra så. Det här är en bransch som kan vara lite svajig. Det kan ändras radikalt på två månader, sedan är det för sent. Så skört är det, säger föreståndare Bo Halling.

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

NR 1 – 2012 • HVB&LSS VÄRLDEN

”Jag manar de mindre hemmen att vårda goda relationer med socialsekreterare och se till att ha något nytt att komma med.” lelle hagström, svenska vård

Därför tycker han att det gäller att ha framförhållning. Kanske måste Botorp söka nya vägar och kontakter. Det är trots allt en liten organisation som inte kan vila på lagrarna. Dock har han ett tips: vårdgivarträffar. Bo Halling har god erfarenhet av vårdgivarträffar. Här talar han varmt om Östergötland, som har erbjudit detta på ett bra och vettigt sätt. – Jag rekommenderar verkligen rådgivarträffar. Det innebär stora fördelar i form av mycket bra sammandragningar, utmärkta teman och att de anstränger sig att alla länets kommuner får träffa de enheter som ingår i ramavtalet, framhåller Bo Halling.

Vårda goda kontakter Svenska Vårds ordförande Lelle Hagström konstaterar att det tyvärr kan vara svårt för en del av de små hemmen. Hans råd är att försöka använda de myndighetskontakter de redan har. – Jag manar de mindre hemmen att vårda goda relationer med socialsekreterare och se till att ha något nytt att komma med. – Det är samma arbetssätt för de stora HVB-aktörerna, men de har fördelen av sin storlek, säger han. n

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

FRAKTFRITT

Unga, inspärrade och ofarliga

168 kr

Slutstation rättspsyk – Om tvångsvårdade kvinnor som inte dömts för brott av Thérèse Eriksson & Soﬁa Åkerman De är unga kvinnor som utvecklat ett allvarligt självskadebeteende. De har inte blivit dömda för något brott och de utgör inte något hot eller någon fara för andra. Men i stället för adekvat vård spärras de in på rättspsykiatriska högsäkerhetskliniker, tillsammans med mördare och våldtäktsmän och utsätts frekvent för tvångsåtgärder som isolering, tvångshandskar, hjälm och bältesläggning, ingripanden som långt ifrån alltid har lagen på sin sida. Varken

de själva eller deras anhöriga kan påverka situationen, de är rättslösa. Soﬁa Åkerman och Thérèse Eriksson har under ﬂera år engagerat sig i dessa fall och gjort ett stort antal intervjuer med kvinnor som vårdats inom rättspsykiatrin. De har också haft upprepade möten och samtal med ansvariga vårdgivare och myndigheter. Slutstation rättspsyk är en skakande rapport från ett Sverige vi inte längre trodde fanns.

EVIDENS

HVB-hem vinner på

evidensbaserat arbete

Chefer inom socialtjänsten blir allt mer intresserade av att jobba evidensbaserat. Det visar en undersökning från Socialstyrelsen. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

– Alla vinner på att öka sina kunskaper, även landets HVB-hem, säger Knut Sundell, chef för enheten för kunskapsutveckling på Socialstyrelsen. Undersökningen visar att tre av fyra ledare inom socialtjänsten är mycket intresserade av att arbeta evidensbaserat. Rekommendationer från SKL och Socialstyrelsen samt andra statliga myndigheter har störst betydelse för att införa evidensbaserade behandlingsinsatser. Krav från medarbetare och överordnade chefer är också av stor vikt. – Intresset har ökat sedan vår första undersökning, säger Knut Sundell, som också gläder sig åt att 87 procent hade besökt styrelsens webbplats Evidensbaserad praktik. En tydlig förändring är att fler chefer läser vetenskapliga artiklar. Konferenser, internet och facktidskrifter är de främsta källorna om ny forskning, enligt de tillfrågade cheferna.

Glädjande utveckling Undersökningen visar även att evidens- eller manualbaserade behandlingar var vanligare för barn och unga samt inom missbruk. Vidare förekom standardiserade bedömningar i högre grad på enheter med missbruksproblem, ungdomar och äldre. Erfarna ledare och chefer i större städer använde i högre utsträckning evidensbaserade behandlingar och bedömningsmetoder. – Det är en glädjande utveckling att det nu finns allt fler metoder som är förankrade på vetenskaplig grund, säger socialrådet Knut Sundell till HVB & LSS Världen. Undersökningen har genomförts två gånger. Avsikten är att följa upp den vart tredje år. ■ FOTO: SYNNÖVE LJUNGGREN

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

Välkommen till oss! Skarpnäcksgården driver sedan över 40 år tillbaka verksamhet för män och kvinnor över 20 år. Våra gäster lider ofta av psykiska funktionsnedsättningar med eller utan samtidig missbruksproblematik och/eller somatiska besvär. Vi ger våra gäster stöd och omvårdnad utifrån individuella genomförandeplaner. Vi har lång erfarenhet och kvalificerade medarbetare för att kunna möta behovet hos våra gäster. I verksamheten finns förutom boendestödjare och sjuksköterskor även tillgång till läkare.

Välkommen att kontakta oss! Malin Fagerström, Verksamhetschef • Tel: 08-683 64 01 Skarpnäcksgården • Skarpnäcks Gårdsväg 10 • 128 31 Skarpnäck • www.skarpnackcare.se

TRÄNINGSBOENDE FÖR UNGA

• Individuell coachning • Boende i egna lägenheter • För Unga vuxna från hela världen

För mer info: www.stadsmissionen.se/barnochunga/traningsboende

08-787 86 86

”Vi har alltid fullt – ring idag!”

X-CONS Haninge X-CONS Haninge är en ideell förening som drivs av före detta missbrukare och kriminella samt volontärer. X-CONS Haninge bildades av Dervis ”Dennis” Aksay 2009. Idag består X-CONS Haninge av ca 300 medlemmar, 9 anställda och 15 personer som jobbar ideellt med ungdomar (från 13 år) och vuxna. X-CONS Haninges målsättning är att stötta och hjälpa människor som levt i utanförskap, kriminalitet och drogmissbruk, genom att erbjuda ett nytt hederligt, gemensamt och drog-/spelfritt socialt nätverk. X-CONS Haninge arbetar i första hand med ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet. Vi har en omfattande verksamhet med lokaler på Handens stationsväg 19. Vi arbetar i förebyggande syfte och vill vara en god resurs för dessa ungdomar och deras föräldrar. Vårt mål är att leda ungdomarna tillbaka till studier och arbete. X-CONS Haninge arbetar för att bygga en verksamhet med bra struktur för dem som kommer till verksamheten. De flesta av de anställda har någon form av lönebidragsanställning. Många har funnits med i verksamheten och sedan gått vidare till andra arbeten eller studier. X-CONS Haninge har en styrelse där ordföranden ansvarar för befintlig verksamhet.

Läs mer om oss på www.x-conshaninge.se

NINGE

evidens

Kvalitetspris för

pedagogiskt arbete

SiS ungdomshem i Bärby utanför Uppsala har fått vårdmyndighetens eget kvalitetspris för 2012. Ett engagerat lärarlag stimulerar ungdomarna till fortsatta studier och ett liv utan kriminalitet. text: Björn Lennestig

Bärby har omvandlat en lagerlokal till en teknikintensiv digital studio. Barbara Kowalska, pedagogisk chef på Bärby, finner att bild, form och musik är en bra ingång till andra ämnen för eleverna. – När de möter lärarna inspireras de till andra ämnen. Det personliga mötet är viktigt, och det är nog i detta den vanliga skolan inte lyckas, på grund av alltför många barn och kanske andra förhållningssätt, säger Barbara Kowalska, väl medveten om att Bärby har färre elever per lärare, en resursfråga således. Ungdomshemmet i Bärby tar emot pojkar från 15 till 20 år med tungt psykosociala pro-

blem samt fortgående missbruk och kriminalitet. Här finns särskild kompetens för behandling av sexualförövare och missbrukare.

Skolan en förebild Bärby har inte bara arbetat medvetet med Bild och form, utan vidgar ungdomarnas referensramar även till andra ämnen, i takt med den personliga utvecklingen. Barbara Kowalska tror att skolan är en förebild, därför att den kan möta ungdomarna där de befinner sig; samtalet uppstår i detta här och nu. – Det är vingklippta ungdomar som kommer till oss. Det tar ett tag innan de öppnar sig i mötet. När de väl gjort det är de otroligt tacksamma. Det är nästan ingen elev över 16 år som tackar nej till att gå i skolan, trots att den är frivillig.

Modern teknik och gamla material går hand i hand. Men måste behandlingshem satsa på den senaste tekniken? Till viss del visar det sig. Den senaste läroplanen lyfter fram den digitala teknikens fördelar. – På så sätt är det bra att hålla sig framme så att ungdomarna får den kvalitet de behöver. Barbara Kowalska tycker att kvalitetspriset är inspirerande. Det är en uppmuntran för lärargruppen samtidigt som det uppmärksammas massmedialt. – Det blir en positiv spiral som sprider sig, säger hon. n

Börja med foto Barbara Kowalska förklarar att foto är en bra ingång för svårt motiverade elever. Sedan provar de såväl måleri som lera och gips.

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

Aktuellt hos BRIS-akademin Ungas vardag på internet Utbildning 18-19 april i Malmö

Samtal med barn och unga

Utbildning 18-19 april i Stockholm

Om psykisk misshandel och emotionell omsorgssvikt Seminarium 9 maj i Stockholm

BRIS-akademin erbjuder föreläsningar och utbildningar utifrån BRIS mångåriga kunskap och erfarenhet av samtal med barn och unga.

För mer information och anmälan: bris.se/brisakademin

evidens

Liria Ortiz

ger verktyg vid dubbeldiagnoser Både soc och behandlingshemmen vill ha det, klienterna likaså. Evidensbaserade redskap är efterfrågade. Psykologen Liria Ortiz föreläser om fördelen med att kombinera motiverande samtal med kognitiv beteendeterapi. text: Björn Lennestig

Det praktiska vardagsarbetet blir allt tuffare. Under senare år har det tillkommit en allt stridare ström av sökande med grava psykiska störningar i kombination med missbruk. Behandlingsbehovet synes oändligt. Alla omsorgssektorns aktörer efterfrågar utbildningar som ett stöd för såväl klienter som dess medarbetare. Inte minst viktigt är det för att orka konfronteras med all frustration. Man vill så gärna hjälpa sina klienter, men man vet inte riktigt hur. Liria Ortiz är legitimerad psykolog, och psykoterapeut med KBT-inriktning, samt författare. Hon deltar i expertpaneler och är anlitad som föreläsare med inriktning mot förändring, motivation och KBT. Hon kan lätta lite på bördan för behandlare inom socialtjänst, kriminalvård och HVB. I den senaste handboken, Integrerad behandling vid dubbeldiagnoser, har hon skrivit flera kapitel om olika sätt att kombinera Motiverande samtal, MI, och kognitiv beteendeterapi. – Med dessa verktyg ökar såväl trivsel som arbetsmiljön för personalen. Det egna självförtroendet stärks, samtidigt som stressen minskar, säger Liria Ortiz.

Evidensbaserade metoder Både MI och KBT är förändringsinriktade med fokus på här och nu, och båda är evidensbaserade metoder. Liria Ortiz pekar på att forskningen visar att klienter med substansmissbruk och psykiatrisk samsjuklighet ska behandlas samtidigt för sina olika problem och av samma behandlare. – Dessa modeller kan också användas var för sig vid olika moment av behandlingen. Liria Ortiz understryker att det finns styrkor och svagheter, och såväl likheter som olikheter inom både MI och KBT. En likhet är att båda arbetsformerna uppstod som en kritisk reaktion på samtidiga behandlingsmetoder.

Mångsidig behandling – Klienterna efterfrågar konkreta verktyg. På det sättet är kombinationen motiverande samtal och återfallsprevention mycket bra. Vid motiverande samtal arbetar man i första hand med att stödja eller vidmakthålla motivationen. Liria Ortiz anser att motiverande samtal kan användas i början av en kognitiv beteendebehandling eller kombineras och användas som ett genomsyrande förhållningssätt. Motivation är en färskvara som kommer och går. Därför kan man också använda denna samtalsmetod som något att falla tillbaka på när motivationen tinar, exempelvis vid aktivering eller hemuppgifter. n

Liria Ortiz rekommenderade förhållningssätt

Böcker av Liria Ortiz

• • • • • • •

När förändring är svårt. Att hantera motstånd med motiverande samtal, 2009; Förändra ditt liv med KBT och motiverande samtal, 2008; Till Spelfriheten, 2006. Samtliga utgivna på Natur & Kultur. Dessutom boken Jag och min mamma – om att kunna hantera en viktig relation, 2011, utgiven på Vulkan.

Arbeta aktivt för en arbetsallians genom att förmedla nyfikenhet och intresse Försök att förstå klientens perspektiv på problemen Undvik att ge råd för tidigt Hejda din tendens att rätta klienten omedelbart Skapa en jämlik relation. Undvik att uppträda likt den som vet bäst Stärk självtilliten hos klienten Framkalla förändrings- och självförtroendeprat

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

Först kläcktes idéen att dokumentera över internet sedan föddes vår nya produktidé: kvalitetssäkra journal, dokument och uppföljning

Våra över 120 nöjda kunder finns inom HVB, LSS, familjehem, IFO, personlig assistans, äldreomsorg, mm

www.isoxhvb.se Nectar Systems AB 0451-89300

Röingegården Vård, behandling och rehabilitering av vuxna kvinnor och män från 18 år med neuropsykiatriska funktionshinder, psykiatriska, neurologiska diagnoser, och psykiska problem. Vi finns i Hässleholm, Skåne. För mer information

Tel: 0451-409 61 Mobil: 070-814 54 91 Mail: Info@roingegarden.se Hemsida: www.roingegarden.se

Sedan 1967 bedriver tre O behandling av psykiskt funktionsnedsatta vuxna, med eller utan missbruk.

Motivation

MI-utbildad behandlingspersonal

Struktur

Fullvärdigt DBT-team

Delaktighet

ESL - Eget självständigt liv

Meningsfullhet

Normaliserande aktiviteter & arbetsträning

tre-o. se

OMSORG

ANKE MT

ÅRDNA MV O

Anmäl dig till föreläsningsdagen på temat ”Hot & Våld” på Elite Savoy Hotel i Malmö den 25 maj. Se mer info på tre-o.se. tre O, Stjärnhusen & Kvarngården, info@tre-o.se, www.tre-o.se

Föreningen Maskroskraft Föreningen Maskroskraft

• anordnar stödgrupper förunga barn/unga ger stöd till barn, och vuxna barn som lever och ”vuxnamissbruk, barn” våld och brist på omsorg. • har lägerverksamhet i samarbete med I Sverige är det minst 385 000 barn och unga som Salbohedsgården missbrukar. Av dem är det 2 700 barn och unga s (socialstyrelsen 2009) lokal • har en mötesplats i föreningens i Västerås. Vi tycker att det är anmärkningsvärt att det är så få • driver ett projekt som handlar nå Vi vet att som får det stöd som de om så välatt behöver. fler av de unga som behöver stöd. att det därför är svårt att få kontakt med de som be

Föreningen Maskroskraft i Västerås bildades i ma För mer information ring 021-440 50 75 utbildning och lång erfarenhet av målgruppen. Vi Katarina Bäverstrand, ordförande 0733-82 08 50 Renée Torndahl, sekreterare 0766-47 04 47 Vår verksamhet drivs med Föreningsbidrag från V • info@maskroskraft.se • www.maskroskraft.se stiftelser och fonder. Vi arbetar för att så många so

Föreningen Maskroskraft

”Det finns kloka sätt att angripa missbruk. Om det ges utifrån evidensbaserade metoder är det en för samhället lönsam investering.”

Rutinerad utredare

försvarar nödvändig reform Missbruksutredningen kommer att ge avtryck. Utredaren Gerhard Larssons förslag reformerar både socialtjänsten, sjukvården och behandlingshemmen. text: Björn Lennestig

Debattens vågor har gått höga sedan utredningen lades fram för regeringen under 2011. Här fanns 70 förslag inom åtta reformområden. Dess bredd är stor och komplex. – Jag förstår att det finns oro. Det har varit en öppen utredning. Vi redovisar en massiv kunskap och internationella referenser. Allt är anpassat till svenska förhållanden, säger Gerhard Larsson när HVB & LSS Världen träffar honom. Gerhard Larsson är en statsapparatens grå eminens och en välfärdsbyråkrat av rätta virket. Sjukvård, social- och arbetsmarknadspolitik har varit hans röda tråd, både nationellt och internationellt. Vidare byggde han upp Samhall och blev dess första koncernchef. Förra decenniet var han landshövding i Västernorrland. Missbruksutredningen var hans 23:e statliga utredning. Det råder ingen tvekan om att det är en besjälad statstjänsteman som lett utredningen, och som utredare har han riktningen utstakad. Lägg därtill att han har superkoll på fakta.

Evidensbaserat är lönsamt Gerhard Larsson medger att han är överraskad av den svaga kunskapen om hur många som nås av missbruksvården. I dag når vården endast en av fem personer med missbruk eller beroende. Det betyder cirka hundratusen personer av den halva miljon som har problem med alkohol, narkotika, läkemedel eller dopningsmedel; trots att det finns lagstiftning sedan 30 år inom området. – Det finns kloka sätt att angripa missbruk. Om det ges utifrån evi-

densbaserade metoder är det en för samhället lönsam investering. Flera av utredningens förslag har diskuterats flitigt i medierna; inte minst frågan om tvångsvård och den förändrade gränsdragningen mellan landstingen och kommunerna. Det utvidgade uppdraget för landstingen gör att socialtjänstens handläggare får en delvis ny roll. Gerhard Larsson tycker att dagens delade ansvar mellan kommunernas socialtjänst och landstingen ofta leder till att individer i behov av hjälp allt för lätt faller mellan stolarna. Han hänvisar till att flertalet andra länder har samlat missbruks- och beroendevården till sjukvården. Han går inte riktigt så långt för en ny svensk lösning, utan stannar vid att behandlingen blir en samlad sjukvårdsuppgift, det vill säga medicinsk och psykosocial behandling. Härigenom kan psykiatrisk bedömning eller läkemedelsbehov tillgodoses samtidigt med behandling.

Kommunernas nya uppgifter Socialvården saknar möjlighet att ordinera behandling med läkemedel. Samtidigt renodlas och vidgas kommunens insatser för stöd. Här ser Gerhard Larsson behov av fler socialsekreterarinsatser, dels för att stödinsatserna är otillräckliga på många håll i dag, dels för att fler personer med missbruk måste uppmärksammas och få hjälp. – Det handlar om rådgivning och stöd. Kommunerna får en viktig roll med stöd i den dagliga livsföringen, exempelvis försörjningsstöd men också för att vidga boendelösningar och aktiviteter för gruppen. Han tillägger att sjukvården dessutom behöver socialvetenskaplig kompetens för att klara psykosocial behandling. Gerhard Larsson konstaterar att landets HVB-hem utgör en stor sektor, varav 80 procent är privata aktörer. Han påpekar att den nya lagen och dess reformförslag innebär ett erkännande och en utvecklingsmöjlighet för hemmen.

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

NR 1 – 2012 • HVB&LSS VÄRLDEN

– Det är inte ett svaghetstecken att ha många olika ägare. Det kan vara en fördel. Men det förutsätter både en hög kvalitetsribba och auktorisering. För övrigt förordar jag auktorisation även för de offentliga hemmen. Fördelen med många olika ägare är att det underlättar ett varierat sätt att behandla. De mest seriösa inom branschen ser positivt på kraven på kvalitetshöjning, tycker han.

Branschen vinner på kvalitet Auktorisering och högre grad av pluralism i val av behandlingsmetoder är bra för sektorn. Det kan ge en extra skjuts på kvaliteten. – Det finns ett livaktigt intresse för att öka kvaliteten i vården. Här finns många fina enskilda initiativ. Dock tycker han att HVB-hemmen måste göra mer än tolvstegsbehandlingar. I dag används tolvstegsbehandling på 80 till 90 procent av behandlingshemmen, och den metoden kan vara bra för vissa, men långt från bäst för alla. Det behövs också fler hem som klarar dopningsoch läkemedelsmissbruk. Rättighetslagen LSS från 1993 är lite av Gerhard Larssons egen skapelse. Och för att riktigt understryka att det var en angelägen lag trycker han fingrarna mot bordsskivan. – LSS innebar ett synliggörande av den gruppens situation, att individen är i centrum. LSS har varit väldigt viktig för de funktionshindrade. Debatten om LSS var betydligt lindrigare när den infördes än dagens mediala uppståndelse kring missbruksutredningens 70 förslag att ta ställning till för remissinstanserna. – Missbruksutredningens remissvar visar en genomgående positiv respons, säger en leende Gerhard Larsson. Sammantaget är jag nöjd med mottagandet. Det berör ju så många människor, myndigheter, kommuner och landsting. ■

UtreDningens ÅttA reFOrMOMrÅDen Tidig identifikation och intervention Tydligare ansvar för effektivare vård Stärkt ställning för individen Vård utan samtycke Vårdens innehåll samt boende och sysselsättning Bättre kvalitet, kunskap och kompetens Polisens och Kriminalvårdens roll vid missbruk Arbetsplatsen, arbetsmarknadspolitiken och socialförsäkringen

AUKtOrisAtiOnens FYrA nYCKeLOrD

Gerhard Larsson baserar HVB-sektorns auktorisation i fyra områden: metodik, medarbetarnas kompetens, dokumentation och skötsamhet hos ledning, ägare och personal.

Missbruket kostar 150 miljarder enligt gerhard Larsson kostar missbruket 150 miljarder kronor per år. Missbruksutredningen beräknar att alkoholens utgifter ligger på 66 miljarder kronor, narkotikan 62 miljarder och läkemedelsmissbruken 20 miljarder. Det tunga missbruket av alkohol och narkotika uppskattas ha ökat med 20 respektive 15 procent det senaste decenniet. Däremot tycks färre unga dras med i missbruket av alkohol. Gerhard Larsson ger ett par exempel på missbrukets individuella kostnader. För en aktivt heroinmissbrukande 20-årig kvinna är samhällets kostnader cirka tio miljoner kronor. Om missbruksvården är effektiv kan besparingen bli två miljoner kronor. Om hon dessutom kan börja arbeta kan besparingen bli sex miljoner kronor. Hans andra exempel gäller en 30-årig man med tungt alkoholmissbruk, som kostar samhället cirka sju miljoner kronor. Vid en effektiv insats kan besparingen bli tre miljoner kro-

nor. Om han dessutom kan försörja sig med ett jobb kan samhällsbesparingen bli sex miljoner kronor. Gerhard Larsson summerar att varje investerad krona kan ge flera tillbaka. Här tar han

stöd, dels i en samhällsekonomisk studie utredningen lät göra, dels i en tidigare utvärdering av kriminalvårdens behandlingsprogram. Återbetalningen är tre till åtta gånger större än kostnaden för behandling. ■

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

Dopingjouren arbetar för att minska missbruket av dopning, öka kunskapen och medvetandegöra konsekvenserna genom information, undervisning, utveckling och forskning. Vi har som målsättning att höja kunskapsnivån i samhället, framför allt hos de yrkeskategorier som berörs. Vi är en medicinsk telefonrådgivning. Du som behandlare får gärna kontakta oss på Dopingjouren vid frågor rörande dopningsmissbruk.

Doping jouren 020-546 987

Dopingjouren Karolinska universitetssjukhuset/Huddinge Telefon: 020 – 546 987 Öppettider: mån-fre kl.10-12, 13-16 www.dopingjouren.se

Spelberoendes riksförbund är en partipolitisk och religiöst obunden sammanslutning av föreningar för spelberoende som vill verka för att förebygga och avhjälpa spelberoende. Detta ändamål vill förbundet främja genom att: • Sprida information om spelberoendes orsaker, konsekvenser, uttrycksformer, behandling och möjliga hjälpinsatser • Informera och stödja spelberoende personer, deras anhöriga samt informera andra berörda • Skapa realistiska förutsättningar för styrelserepresentanter och resurspersoner i självhjälpsarbete • Förebygga spelandets sociala skadeverkningar, särskilt bland barn och ungdomar genom att kritiskt granska marknadsföring av olika spelformer samt verka för information till beslutsfattare • Följa och initiera forskning och behandling inom området spelberoende samt sprida denna

För mer information se www.spelberoende.se

Forskare utvärderar socialt arbete i ny bok Redskap för utvärdering av socialt arbete är en bristvara. Dock finns nu en bok under redaktion av tre professorer vid Umeå universitet. Boken kan bli ett verktyg för socialtjänsten, HVB- och LSS-området. text: Björn Lennestig

Kvalitetsbedömning vid tvångsvård och omhändertagande av barn är bara ett par exempel på åtgärder som är en grannlaga uppgift att utvärdera. Den nya boken ”Utvärdering i socialt arbete” baseras på aktuell forskning. Professor Björn Blom, en av redaktörerna och författarna, är förvånad över att det är en brist på relevant litteratur inom utvärderingsområdet i socialt arbete. Han finner det angeläget ur ett etiskt perspektiv att granska huruvida samhällets resurser används på ett rimligt sätt eller ej.

Noggrann utvärdering I boken finns flera teman som saknas i annan litteratur, exempelvis utvärdering av handikapp, missbrukarvård och äldrevård. – Det ligger en poäng i att göra utvärderingen så verklighetsnära som möjligt, säger Björn Blom. De tre redaktörerna, Björn Blom, Stefan Morén och Lennart Nygren, är socionomer och samtliga verksamma som lärare och forskare vid Umeå universitet. Fler svenska forskare och utvärderingsexperter deltar, liksom skribenter från Storbritannien och Australien. Björn Blom pekar på att Sverige har välutbildade socialarbetare. Här har nästan alla en akademisk examen, och de kan göra utvärderingar och kritiskt granska sådana.

Etiska utgångspunkter Boken innehåller bland annat aspekter på feministisk utvärdering, mångkulturella perspektiv, hedersrelaterat våld och religiösa frågor. Björn Blom säger att han överraskas av att det finns så många aspekter på utvärdering som inte tagits upp i tidigare litteratur. – I många böcker behandlar man enbart utvärdering som något tekniskt, i stället för exempelvis etiskt. Att utvärdera socialt arbete är komplext. Det utgår bland annat från olika grupper, behov och olika teorier.

Redaktörer: Björn Blom, Stefan Morén och Lennart Nygren Titel: Utvärdering i socialt arbete Förlag: Natur & Kultur

Grundläggande förståelse Björn Blom ger exempel på ett område som är intressant ur utvärderingssynpunkt, och det är varför multisystemisk terapi har visat sig fungera i vissa sammanhang. Det räcker inte med att bara veta att en viss insats fungerar, det är även viktigt att förstå hur och varför den fungerar. – Socionomstudenter och yrkesverksamma socialarbetare är mycket intresserade av dessa frågor. n

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

Adventum erbjuder vård, omsorg, boende och skola för barn och ungdomar Hos oss finns en etablerad förmåga att bemöta barn och ungdomar med känsla och värme, en mångårig behandlingskunskap och en bred psykiatrisk kompetens. På latin betyder Adventum ankomst. Med det vill vi understryka, att hos oss ska alla barn och ungdomar känna sig välkomna och att det alltid finns en möjlighet att starta om. Adventum har bedrivit HVB och barn- & ungdomspsykiatrisk verksamhet sedan 1995. Totalt har vi 37 platser. Våra fyra hem varierar i storlek. Lanternan är en grundskola för elever i behov av särskilt stöd och/eller anpassad skolgång. Adventums målsättning är att hjälpa barn och ungdomar (9-21 år) till ett självständigt liv med ett stimulerande socialt samspel i form av vänner, relationer, meningsfull sysselsättning och lustfylld fritid. Vi gör utvidgade utredningar och bedömningar med psykiatrisk inriktning. Vi ger vård, omsorg, skola och boende där vi arbetar utifrån en strukturerad miljöterapi i vardagen - stödd av en psykiatrisk specialistkompetens i form av psykoterapi, dialektisk beteendeterapi (DBT), kognitiv beteendeterapi (KBT), krishantering och/ eller familjeterapi.

www.adventum.se För mer information kontakta: Peter Kult, 070 – 440 05 25, 0243 - 21 77 30 peter.kult@adventum.se

FMN:s viktiga verksamhet består bl.a. av att hjälpa och ge råd och stöd till anhöriga till missbrukare. Vi har ett stöd- och hjälpprogram som vi av mångårig erfarenhet vet fungerar. Vi har även kurser för anhöriga som i bästa fall leder till att missbrukaren slutar med droger. Vi vädjar därför om Din hjälp så vi kan genomföra våra familjekurser runt om i landet. Vi går även ut till skolorna och informerar elever, skolpersonal och föräldrar om droger och vår verksamhet.

Registrera dig på vår hemsida eller skänk din gåva direkt via vårt PG 90 10 00-0 FMN har 90-konto och är godkända av Svensk Insamlingskontroll (SFI). FMN är också medlem i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII).

Riksförbundet FMN Friluftsvägen 29, 172 40 Sundbyberg Tel: 08-642 06 50 www.fmn.se

Välkommen till en efterlängtad

inspirationsdag inom HVB! 18 april på Kulturhuset i Stockholm Träffa utställande HVB-verksamheter från hela landet, lyssna på tankeväckande föreläsare och ta del av nyheter i branschen.

HVB-dagen är ett nytt kostnadsfritt arrangemang för dig som är beslutsfattare inom Socialtjänsten. Anmäl dig på www.hvbguiden.se/hvbdagen/foranmalan Arrangör: HVBGuiden

Lyft med rätt kompetens Stressigt jobb, svag ledning och begränsad kompetensutveckling; det är några faktorer som kan påverka möjligheten att ge stöd och omsorg till personer med funktionsnedsättning. Därför publicerar Socialstyrelsen, på regeringens uppdrag, en vägledning för arbetsgivare inom såväl privat som kommunal regi, och som verkar inom socialtjänstlagen och LSS-området. Skriften har titeln Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning – Vägledning för arbetsgivare. Socialstyrelsen pekar på att den i sina årliga tillsynsrapporter uppmärksammat missförhållanden. Flera myndigheter och funktionshindersorganisationer har lämnat synpunkter. Förhoppningen är att vägledningen ska bidra till att branschens aktörer tar till sig budskapet och inser vikten av kompetenshöjning. – Den kan också användas vid rekrytering av personal, framhåller Ulla Essén, Socialstyrelsens projektledare för vägledningen. n

notiser 24

Svaga betyg för placerade barn Placerade barns skolresultat är oacceptabelt låga, och samtidigt råder stora variationer mellan kommunerna. Det finner Socialstyrelsen i den första öppna jämförelsen av placerade barns betyg. Undersökningen omfattar en grupp på 8 000 barn. 86 procent av barnen var behöriga att söka till gymnasiet efter grundskolan. För barn som var placerade första gången före tio års ålder var motsvarade siffra 71 procent. För barn som placerats för första gången efter tolv års ålder var det 55 procent. Överdirektör Håkan Ceder på Socialstyrelsen tycker att situationen inte är acceptabel. Han anser det är viktigt att landets kommuner tar sitt ansvar för att förbättra för de barn och unga som är i samhällets vård. n

Ingen rätsida på rätt i rätten Rätten till vård och omsorg har blivit en juridisk kamp. Det tycker Kajsa Råhlander som skrivit en debattbok, De sju frågorna, om psykiska funktionsnedsättningar ur ett anhörigperspektiv. Hon vill väcka uppmärksamhet på att dagens vård och omsorg handlar mer om lagtolkning och ekonomi än behov. Kommunerna tolkar rättighetslagen LSS allt oftare till den sökandes nackdel, vilket medför överklaganden till Förvaltningsrätten. Här har antalet domar ökat med 80 procent från 2007 till 2010, och alltför få når positivt utslag i domstolen. Kajsa Råhlander, som har en son med psykiska funktionsnedsättningar, konstaterar att anhöriga ställs inför orimligt stora krav på juridiska kunskaper och uthållighet i en sådan process mot kommunen. Författaren ställer ett antal frågor till den svenska socialvårdens beslutsfattare. Några av dem är: • Hur ska man få den hjälp man har laglig rätt till? • Vem har ansvar för att lagar följs? • Hur fungerar omsorgen i Sverige i dag? Författare: Kajsa Råhlander Titel: De sju frågorna Förlag: vulkan.se

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

Information och nyheter från svenska vård Fristående vård, omsorg och behandling i samverkan

Svenska Vård – ett löfte för en sund sektor Svenska Vårds arbete spänner över flera områden som exempelvis påverkansarbete, konkurrensneutralitet, etik inom vård och omsorg, verksamhetsstöd för medlemmar, arrangemang av kurser, konferenser, möten mellan aktörer och myndigheter. Organisationen har funnits i två år, och vi ser redan att vårt arbete har medfört en skillnad avseende de privata aktörernas position i debatten och beslutsfattandet. Vi ser att ett samarbete med Compro ger oss verktyg att nå ut på bredare front till både vårdgivare och beställare, alternativt uppdragsgivare av vårdtjänster. Detta ger oss bättre möjligheter att fånga upp och belysa ämnen som är aktuella för branschen. Vi har för avsikt att i tidningen kontinuerligt belysa sektorn i form av aktuella frågor, dess förutsättningar, vårt arbete och inte minst exempel på den goda vården.

Lelle Hagström Ordförande

NR NR1 1––2012 2012• •HVB&LSS HVB&LSSVÄRLDEN VÄRLDEN

Sverker Belin föreläser om parallellprocesser Svenska Vård har till temadagen i Uppsala den 22 maj 2012 bjudit in Sverker Belin. Han är inte bara uppskattad föreläsare, utan också erfaren handledare, specialist i klinisk psykologi och lärare i psykoterapi. Ämnet som Sverker Belin ska behandla på temadagen är parallellprocesser; de problem som uppstår när stress och svåra känslor väcks inom oss själva i samspelet med psykiatriska patienter. – Alla behandlare, oavsett utbildning och erfarenhet, utsätts alltid för en stark, svårgripbar känslomässig påverkan i arbetet med psykiskt sjuka patienter. Det är helt normalt och innebär att vi upplever en spegling av patientens inre kaos, säger Sverker Belin. Han förklarar att de starka känslorna lätt kan bli giftiga och överväldigande, vilket kan göra att man agerar i blindo, både gentemot patienten men också mot kollegor. Författare till Vansinnets makt Sverker Belin, som också skrivit boken ”Vansinnets makt”, tar på ett enkelt och lättbegripligt sätt upp problematiken med parallellprocesser. Han anser att dessa inte bara kan skapa en sämre vård och behandling för patienten, utan också konflikter och samarbetssvårigheter i arbetsgruppen. Men Sverker Belin tycker också att terapeuten inte behöver låta fenomenet ta över, utan i en trygg och öppen handledningssituation kan man tillåta sig själv och arbetsgruppen att fånga upp, prata om och försöka förstå känslorna som uppstår. Därmed går det att avgifta dem och i stället öppna möjligheterna för ett mer empatiskt bemötande och bättre samspel.

– På det här sättet kan vi bättre förstå patientens inre, kaotiska värld och ge en mer adekvat vård och behandling åt honom eller henne, förklarar han, men poängterar samtidigt att känslorna är en färskvara som inte kan läggas på hyllan, utan behöver tas om hand medan de fortfarande är aktuella. Trender även i behandling Sverker Belin upplever att kunskapen om parallellprocessernas problemsamling till stor del finns bland vårdare och behandlare i dagens verksamheter. Trots det är det viktigt att påminna om att det är angeläget att arbeta med den. – I och med att det går trender i olika behandlingsformer kommer det här ämnet också mer eller mindre i fokus, och den senaste tidens symtomorienterade behandlingsformer har gjort att man tappat bort reflektionerna kring parallellprocesserna en aning, förklarar Sverker Belin som också tror att tidsbristen i många verksamheter medför att frågan inte får det utrymme den behöver. – Att det också kommit en ny generation behandlare med annan syn på behandling och andra erfarenheter, kan också ha gjort att parallellprocesserna hamnat i skymundan, säger Sverker Belin och hoppas att han med sin föreläsning ska kunna lyfta den viktiga frågan igen. Temadagen i Uppsala är den fjärde i en serie utbildningsdagar som Svenska Vård anordnar med Sverker Belin, på olika platser i landet till exempel Gotland, Dalarna och Uppland. Helén Bjurberg

www.svenskavard.se– www.svenskavard.se–Svenska SvenskaVård Vård––25 25

Snål vård ger sämre kvalitet Det stormar kring svensk äldreomsorg och förtroendet för privatägda vårdföretag tycks dala i takt med mediernas ökade intresse för Carema. Men Svenska Vårds styrelseledamot Kajsa Hjelte-Terve betonar att de flesta av vårdbolagen består av eldsjälar som värnar om kvalitet. Kajsa Hjelte-Terve driver sedan 1999 Gästhemmet Edsby slott – ett äldreboende i naturskön herrgårdsmiljö med 55 platser. Hon har jobbat i vården i 37 år, såväl inom kommun och landsting som i privat regi. Caremaskandalen är något som fått långtgående konsekvenser, och som påverkat och gett dåligt rykte åt hela vårdapparaten. Framför allt har äldrevården drabbats. – Hela diskussionen påverkade oss. Vi fick ingen kritik från våra gäster, de vet att vi står för kvalitet. Men utanför reagerade vissa starkt när jag

Rikstäckande möten lyfter kvaliteten Den unga organisationen Svenska Vård har redan fått stort förtroende hos myndigheter och andra branschaktörer. Årliga rikstäckande konferenser har ett aktuellt tema: i år ett angeläget ämne – kvalitet. Varje år bjuder Svenska Vård in till olika typer av aktiviteter för sina medlemmar och andra intresserade. – Personer som arbetar i branschen är ofta överlastade med arbete och det finns inte mycket utrymme på arbetsplatsen att reflektera och diskutera, därför behövs olika typer av externa aktiviteter där man kan få ny kunskap och nya intryck, säger Annika Odgaard, som är kassör och kansliansvarig på Svenska Vård. Tanken med aktiviteterna är dels att erbjuda medlemmarna kompetensutveckling, men också möjlighet att få träffa andra i branschen och bolla aktuella frågeställningar.

26 – Svenska Vård – www.svenskavard.se

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

berättade att jag jobbar inom äldreomsorgen, särskilt när de fick höra att jag driver eget. Bra kvalitet lyfter vården Nej, privata vårdföretag står kanske inte högst i kurs just nu, men som styrelseledamot i Svenska Vård och Vårdföretagarna ser Kajsa positivt på framtiden för svensk äldrevård. – Jag tycker att det är fantastiskt att diskutera med kollegor om hur vården ska bli bättre. Medlemmarna i Svenska Vård är många och kan påverka för bättre kvalitet. De flesta av oss är eldsjälar, som engagerar sig och kämpar för bättre förhållanden i vården. Vi vet att våra verksamheter inte fungerar om vi inte håller hög kvalitet. Man

kan inte driva något bra om det inte får kosta pengar. När Kajsa följt debatten i medierna har hon sett rena sakfel, men är väl medveten om att stormen runt Carema inte är helt okomplicerad. – Ju större någonting är, desto svårare är det att vara nära, det blir lättare att tappa känslan då. Förtroendet ska återvinnas Hon menar att det finns få valmöjligheter i större organisationer, att det är svårt att få sin röst hörd och att kunna påverka, privatägt eller ej. Förhoppningen är en ökad förståelse för att de privata vårdföretagen behövs som ett komplement till kommunal och landsting.

– Till temadagarna bjuder vi också ofta in olika offentliga aktörer, som socialtjänst, landsting och kriminalvård, för att våra medlemmar ska få träffa andra yrkesgrupper och höra deras tankar kring områden man gemensamt arbetar med, berättar Annika Odgaard. Synliggör Svenska Vård De utåtriktade aktiviteterna är också ett sätt att visa upp Svenska Vård för andra fristående verksamheter och få nya medlemmar till föreningen. Medlemmar får förutom utbildningar, konferenser och studieresor även tillgång till ett brett kontaktnät, stöd och service kring sin verksamhet samt förmånliga rabatter och erbjudanden hos olika leverantörer. Man får också möjlighet att vara med och påverka och förbättra regelverk, villkor etcetera. Föreningen drivs helt av sina medlemmar och alla i styrelsen är själva verksamma och är personligen engagerade. Detta ger en styrka i kontakter med myndigheter och en stor fördel när man väljer vilka frågor som är aktuella att driva. Svenska Vård har också nära kontakt med sina medlemmar som förmedlar synpunkter.

NR 1 – 2012 • HVB&LSS VÄRLDEN

Trots att Svenska Vård bara funnits i två år har deras arbete redan fått stort gensvar hos Socialstyrelsen, SKL och andra aktörer som har stor påverkan på aktörerna i branschen. Organisationen har bland annat blivit remissinstans och upprättat egen dialog med myndigheter. – Vi har därigenom möjlighet att vara med och påverka regelverket, och kan förbättra inte bara för våra verksamheter utan också tryggheten och kvalitén för våra vårdtagare, menar Annika Odgaard. I år debatter om kvalitet Varje år anordnar Svenska Vård två rikstäckande konferenser samt ett flertal temadagar och regionträffar runt om i landet. Träffarna belyser alltid

– Vi måste finnas som ett alternativ, där de äldre ska få chansen att välja. Vi konkurrerar med kvalitet, ingenting annat. Man kan bara sopa framför sin egen dörr, och det gäller för alla. Nu ser Kajsa fram emot Vårkonferensen 25-26 april i Stockholm, där temat ”Perspektiv på kvalitet” står på agendan. Det gäller att få bukt med det dåliga ryktet och visa att det finns högkvalitativ vård inom äldreomsorgen, när det finns resurser. – Det är en lång väg att gå för att vinna tillbaka förtroendet efter skriverierna, men jag är helt övertygad om att folk förstår att det finns bra äldreomsorg. Birgitta Linder

ett gemensamt tema, nytt för varje år. Temat som väljs ut ska vara aktuellt och angeläget. Förra året var temat konkurrensneutralitet. Årets tema är kvalitet och innebär att föreläsningar, samtal och debatter kommer att kretsa kring detta ämne. Medlemmarna får kunskap, nya tankar och reflektioner då man ser på kvalitetsfrågan från en mängd olika perspektiv. Nästa utåtriktade aktivitet som Svenska Vård bjuder in till är Vårkonferensen 2012, på Scandic Sergel Plaza i Stockholm, den 25-26 april. Under konferensen berättar Socialstyrelsen om de nya föreskrifterna kring ledningssystem för kvalitet. En paneldebatt med Widar Andersson som moderator belyser frågan: Vad gör just du för att kvaliteten inom vården skall bli högre? Dessutom kommer forskare från SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, att redogöra för resultatet av höstens omdebatterade antologi kring konkurrentutsatt välfärd. Utöver detta bjuds det på inspirerande kortseminarier och debatter. Under hösten kommer även fler temadagar och regionträffar på temat kvalitet att erbjudas. Helén Bjurberg

www.svenskavard.se– Svenska Vård – 27

Vårkonferensen 2012

– en fråga om kvalitet Kvalitet kontra pris i upphandlingar är en ständigt återkommande diskussion. När det nu är dags för Vårkonferensen 2012 tycks ämnet vara hetare än någonsin. Temat på konferensen blir Perspektiv på kvalitet. Att hög kvalitet inom vården är viktig är nog de flesta överens om. Samtidigt hörs upprörda anhöriga vittna om vanvård och avslöjanden kring Carema-delägare som drar in rekordhöga vinster. Svenska Vårds ordförande, Lelle Hagström: – Man kan aldrig försvara vanvård. Vi är totalt emot de regler som ger möjlighet att lyfta pengar ur landet. Det är ett ansvar som åligger riksdag och regering. Marknaden anpassar sig efter de regler som ges. – Vårt ansvar är att säkerställa att vårdtagarna får hög kvalitet. Det har skett en generell kvalitetshöjning de senaste tio åren. Detta glöms ofta bort i mediebilden. Vi efterlyser en mer nyanserad och sund debatt. Kommunernas fokus tveksamt Företagarorganisationerna Svenska Vård och Vårdföretagarna riktar kritik mot att kommunerna lägger för mycket fokus på pris vid upphandlingar. Vårkonferensen bjuder på en paneldebatt där företrädare för olika parter svarar på frågan: Vad gör just du för att kvaliteten inom vården ska bli högre? Två av de medverkande i debatten är Göran Fredriksson, ordförande för Vårdföretagarna respektive Bertil Almstrand, projektledare upphandling Kommunförbundet Skåne. Bertil Almstrand, vilket ansvar har kommunen vid upphandlingar? Vad gör ni för att kvaliteten ska bli så bra som möjligt? – Vi arbetar med att systematisera och ta tillvara på erfarenheter på ett bättre sätt, till exempel genom Socialstyrelsens plattform för evidensbaserad vård. Uppföljningarna är väldigt viktiga. – Upphandlingar handlar om att hitta den bästa kvaliteten till det bästa priset, det är både och. Kommunerna ställer en mängd krav vid upphandlingar. Uppfylls många och höga kvalitetskrav ökar värdet. Medlemmar behöver stöd Göran Fredriksson, apropå Carema. Var går gränsen för att få fortsätta vara medlem hos er? Vilket ansvar har ni som arbetsgivarorganisation?

28 28––Svenska SvenskaVård Vård––www.svenskavard.se www.svenskavard.se

– Det är omöjligt att sätta en gräns, att uppträda brottsligt och inte betala sina avgifter och skatter självklart, men vi har inte något intresse av att utesluta medlemmar. Vi vill stötta och hjälpa. Göran Fredriksson tycker att man måste ta hänsyn till organisationens trovärdighet och väga det mot enskilda företag. Det är viktigt att prata om. – Vi måste se till att kompetensnivån hos de anställda ökar. När man möter brukare måste man kunna lita på sina kunskaper och känna sig trygg i det. Dessutom måste vårdutbildningarna bli mer attraktiva. Göran Fredriksson anser det behövs nationella riktlinjer för kvalitet och ett ökat tryck på granskningarna. Alla inblandade har ett intresse av att förbättra kvaliteten och han ser positivt på en ökad diskussion. Birgitta Linder

HVB&LSS HVB&LSS VÄRLDEN VÄRLDEN • NR • NR 1 –12012 – 2012

Alla barn vill bli vuxna. Bli Barnrättskämpe och arbeta för att miljontals barn får en bättre morgondag. Besök oss på www.räddabarnen.se och bli månadsgivare idag.

Baggium kvalitetssäkrar genom internkontroll

Med ett ökat medieintresse och stigande krav från Socialstyrelsen har kvalitetsarbetet inom den privata vårdsektorn blivit allt viktigare. Baggium vård och behandling i Göteborg har startat ett unikt system med oanmälda interninspektioner på sina HVB-enheter. text: Kristin Fridholm

Även om solen lyser blåser en snål marsvind i trädkronorna. Stefan Paparo möter ute på parkeringen, och när vi gått in stänger han med eftertryck dörren bakom oss. – Ingen mening med att elda för kråkorna, säger han och skakar på axlarna som för att vädra bort kylan ur kläderna. Stefan Paparo är samordnare på Baggium vård och behandling AB i Kållered utanför Göteborg. Han är en av initiativtagarna bakom företagets stora satsning på kvalitetssäkring. Verksamheten startade under 2011, och vars nav är upprepade, oanmälda interninspektioner ute i vårdkoncernen. – Arbetet påbörjades under förra året, men det är nu efter årsskiftet som vi gått in i skarpt läge, berättar Stefan. Totalt är vi fem personer som, två och två, utför inspektionerna. Övriga fyra inspektörer är alla biträdande föreståndare på olika enheter i landet.

Oanmälda besök Bakgrunden till Baggiums initiativ är en önskan om att, som privat aktör inom HVB-vården, hålla absolut högsta kvalitet.

– Vi är ett privat och vinstdrivande företag. Som sådant måste vi visa att vi klarar de kvalitetskrav som ställs på oss, och gärna lite till. Vi vill helst vara bättre än de statliga och kommunägda alternativen, dels för att ha medborgarnas förtroende, dels för att ge den allra bästa hjälp till de ungdomar som bor hos oss, säger Stefan. Utgångspunkten i de interna inspektionerna är att kontrollera samma punkter som Socialstyrelsen gör vid sina årliga besök. Baggiums inspektörer kommer oanmälda, och under sitt besök intervjuar de föreståndare och personal utifrån ett fast formulär. Till skillnad från Socialstyrelsen intervjuas emellertid inte ungdomarna. – På plats går vi igenom hela verksamheten från hur dokumentationen sköts, till förvaring av känsliga uppgifter, brandskydd och så vidare. Dyker det upp några frågor hjälper vi gärna till utifrån vår egen erfarenhet och försöker hitta kreativa lösningar tillsammans. När genomgången är klar ger vi ett första muntligt utlåtande, vilket följs upp av ett skriftligt inom en till två dagar. Har man funnit att enheten behöver förbättras på någon eller några punkter får personalen vid den aktuella enheten, vid allvarliga brister, två dagar på sig att åtgärda problemet. Vid mindre allvarliga påpekanden är det två veckor som gäller.

Granska och bli granskad Damir Bandic arbetar på träningsboendet Fylke i Hisingsbacka. Som medlem i inspektionsgruppen, och som avdelningsföreståndare på Fylke har han erfarenhet både av att utföra, och att bli föremål för interninspektioner.

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

NR 1 – 2012 • HVB&LSS VÄRLDEN

– Arbetet med interninspektioner är ett led i vårt kvalitetssäkringssystem gentemot de som köper våra tjänster och mot de boende, säger Stefan Paparo på Baggium vård och behandling.

– Min egen uppfattning av att få besök av kollegorna är bara positiv. På Fylke är vi alltid mycket noga med att följa regler och föreskrifter, men det är ändå lätt att bli hemmablind, säger han. Andra personer har dessutom ofta helt andra sätt att lösa olika problem och kan ge värdefulla tips som gör det dagliga arbetet både enklare och snabbare. Bemötandet när han själv varit ute på inspektioner har också varit bra. Ett par enheter har till och med ringt innan och frågat om någon inte snart ska komma till dem, då de ser fram emot en möjlighet att verkligen få belysa verksamheten. – Hela den här satsningen startade faktiskt efter att vi i början av förra året gjorde ett par testinspektioner. Följden blev att de två testenheterna kände att de fick en riktig nytändning i sin verksamhet och då beslöt vi oss för att köra i full skala, fortsätter Damir. Efter att denna första inspektionsomgång, som avslutades i mars, kommer en enkät med frågor om hur inspektionerna upplevdes att skickas ut till samtliga enheter. En granskning av granskarna helt enkelt.

Välinvesterade pengar

Fakta Baggium vård och behandling AB Startade år 1992 Driver: • Tio HVB-hem varav sex i Västsverige och fyra i Skåne • Två familjehemscentra • Fem resursskolor för ensamkommande flyktingbarn Cirka 150 anställda Under 2011 anslöts företaget till Humana Assistans

En annan positiv effekt av kvalitetssatsningen är också att andra företag, både i samma och andra branscher, har visat intresse för Baggium-modellen och velat komma på besök och lära sig arbetssättet. Kostnaderna för kvalitetsarbetet härrör framför allt från den tid som inspektörerna lägger ner. Det handlar om tre till sex timmar på plats i boendet, samt ett par tre timmar för dokumentation efteråt. Dessutom har naturligtvis mycket arbete lagts ner för att ta fram underlag för inspektioner och så vidare. Kostnader tillkommer för resor och eventuella hotellövernattningar och liknande för inspektörerna. Målsättningen är att inspektionerna ska fortsätta och att varje enhet ska få två besök per år. – Naturligtvis har det arbetet inneburit en del merkostnader för oss, men de har hela tiden legat på rimliga nivåer och det är verkligen ”money well spent”, avslutar Stefan Paparo. n

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

www.ukv.se

Skyddat boende Krishantering Pedagogisk verksamhet

HVB för flickor 12-18 år

HVB HVB HVB förför flickor förflickor flickor 12-18 12-18 12-18 år årår

LVU § 2, 3 och 6. SoL Tuna Backe Stödlägenheter

LVU LVU LVU § 2,§ 3§2,och 2,3 3och 6. och SoL 6.6.SoL SoL

Ramavtal med 77 kommuner

Ramavtal Ramavtal Ramavtal med med med 77 77 kommuner 77kommuner kommuner

Telefon: 0530-301 23

Telefon: Telefon: Telefon: 0530-301 0530-301 0530-301 23 2323

Ett alldeles vanligt boende med egen nyckel

Med stödinsatser och utan påverkan av andra boende tror vi på individens egeninfo@stubben.se kraft

Besök vår hemsida

info@stubben.se info@stubben.se info@stubben.se

www.stubben.se

www.stubben.se www.stubben.se www.stubben.se

www.tunabacke.nu

Storsättra Gård

NU UTÖKAR VI Med fler platser i lägenhetsboende för:

• unga vuxna 17-25 år • ensamkommande flyktingungdomar

Utveckling genom samspel

Dygnet runt vård för familjer • Förälder/föräldrar med psykosociala problem och deras barn (0-15 år). SoL, LVU. • Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden därefter. • Utredningsuppdrag, där behov finns för fortsatt uppföljning efter vistelse på utredningshem. • Akut / skyddat boende.

RING! Carola Rosengård el Annika Skog 08-720 59 02 www.boamellanvard.se

Lärbo H V B - h e m Ungdomar/unga vuxna 13-24 år Goda referenser kan lämmnas

Övriga tjänster: Familjehemsplaceringar Handledning för handläggare och personal Placeringsrådgivning LSS och SOL

www.linneaomsorg.se

Hemsida www.storsattragard.se epost info@storsattragard.se Tel 08-512 30222 Fax 08-512 30350. Föreståndare Katinka Hemmingsson. Vi finns i Vallentuna kommun, Stockholms län.

krönika Anne Skåner Anne Skåner har engagerat sig mycket i frågan kring Samhällets Styvbarn, som utsattes för vanvård när de var omhändertagna.

”Jag döper den till Lagen med förhinder för stöd och service till vissa funktionshindrade.” Det måste vara begreppet ”Vissa funktionshindrade” som sätter myror i huvudet på socialtjänsten och andra byråkrater som skall besluta om hjälp. Socialdepartementet funderar nu över skrivningen ”åtgärder med anledning av övergrepp och allvarliga försummelser i samhällsvården” när det handlar om de Vanvårdade i den svenska barnavården. Men det som slår mig är beteendelikheterna, att leta efter tolkningar: Vem har rätt och vem har inte rätt att få hjälp eller ersättning? Hur vanvårdad skall en person ha varit för att omfattas allvarlig försummelse? Hur funktionshindrad skall man vara för att få LSS? När LSS tillkom var det för att hjälpa människor med funktionshinder att kunna leva ett så normalt och vanligt liv som möjligt. Precis som vi andra har förmånen att få göra. Det var en rättighetslag, som talade om inflytande, brukarmedverkan. En rättighetslag är en skyldighetslag för samhället, i det här fallet för sociala myndigheter.

är inte bara vanliga rutiner som mat, påklädning och resan till jobbet som tar tid, utan också att städa upp i hjärnan och samla ihop sig mentalt. När det därför ifrågasätts om människor, med till exempel neurologiska handikapp, behöver den hjälp de kräver är det att nedvärdera och kränka deras förmåga att själva besluta över sina liv. LSS säger klart och tydligt att beslut och handlingsplaner skall göras upp i nära samverkan med den berörda. Den som söker är experten. Vilket innebär att också ha rätt att säga nej om inte insatsen motsvarar det jag anser mig behöva. Må vara att LSS enligt vissa kommuner blir dyrt. Faktum är att så länge en person med exempelvis dolda funktionshinder kan jobba och fungera socialt är den personen precis som vi andra en skattebetalare som tillför och berikar. En familj som omfattas av LSS för sina barn, kan i högre grad fungera på ett arbete och bidra. Det innebär att många i gruppen Vissa funktionshinder de facto bidrar till sitt eget stöd.

”Visst funktionshinder” är ett oerhört stort begrepp och det berör barn som vuxna. Det finns funktionshindrade som utåt lever, ett vad vi tycker normalt liv, med jobb och bra utbildning, samtidigt som det är totalt kaos i hjärnan, vilket inte syns. Varje morgon kan bli en startsträcka från Stockholm till Rom – ibland ännu längre. Det

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

Är du orolig för en anhörig eller vän som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp? Du är välkommen att ringa oss på 020-50 50 50 eller besöka oss på kvinnofridslinjen.se.

Kvinnofridslinjen drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid på regeringens uppdrag

Björn Ogéus inspirerar

Socialsekreteraren har ett tufft yrke. Men vem lyssnar på en tjänsteman i fronten? Smärtdoktorn Björn Ogéus gör det, och han har tänkvärda hjälpmedel i sin läkarväska. text: Björn Lennestig

Socialvårdens behov av yrkesmässigt stöd är betydande. Särskilt stort är trycket på socialsekreterare och handläggare på landets socialförvaltningar. Björn Ogéus är också författare och uppskattad föreläsare, som riktat in sig på stress och hur man lär sig hantera den. Han har en genomtänkt strategi för klientmötet. – Klienten känner på långt håll om man sviktar i närvaron. Det handlar om att vara fortsatt professionell och medmänsklig, säger han. Björn Ogéus är överläkare på enheten för psykosomatisk medicin i Västerås. Här arbetar läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, socionomer och psykologer i team med utredning och rehabilitering utifrån ett psykosomatiskt arbetssätt. Som smärtläkare riktar Björn Ogéus in sig på samverkan mellan kropp och själ vid trauma samt hur man lär sig hantera stress. Han är mycket väl insatt i arbetssituationen för landets socialtjänstemän och handläggare. Han beskriver klienternas krämpor och deras ofta överskuggande bedrövliga ekonomi och därmed följande stressreaktioner.

Plan för mötet I det sammanhanget pratar Björn Ogéus om ”det ordlösa språket”; det som till synes inte sägs, men ändå framkommer i samtalet mellan klienten och tjänstemannen genom kroppsspråket. – Det bidrar till skarpa känsloutbrott, och det medför i sin tur starka möten av misstro. All denna frustration får handläggarna i knäet. Då måste man ha en genomtänkt roll och strategi för mötet. Björn Ogéus råd är att ta reda på klientens behov; inte för att tillfredsställa alla krav och önskningar. Däremot kan man tillgodose behoven utifrån ett professionellt perspektiv. Det handlar inte om att tycka synd om personen som har det besvärligt. Det riskerar snarare att bekräfta att klienten inte klarar av det själv. – Vi kan inte ta ansvar för dessa människors liv och önskan om snabb bot. Det finns ingen trollformel för att uppnå omedelbar lycka.

Sträva efter ett sant möte Det handlar ofta om starkt känsloladdade möten. Klienten är kanske både frustrerad och aggressiv och känner sig i underläge.

– Ju starkare känsla, desto större är behovet av struktur i mötet med klienten, fastslår han. Klienten har rätt till såväl ett värdigt bemötande som medlidande. Handläggaren måste bekräfta att klienten har det besvärligt och sträva efter ett sant möte. Annars blir rollfördelningen fel. Det är inte lätt, men det går, anser Björn Ogéus. Förmågan att ge klienter tröst och stöd utan att man tar över ansvaret är viktigt för att orka ta hand om andra. Man får inte låta andra människors känslor och tankar bli ett eget problem. – De som lyckas blir inte så trötta. Det handlar om att behålla den egna energin i dessa möten, annars blir man själv dränerad på arbetsförmåga och lust. I sina föreläsningar förklarar Björn Ogéus att vi lever i en tid av högt tempo och ofta under oklara ansvarsförhållanden. Därför är det viktigt att arbeta med tydlighet i såväl organisation som vision. – Klienten känner om man inte är närvarande. Här gäller det att vara förberedd och genomtänkt. n

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

socialsekreterare Björn Ogéus praktiska råd: • När någon kommer in genom dörren med ett problem är det ofta de själva som har med sig lösningen • Bli inte provocerad så att du säger saker som du senare har svårt att stå för • Kan situationen ses och beskrivas på ett annat sätt?

NR 1 – 2012 • HVB&LSS VÄRLDEN

krönika Jonas Franksson

Jonas Franksson är skådespelare, debattör, före detta programledare för CP-magasinet och styrelseledamot i Stil, en ideell förening som arbetar med frågor som rör personlig assistans.

”Ett samhälles välstånd mäts genom att titta på hur de mest utsatta grupperna har det.” För cirka tre år sedan vaknade jag upp ur min trygga vardag som heltidsarbetande skådespelare och småbarnspappa, och förstod att livet som jag kände det var hotat. Den personliga assistansen, som möjliggjort att jag har kunnat arbeta och vara en bra pappa till mina barn, var plötsligt utsatt för drastiska nedskärningar runt om i Sverige - och jag var en av dem som riskerade att helt mista den. Sedan dess har jag kämpat aktivt mot nedskärningarna i personliga assistansen. För mig är det en kamp för överlevnad, för mitt medborgarskap och människovärde. En kamp för att inte hamna i det fängelse som livet utan personlig assistans skulle innebära. Jag har under dessa år träffat de flesta som har makt över assistansfrågan. Det som har slagit mig är att alla, från ansvarig minister till handläggare på försäkringskassan, är fullständigt överens om att den personliga assistansen är ett världsunikt redskap för att alla ska kunna leva i frihet, bli hundraprocentiga medborgare och få makt över sina egna liv. Dessutom är kostnaden per timme väldigt låg om man jämför med andra insatser. Men om alla är så överens om det fantastiska med denna lagstiftning, varför urholkas den? Svaret är att de som har den politiska makten tycker att lagen kostar för mycket, även om det är få som vågar säga det rakt ut. Och eftersom lagen är kostnadseffektiv blir kontentan att vi har för många assistanstimmar och att vi är för många som har personlig assistans. Det är här det hela blir väldigt intressant. För detta handlar

om hur mycket det är värt, i pengar, att alla Sveriges medborgare får leva ett liv i frihet med självbestämmande. Det fanns en tid då svaret på den frågan var enkelt. Ett svar som omfamnades av alla, från klassiska socialdemokrater som Olof Palme till progressiva socialliberaler som Bengt Westerberg, som var den som drev igenom lagstiftningen. Svaret var att samhället inte är starkare än sin mest utsatta länk. Ett samhälles välstånd mäts genom att titta på hur de mest utsatta grupperna har det. Att ge samma verktyg och möjligheter till alla medborgare var därför politikens främsta uppgift. Detta gäller inte längre. I stället handlar politiken om att underlätta för majoriteten av Sveriges befolkning, en allt rikare medelklass. I ett sådant samhälle kan personlig assistans dras in med konsekvenserna att en person inte kan komma utanför dörren eller gå på toaletten när man vill. Samtidigt som det satsas pengar på RUT och andra reformer för att personer som klarar sig själva ska få livspusslet att gå ihop. Att skylla denna utveckling enbart på regeringen Reinfeldt är att göra det lite för enkelt för sig. Förändringen kom redan på nittiotalet under bland annat Göran Perssons tid. Men det går snabbare nu. Vi måste dra i handbromsen om inte Sverige ska få en ny underklass igen, bestående av människor som lever i total politisk och ekonomisk fattigdom. Det är hög tid att sluta fundera på hur vi ska få lite mer i plånboken och i stället börja fundera på vilket samhälle vi vill leva i.

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

Hemlösa EU-medborgare – utsatt grupp

Hemlösa EU-medborgare söker värme, men får kalla handen. Dock inte av Crossroads i Stockholm, en nyöppnad råd- och stödverksamhet för dem som lever i fattigdom och hemlöshet. text: BJÖRN LENNESTIG

Arto Moksunen enhetschef på Crossroads.

Man ser dem leva under miserabla förhållanden i Stockholm. Ofta är det EU-medborgare från Centraleuropa som finner en lösning i den fria rörligheten inom unionen. De vet att i hemlandet är den sociala nöden ännu värre. Men även här i Sverige väntar arbetslöshet och umbäranden. För den här gruppen människor framstår Crossroads som ett andningshål som ger energi och hopp. Crossroads välkomnar EUmigranter, det vill säga utländska EU-medborgare och medborgare från utomeuropeiska länder som har permanent uppehållstillstånd

från ett annat EU-land. Verksamheten vill motverka social och ekonomisk utestängning bland den alltmer ökande gruppen hemlösa migranter. Den ettåriga mottagningen på Kungsholmen har öppet varje dag året runt, och ett hundratal söker sig hit dagligen. Nästan alla är män. På förmiddagarna finns tillgång till dusch, frukost, lunch och vila. Eftermiddagarna är reserverade för bokade möten. Till stöd finns en stor kader av volontärer. Det medger att besökarna kan få träffa tolkar, jurister, psykologer med flera. Här erbjuds allt från språkkurser till hur man hyr lägenhet i andra hand eller får ett personnummer och ett bankkonto. Särskilda EU-vägledare hjälper till med handlingsplaner och förmedlar kontakt till europeiska myndigheter och organisationer. Enhetschef Arto Moksunen berättar att det rör sig om människor som varken har jobb eller ekonomiskt stöd. Utmaningen är att ta hand om dem för att lotsa dem in i det svenska samhället. – Bara åtta procent av dem har varit bostadslösa i sina hemländer. De är varken missbrukare eller psykiskt sjuka. Det är vanligt folk med yrkesutbildning, säger Arto Moksunen. n

Crossroads i Stockholm drivs och finansieras av Stockholms Stadsmission i samarbete med Europeiska Socialfonden, Arbetsförmedlingen, Stockholms stad och Frälsningsarmén. Verksamheten samarbetar även med Citykyrkan, Läkare i världen, Ny Gemenskap, Röda Korset och S:ta Clara Kyrka.

NR 1 – 2012 • HVB&LSS VÄRLDEN

notiser Bättre utbildning för funktionsnedsatta I dag saknas anpassade utbildningar för elever med funktionsnedsättning som vill studera vidare efter gymnasiesärskolan. Därför gläntar regeringen nu på dörren för högre yrkesskolning för funktionsnedsatta. Myndigheten för yrkeshögskolan har fått uppgiften att stödja yrkeshögskolor med pengar. Avsikten är att högskolorna såväl fysiskt som pedagogiskt ska bidra till att en person med funktionsnedsättning ska kunna fullfölja utbildningen. Satsningen har tidigare omfattat kurser inom den gymnasiala utbildningen yrkesvux och lärningsutbildningen. n

Kunskapsstöd för tryggare vård Regeringen ger Socialstyrelsen uppdraget att kommunicera och sprida kunskaper för en tryggare och mer säker vård i familjehem och hem för vård eller boende. Uppdraget ska ge förutsättningar för en evidensbaserad praktik och rättssäker handläggning. Avsikten är att rikta kommunikationen till flera beslutsnivåer och huvudmän. Det ska ske i flera kanaler; via webben, informationsmaterial och konferenser. Regeringen konstaterar att flera utredningar visar på vikten av att familje- och jourhem får utbildning för att klara sitt uppdrag. n

Mer yrkesvux i Västra Götaland När bilindustrin backar växlar yrkesvux upp. Skolverket får 90 extra miljoner kronor för att under 2012 kunna erbjuda 1 000 nya studieplatser inom yrkesvux. Platserna ska erbjudas de kommuner som drabbas av arbetslöshet med anledning av nedläggningar inom fordonsindustrin i Trollhättan med omgivande kommuner. Det blir även en satsning under 2013, då med halva antalet, 500 yrkesvuxplatser. n

Fler får boendestöd Cirka 16 500 personer under 65 år med funktionsnedsättning hade boendestöd i april i fjol. Det är en ökning med 1 400 personer fler än halvåret innan. Det visar Socialstyrelsens nya statistik. En annan, men samtidig, undersökning från Socialstyrelsen visar att 47 000 personer under 65 år hade någon form av stöd från sin kommun enligt Socialtjänstlagen den 1 april 2011. Cirka 16 800 av dessa fick hemtjänst, medan 4 200 hade permanent särskilt boende. n

HVB-hem

möter socialtjäns Behandlingshem i behov av nya kontakter kan få ett lyft genom att delta på mässor. Här möter de socialtjänstens beslutsfattare och utbyter branscherfarenheter med kolleger. text: Björn Lennestig

Billsbo är en miljöterapeutisk verksamhet med ett genuspedagogiskt förhållningssätt som vänder sig till unga kvinnor med missbruk i bagaget. Gården har nio platser, och den är belägen i Skärplinge i Uppland. Gården är en flitig deltagare vid mässor och utställningar. Föreståndaren Malin Plaenge berättar att de deltar för att knyta kontakter med dem som gör placeringarna. – Då får socialsekreterarna en uppfattning om hur vi jobbar, vilket förbättrar matchningen av platser. Det är inte alltid så att det blir en mängd nya förfrågningar. Men det är alltid trevligt och nyttigt att byta branscherfarenheter, framhåller hon. Billsbo skapar förutsättningar för de unga kvinnorna att bryta gamla destruktiva livsmönster och utveckla nya livsstrategier. Gården värnar även en teoretisk värdegrund, och säljer därför en del skrifter. Bland annat har de en egen färsk rapport om genusperspektiv i missbrukarvården.

Storsättra Gård firar kvarts sekel Storsättra i Storstockholmsområdet kan fira 25-årsjubileum i år. De senaste 20 åren har gården alltmer kommit att inrikta sig på föräldrar med psykosociala problem och deras barn dygnet runt, vilket är en relativt liten nisch. Upptagningen till de 21 platserna sker från hela landet. Gården erbjuder närhet till djur och natur, och kombinerar vardagligt praktiskt arbete med rutiner och struktur samt individuellt anpassade insatser. Grunden i arbetet är anpassning till varje barn, familj och dess sociala nätverk. Torbjörn Benckert är en av huvudmännen på Storsättra. Han ser mässor som ett sätt att synliggöra verksamheten. – Det är viktigt för oss att möta dem inom socialtjänsten som jobbar med barn och familj, säger Torbjörn Benckert. Han påpekar att en annan fördel med mässor är att man också kan byta erfarenheter och uppdatera sig med nyheter med kolleger i branschen. n

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

tens handläggare

NR 1 – 2012 • HVB&LSS VÄRLDEN

krönika Lisbeth Pipping Lisbeth Pipping är författare, föreläsare och forskare. Hon växte upp med en utvecklingsstörd mamma och två småsystrar.

”Får familjehemsplacerade barn känna stolthet över båda sina familjer? Förstår verkligen de vuxna som möter placerade barn vilken resa de gjort? ” Barn och unga som är placerade känner allt för ofta skam över att de bor i ett familjehem. Att det blir tyst när de vågar berätta. Mycket få säger något positivt eller vågar ställa frågan hur är det? De är en bortglömd grupp som media med jämna mellanrum lyfter när katastrofen hänt. Att ett barn eller en ungdom blivit vanvårdat, misshandlat eller utnyttjat i sitt familjehem. Som föreläsare har jag förmånen att möta underbara och modiga barn och unga. På en av mina föreläsningar träffar jag en tjej. Hon står kvar i klassrummet när alla andra elever rusar iväg på rast. Hon heter Julia, är tolv år och bor i ett familjehem. Hon vill berätta en sak och börjar med att säga: ”Jag bor i ett familjehem och det är en konstgjord familj.”

”Din riktiga familj, det förstår du väl?” Julia härmar fröken. ”Vad kände du då?” frågar jag. Julia tittar ut genom fönstret. ”Att min familj inte finns. Jag har ju inga foton från när jag var liten. Då bodde vi mest i kappsäckar, mamma och jag. Sedan kunde vi inte bo kvar med mamma. Jag skulle behöva göra två släktträd. Ett med min mamma Eva, hon som fött mig, och ett med min mamma Anna som ger mig trygghet och kärlek.” Jag säger att jag tycker hennes lärare borde förstå att hon naturligtvis har två familjer. Två riktiga familjer som båda är livsviktiga för henne. Jag önskar så att Julia skulle få känna glädje och stolthet över båda sina familjer. Att ett placerat barn måste få stöd och hjälp och att ingen av deras familjer är konstgjorda.

”Varför säger du det?” frågar jag. ”När jag var liten drömde jag om att få bo i ett familjehem. Jag drömde om lakan i min säng, mat och en kram då och då. Tänk om jag fått ett eget familjehem.” Julia tittar på mig. ”Min fröken i skolan säger att jag och min familj inte finns. Vi skulle rita ett släktträd i skolan. Rita in mamma, pappa, syskon, mormor, morfar, farmor och farfar. ’Ni får gärna rita in fler gamla släktingar om ni vet namnen på dem och när och var de är födda.’ Bilder vill fröken också att vi ska ha med.” ”Jag sitter mest och kladdar på mitt papper”, fortsätter Julia. ”När det blir rast går jag för att prata med fröken. Jag frågar henne vilken av mina familjer jag ska rita på mitt papper.

Sedan kan jag som var ett maskrosbarn, med en mamma som var utvecklingsstörd, tycka att man kanske inte ska göra släkträd i skolan. Innan Julia ger sig iväg ut till sina kamrater har vi kommit fram till att det inte finns några konstgjorda familjer.

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

Nya Tag har plats för nio klienter. Till verksamheten hör också ett antal referenslägenheter. Målgruppen är killar mellan 18 och 32 år med en bakgrund av kriminalitet, missbruks- och/eller socialproblematik. Nya Tag erbjuder: kognitiv miljöterapi, motivations- och nätverksarbete, lösningsfokuserat arbete, återfallsprevention, stödsamtal samt ASI- Addiction Severity Index. Vid en placering på Nya Tag så ingår det även en timmes psykoterapi i veckan hos en legitimerad psykoterapeut.

Utredning – Behandling – Akut Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar som med kortare, flexibla placeringar. Nanolfsvillans grundläggande mål är att: • Fullfölja de uppdrag vi åtar oss • Barnens behov blir tillgodosedda • Föräldrarna mobiliserar sina resurser

Nya Tag

Stigbergstorget 1, 414 63 GÖTEBORG info@nyatag.com Web: www.nyatag.com

Nya Tag

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

Torsbygården

YOUTH IN PROGRESS

www.grythvb.se

• Hem för vård och boende (HVB) samt särskilt boende nära Hemmesta • LSS boende finns i Gustavsberg • Målgrupp: Psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar • Vi arbetar med tydliggörande pedagogik • Kognitivt perspektiv Föreståndare Anna Herzing 08-570 243 20 Vårdgivare Ingela Wihlborg 08-570 242 01

Hemsida www.torsbygarden.se

Gryt HVB skräddarsyr behandlingen, vilket gör att ungdomen känner sig delaktig, bekräftad och motiverad till att genomgå en behandling.

Vägen till ett meningsfullt liv börjar på GRYT HVB. Vi kan erbjuda ett familjärt boende för ungdomar som av någon anledning inte kan bo hemma. Vi arbetar i medlevarskap vilket innebär att vi bor och lever tillsammans med ungdomarna. Vår verksamhet använder lösningsfokuserad metod med miljöterapeutiska inslag och KBT.

Nya

Målgrupp; Pojkar och flickor i 13-20 år

Antal platser, 6+4

Vi tar emot placeringar från hela landet på SoL och LvU. Nya Forsbacka HVB-hemHVB-hem AB 070 661 93661 0730-81 Nya Forsbacka AB20070 20 93 64 53

Hemsida www.forsbacka-hvb.se Mail fam.forsbacka@gmail.com

Med vår hjälp får du kraften till förändring

Målgrupp: Pojkar och flickor 12-19 år med relationsstörningar och psykosocial problematik. Behandlingsinnehåll: Miljöterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk. Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg Tel: 0923-211 80, 070-205 44 83 Fax: 0923-211 65

www.holmen27.nu info@holmen27.nu

Du som arbetar med SRSklienter - substansrelaterade störningar -

gå med i FAD!

www.fadsverige.se

Behandlingshemmen går mot en allt mer sakkunnig och fackmannamässig verksamhet. Svenska Vårds ordförande Lelle Hagström ser framför sig en utveckling där all behandling är evidensbaserad. Dock efterlyser han en större mångfald metoder. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Lelle Hagström är ordförande i Svenska Vård och en av HVB-sektorns profiler. Svenska Vård är den oberoende bransch- och näringspolitiska organisationen för fristående verksamheter inom vård, omsorg och behandling. Lelle Hagström har specialistkompetens inom KBT, organisation och ledarskap. Därtill är han ofta anlitad som handledare, konsult och föreläsare, såväl i Sverige som utomlands. I en intervju för HVB & LSS Världen tycker han att branschen bör lyfta blicken utanför tolvstegsmodellen och KBT. Dessa metoder är förvisso bra, men Sverige tycks ha en stark tendens till konsensus avseende metodval. – Jag är övertygad om att tiden talar för en utveckling som pekar mot en alltmer professionaliserad bransch, som inte bara handlar om metoder, utan också förhållningssätt, kvalitetssystem och kompetenskrav, säger Lelle Hagström. Han efterlyser en större mångfald i det vi importerar. Därtill anser han att vi själva med all den kunskap och erfarenhet vi har, också bör kunna bedriva en seriös metodutveckling i större omfattning i Sverige.

Aversiva inslag onödiga Lelle Hagström tycker att PBS, Positive Behavior Support, bör beskrivas som en metod där man genom systematisk analys utvecklar en insats och förhållningssätt där aversiva inslag blir onödiga. Det vill säga att den genom en god analys och planering

leder till ett förhållningssätt som uteslutande arbetar med förstärkningar. – PBS är ett exempel på en metod som har funnits länge i USA, och där en tidigare import av denna hade gjort hela debatten om nedläggningar och andra aversiva inslag inom vård och omsorg hade blivit överflödig. Socialstyrelsen hävdar att vård och behandling för ungdomar inte får uppfattas som aversiv. Här finner styrelsen stöd i både Barnkonventionen och socialtjänstlagen. Detta är ett slags begränsningsåtgärder som omfattar såväl HVB som LSS och socialtjänsten. – Aversiva lösningar kan vara individuella, men inte kollektiva. Det finns alternativ till detta.

Positivt arbetssätt – Vi bör vända blicken utåt. Det finns internationella metoder. I USA använder man ett arbetssätt som utgår från att klienten ska uppleva det som positivt. Det är den enda tillåtna metoden för dem med autismspektrumtillstånd och psykiatrisk problematik. Lelle Hagström ser framför sig en utveckling där all behandling måste vara evidensbaserad. Ingen behandling är evidensbaserad förrän man kunnat testa och prova den. Efter två utvärderingar med positivt resultat blir det godkänt. Tyvärr är det så att med enbart evidensbaserade metoder har vi i princip stängt dörren för egen utveckling i Sverige. Socialstyrelsens krav är också att branschen inte kommer att få jobba med annat än evidensbaserade metoder. – Det är lite synd att de kreativa stimulanserna i socialt arbete samtidigt riskerar gå förlorat, säger Lelle Hagström fundersamt. I vår iver över att reglera och systematisera kanske vi kastar ut barnet med badvattnet. ■

HVB-sektorn alltmer

professiona 44

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

liserad NR 1 – 2012 • HVB&LSS VÄRLDEN

Vi besöker ett

HVB-hem

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

Certifierat ungdomsfokus

på Krica

Med flera olika boendeformer och i en obruten vårdkedja slussar Krica ut ungdomarna i storstan. Fjorton träningslägenheter är en praktisk lösning som också sparar pengar för samhället. text: Björn Lennestig

Med stark inriktning på ungdomar utmanar Krica dem som tror att behandlingshem måste ligga i en idyllisk landsbygd. HVB-hemmen Kricagården, Trädgårdsvillan Hägersten och Trädgårdsvillan Vårberg ligger strax utanför Stockholms tullar. Emellertid döljer de tre hemmen sig fridfullt bland lövträden nära Mälaren. I denna till synes lantliga miljö har Krica sedan 1988 tagit emot tonåringar upp till 20 år med psykisk ohälsa, men utan missbruksproblem. Placeringarna kommer till största delen från Stockholm och till en mindre del från övriga landet. Från Hägersten är det bara några minuter med T-banan till Stockholms lockelser. Dock vänder Krica stadens frestelser till något positivt. – Här finns så mycket som landsbygden inte har möjlighet att erbjuda. Stockholm har enormt många valmöjligheter, säger verksamhetschef Maria Edlund. Krica har stor tillgång till bland annat skolor, teatrar och restauranger. Här finns även ett betydande utbud av fritidsaktiviteter. Hon påpekar att storstaden också är den verklighet ungdomarna oftast hamnar i när de skrivs ut från verksamheten.

Tre olika behandlingshem Kricagården har plats för tolv ungdomar i åldern 14 till 20 år. Trädgårdsvillan Hägersten kan ta fyra ungdomar från 16 till 21 år och Trädgårdsvillan Vårberg fem ungdomar från 14 till 18 år. De två senare tar emot

NR 1 – 2012 • HVB&LSS VÄRLDEN

Med fokus på ungdomar är relation och allians viktigt för förändring och utveckling, tycker Maya Heckscher och Maria Edlund. ungdomar som bedöms behöva ett mindre behandlingshem. De olika hemmen har något skilda inriktningar, olika ålder på ungdomarna och viss självständighet i verksamheten. Men de är inga isolerade öar. Krica kan slussa ungdomarna dit där den bästa interna vården finns för respektive person; ett slags individbaserad flexibilitet. På Kricagården är den genomsnittliga behandlingstiden ett år som oftast följs av träningsboende. Träningslägenheterna i Stockholmsområdet är 14 till antalet. Dessa har blivit en nödvändighet, ett lyft för vården. – Förr fanns inga lägenheter. Då satt den unge och väntade på att få en ledig bostad. Det blev en propp som både vi och socialtjänsten nu slipper, och som sparar skattepengar, säger Maria Edlund.

Sammanhang för den unge Maria Edlunds kollega Maja Heckscher, föreståndare för Kricagården, fyller i och påpekar att avbrutna processer snaras stjälper den unge i stället för att hjälpa. I dag kan Krica erbjuda en viktig sammanhängande kontinuitet för individen. – Styrkan för våra HVB-hem är att de ingår i ett större sammanhang, fortsätter Maya Heckscher. Då kan man jobba i en längre process. Hela organisationen samverkar för att kunna ge optimalt omhändertagande och behandling. Maria Edlund och Maya Heckscher konstaterar att individen kan vara på hemmet under skyddade former, att den får utvecklas i en egen takt och få lämpligt stöd för behovet just där och nu. Det gemensamma målet är att ungdomen ska finna ett meningsfullt och tillfredsställande liv. Förhoppningen är att den ungdom som skrivs ut härifrån ska kunna ha varaktiga relationer, vänner, ett boende och sysselsättning i form av skola eller jobb. De ska kunna påverka sitt liv och ha ett visst mått av ökad livskvalitet.

Viktig kontaktperson När det gäller metoder är grunden på behandlingshemmen ett systemiskt perspektiv på gruppen där familjerna är betydelsefulla och vik-

Vi besöker ett

tiga. Miljöterapi förstås, som är tydlig och förutsägbar, är ett viktigt inslag liksom psykoterapeutiska samtal. Ett omfattande uppdrag där varje ungdom har en kontaktperson som ansvarar för planeringen tillsammans med ungdomen. Samtliga behandlingsinslag är viktiga. Även om det rör sig om olika metoder länkas allt samman av ett team som stöttar den unge. Utmaningen är att hålla fast vid behandlingen, att inte ge upp. Det handlar om att orka och att finnas kvar hela vägen som ett starkt stöd. Den näst bästa lösningen kan också vara ett steg i rätt riktning. Det blir bakslag och besvikelser ibland, något som ingår i processen. Såväl Krica som föräldrar och socialtjänst har förväntningar på att behandlingen ska ge positivt resultat. Då handlar det om att förmedla hopp. – Vi strävar efter att skapa en relation som bär, även när det känns som svårast, säger Maria Edlund. Krica kompletterar vårdkedjan med något de kallar ungavuxna. Det är en psykoterapimottagning på Södermalm för unga och unga vuxna och deras föräldrar. Avsikten är att tillsammans med ungdomen hitta nya perspektiv som kan leda vidare in i vuxenvärlden.

HVB-hem

ISO-certifierat Kunskap, engagemang och utveckling är värdeord som omfattar alla Kricas verksamheter. Och för att bokstavligt få ordning på alla processer är företaget även kvalitetscertifierat enligt ISO 9001, som ett av få behandlingshem. Det betyder att allt Krica gör måste vara fastlagt, exempelvis inskrivning, behandling, ekonomi, rekrytering, utskrivning med flera. – Det har varit en viktig process för oss, eftersom vi gör lika, fastän vi är olika, sammanfattar Maria Edlund. Dock, i fokus står alltid ungdomarna: – Vi är i grund och botten en psykodynamisk verksamhet. För oss är relation och allians det absolut viktigaste för förändring och utveckling.n

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

ningen

Förteck

över

ningen

Förteck

över

den HVBGui

den HVBGui r Hem fö

ende m

www.h

2011 vbguid

vbguid

ende m

m 2011

m över ende m ningen eller Bo r Vård Hem fö guiden.se vb www.h

iden.s

vbgu www.h

en.se

er gen öv

nin eller Bo r Vård Hem fö guiden.se vb www.h

Förteck

2012

m 2011

m m 20

m ende m ler Bo Vård el

eller Bo

en.se

vbguid

www.h

över

ende ningen eller Bo r Vård Hem fö guiden.se vb www.h

Förteck

över ningen Förteck ler Boende el r Vård er m m Hem fö vårdsenhet & familje

26 Årgång

AB .se Media kholm 24 10 bguiden Compro 102 39 Stoc 0, : 08-459 rnet: www.hv Box 691 59 24 00 Fax n.se Inte Tel: 08-4 @hvbguide info E-post:

iden.s

m m 20

ning Förteck : uiden, av HVBG beställas från 2012 kan

2010

AB .se Media kholm 24 10 bguiden Compro 102 39 Stoc 0, : 08-459 rnet: www.hv Box 691 59 24 00 Fax n.se Inte Tel: 08-4 @hvbguide info E-post:

iden.s

Boende r Hem fö guiden.se vb www.h

mplar

exe rligare

enheter t ytte stret sam & familjevårds 25 ur regi ragg ån r boende ÅrgUtd vård elle hem för

2009

2008

en.se över ningen ler Förteck Vård el

för vård över hem : teckning s från ar av För n) kan beställa

elle

en.se bguid www.hv

08 m m 20

exempl

uide are t ytterlig 2011 (HVBG 24ur registret samårds enheter ÅrgångUtdrag & familjev r boende

vbgu www.h

Årgång

r Vård

m m 20

vård

vbgu www.h

vbguid

oende

2009

för över hem : från teckning av För kan beställas mplar ) are exe Guiden t ytterlig r 2009 (HVB et sam hete ur registr iljevårdsen Utdrag fam nde & eller boe AB olm Media uiden.se Compro 102 39 Stockh 459 24 10 w.hvbg 0, : 08rnet: ww 00 Fax Box 691 n.se Inte 459 24 vbguide Tel: 08info@h E-post:

enheter

m nde m

för över hem : från teckning av För kan beställas mplar ) are exe Guiden t ytterlig 2009 (HVB et sam eter ur registr iljevårdsenh Utdrag fam nde & eller boe AB .se Media kholm 24 10 bguiden Compro 102 39 Stoc 0, : 08-459 rnet: www.hv Box 691 59 24 00 Fax n.se Inte Tel: 08-4 @hvbguide info E-post:

Hem fö

ler Boe

www.h m 2008

hem för ing över s från: örteckn ) kan beställa B Guiden

lagen med d av m.m en (SoL), n om vår jänstlag och lage socialt enligt av unga (LVU), r vård d bedrive om vår de i Hemmen bestämmelser (LVM). , uppdela a hemmen n och ungdom är särskild re i vissa fall län je uka för bar rade, HVBmissbr Inom var B-hem ind ar och s länsvis. gt 12 §, HV t funktionsh tera n, ungdom presen -hem enli för psykisk för bar em Hemmengrupper: LVU B-hem B-h . HV ård HV e a, fler 27 §, öppenv följand m enligt sbrukare med heter samt sen mis LVM-he ård na iljev vux hem för ammans, fam tills vuxna över

lagen med d av m.m en (SoL), n om vår jänstlag och lage socialt enligt av unga (LVU), r vård d bedrive om vår i delade Hemmen bestämmelser (LVM). , a men upp ungdom hem är särskild re i vissa fall län bar n och Buka m varje em för indrade, HV missbr vis. Ino 12 §, HVB-h och nsh läns s ktio domar gt tera t fun presen bar n, ung -hem enli för psykisk em för em Hemmengrupper: LVU B-h B-h HV e flera, 27 §, HV följand m enligt sbrukare med årdsenheter. mis LVM-he iljev t fam vuxna hem för ammans sam tills vuxna

enheter

nde m

de i uppdela dom, mmen n och ung för bar rade, HVBind ktionsh ungdomar n, för bar

eller B

Vård el

oe eller B

en med av L), lag d gen (So lagen om vår jänstla och socialt enligt av unga (LVU), r vård d bedrive om vår ade i Hemmen bestämmelser (LVM). , uppdel da a fall hemmen n och ungdom är särskil viss i län bar ukare e, HVBm varje em för missbr svis. Ino 12 §, HVB-h ktionshindrad och län s domar igt tera t fun em enl presen bar n, ung psykisk Hemmengrupper: LVU-h B-hem för HVB-hem för e 22 §, HV med flera, följand enligt nheter. ukare LVM-hem na missbr t familjevårdse vux hem för ammans sam tills vuxna

en med av m.m L), lag d gen (So lagen om vår jänstla och socialt enligt av unga (LVU), r vård d bedrive om vår de i Hemmen bestämmelser (LVM). , uppdela da a fall hemmen n och ungdom är särskil viss i län bar ukare e, HVBm varje em för missbr svis. Ino 12 §, HVB-h ktionshindrad och län s domar igt tera t fun presen bar n, ung -hem enl för psykisk em för em Hemmengrupper: LVU B-h B-h HV HV e flera, 22 §, följand m enligt sbrukare med årdsenheter. mis LVM-he iljev t fam vuxna hem för ammans sam tills vuxna vård

enheter

lagen medvård av lagen om

r Vård Hem fö

r Hem fö

r Vård Hem fö

r vård elle smiljevård

Boende e

ningen

Förteck

r Vård r Vård r Vård Hem fö oende Hem fö oende Hem fö nde över B B r ningen r e e e dsll ll o vår e dse B ilje Förteck ler Boende vår dsjefam iljevårdsilje ed r iljevår & familje ll el med m med nde & fam regi me r boende elsense & famil ter r hem för vård elle5 irSocboeialndestyr&Helsefamem - över hem för vår19d 85elleirSoboeciandlstye &relsens regi med & fam r ns regiför Vård ns regi eller boe je vård elle eter m styr il nh för vård 5 i Socialstyrelse m hem för 1985 i Social se r hem te en rd r fa öve öve gen e 198 r ing en gen h ckningsenutöveförsta gången 198 r & ingen r vå gången elleilje vård elle Förteckn s ut första gån svarig. eller vård elle Förteckn s ut första gån svarig. senhFöenherteeterckngavingm för ds&vårfad m hem för gav s ut förstajektansvarig. rig. för vård dshem för gav eter r ds-ård årdsen mFöenhrtem vårdsprojektan fattar ca 900 och familjevår 900 hem enh v eter gav som projektansva tar ca 900 hem familjevårv enheter ns som projektan fattar ca 900 och familjevår te som pro g omfattar ca hem och familje e ans som om ns hem Sk h och fat om ns ng hem rd Ska Ska Mg m n om kni hem Ska g rd MMMGe Gerd Gerd förtecknin förtecknin dse Ge2010mårsHVförB-techem, LVU-hem, LV hem, LV hem, LV förtecknin hem, LV 2012 års B-hem, LVU2009 års B-hem, LVUvård 2011 års B-hem, LVUHV HV HV mboende, m.m. boende, boende, boende, . . .

smiljevård d me ens regi

guiden.s

över

27 Årgång

2012

iden.s

vbgu www.h

2012

Förteck

Institutionsförteckningen

HVBGuiden Hem för vård eller boende & familjevårdsenheter 2012

27:e u tgåvan

Boken ”Förteckning över hem för vård eller boende & familjevårdsenheter” gavs ut första gången 1985 i Socialstyrelsens regi med Gerd Skans som projektansvarig. Sedan 2007 är Compro Media AB ansvarig utgivare av boken. Som tidigare tar vi, som huvudregel, bara in de HVB hem som är godkända som Hem för vård eller boende av socialstyrelsen. HVBGuiden innefattar cirka 900 hem. I förteckningen finns uppgifter om:

Om varje institution finns uppgifter om:

• Särskilda ungdomshem (§12-hem) • Övriga hem för barn och unga • LVM-hem • Hem för vuxna med särskilda behov (bl.a. medicinskt färdigbehandlade psykiskt sjuka) • Övriga hem för vuxna (alkohol, narkotika, tidigare § 34 KvaL mm) • Hem för barn/unga och föräldrar • Familjevårdsenheter

• Huvudman • Platsantal • Målgrupp • Föreståndare • Personalantal • Behandlingsinnehåll • Upptagningsområde • Särskilda upplysningar • Geografiskt läge

• Inskrivningsförfarande • Språkkunskaper hos personalen • Adress, telefon, fax • Ev. e-post, ev. hemsida på Internet

HVBGuiden är den enda publikationen som innehåller samtliga Hem för vård eller boende som Socialstyrelsen har registrerat. För beställning av HVBGuiden skriv, faxa eller maila till Compro Media AB, Box 6910, 102 39 STOCKHOLM. Tel: 08-459 24 00. Faxnr: 08-459 24 10. E-post: bok@hvbguiden.se För beställning per brev eller fax använd nedanstående talong. Beställning (var god texta)

HVBGuiden 2012 1 st bok, pris 550 kr exkl moms. Härmed beställer jag

exemplar av HVBGuiden 2012

Porto betalt

Namn/Företag Utdelningsadress Postnummer

Ort

Faktureringsadress Referens/Beställare

Telefon

Svarspost Kundnr 202 743 53 110 05 Stockholm

Befattning E-post Önskar en stående beställning på HVBGuiden (utkommer 1 gång/år)

Beställningsvillkor: Faktura bifogas eller sänds separat. Porto tillkommer med 50:-/bok.

Missa inte nästa nummer av

& LSS HVB världen

För dig som arbetar inom vård, omsorg och behandling

2012

HVB & LSS Världen vill fungera som ett lackmuspapper. Vi kommer att suga upp en del av det nya, och för all del det som också ligger fördolt under ytan. Det vill vi berätta. Behovet av kunskapsutbyte är stort inom HVB- respektive LSS-området. I nästa nummer gör vi ett litet tema om övergrepp på barn. Vi frågar exhöjdhopparen Patrik Sjöberg varför han nu lägger upp ribban på nya nivåer. Patrik Sjöberg reser nämligen runt i landet med föreläsningsserien ”Hopp för barnen” tillsammans med förre topplöparen Maria Akraka, i ett arrangemang av Bris och Intersport. – Jag anser att det är vår skyldighet att skydda barnen, säger Patrik Sjöberg. ”Hopp för barnen” riktas till dem som arbetar med barn eller ungdomar. Avsikten är att öka kunskaper och ge verktyg för att förhindra övergrepp mot barn. Här intervjuar vi också en expert inom området samt inspirerar en krönikör att skriva om ämnet. Vi kommer att följa den i allt högre grad professionaliserade vården, bland annat i fråga om evidensbaserade behandlingsmetoder och kvalitetsarbete. Tolkningen av LSS och socialtjänstlagen är ett ständigt aktuellt ämne. Vi besöker ett HVB-hem, dessutom tänker vi följa kriminalvårdens uppsökande verksamhet. Socialstyrelsen inspekterar behandlingshemmen, ändå finns HVB-hem som väljer att certifiera sig. Vi frågar om det är nödvändigt. Vi hoppas följa ett litet assistansföretag som funnit en egen lösning till glädje för andra behövande. Intressanta ämnen vi kommer att bevaka är nya böcker, spelberoende, hedersrelaterat våld samt dopningsoch läkemedelsmissbruk.

HVB&LSS VÄRLDEN • NR 1 – 2012

R EC O M M E N D E D

Utdrag ur bidragsansökan till Majblomman.

Plats för anknytning.

Insamlingen kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll genom kontrollgirokonto 90 1907-6 www.majblomman.se

Posttidning B HVB&LSS Världen 1 - 2012

lanserar Version 3

Välstånd är en politisk uppgift

Lennart Hammarstedt 018-565497

se sid 25

Y N tidning!

Socialt arbete utvärderas Evidens är bevisat bra

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Erik Hjort 018-565493

Funktionellt Användarvänligt Snabb manövrering Allt på ett ställe Webbaserat Hög säkerhet

FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING

Vi samarbetar med Svenska Vård

Professionaliserad hvb-sektor

Välkommen till världspremiär av Rätt Spår Version 3. Se en trailer på www.rattspar.se och boka en egen visning av systemet med Andreas på 018-56 54 95 Andreas Turesson 018-565495

VÄRLDEN

Byråkrater tvekar om LSS

Föreställningen kan börja

Anna Westman 018-565492

& LSS HVB

pris: 45 kr

Familjehemsplacerade en bortglömd grupp

FOTO: JOHNNY FRANZÉN. BILD FRÅN TJUST BEHANDLINGSFAMILJER I VÄSTERVIK.

Returadress: HVB&LSS Världen Box 6910, 102 39 Stockholm Adressändring: adress@hvblssvarlden.se

1-2012