CONTEXT / #2 / 2014
PASSIONATE ABOUT TECHNOLOGY
NANDAN KHOKAR
Kolfiberpionjär i 3D-textilmaterial
3D-skrivartekniken
het i höganäs
Persontrafikmässan
Prins Carl Philip i möte med Jeanette Johansson
LEDARE
I min roll som affärsutvecklare har jag
Trots en viss avvaktande omvärld är det
förmånen att få vara med i flera projekt i
ett helt normalt och bra affärsläge för alla
flera av våra bolag. Det är oerhört stimu-
avdelningar på Consat Engineering AB. Det
lerande att få samarbeta med så många
ser också stabilt ut när vi blickar in i 2015.
kompetenta och engagerade kollegor. Jag brukar ju säga att vi har passion för
ler alltid Consatfanan högt och marknads-
teknik, vilket i och för sig stämmer bra in på
för Consat på ett föredömligt, eller kanske
oss. Dock måste jag lyfta fram den utmär-
snarare kungligt, sätt…
kande och djupt inneboende egenskapen
Ian har fått fart på försäljningen av grå-
hos oss på Consat av att de flesta alltid vill
vattenvärmeväxlare som Consat SES inklu-
göra allting bättre. Vi kan vara nöjda en kort
derat i sitt sortiment. Längre fram i Context
stund men sedan vill vi göra om eller göra
finns mer att läsa om SES.
mer oavsett om det handlar om utvecklare, säljare eller ledning.
P
Consat Data fortsätter att öka med fler externa kunder så till den grad att dom nu
Trots ett rekordår vill alla bolag prestera
behöver ta ett helt plan i anspråk på vårt
mer och bättre för att kunna fortsätta ut-
kontor i Partille. In- och omflyttning är be-
vecklas. Det finns alltid utrymme för för-
räknat till Jul.
bättringar!
Tillsammans mot nya mål
Consat SES med Jeanette i spetsen hål-
De senaste två åren har Consat utsetts
Under hösten har därför både Consat
som ett DI karriärsföretag. I år har teamet
Engineering och Telematics arbetat ige-
bakom karriärsföretagen skruvat upp kra-
nom sina strategier för den kommande
ven och som ett led i detta utför man bland
perioden. Consat Engineering åkte med
annat en engagemangsmätning hos per-
personal till England för att lansera sin tre-
sonalen för de bolag som är nominerade.
årsplan och Telematics åkte till Mullsjö.
Consat hamnade bland landets absolut
Consat Telematics har fortsatt att öka
högst rankade i personalengagemang och
rognosen för 2014 ser ut att sluta
under året och har också tagit viktiga steg
för första gången som mätningen utförts
på mer än 230 MSEK i omsättning
in i framtidens teknik vad gäller att stötta el-
så uppmättes ett högre engagemang hos kvinnor än hos män!
vilket är ett historiskt rekord för
och hybridbussar med information om i vil-
Consat. När den Svenska och Europeiska
ket område de befinner sig, så att bussarna
marknaden för ingenjörstjänster för stunden
vet om det är en vanlig väg, om det är en
Tack alla för ett toppenår, och som vanligt
är lite avvaktande har vår verksamhet inom
grön zon eller rentav om man är inomhus.
kom gärna med tips på nya medarbetare,
telematik ökat kraftigt! Tillsammans ger
Telematics var också med som utstäl-
bredden i Consat AB en balanserad stabili-
lare på Persontrafikmässan i Stockholm,
tet som över tid visat sig fungera mycket väl.
årets största event inom branschen.
vi vill och behöver bli ännu fler Consatare! Martin Wahlgren
För flera är det kanske första gången som ni läser ConText. ConText är tidskriften som tar sig tid att berätta mer i detalj om våra innovativa och utmanande projekt och inte minst hur det är att arbeta på Consat. Vår ambition är att med hjälp av intressanta artiklar och bra bildmaterial beskriva och lyfta fram i vilka sammanhang Consat verkar.
www.consat.se
2 CONTEXT / #2 / 2014
info@consat.se
+46 31 340 00 00
Ansvarig utgivare: Jan-Bertil Johansson Chefredaktör: Martin Wahlgren Textredaktör: Mattias Johnsson Redaktionssekreterare: Gabriella Gustavsson Formgivning: Happy Camper Reklambyrå Tryck: Billes Tryckeri
Prins Carl Philip besökte Stora Leverantörsdagen på CTH 2014-10-16
Prins Carl Philip i möte med Jeanette Johansson TEXT Martin Wahlgren FOTO Per Eve Wendel
Stora Leverantörsdagen är ett årligen återkommande event som infaller på hösten och som de senaste åren lokaliserats till Chalmers kårhus. ”En samlad manifestation för fordonsindustrins betydelse för Sverige, men också en markör för de utmaningar som både fordonstillverkare och leverantörer står inför”, enligt FKGs tidning Fordonskomponenten. Med på eventet var deltagare från alla stora fordonstillverkare i Sverige såsom VCC/Geely, Scania och Jaguar Landrover, komponentleverantörer såsom VBG Group, SKF och Plastal samt tjänsteleverantör Consat, för att nämna några av ca 500 deltagare. Arrangör av Stora
L
everantörsdagen är FKG (Fordonskomponentgruppen) som också företräder tjänstebolagen i fordonsindustrin. Consat är en av medlemmarna i FKG och representeras av Jeanette Johansson, VD för Consat SES. Sedan 3 år ingår Jeanette också i styrelsen för FKG. ”De viktigaste delarna som jag driver är att SME:er ( Small and Medium Enterprises) får skäliga villkor gällande betalningstider från våra kunder och för deltagande i forskningsprogram, tex FFI (Fordonsstrategisk Forskning & Innovation). Jag jobbar också med konkreta projekt där näringsliv och politik möts. Tjänstebolagen är en mycket viktig del av fordonsindustrins teknikutveckling och vi lever i symbios sedan många år”, säger Jeanette. Prins Carl Philip som har ett gediget intresse av fordonsbranschen, bl.a.
via sitt engagemang inom motorsport, anmälde sitt intresse för att få medverka på denna fordonsbranschdag. FKG valde ut tre bolag att få träffa Prins Carl Philip under pauserna mellan föredragen. Consat, med Jeanette som representant, var ett av dem. ”Vi talade om drivlinor och elektrifiering och vilken teknikutveckling som kan väntas i svensk fordonsindustri”, berättar Jeanette. ”Prinsen fick också inblick i de konkreta emissions- och lagkravsstyrda projekt som Consat hjälper sina kunder att ta fram. ”Med tanke på vår bransch och att den berör i princip alla, så är Prins Carl Philips närvaro och de budskap han förmedlar av stort värde”, betonar Jeanette. Prins Carl Philip har verkligen ett genuint intresse för denna viktiga bransch och han lovade att dyka upp igen nästa år.”
CONTEXT / #2 / 2014 3
3D-
skrivartekniken
het i höganäs TEXT Tobias Hammar [ Slow Communications] FOTO HÖGANÄS
3D-skrivare har på knappt tre decennier stöpt om den globala tillverkningsindustrin i grunden. Ett bolag med full koll på utvecklingen är Digital Metal i Höganäs, som med Consats hjälp har tagit fram en världsunik högprecisionsskrivare för metall. Så här gick resan till i praktiken.
I
början lät det som science fiction. När den första kommersiella 3Dskrivaren såldes i USA 1987 var det många som med rätta ställde sig frågan: ”producera fysiska föremål, lager för lager, med hjälp av bara en CAD-modell och en skrivare - är det alls möjligt?” Idag vet vi. 3D-skrivare finns numera omedelbart tillgängliga för både företag och privatpersoner. De används över hela världen i stor skala för att ta fram allt från prototyper och medicinska implantat till färdiga detaljer med allt högre precision och ytfinhet. - Utvecklingen har gått otroligt snabbt. I början skrev man ut i frigolit med hjälp av en smälttråd, vilket gjorde att du kunde ta fram exempelvis en 3D-modell av en stad till en arkitekt. Under 2000-talet tillkom en rad nya tekniker och material, när 3D-skrivare
4 CONTEXT / #2 / 2014
började användas för att tillverka prototyper till industrin. Idag är det till och med möjligt att använda dem till ”rapid manufacturing”, tillverkning av färdiga produkter i allt större serier, säger Emil Brandt, vice VD på Consat och affärsutvecklingschef inom industriteknik. 2001 var första gången Consat medverkade i utvecklingsprojekt kring 3D-skrivare. Då handlade det om en maskin som skrev ut i komposit. Idag har Consat varit med och hjälpt flera företag att utveckla 3D-skrivare. Att bolaget ligger så långt fram på området beror på att man byggt upp en förmåga att i täta samarbeten med kunderna ta tekniska innovationer till fungerande prototyper - och därefter utveckla koncepten till maskiner som går att producera. - Vi är med i alla skeden av utvecklingsprocessen och jobbar hårt för att
CONTEXT / #2 / 2014 5
3D-skrivarteknik forts.
”Det finns så många tekniker och material idag att du egentligen kan skriva ut vad som helst: produkterna kan få olika färg, form och densitet, vilket lämpar sig för en lång rad olika applikationer. Samtidigt är vi ännu bara i början av utvecklingen. Det är fortfarande fantasin hos oss ingenjörer som sätter begränsningarna och ingen vet riktigt hur tekniken ser ut om tio år.” överföra kundens kunskap om sina produkter till nya, effektiva tillverkningsprocesser. Vi sitter verkligen tätt tillsammans och jobbar gemensamt för att hitta innovativa lösningar - precis som om vi hörde till samma företag, säger Emil Brandt. Nyckeln till 3D-skrivarens stora genomslag, menar han, ligger i hur tillverkningen går till. Eftersom produkterna skrivs ut från grunden med hjälp av en färdig CAD-ritning, behövs inga gjutformar, inga specialmaskiner och ingen komplicerad bearbetning som vid konventionell tillverkning. Skrivaren gör precisionsjobbet - vilket innebär att man kan ta fram ytterst komplexa geometrier till en förhållandevis låg kostnad. - Det finns så många tekniker och material idag att du egentligen kan skriva ut vad som helst: produkterna kan få olika färg, form och densitet, vilket lämpar sig för en lång rad olika applikationer. Samtidigt är vi ännu bara i början av utvecklingen. Det är fortfarande fantasin hos oss ingenjörer som sätter begränsningarna och ingen vet riktigt hur tekniken ser ut om tio år, säger Emil Brandt, och tillägger: - Utmaningen just nu ligger i att ta fram komponenter med hög livslängd, precision och ytfinish. Det var länge svårt att få till, men på senare år har noggrannheten i skrivarna förbättrats avsevärt. 6 CONTEXT / #2 / 2014
Ett av bolagen som har varit drivande i den utvecklingen är Digital Metal, helägt dotterbolag till industrikoncernen Höganäs. Bolaget har specialiserat sig på att ta fram industrikomponenter i metall med extremt hög ytfinhet, tolerans och detaljrikedom. Kunderna återfinns inom allt från modeindustrin till flygtillverkare och internationella dental- och medicinteknikföretag. - Tillverkningen är baserad på våra egenutvecklade 3D-skrivare, som möjliggör för oss att ta fram komplicerade objekt på relativt kort tid till en låg startkostnad - och nästan helt utan begränsningar i vare sig form eller design, förklarar Ralf Carlström, VD för Digital Metal. För Höganäs del började satsningen på 3D-skrivare 2010. Då kom bolaget i kontakt med Göteborgsbaserade 3Dteknikbolaget Fcubic, vars grundare Urban Harrysson hade utvecklat en ny skrivarteknik för metallpulver och var på jakt efter en stark samarbetspartner för att kommersialisera tekniken globalt. Kontakterna ledde till att Höganäs köpte Fcubic, bildade Digital Metal och började satsa stort för att vidareutveckla tekniken. - Vi flyttade upp tre personer till Göteborg för att verifiera skrivaren. 2011 bestämde vi oss för att börja konstruera andra generationens skrivare. I samband med det sökte vi upp Consat, som hjälpte oss att ta nästa steg i utveckling-
en, säger Ralf Carlström, och tillägger att samarbetet med Consat har skett i flera olika dimensioner: - Det är fördelen med Consat: det finns mycket kunskap inom många olika områden, vilket är värdefullt när det gäller att utveckla så här pass avancerad teknik. En som har varit med på hela resan är Bo-Göran Andersson, teknisk chef på Digital Metal och den som ansvarat för att såväl bygga den nya maskinen som att sätta upp Digital Metals anläggning i Höganäs. - Ganska snart efter att vi börjat kom jag fram till att det var lika bra att sitta ute hos Consat, dels för att få mer arbetsro, dels för att Consat var så fiffiga att de slöt ett privat sekretessavtal med mig. Det gjorde att jag kunde umgås fritt med personalen på luncher och kafferaster utan att de behövde vara oroliga för vad de sa till mig. Det gynnade verkligen vårt samarbete, säger han, och tillägger att förhållandet idag är lika gott, men att arbetsformen är förändrad: - Idag är både utvecklingsarbetet flyttat till Höganäs samt förstärkt med flera Consat-medarbetare. Två av dem är Rickard Larsson och Jonas Larsson. Nu är det Consats medarbetare som blivit en del av Digital Metal. De dagar då de inte är här är de saknade – ett bra tecken på hur viktiga de blivit för oss, säger Bo-Göran Andersson.
CONTEXT / #2 / 2014 7
Michaels uppdrag:
att spara tid TEXT Tobias Hammar [ Slow Communications] FOTO Martin Lundh
KORTFAKTA: Namn: Michael Lebert Ålder: 52 år Bor: villa i Sollentuna Familj: fru och två barn, 16 och 18 år gamla Bakgrund: studier vid Chalmers i Göteborg. Jobb som konsult och delägare i en lokal teknikkonsultfirma i Göteborg. Mjukvaruutvecklare och senare chef för embedded mjukvaruutveckling på Toolex Alpha, Stockholm. På Consat sedan 2006. Intressen: segling, fotografering och att åka motorcykel. Friluftsliv, matlagning och vin. 8 CONTEXT / #2 / 2014
På uteuppdrag
I den här avdelningen kommer du i varje nummer att få möta en eller två medarbetare med uppdrag ute hos kund.
Kortare väg från idé till färdig produkt - det är ultimata konsekvensen av Michael Leberts arbete. Han har uppdrag som projektledare på Ericsson och bidrar till att utveckla modeller av extremt komplexa kretsar och kretskort - innan de ens existerar i praktiken.
T
id är pengar, lyder uttrycket, och för få människor stämmer det lika väl som för Consatmedarbetaren Michael lebert. Som projektledare och mjukvaruutvecklare på en av Ericssons Digital Asic-avdelningar i Kista utanför Stockholm ser han till att ge Ericssons olika avdelningar tillgång till digitala modeller av hårdvara som ännu inte tagits fram i verkligheten. - Det vi gör är att bygga så kallade virtuella plattformar, eller modeller av olika kretsar och kretskort, så att de som skriver programmen till hårdvaran ska kunna börja utveckla mjukvaran innan hårdvaran är färdig, förklarar Michael Lebert. Resultatet, tillägger han, är en avsevärt kortare ”time-to-market” för Ericssons slutgiltiga produkter: - Förr utvecklade man mjukvaran först efter det att hårdvaran stod färdig. Men Ericssons kretsar är idag så extremt komplexa - faktiskt bland de mest komplexa i världen - att det tillvägagångssättet skulle kräva ohållbart mycket tid. På
det här sättet kan den färdiga produkten tas fram betydligt tidigare än annars. Förutom att praktiskt leda de olika utvecklingsteamen är en viktig del av hans arbete att hålla noggrann koll på Ericssons framtida produkter. Denna blick i kristallkulan är viktig för att möta mjukvaruavdelningars framtida krav på de virtuella plattformarna. - Vi kan inte sätta igång med att utveckla den här typen av plattformar i samma ögonblick som avdelningarna börjar skrika efter dem. Det kräver så mycket arbete att ta fram dem att vi måste börja göra det - innan avdelningarna ens vet att de behöver dem, säger han, och tillägger att just detta med att tidigt upptäcka och kommunicera fördelarna med nya tekniklösningar hör till några av jobbets allra största - och mest givande - utmaningar. Som teknikintresserad var det tidigt ingen tvekan om att Michael Lebert skulle arbeta med teknik. Sedan studierna vid Chalmers tekniska högskola har han hunnit arbeta för bolag både i Göteborg och Stockholm, innan han 2006 tog klivet över till Consat. - Jag arbetade som chef för embedded mjukvaruutveckling Toolex Alpha, ett företag som utvecklade CD-produktionsutrustning. När marknaden vek sig för den typen av produkter och bolaget gick i konkurs, var vi ett gäng som gick över till Consat. Vårt första uppdrag var att se till att starta upp Consats verksamhet i Stockholm, säger Michael Lebert. Jobbet som utekonsult, menar han, innebär både fördelar och nackdelar: - En stor del av nöjet med att jobba är just att träffa olika människor, och är
man konsult träffar man nya, spännande människor varje gång man byter uppdrag. Det uppskattar jag mycket. Samtidigt innebär utekonsultrollen en utmaning i att hålla koll på vilka som jobbar på kontoret. Därför är det viktigt att upprätthålla kontakten med hemmakontoret, så att men vet vem man skall vända sig till när man exempelvis behöver kompetens eller coaching inom ett specifikt område. Det pågående uppdraget på Ericsson har han enbart positiva upplevelser av: - Det är både spännande och utmanande att jobba i en såpass stor, komplex och kompetent organisation som Ericsson. För mig som teknikintresserad är det särskilt roligt att arbeta med så mycket nya tekniklösningar. Och just detta uppdrag är extra trevligt, för här är vi två från Consat. I min roll som projektledare har jag hjälp av Martin Lundh som är Scrum master för ett av utvecklingsteamen.
”Att tidigt upptäcka och kommunicera fördelarna med nya tekniklösningar hör till några av jobbets allra största och mest givande utmaningar.”
CONTEXT / #2 / 2014 9
NANDAN KHOKAR
Kolfiberpionjär i 3D-textilmaterial TEXT Mattias Johnsson FOTO Mattias Johnsson & Dawid Johansson, samt Oxeon pressbilder
Då han var barn i Indien såg han ångloken passera och drömde om att bli ingenjör. Han utvecklade en livslång passion för vävteknik på lokala väverier, vilket oväntat ledde till Chalmers och Sverige. Här har Nandan Khokar redan varit med om att starta två innovativa företag inom vävteknik för kompositindustrin. Nu tar han återigen hjälp av Consat för att utveckla sina nyskapande idéer kring vävning av kolfiber.
Att väva tredimensionella former i kolfibertråd är svårt rent tekniskt men den som lyckas kan producera små skräddarsydda kompositkomponenter med prestanda som helt enkelt inte är möjliga att nå med traditionella lamineringsmetoder. Nandan Khokar, professor i textilteknologi för kompositmaterial vid Högskolan i Borås, har arbetat med vävteknik och kolfibervävning i snart 25 år. Han är idag en välkänd och internationellt renommerad auktoritet inom vävteknik för kompositmaterial. Flera av hans nyskapande tekniker har 10 CONTEXT / #2 / 2014
tagit kompositindustrin framåt, även om han som många andra pionjärer har fått vänta lite på genomslag i en faktiskt ganska konservativ industri.
H
an har dessutom haft turen att träffa en driven partner i entreprenören Fredrik Winberg som varit med och startat de två företag som produktifierat hans idéer: Oxeon och Biteam. Consat har hjälpt båda företagen med konstruktionstjänster, ett samarbete som inleddes för mer än tio år sedan
”Flera av hans nyskapande tekniker har tagit kompositindustrin framåt, även om han som många andra pionjärer har fått vänta lite på genomslag.”
CONTEXT / #2 / 2014 11
”Vi märkte snart att 3D- tekniken då var lite för långt före sin tid. Vi försökte prata med folk både här i Sverige och utomlands men fick inte mycket gehör. Det var inte många som kunde se vad 3D-komposittekniken kunde användas till.”
då Consats Christer Wengander började jobba på Oxeons första produktionsmaskin för kolfiberbandvävning. Nandan Khokars historia är ett klassiskt exempel på vad kombinationen av kreativitet och passion kan åstadkomma. En verklig inspirationskälla för ingenjörer med driv. Vävteknik i fokus Det började redan när han växte upp i Indien. Som pojke var Nandan Khokar fascinerad av de passerande tågen dragna av pustande ånglok med sina stötstänger, kolvar och pysande ventiler. Han såg loken passera och bestämde 12 CONTEXT / #2 / 2014
sig: Han skulle bli ingenjör – för i hans värld var en ingenjör helt enkelt en man som körde sådana tekniska, mekaniska underverk. Och fascinationen för mekanik och hur mekaniska saker fungerar har alltid funnits där, berättar Nandan. Hans barn- och ungdomsår skilde sig förstås på många sätt mycket från hur våra barn växer upp nuförtiden, det var en tid utan dagens alltid närvarande elektronik men istället full av mekanik i olika former. Som barn fick han också många mekaniska leksaker, som han ofelbart och nyfiket plockade isär. -Det första jag tänkte när jag fick en sådan leksak var alltid: Hur fungerar
den? Berättar Nandan och ler. Så ett liv som ingenjör blev närmast en självklarhet. Nandan läste textilteknik och började jobba på väveri. -Där lärde jag mig mycket – inte bara hur ett väveri fungerar. Jag hade även möjligheten att jobba mycket med vävmaskiner och andra textilmaskiner. -Jag älskar vävmaskiner, berättar Nandan och förklarar de smarta konstruktionslösningarna i olika generationers maskiner med en sann konnässörs passion, en passion så äkta att den ofelbart smittar av sig på alla som träffar honom. -Det är en unik teknik och många olika maskintyper baseras på samma
FAKTA: Kompositmaterial De första kompositmaterialen, där man armerar plast med olika fibrer togs fram ungefär samtidigt som de första plastmaterialen, runt förra sekelskiftet. På 30-talet kom den glasfiberarmerade plasten men de material vi idag tänker på som kompositer är ett resultat av rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet. Och när kompositmaterialens unika kombination av styrka och låg vikt väl visat sitt värde Kom-
i rymden var steget inte långt till användning
posit-
i avancerade flygplan – först på vissa
material
utsatta ställen och senare i allt större
har traditio-
skala. Från 70-talet och framåt
nellt byggts av
har kompositmaterial blivit
fibrer, trådar och
allt vanligare även i mer
”tyg” som laminerats
jordnära produkter, som
för att skapa olika former.
fiskespön, golfklub-
Men just lamineringen är
bor, tennisrack-
en svag länk i många lösningar
etar och i vissa bilkomponenter.
– arken kan under last släppa från varandra – så kallad ”de-laminering”, vilket förstås kan vara katastrofalt i många kritiska applikationer. Det gör 3D-strukturer i kolfibertråd intressanta, trots produktionssvårigheterna, och Nandan har börjat få allt mer gehör för sina idéer. – Folk börjar få upp ögonen för möjligheterna, berättar han.
CONTEXT / #2 / 2014 13
-Det här projektet startade något väldigt intressant. De keramiska fibrerna var så sköra att de gick av så fort de hanterades. Inga existerande maskiner kunde hantera dem – och målet var ju att få till något tredimensionellt och inte damm, säger han och skrattar. -Det var en enorm utmaning. Jag funderade mycket och plötsligt kom idén, jag kom på hur det kunde göras. Resultatet blev en labbmodell av en maskin som faktiskt fungerade någorlunda bra, berättar han. Att skapa tredimensionella objekt var på många sätt ny mark inom vävtekniken men Nandan såg direkt att det som då allmänt kallades 3D-vävning inte var vävning i egentlig mening. -Jag började skriva artiklar om de nya teknikerna och fick bland annat en publicerad i den ansedda engelska tidskriften The Journal of The Textile Institute, berättar han.
grundteknik, berättar han. Och vävmaskiner är känsliga, eftersom de producerar något mycket känsligt – tyg, men ändå jobbar de som monster! Säger Nandan och skrattar. Från Indien till Sverige, från tyg till 3D textilmaterial Nandans yrkesbana inom vävtekniken ledde honom från Indien till ett vävrelaterat projekt på Chalmers i Göteborg i början på 90-talet, och här har han stannat. De olika vävtekniker Nandan utvecklat och produktifierat tog han 14 CONTEXT / #2 / 2014
faktiskt fram och beskrev redan i sin doktorsavhandling på Chalmers. -När jag kom hit och jobbade på det projektet startade Chalmers ett nytt, europeiskt, projekt – att kunna producera något tredimensionellt, berättar han. Nandan hoppade på. -Det här var 92-93. Det var en enorm utmaning – jag hade ingen aning om vad 3D-textilmaterial var, eller med vilken typ av fibrer jag skulle arbeta. Det visade sig att det var keramiska fibrer – jag visste inte ens att det fanns sådana, berättar han.
Att väva kolfiberband Under samma period kom en professor från England till Chalmers för en konferens. Nandans egen professor introducerade honom för den engelske professorn. -Den här engelske professorn sa till mig: Nandan, jag har ett problem, jag skulle vilja väva det här, och så visade han några band av ett styvt vitt material. Jag sade: Hur mycket tid har jag på mig? Och han svarade: Ja, jag åker hem i morgon - du har tills dess, berättar Nandan och skrattar. -Jag gick tillbaka till mitt studentrum och funderade. Jag kände på materialet - jag kunde känna att det inte skulle bli lätt att väva på det konventionella sättet. Det var relativt tjockt och inte flexibelt som ett garn… -Så kom jag på en lösning! Jag gick till Chalmersverkstaden och tillverkade en enda komponent – själva hjärtat i lösningen. Runt den byggde jag en liten bordsmodell och klippte pappersremsor att arbeta med för att visa funktionen. -Dagen efter visade jag maskinen för den engelske professorn och han blev
förtjust. Vi skakade hand på att han inte skulle avslöja hur maskinen fungerade för någon och han har hållit sitt ord, vilket jag är mycket tacksam för. Kort därefter tog den svenske entreprenören Fredrik Winberg, som redan kände Nandans bror, kontakt. Fredrik Winberg var då VD för Cementa men som sann entreprenör hade han alltid ett öga på framtida möjligheter och broderns berättelse om vad Nandan jobbade med lockade. -Tillsammans beslöt vi oss att starta ett företag runt de här idéerna, berättar
Nandan. Med Fredrik Winbergs stöd patenterades de olika teknikerna och material. Vi började i liten skala med en väldigt enkel maskin för 3D-vävning. För att utveckla sina idéer inom 3Dvävning startade Nandan och Fredrik Winberg år 1997 företaget Biteam. De resulterande kompositstrukturerna får mycket hög hållfasthet och trådarnas riktning och sammansättning i materialet kan dessutom ”styra” egenskaperna i efter kundens behov. Parallelt utvecklade Nandan en unik teknik han kallar ”Uniaxial Noobing” – ett alternativt
sätt att skapa 3D-former som skiljer sig från verklig vävning, men mer om den tekniken senare. -Vi märkte snart att 3D- tekniken då var lite för långt före sin tid. Vi försökte prata med folk både här i Sverige och utomlands men fick inte mycket gehör. Det var inte många som kunde se vad 3D-komposittekniken kunde användas till. I väntan på att marknaden skulle mogna ikapp de avancerade 3D-teknikerna plockade Nandan och Fredrik Winberg istället fram Nandans teknik CONTEXT / #2 / 2014 15
”Detta har gjort de mest krävande kunderna, som Airbus och Boeing, intresserade av Biteams produkter. 3D-produkterna kan ersätta delar som idag av hållfasthetsskäl måste tillverkas i metall.” för bandvävning, konstruktionen han visat den engelske professorn, och begav sig till Chalmers igen. Oxeon och bandvävning för kompositer Chalmers hade nämligen startat en ny skola för entreprenörer och ”Chalmers Innovation” - en väg att göra bra idéer till framgångsrika företag. -Vi valde att presentera vår teknik för bandvävning och en fjärdedel av de 16 eleverna på den nya entreprenörsskolan valde att jobba med vår produkt, säger Nandan.
D
enna lovande början blev 2003 till företaget Oxeon och den patenterade produkten Textreme™. Det är här som Consat Engineering först kommer med i Nandans historia. Efter en rekommendation från en tidigare Consatkund tog Nandan via Oxeon 2005 kontakt med Consat för att industrialisera sin bandvävningsteknik. Emil Brandt, chef för Consat Engineerings Industriteknik-avdelning, berättar att Consat tog fram ett förslag på hur projektet skulle drivas som Oxeon valde att anamma. Oxeon drev själva projektet med stöd från Consat och med Consats personal på plats. -Vi valde ut Christer Wengander som satte sig ute hos Oxeon och som sedan jobbade väldigt tätt tillsammans med Nandan. Från Consats kontor
16 CONTEXT / #2 / 2014
hjälpte vi till med planering och upplägg under projektets gång, berättar Emil. Christer Wengander konstruerade produktionsmaskinen och fick på sluttampen hjälp av ännu en Consatmedarbetare, Thomas Carlström, för arbetet med ritningsunderlagen. -Resultatet blev jättebra och Oxeon tog ungefär samtidigt fram en maskin för tillverkning av de platta kolfiberband som behövdes och produktionen av Textreme kom igång. Idag har de flera kompletta produktionsmaskiner, berättar Emil. Textreme™ har fått stort genomslag i kompositindustrin då det bandvävda materialets prestanda slår konventionella trådvävda alternativ på nästan alla punkter. Den rutiga ytan ger dessutom materialet unika estetiska kvaliteter. I en värld där det inte längre är ”premium” att bara bygga saker i kolfiber kan tillverkare av F1-bilkomponenter, exkusiva cykelfälgar, hockeyklubbor och squashracketar få till det där lilla extra genom att använda Textreme istället för vanlig kolfiberduk. Oxeon har kommit långt de senaste åren, berättar Nandan och ler. -Vi har faktiskt haft besök av både stadsministern och Kungen och 2010 blev vi utsedda till Sveriges snabbast växande företag av Dagens Industri, berättar han. Efter hand har den patenterade bandvävningstekniken utvecklats och nu erbjuder Oxeon även bandvävning med olika vinklar mellan banden för
att anpassa materialets egenskaper efter kundernas behov. Oxeon är också ett av företagen på Almis ”Big 29”-lista över svenska företag med särskilt stor tillväxtkraft och potential. Uniaxial Noobing Oxeons bandvävda material är platta. De lamineras och bakas till olika former men själva kolfiberväven är platt. Den 3D-teknik Nandan tagit fram och förfinat och som han kallat Uniaxial Noobing producerar däremot tredimensionella kolfiber-”objekt” med rektangulärt tvärsnitt. Dessa gjuts sedan in i plast som reagerar kemiskt med de armerande kolfibertrådarna och ”låser” dessa. Den slutgiltiga formen fräses därefter fram, precis som när man fräser ut ett metallstycke. Det gör att nästan vilken form som helst kan skapas i ett kompositmaterial som är lätt och starkt i alla riktningar och som inte riskerar ”delaminering” - att de ihoplimmade arken lossnar från varandra, vilket ju hade varit fallet om samma form frästs ut ur ett laminerat block. -Det är inte många som idag arbetar med att producera 3D-former i komposit på det här sättet, säger Nandan. Jag kan räkna dem på ena handens fingrar. -Alla som ger sig in i den här branschen måste också använda sin egen teknik och sina egna tillverkningsmaskiner. Det finns inga 3D-vävningsmaskiner att köpa, berättar han. Det är ett investeringsintensivt område för vi bryter ny mark.
CONTEXT / #2 / 2014 17
Textreme i ishockeyklubba från Bauer
Sommaren 2012, sju år efter att Consat först var med och konstruerade den första produktionsmaskinen för Oxeon tog så Nandan åter igen kontakt med avdelningen IndustriTeknik på Consat för att få hjälp att bygga en produktionsmaskin baserad på Uniaxial Noobing. Den här gången valdes Lars Arell ut som konstruktör av den första industriella ”Noobing”-maskinen. Och precis som i det tidigare projektet betydde det ett nära och berikande samarbete med Nandan. Det här projektet är nu färdigt men av sekretesskäl kan vi tyvärr inte berätta mer i detalj om den resulterande maskinen eller produkterna den producerar, de är skyddade under lager på lager av sekretessavtal. Nandan berättar att han med samarbete med andra kommer starta ett nytt företag specialicerat på Uniaxial Noobing-producerade produkter. (Vill du veta mer kan du Googla ”Uniaxial Noobing,” så hittar du Nandan Khokars mycket intressanta men kanske inte alltid så populärvetenskapliga beskrivningar…). 3D-vävning och Biteam De traditionella 2D- och lamineringsteknikerna som fungerat väl så här långt i såväl rymd- som flyg- och konsumentproduktindustrin kommer inte räcka till för att ta komposittekniken så långt att till exempel hela flygplan blir möjliga att bygga i kolfiber. Inte heller Uniaxial Noobing-tekniken lämpar sig för alla sådana applikationer, där långa 18 CONTEXT / #2 / 2014
profiler och förbindningselement med optimala förhållanden mellan vikt, mått och styrka i specifika riktningar ofta är nödvändiga. -Vi måste tänka på ett helt nytt sätt för att ta nästa steg, berättar Nandan. Vi måste satsa på applikationsspecifika tekniker, det är själva kärnan, menar han. Och det betyder i praktiken tekniker för att väva specifika, skräddarsydda former som balkar/profiler i kompositkonstruktionerna. Biteam har arbetet mycket med att förfina själva 3D-produktionstekniken, innan de nu gått över till industrialisering och konstruktion av produktionsmaskinerna för 3D-vävning. De 3D-vävda profilerna är hållfasthetsmässigt helt överlägsna traditionella laminerade profiler eftersom dessas största svaghet – delaminering, förstås helt elimineras. Kolfibertrådarnas riktning i materialet gör också att de resulterande profilerna klarar torsionskrafter och inte bara är starka i vissa riktningar, en typisk svaghet hos laminerade profiler. Detta har gjort de mest krävande kunderna, som Airbus och Boeing, intresserade av Biteams produkter. 3D-produkterna kan ersätta delar som idag av hållfatsthetsskäl måste tillverkas i metall. Biteam jobbar även mycket för att säkerställa absolut homogenitet i produktionen, en nödvändighet för att få de fullständigt pålitliga hållfasthetsegenskaper som krävs i den här typen av optimerade spetsteknik-komponenter.
Företaget samarbetar med KTH för att ta fram hållfatsthetsberäkningar för de komplexa och än så länge unika 3Dprodukterna, en viktig del av produktifieringen av 3D-tekniken. Nandan och Consats Lars Arell arbetar nu i ännu ett projekt, med den tekniskt sett största utmaningen, att bygga en produktionsmaskin för Nandans 3D-vävteknik. Det här projektet är en del av Vinnova-Saab projektet GF-demo. Resultatet kommer att bli en mer automatiserad maskin med en högre produktionshastighet avsedd för skräddarsydda kundanpassade profiler. Lars lyser upp när han berättar om det här extremt krävande och utmanande projektet. -Det här är faktiskt det roligaste jag nånsin gjort, säger han. Det är också tydligt att nöjet är ömsesidigt. Nandan Khokar och Consat har haft ett mycket givande och nära samarbete i många år nu. En tid då tre av Nandans smarta lösningar kunnat ta steget till industriell produktion för att föra komposittekniken ett rejält stycke framåt. -Det har varit ett sant nöje att arbeta med Christer, Lars och Emil på Consat säger han och ler. Consat har alltid satt våra intressen i första rummet och har alltid hittat en väg framåt, både när det gäller tekniska lösningar och affärsrelationer. Utöver deras värdefulla expertis och deras tjänster har vår vänskap genom åren betytt mycket för mig, säger Nandan och ler.
NYANSTÄLLD PÅ CONSAT
Emma
Joakim
Nabil
Emma Vidén, 31 år (Systemdesign & Projektledning)
Nabil Fatmi, 31 år
Har studerat elektroteknik på Chalmers med inriktning mot elkraft. Bor med sambon i Linnéstaden. Intressen: Umgås med vänner, matlagning, träning och film. Har uppdrag som komponentingenjör på RUAG Space AB.
Precis färdig med skolan. Gjorde sitt exjobb på Consat. Bor i Göteborg med fru och liten dotter. Intressen: Tillbringa tid med familjen, träna, videospel och se på fotbollsmatcher. Jobbar som Resident Engineer för Actia på Volvo Torslanda.
Magnus
(Systemdesign & Projektledning)
Simon Simon Lundell, 24 år
(Telematics/Development)
(IT & Mobilitet)
Varit egenkonsult och arbetat för Swarco Technology i Danmark. Bor i Trollhättan med sambo och tre barn. Intressen: Fotboll, matlagning och läsa. Är en del av Y-team på Telematics.
Har studerat systemvetenskap på Göteborgs Universitet. Bor med sin sambo i Lilleby. Intressen: Umgås med vänner, film och musik. Jobbar med utveckling av Consat.se.
Per Sidén, 48 år
Jan Rutgerson, 45 år
(IT & Mobilitet)
(Telematics/Deployment)
Jobbat på AcobiaFLUX AB. Bor med sambon och sonen i Kortedala. Intressen: Hunden och fotografering. Sitter på Neoventa i Mölndal.
Kommer från Volvo Cars Group. Bosatt på Orust med fru och 4 barn. Intressen: Ishockey och motorcyklar. Jobbar som projektledare för bl.a FAC.
GRATTIS
Jobbat på National Oilwell Varco utanför Oslo. Bor med sambon på Danska vägen. Intressen: Träning/Friluftsliv och teknik i allmänhet. Bygger för närvarande om en vinylspelare. Har uppdrag på CGM i Borås.
Daniel Daniel Dahlin, 34 år
(Specialmaskiner) Har arbetat på Strålfors, Condesign, IUT och ENP. Bor i Älvängen och har en dotter. Intressen: Jord/Skogsbruk. Ute på uppdrag på Mölnlycke Health Care.
(Systemdesign & Projektledning) Forskat inom astronomi på Chalmers. Bosatt i Mölndal med fru och två små barn. Intressen: Bakning, matlagning, spela musik. Testar ombordladdare för Volvo.
Ulf
Jan
Per
(Produktutveckling)
Jens Jens Petzold, 46 år
Magnus Janbro, 42 år
Joakim Bodén, 25 år
Per
Ulf Söderqvist, 57 år
Per Wallgren, 47 år
(Specialmaskiner)
(Specialmaskiner)
Kommer från AVT Industriteknik AB. Bor med fru, två barn och bonusbarn i Alingsås. Intressen: Motorcykeln, löpning och vara ute i naturen. Hjälper Cochlear att uppdatera en monteringsmaskin.
Jobbat på Goodtech Solutions och TetraPak Stålvall. Bosatt i Kungsbacka och har två stora döttrar. Intressen: Musik och mountainbike. Sitter på kontoret i Partille med ett jobb för SKF.
• Lennart Persson som fyllde 60 år den 27/6
• Kamil Ali Aziz som fyllde 50 år den 24/11
• Per Svensson som fyllde 50 år den 8/9
• Mats Nordström som gifte sig den 20/6
• Tomas Midbratt som fyllde 40 år den 26/9
• Meysam Alipour som gifte sig den 16/7
• Martin Alfredsson som fick en dotter den 10/7
• Ingemar Eliasson som fyllde 60 år den 30/9
• (heter nu Meysam A. Eriksson)
• Samuel Björk som fick en dotter den 22/9
• Robert Jancev som fyllde 40 år den 31/10
• Josefin Gustafsson som gifte sig den 8/11
• Anders Wiberg som fick en dotter den 23/10
• Sebastian Loh Lindholm som fyllde 40 år den 2/11
• (heter nu Josefin Åslund)
CONTEXT / #2 / 2014 19
SUSTAINABLE ENERGY SYSTEMS
Consat SES Växlar upp TEXT Martin Wahlgren FOTO Jeanette Johansson
För lite mer än ett år sedan fick Ian Hostetter som är affärsutvecklingschef på Consat SES en förfrågan ifrån en kund som ville värmeväxla gråvatten ifrån duschar. Ian scannade marknaden för att försöka hitta den bästa lösningen och kom då i kontakt med Holländska HEI-TECH som har en enastående bra värmeväxlare.
F
ör att göra en lång historia kort slutade det med att Holländska HEI-TECH blev så imponerade över Consat SES förslag till marknadsstrategi att man i våras fick överta agenturen för Sverige. I ett samtal med Martin Wahlgren (MW), vice koncern VD på Consat, berättar Ian Hostetter (IH) om den unika värmeväxlaren.
Hur använder man en gråvattenvärmeväxlare? – Värmeväxlaren kopplas till avloppet i en dusch och använder det förbrukade varma duschvattnet (gråvattnet) för att förvärma kallvattnet som är på väg 20 CONTEXT / #2 / 2014
till duschblandaren. Installationen är enkel men kräver att man har tillgång till våningen under duschen. Eftersom vi främst vänder oss till nybyggnation av lägenheter och till stamrenoveringar och ombyggnationer av simhallar osv så är detta dock inget som helst problem. I samband med en stamrenovering som ofta genomförs genom att man installerar kassetter med all rördragning så kan man helt enkelt låta värmeväxlaren ingå i en sådan kassett. Vad är det som är unikt med denna värmeväxlare? – Verkningsgraden är mycket hög. Det finns oberoende mätningar som visar på upp till 65% i temperaturverknings-
grad, men vi brukar säga 60%, då det stämmer bättre med våra egna mätningar. – Att verkningsgraden är så hög beror på flera faktorer. Dels är värmeväxlaren stående och roterar gråvattnet mot rörets innerväggar vilket ger en väldigt hög ytkontakt per volymsenhet, dels har man utvecklat ett effektivt sätt att hantera strömningen av utgående vatten. Ett antal ytterligare små optimeringar har bidragit till den höga verkningsgraden. – En annan viktig egenskap är enkelheten, det finns inga rörliga delar eller underhållsbehov. Väl installerad så sköter den sig själv. Hur mycket sparar man per år? – Det beror såklart på hur mycket man förbrukar men för en typisk villa är, näst efter uppvärmning av själva huset, uppvärmning av vatten den största energiförbrukaren. Att kunna halvera energiförbrukning när man duschar är därför något som direkt märks på energiräkningen, speciellt om man har
”Payoffen på investeringen är så bra, och dessutom lätt att räkna på, så alla vi träffar är intresserade.”
tonåringar. Här har ni lite matnyttiga referenser: – Jag brukar visa följande formel för personer som snabbt vill göra ett överslag: V (m3) X ∆T (°Celsius) X 1,158 = E (kWh) ≈ SEK. I en vanlig familj går det i snitt 60 liter/dusch och temperaturen är ca 40 grader Celcius. Det innebär ett ∆T på ca 16 grader. Har du tonåringar? En tiominutersdusch förbrukar
mellan 90 och 150 liter. Nu kan du räkna på din egen familj. Har ni hunnit genomföra några affärer ännu? – På mycket kort tid har vi fått en oerhört positiv respons från allt ifrån arkitektbyråer och projektörer till fastighetsägare och förvaltare.
Payoffen på investeringen är så bra, och dessutom lätt att räkna på, så alla vi träffar är intresserade. Vi har redan sålt in ett antal projekt och vi är i förhandling med flera nationellt stora fastighetsbolag som vill prova. Att kunna spara pengar och samtidigt bidra till att förbättra miljön på ett sätt som inte ens påverkar hur vi lever är helt kort så bra att ingen säger nej. CONTEXT / #2 / 2014 21
Consat Telematics KONFERENS
Telematics konferens i Mullsjö TEXT Thomas Ottosson FOTO Mattias Johnsson
Grupparbete: Vägar mot ett (ännu) bättre Consat Telematics.
Consat Telematics hade en tredagars konferens på hotell Mullsjö i november, en uppföljning på den konferens vi hade i Varberg 2011.
S
om vanligt var detta ett tillfälle att både umgås, ha kul och gemensamt diskutera och fördjupa sig i företaget och våra framtidsplaner. Så utöver höghöjdsbanan, ziplinen, badtunnorna, salongsgevärskyttet, trampbilsracen - och ett par sena kvällar, presenterade vi en ny organisation med tydligare ansvarsområden, och vi diskuterade hur vi ska bli bättre på sådant vi idag är sämre på. Vi har kommit långt sedan Varbergskonferensen och det finns saker som behöver justeras för att hantera den framgången på bästa sätt. Kort sagt: vi behöver helt enkelt bli bättre på ordning och reda. Så här med facit i hand är det lite intressant att se vad vi pratade om i
22 CONTEXT / #2 / 2014
Varberg och vilka mål vi satte upp då. 2011 pratade vi om hur vi skulle komma ut på marknaden och vinna affärer. Vi pratade om ”Hällered”, ”Flygfrakt” och reklamfinansierade skyltar, men framför allt pratade vi om mission och vision. Vi hade som mål att omsätta 52 miljoner 2013 och vara runt 55 anställda. 2014 pratar vi om hur vi skall bli bättre på leveranser och svara upp på kundkrav. Vi pratar om var vi skall satsa och hur vi kan hjälpa våra befintliga kunder. Vi har som bolag ett helt annat självförtroende nu. När vi pratar om våra kunder, som Skyss, AKT, Sudbury, Thunderbay, Z-trafiken, Flygbussarna, Boreal och Fleet Management är det lätt att glömma att mycket av dessa
projekt faktiskt hänt sedan vi var i Varberg. Vi har så klart missat saker och gjort våra kunder upprörda ibland under projektens gång. Vi missar ibland att ge snabba svar och vi som skriver offerter gör en massa fel. Men låt oss inte glömma att vi har levererat projekten. Systemen fungerar. Kunderna är nöjda. När detta skrivs, den 25:e november 2014, har t.ex. Skyss de senaste 10 dagarna haft 100 % kommunicerande fordon (563 bussar). Etthundra procent. Det är värt en eloge till alla som jobbat stenhårt natt och dag under många år för detta (och alla andra) projekt. Naturligtvis skall även våra vänner på plats i Bergen ha en eloge och ett tack!
CONTEXT / #2 / 2014 23
Consat ENGINEERING I ENGLAND
ENGINEERING Konferensresa England 2014 TEXT Magnus Ohlsson FOTO David Berg
Fyra intensiva dagar i England i oktober ligger bakom oss och vi får leva på de goda skratt och minnen ni alla bidrog med. Maten kanske vi helst vill glömma men den är ju ett minne i sig. Jag måste ge er beröm för att ni inte missade en enda utsatt tid oavsett om det gällde flyg, buss, mat eller konferens. Vi var ju ändå över hundra personer. Ett stort MVG till er alla! Affärsplanen är presenterad och resultatet av grupparbetena arbetar vi vidare med. Tack för alla bra förslag! 24 CONTEXT / #2 / 2014
Ett av besöken var på Aston Martin
Genuint hantverk på Morgan
CONTEXT / #2 / 2014 25
26 CONTEXT / #2 / 2014
Persontrafikmässan i Stockholm TEXT Thomas Ottosson
FOTO Mattias Johnsson
Under några hektiska dagar i slutet av oktober gick persontrafikmässan av stapeln. Mässan återkommer vartannat år och kan ses som den största nordiska mässan i kollektivtrafikbranschen. Utan överdrift kan man säga att alla var där.
V
i var naturligtvis också där och det är både glädjande och slående att se vilken utveckling som skett sedan förra mäs�san. 2012 hade vi en liten, inte speciellt välbesökt, monter med otydligt budskap. 2014 ställde vi ut med mässans snyggaste monter som dessutom var lika stor som de stora multinationella
konkurrenternas monter. Vi hade under mässan nöjet att ta emot besökare från bl.a. Västtrafik, SL, Skånetrafiken, UL, Veolia, Arriva och Keolis. Extra roligt under dessa mässor är bredden bland besökarna; politiker, huvudmän, chaufförer, leverantörer och konkurrenter. Alla samtidigt och i en helt oförutsägbar blandning.
CONTEXT / #2 / 2014 27
Henrik Lundqvist presenterar Consat Trophy Henrik Lundqvist presenterar Consat Trophy för Göteborgs ishockey-cup som är världens största ishockeycup för ungdomar. Consat Trophy delas ut till turneringens bäste målvakt som vinner en Bauer målvaktsmask som vinnaren får designa själv och som målas av världens främste maskmålare Daveart
www.consat.se