Courage #1 2013

courage nr 1 2012 pris 30 kronor

Innehåll courage nr 1 2012

Courages giftskola lär dig vilka växter som renar inomhusluften. Sid 28

4 Största möjliga inspiration Cecilia Nordlund brinner för makten att uttrycka sig. Nu är hon programledare för Fräng, ett pepprogram där okända band skriver låtar tillsammans med kända artister.

8 Från snabba cash till hemlös Håkan Forstén är ansvarig för den sociala verksamheten på Courage. Han är före detta Alumaförsäljare och under 15 år levde han som hemlös i Malmö. Här berättar han om sitt liv som fram tills för fyra år sedan präglades av narkotika, våld och gängkriminalitet.

14 Provocerande experimentverkstad Hemma hos Maja Söderberg pågår en ständig utveckling mot en mer klimatsmart livsstil.

20 Majas recept för sensommar & höst Maja Söderbergs goda recept ur hennes kokbok »Sju årstider i Majas kök«.

22 Högt pris för torra armhålor?

Courage testar ekologiska deodoranter och tipsar om testpanelens fem favoriter.

24 Courages giftskola del 1 Lär dig grunderna om våra vardagsgifter.

26 Courages giftskola del 2 Lär dig vilka gifter som kan finnas i kroppen och hur de påverkar dig.

28 Courages giftskola del 3 Här är några av växterna som renar inomhusluften från de osynliga gifterna.

30 Kraftkällan Safija Imsirovic är en kvinna som vänt blad och hittat kraften.

32 Är du modig?

Courage har varit på stan för att reda på hur modiga Malmö-borna är.

34 En hållbar stad Courage bad professor P-O Östergren som är en av kommissionärerna att förklara vad han menar med social hållbarhet.

Omslagsbild

En av Maja Söderbergs kaniner, läs mer på sidan 14.

Foto: Max Alm-Norell

Mod att förändra Courage står för mod att förändra och jag tror på förändring.

För tretton år sedan började jag jobba för att starta gatutidningen Aluma och i augusti 2001 kom första numret ut.

Genom åren har jag sett många män och kvinnor resa sig och förändra sina liv.

En av dem är Lennart, som blev mr Aluma med många Malmöbor. När vi träffades första gången hade han nyligen valt bort drogerna och bodde på ett härbärge. På ett år byggde han upp sitt nya liv med ett eget förstahandskontrakt, en fast anställning på Aluma, mc-körkort och en massa nya vänner.

Tillsammans rekryterade vi Alumaförsäljare bland de hemlösa män och kvinnor som stod längst ifrån bostadsmarknaden, eftersom vi var övertygade om att de skulle ha störst nytta av att sälja tidningen.

19 av de 28 män och kvinnor som sålde Aluma under första halvåret fick inom några år en egen lägenhet. Nio fick jobb.

Nuförtiden möter jag ofta före detta Alumaförsäljare på möten med olika föreningar och på konferenser om till exempel brukarinflytande.

När jag slutade som chefredaktör för Aluma så slutade jag också att läsa tidningar och jag har följt nyhetsrapporteringen väldigt sporadiskt de senaste åren. Av den enkla anledningen att jag blir så fruktansvärt upprörd över så mycket som jag läser om och som jag inte kan påverka. Jag ser Courage som Alumas storasyster, lite äldre och lite klokare. Med Courage kommer vi på redaktionen lägga pussel för att se helheten och hur allt hänger ihop. Vi kommer inte lägga energi på att leta efter fel utan lägga all kraft på att visa på lösningarna.

Vi ställer oss frågan: Hur skapar vi ett samhälle som fungerar för alla?

Trevlig läsning!

Elisabeth Gudmundson Chefredaktör och ansvarig utgivare elisabeth@couragemagazine.se

Lennart lever inte längre, men jag vet vad han hade sagt om allt som hänt i vår stad: ”Vi människor behöver känna hopp inför framtiden och känna att vi finns i ett sammanhang.” Lennart och jag var ofta ute och berättade om Aluma och på vårt sista föredrag sa Lennart att om han fick önska sig en enda sak skulle han vilja spränga Öresundsbron. Inte för att den är ful utan för att inflödet av narkotika ökat dramatiskt. Droger som han kommit att hata, men som tidigare varit hans trygghet. Om jag fick önska mig en enda sak hade det varit att fler fick känna Lennarts livsglädje, älskar man livet så mycket finns det inte tid för droger.

Redaktör Courage nr 1 Elsa Widerberg Catarina Rolfsdotter-Jansson Text Catarina Rolfsdotter-Jansson Jennie Larsson Johanna Lindberg Kristin Montagu-Evans P-O Östergren Foto Anna Alexander Olsson Eld & Lågor Karin Oddner Kristin Montagu-Evans Max Alm-Norell

AD & Grafisk form Joakim Olsson / Top Dollar

Repro/Tryck Exaktaprinting

Annonsförsäljning Elisabeth Gudmundson annons@couragemagazine.se

Upplaga 10 000

Adress till distributionslokalen Courage C/O Gemenskapens Hus Spånehusvägen 83 214 39 Malmö Distributionsansvarig Håkan Forstén hakan@couragemagazine.se

Tack!

Cecilia Fredholm, Gry Berglind, Hildegard Denninger, Ingemar Holm, Lars Fohrman, Rolf Hedman

Papper Omslag Amber Graphic 240 g Inlaga Amber Graphic 130 g Courage kommer ut med 4–6 nummer per år Köp enbart av försäljare med Courage-bricka

Så här funkar det Tidningen kostar trettio kronor, försäljaren köper tidningen för femton kronor, säljer den för det dubbla och behåller mellanskillnaden.

En del av intäkterna från tidnings- och annonsförsäljning kommer att gå till Courage ideella förening. Exempelvis kommer fem kronor per såld tidning och 30% av intäkterna från annonsförsäljningen och våra csr-paket att gå till Courage ideella förening.

Hur gör vi?

Tidningsförsäljningen är det första steget tillbaka in på arbetsmarknaden, där försäljarna själva bidrar till att starta upp nya verksamheter där de kan få arbetsträning och anställning.

Vår ambition är att kunna anställa ett tiotal försäljare inom tre år, på hel-eller halvtid.

3

C EC I L I A N O R D LU N D B R IN N ER F Ö R M AK TEN ATT U TTRYC K A S IG

Största möjliga inspiration, tack!

Fantastisk kul och otroligt läskigt. Så beskriver Cecilia Nordlund jätteutmaningen att programleda Fräng. Under hösten är det premiär för musikprogrammet som hon har jobbat i åratal på att sälja in.

– det är skitsvårt att göra tv och vara programledare och ansiktet utåt. Det är också det som är kul, för det är längesen jag utmanade mig själv så mycket. Jag har börjat fatta att det är läskigt att göra bra grejer.

Cecilia Nordlund lägger till det där när vi egentligen har avslutat intervjun. Som hon uttrycker det: Hon vill bara säga lite mer om mod.

Vi sitter ner i Möllans kanske livligaste hörn. På Kaffebaren landar vi efter semesterveckor på vischan med bad, barn, magiskt ljus, glassar, gutar.

Eftersom vi följer varandra på Instagram är det där snabbt avklarat. I ett snack med Fräng som utgångspunkt glider Cecilia lätt över till världsproblem och religion via inspiration, kreativa blockader­och mod samtidigt som Möllevångstorget töms på grönsaker och bekanta råkas i vår närhet.

Under våren har hon spelat in Fräng. I oktober sänds första programmet, som är ett som de säger webbexklusivt ungdomsprogram, på SVT Play. Idén har hon filat på tillsammans med Johanna Olofsson och Maria Reihs i flera år. Malmötrion som kallar sig idékollektivet GLÖD har pitchat om och om igen.

Till slut nappade SVT.

I Fräng skriver ett band, där medlemmarna är under 20 år, en låt tillsammans med en etablerad artist.­Sedan framför de låten live, samma dag.

– Vi har jobbat dag och natt i vad känns som ett år för att få ihop de här åtta avsnitten. Det har varit en häftig resa med fina bidrag från massa band från hela Sverige, från Trelleborg till Kiruna, Koskullskulle för att vara exakt. Det har varit grymt kul att få träffa alla de här banden och artisterna, och se vad de har hittat på tillsammans.

Självförtroendepepp

Cecilia Nordlund har såväl solosatsningar som band bakom sig. Och under flera år har hon kört en låt­ skrivar­­workshop som hon kallar nO Respect. Bland annat på Popkollo. Hon har suktat efter större spridning.

– Jag tänkte att det skulle vara väldigt roligt att göra samma sak på tv. Jag har helt enkelt velat göra ett pepp-program. Jag brinner för att unga männi­ skor ska hitta sin röst, att de ska få uttrycka sig.

Att inspirera så många som möjligt till att skriva egna låtar är lite av ett mantra för Cecilia.

Hon vill ta kål på myten att det måste vara så svårt att skriva en låt.

5

Namn Cecilia Nordlund Familj Man och dotter, 2,5 år Bor Rörsjöstaden Aktuell Programledare för musikprogrammet Fräng som sänds på SVT Play i höst. En fjärdedel av Sunshine Rabbits.

Cecilia Nordlund om…

Sin medverkan i dokumentären »Jag är min egen Dolly Parton«: – Det var fantastiskt att vara en del av sådan kvinnokraft som det blev. Filmen är viktig och tar upp viktiga saker och då är jag gärna med och bidrar. Det är inte en film om oss som individer, utan vi fem blev en kvinna tillsammans.

Sin singel »Alla sa att allting var farligt« som släpptes i våras: – Den är inte så konstig och det är det svåra, att våga vara enkel. Jag tror jag alltid har skadat mina låtar, om jag gjort en perfekt melodi ska jag fucka upp den eller göra det lite skevt.

Sunshine Rabbits (bandet som hon har tillsammans med Petra Lilja, Lotta Wenglén och Carolina Carlbom): – Som vanligt har vi bara kul, annars orkar vi inte med det. Så fort vi försöker bli seriösa blir det konstigt. Man kan se skivan som vi släppte i våras som både ett bokslut och en nystart.

Skillnaden mellan att vara sångerska och programledare på tv?

– När man är musiker representerar man bara sig själv och det man själv gör. Som programledare ska jag fronta ett helt team, en hel redaktion. Det är inte så att jag tar jättestor plats i Fräng, men jag sticker ju ändå ut hakan och just tv är lite läskigt.

Malmö: – Jag gillar Malmö, jag vill inte bo nån annanstans i Sverige. Det goa är att det är lätt att förverkliga sina infall och idéer, folk vill ofta samarbeta. Det är det fina med Malmö, har man en vision och en vilja och drivkraft är det rätt lätt att ta sig fram om man bara är jäkligt envis. Sen kan det vara svårt att komma längre än till en viss nivå.

– Det är ju inte alls svårt. Det svåra är att våga lita på sig själv och att hitta modet att göra det. Det är egentligen det jag pratar om när jag gör låtskrivarworkshops: Själva låtskrivandet är en procent, 99 procent handlar om självförtroendepepp.

Cecilia är bra på att snacka. Orden, meningarna, svaren. De flödar. Men det hon främst vill är att göra.

För hon är mer en praktiker än en teoretiker. 2003 var Cecilia med och drog igång Popkollos Malmö­ förening. Nu har hon klivit åt sidan, men hjärtat bultar fortfarande för verksamheten som jobbar för en jämställd musikbransch genom att arrangera ­musikläger och andra verksamheter utan män.

Rädda skeppet tillsammans

Hon kallar sig själv actionperson.

– Det är det jag gillar med Popkollo. Det är jättepolitiskt men man snackar inte så mycket – man gör! Jag har faktiskt alltid bara gjort. Jag har stått längst fram genom att sjunga och spela och det är min grej – att visa mer än att prata.

»Man måste jobba kollektivt. Man blir mer modig om man gör tillsammans.« Hon pratar mycket om vikten av att göra saker tillsammans. Att vi människor behöver slå oss ihop för att världen ska fungera.

– Man måste jobba kollektivt. Man blir mer ­modig om man gör tillsammans. Jag tror inte att vi behöver fler Jesus, gurus eller fler soloartister.

Faktiskt. Vi behöver fler band och fler grupper. Om vi ska rädda skeppet måste vi göra det tillsammans.

Alla har potential. Med risk att låta som en new agetant – vi behöver göra det ihop och fatta att vi alla sitter i samma båt. Vi är alla faktiskt extremt ounika.

Trots att Cecilia själv haft fanatiska perioder och sökt sig till andliga ledare för att hitta mening och stöd tar hon numera helst avstånd från religion.

Anledningen är att hon ser just religionen som det största hotet mot vår värld, och hon vill absolut inte pracka på idéer i någon slags nyfrälst anda. Hon tror på kollektivets styrka men samtidigt anser hon att det inte går att gömma sig bakom någon annan.

– Jag tror inte att någon kommer fixa det åt dig.

Det finns ingen Gud, det finns ingen synd, det finns inget helvete. Det vi har är det vi har här och nu får vi fixa det. Man kommer inte undan, man måste tänka själv och lita på sig själv. Det är det jag har lärt mig.

Tillbaka till hennes pedagogik. För att utveckla

den gick hon under förra året en skrivpedagog­ utbildning på Skurups Folkhögskola.

– Jag har hållit på i blindo i så många år och bara hittat på själv. Så det kändes skönt att få struktur på formen och träffa andra pedagoger.

Viljan att lära ut hör ihop med det som hon tycker är det finaste som finns: Att väcka någons lust.

– Det är det bästa! Att se hur det lyser i ögonen hos någon som just har skrivit en text, det är det som får mig att bli glad och gå igång.

Discopoesi

Hennes vilja att jobba med barn och unga handlar inte så mycket om att alla kan bli rockstjärnor som att sprida makten i kommunikation.

– Allting börjar när man är liten. Ju tidigare man får reda på att man själv har makten i kommunikationen på nåt sätt och hittar ett sätt att uttrycka sig, desto lättare blir det att ta fram sig fram i samhället.

Utbildningen har resulterat i en helt ny workshop: »Discopoesi – moonwalk med papper och penna«­ och i september åker hon runt till tredjeklassare i Malmö och mixar dans med poesi. Hon ser mycket fram emot sitt nyaste experiment.

– Vi ska dansa och headbanga och sånt, och skriva dikter. Dansa, skriva. Dansa, skriva.

Den stora skillnaden mellan treor och tonåringar, som hon jobbat mest med, tycker hon är spontani­ teten. Treor tänker inte så mycket på sin output.

Själv är Cecilia väldigt oregelbunden i sitt skrivande, speciellt nu när hon har barn. Hon skriver i perioder, andra sjok gör hon ingenting alls. För att komma ur blockader tycker hon det handlar mycket om att släppa kontrollen. Hon kan komma på två konkreta tips på hur man kan göra det. Ett: Gå ut och gå själv, då kan det släppa. Två: Skriv på morgonen, innan du riktigt har vaknat.

Eller så kan man lära sig av yngre förmågor, ta ­efter deras självklara nyfikenhet. För Cecilia har insett att man sällan blir lika bra som när man var 17. Det är också en anledning till att hon gillar att umgås med barn och unga.

– Samtidigt som de är rädda, så klart, finns en fantastisk oräddhet hos dem. Det finns en ny­ fikenhet på att leva och lära sig grejer.

Hon beskriver öppenheten och naiviteten som härlig och befriande. Och hon tror att det nog är många som jobbar för att behålla den känslan som vuxna. För även om hon visst känner deppiga kreatörer tycker hon att de allra flesta som har jobbat länge med att skapa är barnsliga, lekfulla och glada.

– När man är vuxen handlar det mycket om att hitta de där rummen där man får leka liksom.

text jennie larsson foto anna alexander olsson

7

Från snabba cash till hemlös När Håkan Forstén stod på toppen­av sin kriminella karriär levde han i överflöd. Han förlorade allt och kom att bli en av Malmös första Alumaförsäljare. Nu är han ansvarig­för den sociala verksamheten på Courage. Här berättar han om sitt liv som ­under många år präglades av ­narkotika, våld och gängkriminalitet.

f

ram tills för fyra år sedan gick hela Håkans liv ut på att tjäna snabba pengar för att få dagens dos av heroin. I 25 år levde han i sin heroinbubbla och han beskriver sig själv som en person som hade avsagt sig allt ansvar gentemot sin omgivning.

Vintern 2008 tog det stopp. Då häktades han, oskyldigt anklagad för ett brott som kunde leda till ett långt fängelsestraff om han ansågs skyldig.

– Jag satt häktad med fulla restriktioner i tre och en halv månad. Jag hade varit illa ute tidigare men inte på det här sättet.

Håkan berättar att han hade bestämt sig för att dö som narkoman, men där i häktet hände något.

– Jag insåg att jag inte längre hade valet att dö som narkoman. Jag insåg att jag kanske aldrig mer skulle kunna sätta mig i en glänta och titta på solnedgången.

Jag kom till insikt att mitt liv var viktigt och att jag höll på att slösa bort det. Livet går så här fort, säger han och knäpper med fingrarna.

Håkan hade nått vad man brukar kalla sin personliga botten.

– Jag dog själsligt inne på häktet och där i min ensamhet sökte jag styrka genom att be till Gud. Livsavgörande vägval

Vi träffas i Slottsparken för att tala om hans liv och hur det blev som det blev. Håkan har många minnen från parken. Här lekte han som grabb och här härjade han som tonåring.

Håkan läser just nu boken Maffiakrig av Sydsvenskan­reportrarna Joakim Palmkvist och Tobias Barkman­och han känner igen mycket från sitt eget liv.

8

– Författarna beskriver hur unga män i sena ton­ åren står inför ett vägval. Antingen fortsätter de med det kriminella livet eller också träffar de en trevlig tjej, skaffar ett jobb eller utbildning.

Vi backar bandet till sommaren 1979, året då Håkan tog studenten med toppbetyg. Han hade kommit in på Juristlinjen och stod inför sitt vägval. Han minns hur hans pappa väckte honom på morgonen under sommarlovet för att han skulle gå ut och söka jobb.

– Han sa: Jag har ansvar för dig tills du fyller 18 år. Jag blev myndig den sommaren och då bad jag honom dra. Nu var ansvaret mitt och jag hade hittat sätt att göra snabba pengar. Jag var otroligt omogen för min ålder och jag förstod inte bättre. Jag gick på några föreläsningar, men istället för att köpa böcker köpte jag en trimmad Amazon för studielånet. Jag tänkte att jag gör det som är roligast. Du vet, lite fart och fläkt. Och så går det 30 år, konstaterar Håkan med en grimas.

Bara symptom

Det kriminella livet flöt på under hela 80-talet.

Då var Köpenhamn redan uppdelat i gäng och Håkan­ var medlem i ett pakistanskt gäng. Han menar att gängbildning egentligen bara är ett symptom på hur samhället ser ut.

– Istället för att konkurrera var en för sig, tävlar man tillsammans i gäng. Det finns en trygghet med en tydlig makthierarki, säger Håkan.

Han menar att de växande sociala klyftorna och segregationen har lett till ett allmänt tillstånd av hopplöshet.

Många unga killar ser ingen möjlighet att göra vanlig karriär och då blir kriminaliteten ett alternativ.

– De har en fruktansvärd kraft, de här killarna.

Tänk om vi kunde ta tillvara den kraften. Jag kan känna sån sorg när jag ser dem. Jag vet ju vad de har framför sig.

Håkan tystnar och det är tydligt att han motvilligt talar om de kriminella åren. Han skruvar lite på sig och fortsätter.

– Jag står för att jag varit kriminell narkoman, men… det är som om jag talar om någon annan, men ändå inte. Jag var rätt dum, konstaterar han.

Som hämnd på en dumhet slog de ökända Amagerkillarna honom sönder och samman för att sedan slänga honom i Nyhavnskanalen. Håkan sjönk till botten och han visar med armarna hur han kravlade sig längst med botten och upp till ytan.

– Jag blev lite försiktigare efter det men jag var inte rädd. När jag var mitt uppe i det kretsade livet kring vem som var farligast, driftigast och vem som hade störst påse. [vem som sålde mest narkotika, reds komm.] När jag stod på topp hade jag flera lägenheter, bilar och motorcyklar och ett överflöd av pengar. Då bildade jag familj och jag har två barn i Danmark.

Båda gångerna hans fru skulle föda satt han i fängelse. Åren gick och efter finanskrisen på 1990-talet försökte Håkan få ordning på sitt liv. För att visa frun.

Det slutade med att han var tvungen att fly från stan med dödshot hängandes över sig. Han flydde till Malmö och bestämde sig för att lägga kriminaliteten på en lägre nivå.

– Problemet är att när du jobbar på en mellannivå då börjar folk att trampa på dig. Så är det i den kriminella världen.

»Hon sa att hon tyckte om mig. Hon tyckte om MIG! Vad fanns det att tycka om, tänkte jag.«

Håkan menar att de olika andningshål han hade under början av sin drogfrihet var otroligt viktiga.

Strategiska punkter där han träffade vänner. »Lite hej och sådär, caféhäng. Comigens café var ett av den. Där träffade jag ofta Lennart. Hörnan är ett annat.« Lennart var anställd på Aluma där Håkan arbetat. [reds. anm.]

Mellannivån ledde till hemlöset och i mitten av 1990-talet lärde Håkan känna sin nuvarande sambo Annika.

– Jag flyttade in hos henne för att jag tjänade på det, sen märkte jag att det här var en riktigt snäll tjej som jag inte ville utnyttja. Då sa jag att jag ville att vi bara skulle vara vänner, men hon sa att hon tyckte om mig. Hon tyckte om MIG! Vad fanns det att tycka om, tänkte jag. Tidigare hade jag alltid sabbat det när någon kommit för nära.

11

Som hemlös började Håkan sälja gatutidningen Aluma. Han har många minnen från den tiden.

De flesta handlar om Lennart Thübeck som då var ansvarig för den sociala verksamheten på Aluma.

– Jag kände Lennart sen tiden han var aktiv missbrukare och även då var han rakryggad. Jag såg hans förändring, men framför allt såg jag hans tålamod med oss försäljare. Då hade jag noll tillit till samhället, men jag litade på Lennart. Han visste vad han talade om och han hade tagit sig ur det.

Håkan menar att det viktigaste Lennart gjorde och det som fick det att fungera på kontoret, mitt bland hemlösa och ibland ganska stökiga försäljare var att han visade respekt.

– Han sa: Jag visar dig respekt och jag kräver att du visar mig respekt. Om respekten hade brustit skulle det blivit kaos, menar Håkan.

Håkan friades från misstankarna 2008, men dömdes till ett kortare straff för ett annat brott. När han blev släppt från Tingsrätten gick han ner till Alumas kontor för att få stöd och råd av Lennart.

– Varje gång det dök upp något gick jag ner till Lennart. Han sa till mig att gå till Frivården och be om hjälp, och det gjorde jag. Den 21 april 2008 bad jag om hjälp och fick det.

Håkans fängelsedom omvandlades till behandling i ett år. När han kom tillbaks till stan ville han visa Lennart att han fixat det, men Lennart låg på sjukhus och hade precis fått en cancerdiagnos. Håkan beskriver hur han någon månad senare träffade Lennart på Möllevångstorget och hur denne lös upp och kramade om Håkan.

– Jag kände att det kom från hjärtat och att han var stolt och glad för min skull.

att han tog till orda: När jag var i behandling frågade man mig hur jag skulle försörja mig. Jag hade vänner som sysslade med ekonomisk brottslighet och som ville att jag skulle jobba för dem. Jag tackade nej eftersom jag visste vad det skulle leda till. Men så hamnar jag HÄR. – Det kändes så skönt att få säga det. Cheferna talade på precis samma sätt som mina kriminella vänner, de använde bara andra ord. Efter det mötet tappade jag allt engagemang. Jag kände mig blåst och att jag varit delaktig i blåset, att jag lurat människor.

Några månader senare var konkursen ett faktum.

»Idag vill jag hjälpa andra i både det lilla och i det stora, det är mer värt än allt guld och pengar« – Jag har gått och drönat i ett år och jag har verkligen behövt tid för att smälta allt som hänt. Jag har nästan isolerat mig ute på Backarna [Kirseberg, reds. komm.]. Jag och Annika hittade tillbaka till varandra och nu bor vi ihop i hennes barndomskvarter. Hon fanns där för mig när jag ville göra upp med det förflutna och bli skötsam. Jag vill bli gammal med henne.

Tillsammans har de köpt Alba, den drygt ettåriga rottweilertiken som ligger vid Håkans fötter.

– Det är så mycket glädje med en hund, men en hel del ansvar, säger han och stryker Alba över ryggen.

Intressant resa

Ekonomisk brottslighet

Med drygt ett års drogfrihet i ryggen fick Håkan jobb som motivatör inom ett EU-projekt som ­startades av Comintegra.

– De talade om delaktighet, socialt företagande och det lät fantastiskt. Åh, så naiv jag var, utbrister Håkan och himlar med ögonen.

Han beskriver hur de ansvariga aldrig syntes till och när en av hans chefer slutade se honom i ögonen började Håkan ana oråd. Så småningom visade det sig att allt varit ett fuskbygge. Vid ett personalmöte påpekade en av cheferna hur viktigt det var att de skulle vara ärliga mot varandra. Håkan berättar 12

Även om Håkan har många minnen som han inte är stolt över, tycker han ändå att det varit en intressant resa och är tacksam för insikterna han fått.

– När jag var i behandling förstod jag hur viktigt det är att jag omvärderar allt. Mitt gamla sätt att tänka, mitt gamla sätt att vara och mitt sätt att möta andra människor. Ett sätt som isolerat och ­skyddat mig från att bli sårad. Idag vill jag hjälpa andra i både det lilla och det stora, det är mer värt än allt guld och pengar, säger Håkan Forstén.

text elisabeth gudmundson foto max alm-norell

– När jag för en tid sedan var ute på promenad åkte spanbilen förbi. De vevade ner fönstret och gjorde tummen upp till mig.

Sånt är häftigt, säger han med ett leende.

Provocerande experimentverkstad Hemma hos Maja Söderberg pågår en ständig utveckling mot en mer klimatsmart livsstil. I hennes senaste moraliska experiment ingår uppfödning av kaniner som Maja slaktar med egna händer och serverar sin familj.

– Så här borde jag egentligen inte göra. Då blir det för jobbigt sen, säger Maja Söderberg när hon lyfter upp en kanin ur en av burarna som står utställda i hennes trädgård på den småländska landsbygden.

ara två av kaninerna har namn och är ­ibland ute och går i koppel med ­Majas barn Theo och Mova. De andra­ fjorton ­kaninerna kommer förr eller­senare att hamna på ­familjens middags­bord, efter att klimatkämpen, föreläsaren och kokboksförfattaren Maja Söderberg har slaktat dem för egna händer.

Kaninuppfödning är ett nytt sätt för Maja och hennes familj att få närproducerat och klimat­ smart kött. Samtidigt är det ett moraliskt experiment för Maja.

– Om jag ska äta kött är det viktigt för mig att jag klarar av tanken på att det faktiskt är någon som har dött för att jag ska göra det, säger Maja. Köper jag kött i matbutiken är det lättare att komma ifrån den känslan. Och jag ville veta om jag skulle klara av att slakta djuren.

Maja ser de val hon gör i sin vardag som en experimentverkstad när hon skapar sin version av en hållbar livsstil. Maja har tidvis varit vegetarian och kommit fram till att hon bara vill äta bra producerat 14

kött från djur som har levt på så nära håll som möjligt.

Mer närproducerat kött än det från den egna trädgården, från kaniner som uteslutande ätit löv och gräs som annars skulle ha hamnat på komposten, är det svårt att hitta. Maja klarade den första kanin­slakten och även barnen åt av middagen med god aptit.

– Du tyckte kaningrytan var god, eller hur Mova? säger Maja till dottern som sitter och leker på en filt i skuggan av en jasminbuske.

Mova tittar upp och nickar. Hon håller med, den var god.

Provocerande idyll

För en stund sedan grävde sonen Theo upp potatis medan Maja och Mova plockade jordgubbar och smultron i sitt grönsaksland utanför det lilla vita huset med den stora trädgården. Det tog en bra stund att fylla bärburken, hälften av smultronskörden gick rakt in i Movas mun. Nu sitter de och förmiddagsfikar på knäckebröd med egenodlad sallad och bär. De leker och busar och är mitt i sitt sommarlov. Ett nio veckor långt sommarlov, fyllt av promenader till Movas sommarhäst i hagen och turer

till sjön där Theo fiskar abborre med sitt kastspö. En sommar med utflykter till badsjön, med picknick på äggröra gjord av ägg från den egna hönsgården som Mova hämtat med så försiktiga händer bara en sexåring kan.

Det låter idylliskt. Kanske till och med provocerande idylliskt.

– Jag tror att mina val provocerar en del människor för att de vet att de själva skulle kunna göra andra val än de gör. Jag vet, det är inte alla som kan ta ett nio veckor långt sommarlov tillsammans med sina barn, säger Maja. Verkligen inte. Men betydligt fler skulle kunna. Även en sån sak som att Maja varje dag cyklar till jobbet i byn en halvmil bort kan provocera. I ur och skur och året runt eftersom hon har dubbdäck på cykeln och varma filtar till barnen i cykelkärran.

Ibland tar hon skidorna.

restaurangkök och offentliga kök. Att välja säsongens närproducerade ekologiska varor är en viktig grundsten för Maja. Och för att kunna göra det krävs kunskap om vilka grönsaker i butiken som är i säsong, särskilt i en tid då vi vant oss vid att möta fullmatade grönsaksdiskar året runt.

I Majas första kokbok, »Majas Klimatmat«, utgår recepten från de fyra årstidernas säsongsgrönsaker.

I uppföljaren »Sju säsonger i Majas kök« som kom ut förra året har Maja vidareutvecklat konceptet och skapat klimatpyramider som på enkelt vis illustrerar vad vi kan passa på att äta extra mycket av.

Det senaste året har det blivit så mycket att göra med Klimatmat att Maja nu samarbetar med fyra andra inspiratörer, kockar och experter på kost, miljö och hälsa som är ute och föreläser, bloggar och debatterar kring ämnet.

Jordenrunt samåkning

»Jag tror att mina val provocerar en del människor för att de vet att de själva skulle kunna göra andra val än de gör.« – Jag ser det som en stor tidsvinst. Jag slipper lägga en timme på träning och jag slipper jobba för att få ihop pengar för att betala för träningen. Och jag slipper kostnader för bensin och bil.

Att ha en livsstil som provocerar har dock aldrig varit Majas avsikt. Hon vill hellre inspirera, eftersom hon ser inspiration som en mycket starkare kraft än provokation.

Klimatmat

När Maja Söderberg inte har sommarlov delar hon sin arbetsdag mellan sina två företag, »Klimatmat« och »Samåkning Tolg«, som båda vill inspirera till en hållbar livsstil. Genom företaget Klimatmat skriver­Maja kokböcker, och föreläser om hållbar och säsongsanpassad matlagning för allmän­heten,

Majas andra projekt började som ett experiment i hembyn Tolg för drygt ett år sedan. De flesta som bor här pendlar till arbeten på andra orter och Maja såg alla bilar som lämnade byn på morgonen och kom tillbaka på eftermiddagen, alltid med ­ensamma förare bakom ratten. Hon började fundera på hur det skulle kunna bli lättare för byborna att sam­ åka mer och kontaktade sin bror Björn Söderberg som driver ett IT-företag i Nepal. Tillsammans utvecklade­de en webbtjänst som smidigt matchar registrerade resor och önskade resmål, och sjösatte den på prov i byn.

Sedan dess har byborna i Tolg samåkt mer än 4000 mil – en sträcka som motsvarar ett helt varv runt jorden – och projektet »Samåkning Tolg» hann knappt mer än att starta förrän det fick ta emot pris från Landsbygdsnätverket som Årets landsbygdsinnovation.

– För individen är det en jätteomställning att ställa bilen, säger Maja. Men fler kan tänka sig att plocka upp någon annan på vägen.

Det är just den typen av satsningar Maja gärna försöker sig på, där många kan göra en förhållandevis liten förändring men som ger stora vinster för miljön. Maja ser också hur samåkningen har gett sociala vinster.

– För mig personligen har det inneburit att jag lärt känna fler från byn bättre, säger Maja. Tillbringar man en halvtimme i bilen tillsammans ett 17

par gånger har man börjat lära känna varandra och jag tror att det har lett till är fler är mer öppna för andra typer av samarbeten också.

Vardagliga avvägningar

Majas sätt att leva innebär att ett val i vardagen inte bara ekologiska och klimatmässiga effekter, utan även sociala. Ibland får hon göra en avvägning. Om ett miljömässigt bra val ger stora negativa sociala konsekvenser så kanske det inte alls är värt det?

Att leva utan bil blev till exempel svårt när familjen flyttade ut från kollektivboendet i Växjö till huset på landet. Likaså gjorde Majas val att börja äta kött hennes sociala liv lite enklare.

– Här i vårt grannskap kretsar en stor del av umgänget under sommarhalvåret kring grillkvällar och som vegetarianer kanske vi inte ens hade blivit bjudna, säger Maja.

Maja Söderberg väljer att satsa på vissa aspekter som för henne är hög livskvalitet, medan andra kan få stå tillbaka. Vill man vara ledig och ha sommarlov med sina barn i nio veckor så blir det svårt att ha tid och råd med en vinterresa till solen. Och har man 350 kvadratmeter grönsaksland att sköta som ska försörja familjen på grönsaker i ett år framöver,­ så får man kanske välja bort att ha ett stylat och välstädat hus.

– Om det är något som nedprioriteras av både mig och min man så är det städning och jag lägger mycket mer tid på att få ordning utomhus än inne, säger Maja.

För Maja Söderberg är vissa val lätta. För henne är alltid tid viktigare än både saker och pengar och just nu står tiden på odlingarna i trädgården och tillsammans med barnen i skuggan av jasmin­ busken allra högst på prioriteringslistan.

text johanna lindberg foto max alm-norell

Så lever du lite mer hållbart!

Maja tipsar om att du först och främst ser över vilka områden som gör störst nytta inom när du börjar förändra. Det brukar vara konsumtion, transporter och mat. Börja med det som du känner dig mest inspirerad att göra.

FESTLIG SKÖRDEGRYTA MED SAFFRAN Nu är det skördefest. Mångfalden av nyskördade, närproducerade grönsaker är oändlig.

Vid den här tiden gillar jag att kombinera många olika slags grönsaker. Till den här grytan har jag valt ut några av mina favoriter.

Alltsammans enkelt smaksatt med saffran och en klick grädde.

15 scharlottenlökar 1 purjolök 200 g broccoli 200 g brytbönor 2 majskolvar 2 morötter 200 g sockerärter 3 dl kokta bönor, tex stora vita 2 msk rapsolja 1 g (2 pkt) saffran 1 tsk paprikapulver 3 dl kokta bönor, tex stora vita 1 tsk paprikapulver 3 dl grönsaksbuljong 3 msk maizena 1 äggula 1 dl vispgrädde eller havregrädde salt och svartpeppar Blötlägg och koka bönorna eller använd bönor från frysen eller konserv.

Skala charlottenlökarna. Skölj och skär purjolöken i bitar, även det gröna.

Dela broccolin i buketter. Skär brytbönorna i bitar. Skär varje majskolv i 5-6 bitar. Borsta eller skala morötterna och skär dem i bitar. Skölj dessa och ansa sockerärtorna. Om du använder konserverade bönor, skölj dessa.

Hetta upp oljan. Fräs löken och purjolöken. Tillsätt saffran och paprikapulver och därefter broccoli, brytbönor, majs och morötter. Späd med buljongen.

Låt grytan sjuda kraftigt under lock ca 5 minuter. De grönsaker som inte täcks av buljongen kommer att bli ångkokta.

Blanda ut maizena i lite vatten. Tillsätt detta när grönsakerna börjar mjukna och låt koka ytterligare några minuter.

Lägg därefter i sockerärterna och de kokta bönorna och låt sjuda ytterligare en knapp minut. Vispa under tiden ut äggulan med vispgrädden. Ta av grytan från plattan och häll i äggblandningen under omrörning. Smaka av med salt och svartpeppar. Servera tillsammans med bröd och bulgur.

20

Maja Söderbergs recept för sensommar & höst ur Sju årstider i Majas kök

LAMMSTEK (HÖST) Lamm är nog det kött jag tycker bäst om; mört och smakrikt tack vare alla örter som lammet mumsat i sig på sommarängarna.

1 lammstek, ca 1,3 kg 2 tsk viltkrydda 1 tsk rosmarin 2 vitlöksklyftor 2 tsk salt 2 msk rapsolja Sätt ugnen på 175 grader. Blanda kryddor, pressad vitlök, salt och olja i en liten skål. Gnid in lammsteken med kryddblandningen. Lägg steken i en ugnsform. Stick in en stektermometer i den tjockaste delen. Stek i mitten av ugnen.

När termometern visar 70 grader är steken lätt rosa inuti, vid 75 grader är den genomstekt. Beräkna stektiden till ca 1 ½ timme.

Ta ut steken och täck över den med tex en uppochnervänd skål. Undvik aluminiumfolie, det har onödigt stor klimatpåverkan. Låt steken vila i ungefär 15 minuter före servering.

Servera lammsteken med kokt potatis eller rostade rotsaker, sås och sallad.

Återinför söndagssteken!

Kött är lyxvara och nu är tiden inne att vi åter börjar betrakta den som en sådan. Att vi börjar se kött som festmat, eller något vi till vardags använder i små mängder.

Slakt­tiden för lammen har precis börjat, så godare och festligare än nu blir det inte.

Lamm till påsk är däremot en tradition vi har hämtat från medelhavsområdet, för där – inte här – är lammen slaktfärdiga vid påsktid. Det svenskfödda påsklammet har levt hela sitt liv inomhus, visserligen i luftiga stallar med mycket halm att tumla runt i, men det har vuxit färdigt innan gröngräset kan bjuda på det bete det är anpassat att leva av.

RÖDBETSKAKA MED YOGHURTGLASYR

De flesta har smakat morotskaka, men även andra rotsaker passar bra i bakverk. Överraska med en god rödbetskaka! Kakans sötma kontrasteras av en lite syrlig glasyr.

12 bitar 100 g smör + till formen mannagryn eller ströbröd till formen 3 dl strösocker 4 ägg 5 dl (ca 2 st) grovrivna rödbetor 3 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver ½ tsk salt 1 msk vaniljsocker Glasyr 200 g cream cheese 2 dl turkisk eller grekisk yoghurt (eller 3 dl naturell yoghurt som fått rinna av i ett kaffefilter)

½ dl florsocker 2 tsk vaniljsocker 1 msk citronsaft Sätt ugnen på 200 grader. Smöra och bröa en springform.

Vispa smör och socker med elvispen tills det blir lite fluffigt. Blanda i ett ägg åt gången. Rör ner de grovrivna rödbetorna. Blanda mjöl, bakpulver, salt och vaniljsocker i en separat bunke. Sikta ner mjölbladningen i äggblandningen.

Häll smeten i formen och grädda kakan i nedre delen av ugnen i ca 40 minuter. Glöm inte att slicka skålen under tiden! Låt kakan svalna.

Vispa cream cheese, yoghurt, florsocker, vaniljsocker och citronsaft till en kräm. Låt glasyren stå i kylen en stund så att den stelnar lite. Bred glasyren över hela kakan. Garnera gärna med rivna rödbetor.

SÄLLAN

IBLAND

OFTA

HÖSTSKÖRDEN

Sju säsonger?

Maja Söderbergs senaste kokbok bygger på sju klimatpyramider som berättar vilka råvaror som är i säsong och som bör användas mest utifrån den säsong som råder där du bor. Just nu står vi i den rika brytpunkten mellan sensommar och höstskörd, och kan välja och vraka mellan sensommarens läckerheter som sallad, sockerärter, färska kryddor, rädisor och lök. Höstskörden ger oss svamp, bönor och äpplen, så väl som lamm och viltkött.

21

CO U R AGE TESTAR

Högt pris för torra armhålor?

Det är i puberteten som de flesta börjar lukta under armarna. Lukten, laddad med signalämnena feromoner, är egentligen avsedd att fungera som lockbete för det motsatta könet. Men många uppfattar det precis tvärtom och har länge försökt stoppa svetten och lukten. I en del länder i Asien har människor använt alunkristaller och i Ryssland har ibland vinäger använts som deodorant.

En del forskning visar på samband mellan användning av antiperspiranter och bröstcancer. Det sägs kunna bero på att vi rakar oss i armhålorna och sedan sätter på oss antiperspirant med aluminium i. En studie från 1998 uppgav att användning av antiperspiranter som innehåller aluminium ökar risken för Alzheimers sjukdom. Forskarvärlden är dock inte enig, men ändå bör man tillämpa den så kallade försiktighetsprincipen: »När osäkerhet föreligger om ett ämnes farlighet skall det betraktas som farligt«.

Courage har testat ekologiska deodoranter och tipsar dig om våra fem favoriter och hur du kan göra din egen deo. Testpanelen bestod av Caroline, Catarina, Elisabeth, ­Joakim, Johanna, Maja och Max.

text catarina rolfsdotter-jansson foto eld & lågor

Vanliga frågor om deodoranter Varför ska jag använda en ekologisk deodorant?

Deodoranter och antiperspiranter innehåller ämnen som i studier visat sig kunna orsaka cancer och som även är hudirriterande och hormonstörande.

Vilka ämnen ska jag undvika?

Undvik ämnen som börjar på aluminium, till exempel aluminiumklorhydrat och aluminiumklorid. Däremot anses aluminiumsulfat vara ok. Det är en industriell variant av det naturliga ämnet alun. Undvik även alcohol denat, PEG, parabener, triklosan och zirkonium. Syntetisk parfym innehåller ofta ftalater och parabener och bör därför också undvikas.

Vad är skillnaden mellan deodorant och antiperspirant?

Antiperspiranter minskar svettutsöndringen genom att täppa till svettkörtlarna med någon form av aluminiumsalt. Aluminiumsalt har en antibakteriell verkan som förhindrar att den svett som kommer ut från svettkörtlarna förvandlas till en obehaglig lukt på grund av bakterierna på din hud. Deodorant innehåller doftämnen och alkohol (etanol) som dödar bakterierna som orsakar obehaglig lukt, men förhindrar inte svettningen. Även antiperspiranter innehåller ofta parfym.

Alun används i många naturliga deodoranter – är det ett ofarligt ämne?

Alun ska inte kunna absorberas genom huden, till skillnad från de aluminiumsalter som annars är vanliga antiperspiranter. Inga publicerade studier visar någon risk med radioaktivitet. (Alunskiffer är rikt på uran.)

Men vill man vara helt säker kan man undvika deo med alun också.

Jag tycker att jag stinker när jag bytt till ekodeodorant, varför då?

Man kan lukta illa ett tag efter att ha bytt från kemisk deo innan kroppen rensat ut. Ett tips är att tvätta sig extra ofta och/eller att byta till deofritt eller ekologisk deo när man har semester och det inte är lika kritiskt med svett och lukt.

Om deodoranterna basis 1 lavera pris ca 100 kr

2 thaistenen pris ca 120 kr

3 bikarbonat pris ca 10 kr

& vatten 4 tvål pris ca 20 kr

kristalldeo 5 santé pris ca 140 kr

Lavera har en mild doft och lugnar irriterad hud. Den håller bara svettlukten­borta halva dagen och man svettas.

Ska du ut på kvällen får du tvätta dig igen. Den är lite kladdig vid applikation, men torkar snabbt.

Thaistenen innehåller alun och är helt doftfri. Den håller oftast svettlukten borta i ett dygn, men man svettas. Den kladdar inte. Den kräver regelbunden avsköljning för att inte lukta svett och går isönder om du tappar den i handfatet.

Bikarbonat är helt doftfri.

Du hittar den i din mat­ butiks kryddavdelning.

Lätt att pudra på och håller svettdoften borta i nästan 24 timmar.

Du blir torr direkt, men om du svettas under ­dagen behöver du tvätta dig igen på eftermiddagen.

En roll-on som innehåller alun och är helt doftfri. Den är lite kladdig vid applikation, men torkar snabbt.

»Jag har känslig hud och den här är mild och lugnande för min hud.«

22

»Torkar snabbt och kladdar inte.«

»Jag tänker aldrig mer köpa en dyr deo.«

»Jag är förvånad att jag inte behöver deo.«

»Den fungerar på mycket känslig hud och ger inga fläckar på kläder.«

4

3

5

Fräsch på egen hand!

GÖR DIN EGEN DEO Blanda lika delar majsstärkelse och bikarbonat och smeta på med en fuktig trasa. En annan variant är att bara pudra bikarbonat. Tillsätt ekologisk parfym om du vill. BARA TVÅL OCH VATTEN Tvätta dig med tvål morgon och eftermiddag så slipper du troligen att lukta, men du kommer att svettas. BARA VID BEHOV Använd bara antiperspirant/deo de dagar du måste vara säker på att inte svettas/lukta.

1

2

GIF TS KO LAN

Courage giftskola Varje dag kommer vi i kontakt med kemikalier och föroreningar. Du kan ganska enkelt undvika många av dem och här guidar vi dig till en lite mer giftfri vardag. jag har alltid förknippat föroreningar med rykande skorstenar och bilavgaser. Konkret och ganska synligt. Under sommaren 2006 pumpade media ut larmrapport efter larmrapport och ställde min världsbild på huvet.

Jag läste om de osynlig ångorna från teflonpannan och om hur dammet från hemmets kanske största miljöbov, kläderna i garderoben påverkade mig. En genomsnittssoffa innehåller 500 olika kemikalier. Jag började flippa.

Jag läste vidare om hormonstörande ftalater i parfym och i badankan, Bisphenol A i nappflaskan och bly i leksaksbilen. Jag såg en dokumentär där jag blev informerad om att inomhusluften i många fall är dubbelt så förorenad som luften utomhus och värst är det inne i barnens rum.

Allt jag åt, hade på mig och kom i kontakt med blev plötsligt ett hot mot barnet som växte i min mage.

Det går att undvika många av de farliga kemikalierna och därför har vi satt ihop en Giftskola för att underlätta valen i din vardag.

Nu, sex år senare nojar jag fortfarande, men jag har skaffat mig kunskap. Det går att undvika många av de farliga kemikalierna och därför har vi satt ihop en Giftskola för att underlätta valen i din vardag.

Här kan du läsa om vilka ämnen som svävar omkring i din omgivning och vilka växter som med sina blad och rötter slukar dem och renar luften. Här intill kan du läsa om hur du undviker några av de hormonstörande ämnen som finns i våra vardagsprodukter och på nästa uppslag kan du läsa om hur kemikalierna påverkar din kropp.

text elisabeth gudmundson

vi har testat ett antal ekodeodoranter och vi tipsar dig om våra fem favoriter på sid 22–23.

24

Undvik de osynliga gifterna Vissa kemikalier liknar det kvinnliga könshormonet östrogen när de kommer in i våra kroppar och de påverkar oss på olika sätt. Forskare misstänker att dessa kemikalier är orsaken till att allt fler kommer i puberteten allt tidigare och att allt fler får svårt att bli gravida. Forskarna misstänker att dessa ämnen är en del av orsaken till ökningen av bland annat bröstoch testikelcancer. Här hittar du sätt att undvika dem och på nästa uppslag ser du hur de påverkar din kropp.

Alkylfenoler Välj miljömärkta hud- och hårvårdsprodukter och kolla innehållsförteckningen på spermiedödande medel.

Bisfenol A (BPA) Använd nappflaskor av glas eller metall.

Tyvärr har test av nappflaskor visat att även flaskor som märkts som fria från bpa läckt ämnet. Undvik att äta för mycket konserver och undvik att ge barn mat från konservburkar i plåt som har en plastfilm inuti. Byt ut repiga gamla plastburkar och värm inte din mat i plastbehållare i mikron.

PBDE Använd produkter av naturfiber som fria från kemiska ämnen och naturligt brandhämmande som till exempel ull, linne, hampa, siden och bomull. Damma, dammsug och torka golven en gång i veckan. Vädra minst fem minuter två gånger om dagen. Köp miljömärkt elektronik. Vädra oftare de första veckorna när du använder ny elektronik. Läs mer på: www.svanen.se, www.tcodevelopment.se. Du kan även köpa en växt som renar luften från kemikalier. Se sid 22–23.

Ftalater Välj parfymfria, helst miljömärkta hygien- och skönhetsprodukter. Undvik kraftigt konstgjorda dofter som innehåller syntetisk parfym och alcoholdenat, samt kläder med plasttryck. Fråga efter miljövänliga alternativ när du ska måla om eller renovera ditt hem. Byt ut ditt duschdraperi om det är av pvc-plast och ersätt med polyester eller naturfiber.

PFOA och PFOS Välj miljömärkta produkter. Undvik ­produkter med non-stickbeläggningar som teflon och hushållsredskap i plast vid hantering av varm mat för att vara på säkra sidan. Fråga i butiken om produkten du är intresserad av att köpa kan innehålla perfluorerade ämnen och efterfråga mindre farliga alternativ, t ex när du köper regnkläder. Tvätta inte bilen på garageuppfarten utan på en miljöanpassad biltvättstation.

PCB och dioxin Undvik strömming, vildfångad lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern, sik från Vänern och röding från Vättern. Livsmedelsverket rekommenderar barn, gravida, kvinnor i barnafödande ålder och ammande mammor som är extra känsliga och bör inte äta strömming oftare än några gånger per år. Läs mer: www.slv.se Parabener Undvik propyl- och butylparabener. Methyl- och ethylparabener är oförargliga enligt eu:s vetenskapliga kommitté. I Danmark är fyra parabener förbjudna i barnprodukter: Propylparaben, Isopropylparaben, Butylparaben och Isobutylparaben. Danska Miljöstyrelsen väljer att varna för parabener, även methyl- och ethylvarianterna. Tänk på att 1+1 parabener blir 3, ju fler sorter av parabener desto lägre dos.

Bekämpningsmedel (exempelvis Metoxyclor, Prokloraz, Vinklozolin) Välj ekologiska livsmedel, främst potatis, kaffe, bananer, paprika och vindruvor.

text catarina rolfsdotter-jansson & elisabeth gudmundson

Katarinas tips om hur du ska tänka när du ska köpa nytt schampo, hudkräm eller tvål är: Välj parfymfritt, gärna miljömärkt, men framför allt: Använd färre antal produkter mer sällan.

Den onda badankan när katarina johansson, författare till den uppmärksammade och prisbelönta boken »Badskumt. Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg«, blev mamma fick hon mycket information från mvc och bvc. Men ingen nämnde alla de ämnen som verkar på sikt och som kan ge allergier och göra våra barn infertila. I november kommer hennes nästa bok »Den onda badankan. Ditt barn och de osynliga gifterna.« Vad handlar den om?

– Boken handlar om de kemikalier som finns i barns vardag, som man kanske inte tänker på, och en massa tips på vad man enkelt kan göra för att slippa dem.

I Danmark får gravida helt andra råd än i Sverige.

– Ja, i Danmark uppmanas gravida att inte måla inomhus, färga håret eller använda parfym. De är även bättre på att driva kampanjer för gravida och småbarnföräldrar. De lutar sig mer mot försiktighetsprincipen, vilket jag tycker är bra. Jag tycker Kemikalieinspektionens hemsida är bra www.kemi.se. På mvc och bvc verkar de mest tycka att gravida ändå har så mycket att tänka på. Jag menar att med enkla handfasta råd så kan man minska mängden farliga kemikalier kring sitt barn.

du kan läsa en längre intervju med katarina johansson i nästa nummer av courage.

Vad har förvånat dig mest under arbetet med boken?

– Att det krävs så mycket forskning som visar att ett ämne är farligt innan det kan förbjudas. Och den haltande lagstiftningen. Bisfenol A är förbjudet i nappflaskor, men tillåtet i konservburkar. Bekämpningsmedel är förbjudet i barnmatsburkar, men när en förälder själv ska göra barnmat så finns det inte mycket information. Jag tycker att det är en dubbelmoral när man i ena stunden säger att ett ämne är tillräckligt farligt för att förbjudas på ett ställe men sedan låter barnen exponeras av det via en annan väg.

Vill du lära dig mer?

Här finns luftförorenarna Aceton finns i nagellacksbortagningsmedel, lösningsmedel i färger, lacker, limmer Alkohol finns i lim, heltäckningsmattor, målarfärg, bets och lack.

Ammoniak finns i rengöringsmedel Bensen finns i avgaser, industriutsläpp, lim, tätningsmedel, skrivare, målarfärg, lack, tobaks­­rök. Bensen ger direkt illamående i högre koncentrationer, men är framförallt säkerställt cancerframkallande.

Formaldehyd är en gas som kan avges från byggmaterial som spån-/plywood­skivor, tyger, tapeter,

och möbler. Det finns även i lim, gardiner målarfärg, bets och lack. Det är allergiframkallande och misstänks vara cancerframkallande.

Xylen och Toluen finns i bilavgaser, lim, bilvårdsprodukter, printer, målarfärg, flamskyddsmedel. Effekten av låga koncentrationer är inte väl undersökt, men pekar på att ämnena har en viss cancerframkallande risk. I höga koncentrationer skadar de det centrala nervsystemet.

på sid 28–29 ser du några av växterna som renar din inomhusluft från dessa ämnen.

»Förgiftad« Bok av Rick Smith och Bruce Lourie. »Badskumt – gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg« Bok av Katarina Johansson. »Impotensmadrassen« Bok av Monica Kauppi. »Den flamsäkra katten« Bok om kemikalierna i vår vardag. Beställs via Naturskyddsföreningen. »Underkastelsen« Film av Stefan Jarl om de hundratals kemikalier vi bär i vårt blod.

Daniel Öhman och Malin Olofsson pratar om boken »Matens pris«. Onsdagen den 17 oktober, kl. 18–20.

Jimmy Lindsjö pratar om: Hem giftiga hem.

Jimmy är kemiingenjör och arbetar på Naturskolan. Onsdagen den 24 oktober, kl. 18–20.

Var: Gemenskapens hus, Spånehusvägen 83.

25

Sodium lauryl sulfate (SLS) Sls är en tensid som gör att ditt schampo och tvål löddrar. Den är avfettande och kan ge hudirritation. I flytande tvål som vi sköljer av med en gång är risken liten för irritation men i exempelvis tandkräm kan den ge blåsor i munnen.

Att göra: Välj miljömärkt tvål, schampo och tandkräm.

Bekämpningsmedel

b)

c)

(Metoxyclor, Prokloraz, Vinklozolin mfl) Kan finnas som rester i importerade livsmedel. Kan störa kroppens hormonsystem, med effekter som fertilitetsstörningar och cancer.

Bisfenol A (BPA) Bisfenol A, vanligen förkortat bpa, har länge misstänkts vara miljöbov. Studier har visat att bpa är hormonstörande vid låga doser. För några år sedan blev bpa rikskändis när en studie visade att ämnet läckte ur plastnappflaskor. Detta ledde till att ämnet förbjöds i nappflaskor i mars 2011. Ämnet är även utfasat från burkar för barnmat. Det finns även riksdagsförslag på att bpa ska förbjudas i kassakvitton. bpa är vanligt i många vardagliga plastföremål, till exempel i cd- och dvdskivor, skyddslack inuti konservburkar och tandfyllningsmaterial. Produkter som innehåller bpa är ofta märkta med förkortningen pc eller med en 7:a i triangel.

a)

j

ae fg

ac ek

ab cdef ghijk l

b

f

l

j)

i)

Bly kan finnas i smycken och andra saker av metall. Exponering för bly kan ge skador på nervsystemet och medföra försämrad intellektuell utveckling och prestationsförmåga. Foster och små barn är speciellt känsliga.

Att göra: Låt inte ditt barn suga på leksaker eller smycken av metall och använd smycken som är kontrollerade.

Bly

PCBer, dioxin och kvicksilver Pcb är en industrikemikalie som använts inom byggindustrin. Den har varit förbjuden i Sverige sedan 1970-talet. Men eftersom Pcb-er är mycket svårnedbrytbara i naturen finns det fortfarande i fisk, framförallt från Östersjön.

Dioxin och pcb är miljögifter som, vid höga halter, kan påverka vårt immunförsvar, centrala nervsystemet och misstänks påverka vår möjlighet att få barn samt även öka risken för att få cancer.

Pcb och dioxin finns främst i fet fisk som strömming, vildfångad lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern, sik från Vänern och röding från Vättern.

Kvicksilver kan finnas i abborre, gädda, gös och lake och i stora rovfiskar som färsk tonfisk, svärdfisk, stor hälleflundra, haj och rocka. Tonfisk på burk tillhör en annan art än den som säljs färsk och innehåller inte höga halter kvicksilver.

PCB (Polyklorerade bifenyler)

Här finns gifterna och så påverkar de dig

GIF TS KO LAN

f)

e)

d)

se vårt deotest på sid 22–23

Finns i antiperspiranter för att förhindra att man svettas. Vissa studier visar kopplingar till bröstcancer och Alzheimer. Kan även ge hudirritationer. Aluminiumsulfat anses vara ok, det är en industriell variant av det naturliga ämnet alun.

Att göra: Välj en ekologisk deodorant eller antiperspirant utan ingredienserna ovan.

Aluminiumklorid och andra aluminiumföreningar

Ftalateter är en mjukgörare som finns i bland annat hygienprodukter, parfym och leksaker. Vi får i oss störst mängd ftalater via de hygienartiklar vi använder dagligen.

Ftalater finns även i många produkter inom byggindustrin, som till exempel plastgolv, i lim, viss målarfärg och tapeter.

De utsöndras under hela sin livslängd, vilket innebär att vi får i oss ftalater varje gång vi använder produkter med ftalater i. Några av ftalaterna kan störa kroppens hormonsystem och därmed påverka fertiliteten. Danmark införde nyligen ett förbud för fyra ftalater: Dehp, dbp, dibp och bbp.

Ftalater

(PBDEer) Flamskyddsmedel används för att ett material inte ska börja brinna så lätt och för att minska spridningen av en brand. Det finns i textilier och möbler i offentlig miljö, skyddskläder och elektronisk utrustning.

De misstänks störa kroppens hormonsystem, påverka fertiliteten och orsaka cancer. Pbde-er är mycket svårnedbrytbara i naturen.

Bromerade flamskyddsmedel

g)

ac egdh ikl

Parabener är effektiva och billiga konserveringsmedel som finns i många hygienartiklar och i färdiglagad mat. De bryts snabbt ned i kroppen, men eftersom de liknar det kvinnliga könshormonet östrogen är de i varierande grad hormonstörande. De kan bland annat påverka fertiliteten och har hittats inuti bröstcancertumörer. I Danmark är fyra parabener förbjudna i barnprodukter: Propylparaben, Isopropylparaben, Butylparaben och Isobutylparaben.

Parabener

b

c e

h)

naturskyddsforeningen.se kemi.se (kemikalieinspektionen)

m)

l)

k)

miljo-utveckling.se slv.se (livsmedelsverket)

text katarina rolfsdotter-jansson & elisabeth gudmundson foto eld & lågor

Används bland annat vid garvning av läder. Uppskattningsvis är 85 procent av allt läder garvat med krom. Sexvärt krom kan ge allergi och framkalla cancer.

Att göra: Om du köper vegetabiliskt garvat läder och undviker långvarig direkt hudkontakt med kemiskt garvat läder i skor och handskar så lär du slippa besvär.

Krom

Används som tensider och antioxidanter i plaster och hartser. Oktylfenol och nonylfenol används även som spermiedödande medel samt i hår- och hudvårdsprodukter.

Butylfenol ger upphov till pigmentförändringar och allergiska reaktioner vid hudkontakt. De är svårnedbrytbara i naturen och ackumuleras i organismer, samt är i varierande grad hormonstörande och kan bland annat påverka mänsklig fertilitet.

Alkylfenoler

Textil- och läderimpregnering är ett av de största användningsområdena för perfluorerade ämnen. De används som smuts- och vattenavvisande yta på textilen, till exempel på allväderskläder, tält, skor, heltäckningsmattor, stoppade möbler. Förpackningarna till chipspåsen, mikrovågspopcornen och snabbmaten kan vara behandlade med ämnet. Likaså bakplåtspapper, teflonstekpannor och andra non-stickköksredskap.

Perfluorerade ämnen används i låga koncentrationer i rengöringsmedel som fönsterputs, golvpolish och bilvårdsprodukter. Mycket svårnedbrytbara i naturen och ackumuleras i organismer.

Perfluorerade ämnen (PFOA, PFOS)

källor envirohealthmatters.org kanariefaglarna.com

Triklosan, bakteriedödande medel, silver Finns i en del munhygienpreparat, deodoranter, funktionskläder och skärbrädor i kompositmaterial. Ackumuleras i organismer och är hormonstörande och kan påverka fertiliteten. Inom eu är det förbjudet att behandla kläder med triklosan, däremot kan de fritt importeras till eu.

Att göra: Fråga butikspersonalen och läs innehållsförteckningen.

Antibakterialla ämnen

m

m

G IF TS KO LAN

Växterna som renar luften Du har sett dem på banken, Skånetrafiken och i andra offentliga miljöer. Växterna som med sina blad och rötter slukar gifterna som yr omkring i vår inomhusluft.

Nu närmar sig vintern och inomhusmys. Luften i våra hem är ofta mer förorenad än luften utomhus. Den goda nyheten är att du lätt kan förbättra din inomhusluft. En växt per rum kan räcka.

Dr. Wolverton genomförde ett test på nasa för att ta reda på vilka växter som kunde rena luften inne på rymdcentret. Hans team mätte vilka inom­husväxter som var bäst på att ta upp och bryta ner luftburna kemikalier­som formaldehyd, benzen och xylen.

text elisabeth gudmundson foto eld & lågor

Areca

Phalaenopsis

Spjutbräken

Svärmorstunga

Murgröna

mer om dr wolverton wolvertonenvironmental.com nasas studie goo.gl/Ss76X fler växter gronluft.se

Växterna & gifterna de tar upp

Våra moderna hus

Buskpalm (Rhapis excelsa) Formaldehyd, xylen, toluen, ammoniak.

Dadelpalm (Phoenix roebelenii) Formaldehyd, xylen och toluen.

Areca (Chrysalidocarpus lutescens) Formaldehyd, xylen, toluen.

Bambu Palm (Chamaedorea seifrizii.)

Formaldehyd, xylen, toluen.

Dracena (Dracaena deremensis, Dracaena marginata, Dracaena fragans, Dracaena deremensis ’Warneckii’) Formaldehyd, xylen, toluen.

Murgröna (Hedera helix) Bensen, mögel och formaldehyd.

Spjutbräken (Nephrolepis exalta) Mögel, formaldehyd, xylen, toluen.

Fredslilja (Spathiphyllum sp.) Aceton, alkohol, bensen, ammoniak, formaldehyd och xylen.

Benjaminfikus (Ficus benjamina) Formaldehyd, ammoniak, xylen, toluen.

Gullranka (Epipremnum aureus) Bensen, formaldehyd.

Ämnen som formaldehyd, xylen och toluen kan finnas i inomhusluften och de kommer bland annat från moderna byggnadsmaterial och möbler. Mest effektiva att rena dessa ämnen är palmerna Areca, Bambu och Buskpalm.

Alla växter tillför syre och balanserar luftfuktigheten men testet visade att olika växter är bra på olika sätt. Murgröna är bäst på att absorbera bensengaser från bilavgaser och tobaksrök. Den är exceptionell på att rena luften från allergiframkallande mögel. På endast sex timmar tar den bort 60 procent. Orkidéer, Novemberkaktus, Aloe Vera, Paradisträd och Svärmorstunga tar upp koldioxid från luften nattetid och är därför bra att ha i sovrummet. För att de ska kunna göra sitt jobb behöver de lite omvårdnad. Duscha eller torka av bladen regelbundet. Här ser du några av växterna som får oss att bli friskare. Du har säkert en eller flera i din närhet.

Växter till sovrummet Svärmorstunga, Orkidé, Aloe Vera, Novemberkaktus, Paradisträd.

Fredslilja

på sid 25 kan du läsa mer om luftförorenarna

Gullranka

E N KV IN N A M ED GN ISTA

Safija Imsirovic är en kraftkälla. Hon säger att hon fått kraft av andra för att skapa sitt nya liv, ett liv som ger många andra möjlighet att komma ur utanförskap. Hon ger konstant själv. Varma uppmuntrande – ibland stränga – kommentarer. Hon verkligen ser barnen som kommer till den fritidsverksamhet som hon startade för 16 år sedan och som fått pris av FN och besök av mängder av potentater, senast Kronprinsessan.

under kriget på balkan satt Safijas­man i koncentrationsläger. De muslimska medborgarna i hennes by föstes in i ett godståg och vagnen med männen kopplades loss från tåget. Kvinnor och barn fördes till Kroatien, utan vetskap om vart männen fördes. Först 3,5 månader senare återförenades Safija och hennes man. Han var då 50 kilo magrare och hon hade med nöd och näppe lyckats rädda livet på sina små barn, som förgiftats av giftigt vatten under flykten.

– När vi kom till Ystad med buss från Kroatien den 22 februari 1994 och möttes av tolkar som ropade upp våra namn, gav oss sjukvård, sängar och mat tänkte jag att nu vänder vi blad. Nu är allt möjligt.

Under de 14 månader vi väntade på uppehållstillstånd fick vi svenskundervisning och barnen fick gå på dagis. Sen flyttade vi till Rosengård och fortsatte studera.

som vi gjorde, eftersom vi mest umgicks med bosnier.

När Safija flyttade med sin familj till Augustenborg 1997 upptäckte hon att det inte bara var hennes familj som hade problem med barnpassning för att kunna studera, söka jobb eller arbeta på kvällarna. Så hon tog mod till sig och började knacka på hos sina grannar. Hon fick ihop 18 ensamstående mammor.

visa dokumentation på hur många som kunnat studera, som fått jobb och praktik tack vare Gnistan, så de förstod att verksamheten verkligen behövdes.

World habitat award

Hennes mod här även tagit henne genom en rad utbildningar, nu senast till lärare.

Det har tagit henne till Världsutställningen i Shanghai där hon fick ta emot

»När vi kom till Ystad och möttes av tolkar som ropade upp våra namn, gav oss sjukvård, sängar och mat tänkte jag att nu vänder vi blad. Nu är allt möjligt.«

Kända för sin pondus

Safija avskydde att få socialbidrag de första åren innan hon fick arbete. Hon berättar att de bosniska kvinnorna är kända för sin pondus. De var vana vid att klara sig själva eftersom männen ofta arbetade utomlands. En lärare på Komvux – Annika Ekman – blev hennes följeslagare på vägen in i det svenska samhället. Hon kom hem till Safija, slog i lexikon och installerade svensk text på tv:n. Hennes barn lekte med Safijas.

– När jag ville ge mina barn större utmaningar fick jag rådet att flytta dem till Augustenborgsskolan. Jag var också trött på att prata om kriget hela tiden 30

De flesta var svenskar, många levde på existensminimum.

– Först träffades vi hemma hos mig och i parken. Sen fick jag låna en lokal på en språkförskola där jag jobbade som barnskötare på dagarna. Unga Örnar hjälpte mig att söka pengar och starta Gnistan – »Gör Någonting I Stan«. Vart jag än sträckte ut mina händer fick jag hjälp. Så jag kunde hjälpa andra. Jag fick en fin lokal av mkb, lekmaterial­ och möbler av Unga Örnar. Efter att mina projektpengar var slut och stängning hotade ordnade stadsdels­ förvaltningen ett fast jobb. Jag kunde

FN:s »World habitat Award« för arbetet med social hållbarhet i Augustenborg.

Hon har inspirerat massor av besökare som kommer från världens alla hörn för att titta inte minst på det Kaninhotell hon skapat, där barnen får öva på demokrati och lära sig om naturens kretslopp.

– Jag har aldrig tänkt på att det är mod jag besitter. Modet växer fram när man utsätter sig för situationer som kräver mod.

text catarina rolfsdotter-jansson foto karin oddner

Vad är det första du tänker på när du hör ordet mod?

Och när var du modig senast? text & bild kristin montagu-evans

Ali Alkhafadji / Malmö / Går i skolan a) Någon som vågar. Att man inte är rädd för att stå upp för sig själv och för andra. Ett exempel kan vara ett bråk där fem personer står mot en. Om man vågar stå upp för sig själv då så har man mod. b) En ny kille på min skola blev retad av ett annat gäng. Då gick jag bort till gänget och pratade med dem och sa att de skulle sluta, vilket de gjorde.

Jojo Leviste / Malmö / Filippinerna / Jobbar med f­ örnybar energi a) Att veta när man ska och när man inte ska känna rädsla. b) Jag antar att det handlar om att inte bry sig om vad andra personer tänker. Med andra personer menar jag exempelvis media, den styrande marknaden och populärkultur. Det är en stor skillnad mellan hur man tänker i Sverige och i Filippinerna men så länge man inte skadar någon annan så är det så jag försöker leva.

Ellinor Riggberger / Bunkeflo / Går i skolan a) Någon som är modig är någon som vågar göra saker. Till exempel att våga visa vem man är och våga visa vad man tycker. b) Jag tycker jag är modig när jag säger vad jag tycker. Det gör jag ganska ofta.

Michael Ampah / Malmö / Praktiserar a) Mod är när man är framåtsträvande och genomgår förändring. b) För några år sedan när jag stoppade ett bråk mellan två vänner. Då kände jag mig modig.

32

Thomas Lekman / Bostadslös a) Dietrich Bonhoeffer, en tysk präst som var aktiv motståndare till nazismen under andra världskriget. Han ställde sig emot Hitler trots att kyrkan inte var så modig i det här fallet b) Idag. Jag vet inte om jag var modig eller dum men jag bestämde mig för att lämna där jag bor just nu trots att jag är bostadslös.

Claes Welwert / Malmö / Pensionär a) Det måste ju vara att ingripa för att rädda någon trots att man inser riskerna. b) Någon gång när jag har genomfört något trots att jag varit rädd.

Lisbeth Henriksson / Malmö / Fotvårdare a) Civilcourage. Att våga stå för det man värderar högt även när det börjar bli lite farligt. b) När jag vågade stå för mitt eget värde i förhållande till en av mina leverantörer. Jag vågade säga ifrån.

Freda Oduro / Malmö / Pluggar a) Makt, det är modigt att ha makt. Det är det jag känner mig trygg med, när jag har makt. b) Jag är alltid modig med min man! En gång när jag bråkade med min kompis var jag modig.

Ellen Arvidsson / Malmö / Pluggar konstvetenskap a) Det allra första jag tänker på är att mod handlar om att vara villkorslös och föreställningslös. Att inte förvänta sig något. Vad mod är är också väldigt personligt. Det behöver inte alltid handla om att gå över en gräns. b) När jag sadlade om. Efter fyra års studier inom sociologi brottades jag med mitt personliga intresse för konst och bestämde mig för att börja plugga det istället. Det var inte helt lätt men jag vågade i alla fall ta mitt pluggande ett steg längre. Fast sociologi och konstvetenskap hänger ihop. Inget samhälle – ingen konst. Jag kände mig också modig när jag sa upp min lägenhet utan att veta vart jag ska ta vägen härnäst.

Gunni Öberg / Umeå / Bibliotekarie a) Att våga göra något som känns rätt inuti. Att inte alltid tänka på sig själv i första hand utan reagera på sånt som känns bra. Det är modigt att vara ett bra föredöme och ändå våga vara annorlunda och våga stå för det man tycker. b) Jag är chef och då ingår det att våga vara modig. Att man lyssnar på andra och har modet att ta tag i saker.

Victoria Stemmninger / Klagshamn / Går i skolan a) När man vågar säga till en person att man tycker om den.

Att våga ta första steget. b) När jag sa till min chef att jag tyckte han var otrevlig.

Susanne Gerthel / Malmö / Företagare och äger Olsson & Gerthel a) Mod är att våga. »Att våga är att förlora fotfästet en stund. Att inte våga är att förlora sig själv«.

Sören Kierkegaard b) När jag stod tre meter upp på en stege och målade om mitt sommarhus.

Malmö stad har skapat en kommission för ett socialt hållbart Malmö. Men vad betyder social hållbarhet?

I Malmös mest välmående stadsdelar lever männen fem år längre än männen som bor i socialt utsatta områden.­I en av Malmös stadsdelar lever 64 av 100 barn i en familj som räknas som fattig. Vi vet att fattigdom leder till sämre hälsa både fysiskt och psykiskt. Vi vet att det ofta leder till lägre gymnasiebehörighet, utanförskap och skapar grogrund för kriminalitet. Detta påverkar hälsan i hela kommunen. Malmö stad har skapat en kommission­för ett socialt hållbart Malmö. Courage bad professor P-O Östergren som är en av kommissionärerna att förklara vad han menar med social hållbarhet.

b

egreppet hållbarhet används allt oftare i diskussionen om vår framtid. Men vad menar man egentligen och har det någon praktisk betydelse?

Hållbar betyder kort sagt att om vi fortsätter med det vi håller på med idag så långt som vi kan överblicka in i framtiden, så går det bra. Vår hälsa och välfärd kan fortsätta att utvecklas positivt. Några större ändringar behövs inte.

Låt oss titta närmare på detta påstående.­ Hållbarheten består av tre delar, en ekologisk, en ekonomisk och en social del, enligt en fn-kommission från 1986.

Dessa delar hänger dessutom ihop som ett system, enligt samma kommission.

Det betyder att om utvecklingen inte är hållbar i ett av dessa system så hotas på sikt hållbarheten i de andra två också.

Om vi börjar med den ekologiska hållbarheten, så finns det en nästan total enighet bland klimatforskarna att vi inte har en hållbar utveckling. Det största hotet är en global uppvärmning­ som hotar människors möjligheter att överleva. Klimatförändringen kan i sin tur leda till extrem hetta, torka, 34

översvämningar och förändringar av naturresurser som drastiskt kan minska människans överlevnadsmöjligheter på ganska kort sikt. Kanske bara några tiotals år i vissa delar av världen.

En obekväm sanning

Detta säger oss minst två viktiga saker.

För det första så har vi inte en ekologiskt hållbar utveckling. Det kommer att

många att desto längre vi väntar, ju större förändringar kommer det att krävas.

För det andra så blir det tydligt att hållbarhet beror på människans egna biologiska egenskaper. Det finns nog många vägar att uppnå ekologisk hållbarhet när människan har dött ut, men det är så klart inte den typen av hållbarhet vi talar om. Den är ointressant för oss.

»Vi talar om den hållbarhet som tillåter mänsklig överlevnad och välfärd inom överskådlig framtid.« ­ rävas stora förändringar av vårt sätt att k leva för att kunna hantera detta. Detta är en obekväm sanning, som usa:s förre vicepresident Al Gore uttryckte det. Ingen vill börja ändra sitt sätt att leva om inte andra gör det samtidigt. Men ingen tycks vilja ta första steget. Samtidigt så inser

Vi talar om den hållbarhet som tillåter mänsklig överlevnad och välfärd inom överskådlig framtid.

Detta har viktiga konsekvenser som hittills har diskuterats ganska lite. I själva verket är det människans biologi som

Fakta: Malmökommissionen

Världsledande forskning beskriver i rapport efter rapport hur ett samhälle på flera sätt vinner på mer jämlika sociala villkor.

Malmös kommunstyrelse beslutade 2010 att tillsätta en kommission för att få fram vetenskapligt underbyggda strategier som kan minska skillnader i hälsa och ge bättre förutsättningar för god hälsa för alla Malmöbor.

Malmökommissionen är en oberoende kommission som ska lämna en slutrapport med rekommendationer i december 2012.

Bakgrunden till kommissionen är rapporten »Closing the gap in a generation« som var en global kommission ledd av Sir M ­ ichael Marmot gjorde på uppdrag av who och som redovisar vilka sociala faktorer som påverkar hälsan hos befolkningen och hur stater, städer, regeringar och makthavare kan komma till rätta med de stora skillnader som finns i hälsa mellan länder, mellan städer i länder och mellan olika delar av städer.

Malmö är först ut i Sverige att tillsätta en kommission på lokal nivå.

bestämmer vad som är hållbart eller­ inte. För att förstå detta måste man därför ha insikt i hur denna biologi fungerar. Det finns forskare som hävdar att svårig­heterna för oss att förstå att dagens samhälle inte är hållbart beror på att vi har för dåliga kunskaper i biologi. Både beslutsfattare och vanliga människor.

Teorier missar sambandet

Kan vi då helt bortse från de andra två typerna av hållbarhet, ekonomisk och social, om det är människans biologi som står i centrum?

Självklart inte. Och skälet för det är enkelt. Både samhället och ekonomin är skapade av människan själv i syftet att underlätta vår över­levnad och välfärd. Det är detsamma som att säga att den mänskliga biologins­centrala roll redan är inbyggd i den sociala och ekonomiska hållbar­heten. Hur detta fungerar i detalj ska de teorier som den ekonomiska och samhälls­ vetenskapliga forskningen har utvecklat hjälpa oss med. Men om dessa teorier missar sambandet mellan den ekologiska hållbarheten och den centrala rollen för människans biologi,

så minskar deras förmåga att skapa användbar kunskap.

Om vi tittar lite närmare på den sociala hållbarheten med hjälp av hållbarhetsbegreppet, så kan man fundera över följande: Om nu människans biologi står i centrum, borde då inte en befolknings hälsoutveckling vara en utmärkt mätare på samhällets hållbarhet? Just detta var utgångspunkten för en kommission av ledande forskare och politiker som tillsattes av Världshälsoorganisationen (who) och som kom med en slutrapport 2008. Den hade titeln »Hälsans sociala bestämningsfaktorer«.

Hälsoutveckling som mätsticka

Huvudbudskapet i rapporten är att även om hälsan i genomsnitt har förbättrats mycket kraftigt i nästan alla världens länder de senaste 50 åren, så har hälsans ojämlikhet ökat på ett mycket tydligt sätt. Det betyder att skillnaderna i hälsa mellan olika geografiska regioner och mellan olika sociala grupper i samma geografiska område har ökat på senare tid. Detta måste tas på allvar eftersom det tyder på att det mänskliga samhället

har blivit allt mer ojämlikt, om vi använder hälsoutvecklingen som en mätare på hur samhället fungerar.

Detta är särskilt allvarligt med tanke på att det finns en mängd forskning som visar att jämlikhet i sig får samhällen att fungera bättre för alla dess medlemmar.

Det vill säga i ett jämlikt samhälle så är hälsan och välfärden bättre bland alla dess medlemmar, oavsett social ställning, än i ett jämförbart men ojämlikt samhälle. Därför är rimligen en ökad ojämlikhet i hälsa i ett samhälle ett tecken på att detta är på väg mot ett tillstånd som inte är socialt hållbart.

Det är mot denna bakgrund som man kan se tillkomsten av Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö som under hösten lägger fram sina förslag.

text p-o östergren illustration joakim olsson

Författarpresentation P-O Östergren är professor i socialmedicin vid Lunds universitet och medlem i Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö.

35

Var med i världens största rättvisa fika den 18 oktober! Över 15 000 Malmöbor deltog förra året - i år blir vi ännu fler! Bjud dina vänner på Fairtrade-märkt kaffe, choklad eller någon annan produkt så kan du vara med och slå världsrekord. Dessutom tävlar du om fina priser.

Plugga in på arbetsmarknaden! läs om malmö högskolas utbildningar inom beteendevetenskaP På mah.se

»utbildningen ger mig verktyg för att skapa gemenskap och solidaritet för alla. socionomen är en viktig kugge i vår sociala välfärd.« Pooja sharafi läser till socionom.

Registrera din fikapaus redan idag! www.malmo.se/fairtradecity Malmö är utsedd till Sveriges bästa Fairtrade City 2012

Vill du synas här?

KONTAKTA OSS PÅ ANNONS@COURAGEMAGAZINE.SE

Malmö stad vill främja mänskliga rättigheter och likabehandling genom att synliggöra och motverka diskriminering.

Under hösten arrangerar Malmö stad tillsammans med Malmö högskola och delar av föreningslivet i Malmö en seminarieserie som behandlar olika perspektiv på diskriminering.

Alla seminarier är öppna och gratis för allmänheten.

Program kommer att finnas på www.malmo.se minst två veckor innan.

Nästa seminarie i serien sker den 9 oktober till minne av avskaffandet av den transatlantiska slavhandeln i Sverige.

Titel: Vårt koloniala arv Tid: Onsdagen den 9 oktober 2012 kl. 08.00-12.00 Plats: Spånehusvägen 83

Courage CSR-paket

Företag kan enkelt stödja Courages arbete genom att boka något av Courages csr-paket. Samtidigt utvecklar ni ert eget Corporate Social Responsibility-arbete. Du och dina anställda får en omvärldsanalys och bättre förståelse för i vilket sammanhang ni verkar. Tillsammans kan vi skapa positiv förändring.

Startpaket Det kostar 15 000 kronor per år. 10 000 kr går till tidningsproduk­tionen och 5 000 kr går till den ideella föreningen där ett antal försäljare kommer att bli anställda.

Detta ingår 1. »Omvärldsanalys Skåne« är ett föredrag med två Courageförsäljare.

De delar med sig av sina erfarenheter och förmed­lar insikter om vår stad och samtid.

2. Logotyp i varje nummer av Courage och på dess hemsida under ett år.

3. Tre exemplar av varje nummer.

4. Nyhetsbrev.

5. Trycksaker både digitalt och i pappersform, som visar att man stöder Courages arbete.

6. Använda samarbetet i sin interna och externa csr-rapportering.

Att teckna ett csr-paket är ett enkelt sätt att stödja Courage, erbjuda personalen utbildning inom csr, samtidigt som det stärker företagets varumärke.

Intresserad?

7 nov

Kontakta Elisabeth Gudmundson på: elisabeth@couragemagazine.se dessa företag har bokat vårt csr-paket

samverkanspartners

21 nov

»We need a new way of thinking to solve the problems caused by the old way of thinking.« – einstein

Courages publicistiska målsättning är att skapa debatt och opinion runt frågor som rör försäljarna. Vi frågar oss: Hur får vi ett samhälle som fungerar för alla?

Tidningen Courage vill förmedla ett annat perspektiv på Malmö och lyfta fram röster som annars inte hörs i mediabruset.

Vi skriver om människor och företeelser som intresserar, inspirerar och kanske provocerar oss. Vårt fokus är att visa på lösningar och andra sätt att tänka och agera än vad som är den rådande normen.

Tidningen har som målsättning att ge Courages intressenter – försäljare, allmänhet, myndigheter, journalister, studenter, företag – information och kunskap om lösningarna som finns inom räckhåll på de problem som vi står inför. Och kanske viktigast – inspiration att genomföra de förändringar som behövs göras.