Datorn i skolan

datorn i skolan

en undersĂśkning bland elever pĂĽ en en-till-en skola

" At t p l a n l ö s t s l ä n g a u t d a t o r e r i k l a s s e r n a ä r n ä s t a n d e t s t ö r s t a s ve k e t m o t e l e ve r n a . " M a r t i n T a l l vi d , 2 0 1 2

inneh책ll ledaren 4 hur ska jag b채ra mig 책t? 7 tjuvtittaren 8 diskussion och analys 10 avslutande funderningar 12 litteratur 14

ledaren ledaren Under min tid i skolans värld har mycket förändrats. Bland annat har det kommit in en helt ny komponent i klassrummen, datorn. Då jag för 21 år sedan började första klass fanns det inte ens en dator på den skolan.

Idag finns det mer eller mindre en dator i varje klassrum och i en del skolor har man till och med tagit det ännu längre och utrustat varje elev med en egen dator i så kallade ”en­ till­en projekt”.

arbeta med någon uppgift, träna eller umgås med vänner.

För mig själv har inte datorn alltid bara varit ett hjälpmedel således.

Den har även distraherat mig en hel del. Men skulle jag ha klarat mig bättre utan den? Det vet jag faktiskt inte. Den har hjälpt mig otroligt mycket också. Det är detta som ligger till grund för att jag har valt att undersöka det område jag har valt i denna publikation.

Det är en ny tid och en delvis ny sorts pedagogik och i den så verkar datorerna ha en väldigt central plats.

Datorn har fått plats i skolan för att den ska fungera som ett bra hjälpmedel och för att underlätta arbetet både för lärare och elever.

Det är i alla fall tanken bakom det hela men hur blir det i verkligheten?

Under min verksamhetsförlagda undervisningsperiod på Lundellska skolan i Uppsala så har jag undersökt hur eleverna uppfattar datorerna. Frågan jag ställt mig själv är hur eleverna ser på datorerna.

Blir datorerna ett hjälpmedel för dem eller distraherar det dem mera från att göra sitt arbete i skolan?

Jag själv har alltid varit en sådan person som har lätt för att fastna i olika digitala världar såsom spel eller sociala nätverk. Otaliga timmar har jag suttit och spelat eller bara surfat runt utan något direkt syfte och tiden har bara runnit iväg. Tid som jag högst troligen skulle kunnat göra något mycket värdefullare av.

Till exempel plugga inför ett prov,

David Eriksson lärarstudent

4

hur ska jag bära mig åt?

För att undersöka hur eleverna uppfattar att datorerna är med hela tiden i klassrummet som en ständig del av deras undervisning så bestämde jag mig för att intervjua några elever. Jag valde ut några elever i olika åldrar och av olika kön för att höra olika typer av elevers åsikter. I övrigt var eleverna valda helt på måfå.

Sammanlagt intervjuade jag sex elever om hur de uppfattade datorn som en del av deras undervisning.

Under mina auskultationer passade jag även på att iaktta och observera hur eleverna använde datorerna i verkligheten för att se med egna ögon hur eleverna verkligen använde datorerna under lektionerna. Jag var inte säker på att de vågade säga hela sanningen till mig så därför valde jag att även observera under ett flertal lektionspass. Observationerna skedde hos flera olika lärare och under olika lektionspass.

7

eleverna säger sitt Under min tid på Lundellska skolan passade jag på att prata med sex elever om hur de såg på datorns plats i deras skolgång och i deras klassrum. Jag hade några frågor som samtalen grundade sig på och som jag ställde till dem alla. Här har jag sammanfattat vad eleverna hade för åsikter.

g sm om e n t n i n r ö t s t t e r i l " Kla rt d e tn bd å k a n sk e d e t i n t e b e ror i b la n d m e n a . " p å d a t ore r

orn kan Känner du att dat ektionerna? der l distrahera dig un e a som jag pratad Av de sex elevern som sa att datorn n med var det inge distraherande på aldrig kunde vara var inte heller lektionerna. Det kände att det var m någon av dem so traktionsmoment is ett konstant d aka tillfällen som st utan bara vid en g distraherade av si de kunde känna i klassrummen. ro datorernas närva

v vad? a h c o d a istraher d r i l b u et d ar då När är d att det v

r m a ense o , var trötta elle t k s n a g de var nen Eleverna de koncentratioev tråkig som kulle de tappaervisningen bl risk att fokus s d de a då und överhängande n istället för v r n fanns e amna på dato med. varit kunna hen borde syssla kte att det hade enne egentlig årskurs två tyc rn distrahera h t. Då En tjej i tt inte låta dato et på gymnasien var a svårare n gick första år torerna och ho på n i när ho g nytt med da a med dator t bli n h var allti tigt van att det lättare at k i inte r n så då var r lektionerna. lektione rad av den unde distrahe

8

" Oa vse t t om m a n h a r e n daa tpoår e lle r i n t e så sk u lle m a n h i t t si g n å g ot a n n a t a t t sysse lsä t t a med."

ha klarat Känner du att du skullen att ha dig bättre i skolan uta a eller är rn datorn med på lektionedem? bättre att ha med eniga om att Här var alla eleverna dem i deras pt datorn absolut har hjäl t det som sagt skolgång! De erkände at att ha datorn fanns vissa risker med rna men att med sig på lektione den med var fördelarna med att ha ännu större.

rn a ! " F örd e la rn a öve rvä g e r a b soaltut t h an a ceknd e ldaa t or D e t ä r o e r h ö r t b e k vä m t a m e d s i g a v t i llh a n d s oc h k u n n a d e l a n t e c k n i n g a r t i ll e xe m p e l. "

med datorn i Vad ser du för fördelar en? undervisning

" J a g t yc k e r d e traä! rMa n f r u k t a n s vä r t b e n t , k a n d e la d ok u m a t t t a d e t g å r fort a re a n få r a n t e c k n i n g a r mt i ll sn a b b t i llg å n g n sök a i n t e rn e t oc h k a i n form a t i on . "

teckna samt ta del av an t at n, io at rm fo in na Att söka förekommande fördelar a te as ig nl va de r va l ia er unic mater t man lätt kunde komm som nämndes. Även at amrater samt alltid visste var med lärarna och klasskpå skolans nätverk då lärarna man skulle hitta saker till exempel en lärare hade haft hade lagt ut något. Om werpoint hände det ofta att en presentation via poe gå in och ladda ner eleverna sedan kund på proven och därför kunde sa powerpointen för att lä a på att lyssna under er koncentrera sig m riva ner allting. De såg även sk genomgångarna än att te behövde hålla reda på en in fördelar med att man t att det var ett miljövänligare m vde massa olika papper sa pper då man inte behö pa på e ad ar sp m so iv alternat orm. dela ut allting i pappersf

tjuvtittaren

Under mina observationer i klassrummen märkte jag att det var ett fåtal elever som använde datorerna till annat än skolarbete under lektionerna. Ibland var det under genomgångar som detta skedde. Om genomgången skedde med dator eller utan verkade inte spela någon större roll. Det eleverna i huvudsak ägnade sig åt då de inte följde med undervisningen var att de besökte sociala nätverk som till exempel Facebook. Annars kunde sitta på olika chattrum, spela nätbaserade spel och titta på klipp på nätet. De flesta av eleverna klarade av att inte bli distraherade av datorerna under lektionerna utan följde bra med i undervisningen. De få som blev distraherade blev ibland påkomna av läraren som då bad dem upphöra med aktiviteten och stänga ner datorn.

Ett annat tillfälle då jag noterade att eleverna började använda datorerna till annat än till undervisningen var också då de ansåg sig vara färdiga med uppgiften de hade tilldelats. Istället för att göra mer avancerade uppgifter eller fråga om de kunde göra något annat valde de att roa sig på datorerna en stund istället.

Mestadels var det pojkarna som som hade svårt att koncentrera sig på studierna utan att bli distraherade av datorerna.

10

diskussion & analys Det är ju inte alltför lätt att ta reda på huruvida datorns intåg på lektionerna har gjort studierna lättare för eleverna i dagens skola. Det är svårt att mäta resultaten på elevernas resultat och hur de utvecklats sedan datorn gjort entré på bred front. Så det blir väldigt komplex och det man får i stor utsträckning gå på är hur människor har upplevt förändringen. Skolverket har försökt att göra såna här studier och de visar på positiva effekter med införandet av IT i skolorna.

Det man kan konstatera är att användningen av mobila enheter med mobilt internet ökar och i dag så använder sig mellan 94­100% (beroende på ålder) av gymnasieeleverna av detta dagligen.

Så det ligger inte långt bort att anta att även har skett en ökning av användningen av mobilt internet under skoltid.

Det jag kan konstatera av min undersökning är att eleverna tycker att de har fått hjälp av datorerna i sin utbildning. Detta stöds även upp av Falkenbergsrapporterna som även de visar på att en klart övervägande del av eleverna uppfattar datorerna som ett hjälpmedel och som en positiv del av skolan.

Eleverna verkar också medvetna om att det finns

distraktioner som de nämner men ser dem inte som så störande. Det konstateras även i Falkenbergsrapporterna att ”elevernas spelande och oemotståndliga lust att gå ut på Internet på lektionstid har avtagit markant”, vilket förklarades med att eleverna vande sig med datorernas närvaro och insåg sitt eget ansvar för sin skolgång. Detta kan även förklara en av de kommentarer jag stötte på under intervjuerna. En av tjejerna som jag pratade med hävdade att det var svårare att hålla sig i ettan men att hon nu andra året inte alls hade samma svårigheter.

Den uppfattning jag har fått efter att ha intervjuat elever och observerat är att de är att eleverna är att det handlar mycket om hur man jobbar som pedagog för att hålla elevernas intresse uppe för uppgiften och ha klara regler för vad som gäller i klassrummet. Lyckas man som lärare att göra undervisningen så pass intressant så eleverna är fokuserade på uppgiften så blir också distraktionen från datorerna mindre.

En av personerna bakom Falkenbergsrapporterna, Martin Tallvid, belyser även detta i en artikel på Skolvärlden.se på följande sätt: – Om läraren inte har en plan för hur

12

tekniken ska användas riskerar datorn att bli en distraktionsfaktor; eleverna surfar och spelar i stället för att göra något vettigt.

Vi måste vara medvetna om att det som elev kanske inte är så lätt att hålla fokus hela tiden. Precis som vilken annan människa som helst så kan de ju vara trötta och lättare tappa koncentrationen och distraheras. Men sanningen är också den, precis som

en av eleverna jag pratade med sa, det spelar nog ingen roll om de har en dator eller inte, de hittar på något annat att sysselsätta sig med ändå. Då jag har läst in mig på det här området bland tidigare litteratur så har det blivit klart för mig att det inte finns något riktigt entydigt svar på hur datorernas närvaro påverkar elevernas prestationer.

avslutande funderingar Ja, vad ska jag då dra för slutsater av det jag lärt mig under min undersökning?

Det man kan konstatera är att det kanske inte bara är så svart eller vitt som att det är bra eller dåligt. Visst finns det många nackdelar med datorernas närvaro under lektionerna men det verkar ändå som att de flesta är eniga om att fördelarna uppväger nackdelarna.

modellen (dvs att sträva mot att använda tekniken för att uppnå saker som inte skulle vara möjliga utan dess närvaro) så bör eleverna i högre grad bli stimulerande och få en verklig användning för sina datorer.

Datorerna finns ju där av den orsak att de ska underlätta och förhoppningsvis även förbättra elevernas prestationer i skolan och. Därtill så får det ej glömmas bort att om inte eleverna tidigt får lära sig att hantera datorernas närvaro hur ska de då klara sig i arbetslivet utan att bli distraherade av dessa? Skolan ska ju vara arbetslivsförberedande och där finns det väl till stor förmodan datorer närvarande. Har man då inte tidigare lärt sig att hantera dessa utan att bli distraherade hur ska man då klara av det i arbetet?

Jag kan ju långt ifrån säga att min undersökning har varit så grundlig som kanske skulle behövts för att skapa några helt nya teser men den verkar i alla fall ge stöd till och få stöd av den forskning som har gjorts på området tidigare. Så här i efterhand så kanske det skulle ha varit intressant att ta in och lyssna på lärarnas åsikter om det hela också men på något sätt måste man ju avgränsa sig.

Men åter till ”problematiken” med datorer i klassrummet. Mycket handlar trots allt om hur vi som pedagoger använder oss av möjligheterna som ges med datorerna. Gör vi det tillräckligt intressant, varierande och försöker utvecklas oss i enlighet med SAMR­

14

Findahl, O. (2012). Svenskarna och Internet Stockholm

Hallerström, H. & Tallvid, M. (2008). En egen dator som redskap för lärande: utvärdering av projektet “En­till­En” i två grundskolor i Falkenbergs kommun: delrapport 1. Lund: Research Report in Sociology of Law, 2008:9 Lund University

Hallerström, H. & Tallvid, M. (2009).

Utvärdering av projektet En­till­en i två grundskolor i Falkenbergs kommun: delrapport 2 Lund: Göteborgs universitet

Tallvid, M. (2010). En­till­En Falkenbergs väg till framtiden: utvärdering av projektet “Entill­ En” i två grundskolor i Falkenbergs kommun: delrapport 3. Lund: Göteborgs universitet

Skolverket (2009a). Redovisning av uppdraget att bedöma verksamheters och huvudmäns utvecklingsbehov avseende IT­användningen inom förskola, skola och vuxenutbildning samt ge förslag på insatser.

Dnr U2008/8180/S. Hämtad 2012­12­15 från: http://www.lun.gu.se/digitalAssets/1282/1282696_Redo visning_av_regeringsuppdrag.pdf Skolvärlden ­ för lite fokus på användningen Hämtad 2012­12­15 från: http://www.skolvarlden.se/artiklar/f%C3%B6r­ lite­fokus­p%C3%A5­anv%C3%A4ndningen

litteratur