Hållbara städer by Hans Gustafsson

Hållbara städer Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Innehåll Varför en satsning på hållbara städer? ........................ 4 Uppdraget ................................................................. 6 Våra slutsatser hittills ............................................. 11 Vad har vi sett och gjort? ......................................... 14 Vad är den hållbara staden? ..................................... 36 Vad görs i omvärlden? .............................................. 40 Delegationen för hållbara städer - en nationell arena för hållbar stadsutveckling ............................. 42

Formgivning: Svensk Information Omslagsbilder: Stockholms stad, White Arkitekter, Johan Pontén, Lasse Strandberg för Barn i stan, Eddie Granlund Tryckning: Edita Västra Aros, augusti 2011

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Delegationen för hållbara städer – sammanfattning av erfarenheter hittills Delegationen för hållbara städer har i december 2010 avrapporterat sitt arbete under perioden 2008–2010 till regeringen. Rapporten kan laddas ner från www.hallbarastader.gov.se.

Den här skriften sammanfattar kort Delegationens uppdrag, arbete och slutsatser hittills. Delegationens ordförande och ledamöter ger här också sin personliga syn på viktiga aspekter av hållbar stadsutveckling.

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Foto: Christian Almström

Varför en satsning på hållbara städer?

Städer måste gå före och är en del av lösningen på klimathotet.

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

elegationen för hållbara städer tillsattes av regeringen hösten 2008. Det skedde mot bakgrund av klimathotet och av insikten att de snabbt växande städerna över världen gör djupa ekologiska avtryck: de sliter på den lokala och regionala miljön och bidrar samtidigt till de globala utsläppen av växthusgaser. Men även med insikt om att städerna också kan vara en del av lösningen. Delegationen har arbetat under två år – det första året i ljuset av förväntningarna inför

klimatmötet i Köpenhamn, det andra året i skuggan av besvikelsen över att det kanske inte blir något globalt avtal om klimatet inom överskådlig tid. Utfallet av mötet i Köpenhamn stärker en gryende insikt om att det krävs fler verktyg än globala avtal för att driva på utvecklingen i rätt riktning. En slutsats är att det ställer ännu större krav på städerna att gå före när det gäller arbetet för att drastiskt minska hotet mot klimatet och därmed

försvara människans grundläggande livsbetingelser. Städerna träder än mer fram som viktiga politiska och fysiska arenor för att skynda på utvecklingen när förhandlingar bryter samman mellan nationer. Och det finns aktuella exempel på hur städerna går samman och tar ledningen. På klimatmötet i Köpenhamn träffades många av världens borgmästare för egna, långt mer framgångsrika, klimatförhandlingar. I C40-sammanslutningen har 40 stora städer gått samman för att genom tävling och kunskapsutbyte sporra varandra till utveckling. Den omfattande urbaniseringsvåg som sveper över världen ger också ökad tyngd åt städerna som arenor för att möta de stora samhällsutmaningarna. Den dramatiska urbaniseringen innebär att 75 procent av världens befolkning kommer att leva i städer inom några få decennier. Detta samtidigt som jorden kommer att befolkas av nio miljarder människor, de allra flesta kommer att vara unga människor som växer upp i länder som vi slarvigt brukar kalla den tredje världen. Även om den ekonomiska utvecklingen och tillväxten lyfter länder som Kina, Indien och Brasilien ur fattigdom kommer hundratals miljoner människor att fortsatt leva i yttersta armod, framförallt på den afrikanska kontinenten. En stor del, cirka tre miljarder av dessa i många fall unga och fattiga människor, kommer under de närmaste decennierna att söka sig till städerna i hopp om

att kunna förverkliga drömmar om utbildning, arbete och framtid. Framtidens städer behöver anpassas till insikten att det inte finns ytterligare en eller två planeter i vår närhet som kan härbärgera en befolkning, som ständigt bryter mot givna biologiska system och som utarmar jordens resurser. Den idé som bär framåt är att städer kan infogas i en nödvändig och avgörande global utveckling som kräver att varje generation inser att förhållningssätt och livsstilar måste anpassas till en enda jord. Med nationell och global kraftsamling kan framtidens städer bli miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbara. Det är bråttom. För varje dag och år fördjupas problemen. Idag är klimathotet en realitet och tecken tyder på att tvågradersmålet kommer att överskridas. Många städer, i framförallt kustnära områden, kommer att vara särskilt utsatta och sårbara. För att lösa problemen måste insikt, engagemang och utveckling gå hand i hand. Ett särskilt ansvar vilar på världens ledande politiker – inte minst i den rika delen av världen som bygger en del av sitt välstånd på ett stort uttag av jordens resurser sedan mer än ett sekel tillbaka i tiden. Men omställningen till en ekonomisk utveckling som också är ekologiskt hållbar utveckling ropar också på den enskilda individens engagemang och ansvarstagande. Var och en av oss måste ta ansvar för en hållbar utveckling. Det är så vi kan skapa hållbara städer. Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Uppdraget Den samlande arenan för hållbar stadsutveckling behövs.

Delegationen för hållbara städer har följande uppgifter: • Hantera ett statligt ekonomiskt stöd till utveckling av hållbara städer. • Främja en integrerad, sektorsövergripande planering. • Främja samverkan mellan näringsliv och kommuner samt allmänhetens deltagande i stadsbyggnadsprojekt. • Stödja export av miljöteknik och främja internationellt samarbete som bidrar till hållbar stadsutveckling. • Bidra till kunskapsutveckling och kunskapsspridning. • Samla och sprida information om intressanta svenska och internationella exempel.

Förlängt uppdrag Delegationens uppdrag var från början begränsat till perioden hösten 2008 till december 2010. Uppdraget har sedan förlängts ytterligare två år. Det förnyade uppdraget innebär att Delegationen fortsatt ska genomföra olika åtgärder som sätter fokus på och långsiktigt bidrar till förbättrade förutsättningar för utveckling av hållbara städer. Delegationen ska under åren 2011–2012 särskilt inrikta arbetet på att: 6

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

• Följa, stödja och utgöra mötesplats för projekt för hållbara städer • Redovisa erfarenheter och goda exempel • Främja arbetet med miljöteknikutveckling och export • Stärka den sociala dimensionen i hållbar stadsutveckling • Främja samverkan kring forskning och utveckling • Identifiera hinder för hållbar stadsutveckling och förslag till åtgärder och lösningar Delegationen ska även under åren 2011–2012 hantera och besluta om ekonomiskt stöd till utveckling av hållbara städer.

En nationell arena Delegationen för hållbara städer ska verka för en hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden. Vi ska samarbeta med andra viktiga aktörer för att bidra till att åstadkomma väl fungerande och attraktiva stadsmiljöer där hög livskvalitet går hand i hand med förbättrad miljö, ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och minimerad klimatpåverkan. Vårt uppdrag speglar två viktiga utgångspunkter för hållbar stadsutveckling – helhet och samverkan.

Staden och dess utveckling måste ses som en helhet. Visionen om hållbarhet rymmer tre dimensioner, som förutsätter varandra. Ekologisk hållbarhet för bra miljö och begränsad klimatpåverkan. Social hållbarhet som handlar om arbete, välfärd, trygghet och goda uppväxtvillkor. Ekonomisk hållbarhet förutsätter ett väl fungerande och skapande näringsliv, handel och service. Olika aktörer måste samverka med varandra för att åstadkomma resultat. Detta gäller på olika nivåer i samhället. Myndigheter och andra institutioner måste samverka på nationell nivå. Kommuner, arkitekter, planerare, byggare, fastig-

hetsbolag, experter, konsulter och andra aktörer måste samverka på lokal och regional nivå. Och samverka så tidigt som möjligt. Den hållbara staden skapas genom helhetstänkande – inte genom att arbeta i egna stuprör. Samverkan har varit en röd tråd i Delegationens arbete. Vi har strävat efter att i enlighet med uppdraget vara en arena för aktörer som arbetar för hållbar utveckling av staden. En arena som samlar olika aktörer för att skapa samtal som annars inte skulle ha ägt rum, för att utbyta viktiga och ibland avgörande erfarenheter, för att lära av varandra och för att sprida kunskap och exempel. Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Peter Örn, ordförande Delegationen för hållbara städer

Det statliga stödet ger hävstångseffekt i flera led och genererar klimatnytta.

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Ett ekonomiskt stöd för att stimulera utvecklingen Delegationen för hållbara städer har också regeringens uppdrag att hantera och besluta om ekonomiskt stöd till utveckling av hållbara städer. Stödet ska skapa attraktiva och ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara stadsmiljöer som bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser och är goda exempel på stadsbyggnadsåtgärder med integrerad stadsplanering och applicerad miljöteknik. Projekten ska visa potentialen i utvecklingen av hållbara städer, vara demonstrationsobjekt och underlätta spridning och export av hållbar stadsplanering, miljöteknik och kunnande. Stödet uppgick till sammanlagt 340 miljoner kronor för åren 2009–2010. Under år 2011 kan Delegationen besluta om ekonomiskt stöd till ansökningar upp till 19 miljoner kronor. Ytterligare en ansökningsomgång kommer att genomföras år 2012. Nio stora investeringsprojekt och 28 planeringsprojekt har hittills fått ekonomiskt stöd. De kommer på olika sätt att bidra till internationell uppmärksamhet för svenskt stadsbyggande och miljöteknik. Och att ge andra projekt inspiration och draghjälp att lämna ritborden för att bli verklighet. En annan effekt av det ekonomiska stödet är hävstångens. Det är vår övertygelse att stödet har bidragit till att ett stort antal städer har kraftsamlat och skyndat på sitt arbete för hållbar

Foto: Lasse Strandberg för Barn i stan

”

Sverige tillhör de ledande inom hållbar stadsplanering och är en internationell förebild. Genom att stimulera nya demonstrationsobjekt stärks denna roll. De projekt som har getts stöd blir de nya svenska skyltfönstren mot omvärlden som går steget längre.

stadsutveckling. Planer som man tidigare bara diskuterade har fästs på papper och vuxit fram till projekt som kan bli verklighet. Det statliga stödet har haft betydelse när det gäller att påverka utvecklingen av ett politiskt område som hållbar stadsutveckling – på olika samhällsnivåer.

Projekt som beviljats stöd 2009

Projekt som beviljats stöd 2010

Investeringsprojekt

Malmö stad: Kvarteret Fullriggaren

Örebrobostäder AB: Mitt gröna kvarter

Stockholms stad: Hållbara Järva

Lunds kommun: Den hållbara kunskapsstaden

Umeå kommun: Hållbara Ålidhem

Malmö stad: Hållbar stadsomvandling Malmö, Fokus Rosengård

Planeringsprojekt Gällivare kommun: Nya hållbara Gällivare AB Gavlegårdarna, Gävle: Stadsdelsförnyelse Östra Sätra Haninge kommun: Hållbar stadsutveckling Albyberg

Göteborgs stad: Hållbar stadsutveckling i Kvillebäcken Kungälvs kommun: Kongahälla – en aktiv stadsdel i Kungälv KB Kreativiteten, Mölndal: Nya Krokslätt Planeringsprojekt

Kalmar kommun: Södra Vimpeltorpet

Jönköpings kommun: Hållbara transporter

SLU Alnarp: Stadsodling som drivkraft för hållbar stadsutveckling

Länsstyrelsen i Skåne län: Planeringsverktyg för beräkning av koldioxidutsläpp

Lomma kommun: Miljöuppföljning i Lomma hamn Lunds kommun: Den hållbara kunskapsstaden Brunnshög KB Kreativiteten, Mölndal: Nya Krokslätt Sveriges Arkitekter: Arkitekt- och planeringstjänster inom hållbar stadsutveckling Stockholms stad: Norra Djurgårdsstaden

KTH, Avd för Urbana och regionala Studier: Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer IVL Svenska Miljöinstitutet AB: Samverkansplattform för ekoinnovationer för hållbara stadsdelar Ramböll Sverige AB: Grönskans roll i en klimatsmart stad

Upplands Väsby kommun: Väsby sjöstad

Borås stad: Strategisk långtidsplan för utvecklingen av cykelparkering

AB Uppsala Kommuns Industrihus: Exploatering Librobäck

Örebro kommun: Pulsåder i den hållbara staden

Västerås stad: Program för omvandling av Västerås stationsområde

Karlstads kommun/Karlstadsbuss: Framtidens kollektivtrafik

Östersunds kommun: Storsjö strand

Uppsala kommun: Energi i den hållbara staden Spridd AB, Stockholm: Från loftgångslänga till framtidens gröna sociala boende Göteborgs stad: Centrala Älvstaden – vision och strategi Plantagon International AB: Plantagon vertical farming, Botkyrka Plantagon International AB: Plantagon vertical farming, H+ Helsingborg Arkitekturmuseet: Portal till den hållbara staden

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Foto: Torbjörn Andersson/Scanpix

Slutsatser om Delegationens uppdrag och roll En fråga som bör ställas är om och på vilket sätt en delegation med ett uppdrag från regeringen att verka under relativt kort tid kan åstadkomma resultat. Den frågan bör dock besvaras av andra. Vi har ändå dristat oss att formulera några övergripande slutsatser. Det är av värde att det finns en aktör som uppfattas som oberoende och som utifrån den rollen kan skapa arenor och mötesplatser för andra aktörer. På så sätt kan dialog och samverkan över sektorsgränser inspireras. Goda exempel kan identifieras och spridas. En fördjupad diskussion om begreppet hållbarhet kan initieras. Delegationens roll som nationell arena för 10

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

hållbar stadsutveckling har fyllt en funktion som tidigare saknats. En samlande nationell aktör för hållbar stadsutveckling behövs även efter att Delegationens uppdrag har slutförts. Den korta uppdragstiden har varit till både för- och nackdel. Tidspressen har tvingat oss att arbeta koncentrerat och som ett arbetslag där ledamöternas olika kompetenser och erfarenheter har tillvaratagits. Vi har inte haft tid att förlora oss i diskussioner om hur uppdraget ska tolkas. Samtidigt har tidspressen varit till nackdel för sökande av det ekonomiska stödet, som ibland inte haft tillräcklig tid att arbeta igenom sina ansökningar. Detta gäller främst mindre kommuner.

Våra slutsatser hittills Slutsatser om det ekonomiska stödet och från arenauppdraget

Det statliga stödet ger en viktig hävstångseffekt i e fl ra led

Det ekonomiska stödet möjliggör förstärkta insatser i olika skeden i stadsutvecklingsprocessen, från idé- och planering till genomförande och spridning av goda exempel. Exemplen inspirerar i sin tur till fler stadsutvecklingsprojekt i Sverige och internationellt. Stödet får en hävstångseffekt i flera led. De skyltfönster och projekt som har fått ekonomiskt stöd kommer att generera klimatnytta. Projekten visas upp och inspirerar till fler insatser och till förbättrade lösningar. Klimatnyttan mångfaldigas.

områden. De inkomna ansökningarna ger en bild av kunskapsläge och ambitioner i landet och har genererat idéer till utåtriktade verksamheter inom ramen för den nationella arenan.

måste gå före och vara en > Städer del av lösningen på klimathotet Vi kan inte längre vänta på att överenskommelser på internationell och global nivå ska komma till stånd och sätta ramar och mål för klimatarbetet. Städerna måste gå före i arbetet att drastiskt minska klimathotet och därmed försvara människans grundläggande livsbetingelser. Städerna är viktiga politiska och fysiska arenor för att skynda på utvecklingen.

> och uppdraget > Arenauppdraget att hantera ett ekonomiskt stöd har positivt förstärkt varandra

Det är en politisk uppgift att formulera visioner och bestämt ta ledningen i arbetet för hållbar stadsutveckling

De två delarna i uppdraget – att vara nationell arena för hållbar stadsutveckling och att hantera ett ekonomiskt stöd – har positivt förstärkt varandra. Genom det ekonomiska stödet har Delegationen kunnat motivera kommuner och andra aktörer att höja ambitionsnivån på viktiga

Stuprörstänkandet är en naturlig mänsklig drift, driften att bevaka det vi har kontroll över. Politiker på alla nivåer har därför en viktig uppgift att formulera samlande visioner. Politiker kan mer bestämt ta ledningen i arbetet för den hållbara staden.

planering på ett tidigt > Integrerad stadium är avgörande för hållbar stadsutveckling

Det finns ett stort behov av att uppmärksamma hur ledarskap och organisationsformer påverkar förutsättningarna för samverkan över sektorsgränser. Sektorsmyndigheter behöver samverka mer kring hållbar stadsutveckling. Ett helhetstänkande måste utvecklas.

svenska kommuner är > Några föregångare och har fungerande former för integrerad planering där de ekonomiska, ekologiska och sociala aspekterna ges utrymme

Många svenska kommuner har kommit långt när det gäller den ekologiska hållbarheten. Däremot är det få kommuner som har hittat formerna för att på ett integrerat sätt planera och genomföra satsningar, där ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samverkar och därmed leder till en hållbar stadsutveckling.

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

hitta synergier mellan olika om och användandet > Att > Kunskapen tekniska lösningar är oftast det av verktyg och metoder för mest innovativa

Olika tekniska lösningar kan lösa olika behov. Genom att lösa behoven samordnat uppnås ofta stora synergier. Det innovativa ligger i hur man kopplar samman lösningar för exempelvis vattentillförsel och avloppsrening, landskapsplanering, avfallshantering, arkitektur och byggnader, urbana funktioner, energi, trafik och transporter. 2011-02-03 www.stockholm.se/oversiktsplan

21 2011-02-03

Bra resultat nås om samverkan startar i tidiga skeden. Det förtroende som då byggs upp mellan parterna bidrar till att det går snabbare och smidigare att lösa de ibland svåra frågor som uppkommer i senare skeden.

sociala dimensionen bör > Den få ökat utrymme i arbetet med hållbar stadsutveckling

Den sociala dimensionen med aspekter som hälsa, ekonomisk och social trygghet, mångfald och integration, delaktighet och inflytande och kulturarv är exempel på områden som behöver integreras betydligt bättre i stadsplaneringen.

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Användandet av verktyg och metoder kan underlätta sektorssamverkan, integrerade synsätt och delaktighet. Det finns ett motsvarande behov av metoder för att utveckla, utvärdera och kommunicera alternativa planförslag. Verktyg och metoder behöver ständigt utvecklas och utvärderas.

samverkan mellan kommuner > Hela kedjan av kunskapsutveck> Bra och näringsliv i stadsbyggnadsling inom hållbar stadsutveckling projekt ger bättre slutresultat

samverkan, deltagande och inflytande behöver öka

behöver stärkas

Det behövs satsningar på kunskapsutveckling och utvecklingsarbete som bygger broar mellan akademisk forskning och praktisk verksamhet. Satsningen ska vara tvärvetenskaplig.

kan ha en fortsatt roll > Sverige som föregångsland och exportör av kunskap och teknik i ett globalt sammanhang

Svenska exempel på hållbar stadsutveckling kan paketeras och marknadsföras ännu mer genomtänkt än vad som görs idag. Det svenska varumärket SymbioCity kan ytterligare befästas. Framgång för svensk export på miljöområdet är också framgång för arbetet för hållbar utveckling globalt.

Starkt ledarskap – en förutsättning för framgångsrikt arbete med hållbar stadsutveckling Katarina Pelin, miljödirektör Malmö stad och ledamot i Delegationen

”

sig mot det gemensamma målet. Och se den egna vinsten av att delta i utvecklingsarbetet för att så småningom befinna sig i en hållbar kontext.

Det behövs ledare som drivs av viljan att faktiskt nå visionen: Den hållbara staden.

Staden med alla dess aktörer ska då förmås att dela visionen eller målbilden. Och de ska alla bidra med sin del i arbetet med att utveckla staden. En hållbar stad kräver kompromisser. De kortsiktiga perspektiven måste ibland stryka på foten. Alla måste förmås att med jämna mellanrum lyfta blicken och orientera

Att skapa visionen, att sprida och förankra den, att samla resurser och att fatta beslut kan i ett kortsiktigt perspektiv leda till stora utmaningar. Vägen kommer att vara full av motkrafter och hinder. Och visionen måste återupprepas om och om igen och utvecklas tillsammans med alla de krafter som medverkar till stadens utveckling. För detta krävs ledarskap. Tydligt, modigt, envist, uthålligt. Ett värdebaserat ledarskap som bygger på äkta övertygelse. Det behövs ledare som drivs av viljan att faktiskt nå visionen: Den hållbara staden. Som är modiga nog att rekrytera och odla organisationer som består av starka och kreativa medarbetare. Som alltid delar med sig av kunskap och

som ständigt tar in ny kunskap genom samarbete och kontakter. Som inser att ingen ensam sitter på lösningen. Som inser vikten av att arbeta på bredden över kunskapsområden och sektorsgränser. Som ständigt ser till att skapa förutsättningar för att underlätta arbetet. Som testar nya lösningar och som inser att allt inte kan bli rätt från början. Och som ser förbättringsmöjligheterna. Som hyllar och firar delmål. Som igen och igen vänder på alla stenar och orienterar sig mot nya förutsättningar i omvärlden. Som förstår att det är med människor och för människor som vi skapar staden.

tvecklingsarbete startar med att man ställer ett antal frågor och analyserar svaren. Vem är jag idag, vart ska jag och varför ska jag dit? Detta gäller självfallet även arbetet med att utveckla en stad. Om svaret på de sista frågorna blir att man vill skapa en hållbar stad – en stad där alla beslut grundas på avvägningar mellan alla de sakområden och perspektiv som finns i en stad – en stad med en attraktiv livsmiljö, med stabil ekonomisk tillväxt, med invånare som har förutsättningar att försörja sig och forma sina liv och bidra till en positiv utveckling i staden. Ja, då är det bara att börja jobba.

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Vad har vi sett och gjort?

Ålidhem i Umeå. I den inglasade vinterträdgården, som värms med returvärme från fjärrvärmenätet, får de boende en ny mötesplats. Eftersom trädgården är uppvärmd året om skapas nya möjligheter till rekreation. 14

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Flera framgångsrika exempel visar att det är en politisk uppgift att ta ledningen och att formulera visionen för den framtida och hållbara staden. Förvaltningar och enskilda tjänstemän uppmuntras att ta initiativ som prövar nya idéer och att vidga gränserna för vad som är möjligt att göra. Det skapas en arbetsglädje som gör att man med stolthet visar upp planer och projekt för

Illustrationer: Johan Fjellström och David Kemmler

Det är en politisk uppgift att formulera visioner och ta ledningen i arbetet för hållbar stadsutveckling.

elegationen har i sitt arbete funnit en stor medvetenhet om klimathotet i de svenska kommunerna. En medvetenhet om behovet av att klimatanpassa städerna. Många kommuner arbetar framgångsrikt med att spara energi, att producera lokal och förnybar energi och att integrera de tekniska lösningarna för att få synergier.

är beskriver vi kort vad vi har sett och gjort inom några av de viktiga områden som ingår i uppdraget och arbetet för hållbar stadsutveckling: • Integrerad sektorsövergripande planering • Integrerade tekniska lösningar • Minskad klimatpåverkan • Samverkan mellan kommun och näringsliv • Deltagande och inflytande • Kunskapsutveckling • Export av miljöteknik

Några få svenska kommuner har fungerande former för integrerad planering där de ekonomiska, ekologiska och sociala aspekterna ges utrymme.

gäster från andra delar av landet – och från andra länder. Man vill vara och blir del av det svenska skyltfönstret ut mot världen. I många kommuner finns också en växande insikt om vikten av människors delaktighet och gemensamt ansvarstagande. Om att det krävs mer än att bjuda in till ett fåtal möten. Delaktighet fås genom konkreta och systematiska metoder för dialog med medborgare och boende. Delaktighet bidrar till den förändrade livsstil som på sikt bidrar till att undanröja klimathotet. Men ännu återstår mycket att göra. Politiker kan mer bestämt ta ledningen i arbetet för den hållbara staden. Helhetstänkandet kan utvecklas. De miljömässiga målen kan skärpas också i förhållande till gällande normer. Samverkan mellan förvaltningar och myndigheter kan fördjupas. Samarbetet mellan offentliga och privata aktörer i stadsbyggnadsprojekt kan förbättras och inledas mycket tidigare än vad som är vanligt idag. Innovativa lösningar kan prövas mer djärvt än vad som sker idag. Och frågan om att skapa förutsättningar för medborgare att vara delaktiga kan ske med större allvar än idag.

Kvarteret Fullriggaren i Malmö kommer att visa upp en mångfald av hållbarhetslösningar när det gäller arkitektur, byggteknik och material. Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Integrerad planering – en förutsättning för hållbara helhetslösningar Ulf Ranhagen, professor Kungliga Tekniska Högskolan, chefsarkitekt SWECO och ledamot i Delegationen

tuprörstänkandet ligger bakom många av de problem som städer lider av. Energislöseri, luft- och vattenföroreningar, avfallsberg, trängsel men också social segregation och utebliven tillväxt har sin grund i att varje problem hanteras skilt från andra problem. Integrerade planeringsmodeller och samverkan över sektorsgränser ger bättre förutsättningar för att nå hållbara lösningar på städernas problem. Sett i ett internationellt perspektiv är det integrerade angreppssättet traditionellt ett svenskt styrkeområde. Svensk kommunalteknik med storskaliga infrastrukturer för avfall, dagvatten och fjärrvärme i kombination med småskalig stadsplanering lägger grunden för, i en internationell jämförelse, hälsosamma och attraktiva stadsmiljöer och resurseffektiva flöden av material och avfall. Men för att åstadkomma klimatneutrala, klimatanpassade och attraktiva städer behöver vi gå ett steg längre. Planeringsmodeller måste eftersträvas där sta-

”

Integrerade planeringsmodeller och samverkan över sektorsgränser ger bättre förutsättningar för att nå hållbara lösningar på städernas problem. dens olika funktioner eller delsystem planeras i ett sammanhang. Systemlösningar ökar förutsättningarna för att uppnå synergieffekter och att undvika suboptimeringar, där vinster i ett delsystem sker till priset av en försämrad helhet. Ett exempel är kretsloppsmodeller där avfalls-, spillvatten- och energiflöden samordnas för att ge en effektivare resursanvändning. Avfall används för produktion av värme och el, eller biogas som uppgraderas till bränsle för bussar. Uppbyggnad av energisystem där energieffektiva byggnader samspelar, bland annat via smarta elnät, med en kombination av olika källor för förnybar tillförsel av el och värme är ytterligare ett exempel.

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Integrerad markanvändnings- och transportplanering längs kollektivtrafikstråk, är ett tredje exempel, som motverkar en gles stadsstruktur, så kallad urban sprawl. Istället läggs grunden för en blandad bebyggelse av bostäder, arbetsplatser, service och grönytor med god tillgång till miljövänliga transporter. Kollektivtrafikens knutpunkter kan bli attraktiva platser för boende, arbete och service med bytesmöjligheter mellan olika transportslag. Bilpooler, cykeluthyrning och beställningshandel är exempel på åtgärder som stimulerar till en ändrad livsstil som ytterligare bidrar till bättre livsmiljö. Planering för offentliga rum och mötesplatser behöver ske samordnat med planering av trafiksystem, finmaskigt nät av gång- och cykelstråk, gröna korridorer och dagvattenhantering. Blandade funktioner i attraktiva stadsmiljöer gynnar också kunskapsintensivt näringsliv och ger förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Det integrerade angreppssättet bygger på att

Integrerad planering på ett tidigt stadium med samverkan över sektorsgränserna är avgörande.

människor med alla olika kompetenser och erfarenheter arbetar tillsammans och för in sina kunskaper och perspektiv i en gemensam planeringsprocess. Samverkan mellan olika aktörer behöver inledas i tidiga planerings- och projektskeden för att få avsett genomslag. Då är möjligheterna att påverka stora och utredningskostnaderna låga. Senare i processen kan kostnaderna för att förändra fysiska strukturer och tekniska lösningar vara tusenfalt högre. Våra bästa erfarenheter från Sverige och tillämpningar av den svenska modellen internationellt pekar på att tvärsektoriella angreppssätt gynnar kreativitet och innovation hos deltagande aktörer – politiker, experter och medborgare. På så sätt kan långsiktigt robusta helhetslösningar skapas och ständigt förbättras. Vi har allt att vinna på integrerad planering.

Integrerad sektorsövergripande planering Med integrerad sektorsövergripande planering menas goda stadsmiljöer i kombination med effektiva systemlösningar, men också de demokratiska och gränsöverskridande processer som leder dit. För att öka kunskapen om sektorsövergripande planering har Delegationen bjudit in berörda aktörer till två öppna seminarier. Det första fokuserade på processer för ökad samverkan och ökat medborgarinflytande. Resultatet av diskussionen sammanfattas här kort: • Samverkan är en svår, men nödvändig och stimulerande utmaning • De roller som människor tilldelas i en samverkansprocess påverkar deras frihet och handlingsutrymme • Det är viktigt att tydliggöra och ifrågasätta hierarkier och maktstrukturer • Processredskap och verktyg kan underlätta samverkan och öka förståelsen för varandras synsätt

• Projektorganisationer som ska samverka måste ha gemensamma mål. Först då kan aktörerna att gå utanför sina roller och börja samarbeta på allvar • För att nå gemensamma mål krävs kompromisser med de egna sektorsintressena Det andra seminariet handlade om gränsöverskridande arbete och politikernas roll att driva på utvecklingen. Seminariedeltagarna enades om att: • Politiker har en viktig roll att formulera samlande visioner som har stöd av invånare, företagare och människor i det civila samhället • Medborgarnas medverkan ger ett bättre beslutsunderlag • Ledarskap och organisationsformer påverkar i hög grad förutsättningarna för samverkan över sektorsgränser • Sektorsmyndigheterna bör samverka mer kring hållbar stadsutveckling • Politikernas viktigaste roll är att företräda medborgarperspektivet Det finns ett fortsatt behov av kunskapsspridning om fördelarna med planeringsmodeller och processer som integrerar olika kompetenser och sektorer. Inkomna ansökningar om ekonomiskt stöd visar att några svenska kommuner arbetar aktivt med att utveckla former för sektorsövergripande planering. Resultatet kan spåras i de goda exempel på stadsbyggnadsprojekt som nu växer fram i landet. Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Energi

Hammarbymodellen visar hur de tekniska systemen för energi-, avfalls-, vatten- och avloppshantering kan integreras och ge synergier mellan systemen. Målet är hållbar resursanvändning där energianvändningen och avfallet minimeras, samtidigt som hushållning och återvinning maximeras. Denna kretsloppsmodell utvecklades år 2002 inför uppförandet av ett av Sveriges mest uppmärksammade stadsbyggnadsprojekt, Hammarby sjöstad i Stockholm, och har sedan dess fungerat som förebild för integrerade tekniska lösningar i Sverige och internationellt.

Högdalens Kraftvärmeverk

t t en ps va

R e n a t avl op

s Bio

s o

B i ogas

go a a

ga is

a a

s vat t en

t av

Miljövänlig el

ena

Biog as

Saltsjön

all

k ni ng a

rpac

gla

Dricks

Sjöstadsverket och Henriksdals reningsverk

vatten

ning

a a i ag

r vin

on ar t –k

a fö Ny

Bio m ull

a Avf

ll g

Avledning/utjämning

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

låte M ateria

Hammarby Värmeverk

Att hitta synergier mellan olika tekniska lösningar är oftast det mest innovativa.

Samtidigt finns det flera områden som generellt behöver integreras betydligt bättre i stadsplaneringen. Den sociala och kulturella dimensionen med aspekter som hälsa, ekonomisk och social trygghet, mångfald och integration, delaktighet, inflytande och kulturarv är några exempel. Bland ansökningarna finns få exempel på att stadens transporter – inklusive godstransporter – integrerats i stadsbyggnadsprojekt. Delegationen efterlyser ett helhetstänkande där bland annat vägar betraktas som viktiga stadsbyggnadselement, att planeringen av bebyggelse och transporter understödjer kollektiva transportslag och gång- och cykeltrafik, och att godstransporterna integreras i lokala handlingsprogram och stadsplaner.

Bio

Hammarby Sjö

Mälaren/vattenverk

Integrerade tekniska lösningar för resurseffektivitet När olika tekniska system integreras med varandra uppstår synergieffekter. Genom att lösa flera behov på ett samordnat sätt kan man ofta få ökad resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan. Det kan handla om att integrera lösningar för vattentillförsel och avloppsrening,

Sedimentering

n Vatte

vlo &A

landskapsplanering, avfallshantering, arkitektur och byggnader, urbana funktioner, energi, trafik och transporter. I ansökningarna om ekonomiskt stöd finns många intressanta exempel på integrerade lösningar. De flesta är kopplade till en effektivare energianvändning, men också avfallshantering och dagvattenhantering är vanliga områden.

Hållbara städer finns i hållbara regioner Stellan Lundberg, chef ÅF Samhällsplanering och ledamot i Delegationen

Sverige bor de flesta i små eller medelstora städer, mindre tätorter eller på landsbygden. Endast cirka 30 procent av Sveriges befolkning bor i städer med mer än 100 000 invånare. Samtidigt är regionalt strategiska funktioner som universitet, regionsjukhus och myndigheter lokaliserade till de större städerna och bidrar där till ett brett serviceutbud och differentierade arbetsmarknader. För att även de mindre städerna och orterna ska få del av de större städernas utbud krävs en planering som tar fasta på kunskaper om hur städer och mindre orter samspelar i hållbara regioner. Utbyggnaden av Mälardalsbanorna mellan Stockholm och Västerås, Eskilstuna samt Örebro är ett intressant exempel på hur förbättrade regionala tågförbindelser och en strategisk lokal planering kan bidra till att skapa en fungerande storregional struktur med orter i ett fungerande samspel. Stockholms- och Mälardalsregionen fungerade fram till mitten av 1990-talet som flera åtskilda

stadsregioner med litet utbyte. Detta innebar stora obalanser i lokaliseringsförutsättningar för näringslivet, inbördes obalanser mellan arbetsmarknader och sårbarhet för strukturomvandlingar. För den enskilde upplevdes detta som begränsat utbud av arbetsplatser och högre utbildning på den egna orten eller inom rimlig pendlingsrestid. Utbyggnad har därefter skett av nya järnvägsstråk med effektiv regionaltågstrafik med centrala stationslägen i städer och tätorter längs Mälardalsbanorna. För att ytterligare förbättra den regionala tillgängligheten har målpunkter som universitet och högskolor, större arbetsplatser med mera lokaliserats nära järnvägens stationer. Nära stationerna har även skett en bebyggelseförtätning. Korta restider mellan städerna och god tillgänglighet till centralt placerade målpunkter samt förstärkt anslutningstrafik och infartsparkering utgör nu grunden för fungerande arbets- och utbildningspendling. Härigenom har skapats inbördes överlappande

”

Städerna längs med Mälarbanorna utgör nu en gemensam arbetsmarknad där det är möjligt att bo i en stad och arbeta i en annan.

storregioner med god samlad funktion i form av kompletterande lokala arbetsmarknader, ett brett utbud av bostäder och god tillgänglighet till högre utbildning och annan samhällsservice inom rimlig pendlingsrestid från den lokala orten. Städerna längs med Mälardalsbanorna utgör nu en gemensam arbetsmarknad där det är möjligt att bo i en stad och arbeta i en annan stad. Detta gagnar såväl större, medelstora och mindre städer som tätorter och kringliggande landsbygd.

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Städernas godstransporter står inför stora utmaningar Jan-Eric Sundgren, direktör AB Volvo och ledamot i Delegationen

ffektiva försörjningskedjor med godstransporter som distribuerar livsmedel och andra varor i städer och deras omland är avgörande för samhällets ekonomiska tillväxt och stadsbornas livskvalitet. Samtidigt innebär godstransporterna en stor utmaning för hållbara städer. Här finns idag en potential för nytänkande och mer kreativa och innovativa lösningar. Städer och deras omland har stor betydelse för den ekonomiska tillväxten och då är effektiva försörjningskedjor centrala. Effektiva godstransporter som bidrar till att länka samman städer i olika delar av regionen ger även förutsättningar för regional tillväxt. Godstransporterna genom städerna utgör samtidigt viktiga kopplingar till de europeiska godstransportnätverken, och i förekommande fall till den omfattande nationella exporten via hamnar. Men godstransporterna genom städerna orsakar också lokala miljöproblem i form av tunga transporter, buller, vibrationer och bristande trafiksäkerhet. Trots detta finns många

exempel på att godstransporterna glöms bort i stadsplaneringen. Städernas godstransporter står inför stora utmaningar. En ekonomiskt och miljömässigt hållbar stadsutveckling innebär nya förutsättningar och nya krav. Pågående urbaniseringstrend med växande städer och en ständigt ökad resursefterfrågan bidrar till ökade krav på godsets tillgänglighet och rörlighet – livsmedel och andra varor ska distribueras i snabbare takt, i större mängder och till fler platser. Minskat antal olyckor och bättre tekniska lösningar på transportmedlen är andra krav. Nytänkande, mer kreativa och innovativa lösningar behövs för att möta framtida utmaningar när det gäller hållbara godstransporter i städerna. Det finns idag alltför få stadsplaner eller utvecklingsförslag som tar ett helhetsgrepp på staden försörjningskedja och godstransporter. Viktiga ingredienser i ett helhetstänkande är: • Godstransporterna integreras i lokala handlingsprogram och stadsplaner.

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

”

Vid sidan om helhetstänkande behövs nytänkande.

• Långväga transporter, transporter mellan städer och i städer integreras och kopplas ihop i effektiva kedjor. • Förbättrad styrning och uppföljning av godstransporter. • Bättre kommunikationsplattformar, i form av till exempel vägtrafikledning i realtidssystem, trafikinformation, ruttplanering och lastoptimering, simulering, kommunikation mellan operatör, till exempel förare/fordon/infrastruktur. • Teknisk utveckling av transportmedlen. • Finansiering av FoU-verksamhet och demonstrationsprojekt. • Samarbete mellan olika aktörer såsom myndigheter, transportköpare, åkerier, ägare av infrastrukturen och fordonstillverkare.

Här följer några exempel på integrerade tekniska lösningar från inkomna ansökningar: • Verksamhetslokaler och kontor tillför energi till bostäderna under dagtid. På kvällar och nätter sker det omvända. Kylanläggningar i kontor och butiker kan användas för laddning av varmvattenackumulatorer till bostäder. Industriell spillvärme tillvaratas för energiförsörjning av bostadsområden. Vid sidan om helhetstänkande behövs nytänkande. Demonstrationsprojekt är betydelsefulla för att visualisera och ta till vara på möjligheter, testa forskningsresultat och för att stödja fortsatt utveckling. Ett intressant demonstrationsprojekt är TRUST, Transportutveckling i storstad. Ett samarbete mellan flera aktörer i Göteborg, där olika lösningar kopplade till personoch godstransporter utvecklas och där pilotprojekt etablerats och planeras. Ett samarbete är även etablerat med staden Lyon i Frankrike, som prioriterar utvecklingen av hållbara godstransporter. TRUST är ett av få projekt i Sverige där godstransporter i stad med omgivning utgår från ett helhetsperspektiv och som inkluderar stadens olika aktörer. Lindholmen Eco Area är ett av demonstrationsprojekten inom TRUST och innebär nya lösningar för distribution av förnödenheter och sophantering i en stadsdel.

• Värmeöverskott på sommaren lagras i underjordiska marklager för att användas under vintertid. Kyla från vintern kan lagras på samma sätt för kylning sommartid. Byggnadsstommar nyttjas för lagring av värme och kyla. Fönster utformas så att de kyler respektive värmer beroende av behov.

• Byggnaders orientering och inre funktioner planeras för att skapa bra förutsättningar för solfångare, solcellspaneler och ljusinsläpp. Byggnaderna integreras med energiförsörjningssystemet och kan leverera överskottsenergi i form av värme eller el till fjärrvärmenätet respektive elnätet. • Avfallshanteringen organiseras för minskade transporter genom lokal kompostering och lokalt återförande av kompostjord. Avloppsvatten och organiskt avfall utnyttjas i reningsverket för biogasproduktion. • Organiskt avfall från bostäder tas omhand i avfallskvarnar. Avfallet leds till underjordiska uppsamlingstankar i bostadsområdet och

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

pel på Fler exem kniska e te integrerad gar lösnin används för att producera biogas. Biogasen används som fordonsbränsle i den bilpool som områdets boende via hyran är anslutna till. • Insamlat regnvatten från tak används för byggnadernas klimatsystem, skötsel av området och wc-spolning. Växtlighet inomhus används som en del av ventilationssystemet. 22

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

• Landskapsplaneringen integrerar dagvattenlösningar tillsammans med klimatanpassningsåtgärder. Lokala dagvattenlösningar tillför rekreationsvärden, samtidigt som de omhändertar och renar dagvatten så att belastningen minskar på avloppssystemet. • Gröna väggar och gröna tak har flera funktioner, till exempel att jämna ut temperaturvariationer och förbättra lokalklimatet. De kan även omhänderta den koldioxid som verksamheten inom området producerar.

• Bilpooler skapas med elbilar där batterierna laddas med elenergi från lokal vindkraft och solceller. • Integrerade styr- och övervakningssystem nyttjas för hela områdets energioptimering och uppmuntrar till ett energimedvetet beteende hos boende och verksamhetsutövare. Systemen kan också utnyttjas för gemensamma bokningssystem, exempelvis för bilpooler.

Klimatmålen nås enklast och billigast genom energieffektivisering av bebyggelsen Bengt Wånggren, vd Sweden Green Building Council och ledamot i Delegationen

är ska vi sluta att diskutera klimatförändringen och faktiskt göra något? Klimathotet är på allvar! Vi måste stoppa den globala uppvärmningen vid plus två grader. De ständiga frågorna är: Hur ambitiösa mål ska vi ha? Hur ska det gå till? Vilka ska göra mest? Vad får det kosta? Vem ska betala? Det har visat sig mycket svårt att komma till beslut och att få några att träda fram och ta ett ordentligt grepp. Jag har ett förslag: Varför inte världens fastighetsägare i samarbete med politikerna? Klimatmålen kan nås – med dagens teknik och till lägsta kostnad – genom energieffektivisering av bebyggelsen. Det är stora investeringar, men för samhället är det i ett lite längre perspektiv lönsamt att göra dem. Den brittiske ekonomen Nicolas Stern visade redan år 2006, i en utredning beställd av dåvarande premiärministern Tony Blair, att de negativa konsekvenserna på världens samlade BNP av en ökad global

”

De negativa konsekvenserna på världens samlade BNP av en ökad global temperatur är mellan fem och tjugo gånger högre än kostnaderna för att förebygga temperaturökningen. temperatur är mellan fem och 20 gånger större än kostnaderna för att förebygga temperaturökningen. Sternrapporten blev en väckarklocka för ekonomer och politiker i hela världen. En annan utredning som FN genomfört visar att mest valuta för pengarna får man med åtgärder inom bebyggelsen. Inte i någon annan sektor, inte transporter, inte industrisektorn, uppnås målen tillnärmelsevis så kostnadseffektivt. I bebyggelsen i Sverige finns redan nu många lönsamma sätt att spara energi, och därmed också att minska koldioxidutsläppen. Om de redan nu lönsamma åtgärderna genomfördes skulle energianvändningen i bebyggelsen

kunna minskas med mellan 15 och 20 procent. Men det är långt ifrån tillräckligt. För att nå de minskningar som är nödvändiga i ett 50–100-årsperspektiv måste vi gemensamt ta aktiva beslut. Till exempel att höja energi- och koldioxidskatter, för att ekonomiskt driva på förändringen och samtidigt skapa resurser för nödvändiga gemensamma satsningar i stimulans och energiinfrastruktur. Sådana politiska förslag är inte speciellt populära och politiker som föreslår dem riskerar att förlora röster, eller till och med val. Men väljarna behöver bli medvetna om att tidiga, kraftfulla investeringar i energieffektivisering i bebyggelsen medför att klimatförändringarna blir avsevärt mindre, att kostnaderna på grund av oundvikliga klimatförändringar blir lägre och, inte minst viktigt, att åtgärderna betalas av oss som skapat problemen. Att vänta och inte göra något skulle innebära att vi vältrar över en avsevärt större skuld till kommande generationer.

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Foto:Karl Melander/Sydsvenskan/Scanpix

FN:s klimatkonferens COP15 i Köpenhamn. Foto: Martin Lagergren

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Städerna måste kraftsamla för att utifrån de lokala förutsättningarna bidra till att minska utsläppen av växthusgaser. Arbetet med klimatfrågorna måste ske utifrån ett helhetsperspektiv på hållbar stadsutveckling, där ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter integreras. Anpassning till kommande klimatförändringar måste också tas in i arbetet.

I projektet Hållbara Järva i Stockholm testas olika metoder för energieffektivisering av vanligt förekommande hustyper.

Minskad klimatpåverkan

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Seminarier och konferenser om energi och klimat Delegationen har arrangerat och medverkat i ett stort antal möten och konferenser där stadens energi- och klimatfrågor varit i fokus. Bland annat medverkade Delegationen i planeringen av den högnivåkonferens om klimat och hållbar stadsutveckling som hölls inom ramen för det svenska EU-ordförandeskapet hösten 2009. Resultatet från konferensen fördes vidare till FN:s klimatförhandlingar vid konferensen

COP15 i Köpenhamn i december 2009, bland annat i form av ett seminarium. Under våren 2010 genomförde Delegationen tillsammans med Energimyndigheten seminarier i fem svenska kommuner med temat ”Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering”. Syftet med seminarierna var att skapa arenor på regional nivå för att genom bra exempel inspirera och förmedla erfarenheter om hur man i tidiga skeden i stadsbyggnadsprocessen och i samband med förnyelsearbete kan planera energieffektivt och klimatsmart. Delegationen har också tillsammans med föreningen IQ Samhällsbyggnad bjudit in till ett seminarium om industriella metoder för energieffektivisering av flerbostadshus. Syftet var informationsutbyte och kontaktskapande mellan aktörer med planer för energieffektivisering och renovering, och aktörer med erfarenhet av innovativa lösningar. Dokumentation från seminarierna finns på www.hallbarastader.gov.se.

Bra samverkan mellan kommuner och näringsliv i stadsbyggnadsprojekt ger bättre slutresultat.

Uttalad vilja och tydliga mål inspirerar till samverkan Kurt Eliasson, vd SABO och ledamot i Delegationen

Samverkan mellan kommun och näringsliv För att öka kunskapen om vad som bidrar till bra samverkan mellan näringsliv och kommuner i stadsbyggnadsprojekt har Delegationen genomfört en enkät- och intervjuundersökning. Undersökningen visar att det finns några faktorer som är särskilt avgörande för att samverkan ska fungera bra. Den visar också att det finns en stark koppling mellan bra samverkan och hur väl projektdeltagarna bedömer att projektens mål har uppnåtts.

amverkan måste ske redan från början i nya stadsbyggnadsprojekt. De kommuner som i tidiga skeden uttalar en vilja och sätter tydliga mål för hållbar stadsutveckling, tvingar och lockar fram nya former för samverkan med byggherrar och exploatörer. Det finns flera intressanta exempel där kommuner har arbetat framsynt. I till exempel Norra Älvstranden i Göteborg, i kvarteret Flagghusen i Malmö och i den moderna trästaden Välle broar i Växjö har kommunerna i tidiga skeden fört dialog med de framtida kunderna. Kommunerna har haft sin egen modell, men gemensamt är att de har genomfört en rad samtal, möten, workshops, studieresor och andra aktiviteter som syftat till att alla berörda ska bli inspirerade och få ökad kunskap.

Arbetssättet medför att ett förtroende byggs upp mellan parterna. När de svåra frågorna så småningom dyker upp går det snabbare att hitta lösningarna.

”

Båda parter är vinnare när kommun och näringsliv samverkar i tidiga skeden. Kommunen får större möjlighet att säkerställa att målen uppnås. Näringslivet uppskattar att kommunen pekar ut en tydlig väg. För branschen vill och kan bygga hållbart, bara de får en tydlig beställning.

Under dialogen har ramarna satts gemensamt av kommunen och byggherrarna för de områden som ska bebyggas. Först när förutsättningarna är klara sker markanvisning och bygglov.

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Mångfald genom samverkan och konkurrens Anders Larsson, konsult Thetis AB och ledamot i Delegationen

ångfald måste bli ett ledord inom bostadsbyggandet – mångfald i utformning, i upplåtelseformer och inte minst vad gäller utförare och aktörer. Mångfald i upplåtelseformer innebär större valmöjlighet. I Sverige har vi i flerbostadshusen upplåtelseformerna hyresrätt, bostadsrätt och kooperativt ägande. Sedan 2009 finns även äganderätter, en vanlig boendeform i Europa. Äganderätten innebär ett direkt ägande av lägenheten – bostadsrätten äger man rätten att bruka lägenheten. Hittills har ett tiotal äganderätter byggts i Sverige. Fler äganderätter skulle bidra till ökad mångfald i bostadsbeståndet. En mångfald av beställare och utförare innebär att fler och olika aktörer antar samma utmaning. I gränslandet mellan konkurrens och samverkan utvecklas nya idéer. Tidig samverkan mellan beställare och utförare är en förutsättning för bra resultat.

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Ett bra exempel på samverkan och konkurrens som har bidragit till mångfald är Malmö stads dialog med tretton olika byggherrar inför att kvarteret Flagghusen i Västra hamnen skulle byggas. I arbetet skapades en gemensam kunskap om projektet. Processen utmynnade i en överenskommelse som undertecknades av alla parter, en hållbarhetsöverenskommelse. Byggherrarna utvecklade samarbete inom flera områden; samordning av grundläggningsarbeten, gemensam upphandling av byggmaterial, samordnad marknadsföring av bostäderna. Kvarteret Fullriggaren är nästa nybyggnadsområde i Västra hamnen. Elva byggföretag har gått samman i en Bygga Bo-dialog med målet att bygga Sveriges största samling av lågenergioch passivhus. Här höjs hållbarhetsambitionerna och formerna för samverkan utvecklas ytterligare. Utvecklingskraften i ett sådant samarbete blir så mycket större än när kommuner arbetar traditionellt med skriftliga kravspecifikationer

”

Fler äganderätter skulle bidra till ökad mångfald i bostadsbeståndet.

över vilka mål som ska uppnås. Envägskommunikation av det slaget leder bara till att byggherrar och utförare ser svårigheter istället för möjligheter. Och dessutom har kommunen sällan någon sanktionsmöjlighet om kraven inte uppfylls. Behovet av mångfald gäller lika mycket vid renovering och ombyggnad av våra miljonprogramsområden. Här behövs en mångfald av lösningar och goda exempel. Olika upplåtelseformer, fler ägare och mindre enheter kan bidra till den positiva utveckling som många av dessa områden behöver. Mångfald är en förutsättning för ett hållbart byggande.

De faktorer för bra samverkan som identifierades i undersökningen är:

• Hur väl målen var förankrade hos näringslivet • Näringslivets kunskap om kommunens intressen och villkor • Kommunens kunskap om näringslivets intressen och villkor • Ekonomisk nytta för inblandade parter • Organisatoriska förutsättningar för samarbete mellan kommunen och näringslivet Till de organisatoriska förutsättningarna som lyfts fram i undersökningen hör täta kontakter tidigt i projektet, tydliggörande av avtalets innebörd, tydliga mandat och tydlig ansvarsfördelning. Framgångsfaktorerna gäller oavsett graden av komplexitet och nytänkande i projektet, oavsett antal inblandade aktörer, oavsett vilken aktör som tog initiativ till samverkan eller om projektledaren kom från kommunen eller näringslivet. Läs mer om undersökningen på www.hallbarastader.gov.se. Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Diskussionen om miljonprogramsområdena behöver nyanseras

Den sociala dimensionen bör få ökat utrymme i arbetet med hållbar stadsutveckling.

Peter Örn, Delegationens ordförande

tadsdelar och bostadsområden som präglas av segregation, av fattigdom och social utsatthet, av förslitning och bristande underhåll, av vandalisering och kriminalitet är i kontrast med visionen om den hållbara staden. Det finns ett starkt samband mellan personligt ansvarstagande för en hållbar livsstil och att bli bemött som en fullvärdig medborgare och boende, att inte marginaliseras eller bli betraktad som en andra klassens invånare. Delegationen vill understryka den sociala dimensionen av begreppet hållbarhet. Ofta diskuteras miljonprogrammens bostadsområden som dagens och den framtida stadens stora problem. Bildbeskrivningarna är många – minnen hos dem som växt upp där, drömmar från dem som beslutade att de skulle byggas eller fördomar hos dem som aldrig varit där.

”

Delaktighet bidrar till den förändrade livsstil som på sikt bidrar till att undanröja klimathotet. Inte sällan blir diskussionen slagordsmässig och smärtsam för invånarna, som inte vill kännas vid bilden av att de lever under ghettoliknande omständigheter. Det är viktigt att också hävda miljonprogrammets kvaliteter och att påminna om att de en gång skapades som en väg ut ur en omfattande bostadsbrist. Ombyggnad, renovering och underhåll – i dialog med de boende – kan bidra till att göra dessa bostadsområden mer attraktiva, energisnåla och miljöanpassade.

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Deltagande och inflytande Det är uppenbart att den sociala dimensionen av begreppet hållbarhet måste betonas än mer än vad som görs idag, både i vårt eget land och i Europas städer, som ofta brottas med samma typ av problem som vi. Men vad är den sociala dimensionen? Begreppet behöver utvecklas och förklaras. Aspekter som demokrati och hälsa, ekonomisk och social trygghet, identitet och jämställdhet, mångfald och integration, delaktighet och inflytande samt kulturarv är exempel på områden som vi bedömer ingår i den sociala dimensionen av begreppet hållbarhet. Verktyg och metoder för samverkan, deltagande och inflytande behöver användas i större utsträckning. Delegationen har anordnat och deltagit i flera seminarier för att diskutera angelägna frågeställningar om metoder och processer för att öka delaktighet och inflytande från boende och allmänhet.

Foto: Filip Hammarberg/Glad reklam Foto: Daniel Olausson/Botz Photo

Projekten tillförs ytterligare kvaliteter genom samverkan i såväl planerings- som genomförandeprocessen med berörda aktörer – kommun, näringsliv, boende med flera.

Seminarierna har tydliggjort att det finns en mängd problembeskrivningar för bostadsområden som behöver utvecklas, men också att det finns många tecken på förmågan att fortlöpande samla positiva motkrafter. Varje område och bostadsföretag kan hitta sitt eget sätt att organisera förändringsarbetet. De bärande elementen i ett framgångsrikt arbetssätt verkar dock vara lyhördhet och respekt gentemot de boende och att aktivt engagera dem.

Några metoder för att öka medborgarnas och de boendes delaktighet som används med framgång av exempelvis Gårdstensbostäder i Göteborg och i Järvadialogen i Stockholm är dialoger, framtidsverkstad, gåtur, fokusgrupper, trygghetsvandringar och SWOT-analyser. Läs mer om dessa och andra metoder och verktyg på www.hallbarastader.gov.se.

Verktyg och metoder för samverkan, deltagande och inflytande behöver användas i större utsträckning

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Foto: Katarina von Brömssen

Förnyelsearbete måste få ta tid och bygga på delaktighet Katarina Ahlqvist, vd Gårdstensbostäder och ledamot i Delegationen

tt samhällsbygge är ett ständig pågående bygge, som aldrig kan bli klart. Vi måste ständigt förhålla oss till ett föränderligt samhälle, häri ligger våra utmaningar men också möjligheter. För många människor tillsammans kan åstadkomma mer än var och en för sig. Ju fler som är bärare av den gemensamma viljan av att skapa ett hållbart samhälle, desto större kraft. Det gemensamma arbetet tar längre tid, men det samlade resultatet blir bättre. Styrkan ligger också i att vi människor är olika, men har ett lika värde. Det är kring människan i centrum, våra behov och förslag på gemensamma lösningar och möjligheter till deltagande det hållbara samhället handlar om. Det hållbara samhället har många dimensioner, som måste definieras, beskrivas och hanteras. En av dessa dimensioner är vår livsmiljö. Med vad är en livsmiljö? Vilka grundvärden bör den ha? En livsmiljö är människorna du möter, hem-

”

Våra livsmiljöer har många viktiga uppgifter att fylla; att bruka, att umgås, att glädjas åt och att minnas.

Att börja i det lokala, fånga den kraft och kreativitet som finns hos medborgarna är en förutsättning för att vända negativa spiraler. En socialt hållbar utveckling stödjer också aktivt en miljömässig utveckling.

met, husen, bostaden och skolan. En livsmiljö är doften av nyklippt gräs, vårblommor, ljuden från gården och ljuset på vägen. En livsmiljö är något levande och skiftande, som vilar på två grundvärden; trygghet och identitet. Våra livsmiljöer har många viktiga uppgifter att fylla; att bruka, att umgås, att glädjas åt och att minnas. Att möta andra lika och unika människor i våra livsmiljöer innebär alltid att ta ett steg mot förändring. Att skapa hållbara livsmiljöer är en reell utmaning. Hållbara livsmiljöer bildar lokalsamhällen som i sin tur bildar den större hållbara staden. Allt hänger ihop, både i lokalsamhället och i den större staden. En gemensam visions ”färdriktning” mot det hållbara samhället måste utarbetas både i lokalsamhällena och länkas samman med staden.

Delaktighet och inflytandearbete måste bygga på att det är viktigt och på riktigt för brukarna. Frågorna i den gemensamma visionens ”färdriktningen” måste utkristallisera sig, individers goda krafter och kreativitet måste leda till synliga handlingar som stärker livsmiljön. Och formerna för delaktighet måste ständigt variera, då blir det lustfyllt att delta. Förnyelsearbete tar tid. Det finns ingen tid att förlora i det gemensamma arbetet att skapa den hållbara staden. Huvudstrategin i förverkligandet av denna är bred samverkan och mobilisering.

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Slutsatser som kommit fram vid Delegationens seminarier om arbete med dialogverktyg: • Var mottaglig för att de boende ofta lyfter fram andra frågor och lösningsförslag än de, eller i tillägg till de, som initiativtagaren initialt velat ska komma ut ur processen. • Uppmärksamma hur representativ gruppen är. • Återkoppla resultatet från samverkan till de boende och allmänheten. • Utvärdera dialogverktygen och fortsätt utveckla metoder och andra processverktyg, gärna visualiserande och aktiva metoder.

Ny plan- och bygglagstiftning till stöd för den aktiva medborgaren Janna Valik, generaldirektör Boverket och ledamot i Delegationen

den nya plan- och bygglagen som gäller från maj 2011 står den aktiva medborgaren i centrum. Minskad byråkrati ska underlätta för verksamhetsutövare. Översiktplanens strategiska roll blir tydligare. Planprocessen förenklas. Bestämmelser om snabb hantering av bygglov, bättre kontroll av byggandet, enklare och tydligare regler, allt detta är tänkt att gagna den enskilde. Ett exempel är att det ska ta högst tio veckor att få sitt bygglov prövat.

Lagen stärker möjligheterna att uppmärksamma den sociala dimensionen av hållbarhet. Detta trots att det inte alltid är lika lätt att finna metoder eller att utvärdera dessa aspekter. Det gäller för oss alla att vara uppmärksamma på och att se till att medborgarperspektivet alltid finns med i tillämpningen av den nya lagen.

• Möjliggör för ungdomar att vara mer delaktiga. • Använd konst och kultur och andra kreativa näringar för att öka delaktigheten. • Ta hjälp av professionella processledare som kan agera brygga och översätta mellan olika aktörer.

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Tvärsektoriella perspektiv möts på neutral arena

Hela kedjan av kunskapsutveckling inom hållbar stadsutveckling behöver stärkas.

Eivor Bucht, professor Sveriges Lantbruksuniversitet Alnarp och ledamot i Delegationen

et är uppenbart att det behövs större samlade satsningar på kunskapsutveckling inom området hållbara städer. Frågan om den högre utbildningens och forskningens roll för att åstadkomma en hållbar stadsutveckling präglar därför en stor del av Delegationens verksamhet. Vi har samlat forskningsfinansiärer och utbildningsansvariga till diskussioner om dagens problem och framtida möjligheter. Inför dessa diskussioner har vi gjort egna översiktliga kartläggningar av urbanforskningen och hur man i dagens högskoleutbildningar försöker överbrygga stuprörstänkande. Det har varit fruktbara diskussioner. Arbetet har bland annat resulterat i en forskningsstrategi för hållbar stadsutveckling. Behoven av tvärsektoriella angreppssätt inom alla delar av kunskapstriangeln,

forskning–utbildning–innovation, lyfts fram. Delegationens förslag och synpunkter har fått en överraskande stor och positiv respons. Jag vill lyfta fram två avgörande förutsättningar för detta. Inom Delegationen finns flera ledamöter med lång erfarenhet av högre utbildning och forskning inom hållbar stadsutveckling, men också med erfarenhet av policyarbete inom universitet och forskningsbeviljande organ. I rollen som ledamöter representerar vi dock bara oss själva, vi företräder inte någon enskild part. Delegationen fungerar därför som en neutral arena. Det har visat sig vara mycket gynnsamt för att få många olika parter att mötas.

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Kunskapsutveckling Delegationen för hållbara städer arbetar i samverkan med andra institutioner och myndigheter för kunskapsutveckling och -spridning inom området hållbara städer. Delegationen verkar för en ökad samverkan mellan de svenska forskningsfinansiärerna på området och ökade resurser till forskning om hållbara städer. Delegationens arbete syftar även till att lyfta stadsforskningens betydelse på europeisk nivå och att peka på behov att förändrade utbildningar. Läs mer om Delegationens insatser på området kunskapsutveckling på www.hallbarastader.gov.se. Delegationen har vid ett flertal tillfällen samlat forskningsfinansiärer med koppling till stadsutveckling för att diskutera förutsättningarna för ökad forskningssamverkan. Dessa möten har varit en plattform för angelägna diskussioner och har genererat flera initiativ. Bland annat har fem myndigheter gått samman om en gemensam utlysning av forskningsmedel inom hållbar stadsutveckling.

Delegationen anser att: • Ett nationellt kunskaps- och innovationssystem för stadsutveckling behöver utvecklas. • Det krävs en sammanhållande aktör som kontinuerligt och systematiskt samordnar finansiering, uppföljning, spridning av resultat och implementering av kunskaper. • Det behövs en kraftig utökning av forskningsanslagen inom stadsutvecklingsområdet för att säkra ett svenskt fungerande kunskaps- och innovationssystem för stadsutveckling. • Det behövs ett sektorsövergripande synsätt i utbildningar på universitetsnivå. • Det behövs satsningar på utvecklingsarbete som bygger broar mellan genuin akademisk forskning och renodlat praktisk verksamhet. Former måste utvecklas för att säkerställa att även andra grupper än forskare kopplade till universitetsforskning inom etablerade forskningsdiscipliner, involveras i den öppna kunskapsproduktionen.

En kartläggning har också gjorts av svensk forskning inom stadsutvecklingsområdet. Av kartläggningen framgår att forskningen är splittrad och otillräcklig i förhållande till kunskapsbehoven. Av forskningsfinansiärernas totala forskningsbudget går mindre än 1 procent till tvärsektoriell forskning inom stadsutvecklingsområdet. Ansökningarna om ekonomiskt stöd tydliggör svårigheterna att i praktiken tillämpa nytänkande och innovativa lösningar i stadsutvecklingssammanhang. Delegationen kan därför konstatera att det behövs statliga satsningar för att stimulera en snabbare utveckling. I en strategisk forskningsvision beskriver Delegationen sin syn på vilka satsningar som behövs.

Miljöteknik och hållbar stadsutveckling på export Utgångspunkten när Delegationen tillsattes var – och är – att städernas problem kan vändas i en möjlighet och att Sverige kan ha en fortsatt roll i ett globalt sammanhang som föregångsland och exportör av teknik och kunskap inom stadsbyggnadsområdet. Denna ambition utgör bakgrunden till att Delegationen har medverkat i flera internationella sammanhang tillsammans med Exportrådet och regeringens sekretariat för främjande av svensk miljöteknik i Kina, med det uttalade syftet att både sprida kunskap om svenska erfarenheter

och att bidra till export av svensk miljöteknik och kunnande. Tillsammans med svenska aktörer och exempel fungerar aktiviteterna som dörröppnare för svenska miljöteknikföretag och bidrar till erfarenhetsutbyte mellan utländska och svenska aktörer. Den svenska satsningen på en Delegation för hållbar stadsutveckling har fått positiv uppmärksamhet internationellt. Ambitionen att Sverige ska vara föregångare har också varit en utgångspunkt för Delegationens arbete med att formulera en strategisk forskningsvision. Denna vision betonar att en satsning på forskning och utveckling är nödvändig för att säkra att svensk export grundar sig på ny och relevant kunskap. Framgång för svensk export på miljöområdet är också framgång för arbetet för hållbar utveckling globalt.

Sverige kan ha en fortsatt roll som föregångsland och exportör av kunskap och teknik i ett globalt sammanhang.

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Framgångsfaktorer för ett välbesökt skyltfönster Kerstin Blix, konsult Kerstin Blix AB och ledamot i Delegationen

nder 2010 hade Hammarby sjöstads informationscentrum GlashusEtt i Stockholm 14 000 besökare. Mer än hälften av dem var utländska gäster. Statsöverhuvuden, samhällsplanerare, forskare och skolklasser kom för att lära av miljösatsningarna i stadsdelen. ”Hammarbymodellen” med integrerade lösningar för avfallshantering, vattenbehandling och energibesparing lockar. Kollektivtrafiken med attraktiva val mellan båt, spårvagn och bilpool gör intryck. Den fina arkitekturen med tydliga och miljöanpassade materialval imponerar. Framgångsfaktorerna för att stadsdelen nu kan visa upp lösningar och system av internationellt intresse är flera: • Ett kraftfullt miljöprogram som togs fram i politisk enighet. • Ett starkt ledningsteam med tydligt ansvar för planeringen av stadsdelen. • Engagemanget hos många byggherrar att åstadkomma något utöver det vanliga.

• Tillskottet av investeringsmedel till projektet som kom från regeringens satsning på finansiellt stöd till lokala investeringsprojekt, LIP. De statliga pengarna hjälpte till att få fram lösningar som annars inte hade blivit av. Man vågade helt enkelt lite mer, när man fick lite mer pengar att röra sig med. Detta kan vi i Delegationen se hända runt om i Sverige just nu – att man i många goda projekt vågar lite mer när man kan få sina idéer prövade, erkända och belönade. Inom några år kommer vi att kunna se resultatet av stödmottagarnas ansträngningar och de extra pengar som kunnat göra nytta och skillnad. De många nya skyltfönstren som fått stöd av Delegationen kommer att visa att om man investerar man lite mer i den hållbara staden, får man mångdubbelt tillbaka.

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Vi är världsbäst på samverkan och synergier Johan Marcus, vice president business areas Exportrådet och ledamot i Delegationen Kronprinsessan Victoria och handelsminister Ewa Björling provspelar SymbioCity på klimatkonferensen COP15 i Köpenhamn i december 2010.

orgmästarspelet eller SymbioCity Scenarios har tagits fram i samarbete mellan flera myndigheter och organisationer. Under femton minuter har spelaren – stadens borgmästare – en bestämd budget för att göra strategiska investeringar för att utveckla staden hållbart. Spelet finns på engelska, spanska, kinesiska och ryska och kan laddas ner från hemsidan www.SymbioCity.org. Med tydliga budskap och enkel pedagogik sprids kunskapen om vikten av ett holistiskt perspektiv på stadsplanering. SymbioCity är ett varumärke som sammanfattar den svenska traditionen och erfarenheten inom resurseffektivitet och hållbar stadsutveckling.

agens skyltfönster är viktiga när utländska borgmästare och guvernörer kommer på besök och av stor betydelse för många av de svenska exportföretagen. Besöken leder inte sällan till uppdrag till svenska konsulter att genomföra förstudier, vilket i sin tur ofta genererar affärsmöjligheter för andra svenska företag. Och det är vanligen stora affärsmöjligheter som öppnas upp. Sveriges största fördel ur ett internationellt perspektiv ligger i resurseffektiviteten och helhetssynen. Vi är världsledande på samverkansmodeller och synergieffekter i stadsplaneringen. Detta måste vi fortsätta att marknadsföra. Tillkomsten av nya skyltfönster måste också fortsatt stödjas, så att vi kan ligga kvar i framkant. Svensk exportindustri skapar tillväxt och sysselsättning i Sverige och är av avgörande betydelse för vårt lands framtid.

Exporten kan också stärkas om vi paketerar och marknadsför den svenska erfarenheten av stadsutveckling ännu mer genomtänkt. Kunskap finns inom hela kedjan – från planeringskunnande, systemtänkande som inkluderar ekosystem, till tekniska lösningar, arkitektur, processer och metoder för samverkan. Om vi kan synliggöra kedjans alla länkar bidrar vi samtidigt till en hållbarare värld.

”

Sveriges största fördel ur ett internationellt perspektiv ligger i resurseffektiviteten och helhetssynen.

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Vad är den hållbara staden? Ansökningarna – en unik källa till kunskap och fortsatt arbete Delegationen för hållbara städer har under åren 2009–2011 tagit emot 250 ansökningar om ekonomiskt stöd till investeringar som främjar hållbar stadsutveckling. Ansökningarna är ett unikt material som ger en bild av hur kommuner och andra sökande arbetar med hållbar stadsutveckling, vilka mål de sätter upp, vad de vill uppnå den närmaste tiden och vad de tror är möjligt på längre sikt. Varje ansökan – även de som inte har kunnat beviljas ekonomiskt stöd – innehåller viktig kunskap och kan tjäna som inspirerande exempel.

Ansökningarna speglar visionen om den hållbara staden Ansökningarna speglar en medvetenhet om de komplexa frågor och stora utmaningar som städerna står inför. Mot denna bakgrund ger de sökande en bild eller vision av den hållbara och attraktiva staden. Här återges, om än starkt förenklad, en bild med ett särskilt fokus på den hållbara stadens fysiska form och det vardagsliv som formen möjliggör. Bilden är i mångt och mycket samstämmig och speglar tydligt att de 36

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

svenska städerna, i förhållande till många städer i andra delar av världen, har ett gynnsamt utgångsläge. En viktig utgångspunkt i många ansökningar är strävan att skapa en levande stad med stadens kännetecken. En hållbar stad är en vacker stad med täta kvarter och skiftande arkitektur och offentlig konst, öppna platser, torg, vattenytor, grönska och parker. Det är en stad som istället för att ta värdefull jordbruksmark i anspråk strävar efter att tillvarata tidigare industri- och hamnområden. Det är en sammanhållen stad som uppmuntrar cykling och promenader – som inte domineras av bilar och skärs sönder av trafikleder. Det är en mångfunktionell stad som blandar boende, arbete och service med ett omfattande utbud av kultur, mötesplatser och restauranger. Och det är en stad som uppmuntrar mänsklig och social mångfald, möten och samtal mellan människor, en stad utan ohälsa och rädsla för våld och kriminalitet – en stad som präglas av tillit. Framtidens stad är den miljömässigt hållbara staden. Den bjuder ren luft och rena vatten och rent vatten att dricka. Den har mycket begränsad

Tiden är den stora stadsplaneraren Erland Ullstad, arkitekt i Växjö och ledamot i Delegationen

åra svenska städer är gamla, välskötta och livskraftiga. Inget tyder heller på att de i överskådlig tid kommer att kollapsa. Över tiden har de anpassat sig till ändrade inre och yttre förutsättningar. Förändringen är en del av stadens liv. Samtidigt har staden, dess struktur, i sina äldre delar visat en seghet och historisk kontinuitet. Våra städer är i grunden ganska hållbara. Detta är ett perspektiv vi måste ha med oss när vi ser på vad de stora klimatutmaningarna medför. Vi måste vårda och utveckla det värde som staden representerar. Inte bygga för att riva, utan bygga för att underhålla. Det vi bygger måste vara med kvalité och stärka staden, tillföra nya kvalitéer och vara utformat för långsiktigt bruk. I sina äldre delar kan staden ses som ett byggnadsverk, en samverkande helhet av bebyggelse och flöden. Nyare stadsbebyggelse har sällan denna kvalité utan

”

utmaning. Vi har för få bostäder i de expanderande städerna och en lägenhetsfördelning som inte svarar mot den växande andelen småhushåll.

präglas av dominanta sektorsintressen, framför allt biltrafiken, och glest utplacerade bebyggelseområden.

Bilismen och stadsutbyggnaden har gått hand i hand under 1900-talet. Men bilen är för utrymmeskrävande, miljöstörande och över längre avstånd för långsam för att kunna vara ryggraden i ett hållbart transportsystem. Staden byggs inte efter en plan eller en vilja. Den formas i samverkan mellan många viljor och satsningar och tiden, som är den stora stadsplaneraren.

Våra städer är i grunden ganska hållbara. Detta är ett perspektiv vi måste ha med oss när vi ser på vad de stora klimatutmaningarna medför.

Vi måste se de förändringar i yttre och inre förhållanden som kan underminera stadens hållbarhet. Tunga investeringar som vi gör nu måste vara attraktiva och kunna drivas med snävare ramar och andra energikällor än fossilbränslet. Det vi investerar fel innebär inte bara bortkastade resurser utan en kommande allt abruptare omställning. Det bostadsbestånd vi har idag kan bara ändras långsamt; det är en stor och kritisk

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Planera staden för kommande generationer Peter Örn, Delegationens ordförande

påverkan på klimatet: den är transporteffektiv med omfattande kollektivtrafik, cykel- och promenadvägar, bilpooler som minskar behovet av den privata bilen. Bilen är inte längre nödvändig för att ta sig fram i stadens centrum och kvarter.

Foto: Hasse Holmberg/Scanpix

n stad växer fram under sekler och decennier och varje skede är av kulturhistoriska skäl viktigt att slå vakt om. Det gäller också stadsbyggandet under 1970-talet. Varje skede berättar något viktigt om sin tids arkitektur och om sociala och ekonomiska villkor. Och varje generation gör misstag att lära av för framtiden. En viktig lärdom är att ingen generation har den slutgiltiga sanningen. Varje vision är tidsbunden och måste därför betraktas som provisorisk. Det räcker med att se tillbaka några decennier på svensk samhällsplanering för att förstå att människors värderingar skiftar. En gång vävdes drömmen om framtiden kring bilen och villan i förorten, idag kring den centrala lägenheten med det stora glasfönstret ut mot vattnet. Morgondagens värderingar kan möjligen anas som ökade krav på en ekologiskt och etiskt hållbar livsstil. Mot den bakgrunden är det viktigt att

också ödmjukt ställa frågan om vad kommande generationer kan tänkas efterfråga. Det är en fråga som är en del av vad som kan beskrivas som ett navigerande förhållningssätt, ett sätt att våga reflektera och planera för framtiden utan att tvärsäkert utgå från att man har den avgörande lösningen i sin hand.

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Den hållbara staden är energi- och klimatneutral. Lika mycket energi produceras i staden som där konsumeras. All energi som produceras och förbrukas är förnybar, källorna är ofta sol och vind. Fjärrvärme baserad på förnybart bränsle eller avfall används ibland. Finns det möjlighet utnyttjas geotermiska energikällor. Matavfall tas om hand för biogasproduktion och värme återvinns ur avloppsvattnet. Möjligheter att lagra värme och kyla tillvaratas på nya sätt. I bostäder och kontor finns individuell mätning och därmed möjligheter att påverka kostnaderna. Målet är nollutsläpp av växthusgaser. Inte mer koldioxid släpps ut än vad som tas om hand. Den hållbara staden är en del av det hållbara samhället där vi enskilt och gemensamt söker en livsstil som tar hänsyn till miljön och de begränsningar klimathotet medför.

Drivkrafter och motkrafter i strävan mot den framtida hållbara staden

elegationen för hållbara städer bjöd i november 2010 in ett tiotal forskare och praktiker till ett rundabordssamtal om framtidens stad. Vid mötet diskuterades bland annat drivkrafter och motkrafter som påverkar förutsättningarna att förverkliga visioner om hållbara städer på en samhällspolitisk nivå. Här återges en sammanfattning av slutsatserna i diskussionen. I visioner och beskrivningar av den framtida hållbara och attraktiva staden framstår bilden ofta som oproblematisk. Samlande visioner bär utvecklingen framåt, men har samtidigt ”vita fläckar” i form av oavsedda negativa bieffekter. Trots att det finns en relativ enighet om visionen och vilka vägar som leder dit är inte allt som görs förenligt med visionen. Det finns krafter på en övergripande samhällsnivå som antingen driver på eller bromsar utvecklingen. För att snabbare upptäcka dessa behöver vi ibland både höja och skärpa blicken, ha ett mer analytiskt perspektiv och få hjälp med att navigera i denna process. Bland de kraftfulla drivkrafterna idag märks klimathotet, regionaliseringen, förändrade värderingar och synsätt på vad som utgör livskvalitet. Förändringar i arbetslivets och arbetsplatsernas organisation kan på sikt leda till att stads-borna

”

ställer högre krav på attraktiva och hållbara stadsmiljöer som understödjer en urban och medveten livsstil. När gränser mellan arbetsliv och fritid löses upp blir offentliga miljöer ännu viktigare arenor för professionellt nätverkande och social samvaro.

samhället kan gå i sin strävan att bejaka och styra mot hållbara beteenden och livsstilar med hjälp av ny teknik och normativa föreskrifter. Frihet hör också till den hållbara och attraktiva staden. En motkraft mot snabb förändring är en generell skepsis mot samhällsinterventioner i marknaden. Redskap för att driva på förändringen och för att nå konsensus är offentliga samtal och debatter, sociala medier och digitala mötesplatser. Dessa redskap underlättar horisontal samverkan. Enkla ekonomiska incitament, som till exempel koldioxidskatt och trängselavgifter är andra användbara redskap.

Till de bromsande krafterna hör svårigheten att förverkliga systemperspektiv. En stad är en helhet som kräver ett systemperspektiv och aktörer som samarbetar. Detta försvåras bland annat genom att offentliga och privata aktörers beslutsprocesser och ekonomiska tidsperspektiv ser olika ut. Olika aktörer har även ofta olika utgångspunkter. Exempelvis företräder planerare och arkitekter ett holistiskt perspektiv, medan aktörer med ett specialiserat ekonomiskt perspektiv i många fall bortser ifrån holistiska tankar. För att kunna förverkliga ett systemperspektiv måste tekniska lösningar och livsstilar understödja och positivt förstärka varandra. En fråga av stor betydelse i detta sammanhang är hur långt

I den holistiska planeringsvisionen sätts människan i centrum. På samhällsnivå innebär det bland annat att stadsutvecklingen måste närma sig ett välfärdsresonemang där kopplingen mellan stad och hälsa beaktas. Samtidigt finns det en osäkerhet över relationen mellan fysisk planering och människors välbefinnande. En viktig fråga är om psykiska sjukdomar, otrygghet, ensamhet, och medelklassens stress inför ”livspusslet” kan avhjälpas med en bättre stadsplanering. Arkitekter har här ett ansvar för att bjuda in andra kompetenser, såsom beteendevetare, antropologer och sociologer, i processen med att undersöka och utforma de offentliga rummen.

För att kunna förverkliga ett systemperspektiv måste tekniska lösningar och livsstilar understödja och positivt förstärka varandra.

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Vad görs i omvärlden?

Tyska Freiburg (ovan) och Masdar City i Abu Dhabi (till höger) är exempel på föregångsprojekt inom hållbart stadsbyggande.

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

elegationen för hållbara städer har med hjälp av de svenska ambassaderna samlat information om goda exempel, utvecklingstendenser och nationella program inom stadsbyggnadsområdet i 20 utvalda länder – Danmark, Norge, Irland, Tyskland, Österrike, Finland, Spanien, Frankrike, Storbritannien, Nederländerna, USA, Kanada, Brasilien, Ecua-

dor, Förenade arabemiraten, Japan, Kina, Indien, Kenya och Sydafrika. Informationen är sammanställd i en rapport som kan laddas ner från www.hallbarastader.gov.se. Sammanställningen visar att flera länder arbetar med ”goda exempel” i syfte att fungera som inspiration på nationell nivå och för internatio-

nell marknadsföring. Några länder har nationella satsningar med ekonomiskt stöd till enskilda stadsbyggnadsåtgärder som enstaka byggnader och transportprojekt. Flera länder redovisar satsningar på förnybar energi och klimatsmarta transportlösningar, ofta med målet att bli koldioxidneutrala. I Tübingen och Freiburg i södra Tyskland finns stadsutvecklingsprojekt med bredd som lockar många besökare. Stadsbyggnadsprojekt som aspirerar på att bli internationella föregångsexempel finns i Masdar City i Abu Dhabi och BorgåSkaftkärr utanför Helsingfors. Kina bygger och utvecklar städer i rasande takt och har uttalade ambitioner att bygga ”ekostäder”. Detta görs med stöd av internationella aktörer från utvecklingsländer. Inspiration från Hammarby sjöstad är tydlig i flera av spetsprojekten. I Österrike och Kanada finns ett flertal intressanta exempel med bredd. Österrikes satsningar bygger på en lång tradition av lokalt Agenda 21-arbete och Kanada satsade stort inför OS i Vancouver 2010. I Europa är Frankrike och Irland föregångare för projekt som har ambitionen att innefatta sociala aspekter.

Ekonomiskt produktiva städer en förutsättning för social hållbarhet

Lars Reuterswärd, direktör Mistra Urban Futures, rektorsråd Chalmers Tekniska Högskola och ledamot i Delegationen

ärldens befolkning väntas i nästa generation öka med 50 procent. De flesta av alla dessa nästan tre miljarder människor kommer att hamna i städer. I städer som i många fall ligger i vad vi idag kallar utvecklingsländer. I städer som idag är i förfall och har stora slumområden. Redan idag bor en miljard människor i slum. Ändå är den största utmaningen inte att rusta slumområdena. Den största utmaningen ligger i att skapa helt nya stadsområden, som inte växer okontrollerat. Vi måste bygga nya städer som håller i längden. Städer är alltså inte ett hot. Tvärtom kan väl planerade och produktiva städer vara det bästa alternativet. Men för att morgondagens städer ska bli hållbara för

”

Den största utmaningen ligger i att skapa helt nya stadsområden, som inte växer okontrollerat.

majoriteten av befolkningen krävs att de blir mer ekonomiskt produktiva än idag. En bra ekonomi är en förutsättning för social hållbarhet, om det sker en rimlig fördelning mellan alla. Och då skapas den kompetens och de resurser som kommer att krävas för att det ska bli investeringar i bättre miljösystem, i forskning och utveckling av nya tekniker och synsätt. Då kan morgondagens lösningar skalas upp och få brett genomslag.

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

Delegationen för hållbara städer – en nationell arena för hållbar stadsutveckling

elegationen för hållbara städer tillsattes av regeringen hösten 2008 med uppdraget att verka för hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden. Delegationen samverkar med kommuner, näringsliv och andra parter och ska genomföra olika åtgärder som bidrar till förbättrade förutsättningar för utveckling av hållbara städer. Insatserna ska sammantaget utgöra en nationell arena för hållbar stadsutveckling. Uppdraget ska slutredovisas i december 2012. I uppdraget ligger bland annat att bidra till kunskapsutveckling, stödja befintliga initiativ, samla och sprida information om goda exempel, främja dialog och samordning mellan olika sektorer och kompetenser, underlätta offentlig–privat samverkan, understödja utveckling, användning och export av miljöteknik och främja internationellt samarbete kring utveckling av hållbara städer. Delegationen ska även sammanställa och tillgängliggöra erfarenheter och exempel från sitt arbete och från stödprojekten. Delegationens uppdrag var från början begränsat till perioden hösten 2008 till december 2010. Uppdraget har

Delegationen för hållbara städer – erfarenheter hittills

sedan förlängts ytterligare två år. Det förnyade uppdraget innebär att Delegationen fortsatt ska genomföra olika åtgärder som sätter fokus på och långsiktigt bidrar till förbättrade förutsättningar för utveckling av hållbara städer.

Delegationen för hållbara städer ska under åren 2011–2012 särskilt inrikta arbetet på att: • Följa, stödja och utgöra mötesplats för projekt för hållbara städer • Redovisa erfarenheter och goda exempel • Främja arbetet med miljöteknikutveckling och export • Stärka den sociala dimensionen i hållbar stadsutveckling • Främja samverkan kring forskning och utveckling • Identifiera hinder för hållbar stadsutveckling och förslag till åtgärder och lösningar Delegationen ska vidare hantera det statliga stödet till utveckling av hållbara städer. Mer information om Delegationens uppdrag och arbete finns på webbplatsen www. hallbarastader.gov.se.

Delegationen för hållbara städer Postadress: 103 33 Stockholm Besöksadress: Karlavägen 100A, 9 tr www.hallbarastader.gov.se