Med vackra Själandsklinten

Sol, stilla vatten och spektakulära vyer.

Men också plötsliga vindomslag och brutna vågor. Mats Wigardt kliver ur sin komfortzon för drömmen att paddla i Höga Kusten – och möter ett större äventyr än han tänkt sig.

Kajakpaddling i Höga Kusten har länge stått högt på min önskelista. Men bristande erfarenhet och respekt för djupa vatten har gjort det lätt för andra alternativ att hävda sig. Fast mark under fötterna hur vunnit på poäng.

Tills nu, vill säga.

I sällskap av inkallade vänner, som under alla år haft paddling som en del av livet, stuffar jag nu ner packningen i min vita kajak. Orosfjärilarna dansar en stilla vals i magen, men inte värre än att de går att bemästra. Solen skiner och vattnet glittrar.

Det här ska nog gå bra, intalar jag mig, påhejad av sällskapets rutinerade förberedelser.

Vi har valt att sjösätta i Näske, invid den norra infarten till Skuleskogens nationalpark. Några tältande vandrare på väg söderut stannar till och betraktar oss. Kanske har också de drömt om att lätta från land och söka det oändliga friluftslivet till sjöss, utan att komma sig för? Husbilar står på rad bakom sjöbodarna. En eskader skarvar flyger i snygg formation över marinan.