VERKLIG VILDMARK I ISÄLVENS SPÅR

Första gången jag kom i kontakt med området vid Lägsta var 1973. Jag var nio år och satt i baksätet på mina föräldrars gråblå dieselmerca. Vi åkte ofta olika skogsvägar på väg till älgjakten i nordligaste inlandet. Det är fyrtiofyra år sedan men minnesbilden är fortfarande kristallklar. Utanför bilfönstret på andra sidan dalgången uppenbarade sig en bergsida. Eller rättare sagt, flera ståtliga vilda berg efter varandra, badande i den gyllene eftermiddagssolen. Det jag såg var för mig en fulländad vildmark. Otillgänglig, äventyrlig och ursprunglig. Däremot hade jag ingen aning var vi befann oss, så den starka upplevelsen blev till ett visuellt minne utan geografisk hemvist.

LÄGSTAÅNS DALGÅNG är ett eldorado av spännande natur. Här är det möjligt att hitta rester av hur Höga Kustens gammelskog en gång sett ut. Ett pärlband av naturreservat ligger på ömse sidor efter åns sträckning.

Hela området ner mot Gideälven är också högintressant ur geologisk och glacial synvinkel. Här spolade en isälv sin väg genom berg och morän under slutskedet av förra istiden. Man hittar också tydliga kulturspår från renskötseln i form av flerhundraåriga samiska härdar och boplatser. Spännande och gåtfulla ristningar i träd kan ses – och upptäcks fortfarande.

HÄR ÄR OCKSÅ NATUREN på riktigt, och det är så tyst så det konstigt nog kan kännas onaturligt, nästan utmanande för moderna bullertillvanda öron. Är du här under senhösten innan snön lagt sig så kan du få uppleva riktigt mörka nätter, men också den fantastiska möjligheten att kika på stjärnhimlen helt utan störande ljus.

Vandrar du ensam i de här trakterna infinner sig snabbt känslan av att vara utlämnad. Här är mobiltäckningen svag eller obefintlig. Visst finns det ett spindelnät av skogsbilvägar, men på många av dem är spåren av älg och björn betydligt mer frekventa än spåren av bildäck. Här får du lov att släppa civilisationen och uppkopplingen mot omvärlden för ett tag.

Om du vill vandra i lite mindre tillrättalagd vildmark, fiska, plocka bär, svamp eller kanske spana efter kulturminnen och brandspår efter bränder som härjade så långt bak i tiden som 1600-talet så är möjligheterna obegränsade.

VARFÖR INTE FÖLJA dalgången med kanot. Sjösätt till exempel vid Nygårdstjärnen, bilvägen går rätt nära stranden. Gör stopp och besök några av de närliggande reservaten längs åns sträckning och jag lovar att äventyret infinner sig på riktigt. Här finns ju nämligen ingen tillrättalagd kanotled utan man får räkna med diverse

Ändå en frihet i att du behöver klara

hinder längs vägen. Bäverdammar, steniga forsar och nedfallna träd gör att lyften blir rätt så många. Det blir, just det, på riktigt.

Stockholmsgatan

Stockholmsgatans naturreservat bjuder på en häftig naturupplevelse med den branta kanjon som bildades vid senaste istidens slut. Från den smältande glaciären störtade ett jättelikt vattenfall ner. Kraften måste varit enorm när uppdämda smältvattensjöar brast och tömdes ut i isälven. Reservatet ligger på gränsen mellan Ångermanland och Västerbotten. Här finns förutom gammal skog, jättegrytor, grottor, stora stenblock också möjligheten att hitta snö och is ända in i mitten av juli. Vid Uvtjärnen finns en öppen övernattningsstuga med kamin och två bäddar.

Allt sedan istidens slut rinner Lägstaåns vatten sydost mot Gideälven. Ån har sitt källflöde i de höglänta markerna kring naturreservatet Stockholmsgatan och längs dess lopp finns flera fina naturreservat att utforska. I några av reservaten finns stugor och markerade stigslingor. Medan det i andra reservat som till exempel Gamtratten är orörd vildmark som gäller.

Rismyrberget

Alldeles nära Stockholmsgatan hittar vi Rismyrberget, ett litet reservat med stora 300 åriga tallar såväl som riktigt grov granskog vid bergets fot. Reservatet har inga stigslingor, här får man gå ”off road”. Håll utkik efter stämpelbläckor i de gamla träden.

Trolltjärn

Någon dryg mil nedströms i sydost ligger det kanske till namnet mest kända reservatet, nämligen Trolltjärn. Vägen hit går faktiskt genom det 64 hektar stora reservatet, lättillgängligt för gammal som ung. Här finns en kallkälla med drickbart vatten precis vid stigen.

Trolltjärn håller också en hällmålning i sitt förvar. Åk hit vintertid så kan du stå på isen och försöka se målningen. Konst- nären stod där i slutet av stenåldern och målade älgar på den lodräta klippväggen.

Här gör sig också istidsälven påmind, jättelika stenblock ligger utspridda där vattenmassorna forsade fram.

Gammtratten

Höj blicken mot norr så har du dalens största reservat i fonden, där ligger nämligen naturreservatet med det aningen speciella namnet Gammtratten.

Gammtrattens naturreservat består egentligen av tre berg, nämligen Siberget, Gammtratten och Lilltratten. Lägstaområdets högsta punkt på 578 meter hittas här.

En platå med fjällbjörksliknande skog, ett mäktigt stup, sluttande myrar och massor av död ved gör att vildmarkskänslan är påtaglig.

Ändå en frihet i att du behöver klara dig själv här. Inga stigar, märkta leder, vägvisare eller vindskydd finns att tillgå. Karta och kompass rekommenderas för att hitta rätt i det 744 hektar stora reservatet.

Killingkullen

Killingkullen

Nyaste nytt bland Lägstaåns sevärdheter är reservatet Killingkullen. Det bildades så sent som 2016. Här är den drygt hundraåriga skogen tydligt märkt av elden. Det finns ovanligt gott om döda träd i olika former vilket gynnar den biologiska mångfalden. Killingkullen ligger vackert invid Långtjärnen som är en långsmal sjö