Digital skillshare by Digitalskillshare

digital skillshare FÖRSTUDIE 2017

–Kompetensutveckla folkbibliotekens personal och ge invånarna ett digitalt kunskapslyft

Fรถrfattare: Emelie Ljungberg Layout & form: Anna Eklund Omslagsbild: Rawpixel.com Malmรถ, augusti 2017

INNEHÅLL:

1. Inledning 4 2. Beskrivning av projektidén – Digital Skillshare 5 3. Begrepp 7 4. Sammanfattning av litteratur 9 5. Enkätundersökningar 14 6. Befintliga digitala satsningar inom Ssv

7. Verktyg 17 8. Omfattning och kostnad 18 9. Analys och slutsats 19 10. Litteratur 23 11. Bilagor 25

1. INLEDNING

och komplettera med webinarium och seminarium med föreläsare på ämnet digitalisering och framtidsfrågor; om det dessutom kompletteras med ett gemensamt digitalt kommunikationsverktyg får de anställda möjlighet att enkelt och effektivt kommunicera och samarbeta mer med kollegor i regionen. Med dessa insatser skulle folkbiblioteken inom kort kunna påbörja ett systematiskt digitaliseringsarbete som har som övergripande syfte att stärka den gemensamma välfärden. Kommunerna som omfattas av förstudien är Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lund, Lomma Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge.

I den här förstudien undersöks möjligheten att genomföra ett gemensamt projekt kallat Digital skillshare med mål att stärka den digitala kompetensen hos samtliga anställda på folkbiblioteken i bibliotekssamarbetet Skåne sydväst (Ssv). I juni 2016 beviljades Emelie Ljungberg, Staffanstorps bibliotek, 49 000 kronor i utvecklingsbidrag från Region Skånes kulturförvaltning för att göra en förstudie till Digital skillshare och undersöka om idén skulle gå att genomföra. Eftersom projektidén under arbetets gång kom att bygga på redan befintliga digitala satsningar inom Ssv har arbetet med förstudien till stor del resulterat i en omvärldsanalys med fokus på aktuell forskning och de exempel som tangerar digital transformation av folkbiblioteksverksamhet. Denna sammanställning av litteratur och exempel/ metoder kan ses som ett underlag till en större projektansökan. Projektet har som övergripande mål att utveckla de anställdas digitala kompetens samt att förbättra kommunikationen mellan de anställda. Detta möjliggörs genom att upprätta en digital lärplattform

BIBLIOTEK

2. BESKRIVNING AV PROJEKTIDÉN

– Digital skillshare Projektets målsättning är att utveckla bibliotekspersonalens digitala kompetens och öka kommunikationen mellan personalen på folkbiblioteken inom samarbetet Skåne sydväst. Digital skillshares grundidé, att personalen på de olika biblioteken utbyter digitala erfarenheter, existerar fortfarande men erfarenhetsutbytet kommer främst att ske genom interaktiva webinarier/ seminarier om digitalisering och framtidsfrågor och genom att de anställda ges möjligheten att kommunicera mer effektivt med varandra i regionen via ett gemensamt digitalt kommunikationsverktyg.

danska projektet Kompetence på distance har valt att använda Storyline 360/Articulate som plattform. Vidare är det viktigt att bygga in en flexibilitet i själva innehållet. Samarbetsavtal med föreläsare bör exempelvis omfatta möjligheten att spela in föreläsningar för upprepad användning. Eventuellt går det dessutom att skapa föreläsningar som har olika nivåer av fördjupning; att en del av en föreläsning är grundläggande, en annan medelsvår och en tredje avancerad.

En mjukvara där användaren lägger in innehåll bestående av text, bild eller video samt har möjlighet att redigera innehållet kallas Content Management System (CMS). Bloggformatet är ett exempel på CMS. Innehållet kan vara tillgängligt endast för utvalda användare eller helt öppet. Genom att skapa olika administratörer är det lätt att hålla reda på vem som har skapat vad. Wordpress och Blogspot är exempel på CMS. Learning Management System (LMS) är en nyare form av mjukvara som ofta används i lärsituationer. En LMS erbjuder samma grundfunktioner som en CMS men rymmer större möjlighet till interaktivitet och flexibilitet för användarna. En LMS skulle kunna beskrivas som en smart uppgradering av en CMS. I en LMS är det möjligt att dela ett kombinerat material bestående av text, bild och video till många användare och låta användarna interagera med innehållet på många olika sätt. I en LMS har administratören möjlighet att följa användarnas interaktion i detalj. Två exempel på LMS:er är Moodle och Storyline 360/Articulate.

2016 beviljades de sex danska Centralbiblioteken, Gentofte, Herning, Odense, Roskilde, Vejle och Aalborg, medel från den danska Slots- og Kulturstyrelsen för att utveckla projektet Kompetence på Distance. Projektet har som mål att via en digital kompetensutvecklingsplattform styrka de biblioteksanställdas utbildnings- och kompetensnivå. Plattformen beräknas vara färdig i mars 2018.

KOMPETENCE PÅ DISTANCE

Meningsmotivet är avgörande för ett så högt deltagande och ett så lyckat resultat som möjligt. Alla behöver förstå meningen med att ingå i projektet. I processarbetet kan olika metoder för att skapa mening och förstärka projektets syfte användas; exempelvis fokusgrupper eller workshops med potentiella användare är metoder hämtade från materialet Design thinking for libraries som kan vara användbara. Det är viktigt att under projektets gång uppmärksamma osäkerhet hos enskilda medarbetare, särskilt i ett tidigt stadium och då ge stöd och uppmuntran. En projektgrupp som representerar bibliotekarier från alla elva bibliotek, motiverade att bedriva utvecklingsarbete kring digitala frågor, skapas. Ett bibliotek bör stå som formell ägare av projektet för att förenkla projektekonomin. Projektgruppen får i uppdrag att arbeta fram olika prototyper där de definierar och utformar utmaningarna och sätter slutanvändaren i fokus. I boken Webbanalys finns några handfasta råd till den som befinner sig i ett tidigt skede av ett nytt webbprojekt. Till exempel bör projektgruppen i det tidiga skedet arbeta med segmentering, att dela in mål

Innehållet i projektets lärplattform är tänkt att hämta inspiration från 23 things-modellen, och utgöra ett flexibelt lärande bestående av digitala lärmoment i videoform samt webinarier. Projektgruppen får i uppgift att överväga olika potentiella verktyg som kan tjäna projektets syfte. Olika 23 things-modeller har byggts i CMS:er men med dagens välfungerade LMS:er kan båda system vara värda att överväga. Ambitionen att själva innehållet ska vara publicerat under Creative Commons så att fler bibliotek kan använda det, bör tas med i olika överväganden. Projektgruppen för det 5

Bibliotekspersonal som grupp är ingen homogen grupp och det är viktigt att utforska variationen inom gruppen för att verktyget ska svara väl mot de behov som finns. gruppen efter en eller flera gemensamma egenskaper. Bibliotekspersonal som grupp är ingen homogen grupp och det är viktigt att utforska variationen inom gruppen för att verktyget ska svara väl mot de behov som finns. De segment som projektgruppen väljer att fokusera på är avgörande för hur bra slutprodukten kommer att fungera.1 Att fokusera på tillgänglighet först och sedan finess vad gäller design kan vara till hjälp i processarbetet. Responsiv design, att ett verktyg fungerar på en stationär dator såväl som på en mobil enhet är en viktig faktor i ett projekt som bygger på självstyrning. Detta är relevant särskilt med tanke på att det framgår i DIK:s arbetsmiljörapport att allt fler arbetstagare vill kunna ha möjlighet att jobba hemma eller på distans2. Att funktion bör gå före form och inkluderande design3 kan vara bra att tänka in redan tidigt, detta särskilt eftersom diskrimineringslagen från 2015 medförde högre krav på tillgänglighet och kräver att den som ansvarar för en webbplats till exempel inte kan utgå från att en användare ska ha perfekt syn eller hörsel. Web Content Accessibility Guidlines (WCAG) är ett standardiserat ramverk för att utvärdera tillgänglighet som kan vara bra att utgå från.4 Prestanda kan bland annat säga något

om hur en webbsida svarar mot olika typer av snabba och långsamma uppkopplingar.5 Ta med i beräkningen att många bibliotek idag har lokala nätverk med trådlös uppkoppling där hastigheten varierar stort. Eftersom en CMS eller en LMS med fördel kan utformas av projektgruppen själv kan det vara en idé att fundera över om det kanske är den innehållsskapande delen som projektgruppen ska lägga ut på en utomstående part. Det är nämligen både en teknisk och didaktisk utmaning att organisera och producera det kvalitativa innehåll som ska rikta sig till en bred grupp människor med skiftande förkunskaper. Ett samarbete med Malmö Högskola eller Lunds Universitet ligger nära till hands. Projektet Digital skillshare kräver att bibliotekscheferna för Ssv träffas i egenskap av styrgrupp och tillsammans arbetar fram en övergripande hållbar digital strategi för samarbetet i ett tidigt skede. Styrgruppen tar även ställning i frågan om det är ett alternativ att använda kommunikationsverktyget Workplace för att främja en mer effektiv kommunikation mellan Ssv:s personal.

1 Österberg, Marcus, Webbanalys: förstå och förbättra användarnas upplevelse, Intranätverk, Göteborg, 2016 s.30

5 Ibid s.107

2 Magro Linnea, Digital arbetsmiljö – en rapport från DIK [Elektronisk resurs], DIK, Stockholm 2017 s. 16 3 Österberg, Marcus, Webbanalys: förstå och förbättra användarnas upplevelse, Intranätverk, Göteborg, 2016 s.110 4 Ibid s.21

Glenn Carstens-Peters, StockSnap.io 6

3. BEGREPP

Digitalisering

municate or share information; social arrangements or organizational forms that develop around those devices and practices”8

Ursprungsbetydelsen av att digitalisera är att tekniskt göra analog information, som ljud eller bild, digital. Syftet är att enklare och bättre kunna lagra, sprida och bearbeta information. Ordet digital används ofta synonymt med Internet vilket sannolikt beror på att när Internet som infrastruktur bredde ut sig ökade nyttan med digitaliseringen och då inleddes den digitala omvandling av våra samhällen som vi är mitt uppe i idag. Digitaliseringen har en vidare betydelse än att bara göra analog information digital.6 Begreppet digital transformation innebär att använda teknologi för att drastiskt förbättra ett företags eller en organisations prestationer.

I första hand har MIK kommit att handla om att finna, skapa och förstå information men det finns även en annan aspekt som ofta glöms, användaren behöver kunna behärska en grundläggande teknik för att ens få tillgång till information på nätet.

I boken Att leda digital transformation väljer författarna att dela upp effekterna av digitaliseringen i tre olika skikt, som de kallar “förändringsvågor”: teknik, produkter och tjänster och beteenden7. Med tekniken avses den digitala infrastrukturen, både det som betraktas som hård respektive mjuk infrastruktur. Allt från processorer, algoritmer, blockkedjeteknik till 4G-teknik. Förenklat kan det beskrivas som den digitala grundtekniken. Det som oftast inte är synbart för vanliga användare men som är en förutsättning för olika former av digitalisering. Utifrån tekniken utvecklas en rad olika produkter som surfplattor, 3D-skrivare och drönare, eller tjänster som internetsidor, olika appar, mjukvara och olika sociala tjänster. Listan kan göras lång och dagligen lanseras nya produkter och tjänster. Om tjänsterna och produkterna som nämns ovan är väl fungerande kommer användarna att behöva nyttja dem ofta. Återkommande användning förändrar beteenden och värderingar. Jansson & Andervins definition har likheter med den modell Leah Lievrouw och Sonia Livingstone presenterade i den tongivande Handbook of new media: social shaping of new media and consequences of ICT:s. I boken beskriver de informations- och kommunikationsteknik och dess sociala sammanhang som en infrastruktur med tre beståndsdelar: “Artefacts or devices used to communicate or convey information; activities and practices in which people engage to com-

MIK

Förkortningen MIK står för Medie- och kommunikationskunnighet. Det är ett samlingsbegrepp som först nämndes i en skrift för lärare men som under de senaste åren även har aktualiserats i folkbibliotekspraktiken. Statens Medieråd definierade begreppet 2016 i ett yttrande till Kulturdepartementet med “förmågorna att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och kontexter”9. I första hand har MIK kommit att handla om att finna, skapa och förstå information men det finns även en annan aspekt som ofta glöms, användaren behöver kunna behärska en grundläggande teknik för att ens få tillgång till information på nätet. UNESCO betraktar MIK som ett paraplybegrepp. För att förtydliga begreppets innebörd har UNESCO visualiserat innehållet i en så kallad MIK-ekologi10. I ekologin finns tolv olika kunnigheter. 8 Lievrouw, Leah & Livingstone, Sonia (red.), Handbook of new media: social shaping and social consequences of ICTs, Updated student ed., Sage, London, 2006 .s 2 9 Statens medieråd, 2014, Medie- och informationskunnighet i Sverige: En kartläggning av aktörer. Stockholm: Statens Medieråd s.2

6 Jansson, Joakim & Andervin, Marie, Att leda digital transformation, Hoi, Helsingborg, 2016 s.37 7 Ibid. s 38

10 Wilson, Carolyn, Wilson, Carolyn & Grizzle, Alton, Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen [Elektronisk resurs], Unesco, Paris, 2013[2011] s.9

Kompetens

Begreppet kompetens härstammar från det latinska ordet competentia som betyder sammanträffa, vara ägnad, räcka till. Idag har ordet kompetens innebörden kunnighet, skicklighet.11 Kompetens är en förmåga att utföra vissa typer av uppgifter eller att hantera vissa typer av situationer. Kompetens består av både färdigheter och av så kallat ”know-how” som är grundat på erfarenhet

och ett visst förhållningssätt. I begreppet kompetensutveckling fästs större vikt vid en reell förmåga än vid sådan kompetens som fastställs i ett visst regelverk i en förvaltning12.

11 Nationalencyklopedin 1998

12 Granberg, Otto, Lära eller läras: om kompetens och utbildningsplanering i arbetslivet, 2., uppdaterade och omarb. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009 s.100

MEDIE-KUNNIGHET

TV-KUNNIGHET

FILM-KUNNIGHET

REKLAM-KUNNIGHET NYHETS-KUNNIGHET SPEL-KUNNIGHET

MEDIE- OCH INFORMATIONSKUNNIGHET INFORMATIONS- KUNNIGHET

DIGITAL- KUNNIGHET

DATORKUNNIGHET

BIBLIOTEKS- YTTRANDEFRIHETS- INTERNETKUNNIGHET & INFORMATIONFRIHETS- KUNNIGHET KUNNIGHET

Källa: UNESCO 8

4. SAMMANFATTNING AV LITTERATUR

Enligt undersökningen Svenskarna och Internet från 2016 har 93 % av befolkningen tillgång till Internet och 82 % använder olika internettjänster dagligen13. 630 000 personer räknas som icke-användare, av dem är en sjättedel över 75 år14. Carl Heath, forskare och föreläsare, skriver på sin blogg att det inte bara är vardagsteknologin som omger oss som har digitaliserats, utan också en lång rad viktiga samhällsfunktioner. När olika informationstjänster, myndighetsbeslut och kommunikationsvägar digitaliseras ändras också användarnas beteenden; det medför att relationen mellan stat och medborgare förändras och makt förskjuts.15

inom området”17. Våren 2017 publicerades regeringens digitaliseringsstrategi För ett hållbart digitaliserat Sverige. I rapporten betonas att inte bara digitaliseringen i sig ska främjas utan att fokus ska ligga på hur digitaliseringens möjligheter kan tas tillvara och hur risker kan minimeras.

I framtiden kommer vi ställas inför fler etiska aspekter och frågeställningar, AI och robotisering till exempel. Mannila anser att många människor idag helt saknar känsla för vilka konsekvenser olika beslut kring IT-utveckling kan få.

I många sammanhang definieras digitaliseringen uteslutande i termer av tjänster och produkter men enligt Linda Mannila, finsk forskare drivande bakom den ideella föreningen Make IT Finland, borde vi istället byta perspektiv och lägga fokus på vad digitaliseringen innebär för samhället i stort. Enligt henne är det en individs rättighet och skyldighet att vara digitalt kompetent. Individen har ansvar för sitt lärande och sin egen digitala utveckling. Samtidigt, understryker hon att alla inte kan vara experter på olika IT-frågor, men alla bör få möjlighet att utveckla en känsla för vilka konsekvenser olika beslut kan leda till. I framtiden kommer vi ställas inför fler etiska aspekter och frågeställningar, AI och robotisering till exempel. Mannila anser att många människor idag helt saknar känsla för vilka konsekvenser olika beslut kring IT-utveckling kan få. Genom att skaffa sig praktisk erfarenhet av lärande kan en individ fatta mer medvetna beslut och därmed ta ställning i ansvarsfrågan.16

I Digitaliseringskommissionens delbetänkande Gör Sverige i framtiden: Digital kompetens föreslås digitala servicecenter i kommunal regi som ett stöd för invånarna att utnyttja de grundläggande samhällstjänster som idag finns på internet18. IT-bibliotekarien och författaren Marika Alneng argumenterar i sin bok Folkbibliotek i förändring för att folkbibliotekens ansvar för MIK med fördel kan ses som ett delägarskap19. Ett delägarskap där ansvarsuppdraget är delat med andra verksamheter och där tydligt formulerade roller kan resultera i en förhöjd service till medborgarna. I Medieutredningen20 beskrivs biblioteken som “neutrala arenor med digitalt kunniga guider”. Jutta Haider och

Under hösten 2016 gjorde Sveriges regering en uttalad satsning på en utbyggd infrastruktur för bredband i hela landet. Civilminister Ardalan Shekarabi skrev i december 2016 att Sverige ska bli ”världsledande

17 DN Debatt, 2 december, 2016

13 Svenskarna och internet 2016 [Elektronisk resurs], Internetstiftelsen i Sverige, Stockholm, 2016 s 5

18 SOU: 2015:28 Digitaliseringskommissionen, Gör Sverige i framtiden: digital kompetens, Fritzes, ett Wolters Kluwer-företag, Stockholm, 2015 s.167 19 Folkbibliotek i förändring - navigera med medie- och informationskunnighet s.73

14 Ibid. s. 7 15 Heath, Carl, Staten och medborgaren i en digital tid [Elektronisk resurs], juli 2015

20 SOU: 2015:94 Sverige. Medieutredningen, Medieborgarna & medierna: en digital värld av rättigheter, skyldigheter, möjligheter och ansvar: delbetänkande, Wolters Kluwer, Stockholm, 2015 s.16

16 Anderson, Annica, EdTech4change Samhällsutveckling: Queen of Digital Competence for life – Linda Mannila [Elektronisk resurs], juni 2017

Kaboompics.com digitala skifte.”22 I slutet av januari 2017 höll Göteborgs Universitet ett endagsseminarium i Jonsered om Bibliotekens digitala infrastruktur. Av seminariediskussionerna framgick att det behövs mer samordning och samverkan kring bibliotekens digitala satsningar23. 2014 lät Svensk Biblioteksförening utreda förutsättningarna för en gemensam plattform för det nationella digitala biblioteket, en del av åtgärderna som krävdes var en kombination av ambitionshöjning och verksamhetsutveckling vilket, enligt rapporten, görs mest kostnadseffektivt i samverkan24.

Olof Sundin, forskare på B&I vid Lunds Universitet föreslår i sin rapport Algoritmer i samhället att folkbibliotekens befintliga infrastruktur samt höga förtroende bland medborgarna gör dessa till utmärkta platser för att fungera som de servicecenter som Digitaliseringskommissionen efterfrågar21. KB:s arbetsgrupp för den Nationella biblioteksstrategin lämnade i september 2016 ett förslag till regeringen om att skjuta till 25 miljoner kronor årligen under en treårsperiod för en bred satsning på digital kompetenshöjning för hela befolkningen – genom biblioteken. Budskapet löd: ”Den allmänna digitala kompetensen behöver utvecklas i takt med att det offentliga Sverige ökar sina digitala tjänster och sitt

22 Fichtelius, Erik, Förslag Nationell biblioteksstrategi, Kungliga biblioteket, september 2016 s.1 23 Hansson, Krister, Nationell biblioteksstrategi, AGDIS-grupperna – fortsatt analysarbete efter Jonsered-seminariet [Elektronisk resurs], mars 2017 24 Gemensam plattform för digitala folkbibliotek, utredningsrapport av Stockholms stadsbibliotek, mottagare Svensk biblioteksförening, juni 2014 s.3

21 Haider, Jutta & Sundin, Olof, Algoritmer i samhället [Elektronisk resurs], Lunds Universitet, Lund, 2016 s.29

dersökningen ger en bild av arbetstagare som “gärna anammar den digitala teknikens möjligheter men själva har få eller inga möjligheter att påverka de digitala verktyg och system som köps in”. Ett genomgående tema i rapporten är delaktighet och inflytande. Ungefär hälften av de tillfrågade uppger att de inte ges möjlighet till inflytande vid införandet av nya digitala hjälpmedel eller arbetsverktyg och endast 28 % anser att införandet sker på grund av väl förankrade idéer. Hela 18,9 minuter per dag går åt till teknikstrul, denna tid motsvarar årligen 618 heltidstjänster eller en kostnad på närmare 329 miljoner kronor för arbetsgivarna27.

Under sommaren 2017 aktualiserades frågan om verksamhetskritiska ITupphandlingar och bristen på beställarkompetens inom svenska myndigheter. Det finns all anledning att se över beställarkompetensen även inom kommunerna.

År 2015 använde 78 % av alla yrkesverksamma i Sverige persondator i sitt arbete och 45 procent använde dator mer än halva arbetsdagen28. Idag använder de flesta bibliotekarier datorer i sitt arbete under hela arbetsdagen, till exempel för att få tillgång till information i bibliotekskataloger eller på internet samt för att kunna läsa e-post. Enligt DIK:s rapport har digitaliseringen medfört nya arbetssätt och tekniker vilket har gjort att företagen ställer ökade krav på kompetens för att kunna stå sig i konkurrens med andra. Detta, i sin tur, resulterar i en ökad efterfrågan på flexibilitet från arbetsgivarna och den digitala kompetensen blir då en nödvändig förutsättning i framtiden. Men det saknas enighet om vems ansvar kompetensutvecklingen egentligen är. Är det staten, företagen eller individen själv som ska ta ansvar för det livslånga lärandet?

Under 2016 gjorde Ida Norberg en studie om folkbibliotekens arbete med digital delaktighet25 på uppdrag av SKL, Digidelnätverket och Kungliga biblioteket. Resultatet presenterades i en rapport under sena våren 2017. Rapporten visar att folkbiblioteken erbjuder många olika aktiviteter inom det digitala området, framförallt aktiviteter som syftar till att öka kunskapen om digitala samhällsfunktioner. Vidare visar rapporten att nära hälften av folkbiblioteken använder olika typer av digitala kampanjveckor till att anordna aktiviteter för digital delaktighet. Tydligt är att bibliotekspersonalen får många olika frågor som rör det digitala i det vardagliga arbetet och för att kunna möta behoven krävs kompetenshöjande insatser inom områden som MIK och handledning/pedagogik. Det framgår också att de folkbibliotek som har ett väl fungerade samarbete med IT-strateg/ IT-chef och kommunledning och som samarbetar över kommungränserna samt har en gemensam digital strategi för det digitala utvecklingsarbetet, har kommit långt i digitaliseringsarbetet.26 Under våren 2017 gjordes en undersökning av den digitala arbetsmiljön bland DIK:s medlemmar. Un-

Under sommaren 2017 aktualiserades frågan om verksamhetskritiska IT-upphandlingar och bristen på beställarkompetens inom svenska myndigheter. Det finns all anledning att se över beställarkompetensen även inom kommunerna. I avsnittet D-innovation i regeringens digitaliseringsstrategi framhålls att: “Offentlig upphandling bör i större utsträckning användas som ett proaktivt verktyg för att främja utveckling, användning och implementering av digitalt drivna innovationer.”29 En ökad beställarkompetens, i detta fall

25 Norberg, Ida, Insatser för digital kompetens på folkbiblioteken, en studie om folkbibliotekens arbete med digital delaktighet, på uppdrag av SKL, Digidelnätverket och Kungliga biblioteket, maj 2017

27 Magro Linnea, Digital arbetsmiljö – en rapport från DIK [Elektronisk resurs], DIK, Stockholm 2017 s. 20 28 Ibid s. 5

26 Norberg, Ida, Insatser för digital kompetens på folkbiblioteken, en studie om folkbibliotekens arbete med digital delaktighet, på uppdrag av SKL, Digidelnätverket och Kungliga biblioteket, maj 2017 s. 47

29 För ett hållbart digitaliserat Sverige - en digitaliseringsstrategi [Elektronisk resurs], Regeringskansliet, 2017 Sida 25

högre krav på den som beställer produkter och tjänster att se till att produkterna och tjänsterna är anpassade efter målgruppens behov, är en viktig faktor för en lyckad digital transformation. En rapport gjord för fackförbundet Vision 2014 visar tydligt ett samband mellan graden av personalinflytande och graden av ett användbart IT-system.30 Under hösten 2016 inleddes ett forskningsprojekt lett av ett antal forskare vid Högskolan i Halmstad. Projektet ska undersöka hur offentliga organisationer kan utforma och upphandla IT-system på ett sätt som ger en bättre arbetsmiljö för dem som ska arbeta med systemen.31 Att digitalisera en arbetsplats genom att endast investera i informations- och kommunikationsteknologi

räcker inte; produkterna och tjänsterna måste kompletteras med kompetensutveckling om resultatet ska vara produktionshöjande det slås fast i en tillväxtanalys från 2014 om Sveriges digitala ekonomi.32 Tre nyckelfaktorer för en framgångsrik digital transformation krävs enligt denna analys; digitaliseringen ska vara en del av en organisations kärnverksamhet, den digitala kompetensen måste vara hög bland medarbetarna samt förutsätta ett tydligt användarperspektiv och ett ständigt utvecklingsarbete måste pågå.33

30 Ibid s. 8

32 Magro Linnea, Digital arbetsmiljö – en rapport från DIK [Elektronisk resurs], DIK, Stockholm 2017 s. 8

31 Edling, Margareta, Sunt arbetsliv, Forskare skapar stöd för IT-upphandling, juni, 2017[Elektronisk resurs]

33 Ibid s. 8

Sam McGhee, StockSnap.io 12

Markus Spiske, StockSnap.io Kompetenskartläggning är en metod som har blivit aktuell de senaste åren och är på frammarsch även inom offentlig sektor i Sverige. Främst har kompetenskartläggningar använts i den privata sektorn som ett verktyg för att säkra att en organisation har tillräcklig tillgång på kvalificerad personal så att organisationen ska kunna uppnå sina mål. Det som föranleder kompetenskartläggningar i det offentliga är ofta en åtstramad budget. I Danmark är det en vanligt förekommande åtgärd i offentlig verksamhet. Det Konglige Bibliotek i Köpenhamn har använt sig av en kompetensmatris, en samlad överblick av alla medarbetares kompetenser, med motiveringen att bättre kunna fördela resurserna i sin organisation. Enligt Kira Stine Hansen, ansvarig chef för Det Konglige Bibliotek, är kompetenskartläggning bra i olika avseenden, bland annat ger det en tydlig bild av vilka kompetenser som kommer att saknas när en anställd slutar.34 Enligt den facklige representanten på Det Konglige Bibliotek, Jens Ludvigsen, finns det dock nackdelar med kompetens-kartläggningar. Han anser att det är viktigt att de används som ett redskap som gagnar både arbetsgivare och anställd vilket, enligt honom, inte alltid är fallet. Enligt Jens Ludvigsen är

det viktigt att en anställds kompetenser blir tydliga även på pappret, att de nya kompetenserna är synliga även vid löneförhandling eller när den anställde söker ett nytt arbete. Michael Andersen, rådgivare och extern lektor i arbets- och organisationspsykologi, är kritisk till kompetensmatriser som ett slags styrverktyg. Enligt Andersen finns det risk för att en kompetensmatris blir ett rigitt verktyg som kan användas mot arbetstagaren och skapa fixerade arbetsroller.35 Som tidigare nämndes har digitaliseringen medfört en stor förändring för arbetstagarna vad gäller hur arbetet är organiserat men även hur arbetsplatsen är utformad. Arbetstagaren har ett ansvar att slå larm om och anmäla digitala arbetsmiljöproblem men ytterst är det arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön och den digitala arbetsmiljön är en del av detta ansvar. Det är viktigt att arbetsgivaren tar ansvar för hur den digitala arbetsmiljön ser ut som helhet och hur den fungerar för enskilda medarbetare i olika situationer.36

35 Ibid s.28

34 Perspektiv, mars, Bibliotekarforbundets fagmagasin, Köpenhamn, 2017 s.26

36 Berg & Gustafsson, Den digitala arbetsplatsen, s. 38

5. ENKÄTUNDERSÖKNINGAR

I oktober 2016 skickades en webbenkät via Google formulär ut till tio bibliotekschefer inom Ssv, samt till de sju dåvarande enhetscheferna för Malmös områdesbibliotek. Enkäten bestod av tolv frågor (se bilaga) med fasta svarsalternativ och i enstaka fall med möjlighet till kommentarer. I juni 2017 skickades ytterligare en webbenkät ut till tolv personer med IT-ansvar på huvudbiblioteken inom Ssv. Av tolv tillfrågade svarade elva. Enkäten bestod även denna av tolv frågor med fasta svarsalternativ och i enstaka fall fanns möjlighet till kommentarer. Under båda dessa enkätundersökningar gick en påminnelse ut, två dagar innan slutdatum, i syfte att öka deltagandet. Hälften av frågorna var identiska i de två undersökningarna, sex frågor anpassades efter urvalsgrupperna och frågornas ordningsföljd skiftade något i de två enkäterna. Motiveringen till varför det blev just bibliotekschefer som enkäten gick ut till i första hand var att bibliotekscheferna ytterst är ansvariga för verksamheterna och därför var det relevant att först få veta hur de ställer sig till dessa frågor. Enkäten som gick ut till IT-ansvariga i juni 2017 avsåg att ge en uppfattning om bilden av digitaliseringsarbetet på folkbiblioteken i forskningslitteraturen delas av de som närmast arbetar med frågorna på biblioteken. Enkäterna samt en sammanfattning av dessa ligger som en bilaga längst bak i förstudien. Är det möjligt att två enkätundersökningar med en urvalsstorlek på totalt 29 personer kan betraktas som ett underlag till en bedömning av hur digitaliseringsarbetet ser ut på folkbiblioteken inom Ssv? Svaret är sannolikt nej men avsikten med dessa undersökningar var att få en ungefärlig bild av hur chefer och IT-ansvariga ser på olika frågor som rör digitaliseringen. Enkätundersökningen kommer inte få någon större tyngd i denna förstudie men kan ge en ungefärlig bild av hur det digitala arbetet ser ut på folkbiblioteken inom Ssv.

6. BEFINTLIGA DIGITALA SATSNINGAR 2017 INOM SSV

Hösten 2016 fick Sofia Murray och Gunilla Fors vid Digitala biblioteket på Malmö Stadsbibliotek i uppdrag av KB:s arbetsgrupp för den Nationella Biblioteksstrategin, att ta fram en plattform för kompetensutveckling för en bred allmänhet. Projektnamnet är Bibblan bildar. Sofia och Gunilla arbetar på uppdrag för KB under hela 2017. Uppdragsbeskrivningen är den formulering som finns med i det förslag som arbetsgruppen för Nationell biblioteksstrategi lämnade till regeringen under hösten 2016 ”Den digitala lärplattformen utgör en utbyggnad av de tjänster, Bibblan svarar/Bibblan bildar, som finns/kan utvecklas vid Malmö stadsbibliotek. Plattformen kan både användas vid utbildningstillfällena och samtidigt som ett stöd efter utbildningarna.” Först vid regeringens höstbudget 2017 vet Nationella biblioteksstrategin om deras förslag, 25 miljoner per år under tre år; en bred satsning på digital kompetenshöjning för hela befolkningen beviljats. Då vet också Sofia och Gunilla hur det framtida arbetet med Bibblan bildar kommer att te sig. Plattformen som ska innehålla öppna lärresurser även kallat OER, open educational resources, är främst avsedd för allmänheten men skulle kunna utgöra ett stöd även under fortbildning av bibliotekens personal. Som förebild har Bibblan bildar haft den danska plattformen e-Kurser.nu. När Bibblan bildar-plattformen är färdig, sannolikt under hösten 2017, behövs hjälp av olika folkbibliotek som kan testa handledningarna och även få rollen som aktiva skapare av innehållet. Detta motiveras med att de digitala kunskapsbehoven hos en bred allmänhet motsvarar behoven bland personalen på folkbiblioteken.

DIGITAL FORTBILDNING FÖR MEDBORGARE E-Kurser.nu riktar sig till medborgare och erbjuder kurser i olika ämnen från “Digitalt självförsvar på Facebook” till “Sundhet och medicin på nätet”. E-Kurser.nu drivs av en redaktionsgrupp med anställda från de sex danska Centralbiblioteken. Redaktionsgruppen producerar allt innehåll och håller portalen uppdaterad samt ansvarar för aktiv marknadsföring. Arbetet med e-kurser.nu stöds av Slots- og Kulturstyrelsen, Danskarnas digitala bibliotek, och redaktionsgruppen får ersättning för sextio procent av den tid de lägger ned på arbetet med portalen.

Daniel Gunnarsson, Caroline Ekelöw och Beatrice Alfsson Kristensson på Lunds stadsbibliotek har under våren 2017 initierat ett antal digitala workshops/ seminarium. Dessa workshops/seminarier riktade sig till en början endast mot personal inom Lunds folk- och skolbibliotek men målgruppen breddades och riktar sig nu även mot personal på folkbiblioteken i regionen. Under våren 2017 har fem workshops genomförts (Faktaresistens, Bibliotekets digitala utbud och tjänster, Sökalgoritmer i samhället, Integritet och säkerhet på nätet, Spelkultur på biblioteket). För att skapa engagemang hos de deltagande under föreläsningarna samlar arrangörerna in idéer och åsikter med hjälp av ett digitalt verktyg kallat Mentimeter. Lund har sökt medel för en fortsatt satsning och har beviljats medel från Region Skånes kulturförvaltning för att kunna vidareutveckla sin serie med workshops under hösten 2017. Till hösten planeras fyra tillfällen: Elza Dunkels Nätmobbning och näthat och nätkärlek, Britt Stakston Digital mediestrategi, Anders Thoresson Var befinner sig svenskens digitala kompetens? samt en föreläsning med framtidsanalytikern Troed Troedsson. Eventuellt skulle Lund kunna anta rollen som bokare och arrangör av relevanta föreläsare på ämnet digitala samtidsfrågor i ett större projekt eftersom de redan har inlett arbetet med föreläsningsserien. Om det är möjligt borde det också vara aktuellt att vissa föreläsare håller i webinarium,

NATIONELL KOMPETENSUTVECKLING FÖR BIBLIOTEKSANSTÄLLDA Centralbiblioteken i Danmark har sedan 2015 samverkat kring kompetensutveckling. Utifrån den nationella webbplatsen centralbibliotek.dk publiceras varje vår och höst ett utbud med seminarium, webinarium och temadagar som de biblioteksanställda har möjlighet att anmäla sig till i inloggat läge.

Roman Kraft, StockSnap.io det vill säga en livepresentation för publik, där bibliotekspersonalen deltar interaktivt vid sin dator på sin arbetsplats. Det danska projektet Kompetence på Distance kommer att använda sig av programvaran Adobe Connect Webinar i detta syfte. Utbudet av seminarier och webinarier kan sedan erbjudas personalen på folkbiblioteken via kommunikationsverktyget Workplace och därigenom kan personalen anmäla sig enkelt med hjälp av ett digitalt administrationsprogram för event, exempelvis SimpleSignup. Det kan vara intressant att titta närmare på Centralbiblioteken i Danmark som har arbetat systematiskt med att utveckla ett brett kompetensutvecklingsutbud för all bibliotekspersonal i Dan-

mark. Halvårsvis publicerar Centralbiblioteken digitala kompetensutvecklingskataloger37 som riktar sig mot de olika regionernas bibliotekspersonal, i vilken utbudet bestående av workshops, webinarium, seminarium och konferenser presenteras.

37 https://issuu.com/herningbib/docs/kompetencekatalog_2017_online

7. VERKTYG

23 things

Design thinking for libraries

Idag har det har gått mer än tio år sedan Helen Blowers tog initiativ till 23 things och idén har färdats jorden runt. I Australien, Nya Zeeland och Storbritannien har man i över 500 offentliga verksamheter använt olika tolkningar av 23 things i syfte att inspirera anställda till självstyrd digital kompetensutveckling.39 Under hösten 2016 lanserade universitetet i Edinburgh en blogg40 riktad mot personal och studenter som bygger på samma principer som Helene Blowers ursprungliga modell. 23 olika poster som publicerades i fyra omgångar under tolv veckors tid. Innehållet spänner över områden som: att skapa en egen blogg till att förstå mer om fenomen som digitala fotavtryck och geolokalisering på Internet. Denna version belönades våren 2017 med Credo Digital Award for information literacy41.

Workplace

2006 initierade Helene Blowers 23 things. Blowers var teknikchef vid folkbiblioteken i Charlotte Mecklenburg county i North Carolina, USA och hade länge funderat över hur hon skulle kunna bidra till att höja personalens digitala kompetens. Projektet 23 things38 riktade sig till all bibliotekspersonal och var en satsning som hade som målsättning att motivera självstyrt lärande för organisationens mer än 500 anställda. Personalen gavs möjlighet att i egen takt lära sig webb 2.0 och annan ny teknik. Stegvis kunde de anställda följa ett program med olika lärmoment och de ombads parallellt att reflektera över sin erfarenhet på en blogg. Utbildningsmaterialet publicerades av Blowers och hennes kollegor i etapper under ett antal veckor och var publicerat under Creative Commons; det vill säga öppet för alla att använda i icke kommersiellt syfte om användaren tydligt angav upphovsman.

2014 tog det globala designföretaget Ideo, på initiativ av Chicago Public Library och Aarhus bibliotek, fram ett material avsett för bibliotek världen över. Materialet Design thinking for libraries42 gjordes tillgängligt för alla på webben. Design thinking är ett användarcentrerat förhållningssätt som sätter användarens behov och mål i fokus och ser till att en produkts användbarhet är hög. Användarcentrerad design handlar om att förstå användarna och deras behov och genom den användarcentrerade processen designa interaktiva system som verkligen möter dessa behov. Det som gör processen annorlunda än vanlig problemlösning är att slutanvändaren placeras i centrum och behåller sin plats där tills problemet har funnit olika lösningar. Vanliga metoder i design thinking-processen är fokusgrupper, workshops med beställaren, kontextuella intervjuer och djupintervjuer.

För att höja den digitala närvaron hos så många anställda som möjligt och för att främja det kollegiala lärandet krävs en social tjänst som underlättar interaktion. Just användbarheten i Facebooks nya tjänst Workplace43 är intressant att titta närmare på. Workplace har tillämpats av olika organisationer för att motivera de anställda att öka sin digitala närvaro och för att främja social interaktion och öka andelen samarbeten. Workplace fungerar som en professionell och sluten version av Facebook och anpassas till den enskilda personens arbetsplats; tjänsten är helt separat från en persons privata Facebookprofil. Facebooks tjänst är gratis till och med oktober 2017 därefter kommer organisationer med upp till 1000 anställda betala motsvarande tre dollar per månad och anställd. Fördelen med att just Facebook som företag har skapat denna tjänst är att många människor redan är anslutna till Facebook och därför är bekanta med tjänstens utseende och funktioner. Det skulle kunna minska motståndet mot att lära sig ytterligare en ny tjänst och med det ökar sannolikheten att tjänsten kommer att användas ofta, rentav dagligen.

38 Learning 2.0, Charlotte Mecklenburg Public Library, 2006, [Elektronisk resurs] 39 Library journal, mars 2017, [Elektronisk resurs]

40 University of Edinburgh, 23 things, [Elektronisk resurs] 41 LILAC, Librarians Information Literacy Annual Conference, 2017, [Elektronisk resurs],

42 Design Thinking for libraries, a toolkit for patron-centred design [Elektronisk resurs], IDEO LP 2014 43 Facebook Workplace, 2017, https://www.facebook.com/workplace/

8. OMFATTNING OCH KOSTNAD

Kostnad

För att uppskatta projektets omfattning har det gått ut en förfrågan om antal årsverken/personal till samtliga chefer för folkbiblioteken och till områdescheferna i Malmö. Eftersom de tillfrågade svarade olika; vissa svarade med antal anställda och andra med antal årsverken, var det svårt att sammanställa en exakt siffra. Frågan ställdes för att göra det möjligt att beräkna hur många anställda som ett eventuellt projekt skulle komma att omfatta. Så i ungefärliga tal, föränderligt över tid:

Kostnaden för ett projekt i den här storleken är svår att bedöma. Det danska, nationella projektet Kompetence på distance har en budget på motsvarande 500 000 svenska kronor. Projektgruppen i Danmark har möjlighet att använda sig kostnadsfritt av statliga licenser och kan på så vis minska projektets utgifter radikalt. De största kostnaderna bör i övrigt röra medel för att finansiera projekttimmar för projektgruppens deltagare, för utformning av en gemensam plattform, innehåll, licensavgifter för olika digitala verktyg samt kostnader för föreläsare till webinarier/seminarier.

Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg, Vellinge: 115 anställda Lunds stadsbibliotek: 64 anställda Lunds stadsdelsbibliotek: 27 anställda Malmö stadsbibliotek: 105 anställda Malmös områdesbibliotek: 57 anställda Totalt antal: 368 anställda

Siffrorna omfattar även personal som inte är fackutbildade bibliotekarier, till exempel biblioteksassistenter, IT-tekniker och arrangemangsansvarig personal. Förstudien omfattar all personal som dagligen arbetar på folkbiblioteken eftersom all personal bör involveras i syfte att servicen till biblioteksanvändarna blir likvärdig. Forskning visar att specialiseringar som ett kompetenshöjande samarbete kan sägas vara, gynnar de utvalda som deltar men också gör att samarbetet och samordningen med övriga individer på en arbetsplats minskar. Därför är det viktigt att alla på en arbetsplats ingår.

9. ANALYS OCH SLUTSATS

I förslaget om ett nationellt digitalt kompetenslyft som den Nationella biblioteksstrategin la fram till regeringen i september 2016 ingick att fortbilda landets folkbibliotekarier så att de kan hjälpa befolkningen i ett digitalt kompetenslyft. Av 25 miljoner kronor per år, föreslås elva miljoner avsättas årligen till detta ändamål. Om det blir verklighet återstår att se när regeringen lägger fram sin höstbudget runt den 20 september 2017. En vecka innan, den 13 september, presenterar Kungliga Biblioteket den Nationella strategins fördjupade omvärldsrapport. En rapport som ska spegla de utmaningar biblioteken står inför.

Hur bedömer du den digitala kompetens som finns hos personalen på biblioteken i din kommun?

Chefer Otillräcklig

39%

Digitaliseringen skapar många möjligheter att förenkla, effektivisera och uppnå nya värden men den skapar också nya utmaningar som är långt mer komplexa än de samhället tidigare stått inför. Artificiell intelligens och robotisering blir allt vanligare och bidrar till en kostnadseffektivisering av olika verksamheter, något som många arbetsgivare efterfrågar. Men som det står i regeringens digitaliseringsstrategi behöver vi mer än någonsin beakta aspekter som empati, intuition och humanism när tekniken utvecklas och ersätter handlingar som tidigare utförts av människor44. Det är viktigt att digitaliseringen aldrig blir ett självändamål i en verksamhet utan att bibliotekarierna dristar sig till att förutse, tolka och möta digitala utmaningar med lika delar kritiskt tänkande, tekniskt kunnande och humanism. Bibliotekarier har alla förutsättningar att sätta olika typer av data i ett mänskligt sammanhang. Som Chris Bourg, bibliotekschef på MIT skrev, på sin blogg i mars 201745, behöver vi fundera mer över hur bibliotekarier kan stödja AI och maskininlärning på ett sätt som överensstämmer med bibliotekens olika uppdrag och funktioner.

15% 46%

IT-ansvariga

20% 10% 70%

Inom Ssv anser majoriteten av både chefer och IT-ansvariga att den IT-kompetens som finns på biblioteken i respektive kommun är otillräcklig. Det är viktigt att ledare och beslutsfattare tar ansvar och underlättar så att all personal på folkbiblioteken, oavsett kun44 För ett hållbart digitaliserat Sverige - en digitaliseringsstrategi [Elektronisk resurs], Regeringskansliet, 2017 Sida 24 45 Bourg Chris, Feral librarian [Elektronisk resurs], mars 2017 http://www.chrisbourg.wordpress.com/2017/03/16/what-happens-to-libraries-and-librarians-when-machines-can-read-all-the-books/

Tillräcklig Hög

skapsnivå, kan stärka sin strategiska kompetens för att möta utmaningarna. Folkbiblioteken bör sträva efter att verksamheten som bedrivs ska ligga i linje med behoven hos medborgarna i de samhällen de verkar i. Omvärldsanalys är därför ett viktigt arbetsredskap. Genom att systematiskt analysera sin omvärld tolkar bibliotekarierna olika samtida händelser, förebygger överraskningar och skapar handlingsberedskap inför framtiden.

Hur bedömer du samarbetet med din kommuns IT-enhet vad gäller digitaliseringen av folkbiblioteken?

Chefer Otillräckligt

38%

Det digitala skiftet i samhället och den digitala transformationen av folkbiblioteksverksamheten förändrar hur arbetet på biblioteken är organiserat och detta ställer även nya krav på biblioteket som arbetsmiljö. En god digital arbetsmiljö innefattar bland annat ett visionärt och tydligt ledarskap, digitala verktyg som underlättar kommunikation, en digital strategi som utgår från medarbetarnas behov samt en ökad delaktighet och transparens i beslutsfattande processer. I DIK:s rapport om digital arbetsmiljö från 2017 är det tydligt att medlemmarnas arbetsmiljö drastiskt har förändrats i takt med digitaliseringen. I rapporten ges en bild av stressiga arbetsplatser med alltför låga krav på teknik och stöd samt bristande inflytande från personalen vid införande av nya digitala hjälpmedel eller arbetsverktyg. Även inom Ssv anser de tillfrågade cheferna och IT-ansvariga att samarbetet med kommunernas IT-avdelningar vad gäller digitaliseringen är otillräckligt. Tydligt är att många digitala arbetsmiljöproblem hade kunnat lösas med hjälp av en bättre samordning av IT-frågan. De tjänster och produkter som används av bibliotekarier i arbetet upphandlas ofta centralt av IT-ansvariga i kommunerna, i en del fall rådfrågas bibliotekspersonal och i föredömliga fall deltar bibliotekarier aktivt i upphandlingsarbetet. Ett glapp uppstår när dessa specialister inte har någon kunskap om hur väl olika former av tjänster och produkter överensstämmer med vare sig bibliotekspersonalens eller biblioteksanvändarnas behov. Under 2017 undersöker en grupp forskare vid Högskolan i Halmstad om de strategiska övervägandena som föregår en upphandling är avgörande och på vilka sätt de inverkar på arbetsmiljön när upphandlade systemen ska användas av de anställda. Folkbiblioteken kan ha stor nytta av att bevaka resultaten av sådan forskning.

Tillräckligt

62%

IT-ansvariga

40%

60%

Så varför äger inte en yrkesgrupp med informationsspecialister frågan om vilka digitala arbetsredskap de dagligen arbetar med?

Vilka krav och förväntningar kan bibliotekspersonalen ställa på bibliotekschefer och andra kommunala beslutsfattare som ytterst har ansvaret för upphandlingsprocesser? Kan de anställda begära att chefen som styr en biblioteksverksamhet har en tillräcklig kompetensnivå och en förmåga att förstå på vilket sätt digitala processer och digitaliseringen av samhället påverkar utövandet av chefstjänsten? Eftersom ledaren för verksamheten också är bibliotekspersonalens ledare vad gäller digitaliseringen av arbetsplatsen är det rimligt. Att rekrytera nya och digitalt kunskapsrika medarbetare är bra men som ledare för en verksamhet går det inte att gömma sig bakom dem. En ledare måste ta ansvar och leda digitaliseringsarbetet hela vägen46.

Så varför äger inte en yrkesgrupp med informationsspecialister frågan om vilka digitala arbetsredskap de dagligen arbetar med? En anledning kan vara att bibliotekarier på folkbiblioteken saknar den tid som krävs för att omedelbart ta ställning i mer specifika IT-frågor i en upphandlingsprocess. Många kan ha utvecklat bredare, mer generella digitala kompetenser i sin yrkesroll. Att sätta sig in i lagar och förordningar samt att inventera behov och hitta lösningar kräver tid och det räcker inte med att frigöra personal då och då; att delta aktivt i en upphandlingsprocess kräver ett omfattande och grundligt förarbete. Efter några års arbete med kompetensutveckling för personal visade utvärderingar att en del av Danmarks mindre folkbibliotek inte hade råd att låta sina biblioteksanställda delta vid de olika utbildningstillfällen som erbjöds på de större biblioteken. Då beslutade sig Centralbiblioteken för att utveckla en plattform som kan erbjuda digital kompetensutveckling på distans. Den största utmaningen med projektet Kompetence på distance har, enligt Christina Wilther Kaagaard anställd vid biblioteken i Herning, varit att forma innehållet så att det kan tillföra något nytt för all personal. Dels har det varit skilda åsikter i projektgruppen om bibliotekarierna verkligen ska släppa ifrån sig den innehållsskapande delen och lägga ut den på en utomstående part och dels har gruppen diskuterat hur det kan vara möjligt att skapa olika svårighetsgrader i innehållet som kan tillföra ny kunskap till all personal, oavsett tidigare kunskaper. Två frågor som i högsta grad kommer att vara aktuella om Digital skillshare realiseras som projekt.

Att rekrytera nya och digitalt kunskapsrika medarbetare är bra men som ledare för en verksamhet går det inte att gömma sig bakom dem. En ledare måste ta ansvar och leda digitaliseringsarbetet hela vägen. Bibliotekslagen är öppen för olika tolkningar och digitaliseringen medför många stora och komplexa frågor. Den nya tekniken gör det angeläget att aktualisera frågan om vilka områden av digitaliseringen folkbiblioteken bör ta ett större ansvar för. Marika Alneng framhåller i boken Folkbibliotek i förändring att det inte ingår i folkbibliotekens uppdrag att behärska eller förmedla alla delar i UNESCOs MIK-ekologi. Alneng föreslår att ansvaret kan betraktas som ett delägarskap där ansvaret delas med andra verksamheter. En lösning som skulle kunna vara aktuell i kommuner där bibliotek slås ihop med exempelvis medborgarservice.

Kompetenskartläggning är en metod som har kommit att användas oftare i samband med att organisationer digitaliserar sin verksamhet. För att få överblick över de olika digitala kompetenser som ryms i en organisation och för att bättre dra nytta av dessa kan exempelvis matriser göras över personalens olika kompetenser. Avsikten är god men det är viktigt att kompetenskartläggning används som ett redskap som gagnar både arbetsgivare och arbetstagare och inte endast används som ett kontrollverktyg för arbetsgivaren.

46 Att leda digital transformation s.170

Oavsett vilka frågor folkbiblioteken ska äga så kräver den snabba digitala utvecklingen och de nya behov som uppkommer därav att bibliotekarierna samarbetar, inom den egna organisationen och utåt. Samtliga av de tillfrågade IT-ansvariga på folkbiblioteken inom Ssv anser att samordningen av digitaliseringsfrågor i regionen är otillräcklig. Bättre samordning föregås av god kommunikation. Därför behöver kommunikationsvägarna vara enkla. Samarbetet Ssv behöver ett kommunikationsverktyg som fungerar väl kommunövergripande. Workplace har en kort inkörningsperiod eftersom alla som har besökt Facebook känner igen användargränssnittet och därför skulle verktyget kunna vara ett alternativ.

Hur bedömer du samordningen vad gäller digitaliseringsfrågor i regionen? IT-ansvariga Otillräcklig Tillräcklig Hög

Projektet Digital skillshare bygger på samarbete och samordning kring digital kompetensutveckling. Om elva kommuner i Skåne framgångsrikt kan samordna ett kompetensutvecklingsprojekt för all personal finns det synergieffekter att vinna. Att döma av svaren på de enkätfrågor som skickades ut till IT-ansvariga och chefer i de elva kommunerna anser majoriteten av de tillfrågade att ett större kompetensutvecklande samarbete kan gynna deras verksamhet. Genom att använda sig av Design thinking for libraries’ material finns det goda chanser att resultatet motsvarar slutanvändarens förväntningar och att projektmålet kan nås.

I vilken utsträckning anser du att ett digitalt kompetensutvecklande samarbete inom Skåne sydväst skulle gynna din organisation? Chefer Ingen

62%

Avslutningsvis är det viktigt att än en gång understryka att för att genomföra en framgångsrik digital transformation av folkbiblioteksverksamheten måste ett ständigt utvecklingsarbete pågå, digitaliseringen ska vara en del av varje folkbiblioteks kärnverksamhet, den digitala kompetensen måste vara hög bland medarbetarna och förutsätta ett tydligt användarperspektiv: folkbiblioteken bör sträva efter en verksamhet i linje med medborgarens behov och samhällets utveckling.

Låg Ganska hög

15% 23% IT-ansvariga

30%

70%

Mycket hög

10. LITTERATUR

Alneng, Marika, Folkbibliotek i förändring: navigera med medie- och informationskunnighet. BTJ förlag, Lund, 2017

Gemensam plattform för digitala folkbibliotek, utredningsrapport av Stockholms stadsbibliotek, mottagare Svensk biblioteksförening, [Elektronisk resurs], juni 2014 http://www.biblioteksforeningen.se/wp-content/ uploads/2016/11/ssb-avrapportering-utvecklingsstod-biblioteksplattform_2014.pdf

Anderson, Annica, EdTech4change, Samhällsutveckling: Queen of Digital Competence for life – Linda Mannila [Elektronisk resurs], juni 2017 http://www. edtech4change.se/samhallsutveckling-queen-of-digital-competence-for-life-linda-mannila/

Granberg, Otto, Lära eller läras: om kompetens och utbildningsplanering i arbetslivet, 2., uppdaterade och omarb. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009

Berg, Oscar & Gustafsson, Henrik, Den digitala arbetsplatsen, Intranätverk, Göteborg, 2016

Haider, Jutta & Sundin, Olof, Algoritmer i samhället [Elektronisk resurs], Lunds Universitet, Lund, 2016 http://lup.lub.lu.se/search/record/8851321/ file/8851333.pdf

Bourg Chris, Feral librarian [Elektronisk resurs], mars 2017 http://www.chrisbourg.wordpress.com/2017/03/16/ what-happens-to-libraries-and-librarians-when-machines-can-read-all-the-books/

Hansson, Krister, Nationell biblioteksstrategi, AGDIS-grupperna – fortsatt analysarbete efter Jonsered-seminariet [Elektronisk resurs], mars 2017https://nationellbiblioteksstrategi.blogg. kb.se/2017/03/21/agdis-grupperna-fortsatt-analysarbete-efter-jonsered-seminariet/

Design Thinking for libraries, a toolkit for patron-centred design [Elektronisk resurs], IDEO LP 2014 http://www.designthinkingforlibraries.com/ Edling, Margareta, Sunt arbetsliv, Forskare skapar stöd för IT-upphandling, juni, 2017[Elektronisk resurs] https://www.suntarbetsliv.se/forskning/sam/forskare-skapar-stod-for-it-upphandling/#

Heath, Carl, Staten och medborgaren i en digital tid [Elektronisk resurs], juli 2015 http://carlheath.se/statenochmedborgaren/

Facebook Workplace, 2017 https://www.facebook.com/workplace/

Kompetencekatalog för biblioteken i region Midtjylland https://issuu.com/herningbib/docs/kompetencekatalog_2017_online

Fichtelius, Erik, Förslag Nationell biblioteksstrategi, Kungliga biblioteket, [Elektronisk resurs], september 2016 http://www.kb.se/Dokument/Bibliotek/Nationell%20biblioteksstrategi/Forslag%20Digitalt%20 f%C3%B6rst%20med%20anv%20i%20fokus_dnr%20 6.7-2015-1181.pdf

Jansson, Joakim & Andervin, Marie, Att leda digital transformation, Hoi, Helsingborg, 2016 Kulturstyrelsen Danmark, Projekter[Elektronisk resurs], http://projekter.kulturstyrelsen.dk/node/5730

För ett hållbart digitaliserat Sverige - en digitaliseringsstrategi [Elektronisk resurs], Regeringskansliet, 2017 http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2017/05/for-ett-hallbart-digitaliserat-sverige---en-digitaliseringsstrategi/

Learning 2.0, Charlotte Mecklenburg Public Library, 2006, [Elektronisk resurs] http://plcmcl2-about.blogspot.se/ Library journal, mars 2017, [Elektronisk resurs] 23

http://lj.libraryjournal.com/2017/03/movers-shakers/23-things-10-years-later/#_

sets/e0acd9a7659d4c138c6666d2d5e21605/gor-sverige-i-framtiden--digital-kompetens-sou-201528

Lievrouw, Leah & Livingstone, Sonia (red.), Handbook of new media: social shaping and social consequences of ICTs, Updated student ed., Sage, London, 2006

Statens medieråd, 2014, Medie- och informationskunnighet i Sverige: En kartläggning av aktörer. Stockholm: Statens Medieråd, [Elektronisk resurs] https://statensmedierad.se/download/18.6e2654261506810579b2ec6a/1452243731603/MIK-kartlaggning-Sverige-2014. pdf

LILAC, Librarians Information Literacy Annual Conference, [Elektronisk resurs], 2017 http://www.lilacconference.com/lilac-2017/awards/ credo-digital-award

Svenskarna och internet 2016 [Elektronisk resurs], Internetstiftelsen i Sverige, Stockholm, 2016 https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2016.pdf

Magro Linnea, Digital arbetsmiljö – en rapport från DIK [Elektronisk resurs], DIK, Stockholm 2017 Norberg, Ida, Insatser för digital kompetens på folkbiblioteken, en studie om folkbibliotekens arbete med digital delaktighet, på uppdrag av SKL, Digidelnätverket och Kungliga biblioteket, [Elektronisk resurs], maj 2017 http://www.kb.se/dokument/Bibliotek/Insatser%20f%C3%B6r%20digital%20kompetens%20 p%C3%A5%20folkbiblioteken/Insatser%20 f%C3%B6r%20digital%20kompetens%20 p%C3%A5%20folkbiblioteken.pdf

University of Edinburgh, 23 things, [Elektronisk resurs], http://www.23things.ed.ac.uk/ Wilson, Carolyn, Wilson, Carolyn & Grizzle, Alton, Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen [Elektronisk resurs], Unesco, Paris, 2013[2011] http://www.nordicom.gu.se/sites/default/files/publikationer-hela-pdf/unesco_sv_20130218.pdf Österberg, Marcus, Webbanalys: förstå och förbättra användarnas upplevelse, Intranätverk, Göteborg, 2016

Perspektiv, Mars, Bibliotekarforbundets fagmagasin, Köpenhamn, 2017 http://bf.dk/FagmagasinetPerspektiv/~/media/Bibliotekspressen/bladet/2017/3/perspektiv_20170331. pdf SOU 2015:94 Medieutredningen, Medieborgarna & medierna: en digital värld av rättigheter, skyldigheter, möjligheter och ansvar: delbetänkande, Wolters Kluwer, [Elektronisk resurs], Stockholm, 2015 http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2015/11/sou-201594/ SOU: 2015:28 Digitaliseringskommissionen, Gör Sverige i framtiden: digital kompetens, Fritzes, ett Wolters Kluwer-företag, [Elektronisk resurs], Stockholm, 2015http://www.regeringen.se/49bbaa/contentas24

BILAGA 1

– Enkätfrågor Chefer 1. Hur många enheter/filialer ingår i din biblioteksorganisation? Nära hälften av respondenterna 46,2% uppger att 1-2 enheter ingår i deras biblioteksorganisation. Näst vanligast är en organisation som omfattar 3-4 enheter och efter det kommer organisationer med fler än 10 enheter. 2. Hur många personer arbetar i biblioteksorganisationen i din kommun? 30,8 % av respondenterna anger att mellan 1-10 personer arbetar i organisationen. Näst vanligast svar 23,1 %, är att arbeta i en organisation med antingen 10-20 anställda eller en organisation med över 100 anställda. 3. Hur stor andel av medarbetarna är fackutbildade bibliotekarier eller har en för yrket relevant fackutbildning? 69,2% av respondenterna svarar att nästan alla anställda är fackutbildade eller har en för yrket relevant utbildning. I 30,8 % av fallen är mer än hälften fackutbildade eller har en för yrket relevant utbildning. 4. Hur bedömer du den IT-kompetens som finns på biblioteken i din kommun? 46,2 % av respondenterna bedömer att den IT-kompetens som finns på biblioteken i respektive kommun är otillräcklig. 38,5 % ansåg att kompetensen var tillräcklig och 15,4 % ansåg att kompetensen var hög. 5. Vilken kunskap anser du att du i dagsläget har om vad en lärande organisation är? 76, 9 % av respondenterna anser att de har kunskap om vad en lärande organisation är. 23,1% anser sig inte ha kunskap om vad en lärande organisation är. 6. Hur bedömer du den kompetens i marknadsföring och strategisk kommunikation som finns på biblioteken i din kommun? 69,2 % av respondenterna bedömer att kompetensen i marknadsföring och strategisk kommunikation var otillräcklig. 23,1 % anser att den är tillräcklig och endast 7,7 % anser att kompetensen på området är hög. 7. Hur bedömer du samarbetet med din kommuns IT-enhet vad gäller digitaliseringen av folkbiblioteken? 61,5 % av respondenterna anser att samarbetet med kommunens IT-avdelning är otillräckligt. 38,5 % anser att den är tillräcklig. 8. I vilken utsträckning arbetar din organisation aktivt med att främja en fri digital miljö med fri tillgång till relevant hårdvara och mjukvara? 61,5 % anser att deras organisation i låg utsträckning arbetar med att främja en fri digital miljö. 30,8 % anser att deras organisation i ganska hög utsträckning arbetar med detta. 7,7 % ansåg att de inte arbetar med att främja en fri digital miljö. 9. Hur stor andel av medarbetarna i biblioteksorganisationen har under det senaste året efterfrågat digital kompetensutveckling? 53,8 % av respondenterna svarar att mer än hälften av de anställda i deras biblioteksorganisation har efterfrågat digital kompetensutveckling under det senaste året. 30,4 % uppger att ett fåtal har efterfrågat digital kompetensutveckling och 15,4% uppger att nästan alla hade efterfrågat detta. 25

10. I vilken utsträckning anser du att ett digitalt kompetensutvecklande samarbete inom Skåne Sydväst skulle gynna din organisation? 61, 5 % av respondenterna anser att ett digitalt kompetensutvecklande samarbete inom Ssv skulle kunna gynna deras verksamhet i mycket hög utsträckning. 23,1 % svarar att det kunde gynna deras verksamhet i ganska hög utsträckning och 15,4% anser att det endast gynnar deras verksamhet i låg utsträckning. 11. Vilken anser du vara den största svårigheten med ett digitalt kompetensutvecklande samarbete över kommungränserna? Som svar på frågan om vilken som är den största svårigheten med ett kommunövergripande digitalt samarbete svarar 30,8 % att den digitala närmiljön på biblioteken måste uppdateras innan ett samarbete är meningsfullt. 15,4 % svarar att kommunernas storleksvariation och skillnad är den största svårigheten. 15,4 % svarar att samordningen av gemensamma träffar är den största utmaningen. I kommentarerna förekommer andra alternativ: “Ser inga större svårigheter” “Stora skillnader i förkunskaper” “Att identifiera och därefter prioritera vilka delar som ska kompetensutvecklas. Kan vara svårt att enas”.

– Enkätfrågor IT-ansvariga 1. Hur bedömer du den digitala kompetens som finns hos personalen på biblioteken i din kommun? 70 % av respondenterna bedömer att den IT-kompetens som finns på biblioteken i respektive kommun är otillräcklig. 20 % ansåg att kompetensen var tillräcklig och 10 % ansåg att kompetensen var hög. 2. Hur stor andel av medarbetarna i din biblioteksorganisation har under det senaste året efterfrågat digital kompetensutbildning? 50% av respondenterna svarar att endast ett fåtal har efterfrågat digital kompetensutbildning bland medarbetarna i biblioteksorganisationen. 30% svarar att mer än hälften har efterfrågat kompetensutveckling. 10 % svarar att nästan alla har efterfrågat kompetensutveckling och 10% svarar att de inte har någon uppfattning i frågan. 3. Hur bedömer du den pedagogiska kompetensen hos personalen på biblioteken i din kommun? 60 % av respondenterna svarar att personalen på biblioteken i kommunen har en tillräckligt hög pedagogisk kompetens. 30 % svarar att den pedagogiska kompetensen är otillräcklig och 10% svarar att den pedagogiska kompetensen är hög. 4. Vilken kunskap anser du att du i dagsläget har om vad en lärande organisation är? 70 % av respondenterna anser att de har en ganska stor kunskap om vad en lärande organisation är. 20% anser att de har en stor kunskap om vad en lärande organisation är och 10% anser sig inte ha kunskap om vad en lärande organisation är. 26

5. Anser du att självstyrt digitalt lärande kan vara en fungerande modell för digital kompetensutveckling i din kommun? 60% av respondenterna anser att självstyrt digitalt lärande kan vara en fungerande modell för digital kompetensutveckling i deras kommun. 10 % svarar med egna alternativ: ”Både och, i vissa fall ja och i vissa fall nej”, ”Kombinerat lärande”, ”En kombination av fysiska tillfällen och plattformslärande är nödvändigt. ”Kan vara ett komplement” 6. Hur bedömer du samarbetet med din kommuns IT-enhet vad gäller digitaliseringen av folkbiblioteken? 60 % av respondenterna anser att samarbetet med kommunens IT-avdelning är otillräckligt. 40% anser att det är tillräckligt. 7. I vilken utsträckning arbetar din organisation aktivt med att främja en fri digital miljö med fri tillgång till relevant hårdvara och mjukvara? 60% anser att deras organisation i låg utsträckning arbetar med att främja en fri digital miljö. 30 % anser att deras organisation i ganska hög utsträckning arbetar med detta. 10 % ansåg att de i mycket hög utsträckning arbetar med att främja en fri digital miljö. 8. Vem bedömer du driver olika digitaliseringsfrågor i din organisation? På frågan om vem som driver olika digitaliseringsfrågor i organisationen svarar 30% chef/chefer, 20% svarar kollegor och 20% IT-ansvarig. 30% svarar med egna alternativ. Varav 10% ”chef- och personalgrupp”, 10% en kombination av alla tre, 10% en ”kombination av alla ovannämnda”. 9. Vem, bedömer du, äger frågan om digitaliseringen av folkbiblioteket i din kommun? På frågan om vem som äger frågan om digitaliseringen av folkbiblioteket i kommunen svarar 70% biblioteket. 10% svarar bibliotekets IT-avdelning, 10% anger ”Biblioteket äger frågan men är ändå till en viss grad i händerna på kommunens IT-avdelning” och 10% svarar ”Osäkert”. 10. Hur bedömer du samordningen vad gäller digitaliseringsfrågor i regionen? 100% av de tillfrågade anser att samordningen av digitaliseringsfrågor i regionen är otillräcklig. 11. Bedömer du att en digital tjänst för direktmeddelanden mellan personal inom Ssv, till exempel Facebooks Workplace, skulle kunna öka antalet bibliotekssamarbeten i regionen? Hälften av respondenterna bedömer att en tjänst för direktmeddelanden mellan de anställda inom Ssv skulle kunna öka antalet bibliotekssamarbeten i regionen. 10% svarar att de anser att det inte skulle öka samarbetet. 40 % skulle vilja se en annan lösning för att öka antalet samarbeten. 12. I vilken utsträckning anser du att ett digitalt kompetensutvecklande samarbete inom Skåne Sydväst skulle gynna din organisation? 70 % av respondenterna anser att ett digitalt kompetensutvecklande samarbete inom Skåne sydväst skulle gynna biblioteksorganisationen i ganska hög utsträckning. 30% anser att det skulle gynna organisationen i mycket hög utsträckning.

Sammanställning av enkät till bibliotekschefer Webbenkät skickad till bibliotekschefer och enhetschefer i Ssv, oktober 2016

Sammanställning av enkät till IT-ansvariga Webbenkät skickad till IT-ansvariga på folkbiblioteken i Ssv, juni 2017

Sex av tretton tillfrågade bibliotekschefer ansvarar för en mindre organisation med “1-2 enheter”, näst vanligast är att “3-4 enheter” ingår i organisationen. Vanligast förekommande är att organisationen omfattar “1-10 anställda”, näst vanligast är en organisation med “10-20 anställda”. Majoriteten av cheferna, nio stycken, svarar att “mer än hälften” av de anställda är fackutbildade eller har annan relevant utbildning, fyra svarar att “nästan alla” är fackutbildade eller har annan relevant utbildning. Sex av tretton svarar att den digitala kompetens som finns på biblioteken i kommunen är “otillräcklig”. Sex chefer svarar att personalen på folkbiblioteken har en “tillräckligt” hög pedagogisk kompetens. Tio svarar att de har kunskap om vad en lärande organisation är. Nio chefer bedömer att kunskapen om marknadsföring och strategisk kommunikation är “otillräcklig” i organisationen. Åtta av tretton bibliotekschefer anser att samarbetet med kommunens IT-avdelning är “otillräckligt”. Åtta anser att deras biblioteksorganisation i “låg” utsträckning arbetar för att främja en fri digital miljö. Sju chefer av tretton svarar att “mer än hälften” av de anställda i deras biblioteksorganisation har efterfrågat digital kompetensutveckling det senaste året. Åtta av de tillfrågade anser att ett digitalt kompetensutvecklande samarbete inom Ssv skulle kunna gynna deras verksamhet i “mycket hög” utsträckning. På frågan om vilken som är den största svårigheten med ett digitalt kompetensutvecklande samarbete över kommungränserna svarar fyra chefer att “den digitala närmiljön på biblioteken måste uppdateras innan ett samarbete är meningsfullt”, två svarar “samordningen av gemensamma träffar”, två svarar “kommunernas storleksvariation och skillnader i resurser”, en svarar “samordningen av gemensamma träffar”. Övriga fyra svarar med egna alternativ: “Ser ingen direkt svårighet” “Stora skillnader i förkunskaper” “Ser inga direkta hinder” “Att identifiera och därefter prioritera vilka delar som ska kompetensutvecklas”.

Utfallet vid enkättillfället i juni 2017 visar att åtta av elva IT-ansvariga på biblioteken bedömer att den digitala kompetens som finns i verksamheten är otillräcklig. Enligt fem har endast “ett fåtal” av medarbetarna efterfrågat digital kompetensutveckling det senaste året, tre svarar “mer än hälften” och två svarar “har ingen uppfattning” och en svarar “nästan alla”. Sju IT-ansvariga anser att personalen på folkbiblioteken har en “tillräckligt” hög pedagogisk kompetens. Sju av elva anser att de har en “ganska stor” kunskap om vad en lärande organisation är. Sex av respondenterna anser att självstyrt digitalt lärande kan vara en fungerande metod för digital kompetensutveckling. Sju personer svarar att samarbetet med kommunens IT-avdelning är “otillräckligt”. Sju respondenter anser att deras organisation i “låg utsträckning” arbetar med att främja en fri digital miljö. På frågan om vem som driver digitaliseringsfrågor i organisationen svarar tre respondenter att det är “cheferna” som driver denna fråga, två svarar att kollegor driver frågan, två svarar att “IT-ansvarig” driver frågan. Övriga svar på frågan med en respondent per svarsalternativ är: “digital grupp och chef ”, “chef och personalgrupp ihop” och “en blandning av chef, personalgrupp och IT-ansvarig”. Sju respondenter svarar att biblioteket äger frågan om digitaliseringen. Övriga svar med en respondent per svarsalternativ är: “Kommunens IT-avdelning” “Biblioteket, kommunens IT-avdelning samt kommunikationsavdelningen” “Biblioteket äger frågan men är ändå i viss grad i händerna på IT-avdelningen” “Osäkert”.

Samtliga elva respondenter svarar att samordningen av digitaliseringsfrågor i regionen är otillräcklig. Fem av respondenterna bedömer att en gemensam tjänst för direktmeddelanden kan öka antalet bibliotekssamarbeten i regionen, fem bedömer att något annat krävs för att öka antalet samarbeten och en respondent bedömer att det inte skulle öka antalet samarbeten i regionen. Slutligen svarar åtta av respondenterna att de anser att ett digitalt kompetensutvecklande samarbete inom Skåne sydväst skulle gynna deras biblioteksorganisation. Tre respondenter svarar att det skulle gynna organisationen i “mycket hög utsträckning”.

BILAGA 2

– Möte, Lunds stadsbibliotek 30/5-2017

Deltagare: Sofia Murray, Gunilla Fors, Emelie Ljungberg, Caroline Ekelöw, Beatrice Alfsson Kristensson, Daniel Gunnarsson.

Emelie berättar kort om anledningen till mötet. Hon skriver en förstudie till ett eventuellt samarbetsprojekt mellan de elva Ssv biblioteken. Samarbetet skulle gälla digital kompetensutveckling och förstudien går under namnet Digital skillshare. Som det ser ut nu kommer förstudien vara klar under sommaren -17 och den bli ett försök att sammanfatta det digitala nuläget på folkbiblioteken samt att undersöka förutsättningarna till ett större samarbetsprojekt inom Ssv.

Edinburgh har tagit fram: www.23things.ed.ac.uk/23things-list/ Den modellen belönades tidigare i vår med Credo Digital Award. Sofia och Gunilla berättar om pilotplattformen som de utvecklar med projektstöd från KB för 2017, projektnamnet är Bibblan bildar. De arbetar på uppdrag för KB under hela 2017, så projektet Bibblan bildar är inte Malmö stadsbiblioteks eget projekt. Uppdragsbeskrivningen de förhåller sig till är den formulering som finns med i det förslag som KB:s arbetsgrupp för den Nationella biblioteksstrategin lämnade till regeringen under hösten 2016 (satsningen: Digitalt först med användaren i fokus).

Lund och Malmö har visat sig vara de två bibliotek som har digitala utvecklingsprojekt igång och därför träffas några representanter för respektive verksamhet för att se om det finns samarbetspotential. Inför mötet har Emelie föreslagit en kompetensutvecklingsplattform för personal som är en kombination av e-kurser. nu och Helen Blowers 23-things modell (som nu har funnits i olika former och länder under 10 år). Emelie föreslår även att det borde finnas kortare kommunikationsvägar mellan personalen inom Ssv. Att bibliotekspersonalen borde använda Workplace i detta syfte. Facebooks arbetsplatsverktyg skulle kunna öka dialogen mellan personalen inom Ssv och göra våra arbetssätt mer digitala. Workplace är gratis fram till oktober 2017. Det finns fler olika alternativ på digitala arbetsplatsverktyg exempelvis Slack.com.

”Den digitala lärplattformen utgör en utbyggnad av de tjänster, Bibblan svarar/Bibblan bildar, som finns/kan utvecklas vid Malmö stadsbibliotek. Plattformen kan både användas vid utbildningstillfällena och samtidigt som ett stöd efter utbildningarna.” Först vid regeringens höstbudget 2017 vet Nationella biblioteksstrategin om deras förslag, 25 miljoner årligen under tre år, en bred satsning på digital kompetenshöjning för hela befolkningen beviljats. Då vet också Gunilla och Sofia hur arbetet med Bibblan bildar kommer att se ut. Plattformen är främst avsedd för allmänheten men skulle kunna utgöra ett stöd även under fortbildning av bibliotekens personal. När plattformen är färdig behövs hjälp av andra folkbibliotek som kan testa handledningarna, e-kurserna. Här ser Sofia och Gunilla en möjlighet till samarbete med andra pilotbibliotek. Vi har samma typ av besökare och samma behov oavsett kommun.

Daniel, Caroline och Beatrice berättar om de digitala workshops som Lund har påbörjat under våren 2017. Dessa workshops riktade sig till en början endast mot personal inom Lunds folk- och skolbibliotek men målgruppen breddades och riktar sig nu även mot personal på folkbiblioteken i regionen. Under våren 2017 har fyra workshops genomförts (Faktaresistens, Bibliotekets digitala utbud och tjänster, Sökalgoritmer i samhället, Integritet och säkerhet på nätet, Spelkultur på biblioteket). Daniel, Caroline och Beatrice har sökt och blivit beviljade kompetensutvecklingspengar från Kultur Skåne för att kunna vidareutveckla och fortsätta sin serie med workshops under hösten 2017. Till hösten planeras fem tillfällen, varav två redan är bokade: Elza Dunkels Nätmobbning och näthat och nätkärlek, Britt Stakston Digital mediestrategi. Lund har inför mötet tittat på ett av de exempel på modellen 23-things for digital knowledge som Universitetet i

Som förebild har de den danska plattformen e-kurser. nu med bas i Herning. Sofia och Gunilla uttrycker att det är vanligt att överskatta både folkbibliotekspersonalens och den breda allmänhetens digitala kompetens och lägga ribban ett snäpp för högt. Även i förslaget från Nationella biblioteksstrategin framstår det som att det är spetskunskaper i MIK som behövs bland personalen och användarna. Sofia och Gunillas och andras erfarenheter från arbetet med Malmö lärcentrum visar att det snarare är enklare frågor som behöver få svar, vilket kan göras med hjälp av öppna lärresurser. 29

Därför kommer sannolikt den plattform som de nu utvecklar att utformas på ett liknande sätt som e-kurser.nu – med ett mer grundläggande innehåll.

liotek. Kanske överväga att bjuda hit den ansvarige för 23-things i Edinburgh eller göra ett studiebesök på plats där? Och rentav skulle kanske de två större biblioteken kunna ta några fler punkter att fylla så att personalen på de mindre biblioteken ansvarar för en punkt var? Styrkan är att vi gör detta ihop.

När vi diskuterar om det tidigare har funnits exempel på kompetensutveckling för personal på folkbiblioteken som liknar 23-things modellen har både Beatrice och Gunilla erfarenhet av liknande satsningar i Stockholm och Malmö. Det är oklart hur framgångsrika dessa satsningar har varit. 23-things modellen bygger på principen om ett självstyrt lärande där individen tar ansvar för sin egen utveckling. Den anställde utbildar sig själv stegvis med hjälp av en digital guide samt uppmanas att kort dokumentera sin egen progression. PIM satsningen som gjordes inom grundskolan fungerade på ett liknande sätt men belönade alla de som fullföljde alla steg med en dator. Sofia tror att just gamificationdelen kan vara avgörande för om ett projekt lyckas eller inte. Region Skånes kulturförvaltning beviljar inga medel för material så hur skulle det vara möjligt att söka pengar till belöningar i ett kommande projekt om det ska finnas en belöningsdel för alla som deltar och fullföljer? Eventuellt söka medel från privata sektorn?

Lunds del i ett framtida samarbetsprojekt skulle också kunna vara att fördjupa personalens digitala kompetenser genom att erbjuda workshopsen i form av livesända eller streamade föreläsningar (webinarier). Ett behov hos folkbibliotekens anställda är kompetensutveckling som inte kräver fysiska möten och som inte kräver vikarier. Det digitala formatets styrka. Ett annat behov som finns är att förenkla och utöka kommunikationen utåt, över kommungränserna. Detta behov är stort och särskilt påtagligt när någon vill hitta samarbetspartners exempelvis vid utvecklingsprojekt. Detta hade en produkt som Workplace kunnat lösa. Daniel poängterar att det finns en styrka i att använda ett socialt verktyg som redan är beprövat, som vi inte själva behöver utveckla/uppfinna. Vi är alla överens om detta, oavsett om det nu blir Workplace som används eller något annat verktyg.

Efter mötet

Slutsats

Emelie har varit i kontakt med Sidsel Bech-Petersen på Dokk1 i Aarhus som arbetar med Design thinking for libraries. Sidsel erbjöd sig att bistå med idéer om hur design thinking kan byggas in i ett kommande Digital skillshare-projekt. Sidsel föreslog att Design thinking for libraries, som inom kort lanserar sin nya webbplats, kan hjälpa till att sprida idén om ett Digital skillshare-projekt i Design thinking for libraries kanaler.

Bibblan bildar har en plattform på gång som på sikt skulle kunna användas även i syfte att kompetensutveckla personal. Just nu är det ovisst hur en sådan lösning ser ut. Sofia och Gunilla är positiva till ett samarbete mellan Ssv:s personal men de kan inte bidra med något i nuläget på grund av att de arbetar på uppdrag för KB. De föreslår att några andra ur Malmö Lärcenters personal involveras i en eventuell framtida projektansökan. Beatrice föreslår att vi inte behöver invänta besked om KB:s satsning blir verklighet eller inte utan att det är fullt möjligt att redan snart gå ihop och skriva en gemensam projektansökan som inte är beroende av just Bibblan bildar-plattformen. Daniel, Caroline och Beatrice föreslår att om vi exempelvis delar upp ansvaret på 11 bibliotek och planerar ett 23-things för digital kompetens för personal på folkbiblioteken (i likhet med Edinburghs modell) så blir det cirka två innehållspunkter att fylla per bib-

Emelie och projektledaren för det danska Kompetence på distance, Christina Wilther Kaagaard, anställd vid Herning biblioteken, har varit i kontakt och har utbytt idéer kring upplägget av kompetensutvecklande projekt.