19 minute read
Det grönmålade kyck
Miljön är kycklingbranschens senaste säljargument. Men hur grönt är det vita köttet? De snabbväxande kycklingarna är snart tre gånger fler än antalet människor på jorden, vilket lämnar ett avtryck som ingen kommer undan.
GRÖNMALNINGEN av Josefin Strang illustration Emma Hanquist / Form Nation
GRÖNMALNINGEN
OMMAREN DÄRPÅ BLIR Howards vision verklighet: den fleråriga avelstävlingen Chicken of Tomorrow lanseras och prispengarna är höga.
Kanske fastnade du på formuleringen om den snabbväxande kycklingen som "planetens mest framgångsrika art". Siffrorna stöder påståendet. Du sållar dig just nu till åtta miljarder människor, men du bor på planeten kyckling: just nu finns 22,7 miljarder (!) kycklingar. Deras vita kött kräver allt mindre resurser och dagens människor kan därför köpa rekordbilligt kött. Kycklingens kropp delar prisklass med potatischips. BIL EFTER BIL parkerar framför en tegelbyggnad på den amerikanska östkusten. Året har blivit 1948, tiden är mogen för avelstävlingens nationella final. Över 40 förhoppS Vad Howard C. Pierce inte vet när han går till jobbet en novembermorgon 1944 är att hans nykläckta idé ska skapa planetens mest framgångsrika art – den snabbväxande kycklingen. Andra världskrigets matransoner är äntligen över och amerikanerna unnar sig dignande måltider med rött kött. Intresset för ägg och hönornas seniga, bleka kött dalar. Men Howard C. Pierce, som är forskningsledare inom fjäderfän hos en amerikansk matjätte, har ett förslag. Vad sägs om att utlysa en tävling med målet att avla fram en krallig kyckling? Kollegorna i branschen blir eld och lågor. Snart är makthavarna ombord, såsom det amerikanska jordbruksdepartementet och landets branschorganisationer inom fjäderfän.
20 Djurens Rätt Nummer 1 2020 ningsfulla kycklinguppfödare har skickat 720 befruktade ägg vardera med flygplan, tåg och bilar. Dokumentärfilmare är på plats. Flyttkartongerna med äggen lyfts ur de parkerade bilarna och bärs försiktigt in till kläckeriets ruvmaskin. Den 21 mars 1948 kläcks tävlingskycklingarna. 410 väljs ut och utfodras likadant under tre månaders tid. Den ödesdigra nyheten för kycklingarna är att tävlingsdomarnas bedömning sker i slaktat tillstånd. Måndagen den 21 juni står tre män i vita rockar, de vrider och vänder myndigt på en blek, naken fågelkropp, en av männen fyller i ett protokoll. Bakom dem radar hyllorna upp sig med slaktade fågelkroppar som hängts upp i fötterna. På andra plats kommer Henry Saglio med en renrasig vit fågel. Vinner tävlingen gör Charles Vantress med sin röda bredbröstade blandraskyckling. Männens namn klingar bekant för den som fördjupat sig i dagens kycklingindustri. Sveriges ohotat vanligaste kycklingraser, de snabbväxande Cobb 500 och Ross 308, härstammar från avelsarbetet under tävlingsåren på 1940-talet. Under de nästkommande 60 åren ökade kycklingens kroppsvikt med 65 procent på minsta möjliga fodermängd. Författaren Jonathan Safran Foer har jämfört förvandlingen med att "människobarn skulle gå upp till 140 kilo till tioårsdagen på enbart müslipinnar och multivitaminer". Av alla landlevande djur som slaktas i världen i dag är nio av tio kycklingar.
– TYVÄRR MÅSTE MAN bli lite avtrubbad. Det är för jobbigt att tänka på hur illa det är hela tiden. Vi måste fokusera på förändringsarbetet för att orka med, helt enkelt. Så känner Anna Harenius när hon tänker på kycklingindustrin. Som sakkunnig etolog för Djurens Rätt har hon tillbringat de senaste åren med att fördjupa sig i tillvaron för de fler än 99 miljoner kycklingar som slaktas varje år i Sverige. Trots att kycklingen är Sveriges vanligaste fågel är det länge sedan hon träffade en kyckling, dörrarna till djurfabrikerna är stängda och låsta. Endast en gång har Anna Harenius besökt ett kycklingstall, det var under tiden som etologistudent vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hon möttes av ett
hav av gula, pipande dunbollar i en nystädad lokal.
– Mitt starkaste minne är att det framkom att gårdens ägare hade planerat vårt
besök, så att det inte skulle ske när kycklingarna blivit större. Så vi fick se nykläckta kycklingar som då såg ut att ha jättemyck
22,7 miljarder
Så många kycklingar finns på jorden och konkurrerar om livsmedel som istället kan mätta människor direkt, som spannmål och baljväxter.
och soja. 10 x
Kyckling är köttet som har lägst koldioxidutsläpp av de landlevande djur som västerlänningar vanligtvis äter. Men det är högt jämfört med växtbaserat protein, bönor har tio gånger lägre utsläpp per kilo.
20 %
et plats – sedan blir de ju 5 000 procent större på fem veckor. När man ser de små kycklingarna är det svårt att föreställa sig hur trångt det blir, säger Anna Harenius. Fyra veckor senare har tiotusentals kycklingar inte ens ett A4-ark vardera, rent ytmässigt. De står på en mer eller mindre frätande bädd av en månads sammanlagd avföring. Kropparna gör ont,
På bilden ser du en en tidig skymt av den industrialisering som skedde på 50-talet i USA. Burarna gjorde inträde och här tog hållningen av fjäderfä två inriktningar: antingen hölls hönorna för äggen (såsom på bilden) eller för köttet.
vissa kan knappt röra sig. De har aldrig sandbadat, suttit på en kvist, haft en familj eller ens varit utomhus. – När man tittar på kycklingbranschens reklam ser man aldrig kycklingar såsom det faktiskt ser ut på gårdarna. Det är istället böljande rapsfält, människor som ser lyckliga ut över att äta kyckling, matbilder på kycklingrätter ... Man får knappt se att det faktiskt är kycklingar bakom det här köttet, säger Anna Harenius.
I SEPTEMBER 2019 lanserade Kronfågel sin största reklamkampanj någonsin, som skildrar branschen i en grön dager. Svensken som bryr sig om planeten uppmanas att välja kyckling, det "klimatsmarta
av svenska kycklingars diet består av soja, vilket innebär en hög miljöbelastning och sociala problem. Framställningen av svenska kycklingars foder får underkänt av Världsnaturfonden i kategorin kemiska bekämpningsmedel. "Flertalet av de preparat som används är mycket giftiga och förbjudna inom EU", skriver de på sin sajt. Naturskyddsföreningens ståndpunkt är att endast betande djur kan bidra till eventuell miljönytta och kycklingar äter inte gräs.
Här syns manuell besprutning av ett sojafält i delstaten Paraná i Brasilien.
köttet". Kronfågel har inte helt fel. Ett kilo kycklingkött innebär 2,7 kilo koldioxidekvivalenter, medan klimatvärstingen nötkött motsvarar 30 kilo koldioxidekvivalenter per kilo kött. Samtidigt kräver växtbaserat protein endast en tiondel av kycklingköttets dito. Anna Harenius var inte förvånad över kampanjen. – Klart de vill spela på den strängen, att de vill använda människors hållbarhetstänk för att försöka sälja sina produkter. Jag är inte förvånad att företaget använde koldioxidkortet – det är det enda argumentet de har, som dessutom är väldigt förenklat, säger hon. Någon som inte heller var imponerad av Kronfågels tilltag är David Kihlberg, klimatchef på Naturskyddsföreningen: – Växtbaserat protein har mycket lägre utsläpp än kycklingkött. Det kycklingindustrin inte heller berättar är alla andra stora miljöeffekter som kycklingindustrin har. Det är farligt att isolera en miljöfråga, för då kan man felaktigt landa i att kyckling är bra för miljön, säger han. Att 40 procent av världens skördar går till utfodring av djur är ett kritiskt faktum. Världens vegetarianer beskylls ofta för att bära skulden till skövlingen av Sydamerikas regnskogar. Men expertisen är överens om att djurindustrin bär ansvaret för sojaodlingarna som breder ut sig över bördiga marker. De svenska kycklingarnas kost består av uppemot 20 procent soja. David Kihlberg vill understryka att soja inte är en ond gröda, det är den gigantiska utbredningen av monokulturer som är problemet. Han sammanfattar det såhär: – Först och främst, det går åt mer markyta att producera kött än vegetabilier och all markanvändning påverkar miljön. Skogen huggs ner, marken plöjs och kol släpps ut, sen används konstgödsel, bekämpningsmedel och färskvatten. Enkelmagade djur, som kycklingar och grisar, äter mat från samma marker som hade kunnat användas till att mätta människor direkt. Men du behöver inte korsa Atlanten till Sydamerikas plöjda regnskogar för att se den miljöförstöring som maxat lantbruk skapar. Det räcker med att gå till Sveriges östra eller södra kust.
– Vi skulle definitivt behöva minska djuruppfödningen runt Östersjön – läget är extremt allvarligt, Östersjön håller på att dö av övergödningen. Det här är något många svenskar relaterar till också, eftersom man själv sett algblomningarna på somrarna och märkt hur fiskar och sjöfåglar försvunnit, säger David Kihlberg. BARA DE SENASTE 20 åren har kycklingindustrin minskat sina koldioxidutsläpp med 25 procent. Huvudsakliga hemligheten? Av ynka 1,75 kilo foder Det här kan du göra 1. Välj vego: Beställ Djurens Rätts kostnadsfria magasin Välj Vego! genom att sms:a VEGO till 72 120. Besök valjvego.se och följ @valjvego på Instagram. 2. Skriv under: Visa att du kräver bättre liv för kycklingarna – skriv under uppropet på 99miljoner.se. 3. Hjälp till: Beställ informationsmaterial på djurensratt.se/material eller anmäl dig som volontär till sommarturnén, som i år informerar om kycklingarnas liv. ”Det kycklingindustrin inte berättar är alla andra stora miljöeffekter”
www Läs mer på 99miljoner.se
kan föda upp djuren, ju mindre man behöver mata och ta hand om dem, ju fler man kan tränga in i lokalerna, desto mindre blir klimatpåverkan. Så det finns ett annat pris – det som djuren betalar, säger David Kihlberg. Den djurälskare som vill köpa loss en snabbväxande Ross 308 eller Cobb 500 från sitt öde på slakteriet kommer få arbeta i motvind. När lådorna med vita fåglar anländer till slakteriet är de knappt fem veckor gamla, men många av dem är redan döende. Vid en studie från 2019 fick snabbväxande kycklingar bli nio veckor gamla, men 20 procent av dem dog. Ibland är det organen som inte orkar försörja den stora kroppen, ibland är det benen som ger vika. – Det finns människor som försökt ge en kyckling av snabbväxande ras ett långt och lyckligt liv. Även med veterinärhjälp är dödligheten hög, och de kycklingar som klarar sig får ofta smärtsamma liv, säger Anna Harenius. Löftet för bättre kycklingliv Djurens Rätt arbetar för att företag ska anta European Chicken Commitment, som består av välfärdskriterier vid inköp av kyckling. Kriterierna är striktare än all djurskyddslagstiftning, Svensk Fågels märkning, ekologiskt samt KRAV-märkt kycklingkött. De främsta punkterna är att snabbväxande raser är förbjudna, utevistelse är ett krav, stallarna är inredda och har lägre trängsel. Företaget granskas av en tredje part och varje år ska företaget redovisa hur arbetet fortskridit. I januari 2020 nåddes en milstolpe – över 100 företag har valt att arbeta med European Chicken Commitment.
Det är krass matematik: en dödad kyckling mättar en människa endast en dag. Den som vill skona många djurliv ska därför låta bli kycklingen och istället välja vego.
går kycklingen upp ett kilo i vikt. Effektiv foderomvandling, som det heter på fackspråket. En annan viktig faktor som håller koldioxidutsläppen låga är att ha 25 kycklingar per kvadratmeter i kycklingstallet. En färsk rapport från EU-parlamentets forskningsorgan smickrar inte de svenska kycklingfabrikerna. Sverige är ett av de fem EU-länderna som har mest intensiv kycklingproduktion. Det är vanligt med över 100 000 kycklingar per svensk gård, 99 procent av kycklingarna är snabbväxande och antibiotika används rutinmässigt mot en tarmparasit. – Det som gör kycklingindustrin till köttet med lägst klimatpåverkan är många gånger samma faktorer som gör industrin till ett skräckexempel. Ju snabbare man
24 Djurens Rätt Nummer 1 2020 PLANETENS STÄNDIGA population av 22,7 miljarder kycklingar vill nog slippa känna till faktumet som kommer att konstateras härnäst. Och det är att människobefolkningen ökar, likaså deras sug efter kycklingarnas billiga kött. Den hårda aveln under 1900-talet skapade en explosiv ökning av konsumtionen, just nu snittar svenskarna på 15 uppätna kycklingar vardera per år. Det är dock en siffra som till slut verkar stagnerat, ja till och med sjunkit en aning. Men Anna Harenius jublar inte än. – Det ser inte jättebra ut för kycklingarna i Sverige. Svenskarna väljer bort kyckling allt mer, men vi vet också att den svenska kycklingbranschen istället satsar på export. Produktionen kan öka oavsett konsumtionen. Det är svårt för oss att påverka konsumtionen i andra länder. Inte nog med den svindlande siffran 22,7 miljarder. Individerna byts ut hela tiden, eftersom kycklingarna i världens köttindustri får samma korta liv på ungefär fem veckor. Men de lämnar spår: varje kyckling behöver miljöbelastande foder, varje kyckling producerar avföring. Och det finns ett annat, oväntat sätt som kyckling
4
Maria Donis, VD för Svensk Fågel. FRÅGOR TILL
Svenska kycklingar utfodras med soja, du har tidigare skrivit att "soja är en viktig fråga ni tar på allvar".
– Vi deltar aktivt i Världsnaturfondens Sojadialog, vilket innebär att våra medlemmar enbart använder sig av ansvarsfullt odlad soja för den del av fodret som innehåller detta. Världsnaturfondens regler för mer ansvarsfull sojaproduktion, till exempel genom RTRS och ProTerra, ställer höga krav på säker hantering och förbud av de giftigaste bekämpningsmedlen. I dag köps en större andel soja från Kanada och olika forskningsprojekt pågår för att hitta alternativ till soja, till exempel alger, insekter, bönor etcetera. Våra kycklingar äter bara vegetabiliskt foder, det vill säga varken fisk- eller köttmjöl, vilket kräver ett bra balanserat, högkvalitativt foder som håller djuren friska.
2
Naturskyddsföreningen menar att kycklingindustrin sällan bidrar till miljönytta.
– Att kycklingar inte skulle bidra till någon miljönytta är helt fel, de ingår som en viktig del i kretsloppet på gården. Gödsel från kycklingstallarna används till åkern och en ökande mängd även till biogas. Dessutom driver våra medlemmar, svenska kycklingbönder, gårdar där fler
djurslag förekommer på gården, till exempel lamm, grisar och hästar, vilket i sin tur bidrar till biologisk mångfald. Detta skulle inte vara möjligt utan kycklinguppfödningen. Svensk kyckling orsakar dessutom låga utsläpp av växthusgaser och många svenska kycklingproducenter använder också biobränsle och solceller för uppvärmning, vilket minskar utsläppen från energianvändningen.
3
I Köttguiden från Världsnaturfonden får kycklingindustrin underkänt gällande bekämpningsmedel.
– Beträffande Köttguiden, så finns det en rad frågor om hur bedömningarna görs. I synnerhet när det gäller påståendet om bekämpningsmedel i fodret – inte i kycklingen – där det påstås att användning av bekämpningsmedel i spannmålsproduktionen i Sverige är på samma nivå som övriga länder i EU. Påståendet bygger på gammal statistik från Eurostat från år 1992–2003, med andra ord tveksamt när det gäller insamlingen av statistiken, vilket är vanligt i dessa sammanhang.
4
En framtidsspaning från National Geographic spår ett uppsving för "gårdagens kyck
”Kycklingarnas storlek är helt naturlig”
lingraser". Är snabbväxande kycklingraser en förutsättning för så kallat klimatsmart kött? – Det får stå för National Geographic huruvida just snabbväxande kycklingraser skulle vara mer klimatsmarta. Svenska kycklingar som växer upp hos våra medlemmar är en korsad ras som är anpassad för uppfödning av fågelkött och deras storlek är helt naturlig. De får inga hormoner, ingen tillväxtantibiotika och heller inget fiskmjöl eller GMO-soja i fodret. Fodret består huvudsakligen av spannmål från svenska gårdar, vilket ju är klimatsmart i sig. För att få en låg klimatbelastning för produkten kycklingkött krävs en hög produktion per insatt enhet foder och andra resurser. En del av detta är att djuren är friska och därmed växer effektivt. Dom LCA-beräkningar [livscykelanalys, reds. anm] som har gjorts tidigare visar att den svenska kycklingen är klimatsmartare just för att vi har väldigt friska djur och lägre dödlighet. Det är möjligt tack vare de djurhälso- och djurvälfärdsprogram samt den goda djuromsorg som svenska bönder värnar om, vilket också har resulterat i en klimatsmartare, svensk kyckling. ●
Fokus - Djungeln vs. industrin Livet för djungelhönan och den snabbväxande kycklingen
av Josefin Strang
Djungelhönan bor i den sydostasiatiska djungeln med en grupp mellan fyra och 30 individer i varierande åldrar. Den ledande tuppen håller utkik efter rovdjur och ser till att andra hanar håller sig
undan. På våren är det dags för honan att lägga en kull med ägg. 1. Familjen
Hönan anstränger sig för att hitta det perfekta redet – det är viktigare att hitta ett bra rede innan värpning än att äta när hon är hungrig. Hon vill helst vara ifred när hon värper, sen ruvar hon äggen i 21 dagar. Hon pratar med sina kycklingar genom skalet.
Kycklingarna kläcks och de känner direkt igen hennes röst efter pratet genom skalet. De lämnar inte mammas sida, när det blir läskigt gömmer de sig under hennes vinge. Hon lär dem allt om livet, hur man hittar mat och deras språk – en
vuxen individ har över 30 olika läten, bland annat kan de varna för olika rovdjur.
Familjen med djungelhönor lever ofta i utkanten av mänsklig bebyggelse, de gillar frukter, frön och spannmål. De föredrar att leva i terräng som är
lite härjad: snårigheten erbjuder skydd och det är enklare att söka fram mat ur jorden.
26 Djurens Rätt Nummer 1 2020 2. Ruvning
3. Kläckning
4. Hemmet Föräldrarna till broilerkycklingen lever på en avelsanläggning. De hålls hungriga, annars riskerar deras snabba tillväxt att döda dem och äggproduktionen skulle störas. Stereotypier och aggressivitet är vanligt. De värper året om.
Honan har värpt ett ägg, som genast rullar iväg genom ett automatiserat maskineri. Ägget transporteras till ett kläckeri, desinficeras och sätts i ruvmaskiner i 18 dagar med exakt kontroll av temperatur, luftfuktighet och koldioxidnivåer.
Efter 18 dagar i ruvmaskinen flyttas ägget till kläckmaskinen. Efter tre dagar kläcks kycklingen. Kycklingen kontrolleras, stuvas ner i lådor med sina jämnåriga och transporteras till uppfödarna. Studier visar att kycklingarna blir stressade och skygga av hanteringen.
Kycklingen anländer till en stor inomhuslokal som delas med tiotusentals jämnåriga. 99 procent av svenska kycklingar får aldrig gå ut, eftersom människor inte vill riskera campylobakterier, salmonella eller fågelinfluensa i köttet. Samtidigt – sju av tio svenskar tycker att det borde vara förbjudet att hålla kycklingar inomhus.
60 procent av vaken tid tillbringas med att krafsa och picka i marken efter frön, insekter, maskar och annat ätbart. Ibland tar flocken en paus för ett skönt sandbad, som rengör fjäderdräkten och får bort parasiter. Under tiden håller tuppen vakt.
5. Kosten
Dagarna tillbringas med att äta, på menyn står främst energirikt spannmål och importerad soja. Lamporna hålls tända länge för att kycklingarna ska sova mindre och äta mer. Det finns inga sandbad, gömställen eller sovpinnar.
Mellan skymning och gryning gömmer sig flocken i ett sovträd, där de kan sova tryggt från rovdjur. Djungelhönan är en bättre flygare än tamhönan, men även tamhönan kan ta sig upp till
en gren flera meter ovanför marken och är beredd att jobba hårt för att få sova högt.
Efter ungefär tolv veckor är det dags att växa upp på riktigt. Mamman schasar bort ungarna – nu är det dags att ansluta en annan flock med fåglar eller bilda en egen.
Djungelhönan växer långsamt och kroppsvikten består mest av ben, det gör djungelhönan lättare och smidigare än sina tama släktingar. Den vuxna honan väger runt ett kilo och tuppen runt 1,5 kilo.
I fångenskap har rekordindivider uppnått 30 års ålder, men en vanligare maximal livslängd är 15 till 20 år. I det vilda har djungelhönan många naturliga fiender som äter hönan eller ägget.
Den vilda djungelhönan i Sydostasien riskerar att försvinna till följd av hybrider: där samhällen och skogen möts finns ofta domesticerade, fritt strövande tamhönor. Jakt, skogsbränder och minskade habitat hotar också den vilda hönan. 6. Sömnen
7. Uppväxt
8 Fullvuxen
9. Livets slut På nätterna släcks lamporna några timmar i de svenska kycklingstallarna, men lokalen är karg och saknar gömställen och sittpinnar. Tiotusentals kycklingar sover inte samtidigt, så de råkar väcka varandra och lider därför av sömnbrist.
Veckorna går, den gulliga gula kycklingen börjar byta dunet mot vita fjädrar. På 35 dagar växer den från en dunboll på 40 gram till en vit fågel på två kilo, men är fortfarande en unge. På 50-talet tog det 17 veckor att uppnå samma kroppsvikt.
Den snabbväxande kycklingen har fyllt fyra veckor. Snart tar livet slut. De vita, tunga, halta, ofta sjuka kycklingarna blir nerfösta i lådor för slakttransporten. 159 000 kycklingar dör årligen under själva transporten: kvävning, klämning, överhettning och uttorkning hör till dödsorsakerna.
Framme på slakteriet, nu väntar el eller gas. Hälften bedövas och dödas genom gasning. Vid elbedövning hängs fullt medvetna kycklingar upp i fötterna. Deras huvuden doppas snart i ett elektriskt vattenbad, halsen skärs upp och de förblöder till döds.
10. Framtiden Avblodad, skållad, fjäderplockad, flådd, stympad, rensad och snart tillagad på en tallrik nära dig. Fler än 99 miljoner kycklingar slaktas varje år i Sverige – det är tre slaktade individer per sekund.
arna formar vår planet på. Varje kyckling lämnar 120 skelettdelar efter sig – och många forskare tror att vår era kommer bli ihågkommen för kycklingskelett. I det vilda förmultnar benen, men i våra syrefattiga soptippar sker en slags mumifiering. Framtidens arkeologer kommer alltså hitta miljarder av fossiliserade, förvridna ben från förväxta fågelungar.
DEN SOM TROR på djurs rätt till sitt eget liv lär vilja dra täcket över huvudet vid det här laget. Glömma att tre kycklingar slaktas per sekund bara i Sverige, inte tänka på klimatkrisen, slippa se industrins skönmålade och grönmålade reklambudskap. Under 2019 blev Kronfågel fällda av Reklamombudsmannen, påståendet om "klimatvänlig kycklingfärs" ansågs vara ett vilseledande miljöpåstående. Men det har inte hindrat framfarten av kycklingbranschens klimatkampanj, på företagens
99 procent av svenska kycklingar är av snabbväxande raser. De lider av hög dödlighet, har ofta smärtsamma skador och missbildningar. De slaktas vid 35 dagars ålder. www
Läs mer på: djurensratt.se/ kycklingar
sajter och reklamaffischer kvarstår de sköna gröna budskapen. Det finns två tecken på förändring. Dels vegovågen, dels ökad efterfrågan på långsamväxande kycklingraser. Åtta av tio svenskar vill förbjuda snabbväxande kycklingar, enligt en opinionsundersökning från 2019. Långsamväxande raser är en stor snackis i samma land där allt började för 80 år sen med Charles Vantress och Henry Saglios kralliga tävlingskycklingar. – I amerikanska lantbruksmedier handlar det ofta om hur långsamväxande raser är en del av allt fler hållbarhetspolicys från företag. Utvecklingen går åt det hållet – det här är vad vi tror, hoppas och jobbar för. Vi ser också initiativ i Frankrike där en stor andel av kycklingarna är av hälsosammare raser och får utevistelse, säger Anna Harenius.
David Kihlberg berättar att Naturskyddsföreningen gläds över det kraftiga uppsvinget i engagemanget för klimatet, dessutom ökar intresset för biologisk mångfald. Han tror att politikerna snart kommer bli modigare – en åtgärd han hoppas på är att maten som belastar klimatet mest ska kosta mer. – I miljöpolitiken finns en grundregel om att miljöskador har ett pris och den som förorenar ska betala priset, en självklarhet de flesta håller med om. Därför betalar vi bensinskatt, till exempel. Men på maten saknas det här, vi betalar inte för köttets höga miljöpåverkan, vilket i praktiken innebär en subvention, säger David Kihlberg.
I riksdagens plenisal finns just nu inga större tecken på intresse av att låta köttpriserna spegla miljökostnaden. I december presenterade regeringen Sveriges första klimathandlingsplan, som dominerades av transportfrågor. – Det tycker jag är anmärkningsvärt, de tassar runt matens miljöpåverkan. Det kommer vara svårt att fortsätta blunda. Konsumenterna blir allt mer kunniga kring matens miljöpåverkan, de skiftar sina beteenden och handeln har redan svarat, säger David Kihlberg och avslutar: – Man kan tro att det är politik som ska leda vägen mot de stora visionerna. Men politiken följer opinionen, lyssnar av vad som är på gång och driver då frågorna. Det behövs politik och styrmedel – det är helt omöjligt att nå klimatmålen om vi inte ändrar kosten. Vi måste äta mer växtbaserat och kycklingen har ingen miljönytta. ●
Källorna som ligger till grund för textens påståenden kommer huvudsakligen från svenska forskningsrapporter, Jordbruksverkets statistik och kycklingbranschens egna uttalanden. Du som är intresserad av källhänvisningar kan kontakta djr@djurensratt.se.
