Möt några av de nya medlemmarna i Dormy HiO Team

En mulen söndag i slutet på juli står Olle Hartwig på hål tio på Hofors GK med sambon Kerstin.

Hålet mäter 134 meter från tee och flaggan sitter på den övre greenplatån, vilket skymmer sikten för hålet. En halvtoppad järnsjua susar iväg mot green och Olle muttrar ett ”vilket jävla skitslag” till Kerstin. Men när paret kommer fram till green finns ingen boll. Den har gått i. Och efter 46 golfande år har Olle gjort sitt första hole in one.

Parets regelbundna spelkamrater kommer över på kvällen för att gratulera. Men de uttrycker en viss liten besvikelse över att de inte fått vara med på dagens bravader.

Men de ska få en ny chans. Dagen därpå är vännerna med i bollen, när de återigen spelar på vackra Hofors. När de kommer till hål tio stegar Olle upp på tee och tanken slår honom, vad är sannolikheten att man gör ett Hio till på samma hål, bara tjugofyra timmar efter det första?

Flaggan står kvar på den övre platån. Och den här gången levererar järnsjuan ett riktigt bra slag. För framme på green ligger tre bollar. Och den fjärde, Olles boll, den har parkerat i koppen.

– Våra vänner såg mest ut som fågelholkar. Men sen blev det uppståndelse och så bjöd pron på bubbel när vi kom in till klubbhuset. Jag vet inte om jag har smält det än. Jag har spelat golf så länge men jag är nog inne i något flow nu, säger han och skrattar.

En höstlördag befinner sig 16 glada Strängnäsgrabbar på Lanna Lodge utanför Örebro för en bästboll.

Joachim Anderlund och hans lagkamrat Fredrik Bjarnestad går en stenhård kamp mot motståndarna och när de når sista hålet står det lika. Joachim har gjort fem birdies under varvet och nivån är på topp.

Par fyra. Kikaren säger 257 meter till flaggan.

– 18:e hålet på Lanna bjuder in till att chansa lite, så vi sa att nu går vi för segern. Min spelkamrat började och slog en jättebra drive som stannade cirka 20 meter bakom flaggan. När det sen var min tur sa han till mig att gå för det, hans är safe redan, säger Joachim.

Han bestämmer sig för att gå ner på en spoon och försöka slå en hög fade in mot pinnen. Bollträffen är 100%.

– Bollen startade 7-8 meter vänster om pinnen med en mysig fade. Direkt när jag slagit bollen så säger jag högt ”be the one”, för jag känner att den kommer vara bra.

Bollen landar 1,5 meter kort om pinnen och bara försvinner.

– Vi blir alla helt galna och förstår knappt vad som hänt. Vi hör även skrik nere vid restaurangen och det försäkrar att bollen faktiskt är i hål. Glädjeruset och adrenalinet bara sprudlar. Alla blev helt tokiga. Även motståndarlaget som efter någon minut insåg att de just förlorat matchen.

Han har gjort sig känd som hela Sveriges Hiokung – och prickat rätt två dussin gånger. Nu är det dags att revidera den siffran igen. 30 augusti var Walle Danewid ute på hemmabanan Viken (Helsingborgs GK) tillsammans med några goda vänner.

– Hål två på Viken är ett speciellt hål. Jag har slagit allt från wedge till driver där. Det är 181 meter till mitten och 204 till out bakom. Och två bråkiga bunkrar framför. Det ligger nere vid vattnet och när det är motvind där, då är det verkligen motvind. Jag tog en träfemma. Det var ett riktigt bra golfslag och när den var i luften sa Sverker som jag spelade med; den är rakt på flaggan.

Tröttnar man någonsin på att göra hole in one?

– Nä, det är alltid trevligt att spela bra golf. Men när jag var ute med landslaget eller jobbade med många tävlingar kunde jag ofta få höra Men Walle, har du gjort något Hio då?! Det kan jag tröttna på. Men man tröttnar ju aldrig på att slå bra golfslag. Det är lika roligt varje gång. Gubben är stabil än, jag gick på par idag, säger han.

Efter ett golffyllt arbetsliv är Walle nu pensionär och spelar om möjligt ännu mer golf än tidigare. Upp emot 250-300 rundor om året.

– Ja, nu får man ju vara glad, jag har faktiskt i år blivit friskskriven från cancern. Så det är en större seger än att göra ett hole in one. Men nu ska vi se om vi inte kan ta och pilla i en till, säger han och skrattar.

I maj spelar Anna Werther Evaldsson tävling i fyrboll/bästboll på hemmaklubben Malmö Burlöv GK, tillsammans med sin vän Anette. De spelar bra och Anna har bara några hål tidigare glänst till med en birdie.

När hål 13 kommer slår hon ut sist.

– Det är en inte helt enkel par-trea, med vatten och en bunker precis framför green. Jag får en jättefin träff, men den går mot bunkern. Så jag säger bara; Klara nu bunkern! Klara nu bunkern! Och de andra fyller i; Den klarar bunkern! Den går i! Vi blev helt galna alla fyra i bollen.

Tvärt emot hur de flesta brukar spela efter ett hole in one gör hon birdie på hålet därpå.

Tre månader senare är det dags för KM –och då slår Anna till igen.

– Jag spelade inte bra golf den dagen. Men så kom vi till hål 6. Jag slog ut först och träffade hyfsat bra med min järnsjua. Bollen landar bredvid bunkern och sen liksom glider den upp mot hålet och när vi kommer fram ligger den i koppen. Det är ju helt sjukt att göra en till så tätt inpå den första.

Anna är en flitig golfare som går på utomhusträningar året om och snittar runt 80 rundor per sommar. 2022 var målet handicap 12 som hon fixade utan problem och under 2023 siktar hon på singelhandicap.

Och kanske ett tredje hole in one?