Tidningen Skogsentreprenören 2-2017 by Dynamo Press

04 / / Tuff utmaning locka kompetent personal

18 / / Fick ovärderlig hjälp genom medlemsskapet

20 / / Han vill ligga steget före

SKOGSENTREPRENÖREN

SKOGSENTREPRENÖREN EN MEDLEMSTIDNING FRÅN SE –SKOGSENTREPRENÖRERNA

#2•2017 | ÅRGÅNG 8

3Skotartävlingar 3Här finns svaren 3Skotningsavstånd

Det är dags att vända trenden

FÖR EN LÖNSAMMARE VARDAG Hög kapacitet. Låg bränsleförbrukning. Våra skördare sänker bränsleförbrukningen till rekordsnåla nivåer. Vad beror det på? Ja, bland annat en överlägsen motorteknologi som ger avsevärt mer effektiv förbränning och insprutning. En viktig faktor är också vår unika 3-pumpshydraulik med två kretsar som kan jobba med olika trycknivåer. Det kräver lägre effektuttag från motorn vilket sänker bränsleförbrukningen ytterligare. Produktiviteten däremot ökar eftersom fler arbetsmoment kan göras samtidigt – precis som det moderna skogsbruket kräver.

www.komatsuforest.se

www.debearings.se En av de främsta leverantörerna av glidlager, ledlager och rullager i norra Europa. Med logistik i världsklass!

Get a grip! NYTT MATARHJUL FÖR DEN TUFFASTE SKOGEN! NEXT GENERATION

Efter att ha kört tester på ett antal olika aggregatmodeller lanserar vi nu ett helt nytt matarhjul som har unika egenskaper på skog med riktigt tjock bark. # Ny innovativ design! # Koniskt utförande! # Två års garanti! # Bästa priset! # Marknadsledaren! #Ring eller maila nu för gratis provkörning!

SVENSTILLVERKADE MATARHJUL AV HÖGSTA KVALITET TILL RÄTT PRIS!

Monter 838

INSTICK

SKOGSENTREPRENÖREN

Tuff utmaning locka kompetent personal

Ansvarig utgivare: Anna Furness anna.furness@ skogsentreprenorerna.se Adress, besök: Storgatan 19

Adress, post: Box 55680 102 15 Stockholm Tel. 08-655 41 90 Fax. 08-655 41 45 E-post huvudkontoret: se@skogsentreprenorerna.se

Redaktör: Erik Säfvenberg erik.safvenberg@ dynamopress.se Tel. 072-236 26 00 Annonser: Rolf Stenvall, Fkon rolf.s@fkon.se Tel. 070-2090267 Produktion: Dynamo Press AB Tryck: Trydells, Laholm Läs mer på: skogsentreprenorerna.se Tidningen Skogsentreprenören ges ut av SE Skogsentreprenörerna Tidningen kommer ut med fem nummer årligen. Abonnemanget ingår självklart i medlemsavgiften. Alla som också vill läsa tidningen kan göra det på skogsentreprenorerna.se eller höra av sig till huvudkontoret på se@skogsentreprenorerna.se

04 // Tuff utmaning locka kompetent personal

18 // Fick ovärderlig hjälp genom medlemsskapet

20 // Han vill ligga steget före

SKOGSENTREPRENÖREN

SKOGSENTREPRENÖREN EN MEDLEMSTIDNING FRÅN SE –SKOGSENTREPRENÖRERNA

#2•2017 | ÅRGÅNG 8

3Skotartävlingar 3Här finns svaren 3Skotningsavstånd

Det är dags att vända trenden

ill till att börja med tacka för förtroendet jag fått som ny styrelsemedlem i Skogsentreprenörerna, SE. Där fick jag snabbt börja jobba med arbetsuppgifter som intresserar mig – rekryteringsfrågor. Redan innan jag hamnade i föreningens styrelse jobbade jag med detta genom att sitta i programrådet för Ryssbyskolan och i en referensgrupp inom SE för rekryterings- och utbildningsfrågor. SE sammankallade i vintras en grupp där de stora skogsbolagen som har mest med egen personal fanns representerade för att diskutera och finna samsyn kring olika skogliga utbildningar avseende förbättrad attraktivitet, kompetensbevis/certifikat, behov av utbildningar, utbildningars längd och hur de ska initieras, former för branschråd etc. Främst gällde det naturbruksprogrammet, YH-utbildning, yrkesvux samt bristyrkesutbildningar. Jag och Karl-Magnus Hembjer var SE:s representanter vid de träffarna. Gruppen enades ganska snabbt om att det idag inte finns kartlagt vad en ”genomsnittlig skotarförare” har för produktivitet, det finns heller inte fastställt hur långt en elev som slutar naturbruksprogrammets treåriga utbildning ska ha nått i procent av normalförarens produktivitet vid sin examen. För att framtida elever tidigt ska få veta vad som krävs för att bli anställningsbar tror vi att det vore bra om dessa saker fastställs. Vi tror även att det behöver utvärderas om dagens kursplaner och dess innehåll leder till att eleverna hinner lära sig det de behöver kunna och att de blir anställningsbara. Om vi fastställer produktivitetsnivåerna ovan, då kan vi även utvärdera hur vi lämpligast ska bära oss åt för att kunna höja dessa nivåer över tid. Ska vi försöka påverka maskintillverkarna att i högre omfattning installera hel- eller delautomatiseringsfunktioner i skotarna ? Ska vi försöka få eleverna mer intresserade av att träna i simulatorer, så att de är bättre förberedda när de kommer ut till maskinerna ? Bör det finnas olika typer av program som kan mäta av hur långt personen har nått i sin utbildning och vilken produktivitetsnivå av en ”normal förare” och som även kan ge feed-

back över vad eleven bör träna mer på ? Ja, det finns många olika angreppssätt. Vi kom även fram till att det vore bra med någon form av valideringsverktyg för att på ett bra, enhetligt och objektivt sätt få koll på en persons kapacitet när det gäller att köra skogsmaskin. Testerna ska kunna utföras i simulatormiljö. Detta är bara i sin linda ännu men min förhoppning är att alla skolor eller utbildningar ska ha samma program med olika nivåer i sina simulatorer. Fördelen med detta är att då till exempel arbetsförmedlingen kommer och säger att de ska snabbutbilda maskinförare på kort tid och att förarna kommer att vara 70 procent av en normalförares nivå och anställningsbara efter genomförd utbildning, då kan vi visa vilken verklig kapacitet de har . Det blir lättare vid betygsättning i maskinkörning. Jag tror att eleverna skulle inspireras mer till att lägga fler timmar i simulatorerna om de funkade mer som ett dataspel med olika nivåer du måste nå för att få göra maskinpraktik, få högre betyg med mera. SYN har sökt och beviljats pengar för detta projekt. Då jag numera sitter i Skogssektionsstyrelsen i SLA hoppas jag att kunna jobba vidare med dessa frågor även där. Det gäller nog att vara ute i god tid om man ska få folk intresserade av skogsbranschen. I min kommun får alla fjärde klassare komma ut i skogen en heldag för att lära sig om vad skog och skogsskötsel är bra för. Vad man kan använda skog till? Vi berättar om fördelarna med att jobba i skogen. De får provsitta i en skördare med mera. Detta samordnas av Södra skogs förtroendevalda i vår kommun. Jag önskar att alla fjärde klassare i hela Sverige hade fått göra detta. Kanske kan ni övriga kollegor hjälpa till och dra igång detta i fler kommuner? Ja det kommer nog att bli en tuff utmaning att locka kompetent personal till skogen framöver, men det vi alla i branschen genast måste börja med, är att vara rädda om de duktiga förare som redan finns här. Håkan nilsson

JohnDeere.se/Forestry

Nu får du 3000 timmar nymaskinsgaranti! Jo, det är alldeles sant. Under perioden 1 april till 30 juni får nämligen alla som köper en ny John Deere skördare eller skotare en utökad nymaskinsgaranti på köpet! Garantin omfattar 1000 extra timmar eller ett år vilket som uppnås först. Alltså: Summa 3000 timmar nymaskinsgaranti! Under samma tidsperiod ger vi våra kunder som köper en begagnad John Deere maskin en reservdelsgaranti för lite större reparationer. Gäller i 6 månader för maskiner med maximalt 9999 drifttimmar vid inköpstillfället. För maskiner i intervallet 10 000–15000 timmar vid inköpstillfället är garantitiden 3 månader. Läs mer om villkoren på vår hemsida!

Kampanjer

Nytt & Beg 1/4 – 30/6

Boggi? Vi fixar bandet Äger du en

flishugg? halvmånarna prissänkta 30 % Renovera boggiband med Halvmånar. Brodd i härdat svensk borstål massa storlekar tex Broddsats EcoTrack 18x45x40mm 1198:- för 70 st inkl frakt exkl moms Missa inte: www.broddfarmor.se

MES - Smide Telefon: 0661-220 00 Mobil: 0702-03 34 84

inf0 @ messmide.se • www.messmide.se

Vi vet att det är svårt att få försäkring på flishuggar men framförallt kostsamt. Därför har vi tagit fram en gruppförsäkring speciellt för dig. Vår försäkring på flishuggar är utformad med omfattning och självrisker anpassade till dina behov. För mer information och premie är du välkommen att ringa AB Svensk Skogsmaskinförsäkring, 026-51 52 09. www.svenskskogsmaskinförsäkring.se

svensk skogs maskin forsakring .se

HELA VÄRLDENS SKOGSMÄSSA Elmia Wood byggs upp i skogarna utanför Jönköping vart fjärde år och välkomnar över 50 000 besökare och 500 utställare från 50 länder. Om du vill se de senaste trenderna för den globala skogsindustrin är mässan ett måste. Här kan du göra affärer, skaffa kunskap om tekniska innovationer från både stora maskintillverkare och småskaliga producenter, knyta kontakter, bli inspirerad och få nya idéer.

Välkommen till Elmia Wood 7 – 10 juni 2017!

KÖP DIN BILJETT I DAG! Spara pengar och tid vid entrén, köp din biljett på webben redan nu. elmiawood.com

FRÅGOR & SVAR

SKOGSENTREPRENÖREN

Här finns svaren Skogsentreprenörernas företagsutvecklare svarar på era frågor. Den härgången på frågor kring avtal, traktdirektiv och rekrytering. ? Vi står inför ett rekryteringsbe-

hov i företaget och vet inte riktigt hur vi ska bära oss åt för att få så många som möjligt intresserade av tjänsten ? Vi känner oss även lite vilsna över var vi ska publicera vår rekryteringsannons ? Vilka forum ska vi vända oss till

! Först måste ni kanske bestämma

er för hur ni tänker rekrytera till tjänsten. Tänker ni annonsera eller tänker ni rekrytera genom ”head-hunting” ? Är det via det sistnämnda då kommer ni ju uppvakta duktiga yrkespersoner och försöka få dem att vilja jobba i ert företag. Då behöver ni titta över vad ni har att erbjuda till dessa personer. Varför ska de vilja jobba åt just ert företag ? Väljer ni däremot annonsering måste ni tänka på ett annat sätt. För att er annons ska få så bra genomslag som möjligt, gäller det att analysera var dagens maskinförare är inne och läser saker om branschen och hur de ska få kännedom om ert rekryteringsbehov. I annonsen bör ni ha med följande uppgifter: • Information om företaget, var ni finns, vilken typ av verksamhet som ni bedriver, omfattning mm., vem ska man vända sig till om man vill få reda på mer om tjänsten ? • Vilken typ av befattning är det som ni vill rekrytera till ? • Är det en hel- eller deltidstjänst ? Är det skiftkörning ? Är det helgarbete?

• Vilka arbetsuppgifter ska utföras ? • Vilka kompetenser och egenskaper är viktiga ? Vad är krav och vad är meriterande ? • Vilken behörighet på körkort krävs? Måste man ha ”egen bil” ? • Krävs det yrkeserfarenhet eller går det att komma ”direkt från skolan”? • När är det tillträde till tjänsten? Til�lämpar ni provanställning? • På vilket sätt vill ni få in ansökan? Vad ska den innehålla? Var ska den skickas (mail eller post)? Normalt brukar det ge bäst effekt om man vid tidningskontakter väljer att annonsera i lokalpress eller i en branschtidning. Dagens ungdomar finns dock i regel mer på ”nätet” när de vill skaffa sig information och därför är förmodligen forum som Facebook, ”Vi skogsmaskinförare” med flera är väldigt viktiga för att sprida informationen och nå så många intresserade som möjligt. Det går även att använda radioreklam vid rekrytering på ett framgångsrikt sätt. Glöm dock inte att profilera ditt företag och lyft fram saker som bör locka många yrkesutövare till att vilja jobba i just ditt företag! Lycka till i rekryteringen! Jag har enligt min kunds traktdirektiv avverkat en trakt till en privatmarkägare. Under avverkningen kommer nya direktiv att markägaren ska ta ut ett eget specialsortiment och ved.

Då detta specialsortiment kommer att innebära produktionssänkningar så överenskommer jag med min kund vi att göra ett procentuellt påslag på specialsortimentet, samt att vi ska få betalt efter skördarens mätning, i och med att vi kommer att tappa volym till inmätningen genom markägarens eget uttag. Detta överenskommes muntligt. Och när trakten är avverkad skickar vi en faktura enligt muntlig överenskommelse. Kunden godkänner denna. Då det gått en tid så börjar markägare ifråga sätta volymen på avverkningen. Denna hade inte kalkylerat med att det egna sortimentet och veden skulle uppnå så stora volymer. Vad gäller? Kan markägare ifrågasätta detta gentemot mig som utfört arbetet? Det är viktigt att komma ihåg när

! det gäller fall som detta är att du

och markägaren inte har något avtalsförhållande. Avtalet markägaren har är med din kund. Då din kund både muntligt och vi epost godkänt er uppgörelse är det den som gäller. Eventuella otydligheter med markägaren får din kund lösa i deras affärsrelation.

Ride tall TWIN FORESTRY T440 & T480 — SERIOUS TIRES FOR SERIOUS FORESTERS

Du är bättre än någonsin på skogsbruk. Vi är bättre än någonsin på skogsdäck. Nya Twin Forestry-serien från Trelleborg är vår största hyllning till yrket och människorna som utövar det. Förvänta dig ännu bättre grepp, stabilitet och framkomlighet tack vare ny, exklusiv mönsterdesign, förbättrad motståndskraft och utmärkt bandkompatibilitet. Och som alltid: Oavsett var du är, kan du känna dig trygg och räkna med vår support. Kör stolt med Trelleborg Twin Forestry. www.trelleborg.com/wheels/se

Elmia Wood Monter 830

SKOGSENTREPRENÖREN

Kan bli straffskatt på pickuper Finansdepartementet föreslår en fördubblad fordonsskatt på bland annat dieseldrivna pickuper. text erik säfvenberg

Som en del av överenskommelsen mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet inför budgetpropositionen för 2018 har Finansdepartementet skickat ut en promemoria på remiss. Syftet med det så kallade bonus–malus-systemet, som kan liknas vid en straffskatt, är att öka andelen miljöanpassade fordon och bidra till att uppnå regeringens mål om minskade utstläpp genom en fossilfri fordonsflotta. De fordon som kommer att beröras av det nya systemet är nya personbilar, lätta lastbilar, bland annat pickuper och lätta

Möt oss på Elmia Wood. Monter 568 & 806.

bussar. Från 1 juli 2018 kan reglerna börja gälla. – Det här systemet blir viktigt för att vi ska få fler miljöbilar i Sverige, säger finansminister Magdalena Andersson. På MKPD-Dunberg finns ett tjugotal arbetsbilar eftersom de flesta har egen jobbil. – Förslaget kommer att drabba alla på landsbygden och de gröna näringarna, säger företagets vd, Håkan Dunberg till ATL. Han sitter också som vice ordförande i Skogsentreprenörernas styrelse. Ett pro-

blem för många entreprenörer är att de tvingas köra runt med dieseltankar för påfyllning av skogsmaskinerna på sina pickup-flak eftersom de inte kan lämnas kvar i skogen på grund av risk för dieselstölder. – Det här är ett jättevanligt fordon för mindre företag och får man en ökning på 7 000-8 000 kronor så är det mycket pengar. Och man klarar sig inte utan dem, säger Hampe Mobärg, vd på Maskinentreprenörerna. En ökad kostnad kommer att behöva tas ut av skogsentreprenörernas kunder. – Det kommer det att slå på kubikmeterpriset för avverkningen, säger Bernt Hermansson, ordförande Skogsentreprenörerna till ATL.

Möt en ny bekantskap!

FTG skördarpaket för traktor.

I samarbete med Nisula Forest har vi tagit fram kompletta skördarpaket för din traktor. Olika typer av skördar aggregat från stegmatare till rullmatat. Omvänd förarplats i traktorn, bukplåtar och kranfästen. Kontakta oss för ett förslag! För påbyggnation på Valtra traktorer, kontakta Lantmännen Maskin.

FTG Cranes AB Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com

SKOGSENTREPRENÖREN

Utmaning effektivisera skogsvården Ett helhetsperspektiv på beståndsanläggningskedjan är kostnadseffektivt, men kräver mer planering och att man byter till entreprenörer som kan leverera rätt tjänster. Och det kan i sin tur försvåra de lokala virkesköpen, visar en intervjustudie från Skogforsk. text skogforsk

Dagens skogsbruk strävar efter lägsta möjliga kostnad för varje skogsvårdsåtgärd istället för att se till den totala kostnaden för att anlägga ett nytt bestånd. Det innebär många gånger att kostnadspressen i kedjans olika länkar – markberedning, plantering och röjning leder till en högre totalkostnad, eftersom utförandet i varje länk av kedjan påverkar resultat och kostnad i senare steg.

De längre tidsperspektiv som krävs ställer också hårda krav på planeringen i en ofta redan ansträngd verksamhet. Det kan dessutom kräva kontrakt med andra entreprenörer än idag – sådana som kan hantera hela kedjan, och dessutom med optimala metoder och rätt teknik. Skogstjänstemännen som beställer tjänsterna oroar sig då för att man i omställningen tappar relationerna med dagens lokala entreprenörer som anses vara engagerade,

ha bättre lokala nätverk och – framför allt – medverkar i de lokala virkesköpen. – Det här är alltså en hög tröskel att ta sig över för en organisation när virkesanskaffningen har högsta prioritet och skogsvården har en låg status i verksamheten, säger Helena Gålnander vid Skogforsk. I studien talade Skogforsk med representanter för ett skogsföretag samt en större skogsvårdsentreprenör.

Välj rätt verktyg inför dina förhandlingar Vet du hur stora dina kostnadsökningar varit ? Hur beräknar du ditt framtida pris ? Skogsmaskinsindex ger dig möjlighet att teckna prisöverenskommelser med lång varaktighet. Indexet innehåller objektiva och opartiska mätningar av kostnadsutvecklingen. Vi på Skogsentreprenörerna rekommenderar följande produkter till dig som är skogsmaskinsentreprenör. Index Bas, för dig som är enmaskinsägare, och som inte behöver göra komplicerade beräkningar. Pris: Medlem 480 kr/år Icke medlem 650 kr/år Index Plus, för dig som äger flera maskiner, och som behöver göra prisberäkningar och fördelningar för avverkningsgruppen. Pris: Medlem 650 kr/år Icke medlem 850 kr/år • Vill du veta mer om produkterna och om skogsmaskinindex, kontakta då Karl-Magnus Hembjer på 010-480 47 42. • Vill du beställa skogsmaskinindex, kontakta då Georgia Metaxas på 010-480 47 41 eller på georgia.metaxas@skogsentreprenorerna.se

Vi arbetar för dig – i Skogssverige. Välkommen som medlem!

www.skogsentreprenorerna.se

HEADS ABOVE THE COMPETITION

ABOVE AND BEYOND

Log Max sätter kunden, kvaliteten och tryggheten som högsta prioritet. Produktion och livskvalitet är något som du får på köpet. Kom förbi vår monter så berättar vi mer om årets nyheter Elmia Wood 2017, 7-10 juni Jönköping, Monter nr. 846

Lars Strömsund - Norra Sverige - 070-347 65 74

Mikael Solèn - Södra Sverige - 070-591 18 89

Gunnar Bäck - Södra Sverige - 070-391 97 50

SKOGSENTREPRENÖREN

Värt att utvärdera enkel- eller dubbelskift För sju år sedan konstaterade Skogforsk att låga räntor minskat gapet mellan tvåskift och enkelskift. Trots fortsatt fallande räntor, fortsätter många att köra som de tidigare gjort. text erik säfvenberg Foto adobe stock

Redan 2010 slog Skogforsk fast att man med tvåskift kunde fördela de fasta kostnaderna för skogsmaskinerna på en stor årsvolym. Men att låga räntor gjorde enkelskiftet mer intressant. ”De som testat enkelskift vittnar om ökad prestation samt mindre slitage och stillestånd”, skrev de då. Vidare ansåg Skogforsk att huvudskälet till enkelskift var enklare administration och bättre arbetsmiljö, eftersom arbetet lättare kan kombineras med familjeliv och sociala aktiviteter. I en maskinkalkyl var tvåskiftet svårslaget rent ekonomiskt för sju år sedan eftersom maskinerna och det bundna kapitalet utnyttjas väl med hög volymproduktion per maskinlag. Då var enkelskift cirka åtta procent dyrare än tvåskift. Samtigt vittnade de entreprenörer som arbetade enkelskift om ökad prestationen och att maskinerna slits mindre. Dels för att mer arbete kan göras i dagsljus, dels för att förarna är piggare och mer alerta. Det ger en högre teknisk utnyttjandegrad på maskinerna. Dessutom anses bränsleförbrukningen vara lägre med enkelskift. ”Lägger man ihop alla dessa positiva effekter minskar skillnaden gentemot tvåskift väsentligt, och om alla positiva faktorer skulle samverka, kan enkelskift till och med bli lite billigare”, skrev Skogforsk 2010.

Elin Sunesdotter, företagsutvecklare på Skogsentreprenörerna menar att fler entreprenörer borde se över vilket alternativ som passar just deras verksamhet.

I dag är räntorna betydligt lägre och därmed kapitalkostnaderna. Elin Sunesdotter, företagsutvecklare på Skogsentreprenörerna menar att fler entreprenörer borde se över vilket alternativ som passar just deras verksamhet. – I dag är lönekostnaden företagens största kostnadspost. Då går det inte att bortse från att lönetillägg för skiftgång kan vara en stor belastning på resultatet, säger Elin Sunesdotter. Hon menar att det till och med kan vara mer lönsamt för vissa med två maskingrupper än att köra skift. – Med en förare som tar ansvar för respektive maskin kan reparationer och underhåll minskas. Det finns en svår

förståelig skillnad geografiskt där man i södra Sverige kör mer enkelskift och mer dubbelskift i norr. Kanske handlar det om krav från uppdragsgivarna eller tradition. Samtidigt pekar hon på att det inte går att ge generella råd. – Varje företagare måste se över sin egen verksamhet och tänka på att dagens förutsättningar med låga räntor snabbt kan ändras. Hon anser att det med dagens förutsättningar är viktigt att inte stirra sig blind på volym. – Fakturerbar tid är ett mycket viktigt nyckeltal när lönekostnaderna är så stor del av utgifterna, säger Elin Sunesdotter.

Skotare utan begränsningar

Våra svensktillverkade skotare är säkra och passar alla typer av gallringar.

Smidiga Kraftfulla Mångsidiga Anpassningsbara

Besök oss på Elmia Wood, välkomna till monter 855!

Gremo AB · Box 44 · 311 51 Ätran · Telefon: 0346-605 15 Hemsida: www.gremo.se · E-post: info@gremo.se

Maskinkedjor

Priser per dr

ivlänk

2,0 mm

att

42 48 54 59 / 60 64 67 70 75 80 /82 85 90 Nosekit

469:469:469:469:479:479:479:489:489:-

Blueline 495:495:499:499:505:509:509:519:549:-

Standard

Blueline JPS

689:699:715:715:729:735:745:-

(lös topp) 469:469:469:469:479:479:479:489:489:-

535:550:575:595:655:695:215:-

(lös topp)

489:489:489:499:499:499:499:129:-

1,49:-

1,59:-

429:439:459:469:485:495:515:535:545:-

459:469:485:495:515:535:545:129:-

519:529:545:555:575:595:-

Speed MAX RSN (lös topp) p) top s (lö

1695:-

Bred modell plett med ins komatsventil och loc k

485:-

605:149:-

AdBlue • Bandlås • Boggieband • Broddar • Däck • Filter • Färgmunstycken • Glykol • Gripar • Kedjefångare Kedjor • Markberedningständer • Matarhjul • Märkfärg • Oljor • Rotatorer • Slirskydd • Smörjfett • Stolar • Svärd

240:-

485:-

enbart insats

ventil

340:-

0278-450 22 • www.samsons.se info@samsons.se

Alla priser är exkl. moms

Standard

1,55:-

RMHS

Färgmuns tycken Kedjefångare & Färgmunstycke

Längd (cm)

RMH 1,49:-

Vid köp av 20 svärd eller 120 ke djor

Vi säljer även a stubbsvärd till br priser!

Maskinsvärd

1,59:-

Kedjefångare

Allt för skogsentreprenören – En leverantör räcker!

Bredd 1,6 mm

are

5 % rab

Ytterlig

SKOGSENTREPRENÖREN

Trots att skogsentreprenörerna vill att landets entreprenörer ska få ersättning för den sträcka de kör vid skotning, finns ännu inte bara en – utan flera olika sätt att beräkna ersättningen.

Forfarande flera olika sätt att beräkna skotningsavstånd Skogsentreprenörerna anser att borde vara lätt att ta fram en gemensam princip för hur skotningsavstånd ska beräknas och ersättas. I dag gäller flera olika principer. text erik säfvenberg Foto adobe stock

Skogsentreprenörernas grundinställning är solklar. – Entreprenörerna ska ha betalt för den faktiska sträcka de kör med skotaren, säger Elin Sunesdotter, företagsutvecklare på Skogsentreprenörerna. Organisationens ordförande, Bernt Hermansson tycker att det är märkligt att det inte finns en princip som gäller över hela landet. — Rent generellt gäller att man ska ha betalt för de pengar, tid och energi som läggs ner. Det är inte entreprenören som planerat, säger han. Han anser att man måste ta fram nya, övergripande rutiner för att mäta kör-

sträckor där entreprenörerna kan vara trygga i att de mäts på rätt sätt. – Vi ska alltid få betalt för medelkörväg, inga subjektiva skattningar utan det maskiner visar, säger Bernt Hermansson. Eddie Edvinsson, entreprenör i Skorped tycker att det borde vara enkelt att ersätta efter det faktiska skotningsavståndet. – Det går ju att mäta körsträckan. Ulf Nilsson på Sveaskogs kontor i Älvsbyn berättar att skotningsavstånd är från virkestyngdpunkt till vägen/avlägget med slingtillägg. För Håkan Lageson, produktionschef på Norra skogsägarna är skotningsavstånd

sträckan från avlägget längs basvägen och fram till traktens tyngdpunkt avseende virkesvolymen. SCA använder mätning av basvägen med gps och slingtillägg vid terrängkörning. Chefen för entreprenörs- och teknikutveckling på Södra skogsägarna, Magnus Petersson, meddelar att uppgörelsen är ett tillägg vid avstånd mer än 300 meter. I Mellanskogs egen uppdragsbeskrivning anger de följande kring skotningsavståndet: Skotningsavståndet mäts från traktens virkestyngdpunkt till avlägg. Avståndet mäts av beställaren efter den planerade basvägssträckningen fram till mitten på avlägget. Skotningsavståndet anges på objektsdirektivet. Bernt Hermansson menar att entreprenörerna tar ansvar för arbetet i skogen. – Vi tar ansvaret på plats och ska ha ersättning för det vi kör, säger han.

Tier 4 motor som utvecklas och supportas till fullo av Tigercat.

Det bästa av allt, 1085C är utrustad med Tigercat FPT-Power, branschens mest pålitliga

lasset och ökar kranens arbetsområde markant.

brant terräng. Tigercats innovativa Low-Wide lastrede och vinklade kran ger fri sikt över

från Tigercat och drivsystemet WideRANGE-transmission ger en överlägen prestanda i

Med start 2016 presenterar vi den nya 1085C skotaren. De kraftiga 25 tons boggiaxlarna

1085C SKOTARE

Tigercat AB Hede, Sweden Huvudkontor: 0684-656 00 Försäljning: 070-656 23 21 www.tigercat.com/se

SKOGSENTREPRENÖREN

Brukad skog kan skapa fossiloberoende och jobb Fem professorer vid Sveriges Lantbruksuniversitet slår fast att skogen både kan ge tiotusentals fler jobb och minska fossilberoendet. Om den får brukas intensivare. text erik säfvenberg

”Ingen tycks vilja diskutera att skogen inte verkar räcka till för alla nyttigheter som vi i ökad omfattning vill att den ska leverera. Det är ett bekymmer att politiken inte har en tydlig riktning och att de skogspolitiska målen är för många och delvis motsägelsefulla”, skrev fem professorer på debattplats i Svenska dagbladet i maj. De fem, Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel, Stig Larsson, professor emeritus i skogsentomologi, Torgny Näsholm,

professor i skoglig ekofysiologi, Hjalmar Laudon, professor i skogslandskapets biogeokemi och Urban Nilsson, professor i skogsproduktion pekade alla på att det är fullt realistisk med en 50-procentig tillväxtökning, något som skulle innebära att det årliga uttaget av bioråvara kan öka med 50–60 miljoner kubikmeter jämfört med i dag men också kunna bidra med 50 000 nya jobb, framför allt i glesbygd. Samtidigt ser de hur betydande andelar

av produktionsmarken undantas från brukande. Debattörerna ställer frågan: ”Vad ska vi då ha den svenska skogen till?” och pekar på att skogens tillväxt kan öka men att det kräver aktiva åtgärder samtidigt som det inte finns några tydliga incitament för att öka tillväxten. ”Forskning om det svenska skogsbruket har visat att det är den brukade skogens tillväxt som ger klimatnytta. Alltså, ju högre tillväxt desto större nytta för att minska klimatpåverkan”. I stället för att samla sig till en avgörande strid mellan produktion och miljö anser de att det är bättre att bredda diskussionen om skogens roll i ett fossiloberoende, framtida Sverige.

HÖGTRYCKSSLANGAR ANPASSADE FÖR DET NORDISKA KLIMATET

www.dunlophiflex.se

Firar 25 år inom skogsbranschen Sittab har i 25 års tid levererat ergonomiska stolstillbehör som förbättrat arbetsmiljön för tusentals operatörer.

ARMSTÖD PLANDÄMPARE

VÄNDSKIVOR SITTAB AB, Industrivägen 10, 783 50 Gustafs • Tel 0243 24 42 50 • www.sittab.com

SKOGSENTREPRENÖREN

MEDLEMSNYTTA

Fredrik Norén fick hjälp av skogsentreprenörerna vid en maskinaffär.

Skogsentreprenörernas nätverk gav ovärderlig hjälp Medlemsavgiften kan snabbt betala igen sig om man behöver hjälp från Skogsentreprenörernas nätverk. Fredrik Norén är en som fått hjälp. text erik säfvenberg

Fredrik Norén på Noréns Skogshantering AB fick hjälp vid en maskinaffär. Han kontaktade Elin Sunesdotter, företagsutvecklare på Skogsentreprenörerna, efter att ha ha fått merarbete efter en kontraktsskrivning på en maskin han hade köpt. Han ombads av maskinsäljaren skriva på ett nytt kontrakt sedan affären var klar, något som skulle innebära en hel del merarbete med bland annat nytt omtag kring finansiering. – Jag ville ha maskinen i produktion

så snabbt som möjligt och tyckte jag gjort mitt. Därför kollade jag med Elin för att se om min magkänsla var riktig, säger Fredrik Norén. Hon kontaktade i sin tur den juridiska expertis som alla medlemmar kan ta del av via sitt medlemskap. – De gav mig rätt. Jag hade ett vattentätt kontrakt och säljaren tog på sig allt merarbete och såg till att maskinen fanns hos mig på utsatt tid. Nu uppmanar han alla medlemmar

att ta kontakt med företagsutvecklarna på Skogsentreprenörerna om inte annat, för att kontrollera om man tänkt rätt. – Alla som tycker att medlemsavgiften är dyr behöver bara ta hjälp i ett sådant här ärende för att det ska löna sig. Hade jag åkt på en procent ytterligare i min finansieringslösning eller fått stillestånd på grund av detta hade det kostat mig många gånger mer än medlemsavgiften, säger Fredrik Norén. Han är uppenbarligen nöjd med sitt medlemskap. – Skogsentreprenörerna har ett nätverk som ingen enskild entreprenör kan skaffa sig, något som kan visa sig vara ovärderligt, säger Fredrik Norén.

THE FRIENDLY

GIANT

LOGSET 12H GTE HYBRID SKÖRDAREN

• AGCO POWER 7,4 L MOTOR • HYBRIDSYSTEM SOM LEVERERAR UPP TILL 510 HK • VRIDMOMENT PÅ 2000 NM • MILJÖVÄNLIG MED HÖGRE EFFEKT OCH LÅGA DRIFTSKOSTNADER

SE MASKINEN PÅ ELMIA WOOD, MONTER 918!

www.logset.com

* DEN VÄNLIGA JÄT TEN D. Olssons Maskin AB

45761 Hällevadsholm, Dennis Olsson 0524-50030, olssons.maskin@gmail.com

Sigsjö Maskin AB

92295 Granö, Anders Signarsson 070-399 3534 , anders@sigsjomaskin.se 88152 Sollefteå, Gerhard Sjölander 070-663 2244, gerhard@sigsjomaskin.se

PROFILEN

SKOGSENTREPRENÖREN

Han är en rastlös person som gillar att driva företag. Sedan ett år tillbaka är Erik Jonsson ny ordförande i Skogsentreprenörerna sektion Örnsköldsvik.

” Det gäller att ligga steget före”

text & Stora fotot erik säfvenberg Lilla fotot: PRivat

är Eric Jonsson, Sidensjö, 2014 utsågs av SLA till årets unga skogsentreprenör uppmärksammades han redan då för att han, till skillnad från de flesta av sina kollegor, är specialiserad på gallring. Han driver sedan 2005 WJ Skogstjänst och har sedan starten varit medlem i Skogsentreprenörerna, SE. Företaget ägnar sig nästan uteslutande åt gallring, något som passar en problemlösare som honom. – Det är intressant med skogsvård. Man kan aldrig göra något hundra procent rätt. Arbetet går alltid att utveckla och diskutera. Det passar mig och sedan är det roligt när det blir snyggt. Eftersom jag är rastlös vill jag ha ständiga utmaningar och det får vi när förutsättningarna alltid ser olika ut. En stor del av tjusningen är att det är så. Han tycker att det är många krav i gallring för att inte skada skogen men gallring innebär också mindre marginaler, även

ekonomiskt med mindre inkomster och mindre utgifter. – Det är ett jämnare flöde. Kör man mycket slutavverkning tänker man ofta volym, i gallring måste man mer tänka på antal träd. Planering är viktigt enligt honom. – Det gäller att ligga ett steg före. Till exempel är det viktigt att reka så att man vet hur man ska köra. Det kan vara värt att ställa maskinen en halvtimme och titta på området. I dag är han ordförande i sektion Bredbyn sedan ett år tillbaka. – Flera medlemmar tyckte jag skulle bli det, så jag sa ja eftersom jag bland annat är intresserad av branschfrågorna och ständigt vill göra saker bättre. Han vill bland annat ändra avtal så att de i större utsträckning också är utformade för entreprenörerna. – Vi är en lobbyistorganisation där vi ska flytta positionerna. Det viktigt att vara med i Skogsentreprenörerna och påverka. Det är en styrka om vi är fler, säger han.

Skonsam gallringsgrupp från Sampo Rosenlew Det perfekta valet för god lönsamhet Skonsam gallringsgrupp från Sampo Rosenlew Skonsam gallringsgrupp från Sampo Rosenlew Det perfekta valet för god lönsamhet Det perfekta valet för god lönsamhet Sampo Rosenlew HR46X Sampo Rosenlew HR46X Sampo Rosenlew HR46X

Sampo Rosenlew FR28 Sampo Rosenlew FR28 Sampo Rosenlew FR28

BESÖK OSS PÅ ELMIA OSS WOOD BESÖK PÅ BESÖK OSS2017 PÅ 7-10 JUNI ELMIA WOOD ELMIA WOOD 7-10 JUNI 2017 7-10 JUNI 2017

www.elmiawood.com

Micke Bohm gsm + 46 705 705 695 Micke Bohm micke.bohm@sampo-rosenlew.fi Micke Bohm gsm + 46 705 705 695 gsm + 46 705 705 695 micke.bohm@sampo-rosenlew.fi micke.bohm@sampo-rosenlew.fi www.elmiawood.com

www.elmiawood.com

Mikael Ingemarsson gsm + 46 703 480 502 Mikael Ingemarsson mikael.ingemarsson@sampo-rosenlew.fi Mikael Ingemarsson gsm + 46 703 480 502 gsm + 46 703 480 502 mikael.ingemarsson@sampo-rosenlew.fi mikael.ingemarsson@sampo-rosenlew.fi

NY SÄLJARE NORRA SVERIGE NY SÄLJARE Stefan Åström NY SÄLJARE NORRA SVERIGE gsm +46SVERIGE 70 288 20 10 NORRA Stefan Åström Stefan Åström gsm +46 70 288 20 10 gsm +46 70 288 20 10

Sampo Rosenlew skogsmaskiner firar 20 år 1997-2017 Välkommen att fira med oss på Elmia monter 924 Sampo Rosenlew skogsmaskiner firar Wood 20 år 1997-2017 Sampo Rosenlew skogsmaskiner firar 20 år 1997-2017 Välkommen att fira med oss på Elmia Wood monter 924 Välkommen att fira med oss på ElmiaÅterförsäljare: Wood monter 924 Försäljning Skogsmaskiner: www.elmiawood.com www.elmiawood.com

Sampo-Rosenlew filial Sverige Försäljning Skogsmaskiner: Försäljning Skogsmaskiner: Industrigatan 37A, 544 Hjo Sampo-Rosenlew filial50 Sverige Sampo-Rosenlew filial Sverige Industrigatan 37A, 544 50 Hjo Industrigatan 37A, 544 50 Hjo

Myrvolds Maskiner AB Återförsäljare: Återförsäljare: Storgatan 63, 672 91 Årjäng Myrvolds Maskiner AB Daniel Myrvold 070-670 55 54 Myrvolds Maskiner Storgatan 63, 672 91AB Årjäng daniel@myrvolds.se Storgatan 63, 672 91 Årjäng Daniel Myrvold 070-670 55 54

Följ oss på Facebook

SKOGSENTREPRENÖREN

Sedan en tid tillbaka återfinns Skogsentreprenörerna i rådgivningsgruppen inom VMF Nord.

Viktigt vara en del av hur virkesmätningen sköts Skogsentreprenörerna är, sedan en tid tillbaka, med i det som kallas rådgivandegruppen inom virkesmätarföreningen VMF Nord. text erik säfvenberg foto franzeldr - Fotolia

Nästan all skogsråvara som levereras till skogindustrin i Sverige mäts genom opartiska virkesmätningsföreningar och VMF Nord är norra Sveriges förening. De mäter virke som levereras till sågverk och massaindustri. Det finns också vid några värmeverk där de mäter biobränsle. Virket mäts oftast på deras mätstationer vid industrin. Virkesmätarna är anställda av föreningen och ska vara opartiska i förhållande till säljare och köpare. All virkesmätning ska ske med utgångspunkt från samma lagar och bestämmelser. Mätningen får inte variera beroende på tid eller plats och den ska vara opartisk, enhetlig och rättvis. Reglerna för mätningen ska baseras på virkesmätningslagen och bestämmelser som marknadens parter, köpare och säljare, tillsam-

mans kommit överens om. För att säkerställa kvalitén på mätningen omfattas VMF Nords hela verksamhet av en betydande kontroll, såväl intern somextern. Kontrollen omfattar sådant som volyms- och värdeavvikelser, personalens kompetens och mätutrustningens noggranhet. Påvisas allvarliga brister stoppas mätningsarbetet. En part som inte varit en del av denna verksamhet, trots stort beroende, är Skogsentreprenörerna. Nu sitter de med i VFM:s rådgivandegrupp. – Vi är ju väldigt beroende av att virkesmätningen fungerar och sitter med för att se till att verksamheten gynnar våra medlemmar med uppmärksamhet på mätnoggrannheten, säger Bernt Hermansson, ordförande i Skogsentreprenörerna och

numera också ledamot i gruppen. Han konstaterar att det finns olika rutiner i olika delar av landet. – Här kan vi bidra med vår kunskap. Dessutom är vi oerhört beroende av virket som mäts in. Ett litet fel kan innebär enorma pengar. Vi kanske har varit lite för godtrogna när vi trott att mätningen med säkerhet ska fungera för våra företag. Vi ska komma ihåg att stockmätning, storskogsbruket travmätning i form av provbuntar, kan innebära små fel på totalen men stora fel för en enskild entreprenör. Därför förordar han kameramätning, men även att man ska ta in kvalitet som en parameter för ersättning. – Vi har även fått en inbjudan från VMF syd, men ännu inte från Kubera som sköter virkesmätningen i Mellansverige. Han tycker att skillnaden i rutiner riskerar kvalitetssäkringen. – Vi måste titta på hur det påverkar. Med olika rutiner kan vi inte säkerställa att vi får betalt för all den volym vi levererar, säger han.

SKOGSENTREPRENÖREN

– De branschgemensamma riktlinjerna underlättar för de entreprenörer som arbetar för fler olika uppdragsgivare. De nya riktlinjerna utgör ett bra underlag för att vi alla ska arbeta åt samma håll, säger Elin Sunesdotter på Skogsentreprenörerna.

Nya riktlinjer ska förebygga bränder i skogen Skogsentreprenörerna har tillsammans med bland annat myndigheter och räddningstjänst tagit fram nya riktlinjer som ska minska risken för oönskade skogsbränder till följd av skogsarbete. text skogforsk foto Sverker Johansson/Bitzer

Vad som kan anses vara lämpliga åtgärder kan variera utifrån rådande förutsättningar. – De nya riktlinjerna ger förslag på lämpliga åtgärder för att förebygga bränder samt beskriver vilken utrustning som ska finnas med vid olika typer av maskinarbete. Dessutom beskriver de hur rutinerna för hur samråd bör ske mellan olika berörda aktörer, säger Tomas Johannesson på Skogforsk. Men riktlinjerna slår fast att hänsyn ska tas till såväl rådande som prognosticerade risk- och väderförhållanden, tillgång till olika bränsletyper, topografi och spridningsrisker. – Fram till idag har det funnits lika många instruktioner för brandförebyg-

gande åtgärder i skogsbruket som det finns aktörer. De branschgemensamma riktlinjerna underlättar för de entreprenörer som arbetar för fler olika uppdragsgivare. De nya riktlinjerna utgör ett bra underlag för att vi alla ska arbeta åt samma håll, säger Elin Sunesdotter på Skogsentreprenörerna. Men ett bra brandskydd kräver också att räddningstjänster och andra myndigheter utvecklar eller förbättrar sina rutiner, till exempel med uppdaterade och relevanta geodatastöd, så att effektiva och snabba räddningsinsatser kan utföras. – Vi ser positivt på att de skogsbrandriskprognoser som vi gett SMHI i uppdrag att producera nu kommer att användas

som en vägledning för lokal riskbedömning och lämpliga brandskyddsåtgärder, säger Leif Sandahl på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Riktlinjerna innebär också att kompetensen om brandrisker i skogsbruket ska höjas genom utbildning. – Nu är det skogsbrukets ansvar att ta fram instruktioner och utbildningar utifrån riktlinjerna och skogssektorns gemensamma mål, säger Tomas Johannesson, Skogforsk. Riktlinjerna är utformade av företrädare för skogsbruket i samverkan med Skogsstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Lantbrukets brandskyddskommitté och deltagare från Räddningstjänsten.

H8D

ROTTNE H8

ÄR ÄNTLIGEN HÄR – NU BÄTTRE ÄN NÅGONSIN !

PREMIÄRVISNING PÅ ELMIA WOOD TILLSAMMANS MED FLER NYHETER. VI SES I MONTER 808!

Våra skotare och skördare uppfyller alla behov från klen gallring till tuff slutavverkning. Vi erbjuder svensktillverkade produkter av högsta kvalitet med den senaste tekniken, ett väl utbyggt servicenät samt ett kompetent och trevligt bemötande.

WWW.ROTTNE.COM

SKOGSENTREPRENÖREN

Framtidens entreprenad i fokus för kundträffar Skogsentreprenörerna har under våren anordnat möten under rubriken ”framtidens entreprenad” där man träffat representanter för kundsidan för att diskutera framtidsfrågor. text Erik Säfvenberg foto Karl-Magnus Hembjer

Vad kommer skogsbolagen efterfråga för tjänster nu och framöver? Kommer storleken på utvalda leverantörsföretag att förändras som i andra branscher? Det var några av de frågor som diskuterats under vårens möten med skogsentreprenörernas kunder under rubriken framtidens entreprenad. Andra frågor som avhandlats är ifall skogsbruket kommer att outsourcas ännu mer och om de vill kunna köpa ett utökat tjänsteutbud av sina leverantörer. – Det diskuterades även vilka tjänster som kommer att efterfrågas mer och vilka kompetenser som är viktiga att ha. Sedan praatade vi om hur viktigt det är att man är innovativ och en bra diskussionspart för att vara en attraktiv leverantör, säger KarlMagnus Hembjer som hållt i träffarna. Han berättar att de också diskuterat hur de tillsammans kan skapa ett ökat värde för markägarna.

Flera kunder kom för att diskutera framtidens entreprenad.

– Sedan tog vi upp vilka frågor som Skogsentprerenörerna identifierat som centrala för ett effektivt entreprenad

skogsbruk och hur vi rustar föreningen för att arbeta mer med detta, säger KarlMagnus Hembjer.

Missa inte monter 909 på Elmia Wood Liksom tidigare Elmia Wood har Skogsentreprenörerna samlat sig med en rad utställare under samma tak. I monter 909 återfinns, förutom Skogsentreprenörerna även Tidningen Skogsteknik och redaktören för Tidningen Skogsentreprenören även OKQ8, Dunlop Hiflex, Trygg Hansa försäkring, Alfta Skogstekniska och Wexman AB. Dessutom körs en rejäl medlemsvärv-

ningskampanj på mässan. Förutom en present till alla befintliga medlemmar finns mer att hämta för värvande medlemmar berättar Torsten Kinnefors på Skogsentreprenörerna. – Du som redan är medlem kan hjälpa oss att värva nya medlemmar eftersom ingen känner till ditt närområdet bättre än du. Om du lyckats värva en medlem får du behålla första halva avgiften själv.

Det regleras enligt följande: när den värvade medlemmen betalat sin första avgift dras halva det beloppet på nästkommande serviceavgift som du, värvaren, får från SE Skogsentreprenörerna. Summan är maximalt 3700 kronor exklusive moms, säger Torsten Kinnefors. Han berättar att det även blir ett specialerbjudande till de som blir nya medlemmar under Elmia Wood.

Välkommen till vår monter på Elmia Wood!

Vi levererar matarhul, kvistknivar, mäthjul, begagnade skogsmaskindelar, tankar och mycket mer!

Östersundsvägen 61, 836 31 Lit info@stigsmaskin.se | www.stigsmaskin.se

Vi ses på Elmia Wood!

E Vi lmia Trä fin W ffa ns oo os im d7 sp on -10 å te ju r: n 50 i! 6

Mon ter 8 44

ISOBAR 350 CO ROCK X-FLEX Slangen för de tuffaste applikationerna. Extra nötningsbeständig och flexibel.

Hydroscand har närmare 60 slangservicebutiker i Sverige. Hitta din närmaste butik på hydroscand.se

SLANG OCH LEDNINGSKOMPONENTER

Välkomna till monter 819!

SKOGSENTREPRENÖREN

Lasta stockar är ett av momenten under skotartävlingarna som arrangeras av Skogsentreprenörerna under elmia wood.

Världens bästa skotarförare koras på Elmia Wood Tävlingsnerv, snabba beslut och starka maskiner blir det vid Skogsentreprenörernas monter på Elmia Wood då Skol-SM, SM och VM i skotarkörning avgörs. text & foto elmia

Just nu är deltagare från elva länder anmälda till VM-klassen, Forwarder World Cup. – Tävlingsformen är fartfylld och deltagarna tävlar mot varandra på två parallella banor. Först ska de lasta stockar, vissa relativt enkla, andra placerade under olika typer av hinder. Missar du finns det straffstockar utplacerade, säger Karl-Magnus Hembjer. Därefter väntar tornbyggnad, där skotarförarna ska bygga upp ett torn av kubbar. – Kubbarna ska staplas så snabbt och stabilt som möjligt. Här brukar det bli härlig action när den som ligger lite efter med stockarna måste försöka ta

sig i kapp och chansa lite, berättar Karl-Magnus Hembjer. Innan målgång väntar ytterligare stocklastning, där den som först greppar tag om den färgmarkerade stocken vinner. – Tävlingarna är ett bra sätt att skapa intresse för skotaryrket. Vi vill visa upp skogen som en attraktiv arbetsplats. Elmia Wood med sina breda åskådarled gör att vi kommer i kontakt med framtidens skotarförare. Tävlingarna visar på snabbhet, precision och säkerhet, säger Karl-Magnus Hembjer. Finns det någon favorit till VM-titeln? – Hemmaföraren Martin Svensson som vunnit VM tidigare är ett tips. Men det är alltid väldigt jämnt och spännande, så det lär bli många om det, säger Karl-Magnus Hembjer. Vinnaren i Forwarder World Cup belönas förutom med den stora äran också med en prissumma på 1 500 Euro.

SKOGSENTREPRENÖREN

Här är alla tävlande

Skol-SM

Lukas Olsson, Skedomskolan Simon Gustafsson, Helgesbo NB-gymnasium Josef Johannesson, Stora Segerstad Naturbrukscentrum Hampus Öberg, Västmanland Naturbruksgymnasium Elias Slättengren, Ryssbygymnasiet Erik Frisk, Torsta Emil Gustavsson, Naturbruksgymnasiet Södra Viken Olof Rask Nygren, Skedomskolan Johan Fertig, Slottegymnasiet

Skotar-SM

Jerry Ruona, Seskarö Karl-Oskar Isaksson, Överkalix Henrik Blixt, Ekenässjön Johan Larsson, Salbohed Edward Johansson, Ekenässjön Sven Svensson, Växjö Martin Svensson, Linköping Anton Folkesson, Vännäs

Skotar-VM

Gerald Dugree Jr, USA Nuno Lourenco, Frankrike Francis Herreyre, Frankrike Simen Sletten Nilsen, Norge

Christoffer F. Vestli, Norge Tobias Sletten, Norge Martin Svensson, Sverige Sven Svensson, Sverige Kamil Kaczynski, Polen Leho Rüütmaa, Estland Jüri Uustalu, Estland Teemu Honkalatva, Finland Ville Jalkala, Finland Kennet Birch Vinderslev, Danmark Kenneth Alvagård, Danmark Peter Schubert,Tyskland Daniel Bergmann, Tyskland Peter Schaad, Schweiz Lars Eggenberger, Schweiz

FOREST KING Maximerad bärighet och suverän drivförmåga. Ultimat grepp och stabilitet. Välj det som passar och bli skogens kung! WWW.NOKIANHEAVYTYRES.SE Besök oss på Elmia Wood! Monter 869

Nokian Forest King F2

Nokian Forest King TRS2

SKOGSENTREPRENÖREN

Designhögskolan i Umeå har i projektet Future Forests, vision 2030 tagit fram en tanke om hur framtidens avverkning kan se ut. Skogsentrepre nörerna är allt mer delaktiga i hur framtidens avverkningssystem, men också vardagsutveckling ska se ut.

Forskning och utveckling även på entreprenörernas villkor Forskning och utveckling är en självklarhet enligt Skogsentreprenörerna. Men de anser att den ska ske tillsammans med den kunskap entreprenörer har. text erik säfvenberg illustration jenny Holmsten/Umeå universitet

För skogsentreprenörerna är forsknings och utveckling en absolut nödvändighet. – Det är en absolut nödvändighet och måste satsas på. Men generellt satsas det för lite pengar, säger Bernt Hermansson, ordförande i Skogsentreprenörerna. Han pekar på hur enskilda entreprenörer bidragit med mycket energi och innovationer som påverkar utvecklingen i vardagsrationaliseringar. – Det är i vardagsutvecklingen en stor del av de historiska utvecklingskliven

tagits. Men många entreprenörer har inte längre tid och ork att vara med i den utrsträckning som vi borde vara med. Han anser att det är för lågt tempo i utvecklingstakten. – Vi entreprenörer måste få ork och tid att kunna driva egen utveckling. Självklart ska bolagen också vara med, men de kan inte driva utvecklingen själva. Ett problem han ser är att Skogforsk, som bedriver många av utvecklingsprojekten, framför allt arbetar med beställnings-

jobb och specifika uppdrag som ofta gynnar skogsbolagen i första hand. Skogsentreprenörernas deltagande i den rådgivande gruppen inom Skogforsk, med Skogsentreprenörernas vd, Anna Furness i spetsen är ett viktigt steg mot ökad delaktighet. – Inom den tekniska samverkansgruppen, TSG, är vi fem undergrupper och vi har deltagare i alla dessa grupper. Våra deltagare gör ett viktigt jobb. Han hoppas mycket på särskilt ett område, SESAM-gruppen (Svenskt entreprenadskogsbruk i samverkan). – Här kan vi göra stora framsteg. Ett exempel är ett gemensamt, standardiserat traktdirektiv, något som skulle innebära en kvalitetssäkring. Den skulle också innebära ett större ansvar för den som gör

Familjen Forester växer! H50 Förenklad prioritetsaptering F30 Skotarprogram Mät, visualisera och följ upp med telematiksystemet DasaConnect! H60 Prioritetsaptering H70 Värdeaptering

I MONTER 812 PÅ ELMIA WOOD BERÄTTAR VI MER. VÄLKOMMEN!

beställningen där även markägaren inkluderas. Han anser att just traktdirektiven blivit mycket viktigare än tidigare. – Framför allt när det gäller vem som bär ansvaret när något går fel. Tidigare var ansvaret mer en form av avverkningsanmälan. En annan sak de arbetat med är vilka som är värdekedjans största tidstjuvar. – Det kan vi påverka ganska enkelt. En stor del är kommunikationsproblem på grund av många överlämningsområden där det kan bli fel. Vidare anser han att entreprenörs- och beställarforum bör slås ihop. – Men framför allt är Skogsentreprenörerna delaktiga på ett helt annat sätt nu än förr. Vi är med och formar hur framtidens skogsbruk ska se ut och ses som företagare och inte förare, säger Bernt Hermansson.

Tel +46 (0)470 77 09 50 www.dasa.se

Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etiketten och produktinformationen före användning.

Stubbehandla gran, lärk och tall vid gallring och slutavverkning!

När temperaturen någon gång under dygnet överstiger +5° C ökar risken för rottickan att etablera sig på färska stubbar. Och detta helt oberoende av årstid. Rotröta är skogens värsta skadegörare! Sluta inte att behandla för tidigt på året! Infektioner kan överleva upp till 40 år och sprider sig till nästa generation. Du riskerar att förlora upp till 30 000:-/ha – helt i onödan. Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut! Läs mer om Rotstop och rotröta på: www.interagroskog.se

SKOGSENTREPRENÖREN

Resa till Trelleborg i Italien gav insikt om hantverket Ledamöter från Tekniska samverkansgruppen,TSG var på plats i Trelleborgs Italienska däcksfabrik och fick se bland annat se hur många moment som behövs vid tillverkningen. text erik säfvenberg

delar av TSG med tre representanter från Skogsentreprenörerna har under våren besökt Trelleborgs fabrik i Italien. Bland annat deltog Olle Gelin från Skogforsk och Lars Eriksson från Trelleborg. Med var också Anna Björk och Eddie Edvinsson från Skogsentreprenörern. Han tycker att det mest givande med resan var två saker. – Det ena är att deras utvecklingsavdelning lite dålig koll på vad vi håller på med uppe i norden, säger Eddie Edvinsson. Han pekar på att de pratat om att köra med CTI på skogsmaskiner. CTI innebär att man från förarplats kan öka eller minska trycket i däcken för att öka bärighet, framkomlighet och minska markskador. – De ville visa vad det gjort, men visade upp CTI på traktorer på Island. Det är en helt annan värld än vår där de slipper den bergsklättring vi utstätter våra maskiner för. Jag ville hellre se hur de såg på gummiband för att hänga med utvecklingen om markskador. CTI på skogsmaskiner har testats men inte visat sig fungera tillfredsställande. – Det är stora påfrestningar från sten och stubbar. Dessutom tar det för lång tid att fylla ett skogsmaskinsdäck med luft. Det är inte heller lika enkelt att skydda lösningen som på en lastbil eller traktor. Att det har betydelse är dock klart. – En jordbrukstraktor som använder CTI har 0,8 kilo i däcken när de harvar. Vi har 6-7 kilo. Bärytan blir betydligt större med mindre luft i däcken. Men spåret man jobbar på i dag inte CTI, utan bandställ med gummiband, som på Ponsses testskotare (läs mer om den på nästa uppslag).

De medlemmar från TSG som deltog på resan till Trelleborgs fabrik i italien.

Det andra han fann givande var att det var så komplicerat att göra ett däck. – Jag inte hade en susning om att det behövs är så många maskiner och hundratals moment för att göra ett skogsmaskinsdäck. Nu har jag mycket större förståelse för varför de kostar som de gör, säger Eddie Edvinsson.

Själva pekar Trelleborg på däck som ger bättre motståndskraft och bandkompatibilitet med ny mönsterdesign. Trelleborgs kör med terasser mellan nabbarna som ska ge självrensning och extra dragkraft. De kraftigare nabbarna i centrum och skuldra ska också göra skogsdäcken bättre rustade för band.

SKOGSENTREPRENÖREN

Mildare vintrar gör att det inte längre går att använda frusna marker i samma utsträckning som tidigare för att minska markskador och jordkompaktering. Skogsbruket letar därför nya lösningar.

Konceptmaskin med bandställ testas just nu i Sverige OnTrack är konceptmaskinen som ska ge svar på om bandställsutrustade skotare kan vara ett markskonande alternativ i framtiden. text & foto skogforsk

Just nu testas konceptmaskinen OnTrack i Sverige. OnTrack bygger på en Buffalo-skotare från Ponsse som utrustats med bandställ från företaget Prinoth. De första testerna har visat att maskinen kombinerar lågt marktryck och låga vibrationsnivåer, med utmärkta terrängegenskaper. – Det här är en konceptmaskin för att testa nya tekniska lösningar och ett första steg på vägen mot en framtida skonsam skotare med band, säger forskaren Rolf Björheden vid Skogforsk, som nu genomför de första grundläggande tekniska testerna. Skogsavverkning kräver många och tunga transporter av virke från skogen till närmaste bilväg. Risken för markskador och jordkompaktering är stor. För att

minska den risken har känsliga marker traditionellt avverkats på frusen mark. Men det har blivit allt svårare på grund av mildare vintrar och högre miljökrav. Skogsbruket behöver därför hitta nya lösningar. De första försöken med maskinen som nu utförs av Skogforsk och Konstholmen AB ska nu ge viktig kunskap inför det fortsatta utvecklingsarbetet. Om OnTrack-konceptet kan utvecklas till en konkurrenskraftig maskin, kan det sätta en ny standard för skogsmaskiner. – Kunderna i skogsbruket ställer hårda krav. Även om många problem återstår att lösa, så känner jag mig övertygad om den här kombinationen av en kommersiell sko-

tare med beprövade gummiband är ett sätt att förkorta vägen till en färdig ny maskintyp, säger Kalle Einola, utvecklingschef på finska maskintillverkaren Ponsse. – På Prinoth är vi stolta över att kunna vara med och utveckla ny teknik för den framväxande bioekonomin. Kostnadseffektiv avverkning med liten påverkan i känsliga områden är ett viktigt bidrag, säger Alessandro Ferrari, vice Sales VD på Prinoths Band Utility Vehicles’ division. Efter de första testerna i Sverige kommer skotaren OnTrack att fortsätta testas under olika förutsättningar i Finland, Norge, Lettland och Tyskland. Maskinen kommer att testas av Metsäteho vid avverkning på torvmarker i Finland. Dragtester och körning i brant terräng ska studeras av Nibio och Owren SA i Norge. I Lettland kommer SILAVA att genomföra tester på känsliga mineraljordar, medan KWF i Tyskland ska testa konceptet på känsliga bruna jordar.

www.loadupnorth.se

Load Up North åter till Boden 31 AUG - 2 SEPT 2017

Mässan där ni gör affärer Boka din monter redan nu! www.loadupnorth.se

Den största branschmässan norr om Stockholm för alla som jobbar inom områdena entreprenadmaskiner, transport, rekrytering, jord och skog samt väg och anläggning.

Mässan arrangeras av Nolia AB

KRÖNIKA | BERNT HERMANSSON

SKOGSENTREPRENÖREN

Det är dags att vända trenden Skogsentreprenörernas ordförande, Bernt Hermansson, anser i sin krönika att det är dags att ställa sig frågan om man får lov att vara en duktig och initiativrik entreprenör i en av Sveriges viktigaste näringar.

år man vara en duktig och initiativrik entreprenör som investerar stora pengar och skapar arbetstillfällen i en av Sveriges viktigaste näringar…? Tyvärr måste vi skogsentreprenörer ställa oss den frågan. Många medlemmar känner sig illa behandlade av det som uppfattas som tondöva och toppstyrda organisationer, vilka tenderar att brista i sakkunskapen om det praktiska arbetet i skogen och vad det innebär att driva entreprenörsföretag. Vi har flera exempel på att ingångna avtal bryts av uppdragsgivaren eller att entreprenören får ett telefonsamtal på fredag ”Från måndag ska du stå still i två veckor”. Detta är inte seriöst.

gen genomförd undersökning visar att 31 procent av skogsentreprenadföretagen gjorde minusresultat. Förmågan till nyinvesteringar och framtidssatsningar är svag. Skogsnäringen är totalt sett en välmående bransch som borde utstråla framtidstro och entusiasm, inte minst bland ungdomar som vi vill locka till oss. I stället uppfattar vi att skogsbruket har ett toppstyrt och likriktat ledarskap som inte förmår att skapa arbetsglädje och utveckling hos människorna som ska göra jobbet i skogen. Vi har svårt att rekrytera maskinförare, sågverken har svårt att rekrytera ungdomar och antalet utexaminerade jägmästare minskar.

En skogsentreprenör har ofta miljoninvesteringar med hus och hem som insats, plus ansvar för anställda. Då måste det finnas framförhållning och kunskap hos uppdragsgivaren om både praktiska och ekonomiska förutsättningar. Kanske är problemet att det finns för få uppdragsgivare i Sverige. Skogsbranschen domineras av 5-6 stora aktörer, ett slags oligopol som dikterar villkoren. Kanske har dessa jättar blivit så stora och tjänstemannadrivna att man kommit för långt ifrån verkligheten och bara fokuserar på kontorsfabricerade kalkyler som allt för sällan stämmer överens med verkligheten i skogen. Kanske har också vi själva varit för ambitiösa, för dåliga på att kommunicera förutsättningarna och för snabba att hoppa på uppdrag när man är rädd att tappa jobbet hos en stor uppdragsgivare. Vi borde vara bättre kravställare och förhandlare, men som liten företagare är det inte så enkelt i samspelet med stora koncerner där en tjänsteman kanske inte fått mandat att föra en seriös förhandling utan bara ska uppfylla givna direktiv.

Det handlar alltså inte bara om pengar. Det handlar om organisation, förtroende och samarbetsförmåga. Tyvärr är känslan just nu att vi verkar i en dysfunktionell näring där vardagen för oss entreprenörer ser ut såhär: övervakning via gps, ojämlika och osunda avtal, dålig efterlevnad av ingångna avtal från uppdragsgivarens sida, kontroll av våra bokslut, omöjligt att fakturera alla tjänster, svagt tillvaratagande av professionella och fältmässiga synpunkter från skogsmaskinförare och entreprenörer. Min slutsats som ordförande för företagare verksamma i skogen, är att genomgripande förändringar av branschen måste till för att den svenska skogsnäringen på sikt ska utvecklas och kunna konkurrera med omvärlden.

Det här kan sluta illa. Inte bara för oss, utan för hela den svenska skogsnäringen som står för drygt 10 procent av landets BNP. Vem ska avverka skogen om vi ger upp? Skogsbolagen vet vad det kostar och har därför mycket få egna avverkningsenheter. Konkurserna bland skogsentreprenörer ökar och en nyli-

Vi vill vara med och bidra med vår erfarenhet. Vår organisation kommer att jobba stenhårt för att presentera konstruktiva lösningar som gynnar hela näringen. Frågan är om våra uppdragsgivare tar sig tid att bidra och är intresserade av att lyssna?

Bernt Hermansson ordförande, Skogsentreprenörerna

KRÖNIKA | BERNT HERMANSSON

SKOGSENTREPRENÖREN

Världens mest använda skotargrip i över 20 år!

Hultdin System AB, Skolgatan 12, SE-930 70 Malå, Sweden Tel: 0953-418 00, Fax: 0953-418 01, E-mail: sales@hultdins.se www.hultdins.se

the original! Made by the original! Made by Speciella band med bra BÄRIGHET

V i ses i m i Jönkö onter 865 ping 7-1 0 juni

STARKARE. TÅLIGARE. SMARTARE. De bästa svärden vi någonsin gjort.

Blue Line är våra starkaste maskinsvärd någonsin med en unik legering som tillsammans med en förbättrad härdningsteknik gör dem starkare, tåligare och mer vridstyva för att klara alla typer av jobb.

Blue Line har även ökade dimensioner på smörjkanalerna för ännu bättre smörjningsegenskaper, även i de tuffaste miljöer, samt en bättre anpassning till maskiner med fettsmörjning.

Blue Line-serien har även Iggesund Forest beprövade noshjul med specialhärdade shims vilket minimerar risken för kostsamma och tidskrävande noshjulshaverier samt eliminerar behovet av utbytbara toppar.

Läs mer på www.iggesundforest.se Ordertelefon 0650-54 11 11 • order@iggesundforest.se

En del av

KovaX-SOFT

www.eco-tracks.com

™

Ett helt nytt band i ECO-Track familjen. KovaX-Soft är ett allround

Välkommen att besöka oss på Elmia Wood, monter 865.

band som passar de flesta maskiner och markförhållanden. Bandet ger bra grepp och bärighet. KovaX-Soft är skonsam mot grusvägar och risbäddar. Tvärjärnen finns även i kortare utförande.

BÄT TR E M A R KG R E PP Ö K A D L A STK A PAC ITE T L ÄG R E M A R K TRYC K REDUCER ADE MARKSK ADOR L ÄG R E E N E RG I FÖ R BRU K N I N G M I N S K AT S PÅ R DJ U P FÄ R R E RÖTA N G R E PP M I N S K A D E TI L LVÄ X TFÖ R LUSTE R M I N D R E V I BR ATI O N E R

ECO -TR ACK

EVO

BALTIC

M AGNUM

Make your own way