Tidningen Skogsentreprenören nr 5-2012 by Dynamo Press

SkogsEntreprenören En medlemstidning från smf

# 5•2012

helg för hela familjen i Åre

DESSUTOM • Tomten delar ut klappar • Marie Wickberg avundas inte skogsentreprenörerna • Entreprenör Bjöd in skogsägare • Johan Böös, SG finans undrar vem som vågar satsa på skogen •Bortsättningsövningar • Alla vinnare i Åre

SMF gjorde sitt på mässan för att locka nästa generation till skogen

nu måste fler ta sitt ansvar – vi frågar om resursfrågan ”Stor förbättringspotential när det gäller traktdirektiven”

Vi reder ut skillnaden mellan Apse och Abse

Allt från SMF-stämman och mässan SKOGSENTREPRENÖREN 4 • 2012

4 950

Se vår video www.markusson.se

Se vår video med senaste modellerna på www.markusson.se

Skogsentreprenören1211_Layout 1 2012-11-15 13.44 Sida 1

SP561LF - med flerträdshantering Med sin kompakta och smidiga design i kombination med den patenterade hjulupphängningen är SP´s skördaraggregat det perfekta valet för avverkning med flerträdshantering.

Välkommen till vår mellandagsvisning i Ljungby den 28-29 december

Tel: 0372-25342 • www.spmaskiner.se

Vi är butiken där arborister, skogsarbetare och de som gärna vistas utomhus kan hitta bra produkter till bra pris med vänlig kundtjänst!

Kolla in på www.forest-life.se info@forest-life.se • 0760-155 646

1470E IT4

John Deeres effektivaste slutavverkare någonsin! Med nya 1470E i IT4-utförande flyttar vi fram positionerna ytterligare. Vi kan därför erbjuda en XL-skördare som ger både suverän produktivitet, lägre ljudnivå och förbättrad avgasrening. John Deeres nya hydrauliksystem för effektivare slutavverkning finns även på 1270E IT4. Våra säljare informerar gärna mer om detta – samt om alla övriga nyheter på John Deeres IT4-modeller.

JohnDeere.se

Skogsentreprenören_v48.indd 1

2012-11-28 14.49

Här bjuds personer med kunskap om hur skogsnäringen fungerar in för att ge sin bild av skogssverige i allmänhet och Sveriges skogsentreprenörer i synnerhet.

Instick: Johan Böös

Vem vågar satsa på skogen?

tt finansiera skogsentreprenörer har generellt sett alltid inneburit att bevilja stora krediter till mindre företag, som ofta har mycket små marginaler och inte mycket till buffert för att klara av ett minskat intäktsflöde. Ett stillestånd på en eller flera månader kan följaktligen bli förödande. Då kan ett anstånd med åtagandena till finansiären vara avgörande för företagets fortsatta överlevnad. Min uppfattning är att alla som ansökt om anstånd är medvetna om att det inte kan tas för givet att det beviljas, eftersom finansiären ogärna vill öka sin risk.I många andra branscher bygger företagen ofta upp en buffert under goda år, för att användas när det är lite sämre tider. För att kunna bygga upp denna buffert krävs att företaget har en skälig vinstnivå. En fråga jag ställer mig är: varför kan inte skogsentreprenörerna bygga upp en buffert för att hantera perioder med mindre jobb eller stillestånd? Det finns sannolikt mer än ett svar på den frågan. Själv funderar jag på om ersättningsnivåerna till skogsentreprenörerna är rimliga. Dessa tar en stor risk genom att skuldsätta sig med flera miljoner kronor för inköp av maskiner, något som blir extra tydligt när det rör sig om en enskild firma eftersom den personen sätter sin privata ekonomi på spel. Inom finansbranschen

kontakt

Internet: www.skogsentreprenad.nu

Ansvarig utgivare: Ulf Sandström ulf.sandstrom@skogsentreprenad.nu Redaktör: Erik Säfvenberg erik.safvenberg@dynamopress.se Annonser: Mikael Wännström 090-71 15 25, E-post: E-post: mikael.wannstrom@ display-umea.se Produktion: Dynamo Press AB Tryck: Tryckmäklaren i Norr Upplaga: 10 000

SKOGSENTREPRENÖREn 5 • 2012

Adress: Tyska Brinken 28 111 27 Stockholm Tel. 08-655 41 90 Fax. 08-655 41 45 E-post huvudkontoret: smf@skogsentreprenad.nu

måste en affär med hög risk generera en högre intäkt än en affär med låg risk för att kompensera den ökade risken. Min bedömning är att en skogsentreprenör inte har samma möjlighet till ökade intäkter, eller ens rimliga sådana. En orsak till att denna situation uppkommit är att det finns en handfull stora uppdragsgivare och många mindre entreprenörer, något som resulterar i stor konkurrens mellan entreprenörerna och möjlighet för uppdragsgivarna att ställa hårda krav.

Nu när konjunkturen viker i

Europa och kronan stärkts minskar Sveriges konkurrenskraft och det blir ett kärvt exportklimat. Denna situation påverkar våra kunder inom skogen negativt, då besked om minskade volymer och stillestånd hör till vardagen. En försämrad finansiell situation ökar sannolikheten för anstånd och obestånd, något som kan leda till minskad riskaptit. En ökad andel anstånd och obestånd är normalt i en lågkonjunktur, men skogsentreprenörerna förefaller ha svårare än andra att parera sådana nedgångar. En minskad riskaptit hos finansiärerna får till följd att entreprenörerna får det besvärligare att hitta finansiering. En sådan utveckling gynnas ingen av. Uppdragsgivarna behöver entreprenörerna. Entreprenörerna som behöver finansiera sina inköp av maskiner behöver finansiärer. Det finns med andra ord ett beroendeförhållande mellan dessa tre parter. Min förhoppning är att alla inblandade inser detta och vågar satsa för en ljus framtid för alla aktörer inom skogen. SG Finans ska även fortsättningsvis satsa på att finansiera de svenska skogsentreprenörerna. De krav vi kommer ställa på kreditvärdighet hos entreprenören är beroende av ett ökat ansvarstagande från uppdragsgivarna. Detta för att få en rimlig riskspridning mellan skogsentreprenörerna, uppdragsgivarna och SG Finans. Johan Böös Kreditchef, Credit Risk Manager, SG Equipment Finance

Debattören

Per Borg, före detta kanslichef för SYN

Inget fartyg seglar utan kapten

en det verkar skogsbruket göra. Den som har varit med några år känner ju till den fantastiska utveckling som skogsbruket genomgått. Det har bland annat gällt produktivitetsutvecklingen (alla känner väl till Skogforsks utvecklingskurva). Det har gällt yttre och inre miljöfrågor och inte minst skogsyrkesutbildningen. Kompetensförsörjningen har alltid varit en central fråga som också medverkat till en snabbare utveckling av skogsbruket. Den medvetne inser att utan utbildning och kompetenshöjande insatser går det inte att rationalisera verksamheten. För att en så positiv utveckling ska kunna ske krävs kompetenta ledare som såväl vågar ta ansvar, som också har en någorlunda bra kompass och en moral som gör att man framstår som en hederlig kulturbärare. Ingen vill följa den som det inte går att lita på. Efter de sista åren i SLA måste jag ändå fråga mig om det inte behövs utbildningsinsatser lite varstans. När det gäller kompetensförsörjningsfrågan så är det en fråga som handlar om långsiktighet. Det är en alldeles för viktig fråga för att handläggas som ett projekt eller ad hoc-fråga. SLA Mellan hade en plan som man också beslutade att fortsätta med vid sista styrelsemötet. Dock kom den aldrig till stånd då beslutet om att lägga ner distriktet kom strax efter. Det var ett dåligt beslut ur företagens perspektiv, menar jag, då lösningen inte fanns utan ersattes av ett projekt, en ad hoc-lösning. Det är viktigt att centrala organisationer och företagsledningar framstår som goda föredömen då det är de som bygger kulturen, och inte tvärtom. Kulturen inom SLA har byggts sedan 70 talet och har inte förändrats så mycket förrän nu på senare år. Lite konservativ, men väldigt bra för företagen, då man visste vad förbunden hade ansvar över och vilka personer man skulle vända sig till. Kollektivavtalen och de centrala frågorna som kompetensförsörjning och arbetsmiljö var de viktigaste, vilka förutom avtalet kräver till exempel djup kunskap om utbildningssystemet (hur man påverkar), företagens villkor och behov (vad arbetar man mot för mål) och myndigheter (påverka i tidiga skeden). För det krävs branschkunskap (lång och gedigen) och helhetssyn, samt lite klokskap och ett brinnande engagemang. Den stora omställning som skett av skogsbruket sedan 80-talet har framförallt inneburit en entreprenörisering, en decentralisering av det funktionella skogsbruket, produktionen. Entreprenadföretagarna har fått ett ständigt ökat ansvar, samtidigt som en urskillningslös prispress har gjorts, utan att decentraliseringen har följts av befogenheter som annars hade varit naturligt i en sådan utveckling. Inom SLA Mellan fanns det en insikt om vikten av att ge entreprenörsgruppen ett ökat inflytande över arbetsgivarfrågorna. En del i detta var bland annat att distriktet tog in en entreprenör som ordförande. En annan var att lägga upp en långsiktig strategi för kompetensförsörjning. Vad gjorde Skogsbrukets Yrkesnämnd (SYN) under 1980-2007 då jag var ansvarig för verksamheten. En partsammansatt grupp som skulle driva utvecklingen inom yrkesutbildning, arbetsmiljö och kompetensförsörjningsområdet. Utvecklingen att företagen började göra om sina anställda till företagare började på 80-talet (AT-ägande) och fortsatte under 90-talet med att utveckla uppdragstagare av anställda avverkningsgrupper.

För att underlätta för de mindre företagens utveckling arbetade jag om SYN:s arbetssätt något till att bli mer projektinriktat, då det fanns en potential i att driva utvecklingsprojekt parallellt med de långsiktiga och kontinuerliga utbildnings- och arbetsmiljöfrågorna. Dit tillhörde Yrkesutbildningen, fort- och vidareutbildningen, validering, kontakterna med myndigheter och utbildningsanordnare och arbetsmiljöfrågorna. Mycket av arbetet handlade om att skapa förståelse för detta hos myndigheter och medverka till en ansvarsfull utveckling för såväl blivande arbetsgivare som anställda. OCH-projektet där SYN var styrgrupp utgjorde väl ett slags crescendo i denna utveckling. Genom åren har Skogsbrukets Yrkesnämnd SYN tagit fram SYN-kurserna, SYN-modellen, Skogsbruk i utveckling, ”Det handlar om oss”, checklistor hos Prevent och så vidare, allt för att underlätta utvecklingen och verksamheten i skogsbruket. Så tillkom till exempel Branschprogrammet för Arbetslivsfonden där skogsbruket fick cirka 120 miljoner kronor där SLU också tog fram ALFSnyheter på vårt uppdrag. När jag skrev programmet byggde det mycket på tidigare arbetsmiljöprojekt som SYN drivit, men också på forskning från SLU och Skogsarbeten. SYN och förbundet framstod som progressiva och utvecklingsinriktade vilket andra förbund och yrkesnämnder vittnade om. Det var en tid då de centrala parterna tog fram industriavtalet och vi pratade om medparter, inte motparter eller att facket skulle ha ”hål i huvudet”. Också en del i den kultur som fanns. Två gymnasiereformer var genomförda. Den tredje var påbörjad, men jag nekades att fortsätta arbetet, trots att jag ombetts av dåvarande ordföranden i SYN att fullfölja genomförandet av reformen, för att säkerställa innehåll och ersättningsnivåer bland annat. Den logiken förstod jag aldrig och inte de andra branscherna i arbetsgruppen på Skolverket eftersom jag var den drivande i gruppen. SLA utgör en grupp av diversifierade företag som ingår i en grupp av företag (SLA, Skogsindustrierna och Träoch möbelindustriförbundet) som heter Arbio och ingår i Svenskt Näringsliv, som är en sammanslagning av SAF och industriförbundet. Skogsindustrierna bildar arbetsgivarorganisation tillsammans med Stål och metall och gruvorna, antagligen för att de har liknande förutsättningar och deras kulturer liknar varandra mer än de i Arbio. Så vad gör SLA Skog för att möta den verklighet som skogsentreprenörerna står inför? Efter jag varit verksam nästan ett helt arbetsliv i skogsbruket och 21 år inom SLA, så framstår det som att den kultur som var så stabil har falnat ordentligt och nu vet man inte vart man vill. Vem tar ledningen i denna fantastiska utmaning, där det gäller att skapa goda förutsättningar för fortsatt verksamhet? Min fråga till de som ser sig som goda ledare i skogsbruket är: Hur ser ni på framtiden? Vilken kultur vill ni ska vara bärare för att branschen ska vara attraktiv för ungdomar att jobba i? Kortsiktiga kompetensförsörjningsprojekt brukar vara bortkastade resurser, så när ska kompetensförsörjningsfrågan bli långsiktig? Vem tar rodret och blir kapten på skutan?

Per Borg före detta kanslichef för SYN och ansvarig för utbilningsfrågor på ARBIO AB. Numera egen företagare

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2012

Traktplanering

Stora brister i traktplanering

Tomas Johannesson.

Det finns stora brister i traktplanering och traktdirektiv visar en studie gjord av Skogforsk byggd på enkätsvar från medlemmar i SMF. – Vi visste att planeringen var eftersatt, men att den var så här dåligt trodde vi inte, säger Tomas Johannesson på Skogforsk som gjort undersökningen.

ju snabba frågor har fått ett, kanske väntat, men beklämmande resultat. I studien av Tomas Johannesson på Skogforsk till medlemsföretag i SMF ges en bild av hur dåligt det fungerar med traktplanering och direktiv. Tomas Johannesson berättar att studien bekräftar det man redan trodde, att det fanns stora brister, men att resultaten i flera fall visade på en ännu värre bild än förväntat.

– Framför allt är jag förvånad över att det är så väldigt kort framförhållning på traktdirektiven. 90 procent av de som svarat har fått direktiven mindre än en månad före avverkning och 60 procent mindre än en vecka innan. Det gör det ju i många fall omöjligt att bedriva barmarksplanering och

omöjligt att planera sina resurser långsiktigt, säger han. Tomas Johannesson tycker att entreprenörerna borde få traktdirektiven tre månader innan avverkning. – Det vore rimligt för att man ska kunna planera sitt arbete. I dag är risken stor att entreprenören drabbas av stora intäktsbortfall genom att de får vänta eller för att basvägar, avläggsplatser och vändytor inte fungerar som det var tänkt. Kartmaterialet är också ofta dåligt som gör att lutningar och virkeskoncentrationer inte finns utmärkta. Det är tydligt var ansvaret ligger. – Ansvaret är uppdragivarnas. Det är deras ansvar att förse sina entreprenörer med bra traktdirektiv i god tid innan avverkning

NYHETER2012 Ny tank, nytt elverk, ny boggie, nytt drag, nytt skåp, ny fatlyft, nya sidofack, ny centrallåsning m.m

SKOGSENTREPRENÖREn 5 • 2012

annars riskerar man en mängd onödiga kostnader som sällan följs upp.

Viktigast är ändå de risker som det innebär att få planeringen så sent inpå avverkning. – Vi arbetar hårt inom hela branschen med att minimera markskadorna och då krävs att det finns kunskap om var på trakterna de bästa bärigheterna finns och var det kan vara lämpligt att göra eventuella överfarter. Annars riskerar man att markskadorna ökar eftersom man inte hinner gå igenom trakterna och planera basvägar till exempel. I värsta fall får planeringen i stort sett göras från hytten. Ett stort fokus på markskadeproblematiken är viktigt men en bra planering har flera dimensioner. Han

ARBETS ®

AGNAR SWEDEN AB

www.arbetsvagnar.se

Nya föreskrifter Ger direktivet inklusive kartbilden en TYDLIG och SANNINGSENLIG information om trakten avseende: - yttergränser - lutningar - volymer - sortiment - trädslagsblandning - vattendrag och överfarter - ledningar och övriga hinder - natur och kulturhänsyn?

Finns traktplaner tillgängliga i god tid innan avverkningsstart?

% Mindre än 2 dagar Mindre än 1 vecka

Mindre än 1 mån Det brister oftast

Normalt 3 mån

Ofta men inte alltid

Normalt 6 mån

Ja, definitivt

Två av resultaten från undersökningen. Resultaten i sin helhet kan du läsa på www.skogsentreprenad.nu

menar också att det kan finnas direkta risker för personer och maskiner på grund av sena traktplaner genom att avläggen kan bli för trånga eller placerade på olämpliga ställen med säkerhetsrisker för timmerbilarna och dess förare som följd. Studien visar också att just avläggsplatserna ofta antingen inte är utmarkerade eller stämmer överens med verkligheten. – I vissa fall är traktdirektiven inte ens skriftliga och att lämna muntliga direktiv innebär en stor risk för att den som först fick informationen inte uppfattat den på samma sätt som den som fick informationen sist.

Av det som brister mest i

traktdirektiven anger de flesta av de svarande ledningar och övriga hinder och på andra plats kommer volymer och lutningar. Men även vattendrag och överfarter är vanliga brister. Enligt Tomas Johannesson finns det tydliga orsaker till bris-

terna: brist på tid, brist på resurser och brist på kunskap. –. Det sker en del generationsväxlingar och omorganisationer inom tjänstemannasidan vilket gör att man har tappat erfarenhet. Samtidigt så har man tvingats göra omprioriteringar inom utbildningarna och prutat bort delar av praktiktiden. Det innebär också en svår situation för de som kommer ut och ska arbeta med de här frågorna. De har inte alltid den kunskap de behöver. Men nu ska situationen åtgärdas. En pilotutbildning sätts igång redan första kvartalet 2013 och andra kvartalet 2013 ska den första skarpa utbildningen hållas. Samtidigt tycker han att det borde kunna fungera bättre redan nu. Om alla gavs utrymme att verkligen arbeta efter de checklistor som ofta finns så skulle misstagen bli färre. Inför framtiden är han optimistisk: – Tekniken har kommit långt och Skogforsk finns med i utvecklingen av allt kraftiga-

re beslutstöd. De flesta kommer inom kort att kunna jobba med digitala traktdirektiv som innehåller mer information om grundvattendjup, virkesförråd, lutningar och mycket annat, samtidigt som vi nu möter upp med ett bra utbildningspaket säger Tomas Johannesson på Skogforsk. £

Fakta:

I studien skickades en enkät ut till 823 medlemsföretag i SMF. Av dessa svarade 139, eller 16,9 procent, en siffra som Tomas Johannesson är nöjd med. – Jag tycker kvaliteten på svaren är mycket bra. Framför allt är det många av de som svarat som också skrivit kommentarer i fritextfälten, något som brukar vara ovanligt i liknande enkäter, säger han. Det han också tycker gör att svaren håller hög kvalitet är att de kommer från ett bra utsnitt av de man skickade ut till. Med andra ord är det bra spridning både geografiskt och på uppdragsgivare.

SMF i Möte med arbetsmiljöverket Karl-Magnus Hembjer, Lars-Göran Göransson och Ulf Sandström från SMF träffade måndag 10 december Patrik Hemmingsson, Bel Bergenvald, från Arbetsmiljöverket. Bland annat diskuterades motorsågskörkortet, toaletter i skogen och manuell fällning samtidigt som man avverkar med skördare. Det fördes en förutsättningslös diskussion där målet var att SMF i fortsättningen ska få direkta kontakter rakt in i Arbetsmiljöverket men också bli en tydlig remissinstans till verket. – Hade vi varit en remissinstans till en del frågor kanske en del saker hade det sett annorlunda ut, säger Ulf Sandström.

Skogsutbildningar På Gammelkroppa skogsskola hittar du utbildningen du söker!

Välkommen till oss på ANJO Mekanik AB Hydraulcylindrar: Vi lagar, renoverar och modifierar befintliga cylindrar. Vi tillverkar även kundunika specialcylindrar. Anjo Mekanik AB Svedjevägen 8 J 931 36 Skellefteå

Telefon: 0910-37 500 Fax: 0910-710 035 Mail: info@anjomekanik.se

www.anjomekanik.se

Natur– och kulturmiljövård Naturvärdesbedömning Skogsbilvägen Dikesrensning/skyddsdikning Sprängkurs– Grundkurs Spränkurs-Förnyelse Intensivkurs i skogsbruk och mångbruk För mer information besök vår hemsida

www.gammelkroppa.se eller ring Tommy Johansson 0590-91013

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2012

medlemsinitiativ

Entreprenör bjöd in till skogsdag

Reino Nilsson på Gettjärns Skogsprodukter AB tog i mitten av november initiativ till att bjuda in till en skogsdag med markägare hos Mellanskog för att bland annat diskutera gallring och vikten av att ha lokala entreprenörer som håller hög kvalitet.

kogsdagen genomfördes tillsammans med Mellanskog och man hade bjudit in skogsägare i Fryksdalen med omnejd till Västra Ämtervik. – Jag satt en dag och filosoferade över vår verksamhet och hur mycket skogsägarna vet om vår vardag. Det är ju ändå de som till sist betalar vår lön. De borde också börja reflektera över om de tycker att det är viktigt att det finns lokala entreprenörer med lokal arbetskraft som håller hög kvalitet och är seriösa, säger Reino Nilsson.

Under skogsdagen berättade

han om företaget men också om hur de är certifierade, hur SMF:s eget certifieringsparaply fungerar och vad SMF Skogsentreprenörerna är. Dessutom delade han ut en ’’bibba’’ med utvalda dokument ur sin certifieringspärm som visar på hur SMF:s certifiering fungerar. – Jag hade också med mig certifieringspärmen i sin helhet för att den som så önskade hade möjlighet att kolla närmare på vad en certifiering innebär. – Målet med dagen var att de skulle lära känna oss i GESAB lite bättre, att de skulle få lite mer koll på hur vi jobbar och berätta vad skogsägarna verkligen betalar för när de anlitar oss och Mellanskog. Han och Rottne visade också upp en större skördare än den han har i dag och berättade hur skogsägarna också påverkar maskinvalet. – Deras synpunkter är en tung parameter i nästa maskinbyte. En av de viktigaste frågorna under dagen var den om skillnaden mellan bestånds- och stickvägsgallring. Tanken var att skogsägarna skulle förstå skill-

SKOGSENTREPRENÖREn 5 • 2012

– Målet med dagen var att de skulle lära känna oss i GESAB lite bättre, att de skulle få lite mer koll på hur vi jobbar, säger Reino Nilsson

naden på arbetsmetod med en liten maskin jämfört med en stor maskin i gallring. På gallringsobjektet hade bägge maskinstorlekarna använts och skogsägarna kunde jämföra de bägge systemen på ett enkelt och tydligt sätt. Trakten delades ungefär på mitten av en järnväg och på övre sidan hade vi avverkning med vår lilla H8:a som är beståndsgående, och nedanför järnvägen med Rottnes demo H11:a skördare som är stickvägsgående. – I dag är det i princip samma ersättning oavsett om man kör med beståndsgående eller stickvägsgående system. Det borde avspegla sig mer i prissättningen om man ställer upp på marknadens önskemål och kör med mindre maskiner.

Han ville också förmedla vad det innebär att gallra seriöst och inte bara hälften av träden. – Många moment påverkar priset, det är det inte alla som förstår. Även om vi inte är billigast

på marknaden strävar vi definitivt efter att vara bland de bästa på marknaden och med en tydlig målsättning att ligga i topp. Sammanfattningsvis är Reino Nilsson mycket nöjd med dagen. – Dagen gick kanonbra. Drygt 60 personer kom mot förväntade 25 och det trots en dubbelbokning med skogsdag för Stora Enso samma dag. Efter dagen fick deltagarna med sig en enkät om frågor som kommit upp. – Tittar man på de svar vi fått in hittills så verkar alla fått en bättre bild av vår verklighet. Framför allt har vi fått ett kvitto på att de förstår skillnaden mellan gallringssystemen och att priset inte alls är lika avgörande som man kan tro. Det är däremot kvaliteten. Nästan alla som svarat har angett att det är avgörande.

Nu önskar Reino Nilsson att fler entreprenörer tar chansen att ta direktkontakt med skogsägarna. – Jag hoppas verkligen att fler tar möjligheten. Det är till gagn för oss alla och det är helt klart värt allt arbete, säger han. Avslutningsvis, skogsbranschen är Sveriges största nettoexportbransch, i särklass, de stora företagen som exporterar framför allt papper och pappersmassa går det bra för och de tjänar pengar vilket är kanonbra. Då borde det ju kunna spilla över lite grann på oss som avverkar och transporterar råvaran till dessa industrier så att vi också kan ha en skälig lönsamhet över tid. Allt för att få ett bra och seriöst långsiktigt samarbete mellan markägare, entreprenörer, åkare, uppdragsgivare och industri. Alla tjänar på det. £

Viktiga skillnader mellan APSE och ABSE

Niklas Fogdestam.

Svårt att veta skillnaden på ABSE och APSE? Nu reder vi ut skillnaden och dess betydelse för alla skogsentreprenörer. – Viktigaste skillnaden är att de allmänna bestämmelserna, ABSE, är en den juridiska grunden, en färdig text. ABSE är alltså en del av hela avtalspaketet, APSE, säger Niklas Fogdestam, sekreterare i APSE-kommittén som är huvudman för APSE.

illsammans med Niklas Fogdestam tar vi varje förkortning i turordning. Vi börjar med APSE, som är en förkortning av Avtalspaket för skogsentreprenad. – Mer än 90 procent av det operativa skogsbruket bygger i dag på entreprenad. Det förutsätter att du vet hur du skriver bra avtal. Genom att använda mallarna i APSE försäkrar du dig om att alla nödvändiga delar av avtalet finns med. Du kan anpassa mallarna efter just ditt specifika behov. Med APSE får entreprenörerna och deras kunder hjälp att skriva genomarbetade entreprenadavtal, säger Niklas Fogdestam. Han berättar att APSE-systemet består av fem delar. En av delarna är branschens generella avtalsvillkor, ABSE, som står för Allmänna bestämmelser för skogsentreprenad. Gällande bestämmelser heter ABSE 09.

Alla de övriga fyra delarna är mallar, utvecklade av Skogforsk och beställarrepresentanter, som kan användas för specifikt beskriva den aktuella entreprenaden. Mallarna innehåller systematik och textförslag för den som behöverbeskriva den entreprenad man vill avtala om på ett lättkommunicerat sätt. Förutom själva kontraktet, finns tre dokument som vardera beskriver uppdraget, leverantören och ersättningen. I dag finns avtalsmallar för markberedning, föryngring, röjning och drivning. – I avtalspaketet finns också en mall för hur man skriver en anbudsinbjudan. Nu åter till huvudskillnaden mellan ABSE och APSE. ABSE är alltså en del av avtalspaketet. De allmänna bestämmelserna kan användas också utan det övriga avtalspaketet och de mallar som APSE innehåller. 10

SKOGSENTREPRENÖREn 5 • 2012

ABSE 09 är framtaget av representanter för beställare och entreprenörer gemensamt. Anledningen till att parterna beslutade sig för att ta fram de allmänna bestämmelserna är att det saknas lagstiftning som reglerar avtalsförhållanden kring entreprenader. Av samma anledning fanns redan innan ABSE togs fram liknande allmänna bestämmelser i andra entreprenadtunga branscher. I Allmänna bestämmelser för skogsentreprenad, ABSE 09, regleras bland annat ansvarsfrågor, garantier och tvistefrågor. ABSE 09 kan användas för de flesta entreprenader i skogsbruket. – En stor fördel med ABSE 09 är när man ska skriva avtal. Då räcker det med att hänvisa till de allmänna bestämmelserna i det enskilda avtalet för att de ska gälla då vet du också att grunden för avtalet formulerats juridiskt korrekt. Har man åberopat ABSE 09 behöver det alltså inte bifogas det enskilda avtalet, säger Niklas Fogdestam. £

Om projektet

Hösten 2007 samlades ett flertal av branschens skogsbolag tillsammans med SMF Skogsentreprenörerna för att ta fram verktyg för att standardisera delar av arbetet med att köpa och sälja entreprenad. Resultatet blev APSE. Anna FurnessLindén, som ledde arbetet, kommenterar; – Vi behövde fixa lite mer lugn och ro kring avtalsfrågorna i branschen så att parterna kunde lägga krutet på värdeskapande produktion istället. Texten i ABSE 09 är framförhandlad av avtalskunniga jurister från både SMF och beställarsidan. Det skapar trygghet för de tjänstemän och entreprenörer som sedan ska sluta avtalen. – Dessutom finns det rätt mycket forskning som visar att genomarbetade avtal ”tvingar” parterna att snacka igenom det man avtalar om, att specificera tjänsten helt enkelt, och att det i sig skapar värde och effektivisering. Mallarna fungerar som en kom-ihåg-lista; parterna får hjälp att på ett systematiskt sätt snacka igenom tänkbara situationer; vad händer om det här uppstår? Hur fungerar rutinen för det där?

Fakta APSE Vad APSE innehåller: Avtalspaketen består av fem delar: • Kontraktsmall. Sammanfattar affären. • Bilaga 1 – Mall för en uppdragsbeskrivning. Beskriver tjänsten som ska utföras. • Bilaga 2 – Mall för en checklista. Beskriver kraven som ställs på leverantören. • Bilaga 3 – Mall för att beskriva ersättningen. Beskriver den överenskomna ersättningen. • Allmänna bestämmelser för skogsentreprenad. Branschens generella avtalsvillkor. Detta är ingen mall utan en färdigförhandlad text. Det färdiga avtalet består av ett kontrakt, tre bilagor och en hänvisning till Allmänna bestämmelser för skogsentreprenad. Utöver avtalspaketen finns också en mall för den som vill skriva en anbudsinbjudan. Alla dokument, inklusive de allmänna bestämmelserna, finns att hämta gratis på www.apse. se. Där finns också mer information om APSE och hur det används i skogssverige idag.

Foto: Sven Tegelmo

Avtal

SMf tar plats Två av de bilder som Ulf Sandström visade på Landsbygdsdepartementet. De visar hur skillnaderna mellan den inre- och yttre miljön försvårar möjligheterna att öka attraktiviteten för skogsentreprenörernas arbetsplatser.

SMF på landsbygdsdepartementet

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson bjöd 4 december in till en Workshop om skogsbrukets jämställdhetsstrategi där SMF:s vd, Ulf Sandström, deltog tillsammans med bland andra Elisabet Salander Björklund, VD på Bergvik skog.

et var inom ramen för Skogsriket som det hölls en workshop om skogsbrukssektorns jämställdhetsstrategi tisdagen den 4 december på Landsbygdsdepartementet. Förutom landsbygdsminister Eskil Erlandsson deltog Ulf Sandström från SMF och Elisabet Salander Björklund, VD Bergvik skog, för att tala om konkurrenskraft och jämställdhetsarbete i skogssektorn.

– Konkurrenskraft kräver jämställdhet och konkurrenskraft är viktig för vår skogssektor. Vi rör oss mot en biobaserad samhällsekonomi där skogen är central, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson. I sak har Ulf Sandström inget att anföra mot landsbygdsministerns åsik, men menar att det är enklare sagt än gjort. – Attraktiva arbetsplatser är en livsnödvändighet för att jämställd-

hetsstrategin ska lyckas, men då måste strategin inom skogsbruket ändras i grunden. Det är stora skillnader på den yttre och inre miljön. Våra medlemmar måste få långsiktiga villkor. – I dag lever många med kortsiktiga avtal där tryggheten för de anställda inte är längre än uppsägningstiden för avtalet. Det ger inte förutsättningar för att göra våra arbetsplatser attraktivare, säger Ulf Sandström.£

Katalogbeställning dygnet runt:

019- 30 43 25 katalog! Kolla in vår hemsida: 308 sidor www.nimaab.se lant–/skogsbruk • industri • jakt/slakt www.nimaab.se Varmluftspannor Mobila varmluftspannor för dieseldrift.

Köttkvarnar

Mod effekt tank Panna 25 25 kW 36 lit 9 800:– 30 32 kW 70 lit 10 800:– Flaktank Carry 440 & 220lit 50 48 kW 70 lit 11 980:– Kompletta med dieselpumpar, slangar m.m. Nima har 80 80 kW 120 lit 13 980:– ett brett sortiment av olika bränslepumpar med tillbehör. Termostat 1-steg 0 – 40°C 10 m kabel

8220:–

5280:–

Sandlådor

Förpackning om 25st.

Finns även i färgerna orange, gul, blå och grå. Svensktillverkade.

Snökäpp med reflex 16:–/st 250 st med reflex 14:40/st

65 lit 1160:– 130 lit 1596:– 250 lit 1980:–

Snökäppar 2 m

Nima Maskinteknik AB

Butik: Gryts ind. omr. Örebro

Box 1505, 701 15 Örebro

Pris ex moms Fraktfritt över 2400:–

350 lit 2596:– 550 lit 2996:–

+ frakt

Slang 2 380:– 2 496:– 2 496:– 3 660:– 996:–

MR9 MR10

1 hk 1,5 hk

1-fas 230V 250 kg/h 400 kg/h

Vakuumpackar

Alice Automatic Maxima Påsar, 50st 20×29cm 2st rullar, 6m×20cm 2st rullar, 6m×30cm

Order 019-30 43 20 Växel 019-30 43 00

3 380:– 4 320:–

2 240:– 3 780:– 148:– 124:– 148:–

Fax 019-36 16 97 www.nimaab.se

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2012

Sandström talar ut

Sågar skogsbruket av den Efter det senaste årets händelser måste jag ställa frågan om skogsbrukets beslutsfattare någonsin kommer att förstå kopplingen mellan resurshanteringen och rekryteringsfrågan? När ska lampan tändas för alla i den himmel där strategierna dras upp om branschens möjligheter att lyckas med en framtida rekrytering av duktig arbetskraft? Varför måste man hos 70 procent av våra kundföretag driva entreprenörer till vägs ände innan man inser vad man har gjort, för att sen stå och ropa att det är svårt att få tag i resurser och att ingen förstår varför det kunde bli på detta viset!

em av våra beslutsfattare i skogsbranschen törs ställa sig upp och säga att man tar på sig ansvaret för att branschen kan erbjuda de förutsättningar som är nödvändiga för att vara attraktiv för duktiga och driftiga företagare och maskinförare i framtiden? Vem blir först ut att tala om att man har förstått kopplingen mellan hur vi behandlar våra entreprenörer och hur vi kommer att lyckas med att attrahera duktiga ungdomar? Finns modet hos någon av skogsdirektörerna att erkänna att den linje med fortsatt hård prispress och upphandlingar som skapar oro och förtvivlan inte är rätt väg att gå om man vill branschen ska vara attraktiv?

Vad har då hänt i korthet under det senaste året? Här kommer några exempel på saker som påverkar branschens trovärdighet då man pratar om detta med resursbristen. SCA drog åt tumskruvarna rejält för entreprenörerna i början av året och det var nollbud till alla som gällde i början. Att allt kunde lösas med högre produktivitet var motbudet till de entreprenörer som ville ha ersättning för kostnadsökningar: ”öka tempot” var svaret alla fick. Södra å sin sida gick under våren ut ena veckan med fina reportage om vilket ansvar man tog för att locka ungdomar till 12

SKOGSENTREPRENÖREn 5 • 2012

branschen, och ge dessa möjligheter att starta upp egna företag med stöd av Södra. Två veckor efteråt sparkar man ut fem entreprenörer och deras maskinförare, för just där dessa var verksamma hade man inte längre något jobb och de var överflödiga. Nu i dagarna säger man upp en mängd avtal med entreprenörer igen och kallar det för att man vill se över resurserna. Tror man att det är så man skapar trygghet och långsiktig verksamhet i småföretagen? Sveaskog, som är allas vårt bolag, har nu när den senaste omorganisationen börjat sätta sig övergått till att öka tempot med upphandlingar. Entreprenörernas avtal sägs upp på vissa områden för att dessa sen ska ”tvingas på frivillig väg” att lämna in ett anbudspris som Sveaskog sen kan diskutera så det hamnar på ”rätt” nivå enligt Sveaskog. Stora Enso ville under våren ändra förutsättningar i pågående avtal utan att kompensera något ekonomiskt, och mindre kundföretag hotar nu under hösten med att säga upp befintliga avtal med entreprenörer för att avtalen innehåller en klausul som ger ersättning till entreprenören vid stillestånd.

Dessa exempel är bara som

en droppe vatten i Mississippi av allt våra entreprenörer rapporterar har hänt det senaste året av

liknande händelser sett ur deras perspektiv. Kanske skogsbolagen och skogsägarföreningar med flera menar att entreprenörerna inte har fattat hur extremt viktigt det är att en avverkning snart inte får kosta något, eller om någon säger hur sanningen ser ut är han eller hon illojal mot branschen och kan få sitt avtal uppsagt med omedelbar verkan. Det tragiska är att dessa kunder verkar vilja fortsätta med det destruktiva beteendet som entreprenörerna har mötts av under många årtionden och som skapat branschens dåliga attraktionskraft. Hur kan någon vettig människa tro att detta beteende är bra marknadsföring av branschen, eller att denna hantering av entreprenörernas villkor är trovärdig eller långsiktigt hållbar om vi vill rekrytera nya duktiga människor till skogsbruket?

Entreprenörerna har under många år skapat en ökad produktivitet i avverkningsarbetet, men verkar vara ensamma om att se detta. I föryngringsavverkning kan man snart påstå att man producerar nästan dubbelt så mycket som för 10-15 år sedan, självklart med mycket stora variationer beroende på var i landet man är och hur de skogliga förutsättningarna ser ut. Och de yttre skogliga förutsättningarna har dessutom blivit betydligt sämre, detta skriver i princip 100 procent

Sandström talar ut

gren man sitter på? av de svenska entreprenörerna under på. Att sen en maskinförare måste lägga mycket tid på administration, uppföljning, kalibrering och mycket annat jämfört med för 10 år sedan är ingen som verkar tänka på. Detta blir ju direkt synbart i dag 2012 på debiteringsgraden på en maskinförare. Hos vissa kunder ställs krav på tidsredovisning av stillestånd på ”minut nivå” för entreprenörens förare. Hur många branscher och svenskar skulle ställa upp på detta? Sen får samma förare veta av entreprenörens kunder att man är för lågproduktiv och att all utveckling som han eller hon bidragit med under många år nu nu helt bortglömd. Trots all ökning av produkti-

viteten under alla dessa år har inte något mervärde spillt över till entreprenörernas fördel. Nettovinstmarginalen har aldrig varit mer än några ynka procent och allt mervärde har tagits om hand av andra än de som skapat denna utveckling. Det är tragiskt nu när småföretagen är i stort behov av en buffert som inte finns, och som inte många kunder heller vill hjälpa till med att skapa. Jag hoppas att dessa skogsbolag och skogsägarföreningar inser vad man håller på med, och att man snarast omprövar sitt agerande mot entreprenörerna och går från ett utnyttjande till långsiktig samverkan. Detta eftersom vi som bransch alltid blir bedömda efter vad vi gör och inte efter vad vi

säger, och just nu i detta ögonblick håller dessa skogsbolag och skogsägarföreningars agerande på att såga av den gren som entreprenörerna sitter på, och går den av kommer det att drabba många fler led i vår skogliga kedja. Förhoppningen är att dessa skogsbolag och skogsägarföreningar börjar inse och vill förstå hur negativt alla dessa exempel påverkar branschens möjlighet till en framtida rekrytering, och att man ser till att man också ändrar beteendet så att man blir trovärdiga i sina uttalanden i rekryteringsfrågan. Annars är risken stor att det inte bara är grenen som går av utan att hela trädet får stora skador.

Ulf Sandström Vd SMF skogsentreprenörerna

Intresserad av att minska företagets utsläpp? Ring oss. Vårt senaste bidrag för en mer hållbar bilism heter Diesel Bio+ och består av hela 27 % förnybart drivmedel. När du tankar hos oss är du därför med och reducerar koldioxidutsläppen motsvarande 135 000* dieselbilar i månaden. Diesel Bio+ innebär samma låga koldioxidutsläpp året runt och du hittar den på 370 av våra stationer. Ring 020 - 85 86 87 för att minska företagets koldioxidutsläpp idag. Och läs gärna mer om hållbar bilism på okq8.se.

* Koldioxidminskningen för den förnybara andelen i OKQ8 Diesel Bio+ är beräknad enligt lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel (2010:598).

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2012

skogsfolk om resursfrågan

Vi frågade ordförande i landets skogsägarföreningar, där vissa hänvisade frågan vidare, samt till andra betydelsefulla personer i skogsbranschen om hur de ser på ansvaret i resursfrågan.

Vi ställde följande fråga:

Vem eller vilka anser du har ansvaret för att branschen har tillräckligt med resurser för att kunna klara avverkningsbehovet om fem år?

Här är svaren: Södra

Foto: Anna hult

Jag tror det är svårt att utkristallisera en eller flera aktörer, företag eller myndigheter som skall ha eller ta ansvar för en bransch och dess resurser. Resurserna, oavsett om det är avverkningar, transporter eller något annat styrs i mångt och mycket utav utbud, efterfrågan och lönsamhet. I botten måste det finnas en vidareförädlande industri som efterfrågar skogens råvara och har en god betalningsförmåga. Och i tillägg för Södras vidkommande skogsägare/medlemmar som vill driva ett aktivt skogbruk och får en tillfredsställande nettovinst vid avverkningar på sin skogsfastighet. Sedan måste självfallet det finnas en dialog och ett samarbete mellan samtliga aktörer och intressenter i en bransch. Allt från skolorna och dess utbildningar och praktikplatser till maskinleverantörer och entreprenörer. Detta gäller också på utvecklingssidan för att finna effektivare och mer skonsamma drivningsmöjligheter. Detta samspel, som redan finns idag mellan branschens olika aktörer måste fortsätta och fördjupas, då tror jag att det finns tillräckligt med resurser om fem år.

Håkan Svensson Skogsdirektör Södra Skogsägarna

SKOGSENTREPRENÖREn 5 • 2012

Foto: Norra Skogsägarna

Vem ska ta ansvar för resursfrågan? Norra skogsägarna

Frågeställningen tar upp risken för brist på framtida resurser inom svenskt skogsbruk. Norra Skogsägarna delar uppfattningen att vi inom skogsbranschen (skogsägare-beställare-utförare) har ett ansvar för att aktivt marknadsföra vilket behov och vilka möjligheter vi ser för de som skall äga och bruka skogen i Sverige. Med skogsbranschen menar skogsägarföreningarna som företräder privata, enskilda skogsägare som köper skogliga tjänster för avverkning och skogsvård men också skogsbolagen som brukar egen skog och även avverkar på uppdrag åt privata skogsägare. I skogsbranschen ingår givetvis skogsentreprenörerna som står för den dominerande delen av avverknings-, skogsvårds- och transportarbetet med anställda i sina företag. Skogsbranschen samverkar kring dessa frågor dels i lokala yrkesråd mot det yrkesorienterade naturbruksgymnasierna, dels i branschråd i samverkan med Arbetsförmedlingen men också i samverkan genom SLA, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, där kompetensförsörjningsfrågan legat högt upp på agendan de senaste tio åren. Detta arbete har varit framgångsrikt, långsiktigt och uthålligt. Aktiviteter som Skogen i Skolan, Sveriges Bästa Prao, Dra åt skogen samt FramFör är exempel på samverkan i branschen för att visa barn, ungdomar och samhället vad skogsbranschen kan erbjuda för produkter i ett uthålligt samhälle och vilka arbetsmöjligheter som finns i skogsbranschen. Resultatet av detta arbete är att naturbruksgymnasierna med skoglig inriktning ökat eller håller jämn storlek på elevkullarna, trots att födelsetalen är låga och sjunkande för de aktuella åldergrupperna som passerat utbildningssystemen de senaste åren. Förutom kunnig arbetskraft krävs givetvis en stabil verksamhet och rimlig lönsamhet för de som väljer att investera i skogsmark, skogsmaskiner eller annan entreprenadverksamhet. Vår uppfattning är att resursbalansen styrs av utbud och efterfrågan, vilket utmärker en fungerande marknad. De mer lönsamma företagen får fler förfrågningar och lättare att rekrytera personal samt erbjuds möjlighet att expandera sina företag. De mindre lönsamma företagen måste anpassa sin verksamhet eller avvecklas. Norra Skogsägarna engagerar

sig på flera sätt och bedriver näringspolitisk bevakning, såväl lokalt som regionalt och nationellt. Vi har utformat en plattform med rubriken ”En samlad politik för framtiden” som nyttjas i våra kontakter med politiker och myndigheter. I grunden är vårt budskap att vi vill skapa bra förutsättningar för ett aktivt och lönsamt skogsbruk. Fokus ligger på skogsbruk i ett företagsperspektiv, något som också gynnar skogsentreprenörer. Det som utmärker skogsentreprenadbranschen är att det ofta är en och samma uppdragsgivare/kundföretag som samarbetet bygger på. Förklaringen till detta är naturlig eftersom att entreprenören och uppdragsgivaren delvis har ett gemensamt intresse att värva nya skogsägare genom att uppträda gemensamt i marknadsföring eller helt enkelt verka som lokala ambassadörer.

Nils broman Skogschef Norra Skogsägarna

Skogforsk

Jag anser att alla som har intresse av att det faktiskt avverkas träd om fem år bär ett gemensamt ansvar för denna fråga. Ju större intresse, desto större del av ansvaret.

Magnus thor Programledare teknik på Skogforsk

Alfta skogstekniska Skogsnäringen har ett stort ansvar samt att myndigheterna möjliggör för olika utbildningsanordnare att genomföra olika utbildningar som svarar mot de kompetenskrav näringen har. Dessutom har olika intressenter i övrigt ett gemensamt ansvar för kompetensförsörjningen och även samhället i stort, då skogen och skogsbruket är så viktig direkt och indirekt för Sverige. Sedan har de olika aktörerna olika bevekelsegrunder för sitt engagemang i frågan.

Lasse Larsson Alfta Skogstekniska

Mellanskog och Norrskog har fått samma fråga men inte kommit in med något svar innan pressläggning.

Grepp och bärighet från världens ledande tillverkare av slirskydd.

SKOGSGRIP 130

SUPERSTUD 130TS

TERRA

ROCKY

PIGGELIN FLEX

MEGASTUD 160TS

GROUZER

TXL

GUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-890 00 www.gunneboindustries.com | sales@gunneboindustries.com

wow! nya

Boggi? Vi fixar bandet

outlander 500 dps ™

™

IntroduKtIonsprIs!

67.920:ca.pris exkl. moms (84.900:- inkl.)

extremt lättstyrd trestegsservostyrning (tri-mode dps™) Klassens starKaste motor! rotax® 499,6cc V-twin på hela 46 hk eFFeKtIV motorbroms som standard

Renovera dina band själv med Halvmånar. Nya boggiband från 400 mm till 750 mm. Dragande, bärande, miljöband. Brodd. Svetslänk.

Låsen finns i tre längder och två grovlekar 22 mm + 28 mm

brp.com can-am.se

MES - Smide Telefon: 0661-220 00 Mobil: 0702-03 34 84

inf0 @ messmide.se • www.messmide.se

Foto: Åsa sönnerby

Foto (även Mikael Skoglund): Elin sunesdotter

Stölder i skog, väg och anläggning

Göran Trangius, Larmtjänst

Ulf Sandström talade både på mötet i Stockholm och Arvika.

Koll på sina maskiner viktigt vapen mot stölder I kampen mot maskinstölderna pekar Larmtjänst på hur viktigt det är att ha koll på chassinummer men också att ha märkt och koll på serienummer på allt från rototilt till aggregat.

början av december hölls ett entreprenadseminarium av Larmtjänst, som ägs gemensamt av försäkringsbolagen, där Ulf Sandström från SMF deltog tillsammans med företrädare för polisen och Interpol i England samt personal från Larmtjänst för att ge sin bild av stöldstoppsprojektet och erfarenheterna av Blådiesel. I kampen mot maskinstölderna står SMF och Larmtjänst eniga om vad som behöver göras. En av de viktigaste åtgärderna för att få bukt med stölderna är att ha koll på chassinummer och att märka upp alla viktiga delar på maskinen. – Det är förvånansvärt många som inte vet chassinumret på en entreprenadmaskin värd flera mil-

SKOGSENTREPRENÖREn 5 • 2012

joner. Vet man inte chassinumret kan vi inte efterlysa maskinen. Men det blir allt bättre och vi ser fler och fler som inser vikten av ha koll på sina maskiner, säger Göran Trangius på Larmtjänst.

Han berättar att samarbetet i Europa gör att man med chassinummer eller märkta delar kan spåras upp, framförallt att Polisen kan efterlysa maskinen i hela Europa i Polisens efterlysningssystem. – Problemet med omärkta delar eller oregistrerade maskiner är att de kan säljas tillbaka till Sverige som ”vita” maskiner. Kan vi återföra stulet gods kommer stölderna att minska på sikt. Ett allt större problem är stölder av delar på maskinerna, något som gör behovet av exempelvis microdotmärkning viktigt. – Det blir vanligare och vanligare att de som utför stölderna vet exakt vad de är ute efter. Vår bedömning är att 80 procent av stölderna är väl organiserade. Vi har också sett en boom av stölder av rototiltar, gripar och aggregat. Är de inte märkta kan vi inte efterlysa dem. Även till exempel tiltar och gripar har serie-

nummer och det är väldigt viktigt att veta dessa nummer. En effektiv åtgärd som fungerar bra på entreprenadsidan är GEOfence. Det är en spårutrustning som för det första larmar när maskinen försvinner utanför sitt arbetsområde och sedan kan användas för att spåra maskinen. – Men som alla elektroniska system har det sin begränsning. Har man inte bytt batterier eller kontrollerat att utrustningen fungerar gör den ingen nytta, förklarar Göran Trangius.

Till sist vill han påminna

om vikten av larmkedjor där man larmar varandra och helst också polis om man ser något misstänkt. – Till exempel är bilar som smyger runt i skogen utan att man vet vad de gör där. Där ska man ta registreringsnummer och meddela detta till polisen och sina kollegor. Sedan är det jätteviktigt att höra av sig om man misstänker att någon försöker sälja en stulen maskin. Vi använder också omvärldsbevakning av dagstidningar för att spåra stulet gods, säger Göran Trangius på Larmtjänst.£

Stölder i skog, väg och anläggning

Stöldstoppsmöte i Arvika I stöldsstoppsmötet i Arvika deltog, förutom SMF, även bland andra Mikael Skoglund som är forensisk analytiker. Hans arbetshypotes är att de flesta stölder hör ihop och att det därför är mycket viktigt att anmäla alla stölder avsett värde och vad det är.

agen efter entreprenörsseminariet anordnade Stora Enso ett möte med anledning av den stora mängd dieselstölder och skadegörelse av skogsmaskiner som drabbat västra Värmland. Inbjudna var representanter från Polisen, SMF, Länsförsäkringar och verksamma entreprenörer i området

Mikael Skoglund från Polisen i Värmland.

Mikael Skoglund var en av talarna och han arbetar som forensisk analytiker. Det innebär att han analyserar kriminaltekniska fynd och ser om det finns samband. – Ofta går det att se mönster i hur brott har begåtts. Det gäller inte minst stölder. Han berättar att han arbetar efter hypotesen att de flesta stölder begås av personer som på något sätt ingår i större sammanhang. – Vad skulle en vanlig tjuv göra med flera kubik dieselolja? Jag ser det som sannolikt att de som utför

dessa stölder på något sätt ingår i någon form av organiserad brottslighet, säger Mikael Skoglund. Det är just därför som det är viktigt att anmäla alla typer av stölder. – En stöld av verktyg kan höra ihop med allt från stölder av maskiner till sommarstugeinbrott. Även om en enskild stöld inte går att lägga stora resurser på, blir det ett helt annat läge om det går att se större mönster, förklarar han. £

Sammanfattning av dagen

Tre punkter framkom som är extra viktiga för att bekämpa stölderna: 1. Samverkan mellan Polisen, skogsentreprenörer, åkare och anläggningsentreprenörer. 2. Märkning av diesel (Blå Diesel) och stöldbegärligt gods. 3. Anmäl ALLTID stölder och skadegörelse. Detta för att underlätta för Polisen att se samband och att dessa brott får en högre prioritet.

Vi hittar fram – överallt. Våra tankbilar når fram i hela Sverige. Slå oss en signal på 020-85 86 87. Vi levererar diesel, eldningsolja och bensin inom tre arbetsdagar.

För hela livet med bilen

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2012

högre kvalitet: Certifiering

Han är årets unga företagare Prismotivering

Marcus Vallström, 33 år, som driver företaget M. Vallströms Entreprenad AB i Skellefteå kommun fick priset för årets Unga Skogsmaskinföretagare.

M.Vallströms Entreprenad AB sedan nästan 10 år. Han har under dessa år målmedvetet på egen hand byggt upp Foto: Erland Segerstedt

tmärkelsen som är instiftad av SLA delades ut vid en ceremoni i Åre i samband med SMF Skogsentreprenörernas årsstämma. Prissumman uppgår till 50 000 kronor. SLA vill med priset uppmärksamma goda exempel på unga framgångsrika företagare inom skogsbruket. Förhoppningsvis kan priset inspirera andra att utveckla befintliga och nya skogsmaskinföretag. Marcus Vallström själv säger så här om utmärkelsen. – Jag är självklart hedrad och det känns som ett kvitto på att man gör rätt saker. Sedan har jag duktiga anställda, säger Marcus Vallström.

Årets pristagare Marcus Vallström driver sitt företag

företaget till vad det är idag; lönsamt, stabilt och kundorienterat. Företaget har fått mycket goda vitsord vid olika certifieringsrevisioner. Pristagaren är en sann

Björn Jonasson, SLA, med priset på SMF-stämman.

entreprenör och uppfyller alla kriterier som har satts upp för priset. 1 Ledarskap. Ledningsfilosofin präglas av att skapa engage-

Marcus Vallström.

Han har två anställda, två maskiner och kör själv. Halvatiden går till gallring och halva till slutavverkning. – Ska man få det att gå ihop måste man gör det mesta själv se över alla kostnader. Man får ingenting gratis, säger han. £

mang och delaktighet hos de anställda. Ansvarsområden delegeras till de anställda, tydliga mål sätts och följs upp och åtgärder görs för att skapa en attraktiv arbetsplats. 2 Företagaren satsar på hög produktivitet och god kvalitet i utfört arbete inklusive hög leveranssäkerhet. Kundnöjdheten är mycket god. 3. Sund ekonomi. Företaget har under pristagaren egen ledning skaffat en mycket stabil ekonomi med uppseendeväckande hög lönsamhet och det håller konkurrenskraftig prisnivå.

Regelrätt företag fick pris som årets nyföretagare Kapah Forest, med Henrik Andersson och Patrik Andersson i spetsen, vann pris som årets nyföretagare på företagsgalan i Umeå. Värt att notera: de har genomfört Regelrätt Entreprenad.

apah Forest vann pris som årets nyföretagare på Umeågalan som är stadens stora företagsgala. Motieringen löd: ”Ett lönsamt företag i en kapitalkrävande och konkurrensutsatt bransch. Årets Nyföretagare 2012 har lyckats bli en marknadsorienterad aktör inom landets basnäring och inom en verksamhet där man varit

SKOGSENTREPRENÖREn 5 • 2012

Henrik och Patrik Andersson.

aktiv under flera generationer.” Utdelare var Almi Företagspartner Nord och EntreprenörCentrum Västerbotten. – Det här är första gången vi prisat ett företag inom skogsnärningen. Det vi tycker är imponerande är att de lyckats etablera

långsiktiga kundkontakter från dag ett i en bransch med hård konkurrens, generellt låga marginaler och enormt kapitalbehov. Det visar på enormt mod att våga sats i en sådan bransch, säger Karolina Kollenmark Andersson på Almi Företagspartner. Hon lyfter också fram att kusinerna Henrik och Patrik Andersson tagit med sig den kompetens om skogsarbete som funnits i släkten i generationer, men som då bedrev skogsbruk med helt andra tekniska förutsättningar. – De har tagit fasta på dessa kunskaper och blivit en modern marknadsaktör som ligger i framkant inom sin bransch, säger hon. £

högre kvalitet: Certifiering

Allt fler väljer SMF-certifiering Många skogsentreprenörer har hittills visat SMF Certifiering AB sitt förtroende och ansökt om PEFC gruppcertifiering. Förutom redovisade företag ligger ett stort antal ansökningar under behandling.

AB K-G Skogstjänst A. Broströms Skogsentreprenad AB A-Gallring A. Johansson Skogsmaskiner F:a AKA-Skog Firma Alfta Skogstekniska Algerbo Skogstransporter AB Alhbin Skogsentreprenad AB ALVE Skogstjänst A Lövgrens Maskinavv AB Alenius Skog AB Amréns Skogsmaskiner Anders Björklund Skog AB Anders Eriksson Anders D. Skogstransporter AB Anders Fröding Anders Gustavssons Gräv & Skog AB Anders Maskin och Skogsservice AB Andersson Bengt Firma Anderssons Ren & Vilt AB Anderssons Skog o Gräv Andersson Uno Skogsmaskin AB Andåns Allservice Anton Kasselstrand Firma Ararps Skogsentreprenad AB Aronsson, Sven Backlunds Skog AB Bajlon Skog AB Barrsäter Skogs AB BC Gård AB Bengtsbo Skogsentreprenad AB Bensby Skogstjänst AB B. Eriksson Skogsentr AB Bernbo Skog o Jord Bernhards Skogstjänst Firma Bertil Persson Skogsentreprenad Berntsson Skog AB Bio Skog i Skellefteå AB Bjarnes Slutavverkning AB BJ Skogsservice Björk & Skog AB Björn & Fafas AB Björnsgård Traktor AB Bodafors Skogstjänst AB Boggas Skogstjänst Boråsens Skog R Johansson Borås Skogsavverkningar AB Boqvist Skogsvård och avverkning AB B-O Brantholms Avv. AB B-O’s Traktortjänst i Örträsk AB Bo Svensson Skogsentreprenad AB BP Skog i Delsbo AB Brantbo Skog AB Brandt i Uppför AB Brasab Skog AB Br. Bryntessons HB Br. Forslunds Entreprenad AB Br. Gannbäcks Skog AB Br. Jönssons Skogsentreprenad HB Br. Nordmark HB Br. Wiklunds Skog AB Brändbo Skog AB Bröd. Perssons Skogsmaskiner AB Br Söderströms Skogs AB Burträsk Skogstjänst AB BUWAB Skogsmaskiner AB Bäckströms Gräv & Skog Börje Larsson Firma Börje Persson Skogsentreprenad CJ Forest AB Christer Holmström Skog AB Claes Andersson Croon Skogsvård KB CS Dahlbergs Skog AB Curt Öhrns Skogsentreprenad AB Dahlin Skog AB Dahn Skog & Ved Dalabacken AB Dalfors Skogsentreprenad AB Daniels Skogsentr Järvsö AB Danielssons Skogstransporter AB Dannäs Skogsentreprenad AB Dan Tillgrens Skogsarbeten DCA Skogsentreprenad AB Degerslättens Skogsentr AB Dennis Röding DN Skogsentreprenad Firma D. Oscarssons Skogsentrepr. i Tolarp Drivarn AB D&S Skog & Entreprenad AB Dunbergs Skogsservice AB EA logging AB Edsén Skog och Hjort AB Edvinsson Skogsvård AB Eilert Olssons Skogstransporter Ekelunds Skogsvård i Östersund AB Eksåg Entreprenad HB Ela Skogsservice AB Emil Thorsson Skogsentreprenad AB Eng Peter Skogsentreprenad AB Engström Kvistare AB ENSAB Entreprenad i Od HB Entreprenadmaskiner i Strängnäs AB EPL-Maskin Firma

Eriksson Skog i Munksjön AB Erlandsson Bygg o skogsavverkning Eskelinen Skogsmaskiner AB E Åströms Skogstjänst AB F o A Skogstjänst AB Firma AJO Anders Jonsson Firma Bengt Andersson Firma David Eriksson Firma Kent Johansson Firma Kent Öhman Firma Krister Andersson Firma Lars-Göran Bratt Firma Magnus Berggren Firma Mats Gustafsson Firma Per-Axel Rolfsson Firma Per Fagberg Firma Per Månsson Firma Ricky Edlund Firma Samuel Filipsson Firma Sven-Erik Johansson Firma Tonny Jönsson Firma Ulf Westin Firma Wåhlin Agne Fjällsjö Skog & Maskin AB Fjällsjö Skog & Maskin AB Folkessons Skog AB Forestcat Loggiing AB Forsbergs Bygg & Anläggning AB Forsmo Åkeri AB Freddes Skogstjänste i Traryd AB Fredrik Huggare AB Fröbergs Skog Furulunds Entreprenad AB Fågelsund Skog AB Fällmyra AB Föllinge Energiskog Gateruds Gård G. Henryssons Skogsavverkn AB Gettjärns Skogsprodukter AB Gigsele Transport Br Englund AB GM Avverkningsservice HB Gottes Skog & Röj AB Grahns Skogstjänst Grinduga Skogsentreprenad AB Grundbergs Skogstransporter AB Grundfors Skogsmaskiner AB Gräv o Skog Gunnarssons Jord & Skog AB Gunnar Andersson F:a Göran Persson Göranssons Skogsentr AB Gösbo Skogstjänst Firma Hagifa AB Hansson i Röke AB Hallsta JSM Hallvikens Skog AB Harry Haglund Skog AB Hassela Skogsentreprenad AB Hedemora Skogstjänst AB Hedesunda Skogsgallring AB Hedlunds Entr. AB Hedlunds Skogsmaskiner i Björna AB Hedströms Skog AB HEMAT AB Henrik Jönsson AB Henrik Lundén Henriksson Bodin i Delsbo AB HG Skog och Entreprenad Firma H Norgren Entreprenad AB HN-Skog AB Hova Skog AB HTG Skog AB HTP Skogsentreprenad AB Huaberg Skogstjänst AB Hultsjö´s Skogsmaskiner AB, L-G Husby-Oppunda Jordbruks AB Husby Skog AB HW Skogsentreprenad Hylletofta Skogs AB Håkab Sveg AB Håkanssons Jord o Skogstjänst Härnöskog AB Hästens Storskogsentreprenad AB Högbergs Maskintjänst Höggärdets Skog & Maskin Höglunda Skog AB Högås Skog AB Inge Gustafsson Skogstransp AB Inge Larsson Ingemar Steneteg Ingvarssons Skogsentreprenad AB Intrepid Expeditions Swe Isakssons Terrängtransport AB Israelssons Skogstjänst AB J Amréns Skogsmaskiner AB Jannes & Pelles Skogsavverkning AB Jenny Lundkvist JMB Skogsentreprenad AB JBs Gallring AB JC Gallringsstjänst AB Jeans Skogsavverkning J-E Ellström AB J Dahlqvists Skog AB JiKå Gallring AB JiPe Skog och Trä AB

J Jonsson Skogs AB JoDa Skogsentreprenad AB Joema Skog KB Johan Adolfssońs Skogstj AB Johan Larsson Skogsservice Firma John Larssons Skogsentreprenad AB Johnsson B. Arne Jon Andersson JP Forest AB Juktåns Skogstjänster AB Jutos Skog AB J W Skogstjänst AB JWS Skogsdikning Jämt-Zäta Skogstransporter AB Jönsson Jord & Skog AB Kalvsbäcken Skog AB Kantsjö Skogstjänst Kapah Forest AB Karl-Göran Johansson Firma Karl-Willy Karlsson Skog AB KenJo Skog AB Kenneths Skotartjänst Firma Kents Skog o Maskin Kents Skogsavverkningar AB KGM´s Skog AB KG Johanssons Skogs AB K. F. Skogsavverkningar AB Kjell Arvidssons Skogsservice HB Kjell Pettersson KM Gallring AB Kolsebro-Snötomta Skogsavverkning AB Komsta Skog AB Konradsbo Skogstjänst AB Krogsereds Skogsentreprenad AB Kroksjö Skogs Entreprenad AB Krokström Per Maskingallring AB Krångelbygget AB K. Thullnérs Skogsentreprenad Kurt Nyströms Skogsmaskiner AB KvistarLundqvist AB Kågedalens Skog AB Kärdeviks Skogsentreprenad AB Lama Skogstjänst HB Landby Forest AB Larsens Skogsmaskiner AB Leif Åke Magnusson AB LE Skogsavverkning AB Lillfole Skog & Ved Rickard Hansson Firma Lindbergs Pröppsdrivning AB Lingärdets Skog AB Lisells Entreprenad AB Lisselåkers Lantbruk Lissjanis Skog AB Ljungskile Skogs AB Ljusnans Skogsvård AB LM Nyströms Skog AB Lohen AB Lönnemåla Skogsavverkning MAK AB Marbexhults Skogsentreprenad ”Markberedning Skog o Miljö Leif Nilsson” Mark & Skog i Skifors AB Markus Nilsson Skog Maryd Skogsentreprenad Mattias Skogsservice i Hörby AB M Björk Skogstjänst Mekanav AB Micke Fransson Skogsentrepr AB Midskog Entreprenad AB Mikado Forestry APS Mikael Eriksson M. Jonssons Åkeri AB MJ Skog och Trä Mjölsereds Skog & Maskin F:a Mnordin Skogstjänst AB Mo-dig AB MoElit Skog AB M Norkvist Skogsavverkning AB MT Gallrarna i Skorped AB Munsvattnets Skogsdrivningar AB N. Bengtsson Skogstjänst AB NG Forest AB NH Skogsentreprenad AB Nitro Skog AB Nockeröd Jord & Skog Nordmalings Skogsmaskiner AB Nordmalings Skog & Mark AB Norman o Son Skogsavverkning AB Norrträd AB Norrhuggarna AB NRN Maskin AB Olas Virkestransporter Olle Holmberg Skog Oredssons Skogsentreprenad AB Orrefors Skogsentreprenad AB Orsa Skogsavverkningar AB Oscarssons Skogsentr i Tolarp AB P. Blomstedts Skogsentreprenad AB PEBs Skogsentreprenad AB Pelle Rönningås AB Pelles Skogstransporter AB Peter Lundquist Skogsentr AB Peters Skogstjänst Peter Sundh Entreprenad AB Petrus Skogstjänst AB P. Halvarssons Jord & Skog AB P-O Gunnarssons Entreprenad Firma Putte Anderssons Skogsentrepr. AB Pyrola Skog AB P-Å Åslund Skogsentreprenad Firma Pär G Texmo Quickwood AB Qvarnsjö Skogstjänster AB R & G Skogsentreprenad Ragnarssons Skogsentreprenad AB

Ramnebergs Skogsentreprenad Rejmyre Skogsmaskiner AB Rensby Skogsavverkning AB Resele Skog AB Rickarums Skogstjänst AB Roger & Sörens Skogsentr. AB Rotviks Skogsservice Rooth Skogsvård AB Rotudden Skog AB RW Skogsmaskiner AB Rune Nolåkers Rya Skogentreprenad AB Ryttwood AB Röjar’n i Lillviken AB Rönningås Skog AB Firma Rönntorpet Saxebo Skogsavverkningar Scandimark EOOD SB Skogsfrakt AB Sjöns Jord o Skog AB Sjöös Skogstjänst AB Skattunge Trä ek. för. Skog & Mark H Hermansson F:a Skog o Marktjänst AB Skog & Maskin Logging i Norr AB Skog & Trä Torup AB Skogsby Skog Skogsarbete i Väst AB Skogsavverkarn i Jörn AB Skogsdrivning L. Karlsson AB Skogsentreprenad Br. Nilsson AB Skogs-Larsson AB Skogsmulle AB Skogs & Naturvård Skogsnicke AB Skogsteamet i Heby AB Skogstjänst i Dalarna AB Skogstjänst i Lövestad HB Skogstjänst i Söräng AB Skogsvård Lars Edsvik AB Skotar Anders AB Skotarn i Sörmland AB Skålarps Skogsentreprenad AB Sluthuggarna AB Smååkrans Maskin Firma Snårbergets Skog & Konsulttjänst AB Sonö Jord - Skog AB Stefan Holmgren LBR Stefan Karlssons Skogsservice AB Strandbergets Skog AB Stuguns Entreprenad AB Sundlings Skogsservice AB Svedja Skog AB Svenssons Skogsavverkning AB Sydostavverkning AB Sören Hedlund Gräv o Skogsentreprenad Tabergs Skogsentreprenad AB Tanums Skogsmaskiner AB Tallroths Skogskörningar AB Tallywood AB TB Skogstjänst AB TES Entreprenad AB Thilén Skogsteknik AB Thörnwalls Entreprenad AB Tjurkhult Skogstjänst AB Tjust-Eds Maskin AB TokLog AB Tomas Lundqvist Skogsmaskiner AB Tomas Lövgrens Skogsmaskiner AB Tommy Johansson Tore Jonsson i Ö-vik AB Torps Gallring AB Torstenssons Skog o Markservice TP Skog Firma Trissan AB TS Skogsavverkningar AB Tuna Skog AB Töre Skogsbruksservice UB Skotning Ubergs Skogsavverkning AB UGB Skogsservice HB Ugglereds Skogsavverkning AB Ulf Hektors Skogsentreprenad Ulf Johanssons Skogsavverkningar Ulf Westin Firma UrJo Skogstjänst HB Valbo Entreprenad AB Valtons Skogstransporter AB Vekakärrs Skogsentreprenad AB Verest AB Vesterlaus AB ViBLa AB Vistab i Vindeln AB Vrigstads Alltjänst AB Väckelsångs Skogsmaskiner AB Västanås Gård AB Västavverkning AB Västraby Allservice AB Wedins AB West Valley Logging AB William Erikssons Skogsentr. AB Wintax Maskin AB WJ Skogstjänst AB Wood Service Mitt AB WOSA AB Y. Berggrens Jord & SkogsEntreprenad Yxefalls Skogstransporter AB Åkershultsskogstjänst AB Åsebo Skog AB Åseda Skogsentreprenad AB Åtorp Skog Älvsätra Skog AB Ö-F. Skogshantering AB Örn Skog AB Österby Gallring AB Österrike Skog AB Östgöta Skogsentreprenad AB

Saknas ditt företag? Besök www.smfcert.se för information och ansökningshandlingar.

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2012

Bortsättningsövningar

Fördjupade kunskaper i bortsättning Företagare gick kurs i Norr För många av SMF:s medlemmar är objektsvisa bortsättningar en grund för den ersättning som man får efter utfört arbete. Efter önskemål från medlemmar anordnade därför SMF i höstas två egna kurstillfällen på försök i norra Sverige.

Två av SMF:s företagsutveck-

lare, Björn Åslin och Rikard Ålstig, höll i de båda utbildningstillfällena som denna gång genomfördes i Bispgården samt Lycksele med medlemmar som har SCA Skog som kund. – För flera korrektorer som i dag används i bortsättningen finns det tyvärr lite för dåliga definitioner om hur de ska tolkas och regleras, säger Björn Åslin på SMF. Därför lades tyngdpunkten i den praktiska delen av denna utbildning på de korrektioner som har tydliga definitioner och där det finns bra mätningshjälpmedel att ta till. Exempel på sådana korrektioner är lutning, ytstruktur, stamtäthet och underväxt.

För att mäta terrängens svå20

SKOGSENTREPRENÖREn 5 • 2012

righet krävs det att man planerar väl innan man kommer ut i fält. Traktdirektiv med bra kartmaterial som har utmärkta höjdkurvor behövs, samt att man i fält lägger ut och genomför provytorna på rätt sätt. Som förberedelse inför den praktiska delen av utbildningen användes bland annat stereobilder och deltagarna tittade på de olika provytor som finns med i Skogforsks Terrängtypschema. – Redan under kursdagarna fick vi frågan om vi kan anordna fler liknande kurstillfällen, säger Rikard Ålstig på SMF.

De företagare som var med dessa dagar fick snabbt klart för

sig nyttan av denna utbildning och många ansåg även att deras anställda behöver fördjupade kunskaper i ämnet. Alla förare som dagligen kör över hela objektet bör ju även kunna bedöma avvikelser i den objektsvisa bortsättningen som är gjord. En hel del kunskap i ämnet fanns hos alla deltagare sedan tidigare. Det gjorde att diskussionerna inom de olika grupperna blev livlig under de praktiska övningarna. Erfarenheter i ämnet utbyttes och kontakter knöts. – Vi tror att alla deltagare fick med sig några nya verktyg samt ökade kunskaper kring bortsättning efter dagen, sammanfattar kursledarna, Björn Åslin och Foto: Rikard Ålstig

eori blandades med praktik för att öka medlemsföretagens kompetens inom ämnet och de två kurstillfällena blev mycket uppskattade av deltagarna. Förmiddagen genomfördes inomhus med grundläggande teoretisk genomgång. På de korrektioner där det finns tydliga definitioner fördjupade deltagarna sig med praktiska övningar under eftermiddagen.

Diskussionerna inom de olika grupperna blev livlig under de praktiska övningarna.

Björn Åslin (stående) höll tillsammans med Rikard Ålstig i de båda utbildningstillfällena som genomfördes i Bispgården och Lycksele.

Foto: Rikard Ålstig

Bortsättningsövningar

Rikard Ålstig. £ För att mäta terrängens svårighet krävs det att man planerar väl innan man kommer ut i fält. Traktdirektiv med bra kartmaterial som har utmärkta höjdkurvor behövs, samt att man i fält lägger ut och genomför provytorna på rätt sätt. Som förberedelse inför den praktiska delen av utbildningen användes bland annat stereobilder och deltagarna tittade på de olika provytor som finns med i Skogforsks Terrängtypschema.

Allt för

skogsentreprenörer!

Donaldson Filtersystem

Slangpressutrustning

Sauer Danfoss Hydraulmotorer

PASSION FÖR SKOG INBYGGD I TEKNIKEN Bucher Sågmotorer

Top Air Föravskiljare

Packningssatser

Med Cranabs nya FC-serie är din maskin redo för framtiden!

www.cranab.se

Kontor: +46-292-10630 Mobil: +46-70-2002895 Fax: +46-292-10550 www.enskedehydraul.se SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2012

Tomten klappar till

SMF-tomten delar ut klappar SCA: EN NY TUMSKRUV för den gamla är utnött efter det senaste årets prispress på entreprenörerna. Södra: ETT SKOGSLEXIKON PÅ ALLA SPRÅK så de kan kommunicera med alla deras nya entreprenörer från hela världen som kör billigare än de lokala svenska entreprenörerna. Monica Stridsman:

En ny vågskål som kan börja väga över mer mot produktion än mot miljöhänsyn.

Marie Wickberg:

Får en stor julstjärna för sitt mycket uppskattade föredag på SMF:s årsstämma.

Skogforsk: Nytt balanssinne som kan balansera entreprenörernas och bolagens önskemål på rätt sätt.

Skydda skogen: Ett nytt elstängsel så de kan hägna in sin egen skog och skita i andras.

WWF: En ny lagbok så man

slutar dela ut priser till människor som bryter mot lagen genom civil olydnad.

Kung Carl XVI Gustaf: Ska få den största och mjukaste julklappen av alla för sitt beslut att inte dela ut priser till människor som begår civil olydnad.

Alla kunder som säger upp avtal med entreprenörerna: En stor väckarklocka som kan väcka dem ur djupsömnen.

Alla fristående företagare:

En stor julklapp till alla fristående företagare som tackar nej till skambud.

SMF-tomten önskar alla (till och med våra värsta fiender) en riktig god jul och ett gott nytt skogsår 2013. 22

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2012

TRANSPORTTANKAR I PLAST 125, 200 och 430 liter 430 liter

• Lätt och smidig • Ingen besiktning, ADR-undantag • 12 volts dieselpump • Inbyggt fäste för automatpistolen

Vad vill du få ut av din försäkring?

Tillval till 430 l tanken: • Skyddslock • Nivåmätare 125 liter

200 liter

Svensk Skogsmaskinförsäkring erbjuder en försäkring som är anpassad till dina behov som skogsmaskinsägare. Du som har köpt en nytillverkad skogsmaskin har nu också möjlighet att prova på Just nu! vår försäkring i 6 månader Förmånligt prova till ett extra förmånligt pris. på pris!

Tillval: • 24 volts pump • Digital pumpvolymmätare

CISTERN I MILJÖLÅDA MED REGNKRAGE Finns i storlekarna 2 000-10 000 liter

Välkommen att kontakta oss på 026-51 52 09. Cistern på bilden är extrautrustad med gavelskåp samt pump.

www.abg.se

Huvudkontor:

Distriktskontor:

Oxelgrensv. 25 • 152 42 Södertälje Tel 08-549 530 00 • info@abg.se

Mogatan 6 • 254 64 Helsingborg Tel 042-15 92 15 • info@abg.se

Kapsvärd Allt för skogsentreprenören – En leverantör räcker!

Få ett gratis nosekit för varje RSN-svärd. Gäller tom 15/12 -12

42 48 54 59 / 60 64 67 75 80 / 82 90 Nosekit

479:479:479:479:479:489:489:489:489:-

Sänkt pris 479:479:479:479:479:489:489:489:489:-

419:429:449:459:489:509:-

419:429:439:459:469:479:499:519:529:-

rabatt Vid köp av 120 kedjor. a Gäller även tillsamans med andr

Sågkedjor 1,25:1,35:-

RMH 1,29:1,29:-

. Gäller tom 31/1 -13

KAMPANJPRIS 2.0mm

0278-450 22 • www.samsons.se info@samsons.se

419:429:439:459:469:479:499:519:529:-

Vid köp

1,35:1,45:- 1,27:-

489:509:519:529:549:569:579:129:-

Standard ord. pris

KAMPANJPRIS 2.0 mm. Gäller tom 31/1 -13

399:409:419:429:449:459:469:-

rabatt

Gäller även ti av 20 svärd . llsam kampanjerbj ans med andra udanden

kampanjerbjudanden

Priser per drivlän

Bredd 1,6 mm 2,0 mm

RSN (Lös topp)

RMHS – 1,39:-

Softshelljacka på köpet Vid köp av 15 svärd samt 30 kedjor från Gäller tom 31/12 -12

Bandlås • Boggieband • Broddar • Däck • Filter • Gripar • Kedjor Markberedningständer • Matarhjul • Märkfärg • Oljor • Slirskydd • Svärd

Alla priser är exkl. moms

RSN Kampanj!

Längd (cm)

Stämman och mässan i åre

Succé för stämma och mässa – i år igen

Det kom mängder av deltagare och utställare till SMF-stämman med tillhörande mässa i Åre. – Vi slog deltagarrekord för en stämma utanför Stockholm, säger SMF:s vd, Ulf Sandström.

et blev precis en så bra stämma och så många deltagare som SMF:s vd, Ulf Sandstöm, hade hoppats på. – Att locka så många av våra medlemmar till en stämma 60 mil från Stockholm är inget mindre än ett tecken på hur betydelsefull stämmohelgen blivit för våra medlemmar. Dessutom blev mässan en succé med välfylld mässhall och en stor del av de viktigaste leverantörerna på plats, säger han. Cirka 520 deltagare kom till stämmohelgen på Holiday Club i Åre och stämningen var på topp hos alla ditresta.

SKOGSENTREPRENÖREn 5 • 2012

Under stämmohelgen delade personal och styrelse ut SMF-badhanddukar åt alla besökare.

– Det som gör helgen så värdefull för deltagarna är att så mycket finns på en och samma plats. Här finns tid att prata med styrelsen, andra medlemmar, kollegor, utställare och att bara umgås under trevliga former. Samtidigt pekar Ulf Sandström på hur mycket information som ges hur många viktiga frågor som diskuteras under stämmohelgen. – För att hänga med i vad som händer är det jätteviktigt att vara

med. Jag tycker att vi är duktiga på att föra ut information genom de många möten och kanaler som vi använder, men det är självklart att stämmohelgen är ett unikt tillfälle att få reda på och diskutera en mängd av viktiga frågor. – Har man inte tagit chansen tidigare att vara med ska man direkt boka in nästa års stämmohelg i Stockholm som hålls 7-9 november.Plats meddelas vid ett senare tillfälle, säger han. £

Stämman och mässan i åre

Rätt upplägg för lyckad familjehelg I år hade SMF valt ett upplägg där man hoppades locka hela familjer till stämmohelgen, något som lyckades. – Vi kompletterade tidigare års upplägg med stämma, mässa, boende och mat på samma hotell med upplevelsebad, godisregn och aktivitetsrum för ungdomar, som verkligen slagit väl ut, säger Ulf Sandström, SMF:s vd. £

Trubaduren Stefan Nordlander hade en egen fanclub i Ada och Axel Persson från Bygdsiljum. Bakom vagnen står barnens mamma, Maria Berggren. Pappan heter Jonny Persson.

Anna Verdin och Linda Jöfelt på Easy Conference hjälper Ulf Sandström med stämmohelgens stora godisregn som mer kom att likna ett skyfall.

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2012

Stämman och mässan i åre

Leveransavtal ”Maskin 03” klart Nu har GRG-gruppen i SMF förhandlat klart leveransavtalet ”Maskin 03” tillsammans med Maskinleverantörerna. Men fortfarande återstår mycket jobb.

et faktum att GRG-gruppen (Garanti- och ReklamationsGruppen) förhandlat fram ett nytt leveransavtal tillsammans med Maskinleverantöerna innebär inte att man på långa vägar är klar med hur detta avtal slutligen ska

tillämpas och tolkas. – Vi har ett digert arbete kvar med detta och att utarbeta de allmänna råden och hoppas kunna vara klara en bit in på 2013, säger

Ulf Sandström som ser avtalet som en milstolpe. – Nu har vi ett leveransavtal att förhålla oss till och slipper famla i mörkret, säger han. £

Här är alla som sitter med i grg-gruppen I förra numret var inte redovisningen av GRG-gruppen komplett. I GRG-gruppen ingår: • Ulf Sandström, sammankallande, epost: ulf.sandstrom@skogsentreprenad .nu • Lennart Granqvist, Jämtland, epost: lennart.064220051 @telia.com

• Håkan Dunberg, Småland • Mats Ågren, Uppland • Pelle Rönningås, Medelpad • Dan Johansson, Borås Ärenden skickas med fördel till de två förstnämnda till de e-postadresser som angetts.

Ingen panik med att kunna dokumentera sina kunskaper i motorsågsanvändning Den nya lagstiftningen

om att man måste kunna dokumentera sina kunskaper både teoretiskt samt praktiskt i användning av motorsåg, börjar inte tillämpas förrän i januari 2015 SMF meddelar att alla som idag använder motorsåg kan ta det lugnt. – Ha ingen panik och gör inga förhastade utbildningsinsatser.

SMF tillsammans med andra i branschen, jobbar nu aktivt med att försöka ta fram enkla modeller och sätt för att kunna bedöma kompetensnivån på de med lång erfarenhet och handhavande av motorsågsarbete. Arbetsmarknadens parter strävar efter att hitta enkla sätt där dagens yrkesverksamma skogsar-

betare ska kunna påvisa sin kompetens. – Just nu är det bästa rådet att ha is i magen och avvakta, det är ändå två år kvar till kravet ska vara uppfyllt. Till dess ska förhoppningsvis alternativ till Motorsågskörkort finnas för de med lång erfarenhet och goda kunskaper, förklarar SMF.£

TSG-gruppen vill driva på utvecklingen Varför ska SMF vara med i TSG? Den frågan besvarade Lennart Larsen på den presentation som han och Eddie Edwinsson höll om TSG under stämmohelgen. – Jo, för att vara med och driva den tekniska utvecklingen av det svenska skogsbruket i den riktning vi vill.

ennart Larsen menar att SMF är så pass stora, med över 900 medlemsföretag som samman26

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2012

lagt äger över 2000 maskiner. Detta faktum gör att SMF, tillsammans med sina medlemsföretag är bäst lämpade att driva på den tekniska utvecklingen, enligt honom. – Vem ska vara med och driva utvecklingen om inte vi. Skulle inte vara med i TSG då skulle våra kunder göra det och det kan aldrig vara riktigt, säger han och fick medhåll av Eddie Edwinsson, som höll i TSG-presentationen tillsammans med Lennart Larsen. – Det absolut sämsta vi kan göra är att sätta oss på läktaren och låta de andra leka, menar han. £

Eddie Edwinsson och Lennart Larsen.

Fredrik Gunnarsson är ny Tekniska samverksamsgruppen, TSG.

Stämman och mässan i åre

Vill öka tryggheten

Marie Wickberg från Näringsdepartementet var på plats för att prata om satsningen på ”Skogsriket”. Men i sitt tal framförde hon också sin syn på skogsentreprenörernas vardag. Citatet till höger är hämtat ur hennes anförande. I den digitala versionen av tidningen, som du hittar på SMF:s hemsida, finns här en länk till en ljudupptagning av hela hennes anförande. www.skogsentreprenad.nu

””Vi behöver fler skogsmaskinförare. Men, och nu är jag hård, jag skulle inte välja att bli skogsmaskinförare i dag. Jämfört med det jobb jag har i dag som är hyfsat nio till fem och där jag vet ganska exakt vad jag får in i lön varje månad. Det är klart att det är jädrigt tufft att rekrytera till en bransch som ibland har lönsamhetsproblem, där man får skiftjobba, där man får ta ett jättestort eget ansvar och där man ofta är egenföretagare. Här måste man jobba med att förbättra villkor och förbättra lönsamhet för att förbättra branschens attraktionskraft, för det finns många positiva saker med att jobba i skogen. Här har man ett väldigt arbete framför sig. Det går inte att rekrytera för rekryterandets skull. Det kommer inte att magiskt uppstå människor som vill jobba som maskinförare, bara sådär, utan det handlar om att skapa en attraktiv arbetsmiljö och en attraktiv bransch. … Ur mitt perspektiv, som är politiker, kan jag lätt koppla det här till det jag pratade om tidigare – ett hållbart skogsbruk. För ska vi lyckas med det måste ni ta rätt beslut, vara välutbildade och trygga i det ni gör och man får inte heller ha för hög press på sig när det gäller kostnad och tid om man ska klara av att ta rätt beslut i varje läge för att ha ett hållbart skogsbruk. Det här håller nämligen ihop. Både strukturrationalisering och kompetensförsörjning hänger ihop med om vi kommer att klara av att ha ett hållbart skogsbruk framöver.”

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2012

stämman och mässan i Åre

Att kalla torsdagens ”get together” för en succé är ingen överdrift. Här samlades en bra bit över 200 personer för att minga, träffas och trivas.

Många tog chansen till ”get together” En bra bit över 200 personer hade kommit till Holiday Club i Åre för torsdagens ”get together” och bowlingmästerskap.

ullsatt, festligt och bowlingaktivt. Så kan man sammanfatta torsdagens tjuvstart av stämmohelgen. – Vi började med konceptet att inleda stämmohelgen med en samling redan på torsdagen för de som då hade rest ner till Infra City i Upplands Väsby utanför Stockholm. Det var mycket uppskattat så vi såg till att göra något liknande i år, men då med fler aktiviteter. Att vi var just på det här hotellet gjorde ju självklart sitt till, säger SMF:s vd, Ulf Sandström. I hotellets ”Sportsbar” var det 28

SKOGSENTREPRENÖREn 5 • 2012

fullt på torsdagkvällen av SMFmedlemmar, deras familjer, utställare och andra stämmo- och mässbesökare. Det spelades bowling, kördes bilsimulator och spelades minigolf. – Det verkade som alla trivdes och umgicks under kvällen. Vår personal gjorde verkligen ett fantatiskt jobb med bowlingen. Ett tag kändes det som hela stämman var och spelade bowling samtidigt, det var fullt på alla de åtta banorna, berättar Ulf Sandström.

Trekamp (lagledare) 1:a: FDT Harads (Susanne Nyström) 2:a: Team GoneÅre (Johan Adolfsson) 3:a: Piteelit (Karin Westerlund)

Att konceptet med en ”get

Skyttetävling-lag Vinnare: Grankottarna (Erik Andersson)

together” kommer att få en efterföljare även till nästa års stämma är självklart. – Vi har sett hur uppskattat det är att få träffas, trivas och mingla lite innan stämmohelgen startar, så det är klart att det blir en ”get together” även nästa år, säger Sandström. £

Många tävlingar många vinnare Under stämmohelgen hölls en rad tävlingar. Förutom torsdagens bowling avgjordes en trekamp , en skyttetävling och en tipspromenad i mässhallen. Vinnare bowling Herr: Raymond Wedin Dam: Sandra Westman Barn: Lina Rönningås

Tipspromenad 1:a Björn Eriksson 2:a Linus Rönningås 3:a Ulrika Blixth Gunilla Löfstrand Maria Pålsson Ake Dahlqvist

RH-Pusher Trädfällriktare -

6 st olika modeller lyftkraft från 1,5 ton till 3,6 ton utväxling från 20 ggr till 50 ggr marknadsledande robust konstruktion minimalt underhåll

Din leverantör av Trailers för Entreprenad, Lantbruk och Lastbil

Syd Produkter AB www.sydprodukter.se

För mer info kontakta Din motorsågsåterförsäljare eller

Reipal AB

Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84

Känner du någon som borde läsa skogsentreprenören? Skicka ett mejl till k.wannman@skogsentreprenad.nu

TillsamMans ser vi till att fler läser tidningen.

Skogsmaskintrailer Längd 13 900mm Bredd 2600 mm Höjd 500 mm Lastkapacitet 30 alt 35 ton Styrande axlar Fjäderassisterade ramper Övre Ämnebodav. 39-30, 376 92 Svängsta

Tel. 0454-572 001 jonas.sydprodukter@telia.com

FoREST king F

Som hemma i skogen Den känsliga kontakten kräver passion och närvaro. Vi känner skogen och de utmaningar som den moderna skogsavverkningen ställer. Med flera decenniers erfarenhet. Med respekt för miljön.

Nokian Däck AB Box 3002, SE-195 03 Märsta Metallvägen 34, SE-195 72 Rosersberg Tel. 08-474 74 40 Fax. 08-761 15 28 www.nokiantyres.se

stämman och mässan i Åre

Nu ska regionråd bildas i hela landet Som de flesta redan uppmärksammat och fått information om på respektive sektionsmöten, har SMF bildat regionråd. Det kan inte undgått många att SMF skulle bilda regionråd

efter en massiv informationskampanj runt om på landets sektionsmöten bland annat. Under stämman togs det formella beslutet om att bilda regionråd som en kanal in i styrelsen. Det kommer nu att bli en uppgift för SMF:s styrelse att besluta hur många regionråd som ska fin-

nas runt om i landet. Regionrådens uppgifter kommer att bland annat vara ett forum för diskussion, referernsgrupp för styrelsen, företräda sektionsmedlemmarna i olika frågor och att ge förslag på ledamöter i valberedning vid ordinarie föreningsstämma. £

Uppskattad styrelsehearing

Under lördagen fick

SMF:s medlemmar, underledning av ordförande Lars-Göran Göransson, möjlighet att få svar direkt av SMF styrelse vid den styrelsehearing som hölls. Allt från sektionsmotioner till certifieringsfrågor diskuterades under hearingen. £

Det här är SMF:s styrelse

SMF:s styrelse, från vänster: Jörgen Westerlund, Lars Göran Göransson, Håkan Dunberg, Tommy Norman, Bernt Hermansson , Lisa Johansson, Ulf Sandström och Carita Bäcklund (bilden intill). 30

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2012

stĂ¤mman och mĂ¤ssan i Ă&#x2026;re

Det var fullt upp hela helgen

Det var fullt med folk i mĂ¤sshallen och utstĂ¤llarna fick full uppmĂ¤rksamhet frĂĽn besĂśkarna.

Bandet StĂ¤ndut blakk stod fĂśr underhĂĽllningen under middagen. Sedan blev det dans med ett helt annat band. Fullt upp i SMF:s monter

Vill du se mer? PĂĽ webadressen: http://bit.ly/smfstamma Kan du se fler bilder frĂĽn helgen.

Det var god mat och hĂśg stĂ¤mning under lĂśrdagens stĂ¤mmomiddag.

Monrad Lassemo frĂĽn SMF:s norska motsvarighet, MEF, var pĂĽ plats och hĂśll tal.

! ! !

SKOGSENTREPRENĂ&#x2013;REN 5 â&#x20AC;˘ 2012

stämman och mässan i Åre

Vi frågade utställarna på mässan

Vad är det viktigaste med att vara på SMF-mässan • Vad vill ni prata med kunderna om

Tomas Smedäng, Trygg Hansa Att få träffa alla medlemmar och prata försäkring. Över 50 procent av alla medlemmar har sina försäkringar hos oss, så det här är ett gyllene tillfälle att få träffa dem ansikte mot ansikte. Vi håller på att lansera den här sjukvårdsförsäkringen där vi gjort ett avtal med SMF. Den innebär att man får en ”genväg” förbi landstingskön för att få snabbare vård.

Bo Johansson, SP maskin Det är ju entreprenörerna, våra kunder, som är här. Det är ju våra produkter och prata med dem om fördelar med våra produkter.

Hydroscand Skapa kontakter är det viktigaste för oss. Om man jämför med Elmia är den här kvalitativt bättre. 32

Tomas Jonsson, HSP-gripen Det är kontaktytan mot våra kunder. Det är ett ypperligt tillfälle att träffas, samla in synpunkter och följa gjorda affärer, inte så mycket att göra nya.

Stefan Ljungberg, Bracke Forest. Kundkontakterna. Alla som är här är antingen kund eller potentiell kund. Det är ingen annanstans det är så hög kvalitet på kunderna som här.

Göran Nyberg, Olofsfors AB Träffa entreprenörer som kör ute i skogen. Eftersom vi inte jobbar med slutförbrukare utan med återförsäljare får vi sällan träffa entreprenörerna, då är det här ett jättebra tillfälle att få träffa entreprenörer. Vilka band de ska ha till vilken maskin och vilken körning.

SKOGSENTREPRENÖREn 5 • 2012

Dan Ingemarsson, Gremo Det är för att synas och träffa kunder. Sedan vill vi prata om våra nya produkter i synnerhet, skördaren 1350 och det programmet som vi presenterar.

Bo Axelsson, Agro Oil Syns man inte så finns man inte. Det är användarna av våra produkter som finns här och visa kedjesmörjningen och högteknologi på hydraulolja.

Eero Lukkarinen, Ponsse Viktigaste är att naturligtvis att träffa kunder och leverantörer. Det som är bra är att det är branschfolk här och att mässan är så trevlig och att man får prata med proffs.

Robert Nilsson, Enskede hydraul Det är 100 procent rätt folk som är här. Vi har de senaste två åren arbetat efter konceptet one stop shop, att få in så många produkter som möjligt till entreprenören. Vi firar 35-årsjubileum och jag är andra generationen och har aldrig varit med tidigare på SMF-mässan. Sedan vill vi visa en liten mobil slangpress och vad det kostar att ha med sig ett litet startpaket i bilen.

Marcus Edlund, MES-smide Träffa folk och prata med dem och höra hur de har det. Det är bra att vi fått hinna prata om våra nya led-lampor.

Hans Lindgren, SG Finans Det viktigaste för oss är att synas bland kunderna och att finnas där för dem. Mycket är en social bit.

Ulf Pettersson, Iggessund forest Det viktigaste är att man får visa sina produkter, att man finns. Vi får mycket frågor kring topptrissor bland annat – hur länge det håller till exempel.

Olle Pagnert, Wexman AB. Det är att bibehålla den personliga kontakten med våra kunder. Vi hörs ju annars mest på telefon resten av året. Jag tror att det är 18:e stämma i rad som vi ställer ut, så det är lite tradition också. Vi har släppt 16 nyheter i år, inte minst en designförändring på jackorna i Forestry Line.

Lars-Åke Olofsson, Skogsmateriel Nordforest Det är att få träffa alla entreprenörer man annars bara pratar med på telefon. Sedan att visa nyheter som kedjefettpumpar, slipmaskiner och led-lampor.

stämman och mässan i Åre

Gunnar Bäck, Logmax Det är intressant att träffa våra kunder. Visa nyheter och prata om ägarbytet.

MAts Åhfeldt, Toveks skogsmaskiner Det är kundvård att synas här. Vi är ju det senaste maskinmärket och då är det viktigt.

Sten Kanebo, Komatsu forest Det är att träffa våra kunder. Sedan är det bra stämning och alla trivs. Vår stora storskotare 895 och vår hyttdämpning som var världspremiör på mäs�san.

KRistian Sjöström OKQ8 Jag är jätteglad över att vara här och höra vad kunderna säger. Det är produkt, pris ochmiljöfrågor samt vår produkt, Diesel Bio+.

(Sävar)Sven Berglund, Lube tools Det bästa med att vara här är att man får träffa kunder. Jag säljer över hela landet och det här är ett av de få tillfällen man har chans att träffa dem. Många frågar om vår patentfyllda bom-roller.

Mikael Olsson, Cranab Det viktigaste är att komma till tals med slutanvändarna av våra produkter. Vi vill få utvärdering från de som kör våra produkter.

Hansi Engström, Timbear AB Det är ju för att få träffa de seriösa entreprenörerna. Här är det inga stojiga glassätare. Vi vill ju prata om hur snedvriden skogssidan är egentligen och om alternativen som finns. Det allt fler som börjat titta vår maskin nu när många ställer sina maskiner i väntan på att tiderna ska bli bättre. Vår maskin kan ju avverka i våta marker, åt Länsstyrelsen, avverka stadsnära till exempel.

Patrik KRonqvist Nordfarm Det viktigaste är att träffa rätt folk. Jag säljer OFA slirskydd och svarat på frågor om Biojkack bland annat.

Per-Olof Bredenberg, Dunlop HiFlex Att få träffa kunder och berätta om våra slangar. Vi har redan fått flera som kommit fram och sagt: ”Är det ni som har de där mjuka slangarna”. Så det var verkligen varit bra för oss att vara här.

Erik Lindstedt, Kedjan AB Vi vill träffa slutkunderna, så vi får veta hur det fungerar föe dem.

Per-Anders Bjuggstam, Elforest Det viktigaste är att få träffa branschfolk, men också få berätta om hur det går för oss.

Stig Jakobsson, stigs maskin Jag har varit med i 26 år. Att man träffa kunder och är man inte med då är det alltid risken att de glömmer bort en.Det är kul att träffa kunderna, man hinner ju inte ringa till alla.

Maria Kling Forestlink parts Vi är nya och måste visa upp oss. Folk vill veta vilka är och vad vi gör, som är ett samköp för entreprenörer via webben.

Mars LArsson, MCB LArsson AB Träffa alla kunder och prata oljor och nya produkter.

Mats Fahlgren, Nokian Däck Viktigast är att visa upp oss och prata med slutförbrukarna.

Maria Bäcklund, Ernst & Young. Det betyder jättemycket för oss att vara här eftersom vi har en hel del kunder här, framför allt de jag jobbar med, som är medlemmar. Det är viktigt att synas helt enkelt. Sedan vill vi berätta om att vi varit inblandad i branschen så länge som vi ha.

Daniel Eriksson, Samson Det är väldigt bra folk här. Här träffar man bara folk i branschen.

Fredrik Sjölander, John Deere Det är att träffa kunder och diskutera. Mest umgås.

Henrik Westin, trelleborg Det är att få kontakt med våra slutkunder och hur våra produkter fungerar i vardagen och se till att de har rätt produkt till rätt applikation.

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2012

Fototävling naturbilder

Tävlingen har fått in sina första bidrag Skicka in era bästa naturbilder och vinn priser. Nu startar Skogsentreprenörens egen fototävling.

rån och med nu och fram till numret innan årsstämman 2013 kommer Skogsentreprenören att ta emot er läsares allra bästa naturbilder. Redaktionen kommer att välja ut bland de inskickade bilderna och vi tänkte först publicera bilder i den naturbilaga som görs till nummer 2-2013 som delas ut inför Elmia Wood, men vi bestämde att publicera några av de bilder vi fått in redan nu med förhoppnigen om att ni, som inte skickat in, blir inspirerade ochg skickar in era bilder. Sista bilderna kommer i andra bilagan som görs till nummer 4-2013 inför SMF:s årsstämma.£

Skicka dina bilder till: erik@dynamopress.se Eddie Edwinsson, Sidensjö, har skickat in ett bidrag till fototävlingen som han kallat ”Trollskt i svampskogen”. Det är solen som tittar in i stubben och gör så att den ser ut att ”brinna”.

Ulf Bergvall, Ljusdal, har tagit den här bilden från sin skogsmaskin. Bilden har han kallat ”En morgon på jobbet!” 34

SKOGSENTREPRENÖREn 5 • 2012

Fototävling naturbilder

Göran Rohdén Västra Frölunda pustar ut efter en trevlig dag med toppjakt i Ljusbodarnas fäbod i Leksand.

”Skogsvårdsinsats genomförd”, inskickad av Mikael Sundling. Han berättar att han fällde dessa två kalvar i en tallplantering Skicka på Holmens skogar i Västerbotten, på ståndskall efter Ratuvallens JIBB

dina bilder till: erik@dynamopress.se

Världens bäst säljande skotargrip i nästan 20 år!

Hultdin System AB, Skolgatan 12, SE-930 70 Malå, Sweden Tel: 0953-418 00, Fax: 0953-418 01, E-mail: sales@hultdins.se www.hultdins.se

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2012

Returadress: SMF Skogsentreprenörerna,Tyska Brinken 28, 111 27 Stockholm

www.eco-tracks.com

VÄLKOMMEN TILL VÅRA MARKER Vi vill tacka våra förare som tänker framåt och framtid i skogen. Utan er hade vi aldrig kunnat utveckla banden och slirskydden som tar er dit ni vill, och längre.

Make your own way