TPM by Elin Lagerlöf

TPM T h e

P a p e r

M a g a z i n e

Titta hur det går för just din tidning.

sid 16

Hitta en ny favorittidning i vimlet på Press Stop

sid 20

Vad har Jessica Bjurström på Komm för tidningsvanor?

sid 22

Framtida alternativ Resetipset för den hängivne magasinnörden #1 2010

sid 30

sid 36

LĂ&#x201E;NG ELEV E PA P PRET q the paper magazine / 2010

Innehåll

Innehåll slutet & början – Jag säger hej och berättar om tidningen.

6 prylar jag vill ha – Shoppingtips för pappersnördar som jag.

vad är problemet? – Bakgrunden till ämnet.

upp och ner, ner och upp – Nuläget för tidnigsbranschen i Sverige.

ordlistan – Om du inte fattar vad jag skriver om.

eligt ts – Hur går det för din tidning, kolla upplagelistorna.

oh my god you gotta have this – Hitta en ny favorit bland utbudet på Press Stop.

jessica bjurström – Intervju om tidningsvanor.

se dig om – Omvärldsanalys Light.

hey! your not dead! – Min kärlekshyllning till papperstidningen i bilder.

paper Four vs. läsplattor – Framtida alternativ och samarbetskanaler för papperstidningar.

vad betyder det då? – Analys och slutsats.

resetipset – Res till tidningsmecka i Berlin.

jag tror att – Jag spekulerar fritt om papperstidningens framtid.

tidsmaskinen – Gamla tidningar som jag hittat i mormors gömmor.

vill du veta mer? – Länkar till roliga och bra källor på nätet.

sponsorer

q the paper magazine / 2010

redaktionen

Slutet & början d e t ta ä r mitt examensarbete. Håller du denna

tidning i din hand har jag tagit examen från AcadeMedia Masters och finns på okänd plats på väg mot mina drömmar.

Tidningen är producerad under 10 veckor med i princip ingen budget alls. Bilderna har jag tagit själv, några har jag köpt med hjälp av min praktikplats jg Communication och några har jag "lånat". jg Communication har också hjälpt mig med tryckkostnaden för att trycka hos Total Print i Malmö, som jag förövrigt bockar mig för eftersom de förstår en students ekonomi.

Det är jag som r. har g jor t det hä

De längre artiklarna i tidningen är tagna ur min examensuppsats och de andra har jag skrivit utifrån det jag sett och hört runt om mig på bloggar och i andra tidningar. Länge leve papperstidningen! Vi ses snart. Puss och Kram. /Elin Lagerlöf

Redaktion Ansvarig utgivare: Jag Redaktör: Jag AD: Jag Layout: Jag Skribent: Jag Fotografer: Jag och Gustav Illustration: Elisa Rossholm KONTAKT e.lagerlof@gmail.com www.elinlagerlof.se elinlagerlof.carbonmade.com 0735916710 © Elin Lagerlöf 2010

2010 / the paper magazine q

Tack till: Kajsa Dahlberg – världens bästa mentor. Annika Engström – för att jag fick en utbildning. Mamma – för att du alltid säger att jag är bra. Gustav – för att du alltid stöttar mig.

köp köp köp

6 prylar jag vill ha moleskine printable paper

modepapper

Vill du ha papper med tweedmönster eller ett som inspirerats av en pradaväska? Då ska du titta närmare på den nya Rives-kollektionen (ja en papperskollektion). Det är ett samarbete mellan papperstillverkaren ArjoWiggins och trendspanaren Li Edelkoort. Gör ett lyxigt inbjudningskort eller pimpa upp din vanliga inköpslista.

Rives papper säljs genom Map, som har en butik på ä Birjer Jarlsgatan 23 i Stockholm. Och även om du inte vill ha just det här pappret borde du gå dit ändå. Det är himlen och man är en pappersnörd.

Det är ingen nyhet att Moleskine gör otroligt fina saker, alltid. Men en nyhet är att man nu kan köpa hem ett packe fina A4-sidor att sätta i skrivaren. För extra viktiga dokument. Rundade hörn, den klassiska Moleskinefärgen och kvalliteten.

Går att köpa här (för ca 105 sek): ä http://www.amazon.co.uk/Folio-Moleskine-Printable-Paper-Ream/ dp/8862933606

snakkes

Daniel Benito Cortázar har designat en lampa som också är en anslagstavla som också är snygg. Mycket prktiskt. Men tyvärr är den lite dyr. Går att köpa här (för ca 2250 sek): ä http://www.funktionalley.com

bookbook

Kanske världens snyggaste laptop-fodral designat för MacBook av Twelve South. Finns i två färger och alla vanliga storlekar. De är handgjorda så ingen är exakt lik en annan.

Går att köpa här (för ca 600 sek): ä http://twelvesouth.com/products/bookbook/ Men du kan också göra en egen genom att köpa en lagom stor bok på nån loppis och klistra/häfta/sy in en dragkedja och fodra med ett fint tyg.

mighty wallet

En plånbok som ser ut som tidningpapper, ett kuvert, en karta eller en serietidning? Tycker man inte det är kul finns det enfärgade också. Det som är så bra med den här plånboken är att den är återvinningsbar och håller i alla väder!

Går att köpa här (för ca 150 sek): ä http://www.gemenskapgron.se/

2010 / the paper magazine q

q the paper magazine / 2010

bakgrund

Sedan internet blev något som i princip varje svensk använder, enligt internetstatistik.sehade 88% av svenskar mellan 16 och 74 år tillgång till internet hemma 2008, har läsningen av tidningar på nätet självklart blivit en stor konkurrent till pappersallternativet. Det är till och med så att tillgången på bredband i hemmet 2008 gick om tillgången på dagstidning i hemmet. Internet finns ständigt i närheten. Papperstidningarna har för längesedan hittat ut på nätet och till mobiler och nu läsplattor. Och det är dessutom väldigt lätt att läsa tidningar där eftersom fler och fler är ständigt uppkopplade och tekniken blir bättre och bättre. Det är ganska ointressant att ta reda på om papperstidningen kommer dö eller inte, det är däremot intressant att ta reda på hur papperstidningen ska göra för nytta i framtiden genom att ta till sig ny teknik. Det finns som sagt en uppsjö av material om ämnet, och man kan undra vad en student kan bidra med, men det finns trots mängden information inte en övergripande och sammanfattande text som tar upp olika typer av tidningar.

Upp och ner, ner och upp

Googlar man på »Papperstidningens död« eller »Tidningsdöden« kommer det fram en uppsjö av artiklar och blogginlägg. Debatten är omfattande och har hållit på länge, i princip sen radion kom. Men papperstidningen har inte dött. Inte om man går in på Presstop i alla fall. Eller tittar i folks brevlådor. Svenska folket har inte slutat läsa tidningar. Men någonting ligger det självklart bakom debatten om tidningsdöden. Tidningarna har minskat i upplaga. Det läses mer och mer digitalt.

Nuläge

För att beskriva nuläget för hela branschen, delas den här upp i tre grupper, dagspress, magasin och uppdragspublikationer. Målet är att att ge en helhetsbild av branschen genom att ge exempel på vad människor som faktiskt befinner sig i branschen sagt i olika artiklar och i olika bloggar. Detta blandas med statistik från till exempel ts. dagspress Enligt ts minskade upplagorna totalt med 3,5 procent under 2009. Motsvarande siffra för 2008 var 2,8 procent. Tillgången till en pappersdagstidning i hemmet har minskat från 85% i mitten av 80–talet till 71% år 2007. Kulturnyheterna har i en nätartikel analyserat tsmätningen för 2009 och konstaterar att det ser mörkt ut för de svenska dagstidningarna. Aftonbladet är fortsatt Sveriges största tidning med 358.600 exemplar/ dag, men de tappar samtidigt 18.900 exemplar per dag. Dagens Nyheter tappar 23.600 exemplar och har då en upplaga på 316.200 tidningar per dag. Av Sveriges 25 största dagstidningar är det bara svd som ökar och Helsingborgs Dagblad ligger still. Alla andra tidningar på listan tappar i upplaga. k a ns k e f i n ns d e t en förklaring till de minskade

upplagorna hos Niclas Strandh. Han är besviken på pappersdagspressens begränsade tillgänglighet. Nätversionen finns där dygnet runt och uppdateras hela tiden, men det gör inte papperstidningen. Han är också trött på att vissa redaktioner ser internet som en

2010 / the paper magazine q

konkurrent istället för ett hjälpmedel. Han skriver på Mindpark: »De tidningsfria dagarna sätter fingret på problemet för traditionella tidningshus: de vill rädda papperstidningen men infriar med tidningsfria dagar inte löftet som de gett mig: att hålla mig uppdaterad om vad som händer i världen. De söker samtidigt sätt att begränsa min tillgång till information via internet genom betalningsformer (vilket jag gärna använder utifrån att jag då kan länka till nyheter och dela med mig av dem) eller att bara välja ut vissa delar för publicering på webben. Internet är ett hot snarare än en möjlighet. Det är inte en hållbar strategi.« Han fortsätter på samma tema i en annan artikel på Mindpark med att säga att det enligt honom är dags att sluta hålla fast vid papperstraditionen till vilket pris som helst och i stället satsa på den digitala tidningen. Lars Bern på Newsmill håller med när det gäller tillgänglighet, men skriver också om att papperstidningen är ifrånsprungen när det gäller flexibilitet. Han säger såhär: »Ta bara debattsidor som Newsmill och jämför

q the paper magazine / 2010

nuläge

med dn-debatt och svd Brännpunkt. Vilken är mest flexibel? Den som därtill vill ha sin information på papper kan lätt skriva ut detta på en egen skrivare som kostar som några månaders prenumeration på dn och svd.« Han tillägger bistert att när man på sommaren flyttar ut till sommarstället är det rena lotteriet om det över huvud taget kommer nån tidning. Bo Hedin skriver, även han på Mindpark, att krisen för dagspressen absolut inte är över. Han menar att bara för att konjunkturen börjar vända kommer inte allt lösa sig av sig självt. Han skriver vidare att ingenting är hopplöst eller dömt att misslyckas men branschen måste vara kreativ nu och jobba framåt. Han uttrycker sig såhär: »Det är SÅ mycket som behöver göras: Utveckla journalistik och presentation. Samspela på nya sätt med läsarna. Kombinera styrkan hos de professionella journalisterna med kraften hos massans engagemang. Kombinera och utveckla medieformer och distributionkanaler. Utnyttja varumärkets fantastiska styrkor på nya sätt. Hitta alternativa sätt att skapa intäkter. Affärs- och produktutveckla med en helt annan kraft än hittills. Och övergripande: Vårda de befintliga starka relationerna till läsarna, annonsörerna och lokalsamhället.« pe t e r f e llm a n , chefredaktör på Dagens Industri,

hos tidningskungen.se finns »tidningspaketet«, en prenumerationstjänst till företag med väntrum. idag har de över 6500 prenumererande väntrum över hela landet.

har en lite annan bild av situationen. Han säger till Svenska Yle att »Papperstidningen är döende« är en bra rubrik, men att det inte är sant. Man har skiljt på pappers- och webbtidningen i två olika bolag på Dagens Industri, för att förtydliga att det är två olika produkter. Prenumeranterna på papperstidningen får tillgång till 90 av ekonomijournalisterna som skriver för tidningen, men de som läser gratis på nätet får tillgång till cirka 10 av dem, säger han. De flesta andra tidningar försöker just nu komma på ett sätt att ta betalt för informationen på nätet i stället för att låta bli att lägga ut den. Sofia Mirjamsdotter, som skriver den välkända bloggen »Mymlan«, förvånade antagligen sina läsare när hon berättade att hon inte prenumererar på någon dagstidning. »Jag vill inte ha gamla nyheter och av de egna nyheterna som tidningen gräver fram är det få som intresserar mig.« För henne handlar det om innehållet, inte om pengar. Hon spenderar lika mycket som en tidningsprenumeration kostar på nyheter från andra källor, det vill säga omkring 200 kronor per månad. Det använder ett nytt system för internetbetalning – Flattr (http://flattr.com/). Ett system där man själv väljer hur mycket man vill betala för till exempel en artikel eller en bild på olika webbplatser.

m e n d e t ä r i n t e ba r a upplagor som visar nuläget

för dagspressen i Sverige. Räckvidden är minst lika viktig. Där är Orvesto konsument den viktigaste läsningen och enligt den över 2009 läser vi mer tidningar nu, både på nätet och i pappersform.

»Sluta gnäll. Papperstidningarna är inte på väg att dö ut!« Så säger Anders Ahlberg, Medievärldens avgående chefredaktör, i svd, efter att ha tagit del av den senaste Orvestoundersökningen som visar att de betalda papperstidningarna fått fler läsare. Han fortsätter såhär: »Men vi befinner oss i en strukturomvandling där vanorna stuvas om, tack vare nätet. Samtidigt som nätläsandet av tidningar ökar, vilket är bra, håller papperet ställningarna.« e t t t ec k e n på en förändring hos tidningsföretagen i Sverige är att flera av dem har börjat kalla sig mediehus och har flyttat sitt material till flera plattformar. En trend är att landsortspressen börjat sända tv. Till exempel har Norrköpings Tidningars startat kanalen 24nt under 2006, en kanal som distribueras via kabeltvnät, bredbandsnät och podcast samt som webb-tv. I mars 2008 fick nt dessutom ett tillstånd för att sända kanalen 24nt i marknätet.

magasin För att börja detta avsnitt med några positiva vinklar av situationen för magasin i Sverige kan nämnas att vecko- och månadsmagasinen har i antalet titlar ökat från 123 st år 2000 till 258 st år 2009. Och det går bra för nischade tidningar, som till exempel Vårt nya förlags nya produkt »Vårt nya hus», löpartidningen »Runner’s World« och cykelmagasinet »Kadens«. I tns Sifos »Orvesto Konsument 2009:3« kan man läsa att hela 93% av Sveriges befolkning läser en tidskrift regelbundet. Det innebär en ökning med 0,3% jämfört med samma period förra året. Hela 6 702 000 svenskar (15-79 år) läser alltså en eller flera tidskrifter. to lk a r m a n endast den senaste ts-mätningen är det däremot inget muntert nuläge för magasinen i Sverige. Bland de tidskrifter som ökar mest 2009 finns Situation Sthlm, som ökar med 9400 exemplar per nummer. Plaza Kvinna, som ökar med 9200 ex. Även politikmagasinet Fokus ökar sin upplaga med 6.400 exemplar. I övrigt sänks upplagan för nästan alla magasin. I ts och Orvestos gemensamma sammanställning över upplagor och räckvidd som tar upp varje magasin för sig, och där man kan följa utvecklingen från år 2000 till 2009, går de flesta titlarna neråt sakta men säkert. o lle li d b o m på Vassa Eggen väljer att se på situa-

tionen ur ett positivt sätt, om än med en viss ironi, han skriver i att den bästa tiden för att starta ett nytt magasin är i en lågkonjunktur. Han förklarar varför med dessa fyra punkter: • Bra tidningar som startar i lågkonjunktur har statistiskt större chans att leva länge. • Innovationskraften är låg i de stora förlagen som nu måste få de befintliga titlarna att fungera. (Bara det senaste året har de nyskapande titlarna kommit

q the paper magazine / 2010

nuläge

från små monoförlag: Filter, Språktidningen, Kryp & Kräl). • Internationellt starka segment som manlig hälsa saknar svenska titlar. • De stora titlarna måste satsa på webben. Sen tillägger han: »Det är naturligtvis en ekonomiskt dålig idé att starta en tidskrift, de flesta misslyckas. Men läget är just nu bättre än på många år.« »a llt o m t i ds k r i f t e r« är en branschtidning som produceras av Sveriges tidskrifter. De har granskat en rapport från Magazines Canada »Magazines + Online: More to love« från 2010 och sammanfattat det viktigaste ur rapporten i 10 punkter. • Tidskrifter och deras webbplatser driver konsumenterna till sökningar på webben i större utsträckning än någon annan mediekanal. • Tillsammans multiplicerar och ökar tidskrifter och webb alla viktiga köpbeslutsfaktorer. • Tidskrifter är den primära pådrivaren av onlineköp, mer än något annat medium. • Tidskrifter stärker dramatiskt den positiva upplevelsen av mediemixen – tidskriftsannonser ses som en service, inte ett avbrott. • Tidskrifter öppnar för verksamma varumärkestankar och detaljer till de digitala kommunikationen. • Tidskrifter och deras webbplatser adderar nödvändig trovärdighet till onlinekommunikation. • Tidskrifter stärker onlinekommunikationens närhet och engagemang till konsumenten. • Tillsammans kan tidskrifter och webb påtagligt öka konsumentens uppmärksamhet och relevans för annonsbudskapet. • Tillsammans levererar tidskrifter och webb alla ålders-, nyckel- och inkomstgrupper. • Tillsammans kan tidskrifter och webb nå nästan alla masspublik och vertikala målgrupper.

uppdragspublikationer De magasin i Sverige som har störst upplaga är enligt ts medlemsbladen Buffé, Coop Mersmak och ikea Family Live. De största magasinen i Sverige är alltså kundtidningar. (Magasin och uppdragspublikationer listas oftast i samma kategori). Men även de största tappar i upplaga , dessa tidningen tappar alla mellan 58.000 och 80.000 exemplar per utgivningstillfälle. Den kundtidning som ökar mest i upplaga är Stadium Magazine. (svt, Kulturnyheterna) Inom yrkes- och organisationstidningar har det tillkommit 9 st titlar det senaste året och där ligger Kommunalarbetaren i toppen upplagemässigt med 541.900 exemplar. s v e r i g e s u ppd r ag s pu b lis is t e r har tillsam-

mans med tns Sifo under 2009 tagit fram en metod för att mäta effekten av kundtidningar. De har genomfört dessa effektundersökningar på några välkända och stora kundtidningar (företagen bakom är ica, Coop, Stadium, Audi, bmw och Wolksvagen) i Sverige

2010 / the paper magazine q

nuläge

för att prova sina teorier, och har sedan skrivit en rapport om resultaten. De man vill ta reda på i den här undersökningen, kallad effu, är ifall kundtidningen ökar affärerna, om den ger en bättre bild av varumärket, ifall kunden vet mer om företagets produkter efter att ha läst kundtidningen och vilka som läser tidningen. • Har kundtidningen ökat kunskapen om företaget? • Har kundtidningen förändrat attityder till företaget? • Har kundtidningen ökat köpintresset? k a n m a n v isa på att tidningen man gör är ett av de bästa sättet att nå sina kunder på blir det naturligtvis lättare att få annonsörer, för att nämna en fördel. När man intervjuat kunder, både de som får kundtidningen och de som inte får den, utgick man från tre parametrar; kännedom, attityd och preferens. Nedan redovisas några av de resultat som står i rapporten. • I genomsnitt uppger 36% av kundtidningarnas läsare att de har köpt något som ett resultat av det de läst i kundtidningen. (Här är det förstås stor skillnad på Coops kunder som lätt kan ta beslut om att köpa en viss typ av mat och Audis kunder som kanske inte lika lätt impulsköper en ny bil.) • 59% uppger att tidningen påverkat deras bild av det avsändande företaget på ett positivt sätt. Många är neutrala och nästan ingen anser sig ha fått en mer negativ bild. • 66% av alla kunder som läser en kundtidning tar någon form av kontakt med det avsändande företaget som ett resultat av att de läst kundtidningen, till exempel besöker en återförsäljare eller går in på företagets hemsida. • I genomsnitt anger 30% av mottagarna av kundtidningarna att de är mycket positiva (högsta steget i frågan) till att få en kundtidning, motsvarande siffra för tv är 6% och för Dagspress ligger den på 18%. (Detta gäller kundtidningen som mediekanal och hur kunder tar emot reklam.) • I genomsnitt säger sig 76% av mottagarna ha fått det senaste numret av kundtidningen och av dem har 60% också läst den efter cirka två veckor. • I genomsnitt anser 38% att innehållet i kundtidningen är mycket relevant och 80% ger ett högre betyg än 5 på en 10-gradig skala på denna fråga.

annonsering I nuläget för tidningsbranschen får man inte glömma bort annonsmarknaden. I princip är det så att utan den, inga tidningar, (det finns självklart undantag här) eftersom det är få tidningar som försörjer sig helt på lösnummer och prenumerationer. Försvinner annonsörerna från tidningarna, då kan en tidningsdöd bli aktuell. Och annonseringen i tryckta medier har gått ner. De tidningar som helt finasieras med annonser (gratistidningarna) har haft ett par svåra år, till exempel har Aftonbladets PunktSE lags ner och Bonnierägda Stockholm City har minskat utgivningen från fem till två dagar i veckan.

”

det digitala är ett komplement till kundtidningen Gunilla Holma, VD på Sveriges Uppdragspublicister

s to r a r e k l a m k a k a n är en rapport som irm sam-

manställer varje år. Enkelt sagt är det information om hur många procent av de totala reklaminvesteringarna som går till vilken kanal. Reklaminvesteringarna låg 2009 på 57,7 miljarder i marknadskommunikation. Det motsvarar en minskning med 11% jämfört med 2008. Tryckta medier har tappat procentenheter de senaste två åren men dagspress är fortfarande den största mediekanalen. 2009 hade dagspress, tidskrifter, bilagor, kataloger och gratistidningar har tillsammans 22,7% av kakan, alla dessa tryckta medier har minskat sin andel utom bilagor som ligger kvar på samma som

”

de hade 2008. Internet inklusive mobil har 8,7% av kakan och har ökat sin andel med 1,6 procentenheter under 2009 som varit något av ett katastrofår för annonsmarknaden. m e ll a n 2 0 0 8 o c h 2 0 0 9 tappade Expressen nästan

100 miljoner i annonsförsäljning, ändå gör dom en vinst på 76 miljoner i år. Bengt Ottosson, vd för Expressen, säger i en intervju i Dagens Media att anledningen till att vinsten kan hamna på samma nivå som 2004, ett år då annonerplatser sålde betydligt bättre, är att de sänkt kostnader i företaget. »Vi har hela tiden jobbat med att inte låta

q the paper magazine / 2010

nuläge

kostnaderna sticka iväg. Vi såg tidigt i januari att det skulle bli tufft och vidtog en rad åtgärder, som mindre konsultinköp, mindre inköp av redaktionellt material.« Men enligt Dagens Media har Expressen också tagit bort ett 50-tal tjänster under 2008, genom pensionserbjudanden och naturliga avgångar. i e n a r t i k e l i Dagens Media den 3 februari i år säger

Patrick Wallin, tv-chef på Mediacom att han inte tror att dagspressen kommer få igen de pengar de förlorade när eftertextannonseringen försvann. De pengarna har försvunnit till nätet. I samma artikel uttalar sig även Jimmy Bolander, chef för cross media på Mediacom, om saken. Han tror att dagspressen får det kämpigt under 2010, men det blir inte värre än under förra året. »Den migreringen har pågått under ganska lång tid. Sökbarheten och livslängden på eftertextannonser på nätet gör att den utvecklingen sannolikt kommer att fortsätta. Jag tror inte att mediet kommer att tappa så mycket mer nu men det blir heller ingen ökning. Kvällspressen går mot ett bra år med alla sportevenemang och prinsessbröllop. De kommer att

Ordlistan

kunna kapitalisera på det på ett helt annat sätt än morgonpressen.« design & form De flesta kanske inte tänker på det men det är stora skillnader mellan en nättidning och en papperstidning när det gäller design. I nuläget i alla fall. Ser man på utvecklingen (läs om det i »Framtida alternativ« på sidan 30) så går den åt att nätet och pappret blir mer och mer lika när det gäller formgivningen. Att bläddra som i en papperstidning på skärmen och »länkar« i pappret är redan möjligt och tillgängligt om än i liten utsträckning. »Kontrollen över typografi, form, struktur, bildstorlekar gör hela läsupplevelsen starkare. Designen, formen, är en del av kontexten, precis som dukning och uppläggning är en del av matupplevelsen. Att konsumera journalistik på nätet är fortfarande som att äta mat ur plåtlådor.« Detta säger Anders Enström, som bland annat varit layoutchef på Sydsvenskan, skriver på sin blogg ett hyllningsinlägg om designen i papperstidningar, kontra nätet. y

liten

just in case ts = Tidninsstatestik (www.ts.se) «ts reviderar svenska medier och ger mediemarknaden opartiskt granskad och sammanställd information om upplagor, distribution, webbtrafik, digitala nyhetsbrev, databaser, annonspriser, hushållstäckning med mera.» Man måste vara kund hos ts för att vara med i mätningen, idag har ts omkring tusen kunder inom svenska medier. Orvesto = Orvestomätningar görs av tns Sifo. «Orvesto Konsument 2009» hade 15 871 personer i åldrarna 15-79 år som deltog i mätningen. Mätningen undersöker tidningsräckvidder i Sverige. Presstöd = Så här står det på Presstödsnämndens hemsida: «Det statliga stödet till dagstidningar består av driftsstöd och distributionsstöd. För presstöd förbrukades totalt 551 mkr för år 2009. Driftsstödet lämnas till dagstidningar vars hushållstäckning på utgivningsorten är högst 30 procent. Distributionsstöd ges till alla dagstidningar som deltar i organiserad samdistribution. Om du söker bidrag för en tidning som inte är en nyhetstidning och/eller utkommer med färre än ett nummer per vecka så kontaktar du Kulturrådet som fördelar det statliga stödet till tidskrifter.» Räckvidd = Hur många har tagit emot tidningen/ sett tidningen. QR-kod/tagg = (Quick Response) Framtaget i Japan och har funnits fungerande sedan 1994. En svartvit kod (liknar en streckkod) som du scannar av med mobilen (om mobilen har ett sådant program, finns till Iphone och Android) och när du gjort det kopplar mobilen upp dig till den webbsida som koden hänvisr till. eftertextannonser = Eftertextannonser är annonser som placeras på sidor med enbart annonser. Precis som textannonser, påverkar även eftertextannonserna tidningens storlek.

2010 / the paper magazine q

q the paper magazine / 2010

enligt ts

Hur går det för ditt magasin? Man kan tycka vad man vill om statistik, men ibland talar siffrorna sitt tydliga språk. Y = Magasin som ökat i upplaga med mer än 2%

Magasin som minskat i upplaga med mer än 10%

KONSUMENTTIDSKRIFTER – UPPLAGOR 2009 t i ds k r i f t

Allas Allers Fokus Hemmets Journal Hemmets Veckotidning Hänt Extra Icakuriren Kvällsstunden LAND Se & Hör Svensk Damtidning Travronden V75 Guiden Året Runt 4 Wheel Drive Aktiespararen Aktiv Träning Allergia Allers Trädgård Allt i Hemmet Allt om Fritidshus/På Landet Allt om Historia Allt om Husvagn & Camping Allt om Mat Allt om MC Allt om Resor Allt om Trädgård amelia Antik & Auktion Antikvärlden Apéritif Automobil Auto motor & sport Barnbladet Barn Bilsport

117700 213800 30500 211800 202800 128000 170600 48100 209200 121400 138900 27300 10600 158800 11500 65600 24900 14400 51900 78300 28100 32100 20900 106700 18600 36300 80800 103200 46500 22700 13900 12800 17900 3500 126000 32900

fö r ä n d. 0,6% -1,0% Y 26,6% -2,8% -2,3% -1,6% 0,2% -5,7% -6,7% -4,4% 0,9% -4,2% Y 3,9% -4,5% -16,1% -6,0% – -3,4% Y 9,0% -2,9% -6,3% Y 16,7% -12,2% -7,9% -16,6% -11,7% -6,3% -1,0% -7,0% 0,4% -1,4% Y 11,3% -11,8% – 1,4% -10,8%

k k

Bilsport Börsen Bilsport Classic Bilsport gatbilar.se Bil & Verkstad Bo Bättre Body Magazine Boggi Bonnier PC-Tidningen DIGITAL FOTO för alla Brukshunden Buffé Båtliv Caravanbladet Chef Chic Classic Motor Coop Mersmak Cosmopolitan Dagens Arbete Damernas Värld Datormagazin Dietistaktuellt Driva Eget Drömhem och Trädgård Elle Elle Interiör Elle mat & vin Faktum Family Living Femina Fiske för Alla Fiskejournalen Form Designtidskriften FOTO Glamour Gods & Gårdar

10200 28200 6800 16500 24900 13400 9800 26000 19900 59300 1993600 145300 26800 111600 31400 36300 981000 65300 468900 87700 20100 5800 17100 61500 75500 56200 34100 19500 35700 103900 19400 22700 6400 20200 56900 21500

Y 3,0% 1,4% -25,3% 0,6% 0,0% -5,0% -6,7% -16,9% -11,9% -5,7% -3,1% Y 2,3% Y 6,3% Y 2,9% -16,3% -7,2% -7,6% -13,2% -0,7% -4,8% -5,6% Y 20,8% – -17,3% 0,3% Y 3,3% 1,2% – Y 7,9% 1,8% -22,1% 0,4% 1,6% -8,6% -5,3% -10,8%

k k

Golf Digest Golfresan Gård & Torp Gör Det Själv Hem & Antik Hem & Hyra Hem Ljuva Hem Hem Ljuva Hem Trädgård Hemma i HSB Hundsport Hus & Hem Hälsa Hänt Bild Härliga Hund Häst & Ryttare I Form IKEA Family Live Illustrerad Vetenskap Jaktjournalen Jakt & Jägare Jaktmarker & Fiskevatten Kattis & Company King Magazine Klassiker Kollega Kommunalarbetaren Laga Lätt Lantliv Leva Level Live Life Lundagård Lundagård M3 Digital World Macworld Magazine Café mama Matmagasinet MC-Folket Miljöaktuellt M-Magasin Motorföraren MåBra National Geographic Naturligt om Hälsa Nordisk Interiör Nostalgia Motor Magazine Offside Passion for Business PC för Alla PC Gamer PlaceringsGuiden Plaza Interiör Plaza Kvinna Plaza Magazine Populär Historia Position Power Magazine Praktiskt Båtägande Privata Affärer PS! På Kryss Reader´s Digest, Det Bästa

18400 22600 21300 53900 33500 537300 42300 23000 441000 103000 85000 56800 63600 30800 103700 47500 680800 128300 31400 29100 32800 30000 22500 18500 484000 541900 44000 57700 12500 9800 238200 25200 27500 25000 12600 29000 55900 63800 57900 9000 90600 32400 88000 29500 9500 5300 42500 20600 10600 67800 16600 22900 36100 41100 19000 34600 47300 21800 20400 61500 34300 26700 51900

k -33,1% – Y 2,4% -15,0% -8,7% 0,3% Y 12,2% Y 2,2% 1,4% -4,9% -15,7% -2,9% -7,7% -8,9% -4,0% -16,2% -7,9% -17,1% 1,6% 1,7% -13,0% – -13,1% Y 12,8% 1,0% -2,4% Y 11,4% Y 7,1% – 0,0% – Y 3,7% Y 7,4% -0,4% -3,1% 1,0% Y 4,7% -2,7% Y 5,7% -15,1% Y 3,5% -8,5% -7,9% -16,2% -5,0% 0,0% -3,4% 1,5% -47,5% -6,2% -18,6% -18,5% Y 20,7% Y 28,8% -12,8% -2,3% 0,4% -6,8% -7,7% -17,4% -2,0% -2,2% Y 5,7%

k k

Relation Residence Runner´s World Scouten Scoutmagasinet Seasons Situation Sthlm Skogssport SKPF här&nu Sköna Hem Slitz Snowrider Solo stadium magazine Sunt Förnuft Svensk Golf Svensk Idrott Svensk Jakt Svensk Jakt NYHETER Sveriges Natur tara TechWorld Teknikens Värld Telekom Idag Tobak&Mer ToppHälsa Tove hem & trädgård Traktor Traktor Power Turist Utemagasinet Utemiljö Vagabond VeckoRevyn Vi Vi Bilägare Vi Föräldrar Vi Föräldrar Gravid Villaägaren Vin & BarJournalen Världens Historia Vårt Nya Hem Vårt Nya Hus Vårt Nya Kök&Bad Wheels Magazine Åka Skidor Åkeri & Entreprenad Öppet Hus Kalle Anka & Co

12000 41900 21600 40700 25100 78000 33200 8600 148200 90800 25900 10300 40800 241200 69900 320100 33400 142700 139300 112700 87700 10300 43600 15100 12800 52000 26000 16000 22500 168800 14300 2700 33300 44600 40200 127300 47600 13200 313500 11700 54200 20400 20100 15400 21200 12500 23200 175800 71900

-0,8% -6,7% -1,4% -4,7% -11,6% -10,7% Y 39,5% 0,0% 0,7% -1,9% -20,6% -15,6% -8,7% Y 9,8% -17,2% -4,2% Y 2,8% -3,6% -3,9% -2,1% -4,8% -14,9% -9,4% 0,7% 1,6% -5,1% Y 20,9% Y 12,7% -15,7% Y 5,2% -4,0% -3,6% Y 3,1% -5,1% Y 6,1% -7,1% -12,2% -12,6% 1,8% -16,4% -2,3% Y 20,0% Y 66,1% Y 6,9% -13,1% -11,3% -0,4% -1,4% -13,4%

k k

Hittar du inte din tidning? Då är du kanske inte är ansluten i ts. Anslut din papperstidning eller din webbtidning, eller båda. Men vill du ha full koll på din egen tidning och andras borde du q papperstidningen / 2010 också titta på de årliga orvestomätningarna som tns sifo gör.

enligt ts

FACKTIDSKRIFTER – UPPLAGOR 2009 t i ds k r i f t

Accent Advokaten Affärsvärlden AGI Aktuell Grafisk Information Akademikern Aktuell Säkerhet Allergia Allt om Hjälpmedel Annonsören Apéritif Arbetarskydd Arbetsliv Arbetsterapeuten Arkitekten Arkitektur ATL Lantbrukets Affärstidning Avfall och Miljö Balans Barnbladet Barn Bensin & Butik Bergsmannen JkA Biblioteksbladet Bil & Verkstad Blomster-Branschen Bo Bättre BoFast Boggi BoRätt Brandsäkert Bröd Butikstrender BYGGFAKTA projektnytt Byggindustrin Byggnadsarbetaren Bygg & Teknik Byggvärlden C. Chef Chef & Ledarskap Civilekonomen Computer Sweden Dagens Arbete Dagens Handel Dagens Media Dagens Medicin Dagens Samhälle Dagens Sekreterare Datormagazin Dialäsen Dietistaktuellt DIK Forum Du & Co Du & jobbet Elektrikern Elektronik i Norden Elektroniktidningen Elinstallatören Energigas

39600 7600 17900 5300 54600 11500 14400 2200 4300 13900 11200 143000 10200 11400 7200 55700 1700 16000 3500 126000 6400 4500 4600 16500 2300 24900 5800 9800 30200 13400 2900 8700 14200 10400 118200 6800 16500 53600 111600 6200 34800 45000 468900 28000 7300 18100 29600 3100 20100 3200 5800 21500 95800 17800 31100 25300 13600 10900 6000

fö r ä n d. -6,8% Y 2,7% -31,7% -1,9% 1,7% Y 8,5% -3,4% -4,3% -6,5% -1,4% -22,8% -2,5% Y 2,0% Y 2,7% Y 2,9% -7,2% -5,6% -1,2% – 1,4% -4,5% -4,3% -2,1% 0,6% -4,2% 0,0% -9,4% -6,7% -4,4% Y 8,1% Y 3,6% -39,6% 0,7% Y 2,0% -1,1% 0,0% – -3,6% Y2,9% 0,0% Y4,5% -7,8% -0,7% 1,8% -2,7% -3,7% -3,6% -6,1% -5,6% -3,0% Y 20,8% 0,9% Y 7,0% -2,2% -1,6% -0,4% 0,0% Y 2,8% 0,0%

Energimagasinet Energi & Miljö Entreprenadaktuellt Entreprenör ERA Farmacevtisk Revy Farmacifacket Fast Food Fastighetsfolket FASTIGHETSNYTT Fastighetstidningen Finansvärlden Fjärrvärmetidningen Form Designtidskriften Forum Fotnoten Fri Köpenskap Fysioterapi Färghandeln För Företagaren Företagsvärlden Förskolan Försvarsutbildaren Gaudeamus Glas Teknik & Design Golv till Tak Grafiskt Forum Habit Handelskammartidningen Handelsnytt Hemma i HSB Hotell & Restaurang Hotellrevyn HSB Uppdraget Husbyggaren Husdjur ICA Nyheter Impuls INCITAMENT Ingenjören Inköp + Logistik Jaktjournalen Jaktmarker & Fiskevatten Journalisten Jusektidningen Kemivärlden Biotech Kollega Kommunalarbetaren Kommunal Ekonomi Kyrkans Tidning Köttbranschen Lag & Avta LAND - Lantbruk Lantbruksmagasinet Lantmannen Entreprenad Livsmedel i Fokus Ljud & Bild

3100 11200 34600 70200 12400 8200 7600 8100 34500 9100 19800 38500 2800 6400 2900 6100 31600 12000 900 5500 51800 5000 65300 31400 29400 5300 3000 5800 7100 9400 149700 441000 16500 42600 23600 11200 12000 16100 30400 10700 121300 6700 31400 32800 18800 79100 8300 484000 541900 3700 38700 3300 l3800 118000 13200 7600 10800 3200 10900

0,0% -0,9% – 1,7% 0,0% 0,0% -2,6% Y 3,8% -3,1% Y 5,8% -1,0% -1,8% -6,7% 1,6% Y 3,6% -3,2% -0,9% -0,8% -10,0% 0,0% -2,1% 0,0% 0,9% -1,9% Y 3,2% -3,6% -3,2% -1,7% -4,1% 0,0% -1,2% 1,4% 0,6% -9,7% -1,3% 3,7% -10,4% -6,4% Y 6,3% 0,0% Y 3,5% Y 9,8% 1,6% -13,0% -0,5% Y 2,6% -2,4% 1,0% -2,4% 0,0% -1,0% -2,9% -7,3% -2,0% -7,0% -6,2% -1,8% 0,0% -13,5%

Ljuskultur LO-tidningen Lundagård Läkemedelsvärlden Lärarnas Tidning M3 Digital World Macworld Magasinet Fastighetssverige Market Nyhetstidningen Maskinentreprenören Medborgaren Medicinsk Access Medievärlden Miljöaktuellt Motor Motorbranschen MOTOR-Magasinet Mäklar Världen Mälardalen, Bergslagens Affärer Målarnas facktidning Månadens Företag Möbler & Miljö Naturvetare Nordens Tidning Nordisk Energi Nordisk Geriatrik Nordisk Infrastruktur Nordisk Interiör Nordisk Papperstidning NTT Såg & Trä Ny Teknik Nytt från Revisorn Näringsvärt Nötkött Office Manager Offside Omvårdnadsmagasinet Onkologi i Sverige Packmarknaden Papper & Kontor PC för Alla PC Gamer Pedagogiska Magasinet Personal & Ledarskap PlaceringsGuiden Plastforum Plåt & Vent Magasinet Polymervärlden Position Praktikan Primärvårdens Nyheter Privata Affärer Privattandläkaren Process Nordic PRO Pensionären Psoriasistidningen Psykologtidningen Recycling & Miljöteknik Relation Rent ResForum Restauranger & Storkök Restaurangvärlden

2700 60800 25200 10100 223800 25000 12600 6700 8200 8500 41000 18700 8100 9000 118900 5000 15600 6700 3800 20000 21200 2200 31200 11500 5300 5500 3500 5300 9800 4300 156400 96400 1700 5900 17700 20600 76600 8400 4900 1000 67800 16600 218400 14500 22900 5500 2500 4800 47300 11200 5300 61500 4000 18000 303200 17900 10100 5700 12000 3600 3600 7600 5200

0,0% -4,3% Y 3,7% -1,9% 0,1% -0,4% -3,1% -42,7% – Y 10,4% -2,4% -2,1% -12,0% -15,1% -5,3% -3,8% 0,0% – -13,6% -1,0% -12,4% 0,0% – – 0,0% -3,5% -2,8% 0,0% Y 6,5% -15,7% 1,6% -4,5% Y 6,3% -6,3% -35,4% 1,5% -3,0% Y 5,0% Y 2,1% -9,1% -6,2% -18,6% 0,2% -0,7% -18,5% -1,8% 0,0% -2,0% 0,4% 0,0% -7,0% -17,4% -2,4% 1,7% 0,4% -4,3% 3,1% -3,4% -0,8% -5,3% -7,7% Y 4,1% -1,9%

k k

Restauratören Resumé Riksdag & Departement Röda Korsets Tidning - Henry Samhällsbyggaren Servicehandlaren Sjukhusläkaren Skogen Skog & Såg Skolledaren Skolvärlden SKPF här&nu SKTF-tidningen Skydd och Säkerhet Slöjdforum Socionomen Specialpedagogik Sportfack Studentliv Svensk Bokhandel Svensk Handelstidning Justitia Svensk Handikapptidskrift Svensk Jakt Svensk Jakt NYHETER Svensk Sjöfarts Tidning Svensk Verkstad Svensk Veterinärtidning Svensk Åkeritidning Sveriges Natur Svetsen Sändaren Tandläkartidningen Taxi Idag TCO-tidningen TechWorld Telekom Idag The Vehicle Component Proffs för yrkestrafikanter Tidningen Skogsteknik Tidningen Svenskt Vatten Tobak&Mer TrafikForum Trailer Transportarbetaren Transport & Logistik Idag Trucking Scandinavia Träinformation Underhåll & Driftsäkerhet Universitetsläraren Uppfinnaren & Konstruktören Upphandling24 Utemiljö VA-tidskriften Cirkulation Veckans Affärer Verkstäderna Veteranen Viola - Trädgårdsvärlden Vi Skogsägare VVS-Forum q papperstidningen / 2010 Vårdfacket Åkeri & Entreprenad Åkeri & Transport

9100 5300 9900 243100 3200 18300 19900 16200 74500 7700 86100 148200 159100 9400 5700 9900 14500 2000 226500 3700 8900 14200 142700 139300 4000 19700 3100 13800 112700 2200 10400 9700 5800 46200 10300 15100 3800 12900 2200 4000 12800 3600 31700 63200 9100 15500 17100 4100 20100 4900 14700 2700 2900 29000 13700 202900 2700 93300 18800 112000 23200 21100

Y 4,6%

k -14,5%

-8,3% -4,1% -8,6% 1,1% 1,0% 0,6% -1,2% -1,3% 0,1% 0,7% -0,6% 1,1% -5,0% Y 4,2% -3,3% 0,0% Y 9,2% -9,8% -2,2% -7,8% -3,6% -3,9% -14,9% Y 71,3% 0,0% -1,4% -2,1% -4,3% -2,8% -1,0% -3,3% -1,7% -14,9% 0,7% 0,0% Y 8,4% 0,0% 0,0% 1,6% -7,7% -7,3% -1,3% Y 8,3% -0,6% -1,7% -19,6% 0,0% -3,9% Y 63,3% -3,6% 0,0% -13,9% -0,7% 1,7% -3,5% 0,5% 0,0% -0,4% -0,9%

tidskriftstips

O.M.G.Y.G.H.T.

filter

Här hittar du människorna, idéerna och berättelserna som formar och färgar Sverige de närmaste två månaderna. Varje nummer inleds med en kalender för de kommande två månaderna. Den visar alla tidningens artiklar – samtliga är kopplade till en händelse i den närmaste framtiden. Tidningen är till för dig som vill veta mer – först. Kort och koncentrerat – om kända och hittills okända människor på väg in i nyhetsströmmen. Ofta väldigt bra repotgae och intervjuer.

(Oh my god you gotta have this)

På PRESS STOP finns idag ca 2000 internationella tidskrifter, drygt 400 svenska tidskrifter och ungefär 100 internationella och svenska dagstidningar. Har du svårt att veta vilka du ska välja?

scfi now

Skrivet av fans för fans. SciFiNow är det första nya science fictionmagasinet på 12 år. En titel som hyllar scifi tv-program, filmer och kultur, från igår och idag. Från Doctor Who till Buck Rogers. Star Wars till Heroes, Buffy till Battlestar Galactica. SciFi Now innehåller djupintervjuer, recensioner och detaljerade scifi TV-listor. Framtiden är nu.

bodyfication

v magazine

V Magazine lanserades i september 1999 som en mer lättsmält lillasyster till »Visionaire«, som mer liknar en couturebok. V är stor till formatet, visuellt driven och den har internationell omfattning. V är en tidning om mode med stort M och alla de saker som går med det: konst, musik, film och arkitektur. V är en plats där uptown möter downtown, där kändisar minglar med totalt okända.

Denna tidning skapas av två starka viljor. Ebba och Kent, båda med historia och insikt i tatueringsvärlden. Två generationer som möts och som kompletterar varandra och tillsammans skapar de en grymt bra tatueringstidning! Tidningen skildrar »the world of bodyart«. Och vill visa på alla nyanser i begreppet tatuering och kroppskonst, mångfalen och allt som kopplas till det. Den porträtterar människorna och tankarna bakom designen.

cake decoration

Cake Decoration är ett glamoröst kakutsmyckningsmagasin. Varje nummer kommer fullproppad med bilder på fantastiska tårtprojekt, läsarberättelser, intervjuer med kändisar, och massor av råd och tips. Du kan lära dig att dekorera som en expert med tidningens steg-för-steg guider som har skrivits världens bästa tårtformgivare. Oavsett om du vill göra en överdådig bröllopstårta eller några små projekt för barn får du hjälp av Cake Decoration.

2010 / the paper magazine q

man about town

Det snyggaste modemagasinet för män. Inriktat på »high-end businessengaged and culturally-orientated male urbanities«. Det kommer ett nummer varje säsong, som guidar till säsongens manliga modemåsten.

q the paper magazine / 2010

a c i ss Je röm rst u j B

intervjun

hur ser din relation till tidningar ut ? – Jag gillar papperstidningar i reportageform. En ny tidning bläddrar jag snabbt igenom för att inventera läsprioritering exempelvis helgdelarna i morgontidningen och specialtidningar som Språk och nån gång även min sambos Offside, när det är nåt särskilt passionerat reportage. Det är ju brinnet i skrivandet man gillar! För mig är det »spa för hjärnan« att dra sig undan i en skön soffa eller vid köksbordet efter middagen med lite längre läsning. Nån gång i månaden kan jag lyxa till det och köpa 4–5 glossiga magasin och då hamnar notan på mellan 4–500 kronor och det är ju mycket pengar men inspirationen är för mig livsviktig. vilka tidningar läser du helst ? – I min brevlåda dimper dn ner varje morgon. Jag hinner läsa den från pärm till pärm 2 mornar i snitt i veckan. Nån vardag och oftast söndagar. Jag gillar nästan alla tidningar. Vi prenumererar på Fokus men jag läser också tidningarna Resumé, Dagens Industri och Dagens Media på jobbet. Överlag gillar vår familj mycket tidningar. Mode, Form, Kultur, Serier (blir rätt mycket manga), Sport och Affärslektyr. vilka läser du helst inte? – Jag läser sällan kvällstidningar i pappersform. Däremot är jag dagligen inne på aftonbladet.se. när läser du helst tidningar? – Nyheter ögnas snabbt igenom på morgonen vid köksbordet. Tidningar är också ett skönt alternativ till tv-tittande på kvällen. Med två halvvuxna söner och en sportintresserad sambo blir tidningarna helt min egen underhållning, jag får välja ämne, tidpunkt och framför allt, ingen zappar! hur mycket pengar spenderar du på papperstidningar varje månad? – Jag spenderar cirka 700–800 kronor. minns du din första tidningsupplevelse? – Absolut, i vår kiosk där jag växte upp i förorten tog dom bara in ett fåtal Starlet så därför var man tvungen att rusa efter skolan på tisdagar för att kommer över ett ex.

Foto: Åsa Deleau Wiklund

vilka tidningar växte du upp med? – Svenska Dagbladet, Vecko Revyn, Starlet och så mammas modetidningar och pappas fiskelektyr.

gör : VD för Sveriges Kommunikationsbyråer, Komm, sedan den 1 mars 2010. har gjort : Jobbat på Baluba, Aftonbladet, Schibsted, TV4 och Lowe Brindfors.

2010 / the paper magazine q

tidningar du gömmer resp . plockar fram när du får gäster? – Tror inte jag gör så alls. Besökarna uppskattar både Fokus, gq och Se & Hör har jag märkt. skulle du bli ledsen om papperstidningen blev helt digital (läsplattor, nätet, mobilen)? – Ja, jag tycker om att bläddra och se hela uppslag, så gillar jag att vika hörn och riva ut artiklar som jag vill spara och läsa mer om senare. Det digitala är snabba nyheter, funktionellt och roligt, men när jag åker till landet så är en korg med nyköpta, exklusiva magasin en större känsla av lyx och inspiration än dator och läsplatta.

q papperstidningen / 2010

omvärld

Se dig om p.e.s.t (political, economic, social and technological), är en beprövad analysmetod för att se hur yttre faktorer i samhället påverkar företaget. Men det här kretsar inte kring ett företag, utan en hel bransch, i hela Sverige. P.E.S.T

Det statliga presstödet ska värna om mångfalden på dagstidningsmarknaden så att mindre tidningar också får en chans att existera vid sidan om drakarna och så att fler än en åsikt och en vinkel når ut till läsarna. Det är myndigheten Presstödsnämnden som delar ut stödet till dagspressen. När presstöd ges tittar Presstödsnämnden på upplaga, räckvidd och andelen egenmaterial. Däremot bedöms inte innehållet i tidningen. »Nationell Idag«, Nationaldemokraternas tidning, fick den 22 april 2010 presstöd på 2,5 miljoner kronor. Detta har upprört många och skapat en debatt i svenska medier. Tidningen Fokus grundare Martin Ahlquist lämnade Presstödsnämnden i protest. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth vill nu se över reglerna för presstödet. Hon säger såhär i en intervju i svd: »Presstödets uppgift är ju att främja mediemångfalden och därmed demokratin. Då kan man ju tycka att det är märkligt att en tidning som Nationell idag, som ju har en annan agenda som vi ser det, har fått presstödet. På departementet kommer vi att ta upp det här till diskussion« Till Ekot säger hon: »Man talar om att presstödet ska handla om att stärka demokratiska grundvärderingar. Även om det handlar om yttrandefrihet så är det inte samma sak som att skattebetalarnas pengar ska gå till att stödja den här formen av media« l åg ko n j u n k t u r e n som regerat de senaste åren har inte lämnat många oberörda. För tidningsbranschen påverkar den på tre sätt, dels så påverkas köparna av tidningarna, dels så påverkas företagen som producerar tidningarna och dessutom annonsförsäljningen, i en kris har företag inte råd att köpa reklam i samma utsträckning. När det är lågkonjunktur, drar de flesta privatpersoner att dra ner på konsumtionen, vilket påverkar både prenumerationer och lösnummer. Men och andra sidan finns det andra som säger att just tidningar snarare är något folk unnar sig även under sämre tider eftersom det är ett relativt billigt nöje. Kerstin Neld, vd på »Sveriges Tidskrifter« säger såhär om saken: »Tidskriftsläsandet har historiskt sett visat sig gå

relativt opåverkat genom lågkonjunkturer. Det är också glädjande att se att många nya titlar ökar sin räckvidd.« Och Ulrika Saxon, vd Bonnier Magazine Group säger såhär: »Regn och lågkonjunktur är bra för tidningsförsäljningen, eftersom det är sådant man unnar sig, det är en tröstprodukt. Sedan känner vi förstås av annonskonjunkturen som står för en dryg tredjedel av vår omsättning.« l ä sa n d e t h a r de senaste åren till viss del flyttats från pappret till skärmen, och inte bara datorskärmen utan även mobilen och läsplattor. De har skett enorma förändringar i hur vi använder datorer och mobiler de senaste 10 åren och för 20 år sedan skulle nog de flesta se läsplattor som något ur en science fictionfilm. Tillgången och enkelheten har gjort att det numera är möjligt att, utan större problem, använda datorer och mobiler överallt, vilket ger tillgång till digitala tidningar överallt. Och det är inte så att den tekniskautvecklingen stannar här och nu. Nya uppfinningar och utvecklingar av det vi redan har kommer hela tiden. Det kommer med största säkerhet utvecklas vidare till nivåer vi inte kan föreställa oss. Enligt »Privatpersoners användning av datorer och Internet 2009«, en rapport sammanställd av Statistiska centralbyrån 2010 har användandet av 86% av privatpersoner i Sverige regelbundet internet 2009 jämfört med år 2003 då 69% gjorde det. Och antalet som aldrig använder internet har minskat från 21% till 7%, samma år. Andelen personer i åldern 16–74 som använder internet i någon form utanför hemmet, alltså trådlöst eller mobilt, har också ökat stadigt från 2007 till 2009 med cirka 15% för både kvinnor och män. e n a n n a n viktig sak som har förändrats de senaste

10 åren är sättet att använda sociala medier. Visst, det fanns bloggar och communitys år 2000 men det var inte lika folkligt och självklart som idag. Dags- och kvällspress och även magasin använder sig av sociala medier både för att få ut sina nyheter och för att få in läsare till deras sajter. Och privata användare hjälper till att sprida nyheter inom sociala medier. y

q the paper magazine / 2010

Kärlek

Hey! you’re not dead!

kärlek

inuter at t Det skulle ta mig 5 m ess Stop bränna 2000 kr på Pr

Min pappa är författare och gammal journalisträv och vi badade i dagstidningar när jag var liten.

Jag har prenumer erat på Kalle Anka, Darling, S onic, ELLE, Damernas Värld och Glamour.

2010 / the paper magazine q

q the paper magazine / 2010

Sidtema Kärlektex Krönika

PSNIT T Y T E V I LO

Jag älskar att k utomlands. Särsk öpa tidningar ilt i för att jag då kan U SA, kanske läsa texten...

2010 / papperstidningen q

Sidtema kärlektex Krönika

Jag funderar på att starta en tatueringstidning för tjejer, den skulle heta »Under Nålen« i så fall.

ningsställ id t å v t r a h et Jag rdagsrumm a v i t t e , a hemm alet ten. och et t på to

q papperstidningen / 2010

framtid

Paper Four vs. läsplattor Jag kan lova att vi inte kommer sluta läsa tidningar inom den närmsta tiden. Frågan är hur vi kommer läsa dom. Det händer mycket nu, utvecklingen av digitala lösningar för magasin går fort framåt. Både åt det hållet som har till syfte att ersätta pappret och åt det hållet som förbättrar pappret. ci tat e t n e da n är hämtat från en artikel på tidningsliv.se där Svenåke Boström siar om framtiden för papperstidningen, eller snarare för dagspressen. »Så ser det ut 2020: • Papperstidning till helgen och en digital tidning i någon form under veckorna. • Läsarmedverkan i någon form vid den dagliga planeringen av tidningen. • På vissa orter en gratistidning på eftermiddagarna som är ännu mer koncenterad, snabbare och överskådligare än Metro och motsvarande gratistidningar.« Han skriver att han vill se papperstidningen finnas kvar så länge som det går men att vissa förändringar måste ske. Han menar att kommer inte publicisterna häga med i utvecklingen så tar bloggar och communitys över deras roll och därför tror han på läsarmedverkan. Sociala medier påverkar redan papperstidningarna. Svenåke skriver i en annan artikel, denna gång på Mindpark, återigen om detta och tar upp ett exemplet Västerbottens Folkblad, där modebloggen Underbara Clara resulterade i att man producerade ett magasin med namnet Clara. I samma artikel citerar han Paula Marttila, som jobbat på Aftonbladets utvecklingsavdelning. Hon säger: »För att få uppmärksamhet handlar det om engagemang, relationer och fans (eller ambassadörer). Det är relationerna som räknas och folk som bryr sig,« Apropå Svenåkes punkt om att pappersdagspressen kommer bli helgmagasin säger Per Åke Olsson i på sin blogg, i artikeln »Så överlever ni tidningsdöden«, såhär om den saken: »På helgen har tidningen fortfarande sin plats

2010 / the paper magazine q

och kan säkert leva länge än. Satsa krutet där och försök få med så mycket av annonspengar som möjligt. Och lägg ner alla tankar på att e-pappret kommer att rädda er. Det är bara er egen interna våta dröm om att göra samma sak som ni alltid gjort men slippa kostnaderna för tryck och papper. Ett inifrånperspektiv som redan kostat alldeles för mycket pengar om ni frågar mig.«

de växte upp i. Detta sätt att göra dagstidningar på gör också att man kan anpassa annonsinnehållet utefter det som faktiskt skulle passa den individuella läsaren. 40% av användarna/läsarna är 19–29 år, vilket kan tyckas förvånande eftersom bilden av denna målgrupp är att de vill läsa digitala nyheter. En av Niiu's grundare, Wanja Oberhof, säger såhär: »We asked this target group which is the most comfortable and which is the best distribution channel; is it an e-paper, is it only on mobile, is it printed or online? The feedback was that for now, paper is still the best distribution channel.« ar, taggar och koder

Det mest uppmärksammade exemplet på ar (Augmented Reality eller Förstärkt Verkligehet) är ett nummer av Esquire, med Robert Downey jr på omslaget. Han sitter på en låda som har ett mönster tryckt på den sida som läsaren ser. För att uppleva det här arexperimentet behöver du ladda ner ett gratis program till din dator och sedan hålla upp din tidning framför webbkameran i datorn och Downey jr hoppar fram på din skärm. Beroende på hur du vinklar tidningen spelas olika scenarion upp på din skärm. Även inuti tidningen finns koder att hålla upp framför kameran. Bland annat ett modesenario. e m i l sa lo n e n är övertygad om att augmented reality vara till nytta för kundtidningar. »Detta är absolut någonting för tidningsvärlden. ar kan visa att där inträffade en olycka för tre dagar sedan och den butiken blev rånad för fyra timmar

sedan. I kundtidningar kan man visa upp företagets nya logga i 3d eller varför inte Scanias senaste lastbilsmodell med alla detaljer som man sen kan vända och vrida på för att se ur olika vinklar.« q r- ko d e r används lite här och där just nu. Ett

ganska enkelt och effektfullt sätt att koppla ihop den fysiska världen med webben. Och då ett sätt för pappertidningar att koppla ihop sig med webben. De tryckta 2-dimensionella koderna är läsbara med din mobiltelefon. Har du det aktuella programmet till din mobiltelefon, kan du fotografera av koden mobilkameran och mobilen telefonen visar automatiskt den hemsida som är kopplad till koden. På så vis kan elektronisk information kopplas samman med tryckt information och därmed möjliggöra kommunikation mellan sändare och mottagare på förpackningar i butik, hemma eller på stan. Aftonbladet var 2008 en av de första i Sverige att använda dom, men de har funnits sedan 1994 i Japan. Ett annat exempel där det används är biblioteket på universitet i Huddersfield i England, där har man börjat använda koderna i sin katalog. Testa själva på http://webcat.hud.ac.uk. Även mobilföretaget 3s kundtidning, som görs av Tidningskompaniet, använder sig av qr-taggar. Scannar man av dom med mobilen får man se olika videoklipp.

läsplattor I första hand kanske man tänker på Ipad just nu när man säger läsplatta, men det finns många fler. 2010 spås bli läsplattans år och it Research beräknar att det

v i da r e l ä s n i n g i diverse bloggar och forum och

liknande ger en bild av en tydlig trend bland de som tycker till om papperstidningens framtid. De är trötta på att pappersdags- och kvällspress kommer ut 18 timmar försent, lämnar oss med svarta fingrar och en pappershög som måste återvinnas. (Detta gäller dagspress, det är väldigt få som klagar på magasin och uppdragspublikationer i pappersform) De vill ha förändring. Till och med de som vill ha kvar papperstidningen vill ha något mer. Något som matchar den tid vi lever i nu. Nedan presenteras några saker som kan vara framtiden för papperstidningen, alternativ som kan ersätta eller samarbeta med den.

niiu På den tyska webbplatsen www.niiu.de kan du skapa din egen tidning på 24 sidor och få den hemskickad till dig dagen efter för cirka 18 sek (12 sek för studenter). Detta lanserades i Berlin i slutet av 2009. Du väljer innehåll från ett utbud på 20 olika tidningar och från en del källor på nätet och sätter ihop tidningen som du vill och sedan trycks den med digitaltryck. De flesta tidningar man har att välja innehåll ur är förstås tyska, men det finns även en del engelskspråkiga tidningar. De flesta som beställer tidningen är inflyttade Berlinbor som vill ha lokala nyheter från staden

q the paper magazine / 2010

framtid

kommer säljas 30.000 läsplattor i Sverige i år. Kollar du just nu på prisjakt finns läsplattor från 7 tillvärkare som inte är Apple, och fler är på gång. En läsplatta kostar där från 2000 till 5000 sek och en e-bok på Bokus kostar runt mellan 50 och 160 sek (vilket man kan få en till tre pocketböcker för, i papper). Utbudet på böcker ökar och priserna kommer säkert sjunka allt eftersom. Ipaden har det redan, och idéen att utöka läsplattan med fler funktioner än att läsa böcker kommer säkert sprida sig vidare till de övriga tillverkarna. Prenumerationer på magasin, webbläsare, ordbehandling m.m. Dessutom är det inte bara fler funktioner som utvecklas just nu, även andra utseenden. »Kno Reader« har två stycken skärmar på 14,1 tum. Batteritiden ska ligga på sex till åtta timmar och det går att både peka och använda stylus-penna på den. Den ser ut som en bok, eller ett tjockt magasin.

m ag+ är en prototyp på ett läsplatta för magasin

framtagen av Bonnier och designbyrån Berg där man satsat på att behålla den klassiska tidningskänslan med formgivningen, bildrepotage m.m. men Bonniers har tagit steget in i framtiden. Prototypen har fått stor uppmärksamhet och det har skrivits om den i både New York Times och Wired. (Video över hur prototypen fungerar finns på YouTube.) Sara Öhrvall, som är ansvarig för prototypen och chef för Bonniers utvecklingslabb säger såhär om den: »Vi ville komma bort från känslan att vi lägger ut den tryckta tidningen digitalt och att man ska låtsas bläddra fast det är en skärm. Vi ville få en känsla av en kamera som panorerar över innehållet, det blir mindre hackigt än bläddrandet.« Hon säger också i en artikel i Ny Teknik att hon tror att det kommer ha sålts 45 miljoner läsplattor till 2013. Hon säger att tidningar och bokförlag står

”

I think that the more regular titles, daily, weekly and monthly, that sit amongst a group of publications that are similar to them will struggle without nothing to say that is truly different

”

George Ryan, Rubbish Magazine, London

inför samma revolution som musikbolagen när mp3spelaren och Spotify slog igenom. Och hon tycker att vi ska se möjligheterna i det här och inte kritisera det som är nytt. »Se till att ni har ett redaktionellt kommunikationskoncept som håller i alla kanaler. Även på läsplattan. Där blir inte den redaktionella texten statisk utan kan kombineras med bilder, filmer, rörlig grafik.« paper four Paper Four är enkelt sagt digitalt papper. »Ett tryck- och skrivpapper som kan kommunicera med datorer samtidigt som det fungerar som ett vanligt papper, skulle förena det bästa av två världar. Ett digitalt papper som på ett naturligt sätt, erbjuder användarna en rad nya funktioner och möjligheter vore definitivt en god kandidat till ett fjärde generationens papper« Detta sa Lowe Hedman, professor i Medieutveckling på Mittuniversitetet 2006. Och det verkar som att Hedman inte behöver vänta allt för länge på att få se detta. Mittuniversitetet fick 2006 10 miljoner sek för att utveckla Paper Four och hade den första prototypen för stora butiksdisplayer ute 2007. Just nu är de inne i fas två som avslutas 2011. Vem vet hur långt dom kommit då. Tre forskningsteam jobbar med projektet, materialforskare, medie- och kommunikationsforskare och elektriker, på programmet Fiber Science and Communication Network (fscn) och de har samarbeten med pappersindustrin i området. »Butiksdisplayen består av dels ett pappersskikt, där vissa ytor har ett mönster som tryckts med elektriskt ledande bläck. De tryckta ytorna reagerar på beröring när en svag ström konstant leds genom bläcket. Det andra lagret består av vanligt papper med vanligt tryck. När en person placerar handen på en beröringskänslig yta på displayen uppstår en elektrisk förändring som överförs via tryckta ledningsbanor till en microprocessor. Den innehåller logik, en processor och ett minne.« Man kan alltså genom beröring av pappret få fram ljud, ljus, video och få pappret att kommunicera med en dator. Och pappret kan komma i vilken form som helst och med vilket tryck som helst. Det positiva med den här typen av teknik, förutom att det är otroligt coolt, är att det dessutom är miljövänligt och billigt att framställa. v i ll d u läsa mer om Paper Four kan du gå till projektets blogg, (http://mkv.itm.miun.se/projekt/paperfour), där du kan se bilder och videos av prototyperna.

zinio På webbpatsen www.zinio.com kan du ladda ner ett gratis program till din dator där du kan läsa digitala tidningar som ser ut precis som papperstidningar. Det ser i princip ut som en inscannad papperstidning fast med en digital bläddereffekt. Du kan på webbplatsen välja att köpa ett nummer av en tidning du tycker om,

2010 / the paper magazine q

Att bygga flyglar i papper kanske inte är det man skulle använda Papper IV till mest, men varför inte egentligen. Den är lättare att flytta och garanterat billigare.

både svenska och utländska, eller välja att prenumerera på den. Båda alternativen är billigare än att köpa eller prenumerera på en riktig papperstidning. Den enda nackdelen just nu är att det senaste numret av en tidning inte går att köpa direkt när det finns i handeln, man får nöja sig med numret innan eller vänta. Men det är miljövänligt. flattr Namnet är en kombination av Flatter (smicker) och Flat Rate (Enhetstaxa). Flattr är en webbtjänst där du som dom själva uttrycker sig får tillfälle att ge kärlek till de saker du gillar. Användaren stöttar till exempel en skribent, fotograf eller illustratör eller vad det nu kan vara genom att klicka på Flattr-knappen på deras sida, och då betala en mindre summa pengar. Som användare kan du även ladda upp dina egna alster och ha möjlighet att få uppskattning för dem genom några kronor här och där. Ett medlemsskap i Flattr innebär att användaren betalar en fast avgift varje månad som bestäms av användaren själv, men till exempel 10 euro och varje gång du klickar på en Flattr-knapp på en blogg, film eller liknande så får bloggaren en andel av de 10 euro som användaren har den månaden. Klickar användaren på 100 olika saker under månaden blir det ju inte mycket pengar till var och en av kreatörerna men klickar den på endast en blir det betydligt mer. Just nu testas tjänsten och det är bara något hundratal inbjudna så det finns inte så många ställen att klicka eller så många euros att få, men tjänsten har fått positiv uppmärksamhet och kommer säkerligen växa. y

q the paper magazine / 2010

summa sumarum

Vad betyder det då? Kan papperstidningarna sammarbeta med framtidens teknik för att få mervärde? Det är frågeställningen jag har utgått ifrån när jag gjort det här arbetet. Svaret är ja. v i s v e n s k a r har vant oss vid enkelheten, snabbhe-

ten och tillgängligheten i mobiler datorer och (snart) läsplattor. Även de mest inbitna papperstidningsälskarna (eller kanske särskilt dom) vill ha tidningar också via dessa kanaler. Samtidigt har det börjat gå upp för digitalutvecklare att vi trots allt vill ha med oss manér från pappret in i den digitala världen, ett exempel där är Mag+. Vi vill inte bara ha två typsnitt och små pixliga bilder i vår nättidning. För nu för tiden, när internet inte är nytt och spännande utan bara vardag kräver folk mer, de flesta vill inte läsa nyheter endast som en rss-lsita. Ska man byta ut papperstidningen mot något ska det vara likvärdigt.

dagspress Genom det utbredda användandet av sociala medier som råder idag är alla nyhetsförmedlare. Alla får tycka, alla får synas. Såklart har de gamla vanliga drakarna, som till exempel dn och svd fortfarande stor respekt hos nyhetsläsarna och de ses som en pålitlig källa men många idag läser också på facebook, bloggar och Twitter om en nyhet som intresserar dom. Läsarna har så många fler källor att gå till idag. Läsarna är mer vana idag att få bestämma vad och hur de ska läsa, än för tio år sedan, de vill dessutom kanske skriva nyheten själv. I det här fallet skulle Nuui och olika varianter av läsplattor fylla det behovet. Om vi i Sverige hade en variant av Nuui där vi kunde plocka ihop vår egen tidning och få den hemsickad till oss som papperstidning skulle läsaren känna sig delaktig. Läsplattor som Mag+ som efterliknar en papperstidning skulle ge det bästa av papperstidningen blandat med funktionerna vi är vana att ha i webbläsaren, till exempel att kunna dela med sig det man ser och läser i tidningen i olika sociala medier. En annan sak som läsare är vana vid vid det här laget är gratis information på nätet, ingen vill betala för något de har fått gratis under flera år. Men samtidigt har många internetanvändare börjat förstå problematiken med att ge ut information och annat gratis på nätet, och många vill ändå att skaparna/kreatörerna ska få betalt för det dom gör,

2010 / the paper magazine q

därför skapades Flattr och därför fungerar Spotify Premium och ITunes. Tidningarna har inte löst det här problemet än på ett tillräckligt bra sätt, men det kommer säkerligen. o m f le r t i d n i n g a r döper om sig till mediehus och samarbetar med fler kanaler kommer det garanterat ge papperstidningen mervärde. Läsaren kan då se en helhet som går att få genom tv, webb och papperstidning och om de kan få allt för en bestämd månadsavgift, som en prenumeration, kommer det antagligen gå bättre än för varje medie för sig. Dessutom kan annonsintäkterna gå till mediehusets alla avdelningar (som helst ska vara en stor avdelning men med olika expertområden) och papperstidningsskaparna behöver inte oroa sig över att förlora annonspengar till webben. Det statliga presstödet skulle också gå till hela mediehuset. Och pengarna skulle kunna användas där de behövs.

magasin Det finns idag fler titlar i magasinhyllorna, men upplagorna är mindre. Det finns alltså en efterfrågan av mer nischade tidningar, som enligt ts också går bra just nu, som då får färre läsare men de som läser dem får mer av det dom vill ha. Nischade tidningar är populära och antagligen här för att stanna. Det hör sannorlikt ihop med svenskarnas utbredda internetanvändning. De är vana vid att kunna få exakt den information inom ett speciellt ämne som de vill genom att bara söka på Google. Efter noggrant letande i bloggar och artiklar har det inte framkommit något klagande från tyckare i branschen på just magasin och tidskrifter i pappersform. Det verkar som att även om de förväntas finnas i nätversion är de också efterfrågade i papper. Magasin är en underhållningsvara på ett helt annat sätt än dagspress och har inte lika höga krav på sig att finnas snabbt och uppdaterat. Experimentet som »Esquire« gjort med ar-tekniken fick mycket positiv uppmärksamhet och där finns mycket att utforska och ta till våra stora magasin i Sverige.

uppdragspublikationer Genom att läsa ts upplagesiffror, där det klart och tydligt står att de magasin i Sverige som har störst upplaga är uppdragspublikationer, kundtidningar, och av de magasin som ökar upplagan mest finns en kundtidning (»Stadium Magazine«) och två organisationstidningar (»Dietistaktuellt« och »Svensk Verkstad«). Sveriges uppdragspublicisters effektundersökning effu ger också en bild av att den här typen av tidningar går väldigt bra just nu. Det är enligt dem ett av de bästa sättet att nå sina kunder, sin målgrupp, och det är bara att hoppas på att de når ut med sin rapport om effekterna och att fler företag vill ha en kundtidning och frågan är om den här typen av papperstidningar ens behöver någon annan teknik i nuläget. Men en spännande utveckling för den här typen av tidningar skulle vara att använda sig av digitala papper och qr-koder. Tänk dig att öppna ett resemagasin och trycka fram ljud från olika delar av världen eller se en plats du vill åka till, scanna av koden bredvid artikeln och hamna direkt i resebolagets bokningstjänst. summa sumarum Papperstidningarna kan absolut samarbeta med framtidens teknik för att få mervärde, och bör göra det. För om de gör det, löser det några av dom problemen som papperstidningarna har i dagsläget. De måste anpassa sig efter tidens utveckling och ge kundena dom vill ha eller helst det dom inte vet att dom vill ha än. Därmed inte sagt att allt ska digitaliseras. Papperstidningar kommer dö ut när efterfrågan gör det, men tidningsföretagen behöver ju inte ge kunden en anledning att vilja skynda den processen. Skapa mervärde. Sammanfattningsvis är det de fyra nedanstående punkterna som är viktigast i samarbetet. • b e ta ln i n g s s ys t e m Det är svårt att ta betalt för information på nätet. Men att ansluta sig till tjänster som Flattr och Zinio är en

Illustration: Elisa Rossholm

bit på väg. Att låta läsaren betala en summa i månaden för en prenumeration för både papperstidningen och det digitala är en annan lösning. • ku n d r e l at i o n Skapa relation med kunderna/läsarna. Som uppdragspublikationerna kan visa läses tidningar från ett företag som man har en bra relation till eller vill ha en bra relation till. Nischade tidningar har ännu större möjlighet att rikta in sig till sin speciella målgrupp. • b l a n d n i n g av m e d i e r Att låta tidningsredaktionerna byta namn till mediehus där print samarbetar med digitala kanaler är med största säkerhet framtiden. Det står ganska klart att en papperstidning sällan klarar sig helt själv. Läsare förväntar sig en hemsida och dessutom en som ser bra ut i mobilen. Även tvärtom, en nättidning förväntas ofta också finnas i papper. Detta löser också en del av problemen med att ta betalt för information på nätet. • delaktighet Det går att hitta lösningar där läsaren är delaktig, antingen genom idéen som »Nuui« har där man helt enkelt skapar sin egen tidning eller med hjälp utvecklad inblandning av sociala medier. Även ar ger läsaren en känsla av delaktighet. Genom att välja när och hur tidningen ska kommunicera med datorn. y

q the paper magazine / 2010

Guldgruvan för resetipset

resetipset

tidningsnördar Butiken »Do you read me?!« i Berlin har ett enormt utbud av tidskrifter från hela världen, närmare bestämt 700 titlar från 20 länder, i alla genrer du kan tänka dig. De erbjuder sina kunder hjälp i form av expertråd och research för att hitta de rätta tidskrifterna för just dina intressen och önskemål.

acne papers

Det svenska magasinet Acne Papers som vann guld i tävlingen Kolla! i kategorin »Redaktionell Design« denna vår.

”

You don't need them

– but you want them. magazines are a luxury that add something to your life that the webb can't provide.

”

David Guarino, Do You Read Me Shop, Berlin

stannar du hemma?

Har du inte råd eller inte tid att åka till Berlin kan du trösta dig med lite av butikens nörderi ändå, på bloggen: http://www.doyoureadme.de/blog/ Du kan även beställa tidskrifterna därifrån.

q the paper magazine / 2010

spekulationer

Jag tror att jag ä l s k a r tidningar. Helst i papper, och därför vill jag att papperstidningen ska finnas kvar så länge som det går, men det viktigaste för mig är att tidningsdesignen finns kvar. Eftersom det är det jag vill arbeta med i framtiden. Så finns det alternativa lösningar som behåller den är det helt ok. Men jag ser helst av allt att den traditionella tidningen ska samarbeta med andra kanaler, och få mervärde genom det. jag t ro r i n t e att papperstidningen kommer dö

sådär helt plötsligt. Men långsamt långsamt kommer den kanske försvinna, om efterfrågan dör. Om det sen betyder att det infaller när min generation dör ut eller om nya generationer kommer upptäcka det fina med print, det vet jag inte. Man kan jämföra det med när cd-skivan blev mp3:or. Folk köper fortfarande skivor, men det är inte många. Något bättre smidigare och lättillgängligare har ersatt. Räckviddssiffrorna och upplagssiffrorna kommer fortsätta sjunka, men jag tror inte vi får stirra oss blinda på dom. Vi läser inte mindre tidningar idag, vi läser färre tidningar i pappersform. Vi måste börja se tidningen som ett medie som använder sig av olika kanaler. De måste sammarbeta, papper och digitalt tillsammans. Min personliga skräck är som sagt att tidningsdesignen försvinner, typografin och bildspråket. Men om det kommer läsplattor som behåller det och samtidigt använder sig av datorns underbara egenskaper med sociala medier, videoklipp och direktlänkar så kanske även jag nöjer mig med enbart det. (Men jag tror inte det.)

d e t t ro li g a s t e enligt mig är att dagspress i pap-

persform försvinnner först. Snabba nyheter kan man få i mobilen och fördjupningar i form av analyser och debatter får man, om man vill läsa det i papperform, i speciella nyhetsmagasin eller veckopress. På helgen, när man har tid att läsa. Jag skulle inte sakna dagstidningen i pappersform. Jag vill inte ens prenumerera på en. Av samma anledning som alla andra. Jag läser nyheter på nätet. Dagspressen i papper kan mycket lättare ersättas än magasinen och uppdragspublikationerna i pappersform. Däremot skulle jag sakna gratistidningen mycket. Den finns där när jag ska åka

2010 / the paper magazine q

trista tunnelbanor och jag behöver inte återvinna den själv. Dessutom kan jag titta på nyheterna på tv. Jag kan däremot inte titta på Filter eller ELLE på tv. m ag a s i n e n och kundtidningarna har mest potential

att stanna kvar i pappersform. Lyxiga magasin att krypa upp i soffan med eller ta med på taoletten, eller till stranden när man inte vill få sand i datorn (eller läsplattan) tror jag inte vi kommer sluta unna oss i första taget. Magasinen visar dessutom vår personlighet och kan lite diskret ligga framme på soffbordet när man har gäster. Dessutom tror jag att nörderiet bara kommer bli en starkare och starkare trend och vi kommer kunna hitta tidningar enbart om garnnystan från Ungern eller om kaffetrender i Europa. Fler nischade magasin kommer.

ku n d t i d n i n g a r n a , som det just nu går bäst för av

de tre grupperna, kommer gå mer och mer åt att se ut som magasin. (Dom som inte redan gör det.) Katalogen kommer helt dö i pappersform (den har vi ju i webbshoppen) inom några år och istället kommer vi att se produkterna användas i olika repotage i kundtidningen. (Jag tänker Claes Ohlssons nya tidning) Allt handlar om att kunden ska få berätta själv och vara delaktig. Är man, som dom flesta är idag, van att hela tiden uttrycka sina åsikter i bloggar och på olika sociala nätverk så tror jag på att låta folk göra det även i tidningen. Ett annat alternativ är att gå på att ha experter i ämnet som rör en viss kundtidning, ambassadörer som kunden lyssnar på och tror på.

man kanske pappersversionen nästa gång. Huvudsaken är att läsarna får en bra upplevelse, att dom får kvallitet.

d e t ä r fa r li g t att vara konservativ i vissa lägen.

v i s o m v i ll arbeta med att formge tidningar då? Vad

Man vill inte vara den som säger att telefonen är en onödig uppfinning eftersom vi redan har en telegraf. Och jag tror att detta är ett sånt läge. Jag förstår att tidningsproducenter inte vill och inte kan kasta bort allt vad papper heter och sätta in en helt teknisk redaktion (det vill inte jag heller att man ska göra, och det är inte meningen heller). Men att inte börja tänka alls på vilka möjligheter det finns för sammarbeten mellan pappret och det digitala är helt enkelt dumt. Ju fler kanaler man använder sig av desto fler når man ut till och tycker man att nättidningen är bra så köper

händer med oss? Ja vi får helt enkelt se till att kunna designa för fler plattformar än en. Det handlar fortfarande om samma sak. Att ge läsaren en bra läsupplevelse och våra kunskaper kommer efterfrågas så länge folk vill att saker de ser ska vara estetiskt tilltalande. Men det är nog dags för ett generationsskifte, så att dom som gör denna design tillhör en generation som växt upp med internet och som läser både digitalt och papper. Men den generationsväxlingen sker ju naturligt just nu med alla 40-talister som går i pension så det är ett ypperligt tillfälle att poppa upp tidnings-

branschen. Och jag tror inte att jag aldrig kommer få designa papperstidningar, för jag tror inte att vi kommer vilja sluta läsa papperstidningar helt och hållet någonsin. Det finns något med dom som inte går att få på något annat sätt (än). Och när jag vill känna mig lite lyxig och tjejig och går och köper ett glossigt magasin och läser det under högtidliga former, kan den känslan verkligen ersättas av en webbsida eller digitalt magasin hur snyggt det än är gjort? Känslan av pappret mellan fingrarna, lukten av nytryckt tidning och att kunna bläddra som man vill och riva ut bilder och sätta upp på väggen. Kan det verkligen vara så att min generation är den sista som kommer tycka att sånt är härligt? y

q the paper magazine / 2010

tidsmaskinen

Snobb-Mormor

Jag älskar nya saker, min androidmobil och min macbook, men jag älskar också gamla saker, som halvrostiga kakburkar och stringhyllor. Så jag vill också gärna visa något från svunna tider i den här tidningen. m i n m o r m o r s gamla prylar är det få som slår. Jag har hittat mycket roligt i hennes gömmor som jag nu använder i min vardag. Möbler och köksgrejer och väskor. Och bara för några månader sen hittade jag dom här två kundtidningarna, eller katalogerna, som hon sparat på i massa år i ett tidningsställ. Hon

var helt klart en snobb min mormor, hon ville gärna skylta med fina möbler, tingeltangel och tyger från nk. Och kanske var de därför hon ville spara på dessa tidningar, för att andra skulle se att hon var kund hos dom här företagen. Och är det inte så fortfarande. Vi vill att de tindningar vi sparar säger något om oss.

till kunden

Förordet här till höger från »Ädla Stenar« som du kan se mer av på nästa uppslag beskriver just det som alla kundtidningar vill ge sina kunder.

2010 / the paper magazine q

avancerad katalog

Den här katalogen är layoutad av Teta-Reklam i Tranås och skriven av inredningsarkitekten Thyra Nordström i Stockholm 1978. Det står uttryckligen inuti att detta är inte en katalog i vanlig mening utan en trycksak skapad för att inspirera och jag skulle säga att den är långt ifrån en katalog, på väg mot tidning.

q the paper magazine / 2010

tidsmaskinen

möblera rätt

Bilderna i Carl Malmstens katalog visar hur kunden kan möblera sitt hem med de möbler de kan köpa hos företaget.

för den som vill shoppa diamanter

Hallbergs Guld själva benämner detta som en bok, men den liknar mer ett magasin, om än ett väldigt nischat magasin. Den trycktes 1953 och kostade 10 kr.

handmålade ädelstenar

Bilderna på ädelstenarna, som den här nedan, är målade av Walter Wild och har klistrats in på sidan på ett löst papper och har ett halvt genomskinligt papper över sig där namnen på stenarna står.

2010 / the paper magazine q

q the paper magazine / 2010

The end

the end

Vill du vara vĂ¤rdinna fĂśr en blingovisning?

Titta in pĂĽ vĂĽr hemsida www.blingo.se och lĂĽt dig inspireras av en fĂ¤rgstark kollektion!

Vill du veta mer? min blogg longlivethepapermagazines.blogspot.com

En av vĂĽra sĂ¤ljare kommer hem till dig och visar vĂĽra klĂ¤der fĂśr dig och dina gĂ¤ster. Som tack fĂśr att du Ă¤r vĂ¤rdinna fĂĽr du rabatt pĂĽ din bestĂ¤llning. LĂ¤s mer pĂĽ www.blingo.se!

Titta in www. pĂĽ vĂĽr he bli ms dig ins ngo.se oc ida fĂ¤rgs pireras av h lĂĽt tark ko en llekti on!

Grattis

Detta gĂśr vi pĂĽ Totalprint

till dina nya y fĂśnster!

Vi har 8554 kĂśpklara kunder som vill bo i MalmĂś kommun. Kan inte nĂĽgon av dem fĂĽ bo hemma hos dig? Bjurfors Ă¤r det marknadsledande mĂ¤klarfĂśretaget i Ă&#x2013;resundsregionen. En titt i vĂĽrt stora spekulantregister visar att 8554 kĂśpklara kunder just nu letar bostad i MalmĂś kommun. Ă&#x201E;r det kanske hem till dig de lĂ¤ngtar? Fyll i och posta talongen sĂĽ vĂ¤rderar vi din bostad utan kostnad!

LĂĽt oss gĂśra en kostnadsfri vĂ¤rdering av din bostad, sĂĽ fĂĽr du den fina kokboken â&#x20AC;?Hemma hos Melker Anderssonâ&#x20AC;?.

John Abdo, Erfinder des AB-DOerÂŽ Twistâ&#x201E;˘

sveriges uppdragspublicister www.uppdragspublicister.se press stops blogg www.sidbloggen.se

Offsettryck

264 frestande sidor med lĂ¤ckra recept. VĂ¤rde 269 kronor.

Vi trycker torroffset i en DI-press â&#x20AC;&#x201C; en av marknadens mest miljĂśvĂ¤nliga trycktekniker, med bl a kemifri framkallning av plĂĽt. Vi kan trycka med 300 linjers raster pĂĽ bestruket papper, vilket ger vĂ¤ldigt hĂśg kvalitet pĂĽ bilder.

Sida 1 av 3

Samtalsspecifikation Faktura #3043X3X

Vertrieb durch:

dagens media â&#x20AC;&#x201C; tidskrifter www.dagensmedia.se/nyheter/print/tidskrifter american society of magazines www.magazine.org

Trendpro TV GmbH www.trendpro.tv

Produkt ABDOer-Twist-GER 26/11/09

Sď?Ąď?¸ď?Ąď?´ ď?ľď?˛ Sď?Ťď&#x;Ľď?Žď?łď?Ťď?Ąď?Ž Jď?Żď?Źď?łď?Żď?Žď?ł Jď?Ąď?şď?ş ď&#x2122;&#x2039; ď?Şď?Ąď?Žď?ľď?Ąď?˛ď?Š ď&#x2122;&#x2026;ď&#x2122;&#x192;ď&#x2122;&#x201E;ď&#x2122;&#x192;

Artie, Django och Mary Lou, tre av ĂĽrets 100-ĂĽringar G

tidningsliv www.tidningsliv.wordpress.com newsmill www.newsmill.se bloggtidningen www.bloggtidningen.se ts-bloggen tsbloggen.blogspot.com

oÂ´ morron, jazzvĂ¤nner!

Hoppas ni har haft en skĂśn, lagom svĂ¤ngig helg och att tomten kom med just de plattor som ni hade satt Ăśverst pĂĽ Ăśnskelistan. SjĂ¤lv har jag Ă¤gnat mig ĂĽt att spela en del av de skivor jag har med pianisterna Ray Bryant och Rune Ă&#x2013;fwerman, orkesterledaren Cab Calloway, trummisen Baby Dodds, trumpetaren Woody Shaw och tenorsaxofonisten Bernt Rosengren. Detta med anledning av att alla sex faktiskt hade fĂśdelsedag pĂĽ sjĂ¤lvaste julafton.

Sv/vitt digitaltryck HĂ¤r trycker vi bl a medlemstidningar, nyhetsbrev, manualer och bĂścker. Vi trycker Ă¤ven pĂĽ adresser, transaktionsdata och annan variabeldata pĂĽ upplagor tryckta i offset. Eftersom vi har en online efterbehandling pĂĽ vĂĽr maskin, sĂĽ kan vi trycka vĂ¤ldigt smĂĽ upplagor print on demand.

17 januari - Sidney Catlett, en av jazzhistoriens svĂ¤ngigaste och mest mĂĽngsidiga trummisar. Han spelade med bland andra Fletcher Henderson, Louis Armstrong, Benny Goodman, Dizzy Gillespie och Charlie Parker. Inte illa, va? â&#x20AC;?Big Sidâ&#x20AC;? avled 1951, bara 41 ĂĽr gammal. 23 januari â&#x20AC;&#x201C; gitarristen Django Reinhardt, kanske Europas mest inflytelserika och originella jazzmusikant nĂĽgonsin. Django, eller Jean Baptiste som han egentligen hette i fĂśrnamn, blev tyvĂ¤rr inte heller sĂ¤rskilt gammal, 43 ĂĽr.

NĂ¤r jag Ă¤ndĂĽ var inne pĂĽ det dĂ¤r med fĂśdelsedagar slog jag mig ner i skĂśnaste fĂĽtĂśljen pĂĽ nyĂĽrsdagen och blĂ¤ddrade i mina noteringar fĂśr att se vilka av mina gamla jazzhjĂ¤ltar som skulle bli hundraĂĽringar under 2010. Detta fĂśr att kunna sĂ¤tta smĂĽ krĂĽkor i almanackan, sĂĽ jag inte glĂśmmer bort att hissa flaggan nĂ¤r det blir dags. Och jag hittade faktiskt en rad mer eller mindre legendariska jazzmusikanter som fĂśddes just i nĂĽdens ĂĽr 1910. HĂ¤r Ă¤r nĂĽgra av dem:

Mary Lou Williams

1 mars â&#x20AC;&#x201C; Duke Ellingtons gamle barytonsaxofonist Harry Carney, som blev sin kapellmĂ¤stare trogen i hela 45 ĂĽr. Han avled 1974 och blev fĂśljaktligen 64 ĂĽr. 8 maj â&#x20AC;&#x201C; pianisten och kompositĂśren Mary Lou Williams, som ocksĂĽ var en framstĂĽende arrangĂśr och samarbetade med bland andra Benny Goodman och Tommy Dorsey och spelade piano med Dizzy Gillespie. Mary Lou gick bort 1981.

Django Reinhardt

23 maj â&#x20AC;&#x201C; Artie Shaw, en av swingerans verkligt stora orkesterledare och klarinet-

Lokalsamtal Mobil, Comviq/TeleX Lokalsamtal Mobil, Telenor Lokalsamtal Lokalsamtal Lokalsamtal Lokalsamtal Mobil, Telenor Lokalsamtal Sverigesamtal Mobil, Telia Sverigesamtal Lokalsamtal Mobil, Telenor STAND BY 1/10 Mobil, Telenor Mobil, Telenor Mobil, Telenor Mobil, Telenor Lokalsamtal tister. Lokalsamtal Artie hade en lĂĽng och brokig karMobil, Telia riĂ¤r och Ăśvergav sĂĽ smĂĽningom jazzen. Lokalsamtal Lokalsamtal Han dog dagen fĂśre nyĂĽrsafton 2004 och Lokalsamtal blev alltsĂĽ hela 94 ĂĽr. Lokalsamtal Lokalsamtal Lokalsamtal 23 juni â&#x20AC;&#x201C; basisten Milt Hinton, eller Lokalsamtal Lokalsamtal â&#x20AC;?The Judgeâ&#x20AC;?, som han kallades. Milt speLokalsamtal Mobil, Comviq/TeleX lade med nĂ¤stan alla stora i jazzhistorien, Mobil, Tre frĂĽn Freddie Keppard och Art Tatum Mobil, Comviq/TeleX Mobil, Comviq/TeleX till Hawkins, Gillespie, Coltrane och Mobil, Tre brĂśderna Marsalis. Milt blev 90 ĂĽr. Lokalsamtal Mobil, Telia Lokalsamtal Lokalsamtalslutligen â&#x20AC;&#x201C; trumpetaren, 17 december Mobil, Telenor kompositĂśren Lokalsamtaloch arrangĂśren Sy Oliver, Lokalsamtal som skrev swingklassiker som â&#x20AC;?Opus Mobil, Telenor Oneâ&#x20AC;? Mobil, och â&#x20AC;?Yes Indeedâ&#x20AC;? och arrangerade Comviq/TeleX Lokalsamtal â&#x20AC;?My Blue Heavenâ&#x20AC;? fĂśr Lunceford och Mobil, Telia Lokalsamtal storsĂ¤ljaren â&#x20AC;?On Lokalsamtal the Sunny Side Mobil, Telia Mobil, Telia of the Streetâ&#x20AC;? fĂśr Mobil, Telenor Tommy Dorsey. Lokalsamtal Mobil, Telia Mobil, Telenor Sverigesamtal TvĂĽ stora jazzMobil, Telenor svenskar som ockMobil, Telenor Mobil, Telia sĂĽ tillhĂśrde â&#x20AC;?1910 Mobil, Comviq/TeleX ĂĽrs mĂ¤nâ&#x20AC;? var baLokalsamtal Mobil, Telenor sisten, orkesterleLokalsamtal Mobil, Telia daren, entusiasten Mobil, Telia och talangscouten Lokalsamtal Lokalsamtal Arthur Ă&#x2013;sterwall, ArtieTelia Shaw Mobil, eller som han sjĂ¤lv Mobil, Telenor kalladeLokalsamtal sig ibland, Ass-dur Ă&#x2013;rterwall, Lokalsamtal Mobil, Telia och gĂśteborgske orkesterledaren och Lokalsamtal saxofonisten Malte Johnson. Arthur gick Lokalsamtal

Datum & tid

LĂ¤ngd (s)

Anummer

Bnummer

Kostnad (kr)

X000-10-X3 1X:3X:33 X000-10-X3 1X:45:X3 X000-10-X3 X0:X1:X5 X000-10-X6 00:3X:56 X000-10-X6 00:40:0X X000-10-X6 1X:XX:36 X000-10-X6 1X:45:34 X000-10-X6 1X:46:1X X000-10-X6 1X:5X:16 X000-10-X6 13:0X:40 X000-10-X6 13:51:14 X000-10-X6 1X:53:34 X000-10-X0 0X:33:00 X000-10-X0 11:00:X6 X000-10-X0 13:3X:30 X000-10-XX 0X:30:10 X000-10-XX 0X:30:40 X000-10-XX 0X:10:13 X000-10-XX 0X:X4:04 X000-10-XX 0X:56:30 X000-10-XX 15:1X:03 X000-10-XX 15:30:1X X000-10-XX 00:1X:X3 X000-10-XX 00:54:14 X000-10-XX 0X:X6:3X X000-10-XX 0X:X6:53 X000-10-XX 0X:56:14 X000-10-XX 0X:01:06 X000-10-XX 0X:43:53 X000-10-XX 0X:5X:10 X000-10-XX 1X:10:4X X000-10-XX 1X:X0:3X X000-10-XX 1X:35:11 X000-10-XX 1X:35:5X X000-10-XX 1X:3X:50 X000-10-XX 1X:41:XX X000-10-XX 1X:54:51 X000-10-XX 1X:04:51 X000-10-30 0X:10:35 X000-10-30 10:X3:3X X000-10-30 10:X5:00 X000-10-30 10:X6:14 X000-10-30 1X:X6:36 X000-10-30 1X:40:41 X000-10-30 13:1X:03 X000-10-30 13:15:35 X000-10-30 13:55:XX X000-10-30 14:01:3X X000-10-30 14:5X:50 X000-10-30 15:46:00 X000-10-30 16:30:0X X000-10-30 16:35:54 X000-10-30 16:50:04 X000-10-30 16:5X:X3 X000-10-30 1X:16:4X X000-10-30 X0:43:4X X000-10-30 X0:40:1X X000-10-31 10:13:4X X000-10-31 10:15:5X X000-10-31 1X:36:14 X000-10-31 1X:41:1X X000-10-31 1X:1X:33 X000-10-31 1X:13:0X X000-10-31 1X:X0:X5 X000-10-31 X0:10:X6 X000-10-31 X0:X1:0X X000-10-31 X1:X0:1X X000-11-01 00:1X:50 X000-11-01 0X:55:0X X000-11-01 10:05:01 X000-11-01 13:50:3X X000-11-01 13:5X:35 X000-11-01 13:56:46 X000-11-01 14:46:0X

351 34 130 35 XX X65 16 6 3XX 135 15X X6 310 X55 1X0 4 33 5 14 15X5 11 33 X03 XX 6 1X6 66 XX6 X1 14X XX 300 XX 1X6 56 1X X3 X0 X0 35 X1 10X 50 16 10X X1 XX 4 10X 6X 31 115 XX 65 46 153 X4X 50 50 X13 X3 X 50 X4 X0 4X 1XX 31 6 XX X1 6X 103 30

4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X 4601X50516X

4601X504X3X 4600004X046X 4601XX44X64 46006X54454X 4601X501506 4601XX44X64 4601X60XXX00 4601X60XXX00 46000XX6040X 4601X60XXX00 4603105X6161 46006XXX3350 46054540460 4601XX44X64 460030XXXXX3 46006X54454X 46006X54454X 46006X54454X 46000XX6040X 4601XX44X64 4601XX5400X 460003305X5X 4601X56065X 4601XXX3555 4601X5XX503 4601X5XX504 4601X60XXX3X 4601XX44X64 4601X60XXX00 4601XXX3555 4605XXX31X3 46006X33X03X 460035450061 46006X33X03X 4600356X0653 460035450061 4601X5XX530 460003305X5X 4601X60XXX00 4601X50X660 46006XXX4XX3 4601X5X00X3 4601X50X444 46006X54454X 46006X33X03X 4601X50X444 460003305X5X 4601X5X155X 4601X50X660 46006X010X1X 460003305X5X 46000X6XX563 46016515100 460003305X5X 46006X54454X 4605506100X 46000XX155X1 46006X0X3X06 46006X010X1X 46006X33X03X 4601X50X444 46000XX6040X 4601X50X444 460003305X5X 460003305X5X 4601X503X64 4601X5X00X3 460006X31X01 4600344X4X61 4601X5X00X3 4601X5X00X3 460003305X5X 4601XX5400X 4601X5X00X3

0,X0 1,X6 0,4X 1,XX 0,40 0,06 0,30 0,XX X,66 0,5X 0,56 0,X3 0,05 0,65 3,00 0,3X 1,X3 0,4X 0,6X X,65 0,XX 0,XX 1,40 0,31 0,XX 0,61 0,3X 0,0X 0,4X 0,54 0,31 11,X0 1,1X 3,X4 1,X0 0,6X 0,44 0,X5 0,4X 0,33 0,XX 0,46 0,36 0,04 3,45 0,4X 0,04 0,XX 0,60 1,03 0,X4 3,6X 0,31 1,60 1,61 0,50 0,33 1,03 1,35 6,4X 0,4X 0,50 0,36 0,0X 0,X5 0,34 0,55 0,X4 0,45 0,4X 0,44 1,03 0,46 0,33

Personlig inbjudan

ur tiden 1990 och Malte 2003.

Gustav Adolfs Torg 12 SE-211 39 MalmĂś God fortsĂ¤ttning pĂĽ det nya jazzĂĽret och Keep swinging!

Tel +46 (0)40-622 10 00

Fax +46 (0)40-30 37 99

E-post info@phonera.se

Hemsida www.phonera.se

identiďŹ erar

mindpark www.mindpark.se

FĂ¤rg digitaltryck

medievĂ¤rlden www.medievarlden.se

HĂ¤r trycker vi mindre upplagor av t ex fĂśretagspresentationer, kataloger, DR-utskick, visitkort och bĂścker. Det kan Ă¤ven vara stĂśrre upplagor, dĂ¤r man har nĂĽgon variabel som ska Ă¤ndras fĂśr varje trycksak som t ex transaktionsdata eller i ett personligt utskick.

distribuerar

analyserar

paketerar

GRANDE OASIS tampa, ďŹ&#x201A;orida

Svenska Investeringsgruppen skapades utifrĂĽn sĂśkandet efter trygga investeringar med hĂśg tillvĂ¤xt. NĂ¤r vi fann sĂĽdana projekt i andra lĂ¤nder ville vi ge ďŹ&#x201A;er mĂ¤nniskor tillgĂĽng till dessa mĂśjligheter.

SIG_GRANDE_OASIS_Prospect_2.2.indd 1

09-11-09 15.09.57

SIG_GRANDE_OASIS_Prospect_2.2.indd 2

09-11-09 15.09.59

& & & 5/5 75!6 5,

* 6 5%4 5* 5 4 5 %%5&%% 8

2, , #2,'+/%, $ " 2,%,)%&, 3$- 2,))4,444,

TotalPrint AB Box 17576, 200 10 MalmĂś, Sweden BesĂśk: JĂśrgen Ankersgatan 12 Tel: +46(0)40 23 04 20 www.totalprint.se post@totalprint.se

2010 / the paper magazine q

4.40.&',.&,%4 $ ! !1 ( 1

Vi skapar relevant dialog med ord, ljud och bild. w w w. j g commun i cat i on . s e

Sidtema tex Krönika

2010 / the paper magazine q