Änglalek EXTRAMATERIAL TILL LJUDBOK
Till följande vill jag rikta ett stort tack Christina Claesson, författare och berätterska, för att hon som ledsagare och lektör gett mig ovärderliga råd och värdefull stöttning under skrivprocessen. Lars Berggren, professor i historia vid Lunds universitet, för att han sakkunnigt justerat mig när jag varit på väg att hamna snett angående situationen för Europas befolkning under medeltiden. Sven Berger, musiker och en av vårt lands största auktoriteter när det gäller tidig musik, för konstruktiv kritik och värdefulla synpunkter under arbetets gång. Vännen Ulla Werin och hennes dotter Amanda för att de undervisat mig om hästar, seltyg och sådant. Vännerna och läkarna Birgitta Ramgren och Jens Johansson för att de gett mig kunskap om vad det kan innebära att avlida i obehandlad lunginflammation. Professor Stefan Borgehammar som gett mig värdefulla kunskaper om de medeltida tiggarordnarna. Vännen Sverker Zadig som hjälpt mig till rätta angående den judiska kulturen i Europa.
Index Ballad En form av medeltida dansvisa. Festdeltagarna dansade i ring och sjöng det omkväde som följde på var och en av de strofer som en försångare sjöng. Ringdansen kallades branle. Bola Ord för kopulerande i samband med samlag, folkligt, egentligen samma ord som danskans fortfarande använda ”bolle”. Branle Ringdansen till en ballad. Man dansade två steg åt ena hållet och ett åt det andra. Breslau Staden Wroclaw hörde mellan 1200-talet och 1945 till det tyska riket och hette då Breslau. Huvudstad i Schlesien. I dag ligger Wroclaw i Polen. Brokor Medeltida ”kalsonger”, för män. Kvinnor hade inte underbyxor utan endast underkjolar. Dominikaner Dominikanerorden var under medeltiden en så kallad tiggarorden. Den instiftades 1215 i Frankrike. Estampie En pardans i måttligt tempo till instrumentalt utförd musik. Ofta övergick den i en snabbare dans som kallades Saltarello. Farandole En snabb dans som ofta utfördes som långdans. En populär sedvänja gick ut på att spelfolk dök upp i en by och drog i gång en långdans. Alla visste att när långdansföljet passerade den egna gårdsplanen förväntades man hänga på. Helst skulle följet till slut dansa ut i en hage där man sedan hade en improviserad fest. Denna sedvänja har sedan gett upphov till myten om den så kallade dödsdansen, där döden själv på ett överraskande sätt får med sig människorna i en långdans bort från livet. Dödsdansmotivet har använts i medeltida kyrkmålningar (och i Ingmar Bergmans film ”Det sjunde inseglet”). 5
Fattigkrog De fattiga arbetande människorna i de medeltida städerna hade sällan eldstad i sina bostäder. I stället kunde de få lagad mat genom att besöka en fattigkrog. Denna var helt enkelt en privatbostad med eldstad där grannarna för en låg kostnad kunde få äta sig mätta. Fiddla Föregångare till violinen. Platt resonanslåda. Strängantalet växlar mellan en och fem. Franciskaner Franciskanerorden var under medeltiden, i likhet med Dominikanerorden, en så kallad tiggarorden. Franciskanerordens kloster kallas konvent. Till Franciskanerna hör även en nunneorden, Sankta Klaras orden eller klarissorna. Giga Eller, som den nu för tiden oftast kallas, Rebec, var vid sidan av Fiddlan medeltidens viktigaste stråkinstrument. Gigans resonanslåda har välvd botten. Instrumentet går tillbaka på den arabiska Rebaben och en variant, Gadulka, som ännu spelas i Bulgarien. Glädjeeld Forna tiders bostäder var oftast väldigt små. När man skulle ha fest var det därför mest praktiskt att gå utomhus och göra upp en stor eld. På så vis fick man både ljus och värme. En vanlig benämning på en sådan brasa var Glädjeeld. I dag finns ju valborgsmässoelden som en sista rest av det bruket. Glödsticka Innan oljelampor och liknande kom i allmänt bruk kunde man få en trästicka att glöda. Med hjälp av en sådan kunde man få en viss ledsyn (så att man till exempel kunde hitta nattkärlet). Hambachskogen En gammal lövskog mellan Köln och Aachen i västra Tyskland. Det mesta av denna skog är i dag borta och ersatt med ett gigantiskt dagbrott för brunkol. En liten del av skogen är kvar och ockuperad av miljövänner. Harpa Ursprungligen uppstod harpan då man under forntiden prövade att dra strängar från den ena sidan av en båge till den andra. Medeltidens harpa hade i stort sett fått sin 6
moderna form, men den var till skillnad från vår tids harpor så liten att man höll den i famnen när man spelade. Denna lilla harpa har till vår tid överlevt, inte minst på Irland. Inkvisitionen Från ordet Inquisitio, d.v.s. undersökning. Vanligen avses med inkvisition en romersk-katolsk domstol med myndighet att identifiera och straffa människor som ansågs sprida irrläror (så kallade ”kättare”). Lyra Ursprungligen uppstod lyran då man under forntiden prövade att dra strängar från en båge till en tvärslå. I Europa har man under de senaste dryga tusen åren brukat bygga ihop båge och tvärslå till en integrerad form. Myling Liket efter ett dött spädbarn (Ofta mördat av sin olyckliga ensamstående mor) som spökar och vill ha ett namn då det aldrig blivit döpt. Pommer Ett blåsinstrument som spelas med s.k. dubbla rörblad, d.v.s. som vår tids oboe eller fagott. Som regel var det de större varianterna av dessa instrument, de med djupare ton, som fick namnet Pommer. Portativorgel En liten piporgel med klaviatur. Denna orgel var så liten att man brukade ha den i knät när man spelade. Med ena handen manövrerades en bälg, med den andra handen spelade man på klaviaturen. Pressburg Under den tid då Bratislava i Slovakien hörde till det tyska riket kallades staden Pressburg. Rex Latin för kung Saltarello En vild och ofta akrobatisk dans i högt tempo som inte sällan fungerade som uppvisningsdans. Saltarellon framfördes ofta som avslutande del efter en Estampie. Sinka Instrumentet kan beskrivas som en trätrumpet med fingerhål och trumpetmunstrycke. Själva röret med fingerhålen var oftast böjt och klätt med läder. Trumpeter av metall var i allmänhet, genom lagstiftning, förbehållna musiker anställda vid slott. Vanliga lekare var, om de ville spela något trumpetliknande, hänvisade till Sinkan. 7
Skalmeja Ordet kan ha flera betydelser. Dels kan det beteckna alla blåsinstrument med rörblad, framför allt de med dubbla rörblad. Ordet kan även beteckna de blåsinstrument med dubbla rörblad som hade den ljusaste tonen, till skillnad då från de med djupare ton som i så fall kallades Pommer. Sedan man så småningom började kalla även de med ljus ton för pommer övergick man till att endast kalla folkliga, enklare byggda, dubbelrörsinstrument för Skalmejor. Skånemarknaden Under sensommaren gick sillen till vid Skånes sydvästra kuster. Under medeltiden började Hansan segla upp med skutor lastade med tunnor och salt. Skånska män, inte minst drängar, begav sig till fiskeplatserna för att fiska sill och göra sig förtjänster. I samband med fisket hölls marknad. Först höll man till i Skanör, men med tiden blev Malmö och Landskrona alltmer viktiga fiske- och marknadsplatser. Stråkharpa Den så kallade Stråkharpan var egentligen en lyra, som spelades med stråke. Säckpipa Säckpipor har funnits i de flesta områden i världen. Genom att använda en säck som fördämning för luften kan man hålla i gång musiken utan andningsuppehåll. En säckpipa brukar ha en eller flera s.k. bordunpipor, d.v.s. pipor som oavbrutet spelar en enda ton. Till denna bordun/ dessa borduner trakteras en spelpipa med hjälp av fingerhål. Såväl dubbla som enkla rörblad kan användas (Dubbla rörblad är sådana som ger ton i vår tids oboe, enkla ger ton i vår tids klarinett). En vanlig variant är att ha dubbelt rörblad i spelpipan och enkla rörblad i bordunerna. Tagla Att förse en stråke till ett stråkinstrument med hästtagel. Tråda Träda eller gå, i samband med dans. Unisont När flera sjunger eller spelar samma melodi sker detta unisont. Vagant Kringvandrande präst utan fast anställning. Ofta an-
vändes ordet även för att beteckna studenter som vandrade mellan universiteten. Vevlira Ett medeltida stränginstrument, besläktat med den svenska nyckelharpan. Liksom hos nyckelharpan fick man från melodisträngen fram olika toner med hjälp av mekaniska tangenter (eller nycklar). I stället för stråke har vevliran ett hartsat trähjul som sätts i rotation med hjälp av en vev. Utöver melodisträng har vevliran också en eller två strängar som ger endast en ton, så kallade ”borduner” (franska för humla), liksom hos säckpipan. Årder Ett flera tusen år gammalt jordbruksredskap som ristar ett spår i jorden där man sedan kan så frön. Jorden vänds alltså inte som vid plogning.
Lyssningstips
D
essa inspelningar finns på Spotify, oftast även på Youtube. Här är de förtecknade i den ordning som motsvarande musik nämns i boken. Några av artisterna har haft som ambition att framförandena ska låta medel tida, andra versioner får väl betecknas som hybrider mellan det medeltida och vår tids musik. När det gäller dessa halvmoderna tolkningar har jag tagit med dem då de trots allt haft en viss medeltida känsla. La Rotta (Estampie), norska medeltidsensemblen Kalenda Maya Unter den Linden. Visa av Walter von der Vogelweide, här framförd av svenska medeltidsensemblen Joculatores Upsalienses 9
Varulven Ballad framförd av Garmarna Älvefärd Folk och rackare Per Tyrssons döttrar Jan Hammarlund Vänner och fränder Folk och rackare En sjömans brud ska blåklädd gå Folk och rackare Nu rue myt sorgen Upphovsman är Oskar von Wolken stein. Artist är Andreas Scholl Her wiert uns dürstet also sere (Dryckeskanon) Upphovsman är Oskar von Wolkenstein. Ensemble: Joculatores Upsalienses Saltarello Kalenda Maya Maria muoter Joculatores Upsalienses Palästinalied Walter von der Vogelweide. Artist: Annwn Bakvända visan Skrubiluttan å skrubilej Fröhlich zärtlich Oskar von Wolkenstein. Andreas Scholl Nel boscho senzaa foglie Giovanni da Firenze, La Reverdie Bältet Folk och rackare Como poden per sas culpas Kalenda Maya Herr Olof och havsfrun Folk och rackare Messe de Notre Dame – Sanctus Guilliaume de Machaut. Ensemble Organum Douce dame jolie Guilliaume de Machaut. David Munroe
Viktiga källor Walter Salmen 1960, Der fahrende Musiker im europäischen Mittelalter Jan Ling 1983, Europas musikhistoria – 1730 Jan Ling 1989, Europas musikhistoria – Folkmusiken 10
Tobias Norlind, Musiker och lekare under medeltiden i Sverige Västerlandets litteraturhistoria – 1965 Katalog des Europäischen Hansemuseums Mähnert-Selzer 2012, Vertraute Ferne Rahdfernwege Deutschland Reseguide – Tyskland Artikel i Sydsvenskan 1986 om det medeltida sillfisket i Skanör Folklig dans 1 – Arvet från Medeltiden, Brevskolan 1974 Kerstin Ekman 2007, Herrarna i skogen Zaria Gorvett, BBC.com, The forgotten medieval habit of ’two sleeps’
11
12