Min farmor Ola - i skuggan av storpalmarna

Page 1

MIN FARMOR OLA I SKUGGAN AV STORPALMARNA


ebesforlag.se 1:a upplagan, 1:a tryckningen Min farmor Ola i skuggan av storpalmarna Copyright © Erik Palme 2019 Foto sidan 43 © Sigtuna museums samlingar Foto bokens framsida © Erik Palme Omslagslayout: Eva-Karin Berglund Övriga foton och illustrationer: © Erik Palme Utgiven av Ebes förlag 2019 Tryck av DH Printing house, Lettland ISBN: 978-91-88187-63-5


Innehåll

Vem av dem kan kallas ”hjälte”?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 1. Bakgrund och uppväxt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 2. Kärlek och giftermål. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 3. Nio år med Olof. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 4. Ett ödesdigert beslut. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 5. Olofs bortgång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 6. Sorg och frigörelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 7. Tio år med barnen i Sigtuna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 8. De första fem åren i Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .140 9. Åter ett nytt skede i Olas liv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .148 10. Ola blir farmor

169

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11. Krigsåren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .184 12. En ny familjesituation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .189 13. Fyrtio- och femtiotalen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .203 14. Olycksfågeln Hans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 227 15. De sista femton åren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 237 16. Slutet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .256 Epilog. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .257 Tack. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .261 Källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .263 Slutkommentarer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 267



Min farmorOla I skuggan av storpalmarna

Erik Palme



Vem av dem kan kallas ”hjälte”?

Olof

Ola

I

Sigtuna, på Mariakyrkans vackra kyrkogård, finns i sluttningen framför S:t Olofs kyrkoruin en storslagen gravplats. Omedelbart norr om graven reser sig ruinens tusenåriga murar och mot söder sluttar kyrkogården ned mot centrala Sigtuna. Sigtunafjärden glittrar i fonden. Gravplatsen domineras av en, cirka en gånger en och en halv meter stor, liggande sten. Den flankeras av två något mindre stenar. Framför, eller nedanför, den stora stenen finns en, jämfört med de övriga stenarna, betydligt mindre sten. Gravplatsen anlades 1918 för min farfar, Olof Palme. Den var länge en viloplats endast för honom. Som barn var jag ofta där tillsammans med farmor och jag kommer väl ihåg atmosfären kring graven. För mig var dock kyrkoruinen det mest spännande med besöket. Men jag minns också att jag frågade farmor varför det fanns ett hakkors på gravstenen, en symbol som jag visste hörde samman med Hitlers Tyskland. Farmor fick förklara att hakkorset var en urgammal lyckosymbol och att det sattes dit några år innan Hitler gjorde det till en symbol för nazismen. Hakkorset slipades bort på femtiotalet. 7


Från att i min barndom endast ha varit viloplats för min farfar ligger där nu också min pappa Hans, min farbror Rutger med hustrun Lena och deras barn Sven och Agneta, samt inte minst min farmor Ola. Varje gång jag går dit blir jag beklämd, inte för att farmor är borta, utan för att graven är så gammaldags monumental och oerhört patriarkalisk. Gravstenen över min farfar är ett slags hjältemonument från forna dagar. De flankerande något mindre stenarna är för sönerna Rutger och Hans. På den blygsamma stenen längst ned står min farmors namn. Hur har det blivit så? Min farfar var historiker och i praktiken även arkeolog. Han bodde under sina sista tio levnadsår i Sigtuna där han var med och startade utgrävningar samt grundade det arkeologiska museet Sigtuna Fornhem, i dag Sigtuna Museum. Detta var givetvis en viktig och förtjänstfull insats men knappast värd en ”hjältegrav”. Bakom den storvulna graven ligger i stället hans ”korståg” i Finland där han ingick i den svenska brigaden, den frivilligkår som tog sig till Finland för att delta i inbördeskriget, för Olof frihetskriget, mellan de vita och röda. Han stupade, endast 33 år gammal, i det för kriget avgörande slaget vid Tammerfors i mars 1918. Många såg på den tiden detta som ett hjältedåd. Olof fick en grandios jordfästning i Uppsala domkyrka. Ärkebiskop Nathan Söderblom talade vid båren. Olof gravsattes sedan i Sigtuna. Otaliga och översvallande av nationellt patos var hyllningsorden i dagspress och tidskrifter. Längst i pane­ gyrik gick inte oväntat Sven Hedin som skrev bland annat följande: Nej minnet av hans bragd skall aldrig dö. Han har spridit glans över sitt eget och sina föräldrars hus och hans fosterland är stolt över hans bragd. Hans söner skola, då de icke längre äro barn, med fröjd minnas sin fars bedrift och med stolthet berätta för sina söner om hans hjältedåd i Tammerfors. Hans söner, skriver Hedin, ska berätta för sina söner. Att han hade en dotter glömde Hedin. Olofs hustru Ola, min farmor, går bort 1982 vid 93 års ålder. Hon över­ lever sin make med 63 år. Vid Olofs bortgång är hon 29 år och har fött fyra barn – Rutger, Sven Ulric, Per och Inger, då i åldrarna åtta till två år. Hon väntar ett femte, min pappa Hans. Han föds nästan exakt fyra månader efter Olofs död.

8


Olas fortsatta liv präglas av arbete, arbete och åter arbete samt omsorg om de sina och en ständig kamp för att klara sin och barnens försörjning. Hon är fysiskt handikappad efter att som sjuttonåring ha drabbats av polio. Hon får kämpa hårt för sin självständighet gentemot auktoritära och dominanta släktingar på sin makes sida, främst sina svärföräldrar vars värderingar och människosyn vitt skiljer sig från hennes egna föräldrars. Hon är kärv och samtidigt kärleksfull. Hon är seg och ger aldrig upp när olyckor och sorger drabbar henne, vilket ofta sker. Innerst inne tror hon gott om de flesta människor och har en empati som omfattar även dem som behandlar henne illa. Femtio år gammal får hon ett sjätte barn i form av sitt första barnbarn, det vill säga jag, som hon får lov att ta hand om eftersom jag tillkommit under för den tiden ”olämpliga omständigheter”. Jag bor hos henne i tjugo år. När hon är sjuttio år råkar min pappa, hennes yngste och efter faderns död födde son, ut för en svår olycka och hon är fullt beredd att så länge hon orkar även ta hand om honom. Men det blir huvudsakligen kortare insatser, bortsett från några år mot slutet av sextiotalet då han bor hos henne större delen av året. Ola närmar sig då åttio år. Hon ägnar också mycket tid åt hans barn, dels i deras hem, dels hemma hos sig själv. Vem är ”hjälten” i denna historia, den som med dagens måttstock närmast uråldriga ideal drar ut som frivillig och stupar i det finska inbördeskriget, eller den övergivna hustrun som ensam och under knappa omständigheter, på ett föredömligt sätt, tar hand om fem barn. För mig råder ingen tvekan. När Ola gick bort var det självklart att hon skulle gravsättas i samma grav som sin make. Men gravstenen över Olof är inte utformad som en traditionell familjegrav. Det är inte en grav till vilken efterlevande går för stilla kontemplation. Den är ett monument kring vilket Olofs meningsfränder vördnadsfullt skulle samlas för att sjunga patriotiska sånger eller deklamera Athenarnas sång ur Viktor Rydbergs Dexippos. Sigtunasonen och nationalisten Vilhelm Lundström ger tydligt uttryck för denna anda när han på kvällen efter jordfästningen i aprilnattens månsken reflekterar över gravens betydelse: Nu är allt stilla frid. Men det är icke den dådlösa friden, hvartill Olof Palmes graf i dagar, som stunda, skall mana de skaror, som komma att vallfärda dit. Nej, det är om den svenska stammens eviga lifsmål, kam-

9


pen mot österns barbari. Och om den oaflåtliga striden för att föra detta mål till seger i hela mänsklighetens namn, som denna graf talat till oss idag och skall tala till sena släkten. Och desslikes om nödvändigheten att hela den svenska rasen håller obrottsligt samman i denna strid till inbördes styrka. Och så sannt som vi äro många, hvilka öfver de stupades stoft svurit att viga våra sista krafter åt denna uppgift, så sannt har deras hjältemod icke varit förgäfves, Olof Palmes och de andras från rikssvenska bygder.

Hjältegrav och hjältedyrkare. 10


Hade Olof överlevt kriget, eller avstått från att gå ut i det, hade han kunnat få en enkel gravsten över ”historikern” eller ”arkeologen” Olof Palme till vilken efterlevande kunnat lägga till ”och hans maka Ola”. Det kunde man inte göra på ”monumentet”. Ola fick därför en separat enkel gravsten nedan­för sin Olof. Inte mycket att invända mot det. Då.

Familjegraven i dag med Ola som en fotnot till sin make och två av deras söner.

Problemet för mig uppstår sedan först min farbror Rutger och senare min pappa Hans går bort tretton respektive arton år efter Ola. De får då var sin stor sten på ömse sidor om sin far. Och med ens blir Olas sten närmast en ”fotnot” till tre stora stenar över män som var långt ifrån så stora i förhållande till henne som deras gravstenar vill göra gällande. Och graven blir en manifestation av manssamhället och kvinnans underordnade ställning. Historien om ”fotnoten” är därför värd att berätta. Olas två övriga söner, Sven Ulric och Per är begravda på annat håll. Hennes dotter Inger gick bort i januari 2017, nästan 101 år gammal. Hon ligger begravd tillsammans med sin make Henrik Antell i den Antellska familjegraven i Helsingfors.

11


Vill du läsa hela boken? Den köpes till bästa pris i Ebes förlagsbutik och den finns även hos de flesta nätbokhandlare. ebesforlag.se/store

12


13


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.