Edison Magazine – Nr 3 – 2008

NY TIDNING! Tidningen för Edison Solutions kunder

Nr 3 – 2008

Småföretagen sågar regeringen

Skatteverket överdriver fusket Nya regler för mindre aktiebolag (K2)

5

bästa verktygen i Edison Ekonomi

Revisionsplikten försvinner 2010 Edison 20 år – så började det Företagarskolan – del 2

Foto: Linus Hallgren

Nya förenklingar ska spara 500 miljoner åt företagen www.edison.se

Det är mycket nu Sommaren sjunger på sista versen, semestern är definitivt över och det är full fart på jobbet igen, säkert också för dig. Tur att man trivs så bra med det man gör. Och så får man ju träffa kollegorna igen, och prata med trevliga kunder. Så allt är ju inte öken.

Det är mycket på gång just nu, för företagare och redovisningsfolk. Enligt förslagen ska tvånget att anlita en revisor slopas, förenklade årsredovisningar införas (K2) och det administrativa krånglet minskas i största allmänhet.

I det här numret berättar vi mer om de olika förslagen och tar också upp en hel del annat intressant för företagare, revisorer och redovisningskonsulter.

Glöm inte att du kan starta din egen helt kostnadsfria prenumeration på tidningen på edison.se/magazine.

Mycket nöje!

Edison Magazine är en tidning från Edison Solutions AB. I den blandar vi matnyttig information inom områdena redovisning, beskattning och företagande med aktuell information från Edison Solutions.

Foto: Jenny Save

Håkan Hansson Redaktör

Edison Solutions AB Box 198 221 00 Lund

Redaktör: Håkan Hansson

E-post: kundtjanst@edison.se Telefon: 046-320 220 Support: 046-320 224 och 227 (lön) Fax: 046-320 221

Annonser: Kontakta Edison Solutions, Håkan Hansson

Hemsida: edison.se

Du kan starta en egen kostnadsfri prenumeration på vår hemsida, edison.se/magazine.

Produktion: Edison Inhouse, september 2008 Tryck: NP-Tryck, Helsingborg Upplaga: 24 000 ex

Innehåll: 4 6 8 10 26 16

4 6 8 10 14 16

Småföretagen sågar regeringen Enklare redovisningsregler kan spara 478 miljoner De 5 bästa verktygen i Edison Ekonomi Revisionsplikten försvinner 2010 Enklare årsredovisning för mindre aktiebolag (K2) Allt startade en julhelg för 20 år sedan

Gör avdrag för motion

11

Två av tre fortsätter anlita revisorn

12

Ekonominotiser

15

Skatteverket överdriver småföretagens skattefusk

18

Företagarskolan – del 2: Driva företag

21

Nytt från Edison

22

Staten sparar, men företagen får betala

24

Ekonomiska brott – en fara för redovisningskonsulten

25

Notiser

2

SRF och FAR SRS samarbetar kring yrkesrollen för redovisningskonsulter

2

Den nya företagaren

Edison Magazine nr 3 – 2008 – www.edison.se

3

Anna-Stina Nordmark Nilsson är vd för Företagarna, Sveriges största företagarorganisation, som tagit fram de båda rapporterna.

Småföretagen

Text: Håkan Hansson

Foto: Linus Hallgren

'ÍSUSPFOEFU GÍS SFHFSJOHFOT O»SJOHTQPMJUJL ÍWFS UJE

Regeringen får IG av små­ företagen och förtroendet för dess näringspolitik har dalat sedan hösten 2006. Det är slut­ satserna i två olika undersök­ ningar från Företagarna som nyligen presenterats.

Regeringen missköter företagarpolitiken.

På inget viktigt område når regeringen upp till betyget 3, eller Godkänd, på en 5­gradig betygsskala, visar Företagarnas enkät med 4 300 småföretagare.

Företagarenkäten är en del ur Företagar­ nas Småföretagsbarometer som genom­ fördes i våras. Den bygger på intervjuer med slumpvis utvalda företag med 1–49 anställda över hela landet.

– Småföretagen står för all tillväxt och alla nya jobb i Sverige. Alliansregeringen borde få kvarsittning under sommar­ lovet, säger Företagarnas vd, Anna­Stina Nordmark Nilsson.

Enligt Företagarnas enkät är småföreta­ garna mest missnöjda med uteblivna regel­

Företagen förväntar sig mer När det gäller småföretagens förvänt­ ningar på regeringens fortsatta företagar­ politik är det främst inom skatteområdet som det knyts några förhoppningar om bättre villkor. Nästan var tredje företa­ gare förväntar sig förbättringar när det

/PW

gäller skatter, regelförenklingar och kost­ naderna för arbetskraft och nyanställ­ ningar.

Att regeringen skulle genomföra företa­ garvänliga reformer inom det arbetsrätts­ liga området eller inom trygghetssystemen betraktar företagen som uteslutet.

Förtroendet sjunker Enligt en annan undersökning, Förtroen­ determometern juli 2008, även den från Företagarna, har förtroendet för reger­ ingens näringspolitik dalat sedan hösten 2006.

Mindre än hälften av de svenska företa­ gen, 40 procent, har förtroende för re­ geringens företagarpolitik, visar under­ sökningen.

sågar regeringen förenklingar, det område där regeringen anser sig ha gjort mest sedan tillträdet 2006. Men det skiljer bara marginellt, drygt fem tiondelar, till skatteområdet, där småföretagarna ger regeringen det högsta betyget, 2,78, och fortfarande Icke Godkänt, IG.

– Det finns en förtroendeklyfta mellan fö­ retagare och regeringen. Näringsministern talar mycket om genomgripande föränd­ ringar i företagarpolitiken, men sen hän­ der det alldeles för litet, säger Anna­Stina Nordmark Nilsson.

Ett av sex företag, eller 17 procent, säger klart att de inte har förtroende, 41 pro­ cent är tveksamma och två procent har ingen uppfattning.

Undersökningen har gjorts av SKOP, som intervjuat drygt 600 företagsledare.

Resultaten är representativa för svenska privata företag med minst en anställd.

.BST

+VMJ

Tydlig trend Företagarna har låtit genomföra under­ sökningen vid två tidigare tillfällen och trenden är tydlig. Förtroendet för rege­ ringens näringspolitik har fallit från 68 procent i november 2006 till 54 procent i mars 2008 för att nu i juli ligga på endast 40 procent.

Det är bland de mindre företagen som förtroendet för näringspolitiken är som lägst. Bland företag med 1–9 anställda är det 37 procent som säger att de har för­ troende, medan andelen bland de största företagen med 50 eller fler anställda är 58 procent.

”

Småföretagen står för all tillväxt och alla nya jobb i Sverige.

Fler bekräftar samma bild Även på Svenskt Näringsliv märker man av missnöjet med regeringens företagarpo­ litik. Arbetsgivaravgifter, Las, regelkrång­ el, skatter och kompetensförsörjning är några områden där förändringar utebli­ vit, menar Signhild Arnegård Hansen, ordförande i Svenskt Näringsliv.

– Jag möter undran över regeringens po­ litik. Det är i första hand småföretagen som är kritiska men även representanter för våra största företag är förvånade över bristen på intresse för dialog med närings­ livet, säger Signhild Arnegård Hansen. _____ Företagarnas rapporter kan laddas ned från foretagarna.se. nn

5

Enklare redovisningsregler kan spara 478 miljoner åt företagen Text: Håkan Hansson

Enklare redovisningsregler kan sänka företagens kostnader med närmare en halv miljard kronor om året. Det står klart när utredningen om enklare redovisning nu lämnat sitt del­ betänkande Enklare redovis­ ning (SOU 2008:67).

Regelförenkling i syfte att minska företa­ gens administrativa kostnader och skapa bra villkor för företagen har blivit en allt viktigare fråga i många länder och står även mycket högt på EU:s dagordning.

Den svenska regeringen har som mål­ sättning att de administrativa kostnader­ na för företagen på grund av de statliga regel­ver­ken ska minska med 25 procent till år 2010.

En del av företagens administrativa kost­ nader sammanhänger med de redovis­ ningsregler som företagen måste följa.

Regeringen beslutade därför den 14 juni 2007 att en särskild utredare skulle till­ sättas i syfte att överväga ytterligare för­ enklingar i redovisningslagstiftningen.

Kan spara 478 miljoner I en första etapp föreslås förenklingar som beräknas minska företagens kostna­ der med ca 478 miljoner kronor. Det har Nutek kommit fram till i sina beräkning­ ar som gjorts på utredningens uppdrag.

De största minskningarna följer av för­ slagen att slopa förvaltningsberättelsen i mindre företag och att begränsa kraven på personalrelaterad information.

EU:s direktiv bör utnyttjas fullt ut Utredningen föreslår en rad förenklingar och andra lättnader i redovisningsregler­ na. Arbetet har främst varit inriktat på mindre företag men en del förslag omfat­ tar samtliga företag.

”

Mer än 97 procent av aktiebolagen får enklare regler.

Utredningen anser att den svenska lag­ stiftningen inte bör vara mer långtgående än vad som följer av EG:s redovisnings­ direktiv. Detta innebär att de möjligheter till förenklingar och lättnader som direk­ tiven medger bör utnyttjas fullt ut och att specifikt svenska upplysningskrav bör ut­ mönstras om inte starka skäl talar för en strängare reglering.

Utredningen anser också att lagstiftning­ en bör utformas på ett sådant sätt att den tar tillvara de behov av information som redovisningens externa intressenter, främst investerare och borgenärer, har.

Detta betyder att rent företagsinterna in­ formationsbehov inte bör beaktas och att sådan information som avkrävs ett före­ tag i syfte att påverka företagets beteende i ett visst hänseende inte hör hemma i re­ dovisningen.

Detta ska förenklas Sammanfattningsvis föreslår utredningen bland annat följande:

Gränsvärdet för mindre företag höjs till den nivå som följer av EG:s redovisnings­ direktiv. Det betyder att ett företag är mindre så länge det inte överskrider två av följande villkor: • 83 miljoner kronor i omsättning • 41,5 miljoner kronor i balans­ omslutning • 50 anställda Gränsvärdet är detsamma som Utred­ ningen om revisorer och revision föresla­ git i sitt delbetänkande Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32).

Reglerna om ”vanliga” årsbokslut slopas och alla företag som inte behöver upprät­ ta en årsredovisning får upprätta vad som idag benämns ett förenklat årsbokslut.

Följande upplysningskrav slopas för alla företag: • könsfördelning bland företagens an­ ställda, inklusive ledande befattnings­ havare • sjukfrånvaro • antalet anställda i olika länder • löner och andra ersättningar till ­anställda i olika länder

Edison Magazine nr 3 – 2008 – www.edison.se

• taxeringsvärde

• medelantalet anställda under året • specifikation av årets personal­ kostnader • specifikation av löner och andra ­ersättningar till ledande befattnings­ havare • pensioner och liknande förmåner samt avtal om avgångsvederlag till ­ledande befattningshavare

Gör

avdrag för motion

Att arbetsgivare betalar en så kallad friskvårdspeng till sina anställda är vanligt.

För att undvika förmåns­ beskattning är det dock viktigt att följa reglerna.

Foto: www.itrim.se

Följande upplysningskrav slopas för min­ dre företag:

• ersättning till företagets revisor Mindre företag behöver inte upprätta för­ valtningsberättelse.

Mindre företag ges möjlighet att upprätta förkortad balansräkning.

Kravet på att koncernredovisningen ska innehålla uppgifter om löner med mera till ledande befattningshavare begränsas till personer som ingår i moderföretagets eller koncernens ledning.

Kontantmetoden för den löpande bokfö­ ringen utsträcks till att gälla även bland annat aktiebolag.

Reglerna om gemensam verifikation för­ tydligas så att det klart framgår att sådan verifikation får användas av alla företag som använder sig av någon form av kassa­ register.

Arkiveringstiden begränsas till sju år.

Ikraftträdande 2009 och 2010 Utredningen förslår att ändringarna trä­ der ikraft den 1 juli 2009 och att samt­ liga lättnader i upplysningsskyldigheten får genomslag omedelbart, d v s även på räkenskapsår som pågår vid den tidpunk­ ten.

Höjningen av gränsvärdet för mindre fö­ retag liksom slopandet av det vanliga års­ bokslutet föreslås gälla från och med den 1 juli 2010.

Resterande utredningsuppdrag, som gäl­ ler finansieringsanalys, koncerndefinitio­ ner, tryggandelagen och bokföringsbrott vid för sent upprättad årsredovisning, ska redovisas senast den 1 juni 2009. _____ Hela delbetänkandet kan laddas ned på regeringen.se.

En arbetsgivare kan idag erbjuda sin personal skattefria motions­aktiviteter av enklare slag och mindre värde.

Skattefriheten innebär att de anställ­ da slipper betala förmånsskatt och ar­ betsgivaren slipper betala arbetagivar­ avgifter för förmånen.

Vad är enklare slag?

Exempel på skattefri motion är gym­ nastik, styrketräning, spinning, bow­ ling, racketsporter och lagsporter. Även andra aktiviteter av liknande slag, t ex enklare former av motions­ dans, kan godtas om övriga förutsätt­ ningar för skattefrihet är uppfyllda.

Ytterligare exempel som kan räknas som friskvård är så kallad kontors­ massage, tai chi, quigong, kostrådgiv­ ning, information om stresshantering, rosenterapi, zonterapi och enklare slag av fotvård eller fotmassage. Även kur­ ser i rökavvänjning kan ses som frisk­ vård, men då gäller inte skattefriheten för de eventuella nikotinprodukter som kursdeltagarna använder.

Sporter som kräver dyrare redskap eller kringutrustning som golf, segling, ridning och utförsåkning omfattas inte av skattefriheten. Dessa sporter blir skattepliktiga om arbetsgivaren bekos­ tar utövande eller utrustning.

Vad är mindre värde?

Det finns ingen fastställd beloppsgräns hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får kosta. Ett årskort till gängse pris på orten är nor­ malt skattefritt. Det viktiga är att mo­

tionen är av sådant enkelt slag som angetts ovan.

Utövar man flera aktiviteter får det sammanlagda värdet inte överstiga kostnaden för den dyraste motions­ aktiviteten som accepteras på orten.

En förmån som innebär att arbets­ givaren lånar ut idrottsredskap eller annan utrustning av mindre värde och enklare slag, t ex gångstavar, är också skattefri för den anställde.

Om arbetsgivaren däremot bekostar dyrbarare idrottsredskap eller klädut­ rustning, t ex träningsskor, är förmå­ nen skattepliktig.

Förmånen ska erbjudas alla Skattefriheten förutsätter att motionseller friskvårdsförmånen riktar sig till hela personalen. Det innebär att erbju­ dandet ska omfatta samtliga anställda oavsett anställningsform, även kort­ tidsanställda, vikarier m fl. _____ Läs mer om gällande regler på ­skatteverket.se. nn

nn

Edison Magazine nr 3 – 2008 – www.edison.se

De

5 bästa

Text: Håkan Hansson

2. Enkla periodiseringar Redovisningsprogrammet Edi­ son Ekonomi är ett uppskattat arbetsredskap på många revi­ sions­ och redovisningsbyråer.

Här har vi listat fem uppskat­ tade funktioner i program­ met, sett ur den professionella redovisarens perspektiv.

1. Siffersurfaren Med Siffersurfaren kan du titta på bok­ föringen på ett helt nytt sätt. Du kan helt enkelt surfa runt i bokföringen på samma sätt som du surfar på Internet.

Med enkla klick visas årsöversikter med diagram, kontoutdrag, enskilda verifi­ kationer, reskontror, fakturor etc. Precis som på Internet kan du leta fram rätt in­ formation genom att klicka dig vidare till nya sidor. Du kan också söka efter texter och belopp på ett mycket smidigt sätt.

Siffersurfaren är idealisk när du snabbt ska kontrollera en viss uppgift i bokfö­ ringen.

Brukar du periodisera intäkter och kost­ nader löpande under året, för att få en mer rättvisande bild? Eller undviker du det i det längsta för att det är så arbet­ samt? Med Edison Ekonomi kan du både ha kakan och äta upp den. Det är i stort sett lika enkelt att periodisera som att låta bli.

När du bokför kostnaden eller intäkten lägger du bara till önskat år, månad eller datum, så är allt klart. Du behöver inte upprätta någon egen interimskontering och inte heller återföra den vid ett senare tillfälle. Allt är klart direkt när verifika­ tionen sparats.

När det sedan blir dags för bokslut behö­ ver du inte lägga ner något ytterligare arbete. Allt är redan periodiserat och klart precis som det ska.

Så här enkelt periodiserar du en kostnad i Edison Ekonomi I det här exemplet periodiserar vi en kost­ nad, men du gör på exakt samma sätt för att periodisera en intäkt.

1 2

Bokför verifikationen som vanligt.

När du fyller i kontonumret för kostnadskontot lägger du till en asterisk (stjärna) efter numret och sedan den månad som kostnaden avser.

Fyll till exempel i 5010*0810 för att ange att hyreskostnaden avser oktober 2008.

8

3

Registrera klart verifikationen på vanligt sätt. Du behöver inte bry dig om att boka någon upplupen eller förutbetald kostnad. Det sköter program­ met.

Nu är allt klart! När du sparar verifika­ tionen lägger programmet självt till den interimskontering som behövs och åter­ för dessutom kostnaden på rätt framtida eller dåtida datum. Allt sker inom en och

samma verifikation i grundbokföringen, så det behövs bara ett enda papper i pär­ men. Du slipper alltså att registrera en se­ parat verifikation för återföringen.

Det är allt som behövs. Du anger bara vilken månad som kostnaden avser så sköter programmet resten! Kan det bli smidigare?

Edison Magazine nr 3 – 2008 – www.edison.se

verktygen i Edison Ekonomi 4. Rapporterna Rapporterna är en av styrkorna i pro­ grammet. De är snygga och lättlästa och känns bra att sätta i händerna på kun­ derna.

3. Automatisk avprickning Att bokföra kundernas inbetalningar och pricka av fakturorna i kundreskontran är normalt ett tidsödande arbete. Kan man automatisera detta är mycket vunnet.

I senaste versionen av Edison Ekonomi finns just en sådan automatisk avprick­ ning. Man hämtar en betalfil från ban­ ken, PlusGirot eller Bankgirot och läser helt enkelt in den i Edison. Programmet bokför alla inbetalningarna och matchar och prickar även av dem i kundreskon­ tran.

De kan tas fram på en mängd olika sätt; på skärmen, skrivas ut, e­postas direkt till kund, omvandlas till PDF­dokument eller exporteras direkt till Excel och Office med en enkel knapptryckning. I Excel får rapporten exakt samma utseende och innehåll som vid utskrift och det är bara att bearbeta den vidare.

Med den inbyggda Rapporteditorn är det enkelt att skapa helt egna balans­ och resultatrapporter. Du kan anpassa rub­ riker, delsummor, kontointervall, jämfö­ relsekolumner etc utan att du behöver lära dig några frångligt formelspråk. Allt redigeras grafiskt på skärmen.

5. Leverantörsreskontra med betalningsservice Leverantörsreskontran i Edison Ekonomi är speciellt anpassad för klientredovis­ ning, så att betalningarna kan hanteras smidigt oavsett vilka rutiner som du och dina klienter har.

Om det är du som utför din kunds be­ talningar kan du antingen skicka dem direkt till Bankgirot eller spara dem i en fil som laddas upp i internetbanken eller på PlusGirot. De betalningar som skapas bokförs automatiskt, på varje fakturas respektive betalningsdatum. Samtidigt prickas de av i leverantörsreskontran.

Du sparar in en hel del dubbelarbete på att arbeta så. Istället för tre registreringar (ankomst, internetbanken och bokföring av betalningen) räcker det med en enda. ___ Mer information om Edisons program finns på edison.se.

Efteråt får man en tydlig rapport med eventuella fakturor som inte kunnat matchas och eventuella felbetalningar såsom dubbelbetalningar eller över­ eller underbetalda fakturor.

Normalt kan de allra flesta inbetalningar matchas på detta sätt. Tänk dig själv att bara behöva bokföra några få inbetal­ ningar manuellt istället för flera hundra.

Det spar man såklart massor av tid på.

Edison Magazine nr 3 – 2008 – www.edison.se

9

Revisionsplikten försvinner 2010 Text och foto: Håkan Hansson

I dag måste alla aktiebolag ha en kvalificerad revisor. Nu föreslås att revisionsplikten avskaffas för 96 procent av aktiebolagen, vilket i stort sett innebär en återgång till den ordning som gällde i Sverige före 1988.

I september 2006 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att bl a se över reglerna om revision för små företag. Genom ett tilläggsdirektiv fick utredaren sedan i uppdrag att före­ slå de regeländringar som krävs för att ta bort revisionsplikten för de små före­ tagen.

I mars 2008 kom så Utredningen om re­ visorer och revision, med f d justitierådet Bo Svensson som utredare, med sitt del­ betänkande Avskaffande av revisionsplik­ ten för små företag (SOU 2008:32).

Anpassning till EU Som väntat föreslår utredningen att revi­ sionsplikten avskaffas för ett stort antal företag. Bara knappt 4 procent av aktie­ bolagen ska ha revisionsplikt.

Förändringen är en anpassning till EU. I nästan alla EU-länder är de små företagen redan undantagna från revisionsplikt.

Utredningsförslaget innebär att alla börs­ noterade aktiebolag och alla finansbolag fortsatt ska vara skyldiga att ha en kvali­ ficerad revisor. Av övriga företag föreslås att endast de allra största skall omfattas av revisionsplikt, nämligen alla företag som uppfyller mer än ett av följande vill­ kor: • Mer än 83 miljoner kronor i omsättning • Mer än 41,5 miljoner kronor i balans­ omslutning (tillgångar)

10

• Fler än 50 anställda Förslaget innebär att möjligheten till un­ dantag enligt EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv utnyttjas maximalt och att Sverige tillämpar samma gränsvärden som bland annat Nederländerna, Storbritannien och Tyskland.

Ökad frihet för företagen Förslaget bygger inte på uppfattningen att revision är något onyttigt. Tvärtom menar utredningen att revision typiskt sett tillför revisionsklienten ett värde. Det går emellertid inte att försvara tvånget till revision med att denna sker i företagens eget intresse.

Tvånget innebär att de revisionspliktiga företagen varje år måste betala för en re­ vision med det innehåll som lagstiftaren fastställt och som i princip är detsamma för alla företag, stora som små. För att ta ett exempel belastas även de drygt 70 000 vilande aktiebolag, som egentli­ gen inte behöver någon revision alls, av onödiga kostnader. Det finns dessutom många aktiebolag som visserligen driver rörelse men som ändå inte behöver revi­ sion, eller som endast behöver delar av

det revisionspaket som den svenske lag­ stiftaren idag föreskriver, och då kanske inte varje år.

När revisionstvånget försvinner får de små företagen frihet att välja de redovis­ nings- och revisionstjänster som de anser sig behöva. Utbudet av sådana tjänster kommer att öka och priserna sjunka. Det ger de svenska småföretagen ökad kon­ kurrenskraft.

”

Företagen beräknas spara 5,8 miljarder per år

5,8 miljarder per år Utredningen anser att de positiva effek­ terna för de företag som helt eller delvis befrias från den nuvarande revisionsplik­ ten är väl belagda. Det gäller inte minst de kostnadsbesparingar som företagen får möjlighet till. Enligt förslaget beräknas företagens kostnader för revision minska med 5,8 miljarder kronor om året.

Edison Magazine nr 3 – 2008 – www.edison.se

Frivillig revision ska uppmuntras För att uppmuntra till frivillig revision fö­ reslår utredningen vissa åtgärder: • I dag är revisorn skyldig att granska styrelsens och verkställande direktö­ rens förvaltning. Utredningen föreslår att förvaltningsrevisionen avskaffas.

• I dag är revisorn skyldig att granska hur revisionsklienten fullgjort sin skyldighet att betala skatt och om det förekommit brott i revisionsklientens verksamhet. I förekommande fall ska revisorn anmärka på eller anmäla missförhållanden. Utredningen före­ slår att dessa bestämmelser upphävs.

• I dag väljs en revisor för en period av fyra år. Utredningen föreslår att man­ dattiden kortas till ett år.

• I dag måste det finnas bestämmel­ ser om revision i bolagsordningen.

Utredningen föreslår att revisorn ska kunna väljas av bolagsstämma utan stöd i bolagsordningen och att de gamla bolagsordningsbestämmelser­

na om revision ska upphöra att gälla utan att bolagsstämman behöver fatta beslut om detta.

Åtgärder mot skattefel Utredningen har också gjort en analys av vad förslaget kan få för effekt på skatte­in­ täk­ter­nas storlek. Sambandet mellan re­ visionsplikt och kvaliteten på företagens uppgiftslämnande vid beskattningen är enligt utredningen ovisst och effekten av revisionspliktens slopande är därför oklar.

Emellertid så menar man att försiktighe­ ten bjuder att lagstiftaren inte avvaktar med åtgärder till dess det står klart att skattefelet ökat. Utredningen lämnar där­ för två förslag till åtgärder som kan kom­ pensera för den ”skattekontroll” som fal­ ler bort: • För det första kan Skatteverket få möjlighet att under löpande beskatt­ ningsår göra en allmän kontroll av företagens bokföring och annan rä­ kenskapsinformation.

• För det andra kan man införa en be­ stämmelse att alla näringsidkare ska lämna uppgift i sin skattedeklaration om huruvida deras årsbokslut upprät­ tats med biträde av en uppdragstagare samt om årsredovisningen granskats av revisor.

Från och med juli 2010 Utredningen föreslår att de nya bestäm­ melserna ska träda i kraft den 1 juli 2010 och tillämpas första gången för det räken­ skapsår som börjar närmast efter den 30 juni 2010.

Slutbetänkande i september Utredningens arbete går nu vidare med sikte på ett slutbetänkande i september 2008. Det kommer att beröra bland annat möjligheterna att begränsa revisorernas skadeståndsansvar och om det nuvarande förbudet för revisionsbyråerna att tillhan­ dahålla redovisningstjänster (det så kal�­ lade byråjävet) ska luckras upp. nn

Två av tre fortsätter anlita revisorn Text: Håkan Hansson

Även om revisionsplikten avskaffas kommer två av tre små aktiebolag att efterfråga revision i framtiden, enligt Tobias Svanström vid Umeå universitet.

Tobias Svanström har i sin avhandling bland annat tagit reda på hur små och medelstora företag ställer sig till revisions­ tjänster i framtiden. Resultaten visar att 67 procent av de små aktiebolagen kom­ mer att fortsätta med revision. 16 procent uppger att de tänker välja bort revisionen medan 17 procent inte tagit ställning.

Bland de företag som kommer att fort­ sätta med revisionen återfinns många som idag anlitar revisionsbyråer för råd­

Edison Magazine nr 3 – 2008 – www.edison.se

givning, samt företag som anlitar en stor revisionsbyrå.

Tobias Svanström visar också att det finns skillnader i efterfrågan på revision mellan olika landsdelar; fler företag i Småland väljer revision frivilligt jämfört med före­ tag i Norrland och Stockholm.

Viktig rådgivning Små och medelstora företag behöver råd­ givning, och enligt Tobias Svanström an­ litar två av tre företag sin revisionsbyrå för rådgivningstjänster, särskilt inom re­ dovisning, skatt och juridik.

Tobias Svanström menar att många fö­ retag upplever att revisionsbyråns arbete är till nytta, vilket bland annat visar sig genom att företag som anlitat en revi­ sionsbyrå under lång tid också i hög grad köper rådgivningstjänster.

Inte bara positivt med oberoende En revisor ska fungera som en opartisk och självständig granskare, och detta obe­ roende riskerar att hotas om byrån utför rådgivningstjänster till revisionsklienter.

Tobias Svanström menar dock att obe­ roen­det kan leda till en försämrad redo­ visningskvalitet. Enligt hans resultat är kvaliteten nämligen högre i de företag där revisionsbyrån upprättar bokslut eller utför rådgivningstjänster, troligtvis bero­ ende på att byrån då har fått en ökad kännedom om företaget och dess verk­ samhet.

Resultaten i avhandlingen bygger huvud­ sakligen på en nationell enkät som besva­ rats av 421 små och medelstora företag.

Kompletterande information har hämtats från företagens årsredovisningar. nn

11

Ekonominotiser Sänkt aktiekapital Utredningen om ett enklare aktiebolag föreslår i ett delbetänkande att kravet på lägsta tillåtna aktiekapital för priva­ ta aktiebolag sänks från 100 000 kr till 50 000 kr.

Delbetänkandet innehåller också ett alter­ nativt förslag där aktiekapitalet får beta­ las in succesivt. Minst en fjärdedel ska be­ talas in vid bolagets bildande och därefter får resterande del betalas in inom den tid som bestäms i stiftelseurkunden. Detta förslag kan kombineras med en sänkning av minimikapitalet till 50 000 kr.

ren, integration i dennes verksamhet och vad parterna har avtalat. Jämfört med nuvarande prövning lyfts dessa tre krite­ rier fram och ges ökad betydelse. Fokus läggs på relationen mellan parterna och deras gemensamma avsikt. Därmed mins­ kar betydelsen av antalet uppdragsgivare jämfört med i dag.

Den nya ordningen innebär enligt utred­ ningen att det blir lättare att starta ett fö­ retag med den tidigare arbetsgivaren som uppdragsgivare och att kvinnors företa­ gande särskilt kommer att gynnas.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2009.

Utredningen arbetar nu vidare för att bl a överväga behovet av en ny före­tags­form utan personligt betalningsansvar för nä­ ringsverksamhet i liten skala. Slut­be­tän­ kan­det överlämnas i mars 2009.

12

Källa: regeringen.se

Referensräntan 4,5 %

Den 1 juli började nya regler gälla för den som är sjuk och en så kallad re­ha­ bili­te­rings­kedja infördes för de som är anställda. Tanken är att stödja den sjuk­ skrivne så tidigt som möjligt för att öka möjligheterna att snabbt komma tillbaka i arbete.

Referens­räntan används bland annat för att beräkna dröjs­måls­ränta (med tillägg av 8 procent­enheter) om inget annat har avtalats.

Källa: Riksbanken

Banker slipper lämna kontrolluppgifter

Rätten till sjukpenning är nu begränsad till 364 dagar. Om man fortfarande inte kan arbeta efter 364 dagar kan man an­ söka om förlängd sjukpenning, med en lägre ersättning på cirka 75 procent av arbetsinkomsten, eller fortsatt sjukpen­ ning om man har en mycket allvarlig sjukdom.

Sättet att bedöma rätten till sjukpenning för den som är anställd kallas för rehabi­ literingskedjan och fun­ge­rar så här: De första 90 dagarna har man rätt till sjukpenning om man inte klarar av sitt vanliga arbete eller något annat arbete som arbetsgivaren tillfälligt kan erbjuda.

F-skatt åt flera

Förslaget innebär att näringsverksam­ hetsbegreppet utvidgas och förtydligas.

Vid bedömningen om verksamheten be­ drivs självständigt ska man särskilt beak­ ta graden av beroende till uppdragsgiva­

Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2009.

Nya regler för sjuka

Källa: regeringen.se

Utredningen om översyn av kraven för Fskatt föreslår i sitt slutbetänkande att det ska bli enklare att starta näringsverksam­ het, bland annat för dem som har en eller ett fåtal uppdragsgivare. Detta trots att man konstaterar att ”svårigheterna med att erhålla F-skattsedel kan vara mindre än vad som redogjorts för i direktiven”.

Regeringen föreslår även en regelförenk­ ling i kontrolluppgiften om betalningar till och från utlandet. Uppgift om betal­ ningens belopp ska i fortsättningen inte lämnas i svenska kronor utan i använd valuta. Betalningsdatum och valutakod ska anges. När det gäller betalningar från utlandet behöver uppgift inte längre läm­ nas om vad betalningen avser.

Källa: regeringen.se

Riksbanken har fastställt referens­räntan för perioden 1 juli – 31 december 2008 till 4,5 procent. Det är en höjning med 0,5 procent­enheter jämfört med första halv­året 2008. Ändringarna bör kunna träda i kraft den 1 juli 2009. Privata aktiebolag som bil­ dats före ikraftträdandet har enligt gäl­ lande regelverk möjlighet att minska ak­ tiekapitalet till 50 000 kr.

behöver lämnas om bland annat ford­ ringsrätter och innehav av aktier m m.

Dag 91–180 har man bara rätt till sjuk­ penning om man inte kan göra något jobb alls hos sin arbetsgivare.

Förmögenhetsskatten avskaffades den 1 januari 2007. Som en följd av detta fö­ reslår regeringen nu att skyldigheten att lämna kontrolluppgifter om tillgångar och skulder, som tidigare låg till grund för för­mö­gen­hets­be­skatt­ning­en, slopas. Det innebär att kontrolluppgifter inte längre

Från och med dag 181 kan man bara få sjukpenning om man inte klarar av något jobb på hela arbetsmarknaden. Om man bedöms kunna gå tillbaka till sitt ordina­ rie jobb innan dag 366 kan man dock bli beviljad sjukpenning fram till dess.

Om man mellan två sjukperioder har ar­ be­tat en kortare tid än 90 dagar läggs pe­ rio­der­na ihop. Det kan betyda att arbets­

Edison Magazine nr 3 – 2008 – www.edison.se

1 200 + 2 200

Så många lagar respektive förordningar har svenska företag att följa.

Sänkt arbetsgivaravgift kan ge 75 000 nya jobb

förmågan bedöms enligt ett av de senare stegen i kedjan redan från början.

För dig som är arbetsgivare är den vik­ tigaste förändringen att du kan behöva hitta nya arbetsuppgifter till den anställda tidigt i sjukperioden.

Källa: Försäkringskassan

Fusk med privata inköp Företagens metoder för att dölja inköp för privat bruk blir allt mer avancerade.

Det visar en granskning av fåmansföretag som Skatteverket har gjort. Där framgår också att många säljare är omedvetna om att de begår ett brott när de skriver ut en felaktig faktura.

– En exklusiv säng som används för pri­ vat bruk är inte avdragsgill bara för att det står kontorsmöbler på kvittot, säger Gerd Adolfsson, som är riksprojektledare för gransk­ning­en.

Skatteverket har granskat 660 företag med fokus på så kallad omfakturering, alltså att fakturan ändras så att den avser något som är avdragsgillt för en företags­ kund, trots att varan eller tjänsten är av­ sedd för privat bruk. Skatteverket hade indikationer på felaktigheter i de granska­ de företagen och i många av fallen besan­ nades farhågorna. Totalt har kontrollen lett till upptaxeringar med 79 miljoner kronor.

Källa: Skatteverket

Edison Magazine nr 3 – 2008 – www.edison.se

En sänkning av arbetsgivaravgiften med tio procentenheter skulle ge minst 75 000 nya jobb i småföretagen, visar en rapport från Företagarna.

Förmån av lånedator Förmån av lånedator ska från och med beskattningsår 2009 värderas till mark­ nadsvärdet, d v s vad det hade kostat den anställde att själv hyra en motsvarande dator inklusive support och andra ingå­ ende tjänster.

– Borg och Littorin har bränt mycket krut på att få ut folk på arbetsmarkna­ den, men gjort väldigt lite för att förbätt­ ra företagens möjligheter att nyanstäl­ la, menar Företagarnas vd, Anna-Stina Nordmark Nilsson.

På frågan vad småföretagen skulle använ­ da en generell sänkning av arbetsgivarav­ giften till svarade tre av tio företag att de i första hand skulle utöka personalstyr­ kan. Räknat på Sveriges 250 000 småfö­ retag skulle en tioprocentig säkning be­ tyda minst 75 000 nyanställningar, menar man i rapporten.

Företagarnas undersökning visar också att de arbetsrättsliga reglerna är ett stort tillväxthinder. Nästan hälften av företa­ gen uppger att den svenska arbetsrätten försvårar eller ökar risken vid nyanställ­ ningar i en hög grad eller i ganska hög utsträckning. En jämförelse med dans­ ka företag visar att endast 21 procent av dem uppger att reglerna är hämman­ de för nyrekryteringar. Det beror enligt Företagarna på mer flexibla anställningsoch uppsägningsregler i Danmark.

Bryts svaren i undersökningen ned på företagsstorlek blir det tydligt att den svenska arbetsrätten är mer anpassad till de större företagen. Då nästan hälften av småföretagen anger arbetsrätten som främsta tillväxthindret, är motsvarande siffra 26 procent för de större företagen.

Då ska man veta att småföretagen sedan den senaste lågkonjunkturen har skapat 80 000 nettojobb, medan de större före­ tagen inte skapat några nettojobb över­ huvudtaget.

– Småföretagen ropar efter anpassade ar­ betsregler. Får man det, i kom­bi­na­tion med en sänkning av arbetsgivaravgif­ ten, kan småföretagen anställa många, många fler än 75 000, hävdar Anna-Stina Nordmark Nilsson.

I de fall arbetsgivaren leasar lånedatorn från en utomstående leverantör, och den anställde själv hade fått betala samma hy­ reskostnad för ett motsvarande datorpa­ ket, motsvarar arbetsgivarens betalning inklusive moms förmånsvärdet för den anställde.

I de fall arbetsgivaren lånar ut en egen dator till en anställd bör förmånsvärdet motsvaras av utrustningens värdened­ gång, kapitalkostnad och kostnad för support och andra tjänster under den av­ talade låneperioden.

När det gäller datorlån som avtalats under 2006 och som då uppfyllde kra­ ven för skattefrihet, och för vilka dator­ utrustningen är minst två år gammal vid ingången av 2009, får dock ett månatligt förmånsvärde på 400 kr tillämpas även fortsättningsvis under 2009.

Källa: Skatteverket

Gratis nyhetsbrev Du kan få dessa och andra viktiga ekonomi­nyheter med e-post helt kostnadsfritt.

Starta din prenumeration på vår hemsida, edison.se/ekonomibrevet, så får du löpande de senaste nyhe­ terna inom redovisning, beskattning och företagande.

Källa: Företagarna

13

Enklare årsredovisning för mindre aktiebolag (K2) Text: Håkan Hansson

Den 11 juni fattade Bokförings­ nämnden (BFN) beslut om nya förenklade regler för årsredo­ visning i mindre aktiebolag – det så kallade K2­ÅR­regel­ verket. Reglerna kan tillämpas redan för årsredovisningar per den 31 december 2008.

De företag som enligt bokföringslagen ska avsluta bokföringen med en årsredovis­ ning ska upprätta den i enlighet med års­ redovisningslagen (ÅRL). Så småningom kommer K3­regelverket, som ännu inte är fastställt, att vara huvudalternativ för dessa företag, men för mindre aktiebolag finns det även ett enklare regelverk.

K2­regelverket för årsredovisning (K2­ ÅR) är ett frivilligt regelverk som mindre företag kan välja istället för att tillämpa K3. Som ett första steg har K2­ÅR för mindre privata aktiebolag nu beslutats av BFN. Regelverket får tillämpas på årsre­ dovisningar som upprättas per den 31 de­ cember 2008 eller senare.

Vad är ett ”mindre företag”?

Enligt definitionen i årsredovisningslagen är ett företag som uppfyller mer än ett av följande villkor ett större företag: • medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, • företagets redovisade balansomslut­ ning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 25 miljoner kronor, • företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste

14

räkenskapsåren uppgått till mer än 50 miljoner kronor.

hand i årsredovisningslagens och det all­ männa rådets grundläggande principer.

Ett mindre företag är enligt ÅRL ett före­ tag som inte är ett större företag.

När det gäller frågor som rör t ex löpande bokföring och arkivering av räkenskaps­ information tillämpas bokföringslagens bestämmelser och BFN:s normgivning på det området.

De nya K2­ÅR­reglerna kan alltså använ­ das av de privata aktiebolag, som enligt årsredovisningslagen är mindre företag.

Reglerna får inte tillämpas av ett mindre publikt aktiebolag eller ett mindre aktie­ bolag som är moderbolag i en större kon­ cern. Flertalet svenska aktiebolag uppfyl­ ler kriterierna för att kunna tillämpa de nya reglerna.

Ett företag som väljer att inte tillämpa de nya reglerna fortsätter att använda nuva­ rande normgivning.

”

Flertalet aktiebolag kan tillämpa de nya reglerna.

Heltäckande redovisningsregler Ett företag som väljer att tillämpa de nya reglerna måste tillämpa dem i sin helhet.

Reglerna är utformade utifrån en avväg­ ning av olika intressen. Reglerna är vill­ korade av varandra vilket innebär att de ska ses som en helhet.

Vägledningen från BFN innehåller lagreg­ ler, det allmänna rådet, kommentarer och exempel. Ett företag som väljer att tilläm­ pa det allmänna rådet ska inte tillämpa andra allmänna råd, rekommendationer eller specifika uttalanden när det ska upp­ rätta årsredovisning. Vid fusion ska dock BFN:s regler om fusion av helägt aktiebo­ lag och redovisning av fusion tillämpas.

Om en årsredovisningsfråga inte är regle­ rad i det allmänna rådet ska vägledning i första hand sökas i det allmänna råd som behandlar liknande frågor och i andra

Förenklingar Reglerna i det allmänna rådet präglas av förenklingar som t ex ger företaget möj­ lighet att välja schablonlösningar. För­ enklingsregeln avseende periodisering är ett exempel på detta. Förenklingen inne­ bär att ett företag som tillämpar det all­ männa rådet inte behöver periodisera in­ komster och utgifter understigande 5 000 kr. Ett företag behöver inte heller faststäl­ la nyttjandeperiod för varje maskin eller inventarium utan kan välja att skriva av dessa över en femårsperiod. Fastigheter får skrivas av enligt skattereglerna.

En viktig utgångspunkt är försiktighets­ principen. Detta har bl a fått till följd att det allmänna rådet bygger på värdering till anskaffningsvärde trots att värdering till verkligt värde i vissa fall är tillåten en­ ligt ÅRL och att det inte tillåter aktive­ ring av utgifter för egenupparbetade im­ materiella tillgångar.

Väsentlighetsregler har införts, främst som gränsvärden för när nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar samt avsättningar måste redovisas.

Ytterligare en förenkling är att det krävs färre tilläggsupplysningar. Upplysningen om tillämpade redovisningsprinciper kommer t ex att bli väsentligt kortare än idag eftersom det i princip räcker med att företaget anger att det tillämpar det all­ männa rådet.

Tilläggsupplysningar till resultat­ och ba­ lansräkningen utöver lagens krav får men behöver inte lämnas.

Edison Magazine nr 3 – 2008 – www.edison.se

Fasta uppställningsformer Det allmänna rådet har fastställda uppställ­ ningsformer för förvaltningsberättelsen samt för resultat­ och balansräkningarna.

Resultaträkningen är kostnadsslagsinde­ lad.

Det är tillåtet att ändra benämningen på en post i uppställningsformen för att bätt­ re beskriva dess innehåll men det är inte tillåtet att lägga till andra rubriker, under­ rubriker, summeringsrader eller poster än de som återfinns i uppställningsformen.

Övergångsregler Det allmänna rådet har detaljerade över­ gångsregler. Övergångsreglerna kan delas upp i två olika kategorier: Sådana som kräver korrigering av det ingående egna kapitalet och sådana som inte ska korri­ geras mot eget kapital.

Som exempel på korrigeringsposter kan nämnas att det enligt det allmänna rådet inte är tillåtet att redovisa uppskjuten skatt, varför den uppskjutna skatten ska omföras mot eget kapital.

Som exempel på poster som inte ska kor­ rigeras mot ingående eget kapital kan nämnas att det vid beräkningen av se­ mesterlöneskulden enbart ska innefatta lagstadgade arbetsgivaravgifter medan det är vanligt att företagen även har med avtalsenliga sociala avgifter vid denna be­ räkning. Ingen korrigering ska göras för den ingående semesterlöneskulden utan effekten redovisas i resultaträkningen för­ sta året företaget tillämpar det allmänna rådet.

Omräkning av föregående års jämförelse­ tal är frivillig vid övergången till det all­ männa rådet.

De företag som har korrigerat ingående eget kapital kan i stället för att göra om­ räkning bifoga föregående års årsredovis­ ning till årets årsredovisning. nn

Läs mer Mer information om de nya reg­ lerna finns på Bokföringsnämndens hemsida, www.bfn.se. Där hittar du också mer information om K­ projektet.

Edison Magazine nr 3 – 2008 – www.edison.se

Skatteverket överdriver småföretagens skattefusk Text: Håkan Hansson

I en ny rapport visar FöretagarFörbundet hur Skatte­ verket blåser upp skattefusket i de minsta företagen.

Genom att rubricera skattefusk bland privatpersoner som ”företagande”, bortse från egna undersökningar och extrapolerar icke­slumpmässiga skatterevisioner görs fifflet större än vad det i själva verket är.

Skatteverkets senaste skattefelskarta, utgiven i februari, har den senaste tiden fått nytt liv i media. Skattefelskartan påstås visa att skattefusket i de minsta företagen uppgår till 62 procent av det totala skattefelet, eller näs­ tan 100 000 kronor undanhållen skatt per mikroföretag med en omsättning över en krona.

FöretagarFörbundet har granskat skattefelskartan och sammanställt en rad exempel på tvivelaktiga beräkningsmetoder och osäkra uppskattningar som gör att dessa siffror bör ifrågasättas.

FöretagarFörbundets rapport visar att Skatteverket har blåst upp mikrofö­ retagens skattefusk samtidigt som privatpersoners fiffel minskats drastiskt.

Detta genom att kategorisera nästan hälften av privatpersonernas svart­ arbete som ”företagande”, trots att fuskarna i själva verket inte har något företag. Även renodlat brottslig verksamhet som exempelvis hembränning går under beteckningen företagande.

Det finns även stora problem med de grundläggande metoder som Skatte­ verket använder för att räkna fram skattefuskets omfattning. De företag som revideras av Skatteverket antas vara representativa för alla företag i sin bransch­ och storleksklass, trots att Skatteverket er­ känner att de i första hand reviderar de företag som misstänks för oegentligheter.

– Det är helt oacceptabelt och ger självfallet ett missvisande resultat. Skattefusk är ett allvarligt problem för seriösa företag i flera branscher, som minskar skatteintäkterna och skadar konkurren­ sen, men det ursäktar inte ett så slarvigt ageran­ de från Skatteverkets sida, säger Camilla Littorin, FöretagarFörbundets förbundssekreterare, och till­ lägger: – Det är märkligt att ett statligt verk tillåts svart­ måla småföretagarna på tvivelaktiga grunder.

Det slarviga agerandet är extra underligt med tanke på att Skatteverket lyckats förhållandevis väl när det gäller att utveckla service och bemötande gentemot småföretag de senaste åren. ___ FöretagarFörbundets rapport finns på ff.se.

Skattefelskartan kan laddas ned från skatteverket.se.

15

Allt startade en julhelg

Året var 1987 och de två bröderna Lars och Håkan Hansson ägnade julhelgen åt att planera framtiden. De hade redan arbetat i program­ varubranschen i flera år, bland annat som konsulter åt det då välkända Pdata. Nu var det dags för något nytt.

Båda hade var och en på sitt håll utveck­ lat olika sorters kontorsprogram, bland annat för bokföring, fakturering, order och lagerhantering. Datorsystemen var HP:s minidatorer, Luxors ABC­datorer och förstås IBM PC som kom 1981.

Nu bestämde man sig för att sluta konsul­ ta och istället satsa på ett eget utvecklings­ bolag där man kunde bestämma själv och genomföra sina många idéer. Under 1988

1

bildades så Programbyrån Hansson & Hansson AB.

Gick på magkänsla – I ärlighetens namn var vi väl inte helt affärsmässiga i början, berättar Lars. Vi var unga och fulla av idéer. Vi satsade på det vi tyckte var kul och tänkte mindre på lönsamheten.

Trots det gjorde bröderna en del vägval som visade sig kloka. Bland annat för­ utsågs Microsofts intåg på den svenska marknaden och man valde tidigt att satsa på ekonomiprogram för kvalificerade an­ vändare istället för enkla billiga program som vem som helst kunde utveckla.

– Det var nog ett lyckokast, säger Håkan. Än i dag arbetar vi på samma sätt och vårdar det goda rykte som grundlades då, inte minst bland revisorer och redo­ visningskonsulter.

Unga och orädda Som hos många unga entreprenörer fanns det en hel del idéer att förverkliga. Det handlade mycket om användarvänlig­

het och att verkligen effektivisera arbetet ute på exempelvis redovisningsbyråerna.

Många nyttiga erfarenheter fanns redan i bagaget från tidigare uppdrag, så man hade en klar bild av hur behoven såg ut ute hos kunderna.

Tänkte fel Men allt blev inte rätt från början. Pro­ grammet skulle säljas via olika återför­ säljare runt om i landet. Själv skulle man fokusera på själva produktutvecklingen.

– Där fick vi tänka om ganska snabbt, säger Lars. Det fanns inte många åter­ försäljare som klarade av uppgiften, eller som var intresserade, så vi fick helt enkelt börja sälja själv istället. En nyttig lärdom som dessutom gav oss ännu närmare kon­ takt med kunderna.

Hårddisk på 20 MB På den tiden var datorerna inte särskilt utvecklade. PC:n hade inte funnits i så många år och för att få lite perspektiv kan man tänka att en hårddisk i en toppmo­ dern PC rymde 20 MB. Den skulle alltså

Edison Magazine nr 3 – 2008 – www.edison.se

för 20 år sedan Text: Jenny Save

Foto: Håkan Hansson

bara räcka till ett tjugotal bilder från en av dagens digitalkameror.

– När man tänker tillbaka blir man näs­ tan mörkrädd, säger Håkan. Jag minns att vi investerade i en supervass IBM­dator.

Vi fick ett bra partnerpris från IBM och betalade bara halva priset – cirka 70 000 kronor plus moms. En ansenlig summa för oss på den tiden. Och jämfört med dagens datorer hade den förstås usla pre­ standa, skrattar han.

Windows 1.0 hade nyligen lanserats, men hade inte slagit igenom än, så ingen visste om det skulle bli en flopp eller succé.

Det var inte helt enkelt att koppla ihop datorer i nätverk heller. Håkan berättar: – I början satt vi i var sin ände av ett kon­ torsrum och kastade disketter mellan oss när vi skulle dela filer. Det fungerade, men var i ärlighetens namn inte särskilt effektivt.

”

Vi gick ganska mycket på magkänsla då.

Program för DOS Det första programmet, Redovisning/2, utvecklades för DOS. Det var ett kvali­ ficerat redovisningsprogram för bland annat redovisnings­ och revisionsbyråer och lanserades 1990. Det innehöll många nya lösningar, varav en del faktiskt lever kvar än idag i Edisons produkter. Redan samma år utsågs programmet till ”Bästa administrativa program” av tidningen Mikrodatorn.

– Vi valde att satsa på ett lite vassare program redan från start, berättar Lars.

Edison Magazine nr 3 – 2008 – www.edison.se

Behoven var störst där. Det enda som egentligen erbjöds var annars Hogia, och deras program var vi inte särskilt impo­ nerade av.

större press från kunderna. De allra fles­ ta var nöjda med DOS­programmen och tyckte att de fungerade stabilt och bra.

Först senare breddades sortimentet med bland annat ett leverantörsreskontra­ program och mindre varianter av redo­ visningsprogrammet som riktade sig till en bredare skara småföretag. En special­ variant såldes också av Björn Lundén under en tid.

– Ja, det var snarare vi som fick tvinga över kunderna till Windows när vi väl lanserat produkterna, fyller Håkan i.

Under flera år behöll vi DOS­program­ men parallellt och det var först när vi lade ner dem som det stora flertalet av kunder­ na valde att byta. Ett ganska gott betyg på ett program, tycker jag.

Pionjärer på SIE

Varför Edison?

Edison Solutions engagerade sig tidigt i arbetet med SIE­standarden. Lars var en av upphovsmännen till den nu väleta­ blerade standarden och han var under många år också ordförande i föreningen SIE­gruppen.

Varför fick då Windowsprodukterna nam­ net Edison? Håkan förklarar:

– Samarbetet mellan de ledande program­ företagen har gett otroligt mycket, säger han. Än i dag har vi en väldigt god kon­ takt i olika frågor och det är delvis tack vare SIE­samarbetet.

BAS-kontoplanen på CD 1997 lanserade företaget CD­BAS, som var BAS­kontoplanen med alla konterings­ instruktioner på CD­skiva. Produkten såldes med framgång ända fram till 2003 då Norstedts Juridik tog över hela utgiv­ ningen av BAS.

– Vi behövde ett internt arbetsnamn och av någon anledning kom just Edison upp.

Jag minns inte varför, men det hade sä­ kert någon koppling till ”uppfinning”, ”innovativt” och ”intelligent”. Senare, när vi skulle gå ut med förhandsinforma­ tion till våra kunder, hade vi fortfarande inget namn, så vi använde arbetsnamnet.

Vi märkte snabbt att kunderna tog till sig Edison och lade namnet på minnet, så vi fortsatte att använda det.

Satsade sent på Windows

Efter några turer, bland annat för att få ett godkännande från Eastman Kodak Company i USA, registrerades slutligen Edison som varumärke i Sverige. På hös­ ten 2006 tog man så steget fullt ut och bytte namn även på företaget, till Edison Solutions AB.

Som bekant slog Windows till slut ige­ nom och det blev naturligt att anpassa även ekonomiprogrammen till det nya operativsystemet.

Idag är 20­årsjubilerande Edison ett väl­ mående företag med i princip samma af­ färsidé som 1988. Än idag är det främsta ledordet för verksamheten ”kvalitet”.

– Vi väntade ganska länge med att lanse­ ra våra Windowsprodukter, berättar Lars.

Vi ville göra arbetet ordentligt från bör­ jan, istället för att släppa något snabbt.

Dessutom kände vi märkligt nog ingen

_____ Läs mer om Edison på edison.se. nn

1

Företagarskolan – del 2:

Text: Mats Dahlberg

Driva företag

Är du företagare eller drömmer om att bli? Att driva företag är en spännande upptäcksfärd – men en djungel av lagar, reg­ ler och nya begrepp. Det är lätt att gå vilse. I den här artikel­ serien behandlar vi kortfattat och lättbegripligt en mängd områden som företagaren måste behärska.

Att starta och driva ett företag är för de flesta en uppgift som är både spännande och rolig. Faktum är att många företaga­ re anger just tillfredställelsen, skapargläd­ jen och den relativa friheten som några av de viktigaste orsakerna till att man star­ tade sitt företag. Enligt ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier, var det möj­ ligheten att förverkliga sina idéer och att arbeta självständigt som var de två vikti­ gaste motiven till att starta företag både 1997 och 2002.

För att en verksamhet ska betraktas som ett företag ska den uppfylla ett antal för­ utsättningar.

Den ska för det första drivas i vinstsyfte.

Det vill säga att företagaren har, åtmins­ tone på sikt, för avsikt att företaget ska ha större intäkter än kostnader. Om fö­ retaget inte drivs i vinstsyfte så betraktas det som en hobbyverksamhet.

För det andra ska företagaren driva sin verksamhet självständigt. Driver du inte verksamheten självständigt, utan istället står under annans ledning, liknar det mer ett anställningsförhållande. Beskattning av anställda är mycket olik beskattning av företag.

18

Slutligen ska verksamheten, för att be­ traktas som ett företag, ha en viss var­ aktighet och inte bara vara en enstaka händelse.

Roligt med vinst Så, även om vi tycker att det ska vara ro­ ligt att driva företag så räcker inte detta som belöning i längden. Vi vill ha vinst.

Faktum är att det blir ännu roligare när vi gör vinst.

Ibland kan man höra företagare säga att man enbart driver företag för att det är roligt. Det kan kanske stämma i vissa fall.

Orsaken är då ofta att man redan tjänat pengar på annat håll och är nöjd med det.

En annan förklaring kan vara att du sitter fast i en verksamhet och inte vet hur du ska gå vidare. Det kan då ligga nära till hands att ursäkta sig med att man driver företag endast för att det är roligt. Men faktum är att det är mycket få branscher eller företag som inte kan ändras till det bättre. Och definitivt alla företagare kan hitta nya lönsamma vägar. De finns där, men ibland kan man behöva lite hjälp med att leta.

Företaget är ett produktionssystem Det är vanligt att det talas om företag på ett mycket schablonmässigt sätt. När en bransch, exempelvis, haft ett lönsamt år och ekonomitidningarna skriver om stora vinster, drar gemene man alla fö­ retag över en kam och påstår att ”före­ tagen gör stora vinster”. Men företagens förutsättningar att göra vinst är beroende på hur och vad som produceras och hur marknaden ser ut.

Varje bransch och typ av företag har sina speciella framgångsfaktorer.

Serviceföretaget Det absolut viktigaste för serviceföreta­ get, tjänsteföretaget, är att rekrytera rätt sorts människor. Man talar om ”social

kompetens” vilket i det här fallet innebär att personalen kan skapa förtroende hos företagets kunder genom att lyssna till kunden och identifiera kundens verkliga problem. Denna information ligger sedan till grund för att ta fram en produkt, tjänst, som uppfyller kundens behov och förväntan.

Serviceföretagets personal måste kunna arbeta självständigt, se möjligheter, vara innovativa och ta ansvar. Den anställde måste ha kunskap men även befogenheter att fatta beslut, eftersom tjänsten utförs i direkt kontakt med kunden.

Det som säkerställer kvaliteten i ett tjänste­ företag är utbildning och underhåll av de anställdas kompetens, men även att fö­ retaget utarbetar rutiner som säkerställer att alla arbetar med samma verklighets­ uppfattning. I de servicebranscher och fö­ retag där kundkraven är svåra att förutse kan detta vara mycket svårt att åstad­ komma, och ju kortare produktionsserier desto större flexibilitet krävs i produktio­ nen. I branscher där arbetsuppgifterna däremot är likartade dag efter dag är ge­ mensamma detaljerade rutiner en viktig förutsättning.

Långa serier kräver rationell, industriali­ serad drift för att vara konkurrenskraftig och lönsam. Korta serier kräver flexibili­ tet, uppfinningsrikedom och ett stort en­ gagemang från kreativa medarbetare.

Den viktigaste kunskapen i service­ och tjänsteföretaget är kunskapen om kun­ dens värdeskapande processer. Det är nämligen kundens värdeskapande som serviceföretaget ska understödja.

Kapitalintensiva företag Kapitalintensiva företag är de företag som binder mycket pengar i tillgångar såsom maskiner, byggnader och andra inventa­ rier. Anläggningstillgångar som företa­

Edison Magazine nr 3 – 2008 – www.edison.se

get kommer att ha kvar och arbeta med under lång tid.

Anläggningens avkastning är beroende av hur mycket den kan producera av säljba­ ra produkter. Vi kallar det resursutnytt­ jande.

De krav som vi ställer på de anställda i denna typ av företag är först och främst yrkeskunnande, att de har kunskap om företagets produktionsprocess och de olika maskinerna, samt att de inser vik­ ten av att anläggningen utnyttjas maxi­ malt. Planering av drift, materialflöden och underhåll är företagsledningens vik­ tigaste uppgifter.

Kapitalintensiva företag är också i större omfattning beroende av externa finansiä­ rer. Detta ställer naturligtvis krav på fö­ retagslednings förmåga att sälja in sina visioner och planer till exempelvis ban­ ken, om banken är företagets viktigaste finansieringspartner.

Så även om det kapitalintensiva företa­ gets viktigaste kunskap är att behärska den industrialiserade tillverkningsproces­ sen, måste det dessutom behärska ekono­ mispråket. Det är endast genom att göra sina kalkyler förstådda och accepterade av dem som håller i plånboken som du kan finansiera företagets behov av an­ läggningstillgångar.

Vi återkommer till olika finansierings­möj­ lig­heter i nästa del av Före­tagar­skolan.

”

Det kan vara stressande att vara ensam om alla viktiga beslut.

Edison Magazine nr 3 – 2008 – www.edison.se

Styrelsens roll Aktiebolaget måste enligt lag ha en sty­ relse. Denna styrelse är, i merparten av de små aktiebolagen, endast en forma­ litet. Företagets ägare är i dessa fall en­ mansstyrelse. Inget egentligt styrelsear­ bete förekommer. Men därmed inte sagt att ägaren i ensamt majestät alltid fattar alla beslut.

I de flesta företagen sker omfattande dis­ kussioner tillsammans med personalen och olika ledningspersoner innan beslut fattas. Men ofta handlar detta om ope­ rativa beslut, sådana som avser den dag­ liga ledningen av företagets produktion, och inte om de strategiska besluten. De beslut som har med framtida inriktning att göra. Styrelsen har sin viktigaste roll på det strategiska planet. Man kan lite förenklat säga att de operativa besluten innebär ”att göra saker rätt” medan de strategiska besluten handlar om att ”göra rätt saker”.

Styrelsen har också en viktig roll i att stödja företagsledaren. Som företagare, chef och ledare har du inte så många att konferera med. Det kan vara stressande att vara ensam om alla viktiga beslut.

Visserligen kan du känna stöd från per­ sonalen men när det kommer till konse­ kvenserna av ett beslut är du oftast ut­ lämnad till dig själv. Du kan heller inte diskutera alla dina problem med dina an­ ställda, detta skulle skapa oro i onödan och förmodligen leda till att företaget inte utvecklades på ett optimalt sätt.

Bolagets styrelse har alltid det formella ansvaret för de beslut som fattas. Att sitta i någons styrelse är alltså en allvarlig sak som man inte bör ta alltför lätt på. De anställdas ansvar är däremot starkt be­ gränsat. De påverkas mera av de sekun­ dära följdverkningarna av beslut som fat­ tas och ställs ytterst sällan till ansvar för konsekvenserna av beslut i företaget.

Företagarskolan är skriven av Mats Dahlberg.

Han är auktoriserad redovisningskonsult och en uppskattad föreläsare inom ekonomi och företagande.

Det finns mängder av teorier kring ledar­ skap och det finns bokstavligen hyllmeter med litteratur i ämnet. Läs och fundera, alltid hittar du något som kan vara an­ vändbart, även om mycket bör tas med en nypa salt.

Några företag menar att man helt avskaf­ fat både styrelsen och chefskapet eller fö­ retagsledaren. Alla anställda är sina egna chefer och ägaren är endast en i laget.

Företagets beslut tas genom att hela per­ sonalen deltar i handuppräckning eller liknande. I riktigt små företag kan det kanske fungera och under en viss tid, men problem kan uppstå när förändringar måste ske i verksamheten. Konsekvensen av beslut som innebär förändringar i verksamheten är nämligen olika för äga­ ren och för de som inte är ägare. Ägaren kan då komma i en situation där hon måste bryta mot de spelregler som hon satt upp alternativt låta de anställda be­ stämma, trots att de inte behöver ta den direkta konsekvensen av beslutet.

När vi tittar på de företag som tilläm­ par denna modell för ledarskap finner vi emellertid ofta informella chefsstrukturer



19

Företagarskolan  som är väl så fasta som i andra företag.

En dominant ägare har ju dessutom privi­ legiet att både formulera frågan och tolka handuppräckningen, men riskerar samti­ digt att förlora trovärdigheten genom att manipulera, om det önskade svaret inte sålts in på rätt sätt.

Ett klart, tydligt och ansvarstagande le­ darskap är alltid enklare att hantera och därför att föredra. Ledarens beslut måste däremot alltid bygga på information och en dialog med de berörda, vilket inte är detsamma som att de är med och fattar det avgörande beslutet.

Mentor Alla företagare och företagsledare borde ha en mentor. En mentor är en person som ställer upp som samtalspartner, handledare eller läromästare. Mentorn kan vara ett alternativ till den aktiva sty­ relsen, men en aktiv styrelse utesluter inte mentorn.

Just chefsrollen, eller ledarrollen, är svår att hantera. Företagsledaren behöver dessutom själv ibland ha någon som kan agera ledare och coach, för att han eller hon ska orka gå vidare till nästa nivå i sitt eget ledarskap. Allt är ett lagarbete och vi spelar olika roller. Ensam är sällan stark.

Konsulter En konsult är en person med kompetens inom speciella områden som kallas in vid

behov. Detta behov kan vara mer eller mindre långvarigt. Genom att anlita en konsult kan man snabbt få till stånd en funktion eller få ett arbete gjort utan att denna produktionskunskap behöver fin­ nas i företaget. Man kan alltså få resulta­ tet utan att ta ansvar för funktionen som producerade den.

Ekonomiavdelningen är en funktion som många företag väljer att lägga hos en tjänsteleverantör. Man talar oftast om outsourcing. Orsaken till att ekonomi­ avdelningen är så lämpad för outsour­ cing är att en stor del av arbetsuppgif­ terna kring ekonomin regleras av lagar och rekommendationer, som kräver spe­ cialistkunskap.

Inte minst skattelagstiftningen styr en hel del av besluten kring ekonomin och dessa lagar ändras ständigt.

Genom outsourcing kan även ett litet fö­ retag snabbt skaffa sig en kompetent eko­ nomiavdelning, och dessutom endast till kostnaden av några konsulttimmar. Du slipper därigenom allt ansvar för ekono­ mipersonalen, sjuk­ och semesterledig­ heter, kontor och dataprogram samt ut­ bildning. Konsultföretaget som tar över ekonomiavdelningen kan genom att kon­ centrera sig på ett avgränsat område och genom att lära från en mängd kundfö­ retag bygga upp specialistkompetens.

Konsulten kan också översätta ekono­

mijargongen till enkel svenska vilket na­ turligtvis är en annan fördel.

Vad som är viktigt, när du väljer en lös­ ning som består av outsourcing, är att du tillsammans med tjänsteleverantören noga definierar vad du vill ha ut av sam­ arbetet. Att alla inblandade är ense om hur resultatet ska användas. Man bör tydligt avtala om vad och hur parterna ska prestera tillsammans.

Det är också viktigt att företaget som lägger ut delar av sin verksamhet, exem­ pelvis sin ekonomiavdelning, har rutiner som säkerställer att tjänsteleverantören får material i rätt tid och rätt skick. Sker inte leveransen från företaget på rätt sätt kommer heller aldrig leveransen till fö­ retaget att fungera. Outsourcing är alltid dubbelriktat. nn

Mer hjälp Behöver du hjälp av en auktori­ serad redovisningskonsult kan du hitta en sådan på Sveriges Redovis­ ningskonsulters Förbunds (SRF) hemsida, www.srfkonsult.se.

Edison Solutions har bra och pris­ värda programvaror för bokföring, fakturering, löner etc. Läs mer på edison.se.

"VLUPSJTFSBEF SFEPWJTOJOHTLPOTVMUFS www.srfkonsult.se • Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

20

Edison Magazine nr 3 – 2008 – www.edison.se

Nytt från Edison Edison i samråd med FAR SRS Branschorganisationen för revisorer och rådgivare, FAR SRS, har startat en sam­ rådsgrupp med de ledande pro­gram­fö­ re­ta­gen som utvecklar bokförings- och redovisningsprogram. Edison Solutions ingår i gruppen som nu ska säkerställa att framtidens redovisningsprogram an­ passas efter branschens behov och krav.

+ 14 %

Höstens kurser klara Nu är höstens kurs­schema bestämt. Vi er­ bjuder både grund- och fördjupningskur­ ser i våra bokförings- och löneprogram.

Du som är intresserad av att utbilda dig i Edison Ekonomi eller Edison Lön kan läsa mer på edison.se/kurser.

FAR SRS har nyligen startat en redovis­ ningssektion vilket gett redovisningskon­ sulter möjligheten att bli medlemmar i organisationen. Samtidigt genomgår branschen stora förändringar. Bland annat förväntas revisionsplikten avskaffas för de allra flesta aktiebolagen 2010. Det leder till ökade förväntningar på redovis­ ningskonsulternas arbete och till ökade krav på kvalitetskontroll och ansvar.

I detta perspektiv känns det naturligt att stärka dialogen mellan FAR SRS och de ledande programföretagen på området.

Förutom Edison Solutions ingår även Visma, Hogia och Norstedts Juridik i samrådsgruppen.

– De höga krav som ställs på redovis­ ningskonsulterna ställs i förlängningen även på de programvaror som används.

Och konsulternas främsta arbetsredskap är redovisningsprogrammet. Det är na­ turligt och viktigt för oss att vara med i en dialog kring detta, säger Thomas Fredholm, vd för Edison Solutions.

14 % bättre än 2007 Edisons försäljning fram till och med juli 2008 ligger 14 procent över samma pe­ riod förra året. Det innebär att den höjda försäljningsnivån från årets första måna­ der inte bara hållit i sig, utan även ökat något. Hela ökningen har skett genom organisk tillväxt.

– Försäljningen ligger på en stadigt högre nivå än förra året. Det är ingen tillfäl­ lig topp, utan vi har lyckats i vår ambi­ tion att öka omsättningen, säger Thomas Fredholm, vd för Edison Solutions.

Edison Magazine nr 3 – 2008 – www.edison.se

Så mycket har Edison Solutions ökat sin försäljning under januari–juli 2008 jämfört med samma period 2007.

Edison är som partner till BGC tidigt ute i detta utvecklings­arbete och test­kör under hösten de nya rutinerna. Nytt i hantering­ en är bland annat att en åter­dragnings­rätt införs för kunderna och att karens­tiden efter ett auto­giro­med­givande kortas avse­ värt.

Autogiro kommer att bli ett alternativ till kredit­korts­betalningar även för mindre företag. I det nya Auto­girot kommer man dess­utom att kunna blanda dragningar från bank­giro­nummer (tidigare Autogiro Företag) och kundens bank­konton (tidi­ gare Autogiro Privat).

Nya programversioner Version 4.3 av Edisons ekonomiprogram släpps nu under hösten. Bland nyheterna finns kundfakturor i utländsk valuta, en bättre behandlingshistorik och många ny­ heter i Siffersurfaren.

Edison deltar på Bankgirots BGC-dagar I höst ska bankernas företags­råd­givare drillas i det nya Autogirot. Då tar Bank­ girot hjälp av Edison. På fyra BGC-dagar runt om i landet kommer Lars Hansson och Ida Wingård från Edison Solutions att, som enda program­företag, visa det nya Auto­girot i praktiken, integrerat med kund­reskontran i ekonomi­programmet Edison Ekonomi.

Hört på kundtjänsten – Edison, det är Anna.

– Är det på riktigt nu?

– Hur menar du?

– Är du fortfarande en maskin?

– Nej, nu pratar du med en riktigt ­människa.

– Lever du?

– Ja, jag lever... nn

Gratis nyhetsbrev om redovisning, beskattning och företagande På edison.se/ekonomibrevet kan du starta en kostnadsfri prenumeration på Edison Ekonomibrevet. Brevet skickas ut med e-post cirka varannan vecka och innehåller blandade nyhe­ ter för företagare och personer inom redovisnings­branschen.

21

Staten sparar, men

företagen får betala Regeringen satsar hårt på att förhindra skattefusk och fel­aktiga ut­betalningar från välfärdssystemen. Det kan spara miljarder till statskassan, men samtidigt riskerar det att öka företagens kostnader.

Text: Håkan Hansson

Regeringen har samtidigt som prioriterat mål att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent fram till 2010.

Så sent som i juni gjorde man bedömning­ en att målet ”är möjligt att uppnå”.

Detta är en ekvation som kan vara svår att få ihop. Man vill samtidigt både öka regelbördan och minska den.

Personalliggare drog in 1 miljard...

Enligt tidningen Riksdag & Departement har staten fått in 1,2 miljarder extra i skatt efter att lagen om personalliggare införts i bland annat restaurang- och fri­ sörsbranschen.

Sedan lagen infördes den 1 januari 2007 och fram till ca maj 2008 har staten fått in 600 miljoner mer i ar­bets­givar­ av­gif­ter och lika mycket i moms, enligt Skatteverket.

...men kostade 488 miljoner Samtidigt rapporterar Nutek, som har regeringens uppdrag att mäta företagens administrativa kostnader, att den nya re­ geln under 2007 kostade företagen 366 miljoner. Om man antar att månadskost­ naden varit på samma nivå under janua­ ri–april 2008 har alltså företagen betalat

22

ca 488 miljoner för att staten ska tjäna en dryg miljard.

Skatteverket och regeringen betraktar personalliggaren som en succé och man vill nu gå vidare med fler branscher. Det kommer naturligtvis att öka företagens kostnader ytterligare.

Foto: Pawel Flato

I

rapport efter rapport deklareras hur många miljarder staten kan spara om bara fel och fusk inom skatte- och bidragssystemen kan stoppas. Det är såklart lovvärt att ett så­ dant arbete bedrivs, men inte sällan inne­ bär förslagen att företagen ska hjälpa till att täppa till luckorna och öka statens kontroll. Det innebär att företagens re­ gelbörda ökar och därmed också kostna­ derna för företagen.

Omvänd byggmoms kostar 2 miljarder I Nuteks senaste rapport konstaterar man att företagens administrativa kostnader totalt sett ökat med 1,96 miljarder mellan 1 juli 2006 och den 31 december 2007.

– Jag ser mycket allvarligt på ökningen och det visar hur viktigt det är med upp­ följning av regelförenklingsarbetet, säger näringsminister Maud Olofsson i en kom­ mentar.

”

Den omvända byggmomsen dubblar i ett slag företagens kostnader för att hantera momsen.

Den omvända skattskyldigheten inom bygg­sektorn, som infördes den 1 juli 2007, beräknas bara den ha kostat före­ tagen 1 miljard under 2007. Denna nya regel har ensam resulterat i en 50-procen­ tig ökning av företagens totala kostnad för att hantera momsen under 2007 jäm­ fört med 2006.

Extra­po­le­rar man den siffran till helår, och bortser från eventuella extrakost­

Näringsminister Maud Olofsson har inrättat ett särskilt råd som ska se till att nyttan med ny lagstiftning vägs mot kostnaden för företagen.

nader vid in­föran­det, kommer de nya momsreglerna att kosta företagen ca 2 mil­jar­der varje år. Den omvända bygg­ momsen dubblar alltså i ett slag företa­ gens kostnader för att hantera momsen.

Månadsvis rapportering av inkomster och frånvaro I sitt slutbetänkande Rätt och riktigt – Åtgärder mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen föreslår den så kallade FUT-delegationen bland annat att före­ tagen ska lämna månadsvisa inkomst­ uppgifter på individnivå till Skatteverket.

Dessa ska också kompletteras med upp­ gifter om arbetad tid, frånvaro och orsa­ ken till frånvaron.

Edison Magazine nr 3 – 2008 – www.edison.se

Bakgrunden är att felaktiga uppgifter om inkomst är en av de vanligaste orsaker­ na till felaktiga utbetalningar, såväl när det gäller avsiktliga som oavsiktliga fel.

Totalt beräknas 14 miljarder kronor be­ talas ut felaktigt av denna orsak. Man anser därför att korrekta uppgifter om inkomst är helt centralt för att rätt er­ sättning ska utgå.

Ökad börda Men vad kommer detta att kosta företa­ gen? I betänkandet påstår man att genom förslaget kan ”administrationen förenk­ las även för arbetsgivarna”. Det är dock svårt att förstå vari dessa förenklingar skulle ligga. I betänkandet använder man svävande formuleringar, som exempelvis att modern datateknik innebär förenk­ lingar. Men detta kan väl knappast be­ traktas som en konsekvens av förslaget.

Troligare är att företagens administration istället kommer att öka till följd av för­ slaget, vilket alltså går stick i stäv med regeringens ambition att minska regel­ bördan.

Konsekvensanalys saknas I FUT­delegationens direktiv ingår att analysera förslagens konsekvenser för företagen. Men det har man inte gjort.

Detta måste tolkas som att delegationen anser att förslagen inte alls påverkar fö­ retagens kostnader.

Regeringen har inrättat ett regelråd Även regeringen tycks ha uppmärksam­ mat svårigheterna med att få ihop ökad kontroll med enklare regler. I december 2007 fattade man beslut om tydligare krav på konsekvensutredningar. Man har också inrättat ett rådgivande organ, Regelrådet, som ska bistå regeringen och myndigheterna i förenklingsarbetet.

Rådet kommer från och med den 1 ok­ tober 2008 att granska all ny lagstiftning så att inget onödigt krångligt tillkommer.

Regelrådet ska också påpeka om förslag har brister i konsekvensutredningen eller om de orsakar företagen administrativa kostnader som inte är motiverade med hänsyn till syftet med förslagen. Nyttan med ny lagstiftning ska vägas mot kost­ naden för företagen. nn

Edison Magazine nr 3 – 2008 – www.edison.se

Vi firar vårt 20-årsjubileum med

20 % rabatt på alla programvaror under oktober månad Erbjudandet gäller nyköp och kan inte kombineras med andra rabatter eller erbjudanden.

Ange ”20 år” när du beställer.

www.edison.se

23

Text: Tina Sjöström, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF Foto: Mats Åsman

Ekonomiska brott

– en fara för redovisningskonsulten Vad gör du som redovisnings­ konsult om du misstänker att en av dina kunder utför en brottslig handling i och med sitt företagande? Kan du se skillnad på brister i bokfö­ ringen och rena oegentligheter?

Till din hjälp finns nu en guide avseende ekonomiska brott.

Våren 2007 inleddes ett samarbete mel­ lan Ekobrottsmyndigheten och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF i syfte att underlätta för SRF:s medlem­ mar att upptäcka och förebygga ekono­ misk brottslighet. Samarbetet har resulte­ rat i en skrift som ska fungera som guide för dig som är redovisningskonsult för att du lättare ska kunna identifiera olika brottstyper inom den ekonomiska verk­ samheten.

Omedveten medverkan Som bekant har revisorerna anmälnings­ plikt vid misstanke om brott, något som redovisningskonsulter inte omfattas av idag. Dock bör redovisningskonsulter veta hur man undviker att hamna i en situation där man omedvetet medverkar till brott.

Det ligger ett lagförslag om anmälnings­ skyldighet för redovisningskonsulter av­ seende misstanke om penningtvätt men det är osäkert när det träder i kraft.

24

I och med revisionspliktens eventuella upphörande blir det ännu viktigare för redovisningskonsulterna att vara alerta och upptäcka eventuella felaktigheter.

Fler ögon ser ju som bekant mer än två och när redovisningskonsulten blir ensam om kontrollen är det ännu viktigare att vara noggrann och, framför allt, upp­ täcka brister i tid.

Varningssignaler Lär dig se de varningssignaler som finns.

Meningen är inte att redovisningskonsul­ ten ska leta efter brott i sitt redovisnings­ arbete men att han eller hon är uppmärk­ sam på de signaler och beteenden som kan tyda på ekonomiska oegentligheter eller ekonomisk brottslighet i stor skala.

En omotiverat stor kontantkassa enligt bokföringen, användning av bokförings­ order trots att annat verifikat med när­ mare samband till affärshändelsen borde funnits eller knapphändiga och ofullstän­ diga handlingar är några av de varnings­ signaler som kan antyda att allt inte står rätt till.

Svårigheter att etablera och bibehålla en fortlöpande kontakt med bolagets före­ trädare liksom en ovilja från bolagets sida att vidta åtgärder kan göra att det finns anledning att fundera över om det kanske finns en brottslig bakgrund.

man nu vänder sig till just redovisnings­ konsulter säger Henrik Lundin så här: – Redovisningskonsulter är en yrkeskår vi vill vända oss till eftersom de har ett nära samarbete med många företaga­ re och har möjlighet att förebygga eko­ nomiska brott. En av våra uppgifter på Ekobrottsmyndigheten är att informera om de varningssignaler som finns så att man inte omedvetet hjälper till i något som skulle kunna vara ett brott. Det är viktigt att man som redovisningskonsult inte begår medhjälp av oaktsamhet, att man inte själv konstruerar bok­fö­rings­ under­lag när verifikationer fattas eller är lite för kreativ för att få ihop ett bokslut.

Vi vill berätta vad som är tillåtet och vad som kan räknas som ett eget ekonomiskt brott, informera om rättsläget helt en­ kelt.

”

Självklart ska inte redovisningskonsulten börja agera polis.

Större ansvar

Yrkeskår med nära samarbete

När revisionsplikten avskaffas tror Henrik Lundin att redovisningskonsul­ terna kan få en lite annorlunda roll.

Henrik Lundin jobbar som ekorevisor vid Ekobrottsmyndigheten och är ansva­ rig för guiden som tagits fram för redo­ visningskonsulter. Om anledningen till att

– Det kommer såklart att bli ett större ansvar för redovisningskonsulten, säger han. Saker som revisorn av olika skäl inte skulle godkänna kommer att kvarstå

Edison Magazine nr 3 – 2008 – www.edison.se

Notiser Henrik Lundin jobbar som ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten

vecka.nu

overifierade och uppgifter om vad kon­ sulten gjort eller inte gjort kommer tydli­ gare fram i ljuset. Självklart ska inte redo­ visningskonsulten börja agera polis, men de måste lära sig ställa kontrollfrågor och tala om för kunden när underlagen är bristfälliga. Som redovisningskonsult måste du också klargöra tydligt vad ditt uppdrag innebär, vilket som är kundens ansvar i processen.

– Som utgångspunkt ser vi redovisnings­ konsulten som en brottsförebyggare, fortsätter Henrik. Framförallt de som är medlemmar hos SRF och nu även FAR SRS och som i de flesta fall har en bra standard och vill utvecklas. Om man av någon anledning skulle tillåta en slar­ vig bokföring eller bristfälliga underlag så kan man dessutom dra på sig egna förlus­ ter. Konkursen kommer ofta förr eller se­ nare för de bolag som ägnar sig åt någon form av ekonomiska brott, speciellt de som använder sitt aktiebolag som ett in­ strument för att kunna utföra brottet. Då hamnar även redovisningskonsulten och dess företag som företrädare i konkurs­ boet.

Stolthet – Det är viktigt att ha integritet och vara stolt över sitt jobb, det uppskattas även av seriösa klienter. Och jag vill poängtera att majoriteten av bolagen är seriösa. De flesta uppskattar klara och raka besked så att allt blir rätt i slutändan. Ett even­ tuellt nedslag i en skatterevision skadar bolaget, det kostar både pengar och re­ nommé, avslutar Henrik Lundin. nn

Läs mer Skriften En guide för redovisnings­ konsulter avseende ekonomiska brott finns för nedladdning på www.ekobrottsmyndigheten.se.

Att det ska vara så svårt att hålla koll på vad det är för vecka. Många är vi som titt som tätt ställer oss den frå­ gan och sedan tvingas tjuvtitta i när­ maste kalender för att få svaret.

42 Som tur är finns det en sajt som löser problemet. På vecka.nu ser du helt enkelt vilken vecka det är, varken mer eller mindre. En genial sajt i all sin enkelhet!

Få det gjort!

Planera, organisera, få det gjort!

Boken Få det gjort! påstås ge dig ett vattentätt system av rutiner och verktyg som hjälper dig att lyckas på den nivå där arbetet faktiskt sker: på skrivbordet och i ditt huvud.

Metoden kan tillämpas oavsett vad man gör eller vilken befattning man har, för korta projekt eller långsiktiga visio­ ner, såväl i yrkeslivet som privat. Vilket ar­ bete du än utför leder metoden till samma resultat: Du hinner mer, uppnår bättre resultat och får mer tid över.

Allt handlar om några enkla knep.

Du är inte beroende av någon avancerad utrustning. En penna och baksidan på ett kuvert är allt du behöver för att kunna sätta igång.

Författaren David Allen är en erfaren föredragshållare som vägleder både företag och privatpersoner till höjd effektivitet. Metoden i denna bok har han utvecklat under tjugo års arbete med att utbilda tusentals höga chefer och ledare.

Källa: Månpocket

Edison Magazine nr 3 – 2008 – www.edison.se

Patrik Isaksson på turné i höst När Patrik Isaksson i år fyller tio år som artist bjuds det på kalas på sju speciellt utvalda konserthus runt om i landet. Turnén börjar den 22 okto­ ber och blir en exklusiv uppvisning av den svenske låtskrivaren.

– Jag har haft en otroligt rolig som­ mar med samlingsplattan och festi­ valspelningarna. Nu ska det bli kul att komma in i konserthusen och göra längre, personligare konserter, säger Patrik.

Patrik Isakssons karriär kantas av många guldkorn. 1999 trallade hela Sverige på Du får göra som du vill och debutalbumet som kom i samma veva belönades med inte mindre än tre grammisar. I år, tio år efter debu­ ten, har Patrik samlat pärlorna från tiden som artist på albumet 10 år: En snäll mans bekännelser.

Biljetter kan bland annat beställas på ticnet.se.

Källa: Live Nation

Börja Milla Newsmill är en ny svensk sajt för nyhetskommentarer och debatt, där man anser att läsarna vet mer än redaktörerna. De bjuder varje dag in olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händel­ ser. Du som läsare kan sedan själv med­ verka, genom att kommentera och skriva egna inlägg.

På Newsmill menar man att detta nya publicis­ tiska arbetssätt gynnar demokratin och skapar en bred och modig aktualitetsdebatt.

Testa själv på newsmill.se.

25

SRF och FAR SRS samarbetar kring yrkesrollen för redovisningskonsulter Text: Håkan Hansson

I förra numret av Edison Magazine skrev vi om den dragkamp som kunde uppstå mellan de båda organisatio­ nerna SRF och FAR SRS, när det gäller att organisera redo­ visningskonsulterna. Nu har man enats om att samarbeta kring vissa centrala frågor som rör redovisningskonsulternas auktorisation.

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF och FAR SRS har nu inlett ett sam­ arbete för att tydliggöra redovisningskon­ sultens uppgift, roll och ansvar. Ytterst handlar det om att ta ett branschansvar och utveckla tjänsterna så att revisionsoch redovisningsbranschen kan möta nä­ ringslivets och samhällets behov av hög­ kvalitativa redovisningstjänster.

Branschen genomgår just nu stora för­änd­ ringar. Bland annat förväntas revisions­ plikten att avskaffas för de allra flesta aktiebolagen 2010. Det leder till ökade förväntningar på redovisningskonsulter­ nas arbete och därmed till behov av tyd­ lig normgivning kring redovisningskon­ sultens uppgift, roll och ansvar.

– Målsättningen med samarbetet mellan SRF och FAR SRS är att vi ska kunna ar­ beta efter gemensamma regelverk för re­ dovisningskonsulter. Marknaden måste uppfatta auktorisationen av redovisnings­ konsulter som en tydlig kvalitetsstämpel, säger Mikael Carlson, ordförande för SRF.

Enhetliga auktorisationer SRF och FAR SRS har hittills utvecklat parallella auktorisationer. Detta förhål­

26

lande skapar en oklar bild hos intressen­ ter till redovisningstjänsterna.

– Näringsliv och samhälle är beroende av ett högt förtroende för redovisnings­ konsulter, revisorer och rådgivare. Ett så­ dant förtroende förutsätter enhetliga och tydliga krav på de olika yrkesrollerna säger Peter Clemedtson, ordförande för FAR SRS. Auktorisation ska ske enligt en enhetlig standard för alla redovisningskonsulter, oavsett om de är medlemmar i SRF eller FAR SRS. Gentemot kunderna, olika in­ tressenter och samhälle ska auktorisatio­ nen stå för en och samma sak och vara en kvalitetsstämpel.

”

Näringsliv och samhälle är beroende av ett högt förtroende för redovisnings­ konsulter, revisorer och rådgivare.

Särskilt viktiga områden Under våren har SRF och FAR SRS dis­ kuterat vad samarbetet ska inriktas mot.

Följande områden har identifierats som särskilt viktiga: • Krav för auktorisation som redovis­ ningskonsult • Regler för vidareutbildning • Normgivning för redovisningstjänster • Regler för kvalitetskontroll • Redovisningskonsultens ansvar

Ny svensk standard för redovisning Enligt Mikael Carlson kommer man att utveckla ett nytt gemensamt normsystem, som kommer att kallas för Svensk stan­

Mikael Carlson är ordförande för SRF som nu alltså samarbetar med FAR SRS kring yrkesrollen för redovisningskonsulter.

dard för redovisning. Tanken är att stan­ darden, från och med 2009, ska vara det enhetliga regelverk som alla auktorisera­ de redovisningskonsulter följer.

Det kommer också att utvecklas en ny produkt med namnet Bokslutsberättelse, som är en form av kvalitetsintyg som bi­ fogas årsredovisningen.

Bokslutsberättelsen bekräftar att årsredo­ visningen är upprättad av en auktorise­ rad redovisningskonsult som står under kvalitetskontroll och som har följt Svensk standard för redovisning.

Syftet är att mottagaren ska kunna för­ vissa sig om att den ekonomiska rapport man fått uppfyller alla de krav som man kan förvänta sig när man har anlitat en auktoriserad redovisningskonsult. nn

Edison Magazine nr 3 – 2008 – www.edison.se

Den nya

företagaren

Text: Sandra Gegerfelt, Ekonomifakta, www.ekonomifakta.se

Dagens typiske nyföretagare är en entreprenör som vill förverkliga sina idéer och som driver ett litet företag utan anställda.

Detta är långt ifrån både Krösus Sork och Ebenezer Scrooge som ofta har fått sym­ bolisera den girige företagaren.

Bilden av företagaren har inte alltid varit positiv. Men i 2000-talets Sverige håller denna bild på att förändras. Företagarna har fått mer utrymme i samhällsdebatten eftersom man insett hur viktiga de är för Sveriges tillväxt och välfärd. Även inom eko­no­misk forskning betonas företag­ sam­heten alltmer. Där har entreprenörer­ nas betydelse hittills spelat en begränsad roll.

Omfattande företagsstatistik Hur ser då den typiske entreprenören ut?

För att ta reda på det kan man vända sig till företagsstatistiken som numera är ganska omfattande. Vanligen redovi­ sas statistiken som antal företag uppdelat på exempelvis kön, ålder, omsättning och antal anställda. Genom att titta på inom vilken grupp de flesta företag startas, och generalisera utifrån detta, kan man få fram en bild av vad som kännetecknar en typisk entreprenör idag.

Trettioårig högskole­utbildad 08:a Den som idag startar företag är en man i trettioårsåldern med högskoleutbildning.

Han bor i Stockholm och arbetar med fi­ nansiell verksamhet eller andra företags­ tjänster. Det kan vara finansförmedling, försäkringsverksamhet, fastig­hets­verk­sam­ het, uthyrning av fordon och maskiner eller databehandling.

Men för att kunna arbeta självständigt och för att kunna förverkliga sina idéer

Edison Magazine nr 3 – 2008 – www.edison.se

Man

Högskoleutbildad

Enskild firma

300 000 kr i omsättning

startar han ett företag. Han använder sitt eget kapital och startar företaget som en enskild firma, utan anställda. Efter tre år har han en omsättning på ungefär 300 000 kronor vilket är ungefär samma som vid företagets start. Företagaren upp­ lever att han har svårt att försörja sig på företaget.

”

Bara vart tredje nytt företag startas av en kvinna

Fler företagare inom utbildning, ­hälso- och sjukvård Den typiske entreprenören är alltså knap­ past en Joakim von Anka som badar i pengar. Snarare är dagens entreprenör en drivande visionär full av idéer, som samti­ digt ofta lever under ganska knappa eko­ nomiska villkor.

31–40 år

Bor i Stockholm

Finansiella tjänster och företagstjänster

Vill arbeta självständigt och förverkliga sina idéer

Men på en punkt stämmer säkert bilden överens med våra fördomar och förvänt­ ningar: den typiske entreprenören är en man. Hur är det egentligen med nyföre­ tagandet bland kvinnor?

Idag startas drygt vart tredje företag av en kvinna, men andelen ökar. De vanligaste branscherna som kvinnliga entreprenörer ger sig in i är utbildning, hälso- och sjuk­ vård. Dessa branscher har ökat stadigt till skillnad från företagstjänstebranschen.

Den senare är istället i stor utsträckning konjunkturberoende eftersom man i goda tider oftare köper konsulttjänster.

En kvinnlig företagare från Örebro?

Det är alltså inte omöjligt att framtidens typiska företagare istället är en kvinna.

Och eftersom den största ökningen i an­ talet nystartade företag, mellan 2005 och 2006, skedde i Örebro län, är det inte heller orimligt att det är där hon kom­ mer bo. nn

27

Avsändare:

B

Porto betalt

EDISON INHOUSE 2008

Edison Solutions AB Box 198 221 00 Lund www.edison.se – 046-320 220

Sverige

!

Varsågod

ra gratis e r e m u n Pre

zine!

Maga på Edison

ration prenume n e g e in starta d zine och a g a m / e edison.s tiklar om azine.

Gå in på yttiga ar ison Mag n t d a E m n e a s g nnat lä på tidnin u bland a d n a k e nde. agazin företaga h c o g I Edison M in n att ing, besk redovisn www.ed

ison.se