ARKITEKTUR
PORTFÖLJ ELIN MONIE-LANDERÖ
I denna portfölj finns ett urval av de projekt jag arbetat med under fem år på Arkitekturskolan, KTH. Arkitekturskolan har gett mig möjlighet att identifiera mina intresseområden, fundera över mina bevekelsegrunder och hitta uttrycksmöjligheter. Projekten presenteras i den ordning jag arbetat med dem. Tack till dig som läser!
PORTAL/BLING IT REGERINGSGATAN MEKANO MONOLITEN ELEFANTHUSET VRETA LANTMANNASKOLA
PORTAL/BLING IT Omvandling av en loftgångsfasad i Hjulsta.
Uppgiften var att, med utgångspunkt i en given glosa och workshops i vilka glosan materialiserades, undersöktes och utvecklades, ge fasaden på ett loftgångshus i Hjulsta ny utformning. Min glosa var:
RASSLA
Projektet berör frågor om avsaknaden av utsmyckning i miljonprogramsbebyggelsen. Om gränsen mellan lekfullhet och löje. Om att låta pynt vara en kostnad.
Loftgångarnas våningsplan bärs upp av kraftigt överdimensionerade konsoller i rosa lackerad plåt. Varje konsoll pryds av ett hängsmycke i oljeskimrande blank vitmetall. Fasadväggen är vitputsad med vita dörrar och utvändiga vita persienner som låter fönstret smälta samman med väggen. I våningsplanen av transparent plexiglas finns translucenta inslag med samma form som konsollerna. Våningsplanen släpper in ljus och låter konsollerna hänga som glammiga klossar på fasaden. Högblankt, glittrigt, skimrande och genomskinligt - materialen reflekterar solljuset och kastar förhoppningsvis katter omkring sig. Viktiga erfarenheter vunna i projektet var bl a en utvändig uppmätning av huset , kunskap om miljonprogrammets enkla och effektiva konstruktionsmodeller och dialog med fastighetsskötare om balansen mellan behovet av vacker boendemiljö och rimliga förutsättningar för fastighetsunderhåll.
A21P2B Arkitekturprojekt 2:2 Tektonik, Ornament, Transformation 5p
Modellfoto
Huset i Hjulsta
Workshopmaterial
Ritningar och modellfoto
Fasad
skala: 1:5
Elin Monie-Landerรถ ร rskurs 2 Studio 3
Skiss
Utställning på Tensta konsthall. Fasadförslag samt workshoparbeten. Vid vernissaget deltog representanter för fastighetsägaren EINAR MATTSSON i ett samtal kring våra förslag i relation till fastighetsskötsel, ekonomi, identitet och kulturarv.
MEKANO Förtätning och träbyggnation i Lahäll
Uppgiften var att förtäta ett villaområde i Lahäll genom att addera bostadsbebyggelse på befintliga villatomter. Den nya bostadsbebyggelsen skulle vara konstruerad i en specifik träteknik, i mitt fall skiftesverk, och ha en markarea som inte översteg 100 m2 per tomt. Varje tillaggt hus skulle planeras för tre förbestämda hushåll med olika sammansättning. Den tomt jag arbetade med sluttar brant, höjdskillnaden mellan högsta punkten i nordöst och lägsta i sydväst är 6,5 m. På tomtens västra del står en villa. Den östra delen, där det finns plats för ett nytt hus, saknar nästan helt vegetation och är av kalhyggeskaraktär. I tomtens nordöstra hörn finns några
ståtliga tallar kvar. Mitt på tomten finns en berghäll. Min byggnad placerar sig i öster så att söderljuset fortfarande släpps in. Byggnaden gör en sväng i norr och ramar in tomtens östra hörn samt vänder en sida mot tallarna. Berghällen förblir orörd , len och varm att sitta på soliga dagar. Det nya huset följer den branta terrängen. I norr, med utblick mot tallarna finns ett av sovrummen. Skiftesverket påminner mig om mekano - ett system av bitar som plockas ihop och monteras utan skruv. Fönster och dörrar har fått basfärger liknande de som mekano ofta har. En viktig erfarenhet i projektet var att allt för många givna förutsättningar, ger projektet ett svårt utgångsläge. Projektet får svårt att anpassa sig till insikter och svårigheter som blir synliga under processens gång. En annan viktig erfarenhet var den att anpassa skiftesverkstekniken, som oftast används i oisolerade ekonomibyggnader, till isolerad villabebyggelse. Det fanns inget svar på frågan hur? och jag fick själv arbeta fram en rimlig lösning.
A21P3C Arkitekturprojekt 2:3 Material, rum, detalj 12p
Husets placering på tomten
Skiftesverkskonstruktionen med dubbla lager bålar. Isolering mellan lagren och tätning med lindrev där bålarna möts.
Tomten.
Skiss. Vy från sydväst.
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
F Ö R R Å D
IDÉSKISS
meter
PLANRIT Skala 1:50
A
A
A
F
K
TM
Plan nedervåning
0
MEKANO
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
meter
BESTÄLLARE
Träbyggnation, bostad, förtätning, hållbarhet, singelhushåll, inte N Elin Monie-Landerö Årskurs 2 Studio 3
ENSAMSTÅENDE PENSIONÄR
FÖRE DETTA KRIMINELL PERSON I INSTEGSBOENDE
ENSAMSTÅENDE PAPPA MED TVÅ BARN, 6 RESP. 8 ÅR, VARANNAN VECKA
Jag har valt att rita ett hus med tre separata lägenheter. Lägenhe knande planlösningar och ytfördelning eftersom jag tror att behove spektive beställare är ganska lika. Alla rum går att stänga. Det ä ning av begreppet “flexibilitet” vilket i det här projektet fått b “hållbarhet”. En bostad där en kan ha en gäst övernattandes i ett som går att stänga blir en flexibel bostad och därmed en bostad en i. Pensionären får bo på nedre botten eftersom hen är den av mina mest sannorlikt får nedsatt förmåga att röra sig inom den närmsta ligare ett beslut jag fattat för att göra huset “hållbart” är att esverkskonstruktionen synas tydligt både från husets insida och ut som bor i huset blir det lätt att se i vilka partier (väggplanken) göra öppningar för att bygga ut/bygga till. Den bärande konstrukti sitter i ytterväggarna, syns tydligt i stolparna.
TM
TM
K F
FÖRRÅD
A
F G K G
G
Plan övervåning
N
Fasader
Tekniskt snitt AA genom huset med rumsperspektiv.
Tekniskt AA med rumsperspektiv Skala snitt 1:20
Takstol. Råspont. Takpapp. Bandplåt 600 mm bred. Dubbel ståndfals.
Värmeisolering av lin. “Isolina” Plankor av furu 50x300 mm. Syll av ek 300x300 mm. Syllisolering. Armerad betong.
Värmeisolering av lin. “Isolina” Bottenbjälklag av furuplank 100x300. Fuktspärr. Bottenplatta av armerad betong. Värmeisolering 50 mm. Cellplast. Värmeisolering 3x80 mm. Cellplast. Rör för vattenavrinning. Dränerande och kapilärbrytande skikt. 300 mm minimitjocklek. Singel.
REGERINGSGATAN Installation för reflektion kring stadsrum och epokskiften.
Uppgiften var att göra ett arkitektoniskt ingrepp på Regeringsgatan som sprider kunskap om valfritt ämne. Regeringsgatan har, efter den väldiga omdaningen av några av Stockholms centrala kvarter under Norrmalmsregleringen, dubblat sin bredd. Nuvarande Regeringsgatans mitt ligger precis där det gamla kvarteret
Trollhättans östra fasad stod. Mitt ingrepp är en bit av Klarakvarteret Trollhättans fasad mot Regeringsgatan, återskapad som en stiliserad kuliss, i ursprunglig skala och på sin ursprungliga plats. Installationen är gjord i stål och målad svart. På fasadens baksida finns ett system av trappor som erbjuder möjlighet att blicka ut och uppleva gaturummet från insidan av det gamla Klarakvarteret. Installationen höjer sig över ett av Regeringsgatans övergångsställen och låter fotgängaren passera genom en av de gamla portarna.
A31P2D Arkitekturprojekt 3:2 Stadsrum och landskap 6p
Modellfoto
Skisser
Modelltest
Fasad väst
Sektion AA
A
N
A
Foto av ursprunglig fasad
KOCKSGRÄND
Fasad öst samt placering på Regeringsgatan
Modellfoto
MONOLITEN Förskola, förskoleklass, lågstadium i Solvallastaden
Uppgiften var att rita en skolbyggnad med plats för förskola med fyra avdelningar, två förskoleklasser, sex lågstadieklasser samt kök och personalutrymmen. Givna förutsättningar var ett detaljerat program samt en tomt i den planerade Solvallastaden. En av grundtankarna i det här projektet var att ge skolbyggnaden en form som ger den särställning och dignitet. I projektet reflekterade jag kring hur skolbyggnader i äldre tider givits en dominant, vacker, rikt utsmyckad, central , ståtlig utformning vilket signalerat utbildningsinstitutionens viktiga roll. Jag valde att arbeta med oktagonen, en form som för mina tankar till slott, borgar och fyrton - byggnader med dignitet och samhällsbärande funktioner. En annan viktig grundtanke i projektet var samlingssalen som mittpunkt. Den är placerad centralt i huset och tänkt att användas för idrott, samlingar, scenframträdanden, sammankomster,
möten, spontan rörelse och spontant relationsskapande. Alla övriga utrymmen placerar sig runt den. Med det största utrymmet som nav ges varje barn och varje vuxen möjlighet att, i både rumslig och mental mening röra sig från det lilla ut i det stora i sin egen takt. På kortändan av salen kan stora dörrar öppnas ut mot gården. Samlingssalen är en yta som hela tiden finns nära till hands när någon i byggnaden behöver springa av sig, umgås eller byta miljö. På varje förskoleavdelning finns ett mörkt oktagonalt rum för sagor, vila och lek. På förskolan finns också rum avsedda för vattenlek. Förskoleklassernas lokaler är placerade så att de har starkare koppling till förskolan än till lågstadiedelen och ett tydligt eget utrymme. Förskoleklassen får, med byggnadens hjälp, vara sin egen och inte en “nästanförstaklass”. En av de formuleringar ur förskolan och skolans läroplaner som haft inverkan på byggnadens utformning är:
“[...] ska eleverna ges möjlighet att utveckla [...] tilltro till sin egen förmåga” (Lgr11). I källarplanet med fönster ut mot gatan och det omgivande samhället finns en utställningslokal. Att visa upp det en skapat för en allmänhet blir ett sätt att ta sig själv på allvar och därigenom utveckla tilltro till sin egen förmåga. Utemiljön är orörd skogsmark i så stor utsträckning som möjligt med gångstigar som ringlar runt knutarna. Mellan skolans mark och skogen nedanför radartornet finns den gamla grusvägen kvar. Den mjukar upp tomtgränsen, utgör en naturlig barriär och leder vidare in i fina skogsområden som skolan kan nyttja. En viktig erfarenhet i det här projektet var att det är oerhört svårt att placera in funktion i form. Devisen “form följer funktion” blev en praktikalitet. För att form och funktion skall kunna mötas måste det finnas flexibilitet hos någondera. Eller lite hos båda.
A31EXA Examensarbete inom arkitektur, grundnivå Monoliten 15p
Foton frĂĽn platsen
IdĂŠskiss
Tra
vba
na
Park
n väge
ta Bälls
Tvärba
nan
Kolonil
otter
Park
Situationsplan Solvallastaden i sin solfjäderform med radartornet som nav och skolan i grönt.
Situationsplan Skolan i grönt med parkområde i sydost, solvallskogen i sydväst, huvudentré i nordväst och utställningslokal i nordöst.
4
3
5
3
6 7
8
9 2
8
10
1
Bottenvåning
7
2 6 2
5
6
7 2
3 1
5
1 8
Källarvåning
4 3
3 2
6
2 5
6 2
1
3 4
5
Våning 2 1
3
1 6
6
7
5
3
2
2
Kapprum
1
Klassrum
2
Grupprum
3
Ateljé
4
Allrum
5
Personalutrymmen
6
Oprogramerat utrymme
7
Våning 1
3 4
Våning 2
2
N
Ateljé
1
Kapprum
2
Klassrum
3
Grupprum
4
Allrum
5
Personalutrymmen
6
Lekrum
7
Vilrum
8
Allrum
9
Förråd 10 Rum för vattenlek 11 Bottenvåning
3 4 6
4
6
Gymnastiksal/aula/samlingsrum
1
Omklädningsrum
2
Matsal
3
Kök
4
Kapprum
5
Lekrum
6
Vilrum
7
Allrum
8
Rum för rörelse/samling
9
Rum för vattenlek 10
5 7
3
8 9
1
Våning 1 2 10
9 8 7
1 11
Källarvåning Förråd
1
Soprum
2
Omklädningsrum
3
Varumottagning
4
Frysrum
5
Utställning
6
Vagnsförråd
7
Fläktrum/undercentral
8
Modellfoto. Interiör från färskolans oktagonala vilrum med litet ljusinsläpp högt upp.
Sektioner
Fasader
Modellfoto. InteriĂśr frĂĽn samlingssalen.
Modell.
ELEFANTHUSET Gator i luften och pionjärt byggande med prefabricerade betongelement i Östberga - ett förädlingsprojekt.
Uppgiften var att arbeta med ett/en befintligt bostadsområde/byggnad byggt med prefabricerade betongelement och göra en ändring, ett tillägg, en modifikation. I Östberga i sydvästra Stockholm finns ett hus som inte liknar något annat. Sju våningar med hiss monterad utanpå fasaden. Hissen stannar bara på våning 5. I gatuplanet finns en pelargång. Pelargången upprepar sig på plan 5 som om två likadana hus vore staplade på varandra. Från början var pelargången på plan 5 ett kallt utrymme, öppet för elementen, precis som den i gatuplanet. Några år efter att huset byggdes, i slutet på 1950-talet, installerades en vägg och pelargången blev ett halvvarmt utrymme. Innanför pelarraden på plan 5 finns den ursprungliga ytterfasaden med entrédörrar och fasadbeklädnad kvar. Vid någon punkt i tiden har pelargången kortats för att ge plats åt förvaring i båda ändar. Takhöjden har sänkts från 2,7 till strax över 2 meter.
Pelargången på plan 5 är ett svårdefinierbart utrymme. Den är en sällsynt och vacker men något försummad extrayta. Dessutom ett underbart exempel på experimentlusta i de tidiga projekten med industriella byggmetoder. Utsikten över Östberga och södra Stockholm är slående, solljuset genom betonpanelernas galler gör vackra mönster i hela utrymmet. Mina ingrepp syftar till att lyfta fram de kvalitéer som redan existerar. I mitt förslag installeras en ny yttervägg. Den nya väggen består av glaspartier som följer rytmen hos fasadens paneler. Glaspartierna når från golv till tak så att betongpanelerna blir synliga från insidan och störs så lite som möjligt från utsidan. Glasen sitter i en ram tillverkad av samma mörkbruna hårdträ som finns i balkongväggarna i Östberga och som tillhör originalkonstruktionen. Det nya glaset är valsat och ger vågiga reflektioner, precis som balkongfönstren i alla Östbergahusen. Den ursprungliga ytterfasaden på pelargångens insida lämnas orörd. Takhöjden återställs till 2,7 meter och taket och pelarna målas vita. Pelargången får ett nytt platsgjutet betonggolv, iharmoni med övriga plats-
A52B13 Arkitekturprojekt 5:2
gjutna betongbjälklag i Östberga. För pelarrgångens båda ändar som skurits av och gjorts till förvaringsutrymmen presenterar jag tre tänkbara förslag. I det första tas de adderade väggarna bort och pelargången återfår sin fulla längd och kompletta pelarrad. I det andra behålls förvaringsutrymmena men får nya glasväggar så att pelarraden kan upplevas i sin fulla längd. Glasen i de nya väggarna är plana och monterade i vita metallramar för att markera att väggarna är ett senare tillägg än (den ursprungliga) ytterväggen. I det tredje förslaget förvandlas förvaringsutrymmena till två små lägenheter. Lägenheterna får ett spännande dagsljus genom betongpanelgallret och glasväggen. Båda har en hög och smal fönsteröppning in mot pelargången - extra ljus och möjlighet att kika över till andra änden längs med pelarraden. Viktiga erfarenheter i det här projektet var bl a kunskap om Ohlsson och Skarne och deras byggsystem “Skarne light”, en övning i varsamhet och insikt om att stor variation, lekfullhet och experimentlusta rymdes i de system och processer som kom att dominera miljonprogrammsbyggandet.
Muddy Homes – revisions, recreations and reconstructions of existing mass housing 12p
Modellfoto
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Plan våning 5
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK
Plan våning 1-4
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION Plan gatunivå
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
STUDENT VERSION
Foto fasad och pelargång plan 5
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Sektion
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Fรถrslag 1 PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Fรถrslag 2 PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Fรถrslag 3 PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Modellfoto
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Fasad
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Modellfoto
VRETA LANTMANNASKOLA Kopplingar och förhållningssätt i kulturhistoriskt värdefull miljö.
I det här projektet har jag arbetat med Vreta Lantmannaskola - en övergiven pärla i behov av vision och handlingskraft. Min önskan har varit att, genom att lära känna och känna in objektet, hitta förhållningssätt och kopplingar, uppenbara och mindre uppenbara, som går att använda vid en omdaning som strävar efter att ta hänsyn till och bevara de värden som byggnaderna och platsen ruvar på. Arbetet har varit en undersökning i byggnadsvård med min personliga känsla för och relation till objektet som vägvisare. Resultatet av mitt arbete är fyra förslag som på olika sätt förhåller sig till det befintliga.
Vreta Lantmannaskola uppfördes 1954-59 och ritades av Nils Tesch arkitektkontor. Skolan ligger i utkanten av Bergs samhälle, cirka en mil nordväst om Linköping. Majoriteten av byggnaderna har av sakkunnig bedömts som kulturhistoriskt värdefulla. 2011 när verksamheten, som då hette Vreta naturbruksgymnasium, flyttade till nya lokaler lämnades lantmannaskolan tom. Byggnaderna som stått obrukade sedan flytten, har drabbats av det förfall som drabbar alla byggnader som lämnas. Utsattheten för ovänligt väder, otuktad grönska och objudna gäster har satt sina spår. Lokala dagstidningar rapporterar med jämna mellanrum om havererade förhandlingar med potentiella köpare, vandalisering och brist på styrfart i kommunens detaljplanearbete. I översiktsplanen för området där skolan ligger står ”blandad bostadsbebyggelse”. En stor och viktig del av arbetet har varit att hitta ritningar, rita upp och därigenom förstå
byggnaderna. Besök på platsen och samtal med människor som har en relation till skolan har också varit avgörande. För att kunna identifiera vad hos byggnaderna som är utmärkande, och inte utmärkande, för arkitekten har många timmar ägnats åt att läsa om Nils Tesch. Arbetet med det här projektet har gett mig flera värdefulla erfarenheter. Det har blivit tydligt att begreppet restaurera används i en mängd olika betydelser av olika personer i olika sammanhang. Att fundera över vad det begreppet, och andra närliggande som byggnadsvård, renovera, bevara, återställa egentligen innebär för mig som arkitekt har hjälpt mig att både definiera och nyansera mina egna ställningstaganden. Jag har förstått att det för mig ryms ett brett spektra av möjliga förhållningssätt i arbete med kulturhistoriskt värdefull miljö - från restaurering1 till subtila, underfundiga eller vågade kopplingar. 1
Att återställa till ett tidigare skick.
A52EXA Examensarbete inom arkitektur, avancerad nivå Vreta Lantmannaskola 30p
"[...] du som arkitekt kommer att sysselsätta dig med en byggnad du inte har ritat själv - ett förhållande som kräver respekt och förmåga att ifrågasätta de egna bevekelsegrunderna. Du står inte i centrum, situationen gör det och din kapacitet att förstå den. Kanske kommer byggnaden till slut påverka dig mer än vad du har påverkat den." Torun Hammar
”Att arbeta med byggnadsvård är således inte att ’smita ifrån’ de konstnärliga och skapande uppgifterna inom nybyggandet, det är att med kunskap och skapandekraft förvalta och föra fram den befintliga byggnadsmassan så att den kan användas på ett bra sätt.” Kerstin Barup
Byggnaderna Vreta Lantmannaskola består av två områden. Skolbyggnad samt elevoch personalobostäder i söder, byggnader kopplade till lantbruket1 i norr. 1, Elevhem med plats för 60 manliga elever 2, Skolbyggnad 3, Rektorsbostad 4, Vaktmästarbostad 5, Två lärarbostäder 6, Bostad för husmor, kokerska och 8 kvinnliga elever (personalbostaden) 7, Två lantarbetarbostäder Bostadshusen 3-7 har till stor del sitt originalutförande kvar. Jag bedömmer dem som rena restaureringsobjekt2 och har inte gjort några ingrepp där. Jag har inte heller arbetat med lantbruksbyggnaderna3. Byggnaderna har genom åren genomgått ett antal ombyggnationer interiört. Några av byggnaderna så som Rektorsbostaden och Personalbostäderna, är nära sitt originaluförande medan Elevhemmet genomgått större förändringar. Jag har i mitt arbete förhållit mig till byggnadernas ursprungliga utformning.
1
Ladugård, maskinhall, verkstäder och garage m fl. Att återställa till det skick de hade vid uppförandet 1954-59. 3 Området där lantbruksbyggnaderna ligger är i detaljplanen markerat med ”ny centrumbebyggelse”.Tanken är att Bergs centrum skall expandera till den södra sidan av Göta kanal. Jag föreslår att de av lantbruksbyggnaderna som bedömts ha högst kulturhistoriskt värde bevaras och blir del av den nya centrubebyggelsen. 2
7 1 6
2 5 4 3
Flygbild 1961
Korridoren PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
att göra byggnaden oläsbar. I mitt förslag finns korridorsstrukturen och den ursprungliga rumsindelningen på bottenoch övervåningen kvar. Alla vägga står på sin ursprungliga plats. En f d elev som besöker byggnaden kan med enkelhet identifiera sitt gamla dubbeleller enkelrum. De ursprungliga rummen slås ihop två och två, i något enstaka fall tre och tre, och bildar nya små lägenheter om 1 rum och kök. De nya lägenheterna blir alla runt 28 m2 stora. Dagrummen och klädvårdsrummen förblir del av korridorsytan. Genom de utrymmena får de boende tillgång till balkonger i både öst och väst. Planlösningen i de nya lägenheterna har fått anpassa sig efter den bevarade rumsindelningen. Jag har valt små utrymmen och avskiljbara funktioner - både en personlig preferens och en koppling till 1950-talets intima rumsliga proportioner.
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Första delen av mitt arbete handlar om Elevhemmet. Elevhemmets främsta karaktärsdrag är korridoren. På övervåningen löper den genom hela byggnaden och avslutas med ljusinsläpp i båda ändar. På bottenvåningen upprepas den något modifierad med en större lägenhet i ena änden. I källarvåningen löper den mellan de två entrésituationerna. I elevhemmet finns fyra dagrum med öppen spis samt två klädvårdsrum med tillhörande balkong. I källarvåningen finns ett logement med plats för 40 elever på tillfälligt besök vid skolan för kortare kurser. I källarvåningen finns också pannrum, förvaringsutrymmen för cyklar och sänglinne m m samt ett gemensamt tvagningsrum med karbad och bastu. Korridoren är det som berättar om byggnadens identitet och koppling till huskropparna runt omkring. Att bygga bort korridoren vore
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
I källarvåningen har jag, av logementet och intilliggande förvarings och hygienutrymmen, gjort fyra små lägenheter. I Elevhemmet tänker jag mig att ursprungliga material plockas upp. De nya lägenheterna får en retro-utformning. Putsade väggar och linoleummattor på golven, badrumskakel och färgsättning likadant som det i källarens gemensamma tvagningsrum och garderobsdörrar med likadana speglar som återfinns i bostadshusen.
Elevhemmet sommaren 2020
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
E
D
E
E
D
Klädvårdsr.
D
D
D
D
D Sjukrum
D
E
E
Dagrum
D
E
D
D
E
Dagrum
D
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Övervåning
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION E
D
D
E
E
Dagrum
E
Klädvårdsr.
D
D
E
D
D
D
D
E
D
Gästrum
Dagrum
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION Pannrum
Förråd
Logement
Förråd
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION Cykelförvaring
Förråd
Linneförråd
Bastu
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Bottenvåning
Källarvåning
UTODE
SK STU
DENT V
ERSIO
N
B
DENT V
SK STU
A
BB
C
PRODU
ERSIO
DENT V
SK STU
UTODE
ED BY AN A
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
DD
CC
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
N
AA
ERSIO
D
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
B
ED BY AN AU TODE
C
PRODU
C
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
C
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
D
A
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Y AN A
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
CED B
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODU
2,6 m2
2 m2
11,6 m2 9,5 m2
Korridorsstrukturen bevaras. Lägenheterna ges små dimensioner och avskiljbara funktioner.
Trapphus
Trapphus
Trapphus
Trapphus
Den ursprungliga planlösningen bibehålls men med nya passager mellan rummen.
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Dagrum
Dagrum
D
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK Kläd-STUDENT VERSION vårdsrum
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Övervåning
KlädvårdsPRODUCED BY AN AUTODESK rumSTUDENT VERSION
Dagrum
Dagrum
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION Pannr.
Barnvagnsr.
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION Cykelr.
Lägenhetsförråd
Lägenhetsförråd
Bastu
Källarvåning
Kakelsättning i Elevhemmets gemensamma tvagningsrum.
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Tänkbar förvaringslösning i sovalkov.
Garderobsdörrar med speglar i Rektorsbostaden.
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Bottenvåning
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
1rok 28m2
Modellfoto/kollage
Podiet
Storköket, matsalen, samlingssalen och uppehållsrummet har jag valt att behålla som områdesgemensamma lokaler. Att göra om dessa till bostäder vore att radera viktiga delar av byggnadens identiet. Områdesgemensamma lokaler är dessutom en generositet gentemot det nya bostadsområdet2. Källarvåningen är den del av Skolbyggnaden som är minst förvanskad sedan 1950-talet. Jag föreslår att den i stora delar lämnas orörd. Förvarings-
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Dispariteten mellan skolsal och bostad ger utrymme för okonventionella lösningar. Ett sådant förhållningssätt behövs också för att en ombyggnation skall bli intressant och belysa mötet mellan den gamla och den nya funktionen. Som ett sätt att knyta
an till skolsalarnas ursprungliga undervisningspodier och till Nils Tesch1 har jag arbetat med nivåskillnader. Jag har valt att göra skolsalar, bibliotek, materielrum och expedition till lägenheter. I majoriteten av de nya lägenheterna är delar av planlösningen upphöjd 50 cm ovan resterande golvyta. Skjutdörrar skiljer rumsligheten som skapas på de upphöjda delarna från resten av lägenheten. När skjutdörrarna, och de i några fall förekommande mindre öppningarna i innerväggarna, är öppna går det att förnimma skolsalens ursprungliga dimensioner.
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Andra delen av mitt arbete handlar om Skolbyggnaden. Skolbyggnadens norra del samt annexet med expedition är ursprungliga. Den södra delen är en tillbyggnad från 1974, även den ritad av Nils Tesch arkitektkontor. I Skolbyggnaden finns masal, kök, samlingsrum, expedition, bibliotek, materielrum och skolsalar. I källarvåningen finns bl a skyddsrum, tvättstuga, bagarstuga, bastu, stöveltvätt, förvaring för rotfrukter, torra varor, konserver och sill samt ett uppehållsrum. Skolbyggnadens lärosalar är stora rum med generösa ljusinsläpp, ofta i bara ett väderstreck. På övervåningen har Tesch låtit innertaket följa med yttertaket en bit så att rummen får högre takhöjd och en vinkel skapas. I var och en av skolsalarna fanns ursprungligen undervisningspodier. Några av dessa finns kvar.
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
utrymmen för mat blir lägenhetsförråd, omklädningsrum blir gemensam bastu, tvättstugan blir gemensam för Skolbyggnaden och Elevhemmet. I de snedställda delarna av taket har jag, i flera av salarna, tillfört takfönster för att sprida ljus in i de fönsterlösa delarna. Takfönstren har, i de av salarna som har nivåskilnader, en direkt relation till de upphöjda delarna. I valet mellan att göra håltagningar i fasaden för nya fönster och att istället sätta in takfönster valde jag det senare. Jag tror att oförvanskade fasader skulle göra mycket för skolbyggnadens läsbarhet. Dessutom är takfönster inget främmande grepp, sådana finns redan pi personalbostadens tak som ljusinsläpp hos husmor och kokerskelägenheterna.
K
ES
D TO
1
Inte sällan förekommer i Teschs byggnader att enstaka rum givits en nivåskillnad gentemot de omkringliggande. Ett grepp som gör att ett visst rum sticker ut och får särställning. I Skolbyggnaden är samlingsrummet intill matsalen nedsänkt två trappsteg.
D
E UC
BY
AN
AU
OD
AN
AU
D TO
K ES
UD ST
T EN
R VE
O SI
N
PR
Skolbyggnaden sommaren 2020
N
DE
U ST
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Lärosal för 20 elever
Laboratorier.
Materielr.
Övre hall
Lärare
Lärosal 1
Lärosal 2
Lärare
Lärare
Övervåning
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Lärosal för 60 elever
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Personalmatsal
Husmorsexpedition
Disk
Vaktm. Matsal
Läromedelsproduktion
Samlingssal
Bibliotek
Kök
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Kappr.
Grupprum
Nedre hall
Bottenvåning Expedition
Rektor
Tvagning Matförråd
Konserver
Bagarstuga
Matförråd
Fläktr.
Personalr.
Torkr.
Mangelr.
Omkl.
Tvättst.
Personalr.
Elevernas fritidsr.
N
IO
NT
S ER
V
Kylr.
OD
Transformatorstation
Matförråd
PR Sill
Skyddsr.
Skyddsr.
Skyddsr.
Elevkår
Stöveltvätt
ED
UC
Renseri
BY
Rotfruktsförv.
AN AU
Torkrum
TO
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
SK
DE
Källarvåning
Arbetskläder
EN
UD
ST
Arkiv
T
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
R VE
C
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
ON SI
D
B PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
AN
AU
TO
DE
SK
ST
UD
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
EN
T
VE
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSIONRS
IO
N
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
BY
OD
ED
PR
UC
B
OD
D
PR
E UC
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
A
D
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
B
A
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
C PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Nivåskillnaderna relaterar till de nivåskillnader som Nils Tesch ofta använde sig av.
NIvåskillnaderna relaterar till de ursprungliga undervisningspodierna.
Klassrummets ursprungliga dimensioner finns kvar.
Takfönster, ett redan förekommande inslag, ger ljus åt de fönsterlösa delarna och emfaserar nivåskillnaderna.
5rok 112 m2
2rok 59 m2
2rok 39 m2
2rok 54 m2
2rok 60 m2
4rok 100 m2
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Övre hall
Övervåning
2rok 52 m2
4rok 98 m2
Hiss
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Områdesgemensam lokal Kök till områdesgemensam lokal
HWC Nedre hall
Bottenvåning PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
1rok 58 m2
Gemensam bastu Hiss
Lägen hetsfrd.
Lägen (Bagarstuga) hetsfrd.
Fläktr.
(Personalr.)
Torkr.
Mangelr.
Tvättst.
Omkl. Kök
Områdesgemensam lokal/ lokal för uthyrning
Städ
(Kylr.) (Renseri)
(Sill)
Lägen hetsfrd.
Transformatorstation
Skyddsr.
Skyddsr.
Skyddsr.
Stöveltvätt
(Rotfruktsförvaring) Lägenhetsförråd
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Källarvåning
Lägenhetsförråd Lägenhetsförråd
Cykelr.
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
2rok 54m2
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Modellfoto/kollage
Balen PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
och försäljning, med sannorlikhet skiljas åt. Norra delen är, i översiktsplanen, markerad som “ny centrumbebyggelse”. Om så sker förlorar den södra delen samhörigheten med de byggnader som berättar historien om lantbruksskolan. Som en påminnelse om och ett monument över lantbruket placeras i mitt förslag en skulptur i det södra glappet. En dekagon med fasade kanter i vit blankpolerad kalksten3. Inspirationen till skulpturen är den vita inplastade ensilagebalen utlagd på ett fält - den som med sin vita högblanka yta inbjuder till kontakt men som av samma skäl är lantbrukarens orosbarn. Skulpturen kopplar samman Skolbyggnaden och Rektorsbostaden, sluter gården
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Tredje delen av mitt arbete handlar om den slutna gården och om lantbruket. Skolans byggnader ligger runt en gård och bildar ett rum1. Men i formationen finns glapp. Ett stort glapp finns i norr, mellan Elevhemmet och Personalbostäderna2. Ett mindre glapp finns i söder, mellan Skolbyggnaden och Rektorsbostaden. Det mindre glappet är en gräsyta mellan skolbyggnaden och rektorsbostaden. Ursprungligen gav den distans och integritet åt Rektorsbostaden men i min tanke om sammanhållen bostadsbebyggelse blir Rektorsbostaden ensam och perifer. Ytan behöver befolkas och den behöver ett objekt. Skolans södra och norra del kommer, med en ny fastighetsindelning
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
och blir ett monument över byggnadernas självklara koppling till lantbruket. Den som färdas på Bergsvägen på väg från Linköping kommer kunna se den ljusa blanka skulpturen på sin högra sida. Skulpturen har en klätterhöjd som, i likhet med ensilagebalen, gör det till en utmaning att ta sig upp men en diameter som låter många få plats.
1
Nils Tesch föredrog den slutna gården och uttryckte att han ”avskydde lamellhus utslängda i landskapet”. Se fjärde delen. 3 Kalksten i olika färger finns med genomgående i skolans byggnader. I skolans golv, i fönsterbrädor, framför öppna spisar. i socklar, i markbeläggning, i infattningar runt bostadshusens ytterdörrar. 2
Rektorsbostaden sommaren 2020
Sรถdra delen
Fastigheten där skolan ligger i sin nuvarande utformning samt avstyckad fastighet inom den streckade linjen. Södra delen skiljs från den norra.
Skulpturen sluter gården i söder.
Vy från Bergsvägen.
”Vi lekte där fast vi inte fick”1 Dekagon med fasade kanter. Material: vit kalksten, blankpolerad. Höjd: 1,3 m. Diameter: 8,0 m.
1
Citat Agneta Gustafsson, uppvuxen i Berg, om när hon som liten i början av 1960-talet lekte i Lantmannaskolans ladugårds höskulle.
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED PRODUCED BY ANBY AUTODESK AN AUTODESK STUDENT STUDENT VERSION VERSION
8000 mm
1300 mm
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
PRODUCED PRODUCED BY ANBY AUTODESK AN AUTODESK STUDENT STUDENT VERSION VERSION
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Kollage
Trappan PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
lar mig mycket och som ger den nya bebyggelsen egen identitet. Asmussen och Teschs formspråk skiljer sig tydligt åt. Men om det finns en minsta gemensam nämnare i just deras formspråk så är den det fasade hörnet, den trubbiga vinkeln. De nya byggnaderna får, i mitt förslag, ett uttryck som är mer Asmussenskt än Teschskt. Den trubbiga vinkeln, som återfinns hos dem båda, finns med i utformningen av de nya byggnadernas exteriörer och en ny färgskala får ta plats i odlingslandskapet, en som inte är jordig2 men som rör sig i närliggande spektrum - det röda, det persikofärgade, det gula. PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
baksida är inte helt tydligt. De byggnaderna blir därför med lätthet del av de nya gårds -rummen. Gårdsrum som erbjuder skydd från det blåsiga slättlandskapet. Så till den oväntade detaljen. I Personalbostaden finns en trappa. Den trappan har ett helt eget formspråk. Ett formspråk som tydligt skiljer sig från det klassiska, lite strama som utmärker Nils Tesch. Samma trappa, i olika utföranden, finns i alla bostadshusen. Trapporna är ritade av en annan arkitekt som vid tiden för skolans uppförande arbetade hos Nils Tesch, nämligen Erik Asmussen. Asmussen är den arkitekt som gjort den svenska tolkningen av Rudolf Steiners arkitekturtanke och utformat stora delar av de antroposofiska miljöer som finns i Sverige. Bostadshusens trappor har Asmussens omisskännliga organiska formspråk. Upptäckten av Asmussens trappor innebar för mig en möjlighet att lyfta fram en okänd och intressant del av lantmannaskolans historia och samtidigt att addera ett formspråk som tillta
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
Fjärde delen av mitt arbete handlar om adderad bostadsbebyggelse och en oväntad detalj i skolans historia. För att lantmannaskolan, som ligger i nära anslutning till men i utkanten av Bergs samhälle, inte skall bli en för ensam, utsatt och isolerad enhet så behöver ny bostadsbebyggelse på något sätt adderas till de befintliga byggnaderna. Mitt förslag är en skiss som visar möjliga huvuddrag när det gäller volymer, placering och formspråk som anpassar sig och knyter an till den befintliga bebyggelsen. De nya byggnaderna får samma försiktiga volymer som skolans byggnader och följer det kuperade landskapet. Den adderade bebyggelsen består av parhus respektive radhus i två våningar. Ett av de nya bostadshusen lagar det stora glappet1. De andra formar slutna gårdar i anslutning till några av de befintliga byggnaderna. Flera av de befintliga byggnaderna, Elevhemmet och Lantarbetarbostäderna allra tydligast, har entréer åt två håll. Vad som är fram- och
PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION
1 2
Glappet i norr mellan Elevhemmet och Personalbostaden där en gymnastiksal ursprungligen var planerad. Nils Tesch arbetade gärna med gråa och bruna nyanser - en jordig färgskala.
Skolbyggnaden och Elevhemmet vintern 2020.
GĂĽrden sluten med gymnastiksal i nordĂśst.
Skolans läge i relation till Berg.
Erik Asmussens ritning av trappan i personalbostaden.
Berg
Skolans relation till Berg.
Gårdarnas form och relation till varandra. Slutna gårdar där den trubbiga vinkeln upprepar sig.
Den trubbiga vinkeln, det fasade hörnet. Den form, estetik, som tydligt finns hos både Tesch och Asmussen.
P
Skolan med adderad bostadsbebyggelse. En cirkulationsplats är redan planerad vid avfarten mot Ljungsbro. En ny vägsträckning från Bergsvägen mot kanalområdet söder om Bergs slussar skulle avlasta Bergsvägen, i synnerhet när köer uppstår vid broöppning sommartid. Från den nya vägsträckningen går påfarter in till de nya bostadshusen .
Erik Asmussens trappa i Personalbostaden
FasadidĂŠ. Modellfoto/kollage
Kรถket 1961
Laboratoriesalen 1961
Elevhemmet 1961
Elevhemmets dagrum 1961
Elin Monie-Landerรถ issuu.com/elinml elinunnlovisafredrika@gmail.com