Fotokurs Grunder 1

Hej där!

Vad skoj att du vill lära dig mer om din kamera.

Jag ska efter bästa förmåga försöka förklara för dig och tanken är att göra det med så enkla ord som möjligt.

Det kan vara mycket information på en gång, men jag har försökt att dela upp det så mycket som möjligt för att du ska kunna läsa ett avsnitt i taget och förhoppningsvis gå ut och prova lite emellan.

Det gör det hela mycket roligare! Ett hett tips är att printa ut bibban med papper och ta dom under ena armen och kameran under den andra och gå ut och ha lite kurs med dig själv.

På många ställen hittar du bildexempel som jag hoppas hjälper dig förstå det texten beskriver.

Lycka till! /Lisa

Vägen till kunskap är sällan spikrak....

Innehåll: Sid 2 – Inledning Sid 3 – ISO Sid 5 – Bländare Sid 8 - Slutartid Sid 11 - Triangeln Sid 14 – Kamerans olika lägen Sid 16 – Mäta Ljus Sid 17 – AE-lås Sid 18 – Exponeringskompensation Sid 18 – Vitbalans Sid 20 - Histogram Sid 22 – Fokuspunkter Sid 24 – Jpg och RAW Sid 26 – Öva!

Sid 28 – Tack för mig

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 1

Lisas grundkurs – lär dig ställa in kameran manuellt.

Kamerans populraitet ökar som aldrig förr och det är inte längre bara dom små pocketkamerorna som finns i var mans hem, utan det blir allt vanligare att även köpa sig en lite större systemkamera.

Per automatik blir bildkvaliten ett snäpp bättre och det är hyfsat enkelt att sköta kameran så länge man rattar in den lilla ”gröna fyrkanten” eller auto-läget som det heter.

Men... stopp ett tag nu. Om man ändå lägger ner lite extra pengar på en fin kamera som ger dig alla möjligheter i världen (nästan iallafall) att kunna fota precis som du vill, så varför åka runt och köra på autopilot? Det blir ju lite som att hoppa på första bästa flygplan och hoppas att det styr till varmare breddgrader. Ibland gör det säkert det, men risken är ju överhängande att du ibland får kliva ut i snöstorm och kyla och det kanske inte var så du hade tänkt? Nä, häng med och lär dig ratta in några av dom grundläggande inställningarna så ska du se att du lyckas styra bilderna dit du vill i större utsträckning.

Om du har en pocketkamera där möjligheten finns att ratta in manuella lägen (japp – det finns sånna kameror) så kan du hänga med på samma information. Då är du redan lite förberedd på vad som komma skall om du köper dig en systemkamera.

Fast jag kan ju hinta reda nu om att det kommer inte handla om nått magiskt trollspö som du får hemskickat i brevlådan, utan det krävs ganska mycket insats av dig själv för att nå dit du vill. Det finns en mycket väl bevarad hemlighet som jag nu tänker avslöja för dig – det hela handlar om att ÖVA! Och därefter övar man lite mer, och lite mer... och till slut har man tur. Eller, nåja, nästan. Ta varje tillfälle i akt att öva på inställningarna och i början är rådet att du testar en sak i taget. När du ser och vet vad just detta påverkar och vad som händer så byter du och tar tag i nästa inställning.

Till slut kan du börja mixa som du själv vill och då min vän ska du veta – då är du långt på väg!

Det finns många rattar och knappar på en kamera, och dom sitter på olika ställen på nästan varje modell. Därför är det av stor vikt att du även tar dig tid att läsa i kamerans manual så du lär dig hitta dom olika knapparna som du ska manövrera med. Gissar att du suckar lite, men det är faktiskt nödvändigt. Förmodligen är du redan lite bekant med din kamera och har fotat en del med den, och är nu sugen på att lära dig lite ”extra”, och det är ju bara bra, då är det ingen främmande pryl du håller i handen utan en vän som du nu vill lära dig allt om.

Det jag vill gå igenom så här i början är tre viktiga saker - nämligen ISO, bländare och slutartid. Det finns på alla kameror, så i det här läget behöver du inte fundera på vad du har för modell eller märke på din systemkamera, häng bara med. Jag kommer även ta upp en del annat smått och gott som är bra att lägga till kunskapsbanken.

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 2

ISO ISO är något som avgör filmens ljuskänslighet, och eftersom det inte längre är film i våra digitala kameror, så påverkar ISO nu sensorns ljuskänslighet istället. Det där är lite grabbig teknik som jag personligen inte har orkat fördjupa mig i (läs: är inte överdrivet intresserad av), men det finns garanterat massor av mer information ute på nätet om du är den personen som vill lära dig mer om detta och exakta fakta. ISO är en standard, så ISO 100 har samma ”värde” oavsett vilken kamera du använder.

Jag läste eller hörde en gång någon som förklarade det så här. Tänk dig att det sitter massa bin på den här ytan som ska bli din bild (sensorn). Varje litet bi samlar in ljus till sensorn och sensorn kräver en viss mängd ljus för att få fram din bild. För enkelhetens skull säger vi att 100 bin = ISO 100.

ISO 100 är oftast det lägsta ISO-talet man kan ställa in och det används när det finns gott om ljus. Är det gott om ljus börjar man alltså på lägsta ISO. Men vad händer om det blir lite mörkare? Jo, då kanske du får vrida upp ISO till 200 och då har du plötsligt dubbelt så många bin som kan hjälpas åt att samla den här mängden ljus som behövs till din bild. MEN, dom där 200 bina skall fortfarande befinna sig på samma yta eftersom sensorn har en viss storlek. Blir det ännu mörkare så vrider vi upp till ISO 400 och fyller på vår yta så vi får 400 små bin som springer runt där och samlar in ljus. Det blir således lite ”rörigare” (brusigare) där på sensorn när alla bina skall trängas på samma yta.

Nu är ju varken 200 eller 400 ISO speciellt högt så det ska behöva bli något brus i dina bilder på dom talen, men helt klart blir det mer och mer brus ju högre ISO vi rattar in (tänk dig 1600 bin som springer runt på samma yta som vi från början hade 100 bin på). Vissa modeller klarar riktigt höga tal utan att det blir nått brus som stör, och hos andra modeller ser du bruset ganska snabbt. Bruset framträder som en grynig yta som ibland även får konstiga färgstick om det vill sig riktigt illa. Som tur är så är det inga bin som springer runt på din sensor, utan det är den digitala tekniken som sköter om det där. Det är lite lättare att förklara med hjälp av bina bara...

Hur ser brus ut?

ISO: 1600 - f/5,0 – 1/400

ISO: 5000 – f/2,8 – 1/13

På melonbilden (jo, det vänstra i bilden är en vattenmelon!) ovan syns bruset som en lite ”grynig” yta om man tittar på det högra området i bilden. Inte så att det är otroligt störande, men det finns där. Hur snabbt bruset blir störande eller dåligt pga högt ISO beror helt på kamerans egenskaper.

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 3

Nyare modeller får bättre och bättre egenskaper och klarar uppåt ISO 12800 utan problem, medan en del äldre kameror viker sig redan vid ISO 800. Notera inställningarna på tomtebilden. För att inte få tomten helt i mörker har jag fått använda minsta bländaren, och tiden är egentligen på tok för lång för att kunna handhålla kameran – det syns tydligt på rörelseoskärpan på paketet. ISO är gräsliga 5000 och det syns i den förstorade rutan hur området bakom tomten är riktigt brusigt.

Hellre en lite brusig bild än en missad bild. Ofta går lite brus att redigera bort i efterhand, eller så blir det helt enkelt en del av bilden. Är det dina egna minnesbilder kan det kännas viktigare att bevara stunden än att ha en superperfekt bild. Vill man maskera bruset en aning så kan man med fördel göra bilden svart-vit.

Tips! Dubbelkolla ISO när du går ut och fotar så det inte av misstag står högt om du nyss fotat inomhus.

Man ska egentligen inte ha några regler inom fotografering, men man måste ändå lära sig många av dom för att sedan kunna bryta dom. Lågt ISO är kanske ingen ”regel” i en sån bemärkelse, men ett tips är iallafall att ratta in så lågt ISO som möjligt till att börja med om du inte vill ha brus i dina bilder, sen kanske du får ändra för att få din bild dit du vill. Det blir dock först när du börjar utnyttja samspelet mellan ISO, bländare och slutartiden som du verkligen ser helheten i den triangeln vi nu ska bygga upp.

Här är en liten serie bilder som ilustrerar vad som händer om man bara ändrar ISO utan att ändra övriga inställningar. Du kan klart och tydligt se att ”fler bin” samlar in ”mer ljus”. (Inställningar på kameran: f:5,0 1/640 sek ISO: ändras enl. bild)

Mellan ISO 100 och 200 är det en liten skillnad som ljusar upp bilden något utan att försämra den, kan alltså vara ett enkelt sätt att snabbt få till en ljusare bild på ett enkelt sätt. Fortsätter vi däremot att vrida upp ISO utan att ändra övriga inställningar så börjar bilden frätas ut redan vid ISO 400.

Det är alltså ytterligare en sak att komma ihåg förutom bruset! Om man fotar inomhus vid högre ISO och sen går ut och fortsätter fotografera så är det lätt hänt att man glömmer ställa om ISO och då är risken överhängande att bilderna blir på tok för ljusa eftersom kameran inte kan jobba så snabbt som det skulle behövas för att ta hand om ljuset.

Glöm Auto-ISO, det är en stygghet eftersom kameran helt på egen hand hittar på vilket ISO du ska ha för att få övriga inställningar bra. Lär dig istället att själv välja ISO utifrån situation.

Lågt ISO ger en ”slätare” bild, högt ISO ger en brusig/grynig bild – speciellt i mörka partier.

ISO avgör ”filmens” ljuskänslighet.

Bra ljus – lågt ISO – slät bild dåligt ljus – högt ISO – grynig bild

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 4

BLÄNDARE (Av på Canon och A på Nikon) Bländaren sitter i objektivet. Det är själva hålet som släpper in ljuset i kameran och när du rattar in vilken bländare du ska ha så bestämmer du hur stort du vill att hålet skall vara. Det mysko med det här är att om du har ett lågt tal i siffror (ex 2,8) så är hålet stort och om du har ett högt tal i siffror (ex 22) så är hålet pyttelitet. Låt oss bara komma överens om att det är helt bakvänt och så lär vi oss istället att liten siffra = kort skärpedjup och tvärt om (mer om det lite längre ner).

Hur som helst, det här bländarvärdet skrivs oftast ut med ett litet ”f” före och då kan det tex stå f/2,8 eller f:2,8. Då vet man att dom siffrorna är något som hör ihop med bländaren. Läser man på själva objektivet så står det istället utskrivet som 1:2,8.

På det vanligaste kitobjektivet som följer med en ny kamera står det ofta: 1:3,5-5,6. Objektivet brukar vara ett zoomobjektiv där du kan zooma mellan 18 och 55 mm. Det betyder att minsta bländare du kan använda är 3,5 när du inte zoomar alls (18mm) och om du zoomar så mycket du kan (55mm) så kan du plötsligt inte ha mindre bländare än 5,6. Det har att göra med att det är ett enklare och billigare objektiv som inte är bland dom ljuskänsligaste. Objektivet kan inte släppa in lika mycket ljus vid full zoom som när du inte zoomar alls.

Vill du ha ett ljuskänsligare objektiv får du helt enkelt vara beredd på att betala lite mer för det. Det är kvaliten på glasen inuti objektiven som kostar pengar. Därför kan det vara ganska förvirrande ibland då man hittar objektiv som för ögat ser exakt lika ut och dom flesta siffrorna är lika, men prislappen är allt annat än lika! Då ska man komma ihåg att titta på det här med bländarvärdet, kan objektivet hantera samma låga bländare hela vägen (1:2,8) oavsett hur mycket du zoomar, eller står det två värden (ex: 1:3,5-5,6)? Två värden kan det bara stå när det gäller zoomobjektiv, är det ett objektiv som du inte kan zooma med har du automatiskt bara ett värde. Önskvärt är dock ett så lågt tal som möjligt för då är objektivet ljuskänsligare och kan släppa in mer ljus även fast det är mörkare omgivning.

Man säger att objektivet är ljuskänsligare om det har en så låg siffra som möjligt för bländarvärdet, och bländaren styr alltså över två saker: Hur mycket ljus som kommer in, samt skärpedjupet.

Har du en hög siffra ex. 22 (liten öppning) så får du ett långt skärpedjup. Nu är detta en ganska extrem siffra, men det är bättre att använda sig av dessa tal i början när man förklarar, för då tror jag det är lättare att förstå.

Har du en låg siffra ex. 2,8 (stor öppning) så får du ett kort skärpedjup.

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 5

Val av bländare är alltså det som avgör hur mycket av bilden som är skarp. Ditt avstånd till motivet kommer oxå påverka hur stor del av motivet / bilden som blir skarpt.

Exempel:

Notera att det inte är motivet (flickan) du ska titta på utan det bakom – jämför speciellt mellan f:2,8 och f:16 för att se skillnaderna i hur mycket av skogen bakom som är ”skarp”. Kameran är i övrigt inställd på Av-läge och ISO 400 och jag har mitt zoomobjektiv på 70mm (minsta zoom).

Ska vi trolla lite? Jag står kvar på exakt samma plats, men zoomar nu in till 200mm (största zoom) istället. Se bildserien nedan för skillnader i dom olika bländarstegen. Notera hur mycket ”krämigare” bakgrunden plötsligt blev med bländare 2,8 jämfört med ovan! Det kan alltså vara värt att kliva närmare sitt motiv (eller zooma) för att blurra bort bakgrunden.

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 6

Kom ihåg – kan du inte zooma med objektivet så zooma med fötterna (läs: kliv närmare!).

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 7

Ytterligare ett exempel med bilarna. Se hur nära bilarna står varandra (översta bilden) och jämför sedan med bilderna under hur skärpan gradvis växer när bländarsiffran blir högre. Kamerans avstånd till bilarna är ca 50-60 cm. Notera också hur bakgrunden förändras, hur man på sista bilden inte har några problem att uppfatta trädet eller fönstret. Jämför mot första bilden där man knappt ser vad som är bakom.

Vill du bara leka med bländaren så ratta in Av/A på din kamera.

Bländaren styr skärpedjupet och hur mycket ljus som släpps in.

Liten bländarsiffra (2,8) = kort skärpedjup (suddig bakgrund) Stor bländarsiffra (22) = långt skärpedjup (tydlig bakgrund)

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 8

SLUTARTID

(Tv på Canon och S på Nikon)

Slutartiden är den som avgör hur länge dörren står öppen för att släppa in ljus till sensorn.

Slutaren är som en liggande dörr som öppnas och stängs när du tar en bild. Notera skillnaden mellan bländaren som styr hur stor den första öppningen skall vara, och slutartiden som styr hur länge dörren som är den andra öppningen skall stå öppen för att ta emot ljuset. Det är alltså två ingångar som ljuset skall passera på väg till sensorn där alla dina bin sitter och väntar.

Slutartiden skrivs: ett-snedstreck-siffror, dvs: 1/100 men bara så länge det handlar om tider som är kortare än en sekund. Siffran 1 betyder 1 sekund och 1/100 är alltså en hundradels sekund (ett genom 100). En sekund skrivs som 1” i kameran.

Slutartiden spelar en viktig roll när vi pratar om skarpa bilder och skakningsoskärpa osv. Du har säkert märkt att bilderna blir suddiga i bland när slutartiden är lite längre just för att du inte orkar hålla kameran helt blickstilla medans den tar bilden. Det är väldigt olika hur stadig man är på handen, och det där kan man till viss del öva upp lite och till slut lär man sig hur lång slutartid man kan klara av utan att behöva sätta kameran på ett stativ. Nått medelvärde som kan vara gränsen för vilken slutartid man klarar av att fota med utan stativ är runt 1/100 sek. Som sagt, det varierar både upp och ner – vi är alla individer.

MEN, det finns en faktor till som är viktig. Har du ett objektiv på 50mm kanske du kan fixa en tid på 1/60 sek utan problem, det betyder dock inte att du kan göra detsamma om du zoomar in eller skruvar på ett objektiv på 200mm. Brännvidden på objektivet (det här som skrivs med ”mm”) hjälper dig inte bara att förstora bilden utan tyvärr oxå dina skakningar. Du måste alltså ha en snabbare slutartid som din ”minsta tid” för att få bilden skarp om du zoomar mer eller skruvar på ett objektiv med större brännvidd.

Ett mycket bra tips att gå efter ifall man är osäker: Har du ett 50mm objektiv på kameran så klarar du oftast att hålla kameran still på en tid som är 1/50 sek. Har du ett objektiv på 400mm så bör du använda en tid på 1/400 sek för att lyckas hålla kameran still. Självklart är det individuellt, men det är ett enkelt tips som kan vara bra att komma ihåg när man börjar leta orsaker till att bilderna är ”skakiga”.

Ett litet krokben här bara, många av kamerorna där ute på marknaden är dock inte ”fullformatskameror” utan har en förlängningsfaktor. Det har att göra med sensorns storlek. I en fullformatskamera (proffskamerorna) sitter en fullstor sensor (lika stor som ett negativ på analog film), men i dom mindre kamerorna så sitter en mindre sensor och man brukar säga att det är en ”crop-sensor”. Än en gång – vill du veta fullständiga fakta om sensorn så får du surfa lite, det där är inte riktigt min avdelning...

Nåja, har du en mindre kamera som har en förlängningsfaktor så är plötsligt inte ditt 50mm objektiv 50mm längre, utan snarare 75mm om förlängningsfaktorn är 1,5 (vilket den är på väldigt många av dagens modeller, några har 1,6). Och då går vi tillbaka till det här med slutartiden igen – det är alltså inte säkert att 1/50 sek är det bästa du kan fota med utan stativ, utan det kanske snarare är 1/80 sek. Så stirra dig inte blind på alla siffror utan testa dig fram. Lättast är dock att komma ihåg 50mm och 1/50 sek så klart, så börja där, men bli inte förvånad ifall du får ändra slutartiden lite (eller mycket) för att få skarpa bilder.

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 9

bollbild: ISO: 200 – 1/160 sek – f/9

lövbild: ISO: 200 – 1/1250 sek – f/6,3

Slutartiden avgör alltså hur mycket du kan ”frysa” motivet. En riktigt kort slutartid (ex 1/1000) fryser en rörelse så du får en person att sväva i luften mitt i ett hopp. En lång slutartid (ex 1/8) ger dig mjukt luddigt vatten om du fotar en strömmande bäck.

På bilden med bollarna så ser ni att flickans rörelser är frysta, men tiden är lite för lång för att ha lyckats frysa bollarna helt – dom rör sig alltså för snabbt! Nu är den bilden tagen i studiomiljö med blixt, vilket gör att det är lättare att ”frysa” ett motiv även med lite kortare slutartid.

Det behöver inte bara handla om kort tid för att få bra skärpa, det handlar oxå om hur stabil kameran är. Du kan få kanonskärpa bara kameran står stadigt även om du har en slutartid på flera sekunder, men då handlar det mer om landskap eller motiv som inte springer speciellt långt och förmodligen vid en tidpunkt på dygnet då det är lite mörkare.

1/500 sek brukar räcka för att frysa människor i rörelse (ex. sport mm). Använd inte onödigt snabb slutartid på bekostnad av övriga inställningar.

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 10

(fyrverkeri: ISO:250 – 2sek – f/9 – 28mm) Ett bra exempel på lång slutartid - 2 sekunder. En kort slutartid hade bara gett små prickar av fyrverkeriet och inte alls fått med hela ”blomman” av ljus. Ett stativ vid sånna här tillfällen kan jag varmt rekommendera, om du inte satsar på mer konstnärliga verk förstås.

Vill du bara leka med slutartiden så ratta in Tv / S på din kamera. En liten varning dock – för lång eller kort slutartid kan göra att kameran inte har något bländarvärde att matcha mot och bilden blir för mörk eller ljus. I dessa lägen kan det vara bättre att gå över i Manuellt läge och ställa in alla inställningarna själv istället.

Kort slutartid fryser rörelser.

Lång slutartid fångar upp mer av bildens rörelse.

Se upp för skakningsoskärpa om du inte har kameran på stativ vid långa slutartider.

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 11

Exempelbilder med olika slutartider

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 12

TRIANGELN Jag nämnde en ”triangel” i början, och nu har vi kommit fram till den. Tänk dig ISO, bländare och slutartid som en liten triangel som samarbetar. Den ena kan inte göra något utan att påverka dom andra två.

I grund och botten är det ljuset som bestämmer hur en bild skall exponeras för att bli ”korrekt”. Du kan dock göra detta på flera olika sätt. Värdena i vår lilla triangel kan alltså ändras på många olika sätt för att nå samma resultat.

För att få in rätt mängd ljus under lagom lång tid i kameran så måste bländare, slutare och ISO vara korrekt inställda i förhållande till varandra.

För lite ljus ger en underexponerad bild och för mycket ljus ger en överexponerad bild. Se bildexempel:

Du som fotograf är den som bestämmer vad som menas med en korrekt bild, eftersom det är bara du som vet hur du vill ha bilden. Korrekt i nått annat sammanhang finns egentligen inte. Vad är en bra bild? Hur långt är ett snöre? Den diskussionen får vi ta en annan gång.

Sambandet mellan våra tre deltagare i triangeln kan man faktiskt göra en liten tabell av om man vill.

Tabellen visar ett exempel på hur det kan se ut vid ett visst ljusförhållande. Det som är intressant är sambandet mellan dom olika siffrorna. Se inte tabellen som ”så här är det” utan titta på siffrorna och försök förstå sambandet. I ett helt annat ljus hade siffrorna sett annorlunda ut!

ISO

2,8

4

Bländare 5,6

100

1/250

1/125

1/60

1/30

1/15

1/8

200

1/500

1/250

1/125

1/60

1/30

1/15

400

1/1000

1/500

1/250

1/125

1/60

1/30

800

1/2000

1/1000

1/500

1/250

1/125

1/60

1600

1/4000

1/2000

1/1000

1/500

1/250

1/125

8

11

16

Bländare i översta raden. ISO i kolumnen på vänster sida. Övriga siffror som tabellen är fylld av är slutartider. Ändrar du ex. på bländaren måste du kompensera med att ändra antingen tiden eller ISO eller både och. Det kan därför vara bra att fundra i olika situationer vad som är viktigast för just dig när du tar bilden.

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 13

Är det viktigaste att bilden är helt brusfri? Då ska du satsa på ett så lågt ISO som möjligt, men kompensationen kanske blir en lång slutartid. Lösning: sätt kameran på ett stativ eller en stadig grund. Vill du ha en väldigt kort tid för att kunna frysa en rörelse? Då kanske du måste ha ett högre ISO och får acceptera ett visst brus i bilden.

Notera att siffrorna i tabellen fördubblas och halveras för varje steg åt något håll som man går. Låt säga att du hittat den ultimata inställningen för din bild och har fått den rätt exponerad, men så ändrar du dig och vill ha ett kortare skärpedjup. Då måste du oxå ändra någon av dom andra inställningarna i motsvarande lika många steg som du ändrat bländartalet. Du behöver inte ändra både ISO och slutartiden var för sig lika många steg, utan tillsammans.

Ex. din inställning var från början ISO: 400, Bländare 8 och slutartid 1/125 sek.

Nu vill du gå ner två steg till bländare 4 istället och för att kompensera detta så har du tre olika sätt att göra det på (efter att du gått ner två bländarsteg).

Alt 1: ändra ISO två steg till 100 och behålla slutartiden på 1/125 sek.

Alt 2: behålla ISO 400 och ändra tiden två steg till 1/500.

Alt 3: ändra ISO ett steg till 200 och slutartiden ett steg till 1/250 (ett steg + ett steg = två steg).

Notera: för att förbättra både ISO och Bländare så går man NER i tal så man får en lägre siffra, men för att förbättra slutartiden går man UPP i tal eftersom högre siffra = snabbare slutartid = bättre.

Kommer du ihåg dom här bilderna? ISO är 400 på alla bilderna, det är bara bländare och slutare som ändras i förhållande till varandra. Det är alltså ganska lika ljus i bilderna trots att värdena förändras.

Det kan alltså vara många vägar som bär till Rom, och beroende på vad man prioriterar på sin resa så gör man valet av väg utefter det.

Titta på bilden nedan på hästarna och fundera på vad du skulle vilja ändra på i inställningarna för att få en bild där bakgrunden inte konkurrerar om uppmärksamheten på samma sätt som nu. Mina tankar kommer direkt under bilden så rulla inte ner för långt om du vill fundera själv en stund.

Inställningarna var följande när bilden togs: ISO: 200 – 1/125 sek – f/7,1 – 50mm Kamera: 400D Objektiv: 18-250mm

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 14

Har du klurat lite?

Jag tänker mig så här: Om jag dragit ner bländarvärdet lite till en mindre siffra, så hade bakgrunden kommit mer ur fokus. Samtidigt hade slutartiden blivit snabbare eftersom kameran i detta fallet stod i Av-läge (jag bestämmer bländare och kameran följer efter med slutartid). Snabbare tid hade även frusit hästarnas rörelser mer. Hade det inte räckt till ändå, så hade jag kunnat backa en bit och zoomat lite mer eftersom objektivet hade mycket mer zoom än vad som är nyttjat på bilden. Jag skriver ”jag” eftersom det trots allt är jag som tagit bilden för ett antal år sedan.

Här är ett exempel på en bild där bakgrunden "uteslutits" genom kort skärpedjup (liten bländare).

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 15

Ah, då har vi alltså lärt oss att liten bländarsiffra ger oss en bild med skärpan på en liten del av bilden och ”suddig bakgrund” och en stor bländarsiffra ger oss en bild med skärpa över större yta.

Då kan ni alltså gissa er till om det är en stor eller liten bländare på den här bilden?

Precis! Helt rätt tänkt, men troligen fel i alla fall. Det var ju inte bara bländarvärdet som hade betydelse utan även avståndet till motivet. Här zoomar jag på max (200mm) och står inte speciellt nära mitt motiv, så skärpedjupet blir betydligt större än om jag stått nära.

Bildens data är följande: ISO 200 – f/5.0 – 1/800 sek. Som ni ser, en bländare på 5,0 vilket känns som det skulle bli ett väldigt kort skärpedjup, men faktum är att jag i det här fallet har skärpa på en ”djup” av ca 250m, och eftersom avståndet är stort så blir det inte markant suddigt när man kommer bortanför eller hitom denna gräns, utan skärpan faller ifrån väldigt sakta.

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 16

Vad är det du ställer in med den här stora ratten på kameran då egentligen?

AUTO. Här styr kameran åt dig. Kameran väljer både bländare och slutartid i förhållande till det ljus som finns (alltså även ISO). Tycker kameran att det är för mörkt så skickar den upp din blixt för att få mer ljus. Kameran är i många fall hyfsat smart, men långt ifrån lika smart som du är och den vet definitivt inte hur du vill ha dina bilder! Kameran vet bara hur den vill ha sina bilder – och det är 18% grå! Kameran föredrar ett jämt ljus och om du fotar något vitt så säger den – ouch – för ljust och mörkar ner bilden. Fotar du något ritkigt mörkt så säger den – ouch – för mörkt och ljusar upp bilden. Var det så du hade tänkt? Oftast inte. Jag gissar att det är dom här gångerna du muttrar och önskar att du kunde göra nått åt saken – och nu snart kan du det! Du börjar få verktygen och sen är det bara att hitta det där magiska trollspöt – förlåt, gå ut och öva.

P Programautomatik. Ett läge som är snarlikt Auto, men låter dig vara med och bestämma lite. Du kan välja bort blixten och ställa in egen vitbalans och ISO. Tv / S (Tv = Time value, S = Shutterspeed) Det läget som bestämmer slutartiden. Som ni ser kan det heta olika beroende på märket på kameran, men det handlar alltså om slutartiden. Här är det du som bestämmer slutartiden så tar kameran hand om bländaren. Använd det här läget när slutartiden är det som är viktigt för dig och skärpedjupet kanske inte har så stor betydelse. Du kan ställa in ISO och även vitbalansen själv. En stor nackdel är dock att bländarvärdena oftast inte räcker till, fundera på att använda manuellt läge istället!

Av / A (Av = Apperture value, A= Apperture) Läget som bestämmer bländarvärdet. Här är det alltså du som är boss över bländarvärdet så får kameran styra slutartiden. Det här läget använder du när skärpedjupet är viktigt för dig. Ett lågt tal (2,8) ger kort skärpedjup och ett högt tal (22) ger långt skärpedjup. Du kan ställa in ISO och vitbalans själv.

Av är det läget som jag själv fotar allra mest på när jag är ute och fotar omgivningen och djuren mm. Det som är viktigt för mig är skärpedjupet och förändrar jag detta så kommer även tiden påverkas och då får kameran sköta det åt mig och jag slipper tänka på den biten. Förändras ljuset lite så ändrar kameran automatiskt tiden även pga det, så här får man se upp lite, vill man inte ha helt olika belysta bilder så bör man ratta över till Manuellt läge.

M M som i Manuell. Nu pratar vi att du styr helt över kameran. Här har du möjlighet att ratta in både bländare och slutartid som du vill, samt ISO mm. Dock ska man komma ihåg att Bländare, Slutartid och ISO arbetar tillsammans i ett litet triangeldrama så det är inte riktigt så enkelt som att knappa in det bästa av allt och sen gå ut och fota. Det finns nått där ute som du inte kan ratta på överhuvud taget... nämligen ljuset! Så i den här lilla triangeln får man ibland kompensera lite och ”ge och ta” tills man hittat den bästa lösningen för att få den bild man vill ha.

Det är ofta i lite besvärligare ljussituationer som det kan vara bra att kunna hantera det manuella läget. Ex. en plats där ljuset skiftar beroende på hur bakgrunderna växlar mellan ljust och mörkt beroende på hur du riktar kameran. Tänk dig en stor åker med ett nöjesfält på. Allt är egentligen belyst på ett och samma sätt – av den stora lampan på himlen. I ett auto eller halvautomatiskt Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 17

(Av/Tv) läge så får bakgrunden en stor betydelse för ljusmätningen i kameran och bilderna blir olika belysta och kommer växla mellan ljusa och mörka. Det hänger ihop med det där att dumburken till kamera vill alltid fixa ett ”jämngrått” ljus och det är kanske inte alltid vad vi önskar.

I det manuella läget är du säker på att dina bilder blir ljusmätta på samma sätt.

Alltså – är ditt huvudmotiv belyst på samma sätt hela tiden, men bakgrunden växlar mellan ljust och mörkt beroende på i vilken vinkel du fotograferar så kan du ha stor fördel av att ratta in dina inställningar manuellt.

(porträtt: ISO:1600 – 1/80 sek – f/5,6 – 75mm – bakgrunden justerad lite i photoshop.)

Det här porträttet fotade jag hemma på köksbordet! Eftermiddagen bjöd på ett härligt ljus och jag satte upp min dotter på köksbordet innanför fönstret. För att få en slutartid som minskade risken för skakningsoskärpa, samt en bländare som gav ett något längre skärpedjup (lite mer än bara ögonen) så var jag helt enkelt tvungen att öka ISO. Jag kunde styra över inställningarna själv tack vare ett jag använde mig av det manuella läget.

Självklart handlar det om att öva och prova sig fram. Det fiffiga med en digitalkamera är ju att man kan ta några testbilder och sedan titta hur det blev – direkt. Blev det som du tänkt dig? Titta både på bilden och lär dig hur histogrammet* fungerar så kan det hjälpa dig att få till den bild du vill ha. Ju mer du övar desto mer sätter det sig i fingrarna och du behöver inte tänka lika mycket över vilken knapp som styr vad. * Läs mer om histogrammet på sid 23.

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 18

MÄTA LJUS Ja, utan ljus får du faktiskt ingen bild. Det är just ljuset du samlar upp (med dina små bin) och präntar ner där på sensorn.

Kameran är när det kommer till ljusmätning ganska bångstyrig – den vill nämligen att allt skall vara 18% grått. Ett jämnt ljus över hela bilden alltså. Det blir dock ganska trista bilder av det så om vi bara lär oss hur kameran ”tänker” så kan vi ganska effektivt lura den att tänka som vi gör helt plötsligt. En svart kostym skall ju vara svart och inte mörkgrå – eller hur? Och snö gör sig bätte som vit än som ljusgrå.

Du kan ställa in olika ljusmätningssätt på dina kamera för att tala om var i bilden kameran skall mäta ljuset. Du kan ha tre eller fyra olika ljusmätningssätt på din kamera, så läs på i manualen vilka som finns på just din modell och titta hur symbolerna ser ut.

Genomsnittsmätning / Evaluerande ljusmätning. Den vanligaste metoden där ljuset mäts över hela bildfältet. Information från både skarpt belysta områden och mörkt skuggiga slås ihop och värderas. Passar bra till motiv där belysningen över hela ytan är viktig – ex. landskap. En bra ljusmätning när det gäller det där nöjesfältet vi var ute på i det manuella läget.

Centrumvägd ljusmätning / Utsnittsmätning. Här mäts ljuset över hela bildfältet, men den mesta vikten läggs på centrum (mitten) av bilden. Ljuset som faller på motivet är det viktigaste, men även omgivningsljuset beaktas, ex. porträtt.

Spotmätning. Nu mäts ljuset bara i centrum av bilden över en liten yta. Det är alltså bara ditt huvudmotiv som du mäter ljuset på. Vissa kameror tillåter ljusmätning på andra punkter än den i mitten och det kan vara en fördel i besvärliga ljussituationer. Ibland kan det dock bli helt fel, tex om du ljustmäter på en mörk jacka så kan bilden bli överexponerad och tvärtom ifall du ljusmäter på något väldigt ljust så blir bilden underexponerad.

Centrumvägd genomsnittsmätning. En kombination av centrumvägd- och genomsnittsmätning, finns på en del kameror.

Testa att gå ut på en plats och fotografera något och så växlar du mellan dom här olika lägena och upptäck hur bilden kan förändras bara genom att kameran ljusmäter på olika sätt.

OBS, denna bildserie visar ingen förändring utan endast ytan i bilden som kameran ljusmäter på.

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 19

AE-LÅS En liten knapp med en stjärna (*) som oftast sitter på baksidan av kameran någon stans i regionen där din högra tumme brukar befinna sig när du håller i kameran. Den här knappen kan vara bra att ha koll på när det skiljer mellan ditt fokuseringsområde och det område där kameran ljusmäter. Bra bland annat när du fotar motiv i motljus. Tricket kan vara att zooma in på området du vill fotografera som är mörkare än bakgrunden, tryck in AE-knappen (med stjärnan) så du låser exponeringen till en viss inställning, sen zoomar du ut, eller komponerar om bilden så som du tänkte dig från början och knäpper kortet. Du ser i sökaren längst ner i bild om det dyker upp en stjärna – då vet du att du låst exponeringen till det ljus kameran mätt.

Notera att det inte går att använda (*) i Manuellt läge. I bildexemplet ovan har jag använt Av-läget.

Den mörkare bilden har en kortare slutartid än den ljusa. Hade jag varit i manuellt läge hade jag själv fått ratta in en längre slutartid och uppnått samma resultat.

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 20

EXPONERINGSKOMPENSATION Används i lägena P, Av och Tv. Här har ju kameran delvis bestämt en del av din inställning och skulle du på ett enkelt sätt vilja ha bilden lite ljusare eller lite mörkare så görs det med exponeringskompensationen. Du kan vara med och bestämma och påverka! Det är den där lilla skalan som ser ut som en liggande termometer vi pratar om. Pilen står på mitten (”0”) när exponeringen förväntas bli bra – i kamerans tycke. Är du inte riktigt överens om det och vill ha bilden mörkare så vrider du ratten (kolla i manualen vilken ratt!) så pilen går åt minushållet. Varje litet streck är 1/3 så när du gått tre hack åt vänster (gäller Canon) står du på -1, vilket man säger är ”ett steg”. Du kan som mest gå två steg åt vardera håll.

Vill du ha bilden ljusare så knatar du åt andra hållet på skalan.

Tips – har du många ljusa detaljer i din bild, ex snö, vita kläder osv. så är tricket faktiskt att överxeponera bilden lite – dvs kompensera åt ”plushållet” med upp till två steg. Tvärt om ifall du har mörka kläder, mörka djur osv, så underexponerar man.

Eftersom kameran tänker ”18% grå” så är risken att utan exponeringskompensation så blir snön ljusgrå och svarta kläder mörkgrå, och det var antagligen inte det du ville ha.

Jag hoppar över exempelbilder här, eftersom det är svårt att påvisa nån speciell ”skillnad” egentligen. Det som händer är att jag slipper ljusa upp eller mörka ner en bild i ett bildbehandlingsprogram efteråt. Bilden innehåller bättre detaljer (mer info) i dom ljusa eller mörka partierna tack vare att du ställer in detta i kameran istället för att dra i spakarna i datorn sen. Lär du dig göra rätt från början i kameran så spar du tid i slutänden när du slipper sitta och redigera varje bild.

VITBALANS Vitbalansen är oxå något vi kan hjälpa kameran med. Den är”fristående” från vår triangel och påverkar inte våra andra inställningar. Dagens teknik är rätt händig trots allt, så att köra på Auto funkar i dom flesta lägen, men om det finns något stort område med en dominerande färg så kan det ganska enkelt lura kameran i sin strävan efter att kompensera allt till nått neutralt ”grått”. Kameran kan inte tolka färger, den tolkar ljus. Du måste tala om för kameran vad som är vitt och då säger den – jaha, tack så mycket och rättar sig efter det. Fotar du i RAW spelar det inte så stor roll då du kan korrigera vitbalansen i efterhand, men du vinner mycket tid på att lära dig tänka på det redan innan du fotograferar.

Orsaken till att ljuset kan skifta så i färg beror på färgtemperaturen. Vårt öga är proffs på att kompensera det här, så därför tänker vi inte alltid på skiftningarna. För vårt öga ser ett vitt föremål alltid vitt ut – oavsett ljus.

Rattar du lite med vitbalansinställningarna så upptäcker du att du kan ställa in på sol (dagsljus), moln (skugga), glödlampa (varmare ljus- ofta inne), lysrör (kallare ljus - ofta inne) osv. Det kan även bli spännande effekter om man vrider om till ett läge som egentligen är ”helt fel” ljusmässigt eftersom kameran då kompenserar för ett annat ljus än det som syns. Testa och lek lite, det kostar ju inget med digital teknik.

Nedan följer ett antal bilder med olika vitbalans. Den första och största bilden är exponerad med ”egen vitbalans”. Dvs jag har med hjälp av ett sk. ”grå-kort” ställt in kameran utifrån det ljus som var på just den platsen jag skulle fotografera. Det jag gjorde med hjälp av gråkortet var att tala om för kameran att DET HÄR är vitt, och då säger kameran –tack så mycket, nu vet jag precis!

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 21

Med rätt vitbalans får du naturtrogna färger i bilden. Förändras ljuset måste du ändra vitbalans.

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 22

HISTOGRAM Histogrammet visar dig hur bilden är exponerad. Det ger dig en bra indikation på ifall bilden blir bra exponerad. Jag visar med min bild på bojen igen.

Den här bilden är vad man kallar hyfsat ”rätt” exponerad. Den kunde kanske ha varit något ljusare, men det finns mycket skuggor i bilden och därav mörka partier och därför är histogrammet ganska högt på vänster sida = ”mörka sidan”. Men du ser att den höga stapeln på mörka sidan inte går ända ut i väggen, det finns en liten liten kant kvar där på sidan och det är bra. En del säger att en rätt exponerad bild ska ha ett histogram som liknar en kulle, men det stämmer inte riktigt, för det beror helt och hållet på hur mycket ljus och mörker det finns i bilden. Det viktiga är att inte ”klippa” staplarna åt högra eller vänstra kanten, för då har man partier i bilden som är 100% svarta utan detaljer eller 100% vita och utfrätta utan detaljer.

En överexponerad bild får histogrammet förskjutet åt den ”ljusa sidan”, vilket i det här fallet är till höger. Staplarna går ända in i väggen, vilket betyder att vi har delar av bilden som är utfrätt (det vita mister sina detaljer).

Det går på dom flesta kameror att ställa in högdagervarning, och då ser du redan på din bild i displayen om du får utfrätta partier i bilden – dessa ”blinkar” då, och varnar dig för just detta.

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 23

Att staplarna slår i ”taket” gör inget, dom får helt enkelt inte plats i den lilla rutan på höjden. Det vi inte vill, är att se något tryckt mot höger eller vänster vägg.

En underexponerad bild blir mörk. Ingen varning för detta genom blinkningar eller liknande i kameran, men däremot så syns det tydligt på histogrammet. Stapeln går in i väggen på vänster sida (den ”mörka sidan”). Det blir alltså partier som är helt svarta utan detaljer i bilden som kanske inte skall vara det.

Bli nu inte hysterisk ifall ditt histogram inte hamnar ”perfekt” på varje bild, se det som en fingervisning om hur din bild blir exponerad. Fotograferar du något som är väldigt ljust med ljus bakgrund så kommer staplarna ligga mestadels på den ljusa sidan – och då är det ju korrekt – eller hur? Du måste alltså tänka efter – hur mycket ljus och mörker har jag i min bild, och därefter jämför du om histogrammet stämmer med verkligheten.

Varför ens bry sig om histogrammet? Jo, därför att bilden du ser på din lilla display i kameran inte på långt när kan visa samma bild som du kan se på din datorskärm, och då kanske det är för sent att ändra på inställningar och ta en ny bild. Tittar du på kamerans display tillsammans med histogrammet så får du direkt ett hum om ifall du behöver ändra något och ta en ny bild.

På bilden nedan ser du ett histogram (det hör till bilden). Jag har delat in det i olika avdelningar som på ett ungefär visar vad histogrammet består av för delar.

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 24

Den smalaste till vänster (1) visar dom riktigt mörka partierna. Nästa område är lite större (2) och visar skuggor, dvs ganska mörka toner, men inte dom mörkaste. Det område som är störst (3) är området för mellantoner, alltså toner som är varken är riktigt ljusa eller riktigt mörka. Sist längst ut till höger (4) har vi allt som är ljust. Nu är nog inte mina uppdelningar 100% korrekt, men du får i alla fall en liten inblick i hur ljust och mörkt är placerade i histogrammet och områdenas ungefärliga storlek i förhållande till varandra.

FOKUSPUNKTER Fokuspunkterna är dom här prickarna du ser när du tittar i sökaren i din kamera (dom som blir röda när något är i fokus). Vill du ha full kontroll på vad kameran fokuserar på så bestämmer du själv vilken av fokuspunkterna som skall vara ”aktiv”. Många gånger har man alla punkter aktiva och fokus lägger sig inte alls där du tänkt dig i bilden. Då är det läge att ratta om och kanske ställa in så det enbart är punkten i mitten som bestämmer. Är det du vill fota långt ut till höger i bild, så kan du ratta in fokuspunkten längst ut till höger osv.

Du väljer och ändrar fokuspunkt med knappen som befinner sig i regionen vid din högra tumme när du håller i kameran. Den ser ut som ett litet schackbräde. Tryck på den och vrid sedan ratten tills du hittat den punkt du vill använda.

Ett annat sätt är att alltid använda sig av mittenpunkten, fokusera med den och när kameran visar att det är ”skarpt” så trycker man ner avtryckarknappen till hälften och så komponerar man om bilden.

Man brukar känna efter ett tag hur man föredrar att göra. Om du fotograferar i Auto-läget så kan du inte ändra fokuspunkten, utan alla är automatiskt aktiva och den punkt som först hittar nått spännande att fokusera på ”vinner” kan man säga...

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 25

Det är ju inte säkert att kameran har koll på vad DU vill fotografera, så att välja fokuspunkt själv kan ha sina fördelar.

Skärpa är ett relativt begrepp. En skarp bild kan se ännu skarpare ut efter en omgång i ett bildbehandlingsprogram, men en oskarp bild förblir oskarp. Skärpedjupet avgör hur stor del av bilden som blir skarp, oftast en liten bit framför och en liten bit bakom det vi fokuserar på. Vårt öga dras automatiskt mot det som är skarpt i en bild.

Vill du ha full kontroll på fokuseringen eller om inte autofokusen vill som du vill, så kan det bästa vara att knäppa om till manuell fokus (det görs på objektivet). Du kan även få till spännande och konstnärliga bilder om du väljer att fokusera manuellt, eftersom du då kan göra valet att inte ha nån skärpa alls...

Ibland kan det vara både skoj och kreativt att göra helt ”tvärt om” mot vad man förväntas göra.

TIPS: Vet du var du vill sikta och kanske tar flera bilder efter varandra med samma typ av komposition – välj fokuspunkt själv. Fotar du sport eller andra ”snabbba” bilder, kan det ibland vara värt att ha alla punkter aktiva. På en del kameror går det även att ha en mindre grupp av fokuspunkter aktiva åt gången.

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 26

JPG OCH RAW Jpg och RAW är olika filformat som din bild kan sparas i på minneskortet. Du kan ofta välja antingen det ena eller det andra, eller båda samtidigt.

Dom flesta bilder tas som jpg-bilder eftersom det är ett format med många fördelar. Den största fördelen är att filformatet kan läsas av i princip alla webläsare och bildbehandlingsprogram osv. Det fungerar även bra när du vill lämna in bilder till utskrift hos en fotofirma eller skriva ut bilderna hemma. Filerna blir heller inte så jättestora utan komprimeras och kan sparas i olika kvalitet beroende på vad dom skall användas till. Du kan redan i kameran ställa in hur du vill att din jpg-fil skall sparas. Snåla dock inte, välj så stort du kan, det lönar sig i längden. Lagring är förhållandevis billigt och för små filer kan aldrig göras större! Tänk den dagen du upptäcker att du tagit den perfekta bilden för en härlig förstoring att hänga på väggen, och så har du haft en för dålig bildkvalitet inställd i kameran.

Nackdelen med Jpg är dock att kameran komprimerar filen åt dig och kastar bort viss information i bilden för att göra bildfilen mindre. Denna information kan du aldrig få tillbaka. Kameran behandlar också filen till viss del så bilden blir mer ”färdig” för dig – ex. lägger på skärpa, kontrast och färg.

Oftast ganska skickligt, men blir det åt skogen fel så är det svårt att rädda upp bilden ens i ett bildbehandlingsprogram utan att arbeta sönder bilden.

RAW-formatet är som det engelska ordet ”raw” (rå) säger – en obehandlad fil. Jämför med ett gammeldags negativ. En RAW-fil sparas utan någon som helst bearbetning av kameran, bara verkligheten rakt in så att säga. Och precis som ett negativ så behöver en RAW-fil ”framkallas”. Det görs i ett speciellt bildbehandlingsprogram som kan läsa och känna igen RAW-filer. I det vanliga mappsystemet i datorn ser du oftast inte RAW-filerna på samma sätt som du gör med jpg-filerna.

Det finns ingen enhetlig standard för RAW-filerna, utan nästan alla kameratillverkare använder sin egen verision (Canons RAW-filer har en ändelse på .CR och Nikons RAW-filer har en ändelse på .NEF).

Den största fördelen med RAW är att du inte är beroende av inställningarna som gjordes i kameran.

Du kan ex. ändra vitbalansen ifall den inte var korrekt inställd från början och du kan ofta ”rädda” en dåligt exponerad bild till att bli hyfsad. Notera – en oskarp bild förblir oskarp även om den är fotad i RAW. Du kan aldrig skriva över en RAW-fil, så du behöver inte oroa dig för att du sparar fel verision av din behandlade bild. Informationen för hur du ”framkallar” din RAW-bild sparas alltid i en liten fil på sidan som följer med huvudfilen.

Nackdelarna med RAW är att det snabbt blir stora filer som tar mycket plats. Det är mycket information som skall lagras. RAW är inte heller någon enhetlig standrad, utan varje märke har sin egen verision, så därför gäller det att man hela tiden har den senaste uppdateringen av sitt bildbehandlingsprogram så man är säker på att kunna läsa sina RAW-filer ifall man har en ny kamera. Oftast försöker dock programtillverkarna uppdatera sin mjukvara så nya kameramodeller finns med.

Ytterligare en nackdel är så klart att du bara kan öppna RAW-filerna i speciella bildbehandlingsprogram. Man måste bearbeta RAW-filen, spara om den i ett annat format – tex. Jpg för att kunna använda bilden på hemsidor eller till utskrift.

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 27

Känner du att du vill testa RAW så ställ in kameran så den sparar både en RAW-fil och en jpg-fil så kan du välja vilken du vill behandla när du väl lagt över dom i datorn. Den dagen du lärt dig tillräckligt om RAW vill du förmodligen gå tillbaka och ändra många av dina gamla bilder, så våga börja, du kommer inte ångra dig.

Här ser du ett exempel på hur samma bild ser ut i RAW resp. jpg. Bilderna är helt obehandlade och RAW-bilden har bara passerat RAW-konverterarprogrammet ACR (Adobe Camera RAW) och fått dom absoluta grundinställningarna som programmet ger dig från början. JPG-bilden är som kameran har tolkat och komprimerat bilden till, dvs lite uppskärpt och lite skarpare färger. Notera att hästen är lila i verkligheten, och RAW-bilden har alltså den mest korrekta färgen.

Jag har min kamera inställd så den fotar RAW + en liten jpg-bild. Då kan jag enkelt se bilderna i mitt mappsystem med hjälp av jpg-bilden, men jag redigerar alltid RAW-bilden. En extra liten jpg tar inte så mycket plats att lagra när man ändå beräknar plats för RAW-bilderna.

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 28

NU ÄR DET DAGS ATT ÖVA! Jag hoppas du börjar bli ordentligt sugen på att ta kameran under armen och gå ut och börja öva lite.

Du ska få några tips på övningar här för att kunna gå igenom ISO, bländare och slutartid var för sig, men även tillsammans.

SLUTARTIDEN Ratta in läget som heter Tv eller S på kameran. (Tv på Canon, S på Nikon) Välj en tidpunkt och ett tillfälle då du gärna kan vara ute så du har bra ljus.

Be en kompis om hjälp som modell eller leta upp ett rinnande vatten – vi behöver något som rör på sig och som inte ledsnar i första taget!

Ställ nu in slutartiden så den blir ”lika” som brännvidden på ditt objektiv. Kommer du ihåg? 50mm = 1/50 sek. Börja dock på 1/60 sek för enkelhetens skull. Gör dig så stadig du kan, be kompisen hoppa, eller fota det där rinnande vattnet du letat upp. Kolla hur det blev.

Dubbla nu slutartiden till 1/125 sek och gör samma sak igen – jämför. Dubbla en gång till så du är uppe på 1/250 sek. Fortsätt så länge du orkar och jämför dina bilder. Spara dom i kameran och ladda sedan in dom i datorn – det är först där du VERKLIGEN kan studera bilderna och jämföra hur dom blev. Om du behöver så anteckna vad du rattade in när du fotade vad, men i dom flesta program så kan du enkelt leta upp vilka inställningar kameran hade när du fotade.

För skojs skull – glöm inte att testa även längre slutartider – dvs, prova med 1/30 sek och 1/15 sek osv.

BLÄNDAREN Vrid om till Av / A på kameran. (Av på Canon, A på Nikon) Passa även här på att gå ut på dagen när du har bra ljus så slipper du tänka på den faktorn när du övar.

Leta upp en grupp med blommor eller arrangera något i grupp där en sak befinner sig längst fram och resten i spridda skurar lite bakom. Välj den lägsta bländaren du kan använda med just ditt objektiv. Gå ganska nära och fokusera på den blomma (eller vad du nu har valt) som är längst fram.

Ta en bild. Ändra nu bländare med ett eller två steg och ta en ny bild, på precis samma sätt som nyss. Försök se samma saker i din sökare, och håll samma avstånd. Ändra bländare på nytt med ett eller två steg och ta ytterligare en bild, precis lika som dom föregående. Fortsätt så många steg du har möjlighet till på just din kamera. Jämför bilderna.

Precis som med slutartiden så är det bästa att jämföra bilderna i datorn där du har en mycket större skärm att titta på än den pyttelilla bak på kameran.

ISO Här får du börja med att bestämma om du ska köra på Tv-läget eller Av-läget och sedan ratta in någon lämplig siffra och sedan enbart koncentrera dig på ISO-siffrorna.

Föresten, du kan prova båda dessa lägen om du vill, för det kommer hända saker med bländaren i ena läget och slutartiden i andra läget beroende på hur du ändrar ditt ISO. ISO kan ju vara lite lurigt, det är kanske inte lika enkelt att se förändringen som det är med dom övriga två, men vi får försöka.

Gå ut och ratta in lägsta ISO på kameran. Ta din bild. Dubbla ISO och ta en ny bild. Kika på slutartiden resp bländraren – visst ändrades även dessa (någon av dom beroende på ditt läge)?

Dubbla ISO igen och igen och ta nya bilder. Vad händer med bilden egentligen? Är du ute med riktigt bra ljus så kommer troligen bilden bli väldigt ljus när du skruvat upp ISO en bit, för då finns Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 29

det inte slutartid eller bländare som räcker till längre för att kompensera det här. Troligtvis blinkar det massa siffror i din kamera oxå som ”varnar” dig för att bilden inte kommer bli korrekt exponerad.

Prova att göra samma övning inomhus. Det kommer kanske ge det hela ett lite mer aha-moment.

Börja på lägsta ISO och ta din bild. Vrid upp till det dubbla och ta en ny bild och fortsätt med en serie bilder där du ändrar ISO varje gång. Kanske kommer du se det redan i kameran, annars kommer du upptäcka det när du laddar in dina bilder i datorn sen hur mycket eller lite brus det är i bilden beroende på vilket ISO-tal du använt.

Förväxla inte brus med oskärpa pga att du haft för lång slutartid och inte kunnat hålla kameran stadig! Titta på din slutartid och beräkna enligt tipset du fått tidigare. Borde du kunna hålla kameran still med den tid du har? Testa att använda kortare slutartid – blir oskärpan/bruset bättre? Då är det troligtvis inte ”brus” utan oskärpa! Bruset uppträder mest och tydligast i dom mörka partierna på bilden. Förstora och studera dina bilder (det kommer nästan vara så man ser hur bina far omkring där till slut ifall det är mycket brus).

Recept på en bra bild Kamera Tid Ansträngning / Insats Kunskap Vilken typ av kamera du använder har faktiskt minst betydelse...

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 30

Tack!

Då var det dags att tacka för mig. Jag hoppas att du har lärt dig något och att du nu även vågar dig ut och testa dina nya kunskaper. Ju oftare man övar desto fortare lär man sig något.

Den här materialet bygger på mina tankegångar nedskrivna till ord och jag har gjort mitt bästa för att göra det med så enkla ord som möjligt.

Jag önskar dig ett riktigt trevligt ”bild-år” och vem vet – vi kanske stöter på varandra där ute någonstans i jakten på favoritbilden?

/Lisa fotograf Lisa Nygårds www.lisainkywings.se text och bilder © Lisa Nygårds

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 31

”Baksida på boken” En liten bok full med kunskap och lätt att bära med sig. Med ord som går att förstå och bilder som illustrerar hoppas jag att du med hjälp av det sista verktyget – övning – hittar fram till målet och vågar börja skruva på inställningarna på din kamera.

Kunskapen är på inget vis hemlig och jag har valt att dela med mig den på mitt sätt och jag hoppas att det passar även dig. /Lisa

Grundkurs – Lär dig ställa in kameran manuellt.© Lisa Nygårds www.lisainkywings.se

SIDA: 32