Ledaren - gör dig redo! by A TRUE IDENTITY

Scouterna gör unga redo för livet genom äventyr och utmaningar som får dem att växa som individer. Våra värderingar genomsyrar allt vi gör - vi är sjysta kompisar!

Ledaren ‑ gör dig redo

ISBN: 978-91-978593-0-1 Copyright: Svenska Scoutrådet 2009 Första upplagan, första tryckningen Tryck: Ljungbergs tryckeri, Klippan 2009. Scoutförlaget AB / Svenska Scoutrådet

Programutvecklingsgruppen, som ansvarat för helheten av programmet, har under arbetet med boken bestått av: Arne Jamtrot, Gustav Öhrn och Sara-Linnéa Andersson Redaktör: Åsa Karsberg Projektledare: Fredrik Svensson Formgivning: Jonas Elmqvist, Jesper Landby Foto: Jonas Elmqvist, Magnus Fröderberg, Jesper Landby, Anders Forsell, Thomaz Lundstedt, Gustav Gärdes, Johan Landby, Lisa Lannergård, Kim Rask Övriga författare och medarbetare: Atle Svanberg, Anja Wändal, Anna-Karin Hennig, Britta Brügge, Elisabeth Sundin, Gillis Nordin, Göran Thulin, Jenny Kindgren, Jonas Forsmark, Karin Nolke, Kaspra Burns, Katarina Bivald, Kristin Frilund, Linda Fröström, Malin Haawind, Maria Gerdes, Marie Reinicke, Mattias Abrahamsson, Nicklas Sundberg, Ola Vinberg, Patrik Fornedal, Patrik Hedljung, Per Eriksson, Sara Larsson, Sven Nilsson, Tove Norrman, Ulf Grubbström, Viveca Ernmark, Åsa Gerdes, Åsa Kahn, Åsa Trotzig.

Psst!

Ljungbergs Tryckeri AB arbetar för en hållbar utveckling och är ett Svanenlicensierat tryckeri. Råmaterialet i pappret kommer från hållbart brukade skogar och bruket som producerat pappret är ISO 14001 certifierad. Pappret är blekt i enlighet med ECF (Elementarklorfri) tekniken och är klimatkompenserat.

Aha!

Mångfald Mångfald har varit ett vikigt ledord för arbetet med texter och val av bilder och illustrationer för boken.

Detta är Scouternas ledarbok, det första, och kanske också det viktigaste, materialet i det förbundsgemensamma scoutprogrammet. Boken vänder sig till scoutledare i hela scoutrörelsen, oavsett vilken åldersgrupp eller vilken verksamhet man är ledare för, och oavsett vilket förbund man tillhör. Det är första gången som vi nu har en gemensam ledarbok. Vår förhoppning är att boken ska ge inspiration och vara ett praktiskt stöd i arbetet som ledare. Scouterna kallas ibland för världens största ledarskapsskola. Över hela världen träffas miljontals scouter varje vecka för att bland annat träna på just ledarskap. I Scouterna får barn och unga praktisk träning i ledarskap, i situationer som är verkliga och utmanande, men ändå under kontrollerade former. Scouterna får möjlighet till reflektion och fördjupat lärande utifrån de olika situationer som uppstår. Många framstående ledare i både näringsliv, offentlig sektor och den ideella världen nämner Scouterna när de tillfrågas var de har lärt sig ledarskap. Vi har mycket att vara stolta över! Kanske har du som ledare tränat praktiskt på scoutledarskapet genom att vara scout i många år. Kanske har du hittat till Scouterna på senare år, som förälder eller bara av eget intresse. Vi hoppas att denna bok, precis som våra olika ledarutbildningar, ska vara till hjälp och nytta för dig i ditt ledarskap oavsett vilken bakgrund du har. Att vi nu har en gemensam ledarbok för alla ledare i Scouterna är resultatet av en lång process, där de fem scoutförbunden 2006 enades om den gemensamma strategin – Färdplan för framtiden. Strategin kom till utifrån insikten att scoutrörelsen i Sverige behövde ta gemensamma krafttag för att utvecklas positivt. I arbetet med att förverkliga färdplanen utgår vi ifrån största gemensamma nämnare. Vi drar nytta av varandras erfarenheter istället för att fokusera på de få olikheterna. Vi lär av varandra i mötet mellan scout och scoutledare men också i mötet scoutledare emellan. Verksamheten måste hålla en hög och jämn kvalitet, både för att vi ska attrahera nya medlemmar och för att vi ska behålla befintliga medlemmar. Det viktigaste lärandet sker i mötet med scouterna, learning by doing gäller även i ledarskapsfrågor, med denna bok och ett antal andra verktyg som stöd och hjälp. Som det mesta inom Scouterna så handlar scoutledarskap inte om något tvång eller några måsten, utan om stöd och inspiration. Det ska vara kul att vara scout och för att det ska vara kul att vara scout måste det vara kul att vara scoutledare! Lycka till i ditt viktiga uppdrag som scoutledare! Du behövs och du gör skillnad för dina scouter, för ditt lokalsamhälle och för världen. November 2009 Maria Graner, generalsekreterare Fredrik Krantz, ordförande Svenska Scoutrådet

ns n i f r a h v Här oc ig d r ö f e utrymm egna a att gör arer och nt e m m o ta, k i R . r e io n reflekt och a d d a l skriv, k n till din ke gör bo egen! ill! t a k c Ly

I din hand håller du en bok som är ett konkret resultat av flera års arbete med Scouternas gemensamma program, där vi har utgått från de utmaningar och behov som barn och unga ställs inför i dag. Samtidigt har vi försökt ta tillvara på all den erfarenhet vi som rörelse har samlat på oss under våra första 100 år. Genom det gemensamma programmet får alla scoutledare i Sverige tillgång till samma grundmaterial. Se boken som en inspirationskälla, bläddra i den och stanna upp när du hittar något som verkar intressant. Boken innehåller sju större avsnitt som behandlar olika delar av scoutverksamheten och din roll som ledare. De är en god grund att stå på, utan att göra anspråk på att gå på djupet med alla aspekter. Mellan de större avsnitten har vi sprängt in fokusavsnitt. FOKUS: ger konkreta tips på allt i från hur ni kan planera scoutprogram och läger till vad som bör finnas i sjukvårdslådan, tips för att engagera sig i samhället och för att vara utomhus. Boken är skriven av ett flertal författare, alla engagerade och aktiva i Scouterna, med expertkunskaper inom sitt område. Att boken är skriven av flera författare kan ibland märkas i ton och språkbruk. Vi har valt att till viss del låta det vara så, som en del av bokens karaktär. Boken är främst tänkt som ett stöd för dig i din ledarroll och för er planering av verksamheten tillsammans med scouterna. På Aktivitetsbanken (www.aktivitetsbanken.se) och i olika typer av temamaterial hittar du förslag på kompletta aktiviteter. Om du har förslag till kommande upplagor eller andra typer av material, skicka gärna dina idéer till info@scout.se. Trevlig läsning och lycka till med programmet!

Det förbundsgemensamma scoutprogrammet har blivit verklighet tack vare ett otroligt engagemang från många scouter och scoutledare från alla scoutförbund i hela landet. Många har tyckt till, kommenterat texter, medverkat på tankesmedjor och workshops, diskuterat på samlingar, scoutläger och Internet. Utan att glömma någon vill vi rikta ett stort tack till alla som bidragit på något sätt!

Scouternas program är utvecklat i samarbete med

Scouternas program är utvecklat med stöd av Friluftsrådet Prins Gustav Adolf och Prinsessan Sibyllas minnesfond Ungdomsstyrelsen

Scouting, vad är det?.........................................................................................18 Vanliga ord i programmet..............................................................................................................................................................................23 Åldersindelning i Scouterna........................................................................................................................................................................26 Att vara scoutledare..........................................................................................30 Är flickor och pojkar lika välkomna?...................................................................................................................................................42 Scouterna har ingen avbytarbänk.........................................................................................................................................................48 Scouter med osynliga funktionshinder............................................................................................................................................50 En trygg och säker verksamhet..............................................................................................................................................................52 Scouting och tro......................................................................................................................................................................................................56 Att utvecklas som ledare i Scouterna...............................................................................................................................................58 Scouternas Ledarskapsakademi...........................................................................................................................................................60 FOKUS: Hajk och läger........................................................................................62 FOKUS: Sjöscouttips...........................................................................................72 Mål – det här vill vi uppnå.................................................................................78 Mål för åldersgrupperna..................................................................................................................................................................................82 Ledarskap.....................................................................................................................................................................................................................84 Aktiv i gruppen..........................................................................................................................................................................................................86 Relationer......................................................................................................................................................................................................................88 Förståelse för omvärlden..............................................................................................................................................................................92 Känsla för naturen.................................................................................................................................................................................................94 Aktiv i samhället......................................................................................................................................................................................................96 Existens........................................................................................................................................................................................................................100 Egna värderingar.................................................................................................................................................................................................102 Självinsikt och självkänsla.........................................................................................................................................................................104 Fysiska utmaningar..........................................................................................................................................................................................108 Ta hand om sin kropp.......................................................................................................................................................................................110 Problemlösning.....................................................................................................................................................................................................114 Kritiskt tänkande..................................................................................................................................................................................................116 Fantasi och kreativt uttryck......................................................................................................................................................................118 FOKUS: Programplanering................................................................................120 Scoutmetoden – så här arbetar vi....................................................................132 Learning by doing...............................................................................................................................................................................................136 Stödjande och lyssnande ledarskap................................................................................................................................................140 Symboler och ceremonier..........................................................................................................................................................................144 Patrullsystemet...................................................................................................................................................................................................148 Friluftsliv......................................................................................................................................................................................................................152 Lokalt och globalt samhällsengagemang..................................................................................................................................156 Scoutlag och scoutlöfte...............................................................................................................................................................................160 Några tankar kring scoutmetoden....................................................................................................................................................164 FOKUS: Reflektion............................................................................................168 Praktiska programverktyg...............................................................................176 Projektmetodik......................................................................................................................................................................................................178 Mentorskap...............................................................................................................................................................................................................182 Scouternas märkessystem......................................................................................................................................................................186 FOKUS: En samhällsinsats...............................................................................190 Fler scouter, på fler sätt..................................................................................198 Det är roligare att vara fler .....................................................................................................................................................................202 Sjöscouting – ett vinnande koncept................................................................................................................................................212 Hur kan verksamheten finansieras?.................................................................................................................................................216 FOKUS: Att vara ute..........................................................................................218 Säker i naturen......................................................................................................................................................................................................226 Organisation och historia.................................................................................230 Organisation.............................................................................................................................................................................................................232 Demokrati och organisation.....................................................................................................................................................................234 Scoutförbunden...................................................................................................................................................................................................236 Internationella möjligheter........................................................................................................................................................................244 Scouting i världen...............................................................................................................................................................................................246 Scoutings historia..............................................................................................................................................................................................248 FOKUS: Scoutåret.............................................................................................256 Författare och referenser................................................................................266

Scouting, vad 채r det?

Scouting vad 채r det?

Scouting, vad är det?

Scouterna har gjort barn och unga redo för livet genom äventyr i Scoutprogrammet Scoutprogrammet är summan av vad vi gör i Scouöver 100 år. I skrivande stund är vi mer än 38 miljoner medlemmar terna (våra aktiviteter), varför vi gör det (våra mål i hela världen som delar samma vilja och värderingar. Varje dag förbereder sig mängder av unga för att möta nya utmaningar i Scouterna. Tack vare ditt engagemang och ditt ledarskap får de hjälp och stöd att växa och bli redo för livet.

Som scoutledare har du möjlighet att förändra – att hjälpa unga människor att ta ställning och agera. Men det handlar inte bara om scouternas utveckling, det handlar också om att utvecklas själv: som person, som ledare och som kompis. Den här boken är tänkt att vara ett stöd i ditt och dina ledarkollegors ledarskap. Boken är en del av det vi kallar scoutprogrammet.

Psst! Alla världens scouter organiseras genom WOSM (World Organization of the Scout Movement) och WAGGGS (World Association of Girl Guides and Girl Scouts). Se www.scout.org och www.wagggs.org. Läs mer om scoutings organisation och bakgrund på sidan 234.

och syften), och hur vi gör det (scoutmetoden, vår pedagogik). Det bedrivs scoutverksamhet i hela landet i lokala föreningar och scoutkårer, i olika miljöer och i olika sammanhang. Vår gemensamma erfarenhet ger oss en god grund att stå på för att göra scouting som hjälper unga människor att utvecklas. Scoutprogrammet fungerar som stöd och hjälp för dig som ledare.

Medvetna val

Det som är speciellt med scoutprogrammet är alltså att det inte bara består av aktiviteter (vad), utan att det finns ett syfte med alla aktiviteter (varför). Syftet med allt vi gör i Scouterna är att hjälpa barn och unga att utvecklas. En regel, som vi kommer att återkomma till flera gånger i den här boken, är därför att tänka igenom varför och hur vi gör våra aktiviteter. Vi kan göra nästan vad som helst i Scouterna så länge det bygger på programmet (scoutmetoden, målspåren osv.). Det finns sällan patentlösningar som fungerar i alla sammanhang och efter alla förutsättningar. Genom att tänka

igenom varför och hur ni genomför en aktivitet i Scouterna bidrar ni på bästa sätt till att scouterna utmanas på sin nivå och efter sina förutsättningar. Det kan exempelvis handla om på vilket sätt ni delar in i patruller, varför en hajk är upplagd som den är eller vilka symboler ni använder. Scoutprogrammet ger dig stöd i att göra medvetna val. Programmet består alltså av varför, hur och vad. Varför är syftet med att vi gör en speciell aktivitet, helt enkelt på vilket sätt scouterna kommer att växa som individer. Programmet innehåller 14 målspår som beskriver hur vi vill hjälpa barn och unga att utvecklas i Scouterna. Målspåren är till för att hjälpa dig som ledare att veta vart du ska sikta.

ur varför & h

vad

Läs mer om målspåren på sidan 78. Det andra ordet, hur, handlar om vår pedagogik, scoutmetoden. Scoutmetoden består av sju delar och innehåller allt ifrån ett system för att jobba med små grupper (patruller) till ett sätt att jobba med symboler och en egen lag fylld med goda värderingar. Du kan läsa mer om scoutmetoden på sidan 136. När vi har med oss målen (varför), och hur vi ska lägga upp det vi gör, kan vi utifrån det skapa roliga och utvecklande aktiviteter, alltså vad vi gör med våra scouter.

Aktiviteter i ett sammanhang

I Scouterna kan man göra en massa olika saker och allt vi gör tillsammans med scouterna ingår i programmet. Både att laga mat på lägret och att vara med på scoutkårens årsmöte är en del av programmet och bidrar till scouternas utveckling. I Scouterna får alla testa och lära sig genom att göra, genom aktiviteterna som görs i sitt naturliga sammanhang. Det kan handla om att lära sig att sätta upp ett stormkök och laga mat när det är dags att äta eller att öva demokrati genom att vara med på årsmötet.

Psst!

Vi har sjysta värderingar Vi är engagerade Vi kämpar för en bättre värld Vi har roligt tillsammans

Aha! Var finns det tips på aktiviteter? Sök på www.aktivitetsbanken.se, titta i böcker på olika teman, se efter vilka spel och aktivitetsboxar som finns i Scoutshopen. Och glöm inte att prata med andra ledare och att planera tillsammans med scouterna.

Scouting, vad är det?

Vad består programstödet av?

I den här boken hittar du stöd och tips på en övergripande nivå, men programstödet består också av mycket mer. För scouterna finns böcker för varje åldersgrupp som är tänkta att ge inspiration och att stärka känslan och identiteten av att vara scout. Tillsammans med scouterna kan du och dina ledarkollegor få uppslag och idéer att bygga vidare på. På Internet finns Scouternas egen aktivitetsbank, www.aktivitetsbanken.se. Det är en databas fylld med tips på kompletta aktiviteter, allt från ceremonier och lekar till längre aktiviteter. Alla aktiviteter är kategoriserade så att du lätt kan söka utifrån målspår, åldersgrupp och andra variabler. Här kan du både hitta inspiration och tipsa andra om bra övningar och aktiviteter. I Aktivitetsbanken finns också förslag på kompletta terminsprogram. Successivt kommer också olika typer av temamaterial att tas fram, både nationellt och interna-

tionellt. Det kan vara allt från diskussionsunderlag eller material som fokuserar på en särskild fråga till regelrätta aktivitetstips. I scoutshopen och på www.scout.se hittar du det senaste. Där finns också åldersspecifika material som ger dig som ledare stöd i frågor speciellt för den åldersgrupp du jobbar med. Det anordnas kontinuerligt olika former av utbildningar som vänder sig till dig som scoutledare och er som scoutkår, håll utkik efter vad du är intresserad av. På sidan 58-59 får du tips om hur du kan utvecklas som ledare, och på sidan 60 hittar du information om Scouternas Ledarskapsakademi. Scouternas märkessystem, som är ett av verktygen i programmet, kan du läsa mer om på sidan 186, på www.scout.se och i andra material. I Scouternas programförklaring hittar du som vill dyka djupare i ideologiska frågor bakgrunden till programmet. Programförklaringen är den teoretiska grund som programmet vilar på och passar också för den som vill tänka mer grundligt kring programfrågor, till exempel under en kurs eller för att formulera målsättningar för ett läger.

Vanl iga o program rd i met Precis s om i an dra sam Scouter ma n ha n na v issa g fin or sätt. Hä r komm d som används ns det i er defin p å sp e c ”scouto it io iella rd” som används ner av någ ra och i öv i ledarb rig t pro oken g ra m ma S co u teria barn oc tprogramm l: h u ng a e t vä nd me sk river scout llan 8 och 25 å er sig t il l r och n ä menar v akt iv de r vi i en li v uxen s prog rammet. S person som ta om led r co u t Ett led er barn och un ledare är en g a d om rte ledare s om jobb am är t vå ell sg r upper. er flera ar t il lsa scouter. scoutmm E scouter n patrull är ans med samm a som job en g r up po ba r t id, och en pat t il lsammans u m 5 – 8 rulled nder en har utse läng tts att v are är a e r n a scout so re le d En av a r e f ö m rs delni ng är e in pat r u ll. n större g r upp s om

sam lar fl er Beg repp a pat r u ller i sa m ma å et ålder ld sg någon a v de fem r upp använder ersgrupp. v i för at g r upper indeln in t ben ä m g so na upptä består av, det v m Scouternas å ldersckars il l säga s cout, utman ävent pårarscout arsco y , r u arsco t o ch rov S co u t ut, e k r å s r c är den lo out. av pat r u lle ka och som r och/eller avd la fören ingen som bes eln o tår nan org ckså kan vara t ingar med sco an isat io uter ätt kopp n la . Scoutk s co u t d t il l en å re fö a som sam rbund , som n är i sin t ur m ne d i et t är en rik lar mån ga scou stäckan organ is tkår de f at io (med sto n använder v i er. För att besk ören ing främst o riva vår rt S), m en iblan r När sc d också det Scouter outer na s co u t na stä llet p rö å person (med litet s) a nvänds relsen. er som s deltar i verksam yftar v i i heten.

Scouting, vad är det?

Scouternas värderingar

Scouterna är en modern ungdomsrörelse som gör unga redo för livet genom en rolig, meningsfull och utvecklande fritid. Alla scouter i Sverige är anslutna till Svenska Scoutrådet. I Scoutrådets stadgar står det att syftet är ”att möjliggöra för unga människor att utvecklas till ansvarsfulla världsmedborgare utifrån de värderingar som uttrycks i scoutlagen och scoutlöftet” (Svenska Scoutrådets stadgar 2009). Men vad innebär de här värderingarna egentligen? Ett sätt att uttrycka dem är att använda sig av rubrikerna här till höger.

Kommunicera mera

Scouterna gör unga redo för livet genom äventyr, gemenskap, internationella möten och värdebaserat ledarskap. Använd dig gärna av det här budskapet eller någon variant av det när du berättar om vad ni gör. Mer tips för hur ni kan jobba med kommunikation finns på www.scout.se.

Vem får vara med?

Alla som ställer upp på scoutings värderingar är välkomna i Scouterna, men det finns en skillnad mellan att vara scout och att vara ledare. Eftersom scoutings syfte är att hjälpa unga att utvecklas är barn och unga upp till 18 år välkomna oavsett värderingar. Ledaren ansvarar då för att hjälpa scouterna att utvecklas i riktning mot scoutings värdegrund. Som vuxen i Scouterna måste du därför stå bakom Scouternas stadgar och grundvärderingar.

Vi har ingen avbytarbänk. Vi har plats för alla i laget. Scouterna jobbar i den lilla gruppen där var och en får synas och utvecklas i en drogfri miljö. Vi är sjysta kompisar.

Vi har ett stort hjärta. Scouterna är öppet för alla barn och unga. Vi visar varandra hänsyn och respekt.

Vi möts i världen. Vi lär känna varandra och verkar för fred. Scouterna finns i hela världen. Vi är alla olika men ändå lika.

Vi brinner. Vi vill ha en bättre värld. Scouterna engagerar sig för rättvisa, miljö och medmänsklighet. Vi bryr oss både lokalt och globalt.

Vi leder som vi lär. Vi uppmuntrar unga att leda. Scouterna satsar på ledarskap där värderingarna utgör grunden. Vi leder för framtiden.

Vi gör det i skogen. Vi har naturen som vardagsrum. Scouterna skapar utmaningar som lockar till samarbete och lösningar. Vi ser inga hinder.

a stödVi söker. Vi söker vägar i livet. Scoutern tro. och ing men efter nde söka sitt i jer unga Vi låter alla välja själva.

Vi vill ha fler ungdomsgäng. Vi tror på oss själva. Scouterna är viktiga för unga nu och i framtiden. Vi ska bli fler.

Scouting, vad är det?

Åldersindelning i Scouterna Scoutprogrammet ger stöd för scoutverksamhet mellan 8 och 25 års ålder i fem olika åldersgrupper. Indelningen är gjord med tanke på barns och ungas utveckling och de utmaningar som de ställs inför. Eftersom barn och unga utvecklas i olika takt finns en flexibilitet inbyggd i åldersindelningen för att stödja detta. I scoutkåren kan ni anpassa indelningen så att den möjliggör bästa utvecklingen för scouten efter individens, gruppens och kårens förutsättningar.

Scoutprogram från 8 till 25 års ålder

Själva scoutverksamheten börjar från 8 års ålder. Först då kan man på ett effektivt sätt jobba med scoutmetodens alla delar och som en helhet. Redan innan 8 års ålder har säkert många scoutkårer viss verksamhet, till exempel prova-på-verksamhet eller friluftsdagar. Alla åldersgrupper skiljer sig naturligtvis från varandra, men för de äldsta, 19 till 25 år, blir detta extra tydligt och den lokala scoutkåren behöver inte vara den självklara hemvisten. En del scouter har börjat studera på annan ort eller börjat jobba, eller engagerar sig på nationell eller internationell nivå. Många är ledare för yngre scouter, medan andra passar på att utveckla sitt ledarskap och genomföra projekt inom ett speciellt område eller nätverk tillsammans med roverscouter från

annat håll. Efter 25 års ålder ger utbildningar, ledarmaterial och ledarträffar gemenskap och utveckling och inte längre programmet i sig.

Namnen – hur kan vi använda dem?

Namnen på åldersgrupperna symboliserar en inre och en yttre resa som speglar scoutens personliga utveckling. Åttaåringarna i Scouterna har hittat ett spår och följer det vidare mot nya upptäckter. Äventyren blir allt större och scouten utmanar successivt både sig själv och andra i allt större utsträckning innan vandringen går vidare mot okända mål allt längre bort. Spårare, upptäckare, äventyrare, utmanare, rover. Använd er gärna av och inspireras av namnen när ni skapar teman, patrullnamn, symboler och ceremonier för och tillsammans med era scouter. Spinn vidare på kända äventyrare, vad en typisk upptäckare alltid borde ha med sig, vad man gör när man utmanar något och så vidare.

Unika profiler

Nedan presenteras varje åldersgrupp med en färg, ett typsnitt och en symbol till stöd för den som vill. Det är en del av den grafiska profilen för varje åldersgrupp, använd gärna färgerna och symbolerna när ni gör inbjudningar till hajker och läger eller pro-

gram för scoutmötena för att skapa en helhet och en ”identitet” för respektive åldersgrupp. De grafiska elementen finns att ladda ner från aktivitetsbanken eller www.scout.se och visar på det unika i varje åldersgrupp och bygger vidare på kärnorden. I arbetet med att ta fram namnen för åldersgrupperna frågade vi många scouter och scoutledare vad som är det speciella med barn i just den åldersgruppen och vad de anser att Scouterna kan förmedla. Slutsatsen av det finns bland annat som kärnord för varje åldersgrupp nedan. Ha dem i bakhuvudet och fundera på vad ni förmedlar till era scouter. Namnen är också valda för att fungera med eller utan ändelsen -scout. Spårare eller spårarscout, äventyrare eller äventyrarscout, båda fungerar och alla är vi naturligtvis scouter. För att underlätta för internationella kontakter och utbyten finns också ett officiellt engelskt namn för varje åldersgrupp.

Övergångar mellan åldersgrupperna

Det kan vara läskigt att få nya kompisar och ledare när det är dags byta åldersgrupp. Tänk på att försöka göra övergången så bra och trygg som möjligt för scouterna. Prata i god tid om vad som händer i nästa åldersgrupp och bygg upp en förväntan för vad som ska komma. Se till att scouterna vet vilka som kommer att byta grupp och låt dem lära känna de nya ledarna. Hitta på aktiviteter med de äldre scouterna så att de lär känna varandra. Jobba gärna med mentor- och fadderskap för att öka tryggheten (läs mer om mentorskap på sidan 182). Fundera på när det är bäst att byta åldersgrupp, är det samtidigt som scouterna byter klass i skolan eller är det bättre att byta mitt under ett läsår eller en termin? Se också till att de som kommer till en ny åldersgrupp känner sig välkomna och snabbt känner en tillhörighet i patrullen. Ledarskapet fungerar olika på olika håll. Ibland följer samma ledare en patrull hela vägen från spårarscout och uppåt och på andra håll specialiserar sig en ledare på en åldersgrupp. Fundera på vad som passar er och era förutsättningar bäst.

De färge r och sy m boler som åldersgru vi använ pperna k der för d a n tolkas e olika tankarna på olika till någo sätt. Grö t sp ir duktig p n a t för n d e o ch grönsk å att spå ra och v ande. Rä isar väg ven är Den blå för de y färgen g ngsta sco er utry m kan sam uterna. me för n tidigt ass y a upptä ocieras ti ckter oc ljus i mö ll vatten h rk ret oc . Ficklam h ger utr pan sprid y mme fö Orange a e r r nvänds o ny a upptä fta för v ckter. avstånd arning, sy oavsett ä ns från lå ventyr, o Sy mbolen ch passa ngt kan ses r äventyra so m rscoutern ett flamm av en eld a. stad . ande berg eller en Mörk rosa d e l eller närm uppstudsi are bestä g färg so mt mage nta, är e m provoc nen sy m n erar och boliserar utmanar. n ågon som Megafo allvar. vill höra s och bli tagen på Gult vis ar på en m og e n o associera ch utvec s till till klad sm exempel ak och k sig scouti citroner. an ng i hjärt Roversco a t o uten tar c världen. h visar p till å g em e n skapen i hela Alla sy m bolerna bildar en som visa helhet ge r på ett nom flam brinnand e engage man mang.

Psst!

Exempel – övergångshajk På många håll har man en kväll i slutet av terminen innan det är dags att byta från en åldersgrupp till en annan (eller på sommarlägret mellan de två åldersgrupperna) då scouterna får testa att vara i den nya avdelningen och lösa en uppgift tillsammans. Ibland kallas detta för brouppgift. Det kan göra att det känns lite tryggare när bytet väl kommer. S:ta Maria Scoutkår i Stockholm har tagit brouppgiften till en ny nivå genom att genomföra den som en kårhajk efter de två första scoutmötena på hösten. Hajken inleds med att alla avdelningar har sitt eget program med sina vanliga ledare. I samband med ett gemensamt lägerbål lämnar varje avdelning platsen i åldersordning. De som ska byta åldersgrupp stannar kvar när hans eller hennes ”gamla” avdelning går från platsen och följer med sin nya avdelning på ett ljusspår till deras hajkplats. Från och med den kvällen har scouterna bytt åldersgrupp. Under resten av hajken genomförs programmet med den nya patrullen och scouterna lagar mat, sover tillsammans med och lär känna de nya kompisarna och ledarna. Samtidigt finns tryggheten i de gamla vännerna och scoutledarna alldeles intill.

Scouting, vad är det?

Aha!

Barn och unga utvecklas i olika takt, för att stödja detta finns en flexibilitet i åldersindelningen. Tanken är att scouten är spårare i två år, upptäckare i två eller tre år, äventyrare i tre eller fyra år och utmanare i tre eller fyra år. Med andra ord blir scouterna äventyrare det år de fyller 12 eller 13 år och utmanare det år de fyller 15 eller 16. Fundera på vad som passar bäst för era scouter.

Spårarscout

Upptäckarscout

Ålder: 8–10 år Engelskt namn: Tracker Scout

Ålder: 10–12 år Engelskt namn: Discoverer Scout

Nyfikenhet • Prova Natur • Fantasi • Roligt

Våga • Samarbeta • Vilja Lösa problem • Omvärlden

Spårarscouten går oftast i årskurs 2 och 3 i skolan. I den här åldern har barnen fått ganska god kontroll över sin kropp, som har blivit betydligt starkare och mer koordinerad än i förskoleåldern. De kan oftast knyta skor och rita föreställande och har kontroll på sin finmotorik när det gäller att till exempel sy. I Scouterna har spårarna fått upp spåret på något nytt och vågar sig därför utanför hemmiljön med stort mod och med upptäckarglädje. De lär sig bäst genom att göra, och med kompisarna i Scouterna får de göra saker på riktigt, i sitt rätta sammanhang. Spårarna utvecklas genom uppdrag och äventyr med ett tydligt stöd av vuxna. De skapar kontakter utanför skola och familj, med jämnåriga, äldre och vuxna genom Scouterna. Spårarna utvecklas och får allt lättare att reflektera över vad de varit med om och vad som har hänt. Fantasin sprudlar och genom hajker och äventyr är det lätt att leva sig in i andra världar. När det är dags att gå vidare mot upptäckarna är spårarna redo för större utmaningar.

Upptäckarscouten går oftast i årskurs 4 eller 5 i skolan. I den här åldern sker en kraftig utveckling mot större självständighet. Upptäckarscouten kan ta vara på sig själv i betydligt större utsträckning än yngre scouter. Många av barnen i den här åldern har inte längre någon barntillsyn (till exempel fritids) på eftermiddagarna utan ser efter sig själva. De träffar ofta kompisar eller intresserar sig för fritidsaktiviteter på egen hand, och klarar av att fatta de beslut som krävs för att lösa de praktiska problem de möter. I upptäckaråldern kan det vara stora skillnader mellan tjejer och killar, men i Scouterna får alla utrymme att utvecklas på sina villkor. Många upptäckare brinner för omvärlden och i Scouterna engagerar de sig i samhället tillsammans på ett konkret sätt. Upptäckarna testar olika roller och utmanas att ta plats genom äventyr och upplevelser. 10–12-åringar lever sig gärna in i berättelser och friluftslivet fyller en viktig roll. Upptäckaren möter både äldre och yngre scouter och har redan prövat att ha naturen som vardagsrum när det är dags att bli äventyrare.

Äventyrarscout

Utmanarscout

Roverscout

Ålder: 12–15 år Engelskt namn: Adventurer Scout

Ålder: 15–19 år Engelskt namn: Challenger Scout

Ålder: 19–25 år Engelskt namn: Rover Scout

Medvetenhet • Respekt Friluftsliv • Patrullen • Möten

Engagemang • Reflektera Nätverk • Internationellt • Gemenskap

Gränslöshet • Redo • Utveckla Ledarskap • Lyssna & stötta

Äventyrarscouten går oftast i årskurs 6, 7 och 8 i skolan. De flesta ungdomar går under den här tiden igenom puberteten: en stor kroppslig förändring från barn till vuxen. Självkänslan kan påverkas starkt av den kroppsliga utvecklingen och oron över att inte ”vara normal” är ofta stor. I den här åldern är gruppen oerhört viktig och i patrullgemenskapen testar scouterna olika roller, möter svårigheter och övervinner hinder tillsammans. Ungdomarna kan nu i mycket större utsträckning föreställa sig abstrakta problem i huvudet och lösa problem genom att väga flera olika alternativ mot varandra. I Scouterna utmanas äventyrarna i patrullen till nya möten och friluftsliv i allt större sammanhang. Tillsammans reflekterar de över sin och andras insats. Symbolerna och ceremonierna skapar en känsla och en gemenskap. Äventyrarna bestämmer mycket själva och delar egna upplevelser med sina patrullkompisar samtidigt som ledaren ofta är närvarande och delar många upplevelser. Äventyrarna funderar på framtiden och i Scouterna får de stöd genom att se saker ur olika perspektiv, ta ställning och engagera sig i större samhällsfrågor. Många äventyrare får uppleva häftiga scoutaktiviteter i nationell och internationell miljö.

För utmanarscouterna, som oftast går i årskurs 9 och på gymnasiet, har fokus i livet skiftat. Från att familjen har varit viktigast tycker utmanaren ofta att kamraterna och att vara en del av en grupp är det som räknas och där fyller scoutgemenskapen ofta en central roll. Sökandet efter en egen identitet gör att många prövar flera olika roller och grupper innan de bestämmer sig för vad som passar dem. Under ”prövotiden” definierar man sig själv utifrån attribut som klädstil och musiksmak, men även utifrån värderingar som ofta ser olika ut i olika grupper. Sökandet efter identitet handlar om en mängd olika ställningstaganden på livets alla områden – sexuell identitet, religiös identitet och politisk identitet är bara några. I Scouterna ställs utmanarna inför större uppgifter i ett allt tydligare internationellt sammanhang. Scouterna provar på vuxenrollen och alla får utrymme att testa och hitta sina roller. I utmanarscouterna får alla ta stort ansvar samtidigt som det är okej att få vara barnslig eller bara vara. Utmanarna får möjlighet att pröva ett avancerat friluftsliv och engagera sig djupt i samhällsfrågor.

Som roverscout präglas livet av val. De flesta går i dag ett treårigt gymnasieprogram och tar studenten i början av roverscouttiden eller i slutet av utmanaråldern. Många ströjobbar med osäkra framtidsplaner, andra börjar studera på annan ort och de flesta flyttar från sina föräldrar. Livsvalen och de oundvikliga uppbrotten från kamrater och familj kan vara besvärliga för många att hantera. Arbete i projektform tillsammans med andra roverscouter, där scouterna själva utformar och genomför sina aktiviteter, passar 19–25-åringarna perfekt. Då får de möjlighet att använda sin kreativitet samtidigt som gruppens trygghet finns till hands. För många roverscouter är det värdefullt att kunna ha kvar kontakten med sina gamla scoutkompisar. Många intresserar sig för specifika frågor och tillsammans med nya eller gamla vänner hittar scouten möjlighet att engagera sig och brinna för olika saker. Tillsammans kan man till exempel bilda nätverk med andra som intresserar sig för samma frågor. I 19-25-årsåldern är förmågan till logiskt tänkande fullt utvecklad och kreativitet och idérikedom är på topp. I den här åldern tar man ofta tar större risker och utmanar sig själv mer än man gör senare i livet, på gott och ont. Roverscouten vandrar vidare genom att söka egna projekt och stötta andra i deras utveckling. Hon eller han har en mentor i eller utanför Scouterna, som stöd i sin utveckling.

Att vara scoutledare

Att vara Scoutledare

Att vara scoutledare

Att vara

scoutledare

Motivet till varför vi är scoutledare varierar. Många ledare har Ledarskap och scoutledarskap Att vara scoutledare handlar i första hand om att själva varit scouter och tycker att scoutledarskapet är en självklar genomföra en så bra scoutverksamhet som möjligt fortsättning. Andra har kanske upptäckt scouting genom sina barn och insett hur roligt det är att se barn och unga utvecklas. En undersökning som gjordes 2007 visar att de allra flesta blir scoutledare för att de uppskattar gemenskapen och friluftslivet. På tredje plats kom intresset för att arbeta med barn och unga. Andra starka drivkrafter är att vilja bidra till en alkoholoch drogfri miljö för unga människor, och möjligheten att sprida sin tro.

Hmm? Varför är du scoutledare? Vad är det roligaste med att vara scoutledare?

Scouternas uppgift är att ge unga en möjlighet att växa som människor. För att kunna ge våra barn och ungdomar trygghet och självkänsla måste vi ta reda på hur vardagen ser ut för dem som är unga i dag och sedan jobba med de frågor som engagerar dem. I Scouterna finns alla möjligheter till just det. För att engagemanget i Scouterna ska vara så roligt och givande som möjligt, fundera på vad det är du vill göra. Förutom ledare behövs också vuxna i andra roller. Har du inte möjlighet att engagera dig regelbundet kan du i stället göra punktinsatser. Det kan handla om allt från att följa med på ett läger till att hjälpa till med ekonomin eller vara med och rusta upp en scoutstuga. Eller att vara med på vartannat eller vart tredje möte. Det allra viktigaste är nog det som Jenny Kindgren säger i intervjun på sidan 208: ”Har ledarna kul och får göra det de tycker mest om så kommer verksamheten att bli bra och barnen och ungdomarna kommer att strömma till!”

tillsammans med scouterna i din grupp. Men vad är det som är unikt med just scoutledarskapet? En chef eller ledare för ett företag fokuserar ofta på slutmålet, leveransen. Att se sina medarbetare och hjälpa dem att växa kan vara en strategi för att nå målen eller kanske bara en positiv bieffekt. För den som är scoutledare står barn och ungas utveckling i fokus. Möjligheten att få scouterna att växa är viktigare än att ni lyckas genomföra uppgiften helt korrekt. Det spelar egentligen ingen roll om scouterna övernattar i trädgården hemma eller på ett läger i Argentina så länge de utvecklas och lär sig nya saker. I takt med att scouterna växer – både på längden och som individer – förändras också din roll som ledare i och med att scouterna själva tar allt mer ansvar. Mer om det kan du läsa i avsnittet om scoutmetoden på sidan 132. Det som är speciellt med scoutledarskapet är också att ledarskapet baseras på de värderingar som du hittar i scoutlagen, alltså ett värdebaserat ledarskap. I praktiken innebär det att ge alla scouter utrymme att växa, se dem, och att skapa ett positivt klimat där alla känner sig hemma, oavsett bakgrund. I scoutmetoden lyfts ledarskapet fram som stödjande och lyssnande. Det innebär att verkligen ”lyssna” på scouterna – inte bara på vad var och en säger utan också på stämningen i gruppen. (Mer om stödjande och lyssnande ledarskap på sidan 140) Tillsammans ger ni i ledarteamet gruppen stöd för att de tillsammans ska kunna utföra uppgifter och samtidigt kunna ta hand om varandra och inte kränka någon i gruppen.

Hmm? Hur gör ni för att skapa ett tillåtande klimat i ert ledarteam? Hur hanterar ni konflikter?

En del av ett team

Att vara ledare för scouter kräver förstås en del av dig, men för den tid du lägger ner får du också oerhört mycket positivt tillbaka. Ofta tycker barnen och ungdomarna att det är kompisarna som är roligast med Scouterna. Ett engagemang i scouterna är också ett sätt för dig som vuxen att träffa nya vänner. Som ledare är du aldrig ensam. Du är en del av ett ledarteam som tillsammans kan mycket mer än var och en för sig.

Hur delar ni på uppgifterna?

Ledarskap kräver både övning och reflektion. Som scoutledare kommer du garanterat att göra misstag ibland men det viktigaste är att försöka lära sig av misstagen. Genom att reflektera, lära sig mer och våga pröva igen utvecklas vi både som ledare och människor. Ta hjälp av dina ledarkollegor, våga fråga och våga diskutera. Att ha ett tillåtande klimat i ledargruppen är oerhört viktigt för att vi ska våga riskera att göra fel och att våga prata om våra misstag.

Aha! När vi använder begreppet värdebaserat ledarskap syftar vi på en ledare som är medveten om sina egna värderingar och hur de relaterar till scoutings värderingar. Ett värdebaserat ledarskap handlar också om att leva som man lär, att stå upp för sina värderingar och agera utifrån dem i vardagens alla beslut som en god förebild.

Att vara scoutledare

Hmm?

Det är ofta roligare att genomföra något om man har fått komma med idéer eller har planerat en del av programmet själv. Varifrån hämtar du och dina scouter inspiration?

Tips och frågor för ledarteamet

• Jobba med relationerna, ha roligt tillsammans! Det som karaktäriserar en framgångsrik kår är bra stämning och att ledarna har en social samvaro tillsammans. Varför inte åka på hajk tillsammans, eller ha intern teambuilding? • Enligt Katarina Djäken, utvecklingskonsulent i Svenska Scoutförbundet, är de köns- och åldersblandade ledarteamen de som fungerar bäst. Men hur rekryterar man kvinnliga ledare om alla befintliga ledare är manliga, och tvärtom? • Scouternas vill nå ut till fler etniska, religiösa, kulturella och sociala grupper. Men för att göra det måste vi också rekrytera ledare ur dessa grupper. Hur gör vi det?

Att hantera konflikter

Som oftast när flera personer ska arbeta tillsammans, händer det att vi har olika åsikter. Att ha olika roller och synsätt i en grupp är bara bra, det gör att gruppen utvecklas och leder till nya kunskaper. Men att vi är olika betyder också att konflikter kan uppstå. Ofta ligger det besvikelse och missförstånd bakom en konflikt. Vi kanske har förväntningar på varandra som inte stämmer överens med verkligheten. Att vara tydliga med vad var och en vill och kan göra, och bestämma vem som är ansvarig för vad, är ett bra sätt att undvika irritation. Det kan också vara en trygghet att veta att konflikter är naturliga. Förr eller senare uppstår det konflikter i alla grupper. Rätt hanterad är en konflikt en möjlighet till utveckling. När en konflikt har uppstått är första steget till en lösning att börja prata om det. Det vi sopar under mattan är borta för stunden, men blir till slut till ett helt berg som kan kännas oöverstigligt. I en konflikt är det lätt att blanda ihop sak och person. Om du inte gillar en persons åsikt kan det leda till att du får för dig att du ogillar personen. Försök att prata med varandra utan att anklaga och om det

Förr eller senare uppstår det konflikter i alla grupper. Rätt hanterad är en konflikt en möjlighet till utveckling. Patrik Hedljung, Scouternas Ledarskapsakademi

inte hjälper, eller om konflikten är för stor, ta in en person utifrån som kan hjälpa till att ge perspektiv. Det kan vara kårordföranden eller en helt utomstående person. Det är viktigt att inte se det här som en prestigeförlust. Det är mycket lättare för någon som inte är part i målet att hjälpa till. Sist men inte minst – glöm inte bort att ha roligt tillsammans. Om ni har roligt är chansen stor att scouterna också har roligt.

Föräldrakontakten

Den som lämnar sin åttaåring till Scouterna vill förstås veta vad ni gör och hur verksamheten fungerar, samtidigt som de förmodligen vill veta vilka ni ledare är. Den naturliga kontakten med föräldrarna till de yngre scouterna är när de lämnar och hämtar sina barn till och från scoutmötet. Hälsa på föräldrarna när de kommer, presentera dig och försök skapa kontakt. Scouterna kan också vara med och planera aktiviteter som föräldrarna bjuds in till. Ett annat sätt är att involvera föräldrarna i julbasaren eller valborgsfirandet, eller något annat som ni arrangerar. Många kårer har föräldramöten en gång per termin, eller en gång om året, då föräldrarna kan få information om vad som planeras framöver. Ibland har man också särskilda möten inför övernattningar och läger. Ju mindre barnen är, desto tätare är föräldrakontakten generellt. Fundera gärna tillsammans i ledarteamet på vad det är för kontakt ni vill ha och hur ni kan fördela ansvaret. Vad är viktigt att informera om? Hur informerar ni på bästa sätt? Fråga föräldrarna om de tycker att de fått den information de vill ha och vad de tycker om verksamheten. Många föräldrar engagerar sig gärna i Scouterna och kan vara en bra resurs på läger eller övernattningar. Se till att de får lagom ansvarsfulla uppgifter och att de kommer med i gemenskapen – och glöm inte att visa uppskattning för att de är där.

Kontakten med föräldrarna är också viktig för att ni som ledare ska få veta mer om barnen och ungdomarna. Finns det allergier, sjukdomar eller annat som ni behöver känna till? När det händer något utöver det vanliga är det extra viktigt med information. Om en scout skär sig på kniven, eller ramlar och får skrubbsår, behöver föräldrarna få veta vad som hänt, även om det inte handlar om några större blessyrer. Om föräldrarna får information om vad som hänt och hur det hände, känner de sig trygga i att låta sina barn vara med i Scouterna.

Att vara scoutledare

En vuxen som lyssnar och stöttar

Scoutrörelsens ambition är att scouterna, från spårare och uppåt, ska vara delaktiga i så många beslut som möjligt. Det innebär att scoutledarna planerar verksamheten i samråd med scouterna, men också att scouterna kan skriva en motion till årsmötet i scoutkåren eller förbundet. Genom att lyssna på och stödja dina scouter leder du dem igenom de olika beslut som de behöver ta för att skapa sitt eget program, helt enligt scoutings syfte. Det här är förstås inte samma sak som att alltid låta scouterna göra vad de vill. Din uppgift är att ge dina scouter de allra bästa förutsättningarna för att lyckas leda sig själva.

Hur gör jag, vad ska jag tänka på?

Det finns några saker som är viktiga att tänka på, särskilt i en ny grupp med scouter där många kanske varken känner varandra eller dig som ledare. Då har du som ledare en viktig roll genom att skapa trygghet i gruppen. Det kan du göra genom att se till att alla vet vad som ska hända, att de vet var toaletten finns och vilka regler som gäller. Det gör du också genom att hälsa på alla och se till att alla känner sig välkomna. Att ha återkommande ceremonier är ett annat sätt att skapa grundtrygghet (läs mer om det på sidan 144). Alla människor har ett behov av att bli sedda och bekräftade. Som ledare är din uppgift att ge

positiv feedback och hjälpa scouterna att bygga på det som redan fungerar. Berätta för scouterna när de gjort något positivt, ge beröm och var gärna konkret. Din roll som scoutledare förändras i takt med att scouterna blir äldre och när de börjar känna sig tryggare kan du låta dem ta allt större ansvar. Men kom ihåg att även om 15-åringarna verkar klara sig själva så behövs du fortfarande där som stöd och trygghet, och det är alltid du som har det övergripande ansvaret. Det blir inte enklare bara för att scouterna själva tar mer ansvar, men din roll som ledare förändras. När scouterna blir äldre är det också viktigt att inte falla i ”kompisfällan”, utan att fortsätta att vara ledare. Det här är särskilt viktigt att tänka på om du som ledare bara är några år äldre än dina scouter. En scoutpatrull är som vilken grupp ungdomar som helst med ett gemensamt intresse. Att ha gemensamma mål och att samma människor gång på gång har varaktiga, regelbundna möten där de träffas, är några av villkoren för en gruppbildning. Men patrullen ger ofta scouten så mycket mer, eftersom man samarbetar under en längre tid. Alla har sin roll och man löser uppgifter tillsammans. I alla grupper behöver man kunna känna samhörighet och det är viktigt att kunna skapa en vi-känsla för att kunna känna samhörighet med gruppen – ”vi i patrull Ugglan”. I en fungerande grupp kan vi dra nytta av de olika färdigheter och kunskaper som finns för att klara uppgifter gemensamt. Rollfördelningar sker i nästan alla grupper, oavsett ålder, och några standardroller brukar nästan alltid finnas representerade. Det är väldigt sällan man träffar på en grupp där alla är tystlåtna eller där alla är prydliga och duktiga. Skulle vi ta

alla som tycker om att prata och sätta ihop dem i en grupp, skulle sannolikt några byta roll och bli tysta. Eftersom alla är bra på olika saker är det viktigt att anpassa programmet så att det passar alla scouter och inte blir för ensidigt. Se till så att programmet innehåller utmaningar på alla områden. Genom att planera er verksamhet med hjälp av målspåren (läs mer på sidan 127) är det lätt att få med alla delarna och skapa ett program med aktiviteter som passar de flesta. För att läsa mer om patrullen, gå till sidan 148.

Att vara scoutledare

Vi leder som vi lär

Som ledare för barn och ungdomar får du automatiskt en roll som förebild. Oavsett vilken ledarutbildning du har kommer scouterna att se upp till dig i rollen som scoutledare och vuxen. För många barn och unga är scoutledarna också en viktig vuxenkontakt och för dem som är med länge i Scouterna blir ledarna en trygghet. För barn som har det tufft hemma, eller som har ont om vuxna förebilder i sin närhet, blir ni ledare extra viktiga. Att finnas till, se och lyssna på scouterna är en av de viktigaste uppgifterna i ledarskapet. Som scoutledare möter du barn och unga med olika bakgrund och förutsättningar och det finns ett uttalat mål att Scouterna ska nå ut till fler etniska, religiösa, kulturella och sociala grupper. Då är det förstås viktigt att lära sig hantera både inre och yttre olikheter. Det är lätt att utgå ifrån att andra är ungefär som vi själva, men det är viktigt att inte ta för givet att alla tänker, tycker och fungerar precis som vi. Om du själv inte har en funktionsnedsätt-

ning kan det till exempel vara svårt att tänka på att de tre trappstegen upp till kårstugan gör att vissa människor inte kan ta sig in. Det är lätt att hamna i en jargong när vi umgås tätt tillsammans i en kompisgrupp. Jargongen kan vara hård med ironiska skämt och grova kommentarer som är avsedda att vara roliga. Det är svårt att komma ny till en sådan grupp, och det är svårt att vara den gruppmedlem som tycker att skämten är för hårda – det gäller både vuxna och barn. Som ledare är det viktigt att visa scouterna att det alltid är mottagaren som bestämmer om ett skämt är kränkande eller inte. Då hjälper du till att bygga upp varje barns självkänsla och scouterna lär sig förstå att det är okej att lita på sina egna känslor. Ofta är det normer som styr hur vi fungerar, men det som är norm i ett sammanhang är ofta osynligt tills det är någon som bryter mot den. Som ledare är du med och skapar normen för hur gruppen fungerar och det är viktigt att du sätter gränser och tydligt visar vilket beteende som är godtagbart. Ett ogenomtänkt skämt från dig som ledare kan omedvetet ge barnen ett godkännande för ett osjyst beteende. Som Kaspra Burns skriver i boken Vi och Dom: ”En rolig historia som bygger på att smålänningar är snåla är kanske inte så kul om man är från Småland och har man dessutom fått höra det många gånger blir det inte bara tjatigt utan ibland även kränkande.” Inför därför nolltolerans för sexistiska, rasistiska, homofoba eller andra diskriminerande kommentarer och skämt.

För mig är ett bra ledarskap att man är en god förebild, att man behandlar alla lika, men framför allt att man ser till att man har roligt tillsammans. Det är något många glömmer bort på vägen. För mig är det glädjen att få hjälpa andra som driver mig. Det man ser i scouternas ögon när de har klarat en svår uppgift tillsammans värmer mig, och det är det som verkligen får mig att brinna för det jag gör. Martin Björgell i Scoutmagasinet nr 1 2009.

Yttre olikheter

Kön

ifo

k rå

Geografi

Livs

t lite ua

s Re

Män

ren het

ss”

efa

Natio

nisko

syn

“k

isk

Sex

tnin Politisk uppfat

igio

s un

ing

Rel

der

ldn

Utbi

Fam Ek

Vär

Känslo

ilj

Etnicitet

aik

Mos

Mat

ostr

f Upp

nalit

Ål

Kultur

Cermonier

Hudf

ärg

Kropp

Inre olikheter

Vad gömmer sig under ytan? Mångfald handlar om att förstå att vi kan vara olika även om vi ser lika ut, och att vi kan vara lika även om vi ser olika ut. Ett sätt att förklara mångfald är att använda bilden av ett isberg. Isberget illustrerar en människas inre och yttre olikheter. De yttre olikheterna är sådana som syns, som till exempel kön, ålder eller hudfärg. Inre olikheter är sådant som inte syns utåt. Sexuell läggning, samhällsklass, religionstillhörighet, etnicitet och nationalitet hör till sådant vi oftast inte ser utanpå, men även en människas kunskap, värderingar och erfarenheter hör till inre olikheter. När vi möter en ny människa skapar vi oss ofta en bild av henne eller honom baserat utifrån det vi kan se.

Att vara scoutledare

Fem enkla tips för att inkludera alla! Av Kaspra Burns, författare till boken Vi och Dom

1. Förklara scouting! Tänk på att alla inte är bekanta med typiska scoutord, förkortningar och begrepp. Förklara så att alla förstår, säg till exempel ”patrull, det vi i Scouterna kallar den lilla gruppen” eller ”upptäckarscout, scouter i åldern 10–12 år” om du inte vet säkert att alla är välbekanta med uttrycken. 2. Ta hjälp utifrån! Tycker du att mångfald är svårt och vill få hjälp att se mönster – bjud in någon som hjälper dig och dina ledarkollegor. Kanske finns det en kunnig konsulent i närheten eller någon annan som kan inspirera och utbilda er. 3. Ställ frågor! Om du inte vet hur något fungerar, be någon som vet förklara. Tänk på att göra det på ett öppet och nyfiket sätt, så att personen inte känner sig ifrågasatt utan förstår att du behöver veta för att kunna ge det bästa ledarskapet. Ofta finns det fler som undrar och blir glada över att du frågar. 4. Krångla inte till det! Ofta behöver vi samma sak men av olika anledningar. En muslimsk bönestund behöver inte vara krångligare än regelbundna fikapauser, en rullstolsramp gör att även barnvagnar kan komma in och en ljudbok hjälper blinda, dyslektiker och andra som inte gillar att läsa. 5. Hjälp varandra! Bestäm er gemensamt bland ledarna för att ni ska bli bättre på ett välkomnande ledarskap. Hjälp varandra genom att påminna om missar ni gör, när ni reflekterar efter ett scoutmöte eller ett läger.

Hmm? Vilka normer gäller i er scoutkår? Vilka är det som sätter normerna? Är scouterna delaktiga i att sätta normer? Hur blir normerna synliga? När är det dags att uppdatera normerna?

Att vara scoutledare

Är flickor och pojkar lika välkomna? Från början bestod Scouterna av separata organisationer för flickor och pojkar. Sedan flick- och pojkscoutförbunden i Sverige slogs ihop (läs mer om det på sidan 250) har Scouterna haft könsblandad verksamhet. I många andra organisationer, till exempel idrottsrörelsen, bedrivs ungdomsverksamhet separat för killar och tjejer. I Scouterna får alla vara med och den största delen av verksamheten är blandad. Då är det viktigt att tänka på vilka aktiviteter vi genomför och om de är lika attraktiva för killar och tjejer. Scouternas vision är att vara en rörelse som

är fri från all form av diskriminering. Att arbeta för jämställdhet mellan flickor och pojkar är en viktig del av detta. Hur ser vi till att ge både pojkar och flickor, kvinnor och män samma möjligheter och respekt?

Vänd på perspektiven

Ett sätt att möta flickors och pojkars olika behov är att aktivt arbeta för att vidga flickors och pojkars könsroller. Det här är en pedagogik som har vuxit fram inom förskolan och som passar särskilt bra för spårar- och upptäckarscouter. Syftet är att bryta traditionella könsmönster och kompensera för barns snäva könsroller. Pojkar behöver ofta träna extra på att utveckla empati, hjälpsamhet, närhet, positiv närkontakt, relationer och språk. På samma sätt behöver många flickor utveckla mod, egen vilja, initiativförmåga och att tro på sig själva. Utan att tänka på det behandlar vi ofta flickor och pojkar olika. I skolan blir till exempel flickor lätt till hjälpfröknar och pojkar uppmärksammas ofta när de gör något fel.

Hmm? Vilka scouter är det som oftast diskar? Hugger ved? Pysslar? Täljer? Eldar?

Okej! Ett sätt att som ledare uppmärk samma flickors och pojkars olika villkor är att ha samtal och övningar med scouterna. Vi vill få barn och ungdomar att göra självständiga val i relation till könsroller. För att göra det måste du som ledare skapa tillfällen att prata om vad det betyder att vara flicka eller pojke och vilka ramar det innebär. Det kan man göra i alla åldrar men det passar kanske särskilt bra för äventyrar- och utmanarscouter. Ett tips är att ta hjälp av boken Hon och Han för att diskutera ämnen eller göra övningar om till exempel makt och strukturer, medier, kroppsuppfattning, könsroller. Tips på fler värderingsövningar hittar du i Aktivitetsbanken.

Att vara scoutledare

Tips: Superscouten

Genom att låta scouterna beskriva hur en ”superscout” är får de möjlighet att reflektera över sina värderingar och vad som anses vara viktigt. Scouterna får jobba med bland andra målspåren kritiskt tänkande och egna värderingar. Be scouterna, i små grupper eller patrullvis, att rita en ”superscout” på ett stort papper. Tala om att ni vill veta allt om denna superscout: Vad har den på sig, hur mår den, vilket kön har den, var bor den, vad tycker den om förutom scouting? Det är budskapet som är viktigt här, inte hur teckningarna ser ut. Visa eller häng upp bilderna och låt patrullerna redovisa för varandra. När alla har fått berätta om sina superscouter, diskutera: • Såg ni några mönster i bilderna, något som flera hade ritat? • Är mönstret något ni känner igen i Scouterna? • Känner ni någon superscout? • Varifrån kom inspirationen till er superscout? • Är det positivt eller negativt att vara en superscout? • Hur skulle ni vilja att en superscout var? • Hur tror ni att superscouten skulle se ut om en som inte är scout skulle ha ritat? Avsluta gärna med att ta upp om det finns det något som kan kallas för en superscout? Sedan kan ni göra om övningen efter diskussionen och be scouterna rita superscouten som de vill att den ska vara. Låt dem visa upp resultatet och diskutera: • Vilka värderingar fick superscouten då? • Hur kan vi i scouterna jobba för att den bilden ska vara den första någon tänker på? Har ni inte tillgång till papper går det bra att låta var och en under en minut tänka på ordet ”superscout”. Sedan berättar scouterna för varandra om superscouten i mindre grupper innan ni har gemensam redovisning och diskussion. Fler liknande aktiviteter hittar du på aktivitetsbanken och i boken Hon och Han

Tre snabba frågor till Daggi Elehu Hur skulle du förklara jämställdhet? Jämställdhet är mänskliga rättigheter helt enkelt. I dag har vi inte jämställdhet eftersom män och kvinnor har olika förutsättningar och olika mycket makt. Vad har jämställdhet med scouting att göra? Ur ett scoutperspektiv handlar det om att kunna möta unga människor utifrån var de befinner sig. När nu samhället ser ut som det gör med olika förutsättningar för män och kvinnor har vi i Scouterna ansvar att lära oss det vi behöver i ämnet för att kunna förändra. Har du några bra tips till en scoutledare som vill jobba med jämställdhet? Det första steget är att börja se! Ett bra tips är att läsa boken Hon och Han. Den kan man både läsa själv och tillsammans med sina scouter. Prata om vår scoutkultur med dina ledarkollegor och scouter. Hur kommer det sig att många egenskaper som är positiva i Scouterna är traditionellt manliga? Att göra övningen Superscouten (finns bland annat i Hon och Han) är ett bra sätt att börja diskutera scoutkulturen. Dela upp pojkar och flickor för sig och låt dem göra saker de inte är vana vid. Om vi tänker på traditionella scoutsaker så kan det vara att tjejer får träna på att sätta upp tält och killar får träna på att laga mat och diska.

Daggi är International Commissioner – en av Scouternas två utrikesministrar. Dessutom är han engagerad i jämställdhetsarbetet inom världsorganisationen WOSM där han arbetar i en europeisk jämställdhetsgrupp.

Att vara scoutledare

Uppdelat i Mälarhöjden I de flesta svenska scoutkårer går tjejer och killar på Scouterna tillsammans. Men inte överallt. I Mälarhöjdens scoutkår har man sedan länge jobbat med könsdelad scouting. Mest av tradition och ohejdad vana, det har fungerat bra helt enkelt. I scoutkåren finns bland annat upptäckaravdelningen Insekterna och i den är det bara tjejer. När vi pratar med några av tjejerna – Clara, Sunna och Elsa – så är de överens om att det är bra att ha separata kill- och tjejgrupper.

– Vi vågar mycket mer när vi bara är tjejer, säger Clara.

Sunna fyller i och säger att det finns saker som de bara vill prata om med tjejer.

Killarnas upptäckaravdelning heter Gnagarna och när vi pratar med ett par av dem – Lowe och Christian, så säger de att det finns både bra och dåliga saker med att vara uppdelade. – En sak som är bra med det är att man kanske vill göra lite olika saker. Jag tror att killar vill göra lite mer vilda grejer, säger Christian.

Men Christian tycker ändå att det skulle vara kul att vara med tjejerna ibland, och han får medhåll av sina kamrater. Tror ni att tjejscouter gör annorlunda saker på sina möten då? – Nej, det är nog ungefär samma, säger killarna.

Men varför är det så då? – Killarna är mer våldsamma och bråkiga, säger Clara.

När killarna får fundera fritt på hur det hade varit om de var blandade med tjejerna så säger de: – Det skulle kännas annorlunda på något sätt, det skulle nog bli stökigare, säger Lowe.

Tjejerna tror att det är viktigt för killarna att visa sig tuffa. – Särskilt inför oss tjejer, säger Elsa.

Det är upp till varje scoutkår om de vill ha blandad eller könsdelad scouting, men de absolut flesta har blandade avdelningar. Åsa Trotzig, som tidigare jobbade med jämställdhet inom Scouterna, tycker inte att det går att säga att det ena sättet är bättre än det andra. – Det viktiga är att ledarna tänker på det här med hur de behandlar tjejer och killar, och vad de själva sänder ut för signaler. Att det finns en medvetenhet hos ledarna, och att man ständigt frågar sig själv varför man gör på ett visst sätt är alltså grundläggande för hur man jobbar med genusfrågor inom scoutkåren. Behandlar vi tjejer och killar likadant? Tar vi för givet att de gillar vissa saker och har svårare för andra? Att möta sina egna fördomar kan vara svårt men mycket nyttigt. Fördelen med könsdelad scouting kan vara att tjejerna och killarna inte behöver kontrastera sig mot varandra och dela upp aktiviteter i tjej- och

killgrejer. Nackdelen kan däremot vara att uppdelningen befäster synen på att det finns stora olikheter mellan könen. Återigen – det viktiga, oavsett om det handlar om blandad eller könsdelad scouting, är att ledarna är medvetna och tänker i termer av kön och könsroller. I en blandad kår kan man också testa att arbeta könsdelat vid enstaka tillfällen. Könsdelad scouting kan vara en metod där nya roller upptäcks och scouterna får ett nytt sätt att förhålla sig till sig själva och andra. Scouterna i Insekterna och Gnagarna har ganska tydliga bilder av hur tjejer och killar är, till exempel så finns det en bild av att tjejer är mer ordningsamma och lugnare än killar. Men tjejerna i avdelningen Insekterna var ganska busiga och högljudda när vi var på besök. Och tjejerna sa att de vågade mer när inte killarna var där. Det är lätt att fastna i sociala roller, men genom ett medvetet ledarskap går det att hjälpa scouterna att tänka och agera utanför normen.

Kolla! Här hittar du inspiration och tips på hur du och dina ledarkollegor på ett enkelt sätt kan jobba vidare med scouterna: •

Hon och Han. Ett diskussionsunderlag om jämställdhet i scouterna. Svenska Scoutförbundet, 2006.

• Tänk (tvärt) om! Tjejer, killar och makt, Anna Norlin, Rabén och Sjögren, 2007. • www.bevisboken.se • www.konspelarroll.org • Spela Scoutdomino, som finns att köpa på www.scout.se/shop.

Att vara en jämställd och rättvis scoutledare är en balansakt. Det gäller att se att tjejer och killar ibland har olika erfarenheter och behov. Men det är också viktigt att aldrig generalisera och att inte förstärka könsrollerna. Innan vi kommer någon vart måste var och en börja med sig själv och gå i närkamp med sina egna attityder och fördomar. Patrik Hedljung, Scouternas Ledarskapsakademi

Att vara scoutledare

Scouterna har ingen avbytarbänk

Vi är alla olika. Vi ser olika ut, vi tänker olika, vi är olika duktiga på olika saker, vi är olika utvecklade på olika områden och vi gillar och ogillar olika saker. I en grupp unga scouter är det särskilt tydligt att barn och unga utvecklas olika fort. Några spårarscouter kanske redan kan läsa och skriva bra, medan andra är alldeles i början av att lära sig. I Scouterna ska alla barn och ungdomar känna sig välkomna. Då måste vi tänka på att anpassa aktiviteterna så att alla känner att de kan vara med. På det sättet lär vi också scouterna empati och att arbeta i grupp. Det är många scouter som kan behöva ”särskilt stöd” i olika situationer. Någon kan ha svårt att läsa och skriva, någon kan bli arg fort och lätt och hamnar ofta i konflikter, någon är rullstolsburen och ytterligare någon har svår hemlängtan och behöver prata med en ledare varje kväll på sommarens läger. Försök att tänka igenom i förväg vilka situationer

som brukar bli svåra för varje scout. Då kan ni förebygga eller anpassa så att det inte behöver uppstå oväntade problem under den aktivitet ni ska göra. Barn som har svårt att passa in i andra sammanhang känner sig ofta välkomna i Scouterna. Som ungdomsaktivitet är scoutrörelsen unik på det sättet att man inte behöver kvala in till en viss grupp eller ett visst lag för att vara med. Alla som vill får vara med i Scouterna. Men alla ska inte bara få vara med – alla ska också känna att de är välkomna och att det finns förutsättningar för var och en att vara med. Alla kan bidra i patrullen och alla olika roller och egenskaper behövs. I Scouterna har vi ofta möten som är upplagda på liknande sätt från gång till gång. Det skapar stor trygghet i gruppen och är en hjälp för barn som har

svårigheter med koncentration och uppmärksamhet. De vet på ett ungefär vad som ska hända på ett möte: till exempel en inledningsceremoni, en lek, en aktivitet, en pratring och en avslutningsceremoni. Genom att göra den här strukturen tydlig blir det ännu lättare för barn i behov av särskilt stöd att vara scouter. Du kan ha mötets grova planering uppskriven eller tecknad på ett stort papper på väggen så att alla kan se den. Du kan också vara extra tydlig vid mötets början med vad mötet ska innehålla.

Ta hjälp av föräldrarna

Om du som scoutledare upptäcker att du har svårt att veta hur du ska anpassa aktiviteter för en av dina scouter, är det viktigt att du och dina ledarkollegor försöker prata med scoutens föräldrar. Prata alltid igenom saken i ledarteamet först. Be att föräldern stannar kvar en stund vid hämtningen efter ett möte, eller att ni träffas vid en annan lämplig tid. Förklara att du märkt att du har svårt att göra aktiviteter som passar scouten och förklara varför. Be om tips på vilka metoder som brukar fungera bra. Ett bra tips är att bjuda in föräldern till ett möte eller en hajk, så att ni kan samarbeta för att anpassa verksamheten så bra som möjligt. Bjud gärna även andra föräldrar vid olika tillfällen, så att inte en person känner sig för utpekad. Om du upplever att scouten riskerar att fara illa eller att göra andra illa, för att ni i ledarteamet inte har tillräckliga resurser att ta hand om scouten under en aktivitet, så kan ni ställa krav på att en förälder deltar. Det handlar ju om barnets bästa, och riskerar barnet att inte få tillräckligt omhändertagande på Scouterna är det din skyldighet som scoutledare att berätta det för föräldrarna.

”Det är många scouter som kan behöva ’särskilt stöd’ i olika situationer. Någon kan ha svårt att läsa och skriva, någon kan bli arg fort och lätt och hamnar ofta i konflikter, någon är rullstolsburen och ytterligare någon har svår hemlängtan och behöver prata med en ledare varje kväll på sommarens läger.”

Att vara scoutledare

Psst!

Om du har en scout som du vet har en viss typ av funktionshinder, försök ta reda på mer om funktionshindret antingen från föräldrarna eller från litteratur. Men det viktigaste är ändå att du försöker lära känna scouten ordentligt så att du kan förutse hur du behöver anpassa aktiviteterna i Scouterna.

Scouter med osynliga funktionshinder ”Osynliga” funktionshinder, som koncentrationssvårigheter och läs- och skrivsvårigheter, är vanliga men kan vara svåra att hantera. Ofta kallas dessa typer av svårigheter för neuropsykiatriska funktionshinder. Det kan till exempel vara adhd, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, utvecklingsstörning och dyslexi. Ungefär fem procent av alla barn och unga har någon typ av koncentrationssvårigheter, till exempel adhd. Mellan fem och tio procent har läs- och skrivsvårigheter (dyslexi). Självklart finns också de här barnen i Scouterna. Ett barn med ett neuropsykiatriskt funktionshinder har svårigheter inom vissa områden men inte inom alla. Ett barn med adhd kan till exempel ha en god begåvning och en stor empatisk förmåga, men ha så svårt att fokusera på lektionerna att hon eller han ändå hamnar efter i skolan. Det kan vara svårt att förstå varför ett barn som är så smart och har så kloka idéer inte orkar med ett helt scoutmöte utan att bli uppvarvad. Det är bra om ni i ledargruppen tillsammans med scouten och scoutens föräldrar pratar om hur ni ska benämna scoutens svårigheter i gruppen. Det är också bra att förklara för de andra scouterna vad som är svårt, till exempel genom att helt enkelt säga ”Zandra blir trött och har svårt att koncentrera sig när det blir för stimmigt. Då kan hon bli arg fort”. Det är viktigt att förklara för scouterna att vi alla har svårt och lätt för olika saker, och att du som ledare anpassar aktiviteterna så att alla kan vara med.

Neuropsykiatriska funktionshinder Adhd

Adhd betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder och är ett medfött funktionshinder. Den som har adhd har svårt att planera och strukturera sin tillvaro, har svårt att fokusera lagom mycket, är rastlös och har svårt att kontrollera sina impulser. Ofta har man svårt med arbetsminnet och tidsuppfattningen, vilket orsakar glömska. Barn och vuxna med adhd lever ofta ”här och nu” och har svårt att tänka efter före och att förutse konsekvenserna av sitt handlande. Adhd utan rastlöshet och impulsivitet (utan ”hyperaktivitet”) kallas ibland add. Ett

äldre begrepp som innefattade liknande koncentrationssvårigheter som adhd är damp. Adhd är till stor del ärftligt och numera tar många barn med diagnosen medicin. Som ledare … … fungerar det bäst om du är tydlig, strukturerad, lugn och bestämd. Korta instruktioner och många upprepningar kan behövas.

Aspergers syndrom

Aspergers syndrom är en typ av autismtillstånd. Andra diagnoser inom autismspektrat är autism, autismliknande tillstånd och högfungerande autism. Gemensamt för dessa diagnoser är svårigheten att sätta sig in i hur andra människor tänker och känner. Barn och vuxna med Aspergers syndrom har ofta svårt att intuitivt förstå hur andra människor menar, förstå bildliga uttryck, ironi, vita lögner och underliggande meningar i det man säger. Barn och vuxna med Aspergers syndrom kan ha omfattande specialintressen som de kan fokusera enormt mycket på. Som ledare … … måste du vara tydlig och väldigt konkret när du berättar vad barnet förväntas göra. Ofta behöver du berätta saker för scouten som andra förstår av sig själva, till exempel hur en lek utvecklas eller varför vi gör rollspel. Barn och ungdomar med Aspergers syndrom mår bra av att ha samma rutiner från gång till gång och kan ha mycket svårt att förstå varför förändringar sker.

Tourettes syndrom

Tourettes syndrom innebär att man har motoriska och vokala tics över längre tid, och att dessa tics innebär ett lidande och ett funktionshinder för individen. Motoriska tics är till exempel blinkningar, ryckningar, knyckningar på nacken, knäckande med fingrar och leder, men även mer sammansatta rörelser som hopp eller viftningar med armar. Vokala tics kan vara allt från harklingar, fnysningar, inandningar och mindre läten till hela ord som kan vara fula och grova. Ofta hänger Tourettes syndrom ihop med adhd. Barn med Tourettes syndrom är ofta mycket impulsiva och tycks ofta göra ”tvärtom” mot det som förväntas.

Som ledare … … behöver du se till att hon eller han inte blir utsatt för elaka kommentarer av andra barn. Det är viktigt att de andra scouterna känner till att personen i fråga har Tourettes och vet vad det innebär – kanske kan scouten själv få berätta. Rådgör med föräldrarna och fråga hur scouten vill göra! Dessutom behöver du minska risken att barnet blir för impulsivt genom att ha strukturerade och lugna aktiviteter och förbereda scouten på vad som ska hända. Barn med Tourettes syndrom är ofta mycket kreativa och påhittiga och det gäller att ta tillvara det.

Utvecklingsstörning

Utvecklingsstörning innebär att individen har mycket svårt för abstrakt logiskt tänkande. Det betyder att barnet fungerar som ett yngre barn när det gäller problemlösning och logisk förmåga. Utvecklingstörning finns i olika grader, från lindrig till svår. Barn med utvecklingsstörning har rätt att gå i särskola, men har också rätt att välja att gå i vanlig klass. Som ledare … … behöver du anpassa uppgifternas svårighetsgrad så att de inte innebär för mycket abstrakt tänkande. Svåra chiffer, kartläsning och andra typer av avancerade symboler kan vara svårt för scouten att förstå.

Dyslexi

Dyslexi, eller läs- och skrivsvårigheter, är det neuropsykiatriska funktionshinder som drabbar flest barn. Det innebär att förmågan att läsa och skriva ligger kraftigt under barnets begåvningsnivå. Barnet kan alltså ha en god logisk förmåga men ändå ha svårt att läsa och skriva med flyt. Därför får barnet ofta svårt att ta till sig innebörden i skriven text. Som ledare … … bör du inte ge scouterna uppgifter som kräver att de ska skriva och som ska lösas individuellt. Tänk också på att inte bara ge skriftliga instruktioner.

Du kan räkna med att minst fem procent av dina scouter har någon typ av koncentrationssvårigheter.

Hmm? Hur jobbar ni för att lära känna scouterna och ge dem de bästa förutsättningarna för att utvecklas?

Kolla! Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för människor som kommer i kontakt med neuropsykiatriska funktionshinder. Lär dig mer på: www.attention-riks.se.

Att vara scoutledare

Psst! Säkerhet handlar förstås inte bara om övergrepp och mobbning, utan också om att använda kniv på ett säkert sätt och att ha sjukvårdslådan rätt packad. Det kan du läsa mer om på sidan 228.

En trygg och säker verksamhet

Som ledare får du förtroendet och chansen att vara med på en häftig resa där det gäller att hjälpa och stötta unga att utvecklas. Men det förtroendet ställer också krav på dig som ledare. Trygghet och säkerhet är viktiga frågor som tas på stort allvar inom Scouterna. Sedan 2006 arbetar Scouterna aktivt med Trygga Möten, ett projekt vars vision är en scoutverksamhet där fysiska och psykiska övergrepp inte förekommer och där det finns modiga ledare som reagerar och agerar mot alla former av övergrepp, både mot och mellan barn och ungdomar. Scouterna har kommit långt i arbetet mot mobbning och övergrepp, frågor som i många organisationer är tabubelagda. För att lyckas måste vi arbeta förebyggande. Ni i ledarteamet har tillsammans ett ansvar att skapa ett tryggt klimat och en trygg miljö.

Trygga Möten

Psst!

Trygga möten – Det goda ledarskapet är ett studiematerial med visionen att skapa trygg ungdomsverksamhet där fysiska och psykiska övergrepp inte förekommer. Mer information och webbkurs finns på www.scout.se.

I grundmaterialet Trygga Möten, som du hittar på www.scout.se, kan du läsa mer om hur man förebygger och hanterar olika former av övergrepp. Där finns också förslag på handlingsplaner att hålla sig till om ett övergrepp skulle ske. Gå gärna igenom och anpassa handlingsplanerna till er lokala kår eller förening.

Generellt kan man säga att ju fler vuxna och ledare som är närvarande, desto lättare är det att både förebygga och att upptäcka övergrepp. • Sträva alltid efter att vara minst två ledare i alla sammanhang, både på möten och under hajker och läger. Du som ledare ska också sträva efter att inte övernatta ensam i ett rum eller tält tillsammans med en scout, av hänsyn både till dig och till scouten. • Kom överens i kåren eller i ledarteamet om vilka regler som gäller i olika sammanhang. Regler är till för att barnen ska få hjälp att sätta lämpliga gränser kring situationer som kan vara obekväma för någon. Det är till exempel bra att kåren bestämmer att man har badkläder på sig vid sommarlägrets badplats, så att ingen känner sig tvingad att vara mer avklädd än vad som känns bekvämt. Gemensamma regler är också en trygghet för dig som ledare. Du vet vad du har att gå efter. För nya ledare är det också till stor hjälp att ha regler som hela kåren följer och som man själv lätt kan börja tillämpa i sin egen scoutavdelning.

Exempel

Hur ser en situation ut där det finns en ökad risk för övergrepp och kränkningar? Det är inte alltid uppenbart. I stället är det du som ledare som måste ta ställning till vad du tycker är okej och inte. Du måste också ha mod att ta upp frågan till diskussion med dina ledarkollegor. Ta en minut och läs igenom nedanstående exempel. Beskrivningen är påhittad men du kanske känner igen situationen? Fundera över hur du skulle vilja göra om du var ledare på just detta läger: Det är ett större läger och i byn med utmanarscouter är det full rulle. Det är många tonåringar och ganska många ledare, i varierande åldrar. Stämningen är god, alla verkar sammansvetsade och gillar varandra. Vid badet har du sett att en av ledarna ofta fotograferar. Tar foton är det i och för sig många som gör, men den här killen verkar mest intresserad av att fota de lättklädda tjejerna. Tjejerna verkar inte bry sig om att han fotograferar, de säger i alla fall inte emot. Men du känner ändå ett visst motstånd. Är det verkligen rätt att fotografera tjejerna så lättklädda? Dessutom är det så mycket snack om bilder som läggs ut på nätet. Men man ska väl inte misstänka sina ledarkamrater? Vad gör du? Hur troligt är det att detta händer i verkligheten, i din scoutkår?

Carin om Trygga Möten

Våren 2007 blev en svår och märklig tid för en av Sveriges alla scoutkårer. En förälder till en scout polisanmälde en ledare för sexuellt ofredande. Efter det kom snabbt ytterligare sex anmälningar in. Den anmälda ledaren stängdes direkt av från all scoutverksamhet och kårordföranden samlade styrelse, ledare och de drabbade barnens föräldrar till ett möte. Även övriga föräldrar informerades om vad som hade hänt. Scoutledaren greps av polisen veckan därpå och det rapporterades om händelsen i medierna. Ledaren dömdes så småningom i både tingsrätt och hovrätt för bland annat sexuella övergrepp mot barn. Händelser som denna är ovanliga, men de kan inträffa och har onekligen inträffat. Carin Grundberg-Sandell jobbar med projektet Trygga Möten på Svenska Scoutrådet. Fallet som beskrivs ovan är det grövsta som hon har stött på under sin tid med Trygga Möten, och hon betonar att det är mycket ovanligt. Men trots det är det viktigt att man är förberedd på att det ändå kan ske. – Vi har jobbat aktivt med sådana här frågor under en längre tid nu och Scouterna som organisation har god beredskap när det gäller den här typen av svåra händelser, säger Carin. Många kårer i landet har jobbat med Trygga Möten-materialet och har gjort upp egna beredskapsplaner. Scoutsverige tar de här frågorna på allvar. Kortfattat innefattar begreppet övergrepp någon form av olämpligt eller olagligt tvång eller våld, grova förolämpningar mot ett barn eller försummelse av barnets behov som gör att barnet far illa. Det rymmer allt från sexuellt ofredande som i fallet ovan, till fysisk och psykisk misshandel, mobbning och kränkningar. De vanligaste problemen som uppstår i en scoutkår handlar framförallt om de svåra gråzonerna, olämpliga kontakter mellan ledare och scout till exempel. Det kan handla om relationer av sexuell karaktär där det finns ett skevt maktförhållande eftersom den ena parten är ledare. I vissa fall handlar det också om stora åldersskillnader. – Det är viktigt att man diskuterar det här ämnet i kårerna. Vad är egentligen okej? Vad får sådana här relationer för konsekvenser? Det är oerhört angeläget att man sätter regler och gränser inom kåren, säger Carin. Hon lyfter också fram hur viktig en scoutledare kan vara för sina scouter. Och att det är viktigt att förvalta den rollen väl och verkligen se och uppmärksamma sina scouter. Man har möjlighet att upptäcka när någon far illa hemma till exempel. – Som ledare har man ett stort ansvar och spelar en viktig vuxenroll i scouternas liv, säger Carin.

Att vara scoutledare

a – att anmäla När någon far ill e finns det en n och ungdomar i Sverig

t ar som ledare omenlleågr opå t t ä r e b scout för dig em m a t i l l:

När eennscout berättanre eller honomeg, lehr att hålla sig

För att skydda bar vuxna ighet. Lagen säger att alla till lag om anmä lningsskyld illa sstankar om att barn far i samhä llet bör anmä la mi un där barnet bor. om socialtjänsten i den komm instäl lning att misstankar Scouterna har som grund la uel sex ler /el d och psykiska och av fysiska överg repp, vanvår las mä an ska id ungdomar allt överg repp mot barn och änker n. Det gäl ler när du misst åre utk sco scoutledaren eller iviteakt ids frit på r elle t, i skolan att barnet far illa i hemme mä an la; exakt vad som hänt för att terna. Du måste inte veta att allt en grundad misstanke om det räcker med att du har st och jän är det upp till socialt inte står rätt till. Därefter far illa eller inte. polis att utreda om barnet get att veta när man ska ta ste att Det kan vara svårt som er lleg rko eda med de scoutl i göra en anmä lan. Rådgör sen rel sty d me id allt och rådgör en du känner förtroende för r du gö vad som int räffat innan din scoutkår och berätta id få stöd allt sen rel sty kår er kan anmä lan. I svåra situation av sitt scoutförbund.

Om t umr ar hen ekymr ns det någ ra b a let, be m o s a samt l le och , fin t a y n r r b e t v Scou t i l lf ä åste a m n i m id ett senare O . t g i v outen n a f ä rd • Lyss prata med sc att få när. det pprepa ch du u t t a bestäm o m t geno i l l d ig du hör , han sa så t et scouten t är ju jätd a v a a e äf t Jah ska a inte d men d • Bek r n berättat ” Värder man säger ” ig t!” och det i .” e t g r u a o sc d ig ch arl att dsen o era bet yder r ju inte så f ar något för le v le b t a rd t berät n det v Att vä säger. t!” el ler ”me a när en scou k sk a ntehem ledare undv i löftet k t e m o D s . du a n na n nde. någon r ö fört roe f a t t i g berä nen. tt aldr a e t n i ormat io över . f a a n t v i y o r d L e b a • måste å tänk göra m änker scouten att f i t vå pratas ske du t u d d a n uten v öra, be id när för sco vad du ska g bestäm en t a t t ä r ch • Be u inte vet rättat o Om d el ler han be och n under darkoldet ho . iv r k S r t. n en le v id ige t du hö Konsu ltera e d r e n i n g en . : sk riv mta let innesanteck n en. a s r e t m els • Ef kårst yr . Sp a r a datera l itar på el ler lega du

Att vara scoutledare

Scouting och tro

Alla är välkomna i Scouterna eftersom Scouterna som organisation är religiöst och partipolitiskt obunden. Det uttrycks bland annat i scoutlagens En scout söker sin tro och respekterar andras. Det finns många scoutkårer i Sverige som bedriver scouting på kristen grund och är knutna till en kristen församling. Av dem är det många som har sina scoutlokaler i en kyrka. Sedan 1997 finns det också muslimska scoutkårer i Sverige. Att bygga en scoutkårs verksamhet på en tro innebär att på ett eller annat sätt fokusera på tron genom scoutarbetet. Det kan vara att delta i scoutgudstjänster, ha scoutandakter, samtala om tro, be tillsammans, läsa ur Bibeln eller Koranen och sjunga sånger. Men precis hur en troende scoutkår ska arbeta finns det inget svar på. Den första muslimska scoutkåren startades i Stockholm och i dag finns det muslimska kårer också i Göteborg och Malmö. Det finns förstås också både kristna och muslimska scouter som är medlemmar i en religiöst obunden kår. Mats Aronsson är pastor i Missionskyrkan och scoutledare i SMU Scout i Hässleholm. För honom är tron en naturlig del i scoutverksamheten och scoutmötena avslutas alltid med en andakt. SMU Scout genomsyras av en kristen tro. – En del av mitt scoutledaransvar är att få människor att hitta sin tro, glömmer vi tron i vår verksamhet, då begår vi tjänstefel, säger Mats. Omar Mustafa är aktiv inom Sveriges Muslimska Scouter och scoutledare i Stjärnkåren i

Stockholms innerstad. Han säger att det som är speciellt med en muslimsk scoutkår är att den religiösa identiteten genomsyrar hela verksamheten. Man gör egentligen exakt samma sak som alla andra scouter, men all verksamhet genomförs med utgångspunkt i både en muslimsk värdegrund och scoutings värdegrund. De religiösa ritualerna, till

”Några av de äldsta scoutkårerna har judisk inriktning, och i Europa finns också ett växande antal scoutkårer med muslimsk, sikhisk eller annan icke-kristen profil.”

exempel gemensamma böner, blir en naturlig del av scoutingen. Scouting är också en väldigt bra metod för att jobba med den religiösa identiteten, något som är viktigt för den som tillhör en religiös minoritet. Både Mats och Omar tycker att det är viktigt att respektera andra människors tro, eller icke-tro, och båda betonar att alla är välkomna i kåren, oavsett om man tror eller inte, eller vad man tror på. De muslimska kårerna vill också fungera som en brygga till scouting i segregerade områden. För en muslimsk förälder är det mycket lättare att släppa iväg sina barn till Scouterna om kåren är muslimsk. Då kan man vara säker på att det serveras halal-mat och att pojkar och flickor inte behöver dela tält på läger och övernattningar.

Psst! Några idéer för kårer som vill jobba vidare med sin tro. Var tydliga med att verksamheten bygger på en trosbekännelse. Det förenklar kommunikationen med scouternas föräldrar som då vet att ni bedriver ett scoutarbete på religiös grund. På så sätt kan ni också komma i kontakt med vuxna som är intresserade av att ställa frågor och uppleva en nära trosgemenskap. Ett viktigt steg på vägen är att ni som ledare funderar och diskuterar tillsammans. Sätt av en timme eller två och diskutera några av de här frågorna: 1. Hur syns och märks det att verksamheten bygger på en trosbekännelse? 2. Vad är målet med att ha en kristen, muslimsk eller annan religiös inriktning på scoutverksamheten?

3. Vilka är våra största utmaningar? 4. Måste alla scouter vara troende? 5. Måsta alla ledare i scoutkåren vara troende? 6. Vilka förväntningar har föräldrar, församling, samhället och andra scouter på scoutkåren? 7. Hur utvecklas scouterna och ledarna i sin tro? 8. Hur ser den perfekta scoutledaren ut? 9. Hur ser den perfekta scoutkåren ut? 10. Hur kan vi göra för att ta både vår tro och scouting på allvar?

Mats Aronsson berättar om ett scoutläger där det deltog kårer från olika förbund och tycker att det är bra om det finns präster, pastorer eller imamer på plats på scoutläger för att kunna samtala om tro och livsfrågor med scouterna. Att kunna dela sina tankar med någon som har tystnadsplikt uppskattas av många scouter och ledare, oavsett om man är troende eller inte, menar han.

Både Omar och Mats tycker att scouting är en fantastisk mötesplats för människor från olika kulturer och med olika tro. På de stora lägren, som till exempel Jiingijamborii 2007, har man religiösa torg, där människor med olika tro samlas och för en dialog. – På scoutlägren blir det alltid väldigt öppna och vänskapliga möten mellan människor med olika tro och med olika kulturell bakgrund och jag har lärt mig oerhört mycket om kristen tro just på scoutläger, säger Omar.

Läs! Frälsarkransen: Övning i livsmod, livslust, självbesinning och i att leva nära Gud. Martin Lönnebo. Verbum 2009 (4:e upplagan). Frälsarkransen Metodbok. AnneLi Amilon. Verbum 2007. Fläckiga pantern, drottningens katt och 30 andra korta andakter. Lars Collmar. Verbum 1992. ScoutBibeln. Svenska Scoutrådet och CorVita AB 2007. Om det livsviktiga. Strategier för ungdomsarbetet i Stockholms stift. Jonas Persson. Svenska Kyrkan 2006.

Varje år arrangeras stora läger i Sverige och utomlands och det finns fasta lägerplatser som alltid söker funktionärer. Genom att vara funktionär kommer du att få lära dig nya saker och träffa nya människor att inspireras av.

Åk på läger som funktionär

Ta kontakt med scoutledare från andra kårer för att utbyta erfarenheter. Det är lätt att fastna i samma gamla hjulspår och då kan ett möte med ledare från en annan kår vara ett sätt att få ny inspiration och nya idéer. Det kan vara allt ifrån att ni möts under en middag till att ni ordnar en workshop eller en hajk tillsammans.

Träffa andra ledare

Tänk på att även den som är yngre än du kan ha något att lära ut. Kalle 23 år har varit scout i hela sitt liv, han vet det mesta om scouting och har gått flera ledarkurser i Scouternas regi. Han har fått ett erbjudande om att vara avdelningsledare tillsammans med en förälder, Sanna 47 år, som har lång erfarenhet av ledarskap inom företag men ingen egen scouterfarenhet. De har mycket att lära av varandra.

Att vara scoutledare

Lär av varandra

Det finns massor av spännande och utvecklande kurser och utbildningar inom Scouterna. Vill du lära dig mer om mångfald eller Trygga Möten? Gå en kurs i ledarskap eller friluftssäkerhet? För att ge möjligheter för så många som möjligt att delta i utbildning finns en stor variation i utbildningsformer. Webbkurser och studiecirklar, allt ifrån korta kurser till kurser som genomförs sammanhängande under längre perioder. Läs mer på nästa uppslag.

Gå en utbildning

Att vara en bra ledare handlar mycket om förhållningssätt och attityd. Som scoutledare får du många tillfällen att öva och du får chansen att utvecklas både som ledare och människa. I Scouterna finns också kurser inom många olika områden – ledarskap, friluftsliv, mångfald och mycket mer, både nationellt och internationellt. Men det finns också mycket annat du kan göra för att utvecklas som ledare. Här kommer några tips.

Att utvecklas som ledare i Scouterna

Bestäm er för att hjälpa varandra att utvecklas i ledarteamet. Ha utvecklingssamtal en eller flera gånger per år. Det är en möjlighet att få feedback från dem du jobbar närmast.

Utvecklingssamtal

Varför inte skaffa dig en mentor bland de andra ledarna i kåren eller i en annan scoutkår? En mentor kan påminna, stötta, uppmuntra och hjälpa till att bygga självförtroende. Hon eller han kan också fungera som bollplank när du känner dig osäker på hur du ska agera. Bestäm gärna formerna kring mentorskapet, det kan till exempel vara bra att bestämma att ni ska träffas regelbundet för att stämma av.

Skaffa en mentor

Varför inte låta någon annan hålla i ett eller flera möten? Det kan vara en annan ledare eller förälder som är duktig inom ett visst område. Eller varför inte ta reda på vilka rovernätverk som finns i er närhet. Med idéer från nya håll kan både du och scouterna lära er och utvecklas tillsammans.

Låna in specialister

Du har säkert många erfarenheter som du kan ha användning av i Scouterna. Om du står inför utmaningar i Scouterna, be personer i din omgivning om hjälp. Det är ofta någon utifrån som kan ställa de förlösande frågorna.

Använd dina erfarenheter

Att hitta nya utmaningar är också ett sätt att utvecklas. Om du i många år varit ledare för spårarscouter kan det vara en utmaning att få jobba med lite äldre barn. Eller tvärtom!

Byt åldersgrupp

Sluta aldrig att vara nyfiken – våga fråga och be andra ledare om tips och råd. Ställ alla frågor du kan och kom ihåg att det inte finns några dumma frågor.

Våga fråga

Att vara scoutledare

Scouternas Ledarskapsakademi

Som engagerad i Scouterna finns det oändliga möjligheter att utbilda sig och utbyta erfarenheter med andra ledare. Ledarutbildningar arrangeras både lokalt, nationellt och på webben. 2007 beslutades om ett förbundsgemensamt ramverk för utbildningar som resulterade i ett system uppbyggt med moduler som tillsammans bildar olika utbildningar. I samband med det arbetet skapades också ett gemensamt pedagogiskt centrum för utveckling och kvalitetssäkring – Scouternas Ledarskapsakademi. Scouternas Ledarskapsakademi genomför bland annat utbildning för utbildare och ledarskapskur-

serna Värdebaserat ledarskap och Treklöver-Gilwell. Vi bad Elisabeth Sundin, projektledare för utvecklingen av Scouternas utbildningsprogram, att svara på några frågor.

Varför ska jag gå en utbildning?

Först och främst för att det är roligt! Men du får nya och fördjupade kunskaper som leder till en bättre scoutverksamhet. Du blir duktigare på det du gör, helt enkelt. I ledarutbildningarna får du lära dig hur du arbetar med barn och unga och du får också lära dig mycket om till exempel grupprocesser, teamarbete och om att sätta upp mål och arbeta mot dem. Det är kunskaper som du har nytta av både i och utanför Scouterna.

Vad får jag lära mig?

Det finns ledarutbildningar där du jobbar med att fördjupa ditt ledarskap och bli säkrare som ledare. Det finns också utbildningar för utbildare, där du lär dig att själv hålla i kurser. Och så finns det en hel massa ämneskurser, som till exempel Trygga Möten, navigationskurser eller kurser i organisatoriskt ledarskap.

Hur långa är kurserna?

Utbildningarna är väldigt flexibla. Det finns allt från korta webbkurser till längre kurser på annan ort. Du kan också gå en utbildning på kåren eller på ett distrikts- eller kårläger. Just lägerkurserna är väldigt populära, eftersom du kan praktisera direkt, på plats. Utbildningarna som ingår i ramverket består av olika moduler, det vill säga delar, som tillsammans bildar en hel kurs. Då kan du plocka ihop de delar som passar dig eller kanske fördjupa dig inom ett specialområde.

Vem kan gå en utbildning?

Det finns något för alla, oavsett om du är ny som ledare eller har varit scoutledare i många år. För vissa kurser måste du ha förkunskaper, det vill säga du kanske måste ha gått en annan kurs eller utbildning först. På Ledarskapsakademins hemsida hittar du alltid aktuell information.

Vad är Treklöver-Gilwell?

Treklöver-Gilwell (ofta kallad TG) är scoutrörelsens högsta ledarutbildning. Den ger dig möjlighet att reflektera kring och utvecklas i ditt ledarskap. Här ligger fokus på att få dina scouter att växa genom din egen personliga utveckling. Du får träffa andra engagerade scoutledare och diskutera scouting. Och så får du en personlig handledare som stöttar dig på hemmaplan. Kursen brukar genomföras vid två till tre kurstillfällen utspridda under ungefär ett halvår.

Vem kan gå Treklöver-Gilwell?

För att gå Treklöver-Gilwell måste du ha varit scoutledare i minst två år och vara diplomerad scoutledare eller ha genomgått ditt förbunds grundläggande ledarutbildning eller liknande. Du måste också ha fyllt 20 år. Eftersom utbildningen ska spegla ”scouting i dag” kan man gå utbildningen flera gånger i livet. Dessutom utvecklas och förändras vi, vilket gör att vi kan få ut andra saker av utbildningen nästa gång. Treklöver-Gilwell är en utbildning som alla scoutledare uppmuntras att gå minst en gång under sin tid som ledare. Läs mer på www.scout.se/tg. Vill du gå en utbildning? Läs mer på www.scouternasledarskapsakademi.se eller kontakta utbildningsansvarig i din kår, ditt distrikt eller motsvarande.

Scouternas Ledarskapsakademi är scoutrörelsens centrum för ledarskap och pedagogik. Idén är att ge människor verktyg för att växa, både som individer och ledare.

www.scouternasledarskapsakademi.se

62 Hajk & L채ger

FOKUS

Hajk och l채ger

64 Hajk & Läger

Hajk & läger Att åka på läger är årets höjdpunkt för scouterna. Bara det faktum att man är på läger – med chansen att träffa nya och gamla vänner, med drömmen om vackert väder och utmaningar, äventyr och gemenskap – gör att hälften av lägerupplevelsen så att säga kommer på köpet. Den tid det tar att se till att konceptet man tänkt ut håller ihop, eller att planera det där lilla extra i samband med en aktivitet, är ofta värd ansträngningen flera gånger om. Ett läger eller en utfärd är ett fantastiskt sätt att öva samarbete och problemlösning. Och glöm inte bort mysfaktorn. Ta med gitarren, grädda våfflor över öppen eld och ta chansen att prata med scouterna om livet.

på ta tips e r k n o en ha k på hajk a Vill du r ö g kan vad ni Gå till se. ? t e r g ä en. eller l tsbank e t i v i t www.ak

De flesta läger och utfärder börjar som en spirande idé i ledarnas (eller ännu bättre, scouternas) tankar, som sedan gradvis utvecklas till ett färdigt läger. Att planera och genomföra läger och utfärder är ofta inte så svårt som man skulle kunna föreställa sig, och brukar vara väldigt roligt. Det bästa är förstås att ledarna och scouterna tillsammans tar fram lägeridéer: koncept, lägerplats, programinnehåll och hur ni ska organisera allt under lägret. Om ni planerar tillsammans med scouterna och låter dem ha åsikter om vad och hur ni ska göra blir det en roligare upplevelse för alla. Det hjälper också scouterna att utvecklas. En bra lösning brukar vara att bilda en lägerkommitté (förkortas ofta LÄKO på scoutspråk) som består av ledare och äldre scouter från de olika patruller/avdelningar/kårer som ska delta på lägret. Då ökar chanserna att det blir ett läger eller en utfärd som alla uppskattar, samtidigt som man ger utrymme för nya idéer.

Se till att scouterna är delaktiga

Delaktighet är ett centralt tema i all scoutverksamhet och det gäller också när vi planerar läger och utfärder. När det gäller enklare utfärder kan åtminstone de lite äldre scouterna stå för större delen av planeringen, men även de allra yngsta har förstås drömmar och förhoppningar som förtjänar att tas på allvar. Låt scouterna vara med när ni tar fram

FOKUS

66 Hajk & Läger

lägeridén och andra grundläggande tankar. Vissa åldersgrupper kan också till exempel planera ett spår för de andra, medan en annan grupp planerar en hajk under lägertiden alldeles själva. Planeringen av hur ni ska bygga kök, vindskydd och matplats på ett läger kan vara ett perfekt sätt att tillbringa ett eller två avdelningsmöten under terminen. Det ökar ofta scouternas entusiasm inför lägret.

Välja tema

På ett scoutläger finns möjligheten att skapa en helhet som är svår att åstadkomma under ordinarie scoutmöten. Utnyttja den möjligheten, till exempel genom att planera så att det finns en röd tråd genom lägertiden – en tanke eller ett tema som blir en naturlig del av både planerade och spontana aktiviteter. Då kan också matsedel, val av lägerplats och lägerbål bli en del av temat. Det här brukar ofta kallas för lägeridé och är något som alla läger bör ha i någon form. Många scoutläger genom tiderna har haft ett förbestämt tema som anspelat på till exempel en historisk eller kulturell företeelse eller en tidsepok. Det kan vara till exempel vikingaläger,

seriefigursläger, stenåldersläger eller riddarläger. De senaste åren har det blivit alltmer populärt att snarare profilera lägret mot en samhällsfråga, till exempel miljöfrågor, andra kulturer, värderingsfrågor eller andliga frågor. Ett sätt att få idéer för teman är att utgå från en kombination av några av målspåren (se sidan 82). Vad man väljer är ofta mindre viktigt, så länge temat eller inriktningen känns inspirerande och lyckas sätta fart på fantasin. Temat ska också kunna användas som en röd tråd genom hela lägret. Här är det viktigt att vara konsekvent. Har ni valt vikingatema bör barnen förstås vara klädda som vikingar och få leva sig in i rollen vid åtminstone något tillfälle under lägret. Läger och utfärder är också ett bra tillfälle att tänka nytt. Med mobil teknik, gpsskattjakter och internationell matlagning är det lätt att skapa moderna läger. Läs mer om teman och få fler tips och idéer i avsnittet om symboler och ceremonier på sidan 144.

Scouternas behov

Oavsett vilka aktiviteter eller teman ni väljer är det förstås viktigt att ta hänsyn till scouternas behov. Utgå från målspåren för olika åldersgrupper (läs mer om målspåren på sidan 78). När det gäller aktiviteter är det ofta smart att aktivt fundera över lägrets roll, och att skilja på detta och på de vanliga scoutmötena under året. Läger och utfärder är en viktig del av scoutprogrammet och en perfekt möjlighet att praktisera de färdigheter man lärt sig under året. Samtidigt är det viktigt att göra lägret annorlunda än ett ”vanligt” scoutmöte. Det är också en utmärkt möjlighet att pröva lite udda aktiviteter. Lägerplatsen eller lägeridén kanske erbjuder möjligheter till någon aktivitet som scouterna normalt sett inte får pröva på?

Scoutmetoden på läger

På läger och utfärder är det enkelt att använda sig av scoutmetoden. Här har ni både tid och förutsättningar att använda er av alla delar. Glöm inte att ta med era reflektioner kring hur ni vill jobba med scoutmetoden när ni planerar. Prata gärna igenom det i början av planeringen så att alla i ledarteamet har samma bild av hur ni vill genomföra verksamheten. Scoutmetoden är en självklar grund till allt som

FOKUS

görs i Scouterna. Den handlar mycket om att göra saker i sitt rätta sammanhang. Även matlagning och lägeruppbyggnad är en viktig del av programmet som bör få tillräckligt stort utrymme under lägertiden. Det finns ingen anledning att låta ledarna laga maten medan scouterna leker eller vilar. Kombinationen mellan det organiserade programmet och lägerlivet skapar helhetsupplevelsen och leder förhoppningsvis till att vi kan uppfylla de mål vi ställt upp för scoutverksamheten. Merparten av lägerupplevelsen har sin utgångspunkt i patrullen. Det betyder att programmet till största delen bör upplevas i patruller och att matlagning och åldersindelning sker efter patruller – inte individer, avdelningar eller kårer. Ledaren måste också få chansen att uppleva aktiviteterna och lägerlivet tillsammans med patrullen för att själv få erfarenheter och insikter. Uppmuntra scouterna till att reflektera över vad de upplevt och lärt sig, eller hur de känner sig efter eller inför en viss händelse. (Läs mer om reflektion på sidan 168).

68 Hajk & Läger

Mål och syfte

När man planerar lägerprogram är en bra grundregel att se till att varje del av programmet har ett tydligt mål och syfte. Det är bra om ni ledare kan motivera för både er själva och andra vad aktiviteten syftar till och varför den genomförs i just den formen. Det är viktigt att fundera över vilken typ av upplevelse ni vill erbjuda deltagare och ledare under lägertiden. Om ni vill kan ni göra en liten ”inventering” av scouternas och ledarnas förhoppningar och drömmar och sedan låta det vara grunden för arbetet med lägret. När man planerar program är det ofta smart att börja med att ställa sig frågorna: Varför gör vi program? Hur kan vi göra det? Vad är det vi ska göra? Om du planerar ett läger eller en utfärd med utgångspunkt i scoutmetoden och målen är det ofta lättare att besvara den sista frågan.

Några ord på vägen

Scouting handlar om att göra saker och utvecklas tillsammans. Planera och genomför lägret tillsammans med scouterna, låt sedan er och scouternas

uppfinningsrikedom lösa eventuella problem som dyker upp längs vägen. Upplev lägerlivet som det är, med planerade aktiviteter och spontana påhitt, oavsett om naturen runt omkring erbjuder vårsol, sommarkvällar, höstrusk eller vinterköld. Lägerupplevelsen utvecklar oss, stärker oss och gör oss lyckliga alldeles oavsett vilket. Läger är fantastiskt!

Hajk – ett ord som v äcker minnen När scouter börjar

prata m innen snart ordet ”h dyker ajk” upp. D et härstammar från en gelskans ”h ik e” som betyder fotvan dring. Vi fö rk n ippar inte hajk bara med vandring, det ti ll exempel k anothajk, cyke kan vara lhajk, sk idhajk. Övernat tn ing sker o ftast i v indskydd, tä lt el ler u scouterna pla nder bar h immel. När nerar och ge nomför sina pat ru ll hajker övas många olika förmågor, bland an nat samarbet e, k reat iv itet, p roblem lösn in ledarskap, g, säkerhetstänkande och nat urkänsla.

FOKUS

Att tänka på

• Bestäm datum och kolla att alla ledare och funktionärer kan vara med . • Boka lägerplats eller planera segl ings rutter. • Fråga markägaren om ni får vara på platsen. • Hitta på ett rolig t lägertema. • Hur passar lägertemat/programmet ihop med resten av term inen? • Ord inarie patr uller eller nya patr ulle

• Vad har ni övat på under året som kan användas på lägret? • Hur kan scouterna vara delaktiga i förberedelserna? • Planera aktiviteterna.

• Planera mat inköp (tänk på specialko

st). • Bestäm deltagaravgiften (hur kan ni hjälpa till så att alla har råd att följa med ?). • Informera scouter och förä ldrar i god tid (på möten, via informationsblad, e-po st, Facebook och andra forum). • Informera alla i scoutkåren (till exempel styrelsen och andra ledare som inte är med och planerar). • Besök lägerplatsen. • Finns det vatten på platsen eller går det att frakta dit? • Finns det toaletter eller dass? • Hyg ien – kan man bada eller duscha (om ni är borta länge)?

• Säkerhet – förebygg olyckor genom att tänka igenom vad ni ska göra. • Krisberedskap – vad gör ni om någo t händer under lägret? • Beställ eller tillverka lägermärke eller symbol som hänger ihop med lägrets tema. • Köp materia l till aktiviteterna.

• Kol la att tält, lyktor och annat materia l som ni tar med är helt. • Är båtar, kanoter och annat rustat inför sommaren? • Ordna med transporter till och från lägret (om förä ldrar skjutsar, föreslå samåkn ing). • Fixa kartor över platsen. • Undersök om det råder eldn ingsförb ud. • Lyssna på sjöväderrapporten om ni ska ut på sjön. • ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ • ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ • ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ • ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ • ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ • ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___

___ ___

70 Hajk & Läger

Tema rymden

Framtid, förändring, reflektion. Med de tre ledorden började SMU i Mälardalen planera sitt distriktsläger Galax09, med tema rymden. Rymdtemat valde man bland annat för att det 2009 var 40 år sedan den första månlandningen. Under lägerveckan fick scouterna bland mycket annat besöka fem olika planeter, möta dess invånare och lära sig av deras olika problem. Och det handlade inte bara om den yttre rymden utan lika mycket om den inre. Scouterna fick genom temat lära känna sig själva och omvärlden och fundera på hur de kunde bidra till en bättre framtid. Lägerchefen Torbjörn Jacobsson berättar: – När vi ska planera ett läger börjar vi alltid med att fråga oss vad vi vill förmedla. När vi kommit fram till det ramar vi in ledorden i ett tema. Temat blir en röd tråd, vi vet varför vi gör saker och ting. Scouterna ska ha något med sig när de kommer därifrån. På Galax09-lägret hade man också ett ledord för varje dag, som hängde ihop med temat. Ledordet för dagen knöt an till alla aktiviteter, avslut vid lägerbål och annat som hände under dagen. Galax09-lägret hade 700 deltagare, hur lyckas man med planeringen för så många personer? – Vi börjar planera redan på hösten året innan lägret och den första fasen pågår ungefär fram till i februari. Då spånar vi idéer kring vad vi vill förmedla, hittar en plats att vara på och bemannar lägerkommittén. Med så god framförhållning behöver vi inte stressa.

Temaläger som genomförts: Seriernas värld Astrid Lindgrens sagovärld Fångarna på fortet I Columbus kölvatten Myteriet på Bounty Bröderna Lejonhjärta Piratläger Stenåldersläger Charter Cyberrymden Film (med en film per dag) Sagan om ringen Peter Pan Jesu sista vecka Slaget vid Svensksund 1789 Harry Potter Indiana Jones Romarriket Deckarläger (lite som Cluedo) Stockholm Afrika Olympiska spel Tidsresa (olika epoker olika dagar – dåtid, nutid, framtid)

FOKUS Marie Reinicke: Lägerminnen ger drivkraft När jag kryssar mellan byarna på ett scoutläger, känner röken, hör skratten och känner engagemanget i luften, då förstår jag varför jag och många med mig orkar lägga ner flera år av planering för att erbjuda scouter ett läger. Mina egna fantastiska lägerminnen ger också drivkraft och jag tror verkligen att denna del av vår scoutverksamhet bidrar mycket till utveckling av såväl scouter och ledare som hela vår rörelse. Scouter i Sverige har stor vana vid att arrangera läger av olika storlek och på senare tid har vi också lärt oss att arrangera riktigt stora läger, till exempel Scout 2001, Jiingijamborii och Världsscoutjamboreen 2011. Att vara upp till 30 000 scouter på en och samma plats och leva lägerliv kräver så klart en annan typ av planering än ett kårläger med 40 deltagare, men det finns också väldigt många likheter. När vi planerar de stora scoutlägren arbetar vi med ledord som används för att måla upp den gemensamma bilden. För Jiingijamborii var ledorden möten – mångfald – modernt. Världsscoutjamboreens ledord är möten – natur – samhörighet. Ledorden hjälper till att konkretisera lägeridén och alla som planerar använder dem för att stämma av så att allt planeras i linje med ledorden. Främjar vårt kafé möten, eller ska vi designa det på något annat sätt? Erbjuder vi en mångfald av aktiviteter så att alla kan hitta något som passar, och är våra aktiviteter tillgängliga för alla oavsett fysiska förutsättningar? När vi planerar så stora läger som en jamboree krävs det en enorm organisation. Ju fler grupper som behöver skapas och ju fler personer som behöver engageras i planeringen, desto viktigare blir det med en tydlig idé. Jag som lägerchef kan inte tillsammans med min lägerkommitté prata med alla i organisationen personligen, utan här fungerar idén som vår gemensamma vägvisare. När denna krönika skrivs är arbetet med att planera Världsscoutjamboreen 2011 i full gång och har så varit i flera år. Vi ska bygga upp en hel stad och det tar förstås lång tid och kräver ett stort engagemang. Jag tror att personlig utveckling är nyckeln till att orka lägga ner så mycket energi på ett projekt. Alla människor vill utvecklas, men de flesta behöver stöd och hjälp för att skapa rätt förutsättningar. Här kommer vårt ledarskap och vår planeringsorganisation in. Vi försöker till exempel avsätta tid för reflektion och personlig utveckling genom morgonsamlingar och kvällsaktiviteter vid varje planeringsträff. Utveckling kan också vara att få arbeta med ett nytt område. Det innebär att vi måste våga tro på nya förmågor och inte bara bemanna organisationen med personer som brukar jobba med just det här området. Som slutkläm tar jag mig friheten att citera den gamle Baden-Powell: If it isn’t fun, it isn’t scouting! Det är oerhört viktigt, både för vårt eget engagemang och för resultatet, att vi har kul längs med vägen. Det är allas ansvar.

72 Sjรถscouttips

FOKUS

Sjรถscouttips

Sjöscouttips

Sjöscouttips Solen stiger efter nattens oväder. Det är som om vinden Scoutmetoden till sjöss Att vistas ute i skärgården eller på sjön öppnar massomnat och Kattegatt ligger stilla och blankt som en spegel. I sor av möjligheter för att jobba utifrån scoutmetoruffen puttrar frukostgröten till patrullen som snart ska avlösa nattvakten. En ny dag av äventyr har tagit sin början … Sjöscouting är en inriktning på verksamheten där man tillbringar mycket tid vid och på vatten. På möten och utfärder använder man sig av båtar och de kunskaper man behöver för att vara på sjön står i fokus. I grunden skiljer sig inte sjöscouting från annan scoutverksamhet. Sjöscouter arbetar med samma syfte och metod som den övriga verksamheten. Men eftersom en del av de yttre förutsättningarna är annorlunda finns det andra utmaningar och behov. Målen för sjöscoutverksamhet är desamma som för alla andra scouter. Att lära sig segla och ta hand om båtarna är naturligtvis viktigt, men är inte huvudsyftet. På samma sätt som vi behöver lära oss elda för att kunna laga mat på en hajk i skogen, behöver vi lära oss segla för att kunna ta oss fram på vattnet. Den stora skillnaden mellan sjöscouting och annan scouting är att sjöscouterna har valt att arbeta mot målspåren till stor del genom att vara vid och på vatten.

den (läs mer om scoutmetoden på sidan 132). Efter fem dagar i en liten segelbåt, med få möjligheter till att vara för sig själv, och med ett begränsat antal andra personer att prata med, kan det uppstå spänningar. I en större grupp finns oftast möjlighet till en stunds avskildhet och fler personer att prata med. Det här är viktigt att ha med i planeringen vid längre utfärder. Tänk på att dagsetapperna inte blir för långa, att ni hinner komma i hamn tidigt och gå en skogspromenad eller låta scouterna leka av sig. I en pressad situation när seglen måste tas ner fort krävs ett annat ledarskap än när solen skiner och det är stiltje. Därför kan det vara bra att arbeta med värderingar och hur vi ska vara mot varandra i gruppen. Passa på att inför en segling diskutera igenom hur det går att förena ett effektivt arbete under stress med att alla får komma till tals. Här är scoutlagen ett bra verktyg för att starta en diskussion.

FOKUS Att planera en aktivitet, genomföra den och sedan reflektera och utvärdera den, är grunden i learning by doing. Låt scouterna vara med och planera etapperna, hur långa de ska vara och var ni ska lägga till på eftermiddagen. Ni kan jobba med samhällsengagemang genom att till exempel plocka skräp i skärgården. Vilken besättning samlar mest skräp under helgen? Det finns också många tillfällen att prata om alla val vi gör kring utrustning, mat och rutter och hur det påverkar miljön. Hur skulle den här skärgården se ut om klimatförändringarna höjer havsytan en meter? Läs gärna fokusavsnittet om samhällsengagemang på sidan 190 för att få mer inspiration kring hur ni kan arbeta.

76 Sjöscouttips

Besättningen och patrullen

Under seglingskvällarna på våren och hösten eller under sommarens sjöläger är sjöscouterna oftast indelade i besättningar om en till fyra personer plus i vissa fall en ledare. Ibland är det skutsegling, och då kan hela avdelningen med alla scouter och ledare vara ombord på samma båt. För att alla ska få en utmaning som ligger på rätt nivå är det också vanligt att scouterna blandas i nya besättningar vid varje seglingstillfälle. Vissa gånger kanske nybörjarna seglar för sig och de mer erfarna scouterna för sig, andra gånger får de mer erfarna lära nybörjarna. Allt detta gör att det är viktigt att tänka efter lite extra när det gäller patrullsystemet. Syftet med patrullsystemet är både att det finns en kontinuitet som skapar trygghet och att scouterna har olika roller och funktioner. Hur ni kan jobba med patrullsystemet i sjöscoutkåren påverkas mycket av vilken typ av båtar ni har och hur ni lägger upp verksamheten.

Börja med sjöscouting

Tycker du att det låter roligt med sjöscouting? Alla scoutkårer som vill kan ordna segelturer, paddelhajker och liknande. Man måste inte vara sjöscoutkår för att göra det. Om ni däremot kommer att ha det som huvudinriktning på verksamheten och vill bli sjöscoutkår – vänd er till ert scoutförbund. Förbundet kan hjälpa till att förmedla kontakter till andra sjöscoutkårer som ni kan utbyta erfarenheter med. Det finns också speciella läger och samlingar som vänder sig till sjöscouter. I märkessystemet finns flera intressemärken om vatten och segling som ni kan jobba med för att lära er mer. Kom ihåg – du måste inte ha sjövana för att bli ledare i en sjöscoutkår. Det finns säkert redan ledare och scouter som kan lära ut hur man gör. Se det som en möjlighet att lära dig något nytt. Läs mer om sjöscouting på sidan 212.

Tips för patrullen:

FOKUS

• Om ni har båtar som är så stora att hela patr ullen får plats, kan en patr ull utgöra en besättning. Om båta rna är mindre kan en patr ull utgöra två besättningar. • Om ni har tillgång till större båtar, som kan hysa hela patr ullen, kan ni till exempel segla varannan gång i de större båtarna och varannan gång i mindre båtar.

Psst!

Tänk på att ni som sjöscoutkår vid kusten har en eftertraktad bytesvara. Varför inte bjuda in en kår från inlandet på seglingshajk och sedan besöka dem under vintern för en skidhajk eller fjällvandring?

• Även om besättningarna behöver vari eras för att scouterna ska få nya utmaningar så kan variationen oftast göras genom att ni blandar om patr ullmedlemmarna. Kanske är det patr ullen själv som sätter samman besättningarna under ledn ing av patr ulledaren? • Låt patr ullen hjälpas åt att tillsamm ans rigga alla segelbåtar. Lekar, ceremon ier och andra aktiviteter krin g sjöverksamheten genomförs också i patr ullen. • Under själva segl ingen kan tävl inga r och lekar på vatten genomföras i lag där alla patr ullens båtar tävlar mot de andra patr ullernas båtar. • Precis som på ett van ligt scoutläger delar patr ullen på tält och lägermateria l under segl ings- eller paddlin gshajken. Patr ullen planerar och handlar mat tillsammans.

78 M책lsp책r

M책l - det h채r vill vi uppn책

80 Målspår

Mål

- det här vill vi uppnå Scouterna gör unga redo för livet. I Svenska Scoutrådets stadgar uttrycks det som att vi i Scouterna ska arbeta för ”att möjliggöra för unga människor att utvecklas till ansvarsfulla världsmedborgare utifrån de värderingar som uttrycks i scoutlagen och scoutlöftet”. Det är ett syfte som ibland kan kännas avlägset när vi klättrar, seglar eller pratar om kärlek med scouterna. Frågan är hur vi i Scouterna kan bidra till barns och ungas personliga utveckling? Genom att fundera på varför vi gör en viss aktivitet med scouterna och vad vi vill uppnå, fokuserar vi på just det. I Scouterna får barn och unga möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och allt vi gör bidrar i olika stor utsträckning till scoutens personliga utveckling inom alla utvecklingsområden. När vi pratar om personlig utveckling i Scouterna menar vi att vi vill hjälpa och stimulera unga människor att utvecklas inom fem olika områden: i tanken, som en del i en grupp, i sina relationer med andra, i sin tro och rent kroppsligt. Med andra ord: vi vill att alla scouter ska utvecklas intellektuellt, socialt, känslomässigt, andligt och fysiskt.

ågorna Tron occkhlinlig)vsfr

(andlig utve uterna k ling i Sco o och c e tv u g li d An en tr söka sin eg betyder att andras. Scouterna ra att respekte ighet att reflektera jl ö m r tt n ing i erbjude g en uppfa ans si a d il b h c över o il lsamm vsfrågor. T tros- och li ighet för reflektion öjl skapar v i m ra l, livsåskådn ing o m k ring etik, tt n ing. fa p p och trosu

Tanken

(intellektuell utveckling) I Scouterna lär vi genom att göra och alla får utrymme att reflektera över kunskap och konsekv enser av sitt eget handlande. Scouterna ger unga människ or möjlighet att utveckla förmågan att förhålla sig till sin omvärld och kunna anpassa sig till och ta ansvar för olika situationer. Intellekt uell utveckling i Scouterna han dlar också om att lära sig tänka kritiskt och att lösa olik a slags problem.

Känslorna

(känslomässig utveckling) Känslomässig utveck ling i Scouterna handlar om att utforska och reflektera över sina känslor och att hitta sätt att hantera och utt rycka dem . Det innebär också att bemöta och för hå lla sig till andras känslor. I Scouterna erbjuder vi möjlighet att utveck la sjä lvkänsla och sjä lvfört roende.

Gruppen Kroppen

(fysisk utveckling) ja sina fysiska gränser Scouterna utmanas att tän av vinterhajken eller både i det stora (att klara ggen) och i det lilla (att vågar klättra på klättervä knop). Al la scouter får lyckas sy eller slå en svår , lära sig hur kropkänna glädjen i att röra sig er och att känna sig on pen reagerar i olika situati egen kropp och sitt trygga och nöjda med sin a sig att ta hand om utseende. De får också lär riskerna med att inte sin kropp och känner till g handlar också om att göra det. Fysisk utveck lin dvetna om att mänhjä lpa scouterna att bli me för utsätt ningar och niskor har olika behov och att visa hänsyn inför det.

(social utveckling) rna och det är sjä lvAl la är välkomna i Scoute andra. Scouterna får klart att visa respekt för bli ledda. I gruppen öva på att leda andra och era och uppskatta lär sig scouterna att accept as lik heter och olikandra männ iskor och der i Scouterna handlar heter. Att utveck las socialt lregler och normer, om att lära sig sociala spe konst ruktiv t sätt och att ifrågasätta dem på ett männ iskor. Socia l att utveck la till it till andra sig ta ansvar för a utveck ling är också att lär arbeta för en bättre att sina medmänniskor och värld, lokalt och globalt.

82 Målspår

Psst! Om du vill läsa mer om bakgrunden till målspåren och om utmaningarna för unga, kan du göra det i Programförklaringen, som ligger till grund för bland annat denna bok. Programförklaringen hittar du på www.scout.se.

Mål för åldersgrupperna

För att göra det lättare att hjälpa barn och unga att utvecklas inom de här fem områdena gjorde vi först en grundlig analys av det samhälle som unga människor lever i, där vi letade efter de största utmaningarna som barn och unga möter i sina liv. Utifrån den här analysen, och de fem områdena för personlig utveckling, har vi sedan skapat 14 så kallade målspår. Man kan se på målspåren som mål utlagda längs ett spår, som går från spårarscout till roverscout, där varje åldersgrupp får mål som är anpassade till deras nivå och förmåga. Genom att arbeta med målspåren stegras programmet automatiskt i svårighetsgrad från åldersgrupp till åldersgrupp och vi får med alla de fem områdena för personlig utveckling. Några av målspåren påminner om varandra och är därför grupperade tillsammans i figuren intill. Om ni bara hinner med att arbeta med några målspår, välj då från olika grupper. Samtidigt är varje målspår viktigt och bidrar på sitt särskilda vis till scoutens utveckling, och de kan därför inte helt ersätta varandra.

lspåren å m 4 1 e D

är:

p Ledarska uppen r g i iv Akt r e n io t a Rel lden ör omvär f e s l e tå Förs r naturen Känsla fö mhället a Aktiv i s Existens eringar d Egna vär t och självkänsla ik s in lv Sjä r tmaninga Fysiska u m sin kropp o Ta hand ösning Probleml nkande ck Kritiskt täch kreativt uttry o i s a t Fan

Tillsammans gör målspåren att scouten lyfter och utvecklas vidare i sitt liv. Ballongbilden här till höger symboliserar att alla målspår behövs. Går några av ballongerna sönder lyfter scouten inte lika högt mot skyarna. Går alla ballonger sönder faller hon eller han platt på marken. Alla målspåren behöver alltså komma med i verksamheten, men det går att arbeta med dem på olika sätt. Ibland kan det fungera bäst med specifika aktiviteter för att uppnå ett visst delmål, till exempel att demonstrera mot nedskärningar i scouternas skola för att vara Aktiv i samhället. Andra gånger faller det sig naturligt att använda ett speciellt arbetssätt för att uppnå målet, till exempel att scouterna så ofta som möjligt leder varandra för att öva Ledarskap. Vissa målspår kan passa väldigt bra att arbeta med en liten stund varje möte, till exempel att alla scouter berättar hur det känns i magen och i huvudet i slutet på mötet och på så sätt jobbar med Självinsikt och självkänsla. Andra gånger kan det räcka långt att bara vara uppmärksam och fånga tillfället när det dyker upp, till exempel att jobba med Existens genom att låta alla prata om vad de tror händer efter döden när en scout är ledsen för att hennes farfar har dött. Alla målspår går att arbeta med på alla olika sätt, även om vissa sätt kan fungera bättre eller sämre för ett visst målspår. Om det känns svårt att komma på bra aktiviteter inom ett målspår kanske det hjälper att försöka jobba med det på ett av de andra sätten i stället. Variera er gärna. När vi jobbar med scoutmetoden jobbar vi också med flera målspår – läs mer om scoutmetoden på sidan 132. På samma sätt som det är viktigt att scoutmetoden genomsyrar allt vi gör i Scouterna är det viktigt att vi medvetet arbetar med mål och målspår. Men hur gör man? På nästkommande sidor kan du läsa om varje målspår och du får tips på övningar och aktiviteter. Du får också en introduktion till hur du kan arbeta med målspåren i de olika åldersgrupperna. I fokusavsnittet Programplanering på sidan 120 finns en steg-för-steg-guide till hur du kan använda målspåren för att göra ett terminsprogram.

84 Målspår

Ledarskap Ledarskap är förmågan att hjälpa en grupp framåt mot ett gemensamt mål. Det finns två begrepp som är särskilt viktiga inom scoutrörelsen: värdebaserat ledarskap och stödjande och lyssnande ledarskap. Det kan du läsa mer om på sidan 140. Det finns olika sorters ledarskap och ledarskapet utgår nästan alltid från vilken människosyn och vilka värderingar ledaren har.

Tips! •

Låt en scout leda patrullen i en lek, ansvara för att sätta upp ett tält eller hålla i en ceremoni eller andakt.

• Låt scouterna planera ett projekt i patrullen. • Låt utmanar- och roverscouter vara mentorer åt yngre scouter. • Lek följa John. • Reflektera kring vad som är en bra ledare och hur en drömledare ser ut. •

Beröm scouter som leder på ett bra sätt. Gör också scouterna uppmärksamma på gruppens struktur. Vem leder? Vem blir ledd?

Därför finns det en naturlig koppling mellan målspåren Egna värderingar, Förståelse för omvärlden, Existens och Ledarskap och det kan vara bra att närma sig de här frågorna samtidigt som vi utvecklar vårt ledarskap. Det blir allt vanligare att barn och unga ställs inför situationer där det krävs att de ska kunna leda andra. Oavsett om det är ett grupparbete i skolan eller uppvärmningen inför volleybollträningen krävs det att någon i gruppen tar ett visst mått av ledaransvar, till exempel genom att ta initiativ och leda diskussioner. Men det är inte lika vanligt att barn och unga får särskilda möjligheter att öva på och lära sig ledarskap. Scouterna ger unga möjligheter att i en trygg miljö öva på ledarskap och med goda förebilder utvecklas till bra ledare. Målspåret Ledarskap handlar om att ge scouterna tillfälle att öva på att leda andra och att se och motverka till exempel härskartekniker och annat som hämmar gruppens utveckling. I Scouterna har vi länge jobbat med scoutledarens ledarskap och utveckling. Det är väldigt viktigt. Scoutledaren kommer alltid att vara scouternas främsta förebild och inspirationskälla när de själva ska träna på ledarskap. Men som scoutledare är det också viktigt att på ett mer aktivt sätt hjälpa scouterna i deras utveckling, särskilt i de äldre åldersgrupperna. I de yngre åldrarna spelar scoutledaren som före-

bild en stor roll, men det är viktigt att scouterna redan här får chans att ta de första ledarskapsstegen. Det kan handla om att få berätta för patrullkompisarna hur man leker en viss lek eller att ha ansvar för att räkna in patrullen under en utfärd. Successivt byggs uppgifterna på från ”spänn upp de här tältlinorna” via ”sätt upp tältet” till ”planera och bygg upp lägerplatsen”. Från början roterar patrulledarskapet mycket och alla bör få möjlighet att leda sina kompisar. I upptäckaråldern kanske en scout är patrulledare under en eller en halv termin. I utmanaråldern får scouterna öva på olika typer av ledarskap där det både kan finnas en patrulledare och en projektledare parallellt. Just att det finns olika typer av ledarskap är något som Scouterna är bra på att lyfta fram. Patrulledarens ledarroll är lätt att se, men ledarskap övas i allt från att leda en lek till att ansvara för patrullens sjukvårdsutrustning. För alla scouters utveckling är det viktigt att få tillfälle att öva på olika sorters ledarskap. I Scouterna använder vi oss ibland av ett dubbelt ledarskap. I stället för att ha en utpekad ledare och en vice eller ställföreträdande ledare har vi två ansvariga som delar lika på ansvaret och har samma mandat. Båda kan själva tala för sin grupp och ta beslut. Det dubbla ledarskapet har många fördelar, särskilt i att ingen ensam behöver bära ett för stort ansvar och i att gruppen blir mindre sårbar. Det dubbla ledarskapet ställer stora krav på att de två ledarna kan lita på varandra, kommunicera med sin grupp på samma sätt och stämma av med varandra kontinuerligt. Eftersom det behövs mycket träning för att bli bra på detta är det viktigt att redan under sin tid som scout få chansen att träna. Mer om det dubbla ledarskapet finns att läsa i avsnittet om patrullsystemet på sidan 148.

”Scouterna ger unga möjligheter att i en trygg miljö öva på ett ledarskap och med goda förebilder utvecklas till bra ledare.”

Roverscout 19–25 år

Som roverscout arbetar scouten vidare med det egna ledarskapet och kan ta på sig ledarrollen i externa grupper. Roverscouten är en ledare som kan hjälpa andra att utveckla sitt ledarskap. Scouten ileder inte bara andra, utan funderar också över sitt ledarskap och hur det kan utvecklas.

Utmanarscout

Utmanarscouten leder både i och utanför den egna patrullen, i större eller nya grupper och projekt. Ledarskapet utvecklas så att scouten lär sig ta fram det bästa bland sina kamrater eller yngre scouter, och lär sig se alla individers olika förmågor, roller och behov. Scouten känner sig trygg med sin kunskap och vågar leda andra.

Äventyrarscout

För äventyrarscouterna läggs vikt även på hur man leder. Att lära sig vara en lyssnande och stödjande ledare är lika centralt som att utföra uppdraget. Dessutom kan uppgifterna bli mer komplexa och kräva längre planering. Scouten får möjlighet att under en längre tid vara ledare för sin patrull.

(15) 16–18 år

(12) 13–14 (15) år

Upptäckarscout 10–11 (12) år

Spårarscout 8–9 år

Som upptäckare får scouten öva sitt ledarskap i patrullen. Uppgifterna blir mer komplicerade och kräver fler steg men resultaten är tydliga och konkreta. Scouten tar ansvar för och hjälper gruppen framåt.

Spårarscouter börjar öva ledarskap i patrullen genom att ansvara för att gruppen löser kortare enkla och praktiska uppgifter. Scouten instruerar även sina kompisar i enklare uppgifter.

86 Målspår

Tips!

• Låt alla komma till tals och ta plats genom att använda talpinne. • Låt alla ha ansvarsområden eller definierade roller i patrullen. • Öva på att bli ledd under olika typer av ledarskap. •

Gör samarbetsövningar och reflektera efteråt: Var alla delaktiga? Vems idéer lyssnade vi på?

• Gör en deckargåta där alla i patrullen har några ledtrådar var. • Berätta en historia tillsammans genom att alla säger några meningar var.

Läs!

Handledarboken för samarbetsövningar Jonas Forsmark, Linguistica 2008.

Aktiv i gruppen På samma sätt som alla fibrer i ett rep bidrar till repets styrka bidrar alla medlemmar i en patrull till helheten. I patrullen är alla viktiga och har något att tillföra. Ett gott ledarskap hjälper alla att hitta det de är bra på men uppmuntrar också till att testa nya saker. Men alla har också ett eget ansvar för att bidra till helheten. Det är mycket roligare att leka en lek när alla är med än när några står bredvid och tittar på. Att öva på att samarbeta är viktigt och här erbjuder Scouterna en miljö där man kan få träna på samarbete utan att behöva vara rädd för att misslyckas. Målspåret Aktiv i gruppen handlar mycket om precis det – att ta en aktiv roll i patrullen utifrån sina egna förutsättningar. Kombinationen av flera scouter som är aktiva i gruppen och ett bra ledarskap är förutsättningar för ett bra samarbete. Aktiv i gruppen handlar också om att lära sig ta initiativ och stötta andra. Det kan också, särskilt i de äldre åldrarna, handla om att ta ett steg tillbaka och låta andra ta ett större ansvar och att lära sig att se att vi är bra på olika saker. I Scouterna har alla en viktig roll i sin patrull och bidrar på så sätt till helheten. Oavsett om man är patrulledare eller patrullkock handlar Aktiv i gruppen om att ta sin roll på allvar, utveckla rollen och växa med uppgiften. Det finns många sätt att uppnå målen för Aktiv i gruppen. Organisationstävlingar och sam-

”Oavsett om man är patrulledare eller patrullkock handlar Aktiv i gruppen om att ta sin roll på allvar, utveckla rollen och växa med uppgiften.”

arbetsövningar är exempel på bra aktiviteter som kan anpassas till alla åldrar och varieras i det oändliga. Förutom särskilda aktiviteter är det nödvändigt att arbeta med vissa målspår, bland andra Aktiv i gruppen och Ledarskap, genom att ha ett genomgående arbetssätt och struktur. För att hjälpa scouterna att nå målen är det viktigt att uppmuntra alla scouter och att scouterna uppmuntrar varandra. Att ha reflektion som en naturlig och återkommande del av programmet är ett bra sätt att träna på att ge och ta kritik. Det i sin tur kan hjälpa scouterna att hitta vad de är riktigt bra på. För upptäckarscouter kan det vara bra att låta olika roller i patrullen, som materialvårdare, patrulledare och webbredaktör, rotera så att alla får prova på olika saker. I äldre åldersgrupper kan i stället öppna diskussioner om medlemmarnas styrkor vara bra för att hitta de lämpligaste rollerna för alla medlemmar.

Roverscout 19–25 år

Utmanarscout (15) 16–18 år

Roverscouten utvecklar sina styrkor och färdigheter för att kunna bidra till samarbetet oavsett gruppens storlek, sammansättning eller sammanhang. Roverscouten har ett lyssnande förhållningssätt och vågar ta plats även i nya miljöer. Samarbetet och det egna ansvaret för gruppens bästa vidareutvecklas som utmanare. Scouten lär sig ta olika roller, både för att bidra till gruppens bästa och för att utmana sig själv. Scouten känner sig trygg i sin kompetens men kan samtidigt be om stöd.

Äventyrarscout

Äventyraren vidareutvecklar sin förmåga att samarbeta och göra vad som blir bäst för gruppen. Samtidigt hittar hon eller han egna uppgifter och sätt att bidra. Scouten lär sig att ge och ta konstruktiv kritik.

Upptäckarscout

Upptäckaren lär sig mer om sig själv och om hur han eller hon fungerar i patrullen. Genom övningar och reflektion hittar man sätt att prata om positiva och negativa upplevelser i gruppen. Gruppen utvecklas till att låta alla komma till tals.

(12) 13–14 (15) år

10–11 (12) år

Spårarscout 8–9 år

Spåraren övar på att ta plats i gruppen, att vara med och känna tryggheten att testa, våga och kanske misslyckas. Scouten samarbetar konstruktivt och känner trygghet i patrullen.

88 Målspår

Tips!

• Prata om hur man är en bra kompis. • Reflektera över relationerna i patrullen efter en hajk. • Ha tjej- och killsnack. • Låt scouterna delta i mentorskapsprogram i Scouterna. • Gör en reflektionsrunda: hur känns det i magen, kroppen och huvudet? • Para ihop scouterna två och två. Låt dem turas om att under 30 sekunder var säga så många positiva saker om den andra som möjligt. • Lek charader där scouterna får uttrycka och gissa på olika känslor.

Relationer

Bästisar, syskon, föräldrar, grannar, klasskompisar, patrullkamrater, ledare, partner, kollegor, chefer, kunder … Som människor lever vi hela tiden i relationer till andra, och det är viktigt att kunna hantera relationerna på ett bra sätt. Den som lär sig det kommer att uppfattas som en trevlig människa som det är lätt att umgås med och kommer också själv att ha större glädje av att vara tillsammans med andra. Det blir mindre och mindre vanligt att vi träffas och umgås över generationsgränserna. Kanske är det därför som många unga inte känner sig trygga i att hantera relationer med äldre, yngre och jämnåriga? För bara 100 år sedan var det vanligt att moreller farföräldrar levde tillsammans med familjen. Så är det inte i Sverige i dag. I kärleksrelationer och sexuella relationer kommer vi varandra särskilt nära, och blir också särskilt sårbara. Behovet av respekt och integritet blir därför också särskilt stort. Det är inte heller säkert att sex innebär kärlek. De relationer vi har blir alltså allt mer komplexa. I Scouterna vill vi ge barn och unga de verktyg som behövs för att utveckla bra relationer till jämnåriga, yngre och äldre. Det är det som målspåret Relationer handlar om. Hänsyn, respekt, empati, ärlighet och integritet är begrepp som är centrala i alla relationer. Det betyder att jag förstår att omgivningen kan bli glad, ledsen eller arg beroende på hur jag uppträder och att jag lär mig att ha förståelse för det. Det innebär samtidigt att jag inte gör våld på mig själv för att vara andra till lags. För att klara det behöver jag ha en lyhördhet för hur jag själv och andra reagerar. Jag måste känna igen och kunna uttrycka mina känslor på ett ärligt och respektfullt sätt. I scoutverksamheten finns många tillfällen att öva på de egenskaper som är viktiga för att kunna skapa goda relationer. I patrullen lever vi nära och samarbetar. Ledare och andra vuxna är närvarande

och spelar en viktig roll i verksamheten. På läger har många lyckan att bli kära. Mentorskap med äldre scouter är en naturlig del av programmet för äventyrare, utmanare och roverscouter (läs mer om mentorskap på sidan 182). Ofta sätts relationerna på prov när patrullen tvingas kompromissa och när scouterna lever tätt inpå varandra under till exempel utfärder och läger. Tålamodet och respekten för varandra testas till max när veden är våt och alla är hungriga. För att få ut det mesta möjliga är det viktigt att reflektera över varför vi blev ovänner eller varför det är lättare att umgås med vissa kompisar än andra. I fokusavsnittet om reflektion på sidan 168 finns bra tips och idéer kring hur du som ledare kan lägga upp reflektionsövningar. Scoutmetoddelen learning by doing är lika effektiv på mjuka ämnen som på praktiska färdigheter. Förutom att ta tillvara de tillfällen som uppkommer naturligt kan vissa delar av målspåret Relationer behöva lyftas fram särskilt. I äventyraråldern börjar många unga utforska kärlek och sexualitet. Skolan tar förstås upp en del av de här frågorna, men miljön och relationerna mellan scoutledare och scouter, och scouter emellan, är ofta bättre lämpad för att scouterna ska våga öppna sig och diskutera känsliga frågor. Om det känns svårt eller jobbigt att prata om kärlek och sex med dina scouter kan du låta scouterna prata med varandra eller bjuda in scouter som är några år äldre. Eller ta hjälp av en ledarkollega. Genom att lyssna och svara på frågor så gott vi kan kommer vi oftast väldigt långt. Men det är viktigt att poängtera att alla, även du som scoutledare, har rätt att passa på en fråga om den blir för personlig. Det visar också scouterna värdet av att värna om det som är personligt. En frågelåda där alla anonymt kan lämna in frågor kan vara en bra utgångspunkt för känsliga frågor.

”I scoutverksamheten finns många tillfällen att öva på de egenskaper som är viktiga för att kunna skapa goda relationer.”

Roverscout 19–25 år

Utmanarscout (15) 16–18 år

Äventyrarscout (12) 13–14 (15) år

Upptäckarscout 10–11 (12) år

Spårarscout 8–9 år

Roverscouten lär sig att uttrycka sina känslor på olika sätt och utvecklar sin förmåga i att stå för vad man känner. Scouten utvecklar förståelse för vilka konsekvenser vårt agerande får för vår omgivning. Scouten kan utveckla trygga och respektfulla relationer av alla slag kärleks-, vänskaps- och arbetsrelationer osv. och utforma relationerna på ett sätt som känns rätt för individen. Utmanaren utvecklar förståelse för sina känslor, verktyg för att hantera dem och förmågan att sätta sig in i andras känslor. Scouten bygger goda relationer och tar hand om sina medmänniskor. Scouten får möjlighet att reflektera över kärlek, sex och lustfyllda relationer. Äventyrarscouten utvecklar förmågan att inse hur hans eller hennes handlingar påverkar andra människor. Scouten får öva på att visa sina egna och hantera andras känslor. Scouten får lära sig bygga goda relationer till sina medmänniskor. Scouten får möjlighet att bearbeta tankar kring respektfulla och lustfyllda kärleksrelationer och sex. Scouten inser att alla är olika, att styrkor, svagheter och känslouttryck kan variera och lär sig att vara ödmjuk inför och respektera detta. Upptäckarna tar ansvar för att alla i gruppen mår bra. Scouten får möjlighet att hitta vuxna förebilder och att fundera över känslor och kärlek. Upptäckaren får tillfälle att förstå att våra handlingar påverkar andra.

Spårarscouten utvecklas till en bra kompis och får förståelse för andras känslor. Scouten utvecklas socialt och fungerar bra i patrullen. Samtidigt lär scouten sig att vara tydlig med sina gränser, att lyssna på sig själv och att bejaka sina känslor.

90 M책lsp책r

92 Målspår

Tips!

• Undersök hur t.ex. ett bröllop går till i olika kulturer. Gör små pjäser och spela upp för varandra. • Gör rollspel om t.ex. FN, flyktingar, vattenkonflikter eller klimat förändringen. Många färdiga rollspel finns på Internet, sök på ”rollspel” och det ämne ni är intresserade av. • Pröva om ni klarar er med bara en sopsäck för en hel lägervecka. • Gör studiebesök på reningsverket, i kommunfullmäktige eller på flyktingförläggningen. • Undersök ursprunget till maten till hajken, till den nya fotbollen osv. Var och under vilka förhållanden är den producerad? • Gör vanliga aktiviteter men pröva att ha olika handikapp, t.ex. att vara blind, stum, rullstolsburen eller sakna en arm.

Psst!

Förståelse för omvärlden Scouterna vill bidra till att skapa en bättre värld. Det är lätt att tänka att det betyder att vi vill utrota fattigdom och skapa fred på jorden – och det stämmer, Scouterna är en fredsrörelse. Lika viktigt är det också att tänka på vår närmiljö som omvärlden.

Mobbning, rasism, miljöförstörelse och orättvisor finns överallt. För att kunna veta åt vilket håll vi strävar är det viktigt att veta hur vår omgivning ser ut i dag. Krig beror på konflikter, intolerans beror på okunskap. Vi måste känna till och förstå konflikterna och motarbeta okunskapen för att kunna arbeta för en bättre värld. Det är viktigt att inte blanda ihop det här med ett passivt lärande. Det är till exempel ganska oviktigt för omvärldsförståelsen att kunna rabbla huvudstäder, floder och flaggor. Att ökenspridningen är si och så många procent är ointressant i sig. Däremot är reflektionen över vad en ökad ökenspridning resulterar i viktig. Det finns scouter i nästan alla världens länder. Som scouter har vi tillgång till ett unikt nätverk och har möjligheter att själva kunna undersöka och lära oss saker. Men för att reflektera krävs förståelse för samband och orsaker. Grunden till förståelsen ligger i kunskap. Kedjan lära – förstå – reflektera

”Ett genomarbetat symboliskt ramverk kan ge fantastiska möjligheter till att ge scouterna ökad kunskap och större förståelse för omvärlden.”

– agera är central i Förståelse för omvärlden. Kedjan kan också gå åt andra hållet. I scoutmetoddelen lokalt och globalt samhällsengagemang är ”att lära genom att hjälpa andra” en bärande tanke. Genom att agera lär vi oss förstå hur saker och ting hänger ihop. I målspåren Förståelse för omvärlden och Känsla för naturen skapas förutsättningar för aktiva samhällsinsatser. Ju äldre vi blir desto djupare kan förståelsen bli. Därför kan kedjan också ge oss hjälp när vi planerar scoutprogrammet. För de yngsta scouterna är upptäckarglädjen viktig. Det är spännande med främmande platser och andra sätt att leva. Ett genomarbetat symboliskt ramverk kan ge fantastiska möjligheter till att ge scouterna ökad kunskap och större förståelse för omvärlden. Men här är det viktigt att det annorlunda inte blir exotiskt eller konstigt och vårt sätt blir norm. Redan som äventyrare, men framförallt som utmanare och rover, finns massor av möjligheter att själv åka ut och upptäcka världen. Internationella läger och resor inom Scouterna ger möjligheter till möten som få andra har tillgång till (läs mer om internationella möjligheter på sidan 244). Men även på hemmaplan finns många olika kulturer att lära känna, inte bara etniska. Kanske räcker det att prata med någon i din egen scoutkår för att upptäcka vilka olika levnadssätt ni har? De äldre scouterna reflekterar själva över och vidareutvecklar sitt samhällsengagemang.

Filmtips

• Hotel Rwanda • The last king of Scotland • American History X

lära lära

förstå

reflektera reflektera

agera

Roverscout 19–25 år

Utmanarscout (15) 16–18 år

Roverscouten inser hur det egna agerandet får globala konsekvenser och hur omvärlden påverkar det dagliga livet. Scouten utvecklar verktyg för att förstå sin egen och andra kulturer och lär sig sätta dem i relation till varandra. Roverscouten känner engagemang för samhällsfrågor. Utmanaren får möjlighet att reflektera över och lära sig om varför människor (i Sverige och i världen) har olika villkor och förutsättningar. Under sin tid i utmanarna kommer scouten till insikt om hur hans eller hennes handlande kan få globala konsekvenser samt hur omvärlden påverkar hans eller hennes dagliga liv.

Äventyrarscout

Äventyrarscouten får lära känna andra kulturer än sin egen. Scouten reflekterar över människors olika villkor och förutsättningar. Scouten får insikt om hur hans eller hennes handlingar kan få både positiva och negativa konsekvenser på en global nivå.

Upptäckarscout

Upptäckaren får möta olika kulturer i Sverige och i världen. Scouten får insikt om att människor har olika villkor och förutsättningar. Scouten kan sätta sig in i andras situation och känner engagemang för människor både lokalt och globalt.

(12) 13–14 (15) år

10–11 (12) år

Spårarscout 8–9 år

Spåraren får möta olika kulturer i Sverige och i världen. Scouten utvecklar ett öppet och nyfiket förhållningssätt till olika sätt att leva.

94 Målspår

Tips! • Förlägg så mycket av scoutprogrammet som möjligt i närmiljön. • Räkna ut er miljöpåverkan med hjälp av en koldioxid kalkylator på Internet. • Illustrera allemansrätten genom charader, collage eller hantverk. •

Undersök var våra varor kommer ifrån och hur de påverkar miljön när de produceras, transporteras och konsumeras.

• Planera miljövänlig, vegetarisk mat till hajken. • Sov under bar himmel. • Upplev naturen med andra sinnen än vanligt. Låt t.ex. scouterna leda varandra barfota med ögonbindel.

Känsla för naturen Om det är något de flesta förknippar med scouting så är det nog att vara ute i naturen, vare sig det är i skogen, på fjället eller på sjön. Men varför är det så? Delvis beror det på att vi använder friluftslivet för att hjälpa unga att utvecklas. Det är en del av vår metod. Men naturen är viktig för oss på flera sätt. I det ansvar för omvärlden som vi vill att våra scouter ska känna ligger också ett ansvar för naturen. ”En scout lär känna och vårdar naturen” heter det i scoutlagen. Många unga känner sig inte hemma i naturen. Alla har inte på samma sätt som tidigare generationer vuxit upp med utflykter i skogen tillsammans med familjen. Naturen kan därför upplevas som otrygg och farlig. Genom att introducera barn och unga för naturen kan vi hjälpa dem till stora upplevelser som får dem att växa som människor. Dessutom lär vi dem också att känna respekt för naturen. Det viktigaste vi kan bidra med är därför inte att lära ut fakta om naturen – namn på arter och beskrivningar av samband och ekosystem lär man sig hellre i skolan och i andra organisationer som är specialiserade på det – utan att förmedla en känsla av ansvar, glädje och samhörighet med naturen. I den samhörighet vi vill förmedla till våra scouter ligger också insikten om att naturen inte alltid kommer att finnas kvar om vi behandlar den

• När scouterna blir nyfikna och ställer frågor om saker de ser i naturen – ge dem tid att undersöka och hjälp dem hitta svaren till exempel i en flora eller på Internet.

”Den gamla devisen ’En scout lämnar två saker efter sig i naturen: ett tack och ingenting’ gäller fortfarande.”

Aha! •

Den som en gång sett vilket sår en eld lämnar på en klipphäll gör inte om samma misstag.

•

Att vandra i en planterad granskog jämfört med i en urskog ger insikt om ekosystemen och vikten av biologisk mångfald.

hur som helst. Allemansrätten blir ett naturligt avstamp för de yngre scouterna och skapar en trygghet i naturen. Genom att enkla aktiviteter förläggs till en ovan miljö tar vi bort lite av det främmande. När naturen inte längre är något främmande och avlägset utvecklas också en förståelse för att man måste vara rädd om den. Den gamla devisen ”En scout lämnar två saker efter sig i naturen: ett tack och ingenting” gäller fortfarande. Genom att se exempel på hur det går om vi inte är aktsamma om vår natur kan scouterna få en stark känsla för vikten av att skydda naturen. Ett talande exempel för sjöscouter på ostkusten är den utbredda algblomningen som ibland kan göra det omöjligt att bada och tvätta sig. Ju äldre scouterna blir desto mer ovana miljöer kan ni vistas i. Fjällvandringar eller havskajakpaddling ger både en insikt om vilken fantastiskt rik och varierande natur vi har i Sverige och insikter i hur komplex naturen är. I skolans undervisning utvecklar scouten en teoretisk förståelse för de hot mot miljön som finns omkring oss. För den som själv har sett den unika naturen på kalfjället kommer frågan om ett varmare klimat att ligga betydligt närmare än för den som bara mött den i abstrakta beskrivningar.

Psst!

I miljölådan Love Earth finns stöd för att utforska de fyra elementen, människans påverkan och hur allt hänger samman. I lådan finns faktakort, lekar, aktiviteter, värderingsövningar och spel. Använd det under ett möte eller som tema för hela terminen. I lådan blandas både korta aktiviteter och längre projekt.

Roverscout 19–25 år

Utmanarscout (15) 16–18 år

Äventyrarscout (12) 13–14 (15) år

Upptäckarscout 10–11 (12) år

Spårarscout 8–9 år

Roverscouten förstår sambanden i naturen och villkoren för ekologiskt hållbar utveckling. Scouten drar slutsatser om vad dessa innebär för samhället och för det egna sättet att leva. Roverscouten tar ställning för en ekologiskt hållbar livsstil och tar ansvar för att påverka andra i rätt riktning. Scouten har kunskap och trygghet för att söka egna naturupplevelser och leda andra i deras. Utmanaren får möjlighet att reflektera över hur vi på olika sätt påverkar ekosystemen och hur de i sin tur påverkar oss. Scouten agerar på ett sätt som värnar naturen både lokalt och globalt. Målet är också att scouten söker naturupplevelser ensam och i grupp. Äventyraren skapar sina egna möten med naturen och vidgar sina naturupplevelser till olika naturtyper. Äventyraren utvecklar en känsla av samhörighet och ansvar för naturen. Scouten engagerar sig aktivt för att skydda naturen, bland annat genom att ta ansvar för sina egna handlingar.

Upptäckaren känner sig hemma i naturen och lär sig visa respekt för den. Upptäckarscouten förstår att saker vi människor gör kan påverka naturen. Scouten engagerar sig för att värna naturen i sin vardag.

Spåraren känner sig trygg i naturen och lär sig att det är viktigt att vara rädd om den. Scouten får möjlighet till goda naturupplevelser i patrullen.

96 Målspår

Aktiv i samhället

Scouting vill hjälpa unga människor att bli goda världsmedborgare. Men vad är egentligen en god världsmedborgare och varför är det viktigt?

Tips! • Delta i en insamling eller loppis för något ändamål. • Fatta demokratiska beslut i patrullen. • Låt scouterna driva ett U-landsprojekt inom ramen för scouting. • Arbeta med nät- eller nattvandring. • Låt scouterna skriva en motion till scoutkårens årsmöte. • Engagera er i politiska frågor. • Plocka skräp och bygg en skulptur eller ta med tomma förpackningar och gör smycken av dem. • Ordna en klädbytardag för att minska resursslöseriet. • Sjung på ett ålderdomshem. • Ordna läxläsning för yngre barn i skolan.

I dag får vi allt mer information om vad som händer omkring oss. Förutom det vi lär oss i skolan kommer informationen från bland annat tv och Internet. Vi skapar oss dessutom själva en bild av hur samhället ser ut. Ibland kanske omgivningen är precis som vi vill ha den – och då är det viktigt att bidra till att den bevaras så – men ofta finns det något vi vill förändra till det bättre. En ”god världsmedborgare” behöver ta del av och påverka samhället. Demokrati är helt grundläggande för scoutrörelsen. Vi är en rörelse ledd av unga och det finns många sätt att träna på demokratiska arbetsformer i Scouterna. Patrullsystemet är bland annat uppbyggt för att vara ett verktyg för att öva just demokrati. Att involvera scouterna i kårens stämma och göra den tillgänglig för dem är ett annat. Att redan som yngre scout få vara med och fatta beslut om allt från programmets innehåll till vem som ska ansvara för sommarens läger är ett viktigt första steg för att kunna fortsätta till andra roller, i och utanför Scouterna. Även om scoutrörelsen är partipolitiskt obunden är vi inte opolitiska. Vi vill att scouterna engagerar sig i frågor de brinner för, för att på så sätt bidra till en bättre värld. Det är inte bara bra för samhället, utan också viktigt för den personliga utvecklingen hos varje scout, att veta att vi kan göra skillnad. Därför är det också en viktig del i scouting. Som en av världens största fredsrörelser ingår det i vårt uppdrag

att bidra till en bättre värld oavsett om det gäller fred, bättre miljö eller mindre fattigdom. Ibland pratar vi om detta som att å ena sidan lära för att utveckla samhället, och å andra sidan att lära genom att utveckla samhället. Båda de här synsätten behöver finnas med men betyder lite olika saker. Genom att öva demokrati i scoutkåren får vi en större förståelse för omvärlden och lägger grunden till en aktiv samhällsinsats – vi har arbetat mot målen inom Förståelse för omvärlden och Aktiv i samhället. För att nå målen inom Relationer kan vi till exempel gå i luciatåg på ålderdomshemmet. Vi gör en viktig insats för ett bättre samhälle genom att unga människor får utvecklas till ansvarskännande individer som kan bidra till ett bättre samhälle längre fram, men det är möjligheten att göra en insats här och nu som gör att de utvecklas. Ibland kan det vara svårt att veta vilken typ av insatser vi ska göra i samhället. Det är lätt att tänka på vad scouter i andra delar av världen gör och konstatera att vi i Sverige inte behöver, och troligen inte ens får, måla om en skola eller bygga en väg. För de yngre scouterna utgår vi ofta från det lilla och lokala och vidgar med åldern till det stora och globala. Men det kan hjälpa tankeverksamheten att faktiskt vända på steken. I de yngre åldrarna kan det vara både bra och meningsfullt att i patrullen mejlväxla med scouter i ett annat land, att sälja majblommor eller ha ett fadderbarn. Roverscouterna kan mycket väl nattvandra, kratta olja efter en tankfartygsolycka eller ta en promenad med någon äldre. Genom att vända på perspektivet och titta från långt bort till nära kan det bli lättare att komma på bra, aktiva insatser som passar alla.

”Vi vill att scouterna engagerar sig i frågor de brinner för, för att på så sätt bidra till en bättre värld.”

Roverscout 19–25 år

Utmanarscout (15) 16–18 år

Äventyrarscout (12) 13–14 (15) år

Upptäckarscout 10–11 (12) år

Spårarscout 8–9 år

Roverscouten tar ett aktivt ansvar för sin omvärld genom ett långsiktigt engagemang i samhällsfrågor och genom att låta sina insikter om omvärlden få konsekvenser i det egna livet. Scouten bidrar till och ansvarar för demokratiska processer både i Scouterna och i samhället och hjälper andra att utveckla sitt eget engagemang. Utmanarscouten utvecklar förmågan att se orättvisor och samhällsproblem och skapar möjligheter för sig själv och andra att aktivt bidra till lösningar. Scouten är en aktiv del av demokratiska processer på olika nivåer, både i Scouterna och i övriga samhället. Äventyrarscouten utvecklar aktivt sin kunskap om, tränar på och bygger upp demokratiska arbetsformer, till exempel i patrullen. Äventyrarscouten får möjlighet till en djupare förståelse för samhället och bidrar själv till ett hållbart samhälle. Scouten agerar utifrån ett bredare samhällsengagemang, lokalt eller globalt, och får tillfälle att verka för en bättre värld. Upptäckaren vidareutvecklar sin förmåga och kunskap om demokratiska arbetsformer. Upptäckarscouten möter samhället och får möjlighet att göra en aktiv insats för sin omvärld och för en hållbar utveckling.

Spåraren övar sig i demokrati genom att ta ställning i enklare frågor och delta i enkla beslutsprocesser. Scouten får göra en insats för sin omvärld.

98 M책lsp책r

100 Målspår

Tips! •

Upplev fenomen och starka naturupplevelser tillsammans, till exempel att havet är stort, norrsken, stjärnhimlen osv.

• Delta i andakter. • Gör besök hos olika religiösa samfund. • Låt scouterna lyssna på och berätta om sin favoritmusik. • Intervjua personer med olika tro om till exempel scoutlagen. • Rita, fotografera eller gör ett collage om vad ni tror händer när vi dör. • Titta på naturen i förstoringsglas och förundras över hur allt fungerar. • Låt scouterna bygga en lerfigur som visar deras bild av Gud..

Existens Det är en djupt mänsklig drift och en viktig del av den personliga utvecklingen att fundera över livets stora frågor. Vem är jag? Vem vill jag vara? Vad är meningen med livet? Vad händer när vi dör? Vad är gott och ont? Finns Gud? Vad betyder det i så fall för mig? I scoutlagen står det: ”En scout söker sin tro och respekterar andras.” Det är alltså sökandet och frågandet som betonas i Scouterna. Sökandet måste inte betyda att vi hittar en religion, även om det förstås kan betyda det också. Vad det betyder är att i Scouterna finns en naturlig plats att ställa de stora frågorna. Vi undviker inte sådant som vi inte har några givna svar på. Att vägleda scouter i andlig utveckling kan kännas stort, svårt och kravfyllt. Det behöver det inte vara. Det kan helt enkelt handla om att skapa mötesplatser eller tillfällen där scouterna får uppleva andra sidor av livet än den rent materiella och får reflektera kring livsfrågor. Vid lägerelden, på en skärgårdsklippa eller i vindskyddet kan det passa bra att närma sig de existentiella frågorna. Inramningen av scoutmötet eller hajken är också viktig för att ge utrymme för eftertanke. Scout’s Own är en typ av stilla stund och reflektion som kan se ut på många olika sätt och som används av scouter världen över. Läs mer om Scout’s Own på sidan 172. Ofta handlar existens om att ta tillvara tillfället när det uppstår. När spårarscouten frågar om det finns fler planeter med liv på under stjärnskådningskvällen är det perfekt att tala om livsfrågor. Genom att som ledare ta sig tid, lyssna och ställa följdfrågor kommer de existentiella frågorna att vävas in i verksamheten på ett naturligt sätt. Existens handlar också om att lära känna sig själv och varandra bättre. Genom att möta andra människor, kulturer och synsätt får scouterna möjlighet att reflektera över sitt eget ställningstagande.

Förståelsen av världen utmanas och genom utmaning växer man. Precis som vi vågar utmana oss själva på fjället eller i ett ledaruppdrag, vågar vi utmana oss själva genom att ta de stora frågorna på allvar. För många är tro något djupt personligt, men det kan också finnas en glädje i att dela den med andra. Det är nyttigt att samtala om tro och många känner sig stärkta i sin tro genom att utmanas i den. I Scouterna bör vi både uppmuntra våra scouter till att söka efter en trosgemenskap och visa på var olika människor funnit svar på sina livsfrågor. Ett bra sätt att göra det är genom att delta på arrangemang med ungdomsförbund med olika livsåskådningar eller att besöka moskéer eller kyrkor. Eftersom sådana aktiviteter kan kännas främmande för vissa scouter är det viktigt att först prata igenom vad ni kommer att göra och varför. Andlig utveckling blir vi aldrig färdiga med. När vi har hittat något inser vi ofta att vi bara har börjat leta. Men det är också det som är så spännande. Livet bjuder oss på nya frågor hela tiden, och vi behöver fortsätta söka svar på dem. När vi hamnar i en ny situation eller träffar människor som tänker annorlunda kan vi behöva formulera om våra svar på livsfrågorna. Det är svårt att ge någon allmän beskrivning av den unga människans utveckling på det här området. Vissa barn har tidigt en personlig tro som vi inte ska förringa och i äventyrar- eller utmanaråldern brukar de stora personliga förändringarna ge upphov till existentiella frågor. Musik och film kan vara viktiga för att bearbeta de här tankarna och frågorna. Även om vi kanske inte hittar några svar där, kan vi få hjälp att formulera frågorna på ett sätt som talar till oss. Barn- och ungdomslitteraturen är också full av berättelser som behandlar de stora frågorna.

”Vem är jag? Vem vill jag vara? Vad är meningen med livet? Vad händer när vi dör? Vad är gott och ont? Finns Gud?”

Roverscout 19–25 år

Utmanarscout (15) 16–18 år

Under sin tid som roverscout får scouten möjlighet att fördjupa sig i sin tro eller livsåskådning och lära sig respektera andras trosutövning och livsåskådning. Scouten har fått tillfälle att dra vidare konsekvenser utifrån sin livsåskådning i sitt dagliga liv. Scouten kan också hjälpa andra att fundera över existentiella frågor. Utmanarscouten får diskutera och pröva sin livsåskådning i mötet med andra människor och söka kunskap om olika livsstilar. Utmanaren får tillfälle att låta sin livsåskådning få konsekvenser i vardagen och att göra tydliga ställningstaganden, samt att respektera andras val. Scouten känner sig trygg med sina ställningstaganden, både i och utanför Scouterna.

Äventyrarscout

Äventyraren får ökad förståelse och respekt för olika trosinriktningar och sätt att leva. Han eller hon utvecklar en trygghet i att ställa frågor om livet. Äventyrarscouten uppmuntras att utveckla sitt sätt att uttrycka och dela sina existentiella tankar i gemenskap med andra. Scouten vågar både hitta och ompröva sina existentiella ställningstaganden.

Upptäckarscout

Som upptäckare får scouten utrymme att själv utforska andlighet i olika former – både religiösa och icke-religiösa. Scouten får mer kunskap om olika trosinriktningar och sätt att leva och lär sig respektera skillnader. Scouten ställer frågor om livet.

(12) 13–14 (15) år

10–11 (12) år

Spårarscout 8–9 år

Spårarscouten får börja fundera över existentiella och andliga värden. Scouten uppmuntras att våga ställa frågor om livet och blir medveten om att det finns många olika religioner och livsåskådningar. Scouten får känna trygghet i att fundera kring och ställa existentiella frågor.

101

102 Målspår

Egna värderingar Våra värderingar hänger ihop med vilka vi är och varifrån vi kommer. De handlar om vår identitet och växer fram från att vi är små. Värderingarna avgörs av vad vi tycker är viktigt. Hur lever vi och hur vill vi leva våra liv? Framför allt handlar värderingarna om hur vi vill leva tillsammans med andra.

Tips! • Låt scouterna göra patrullregler för hur de vill vara mot varandra. • Spela spelet Respekt (finns på scout.se/shop). • Försätt scouterna i situationer där de kanske tvingas bryta mot sina värderingar, till exempel genom rollspelsövningar. Reflektera efteråt: hur kändes det? • Prata om de värderingar som uttrycks i scoutlagen. • Ta personlig ställning när det gäller till exempel tro och livsfrågor eller alkohol och droger. • Läs insändarsidan i en dagstidning. Låt scouterna markera med röd penna när de inte håller med och med grön penna när de håller med. Diskutera. • Gör en värderingsövning: Ge scouterna olika påståenden och markera fyra hörn i rummet med olika alternativ (”Ja”, ”Nej”, ”Ja, men”, ”Nej men” eller liknande).

Det finns en tydlig skillnad mellan värderingar och åsikter. Åsikter gäller enskilda frågor, de kan förändras relativt snabbt och vi kan kompromissa kring dem. Åsikterna kommer ofta som en konsekvens av värderingarna, men även om två personer delar de grundläggande värderingarna är det inte säkert att de har samma åsikter. I samhället i dag finns en långt större bredd av budskap och livsstilar att välja mellan än tidigare. Institutioner som spelade en viktig roll för samhällets gemensamma värderingar under 1900-talet som kyrkan, skolan, folkrörelserna, public servicemedierna och de politiska partierna, är inte lika betydelsefulla längre, eftersom de inte har samma dominerande ställning i samhället. Våra värderingar formas mindre av födelseort, kön eller social bakgrund än tidigare. Samtidigt som det naturligtvis är en stor frihet att kunna välja en livsstil eller ett budskap att följa som passar en själv söker många unga i dag efter en fast punkt med sunda värderingar. Att Scouterna är en idérörelse betyder att vi bygger på en idé, en uppsättning grundläggande värderingar som styr vår verksamhet och som vi vill föra vidare till unga människor. Bland annat uttrycks våra värderingar i scoutlagen och scoutlöftet (läs mer på sidan 160) och i Scouternas kommunikationsplattform. Scoutlagen och scoutlöftet är en del av scoutmetoden, vår pedagogik eller sättet vi arbetar på. Målspåret Egna värderingar fokuserar mer på våra egna, personliga ställningstaganden och hur vi relaterar dem till scoutings värdegrund.

Som scoutledare har vi faktiskt större möjlighet att påverka än vad vi kanske tror. Värderingar förmedlas bäst genom goda förebilder som själva både lever och talar om sina värderingar med varandra. Som scoutledare eller scoutkamrat har vi en viktig roll som förebild. Genom att visa på det möjliga i att leva ett gott liv efter scoutlag och scoutlöfte kan vi få andra att följa dem. Scouternas värderingar kan uttryckas på många olika sätt. Samma värdegrund uttrycks på ett sätt i scoutlagen och scoutlöftet och på ett helt annat sätt i Scouternas kommunikationsplattform. Mest aktuellt och relevant blir det förstås när vi uttrycker våra värderingar med egna ord. Det är också då som vi kan se hur väl våra egna och Scouternas värderingar stämmer överens. I Aktivitetsbanken finns flera enkla och roliga övningar som är bra när ni ska jobba med värderingar. Att forma sina egna värderingar och leva efter dem handlar förstås om hela vårt liv. Scoutlöftet gäller för hela tillvaron. Att vara scout är en del av vilka vi är. Scoutings värderingar är en del av våra egna. Därför måste våra ställningstaganden få konsekvenser i vardagen. Vill vi till exempel leva mer miljövänligt innebär det kanske att vi i vissa fall får acceptera att det tar längre tid att åka till skolan, att vi får betala mer för mjölken till hajken eller att vi måste äta mindre kött. Även om våra värderingar förändras långsammare än våra åsikter så förändras de. Vi växer, går igenom olika perioder i livet och möter nya människor. Eftersom värderingarna är en del av vilka vi är, är det också viktigt att våga stå för våra värderingar. Genom att utmanas och prövas i sina värderingar stärks, eller förändras, vår övertygelse. Även om det kan vara jobbigt går vi ur prövningen säkrare på vilka vi är. Då har vi vuxit som människor.

”Målspåret Egna värderingar fokuserar på våra egna, personliga ställningstaganden och hur vi relaterar dem till scoutings värdegrund.”

Roverscout 19–25 år

Utmanarscout (15) 16–18 år

Äventyrarscout (12) 13–14 (15) år

Upptäckarscout 10–11 (12) år

Spårarscout 8–9 år

Roverscouten utmanas till egna ställningstaganden och att reflektera över sina egna och andras värderingar samt bidra till ett bättre samhälle. Scouten lever aktivt efter scoutings värderingar och uppmuntrats till att ta konsekvenserna av detta i sitt dagliga liv. Roverscouten kan också diskutera sina värderingar på ett öppet sätt både i och utanför Scouterna. Scouten utmanas att ta ställning och provoceras i sina värderingar och uppmuntras att pröva egna och andras ställningstaganden genom diskussion och handling. Scouten prövar sina egna etiska ställningstaganden i relation till Scouternas värdegrund, scoutlag och scoutlöfte och ser dess konsekvenser. Äventyraren utmanas i att reflektera och ta ställning i etiska frågor, även när de är komplicerade. Scouten får tillfälle att reflektera över de egna värderingarna i förhållande till scoutings värdegrund samt till scoutlagen och scoutlöftet. Äventyrarscouten ser konsekvenserna av etiska val och kan motivera sina åsikter.

Upptäckarscouten utvecklar förståelse för olika etiska ståndpunkter och bildar egna uppfattningar. Upptäckaren reflekterar över scoutings värdegrund. Scouten tar ställning för ett positivt och respektfyllt förhållande till andra.

Spårarscouten får utrymme att reflektera över vad som är rätt och fel och lär sig om scoutings värderingar. Scouten funderar över begrepp som rätt, rättvisa, respekt, hänsyn och att ta ansvar.

103

104 Målspår

Psst! Visste du att … … vi tänker ungefär 65 000 tankar varje dygn. Bara 5 procent av dem är nya. Tänk vilka konsekvenser det får om vi fastnar i negativa tankar.

Tips! • Lek lekar som inte har en naturlig vinnare. • Reflektera kring agerande i patrullen innan och efter olika aktiviteter och händelser. • Prata i patrullen om hur det är att bli dumpad. •

Gör gruppövningar där scouterna får diskutera sina och andras starka och svaga sidor.

• Beröm dina scouter ofta, och ge dem feedback kring hur de beter sig. • Testa yoga, tai-chi eller qigong. • Spela Orangino. Det är ett sällskapsspel som passar för äventyrare och uppåt och som handlar om att lära känna sig själv och andra bättre. • Rita en människa på ett stort papper eller en whiteboard, och låt alla scouter markera vilken kroppsdel de tycker bäst och sämst om hos sig själva. Reflektera. • När en scout blir arg eller ledsen – hjälp henne/honom att reflektera över varför det känns så..

Självinsikt och självkänsla Vad är självinsikt? Att känna någon annan betyder ju att man vet vad den personen tycker om, hur hon eller han reagerar i olika situationer och varför, och vad hon eller han tycker är viktigt. Självinsikt är att känna till de här sakerna om sig själv.

Det handlar också om att kunna välja och styra över sitt beteende. Att fördjupa sin självinsikt betyder både att upptäcka hur kroppen reagerar rent fysiskt i olika situationer och hur mycket vi klarar av, men också vilka känslor vi har. Självinsikt handlar också om att våga se våra fördomar och att jobba med dem. Självinsikt är något som vi jobbar med hela livet för att utvecklas som personer. Att ha god självkänsla innebär att veta att man duger som man är, att älska sig själv. Till skillnad från självförtroende som handlar om att göra, är självkänsla att vara. Självförtroende är att tro att man klarar något, självkänsla är att veta att man är värdefull även om man inte klarar det. Med självkänsla är det lite som med kondition – det är en färskvara. Basen i personlig utveckling är att ha en självinsikt. Precis som att vi måste veta hur världen ser ut för att kunna förändra den måste vi veta hur vi själva är för att kunna utvecklas. Därför är självinsikt något som vi måste jobba med i Scouterna. I Scouterna får alla vara med och alla får chansen att bli sedda och vara bra på något. Vi har en til�låtande stämning som gör att alla får prova utan att bli bedömda och misslyckas utan att bli nedvärderade. Framför allt uppmuntrar vi scouterna för att hjälpa dem att lyckas. Basen i patrullsystemet är att alla har en plats och en viktig roll att fylla. En stor styrka i Scouterna är mångfalden av aktiviteter.

Psst! Lappen på ryggen

Sätt fast ett papper på allas ryggar med tejp och utrusta er med pennor. Gå sedan runt och skriv på varandras ryggar varför just den personen är en bra kompis, vad han eller hon är speciellt bra på eller något liknande. Lappen blir något att läsa både då och senare när det känns lite deppigt.

Våra barn och ungdomar får prova på många olika typer av aktiviteter. Det gör att alla kan hitta något just de är bra på. Eftersom vi strävar efter att utgå från allas personliga förutsättning får alla möjlighet att spänna just sin båge lite extra och upptäcka att de klarade av det. Att prova många olika saker innebär inte bara att alla kan hitta något de är bra på och på så sätt stärka sin självkänsla. Det innebär också att alla får en chans att upptäcka sina begränsningar. Tillsammans gör det att vi vågar utmana oss själva, men också att vi vet när det är bättre att avstå eller låta någon annan göra uppgiften. Uppskattning, feedback och reflektion är grunden i att arbeta mot målen inom Självinsikt och självkänsla. Som med många andra målspår är en återkommande återkopplingsstund ett viktigt verktyg. För att träna på att både få och ge uppskattning kan ni ”kärleksbomba” varandra. Para ihop scouterna två och två. Låt dem turas om att under 30 sekunder var säga så många positiva saker om den andra som möjligt. Många av de situationer som kan uppkomma i scoutverksamheten kan leda till ökad självinsikt. Stress är i dag något av en folksjukdom som kryper allt längre ner i åldrarna. Att känna igen sina egna och andras stressymptom och kunna motverka dem är mycket viktigt. När seglen ska tas ner och det blåser hårt kan pulsen stiga kraftigt. Utse någon som kan betrakta de andras reaktioner och beteenden och diskutera i efterhand. Och varför inte bjuda in en yoga- eller qigong-instruktör till en scoutkväll eller ha en massagekväll på lägret?

”Att ha god självkänsla innebär att veta att man duger som man är, att älska sig själv.”

Roverscout 19–25 år

Utmanarscout (15) 16–18 år

Roverscouten lär känna och vågar stå för sina fysiska och psykiska behov samt respekterar allas lika värde. Scouten lär sig att känna igen och hantera stress hos sig själv och andra samt arbeta förebyggande mot det. Utmanaren lär känna sina starka och svaga sidor, både kroppsligt och mentalt, och lär sig uppskatta och känna sig bekväm med dem. Scouten känner sig trygg i sig själv och vågar stå för sina begränsningar. Scouten lär sig att känna igen och hantera stress både hos sig själv och hos andra.

Äventyrarscout

Äventyrarscouten får möjlighet att uppleva att vårt värde inte ligger i prestationen eller hur kroppen ser ut, och lär sig respektera allas värde. Scouten lär sig att känna igen sina egna stressymptom och övar på att agera därefter.

Upptäckarscout

Upptäckaren utvecklar respekt för olikheter och agerar för att stötta och lyfta fram sina kamrater. Scouten upptäcker hur han eller hon reagerar fysiskt, mentalt och känslomässigt i olika situationer, t.ex. under stress, med- och motgång, grupptryck och lär sig att hantera det. Scouten utvecklar en god självbild genom att känna trygghet och få bekräftelse och får möjlighet att upptäcka starka och svaga sidor hos sig själv.

(12) 13–14 (15) år

10–11 (12) år

Spårarscout 8–9 år

Spårarscouten får möjlighet att utveckla en god självbild genom att känna trygghet och få bekräftelse. Scouten har förståelse för att alla är olika och ser olika ut.

105

106 M책lsp책r

107

108 Målspår

Fysiska utmaningar Fysisk utveckling är en del av den personliga utvecklingen i Scouterna. Det betyder inte att alla scouter ska utvecklas till atleter eller att vi ska syssla med fysisk träning i traditionell mening. Att vi inkluderar den fysiska utvecklingen i begreppet personlig utveckling beror på att vi har en helhetssyn på människan, där kropp och själ hör ihop.

Tips! • Gör collage och pröva olika hantverk. • Byt hajk med en annan scoutkår – till exempel fjäll mot hav eller stad. • Lek rörelselekar i naturen. • Låt scouterna arrangera äventyr för yngre scouter eller icke-scouter. • Prova en ny utmaning, till exempel tenntrådsbroderi, havskajak, origami, klättring, smide eller mountainbike. • Uppmuntra scouterna till att orka och våga mer än de tror att de kan. • Uppmärksamma den som är på väg att ge upp och peppa henne/ honom att se det som en rolig utmaning.

Kroppen är helt enkelt en viktig del av personen. Den påverkar också andra delar av vår personlighet – ”en sund själ i en sund kropp”. Men de fysiska utmaningarna är viktiga på ett annat sätt också. Att ha klarat något som på förhand verkade svårt och jobbigt ger en kick för självförtroendet. Att upptäcka att det inte behöver vara någon katastrof att misslyckas kan också det stärka självkänslan. Det handlar om att tänja sina gränser och upptäcka att vi klarar, kan och vågar mer än vi trodde. Vad som ger den där kicken av att ”jag har lyckats” är individuellt. Det som är en omöjlig utmaning för en scout kan vara jätteenkelt för en annan. Många av oss jämför oss gärna med den som kan mer och känner oss misslyckade och dåliga. Som ledare måste vi tänka på att erbjuda utmaningar som passar varje scouts behov och låta dem reflektera över hur de upplevde dem utifrån sina egna förutsättningar. Att förutsättningarna för utmaningarna är individuella innebär naturligtvis också att det är svårt – för att inte säga omöjligt – att bestämma hur de ska se ut i olika åldrar. För yngre scouter är lekar ett bra sätt både för att upptäcka hur kroppen fungerar och för att ”bli av med lite spring i benen”. Ju äldre scouterna blir, desto större ansvar kan de själva ta för att planera sina fysiska utmaningar och sätta sina egna mål. Målspåret Fysiska utmaningar är bra att väva in i andra aktiviteter än de traditionellt fysiska. Att sy kläder och tillverka utrustning till patrullens rymdskepp hjälper fantasin på traven. Att springa

”Att vi inkluderar den fysiska utvecklingen i begreppet personlig utveckling beror på att vi har en helhetssyn på människan där kropp och själ hör ihop.”

”När vi var och klättrade på en klättervägg ville jag först inte ens försöka, för jag trodde att alla skulle skratta åt hur dålig jag var. Men min bästa kompis övertalade mig att ändå prova, och efteråt var jag jättestolt över att jag kom så högt som jag gjorde, fast alla andra kom mycket högre. Men mest för att jag vågade försöka.” Lukas, äventyrarscout

mellan kontroller är ett bra sätt att öka svårighetsnivån i att läsa karta och kompass, och gör dessutom aktiviteten mer spännande när patrullerna kämpar om att välja den smartaste och snabbaste vägen. I äventyraråldern är motståndet mot att testa nya, okända och till synes svåra saker kanske extra stor. Det gäller att inte göra bort sig inför sina kompisar eller visa sig svag. Scouterna är en bra plats att ge tillfälle att bearbeta den känslan och upptäcka nya förmågor hos sig själv. Många av de mer fysiska aktiviteterna vi gör i Scouterna kan vara farliga om de inte görs på rätt sätt. Därför är en viktig aspekt av fysiska utmaningar att ta hänsyn till och förebygga skador. I de yngre åldrarna kan det röra sig om att lära sig plåstra om varandra och att använda bra och stadiga skor när patrullen ska vandra lite längre. Äldre scouter bör tänka in säkerheten redan i planeringsfasen. Är vi verkligen tillräckligt vana för att vandra i Sarek där det inte finns vandringsleder? Eller ska vi börja med att gå Kungsleden? Kanske ska vi ändå betala de där extra hundralapparna för att få med en instruktör till forsränningen? Det är också lätt att glömma bort de finmotoriska utmaningarna i de äldre åldersgrupperna, ”pysslar gör man ju som upptäckarscout”. Visserligen är finmotoriken i de flesta fall färdigutvecklad i tonåren, men utmaningen i att prova något nytt finns ändå kvar och är lika viktig. Varför inte blanda den finmotoriska utmaningen med Fantasi och kreativt uttryck och Förståelse för omvärlden och testa ett hantverk från en annan kultur?

Roverscout 19–25 år

Utmanarscout (15) 16–18 år

Äventyrarscout (12) 13–14 (15) år

Upptäckarscout 10–11 (12) år

Spårarscout 8–9 år

Roverscouten sätter egna mål som leder till utmanande äventyr, både finmotoriska och fysiskt krävande. Scouten utvecklas genom egna äventyr och tillsammans med andra. Roverscouten kan hjälpa andra till nya utmaningar, men är medveten om säkerhet och tar ansvar för den. Utmanaren ökar sin förmåga att ta risker och välja äventyr på rätt nivå. Scouten utvecklar förmågan att vara medveten om risker och möjligheter och utmanas till nya finmotoriska utmaningar och fysiska äventyr. Äventyraren får vidareutveckla sina färdigheter och tänja sina gränser genom fysiskt krävande och finmotoriska utmaningar i allt större äventyr. Scouten hittar ett sätt att använda sin kropp och vara aktiv utifrån sina förutsättningar.

Upptäckaren får tänja sina gränser genom att delta i både fysiskt krävande och finmotoriska utmaningar. Scouten känner stolthet över att utveckla nya färdigheter på en individuellt anpassad nivå.

Spårarscouten upptäcker och utvecklar glädjen i att röra sig och tränar sin kroppskontroll genom lek. Scouten utvecklar sina finmotoriska färdigheter. Spåraren accepterar sina och andras individuella förutsättningar.

109

110 Målspår

Tips!

• Diskutera vad som händer i kroppen om man inte dricker ordentligt med vatten under en varm dag på läger. • Låt scouterna uppleva saker under kontrollerade former, till exempel bastubad, vara vaken länge, frysa. Reflektera: Hur kändes det? •

Prova alternativ kost (kanske vegankost eller laktosfri mat) på en hajk eller ett läger.

• Diskutera olika ideologiska ställningstaganden som att vara nykterist eller drogfri. • Bjud in en före detta alkoholist, narkoman eller anorektiker som berättar om sin sjukdom. • Öva sjukvård. • Hjälp scouter som blivit blöta, hungriga, trötta eller kalla att reflektera över varför det blev så (efter att de är torra, mätta och varma igen).

Läs! Alkokoll NBV 2009 Anhörig Katerina Janousch. Piratförlaget 2004.

Ta hand om sin kropp I Scouterna lär vi oss hur man är sjyst mot sin kropp – både på utsidan och på insidan. För att vara sjysta mot våra kroppar måste vi både jobba med självkänslan – jag duger som jag är – och ha kunskapen om hur kroppen påverkas av olika saker. I Scouterna finns det många tillfällen att testa hur mycket kroppen orkar, upptäcka hur vi påverkas av vad vi äter och upptäcka att motion kan vara lekfullt och roligt. Vi för en allt mer stillasittande tillvaro och många får redan som unga problem med ryggont och musarm. Bilden som förmedlas i massmedier och reklam om hur vi ”ska” se ut är svår att undvika. För 30 år sedan var anorexi och bulimi knappt etablerade begrepp, i dag känner nog de flesta någon som drabbats. Övervikt är på väg att bli en folksjukdom. Många tränar och rör på sig, men det finns också de som utvecklar en nästan sjuklig och skadlig träningshysteri. En viktig del av den personliga utvecklingen är att lära sig ta hand om sig själv och se till så att man mår bra. Ta chansen att prata om kroppen när scouterna planerar sin egen mat på hajken eller genom att tillsammans planera hur långt ni ska gå när ni är ute. Genom samtal om mat, motion, alkohol och droger får scouten möjlighet att fundera över hur hon eller han vill behandla sin kropp. När vi åker på läger och är ute i skogen är det lätt att komma varandra nära. Många blir tillsammans med sin första tjej eller kille på ett scoutläger. Här behöver vi som scoutledare finnas till som

ansvarstagande vuxna – prata om sex, kyssar och smek och om hur kroppen reagerar på brist på närhet, men också om konsekvenserna av att göra saker som man inte är redo för eller av att inte skydda sig. I äventyraråldern kommer de flesta i kontakt med alkohol och tobak för första gången. När scouterna kommer upp i utmanaråldern finns också andra droger närvarande. Grupptrycket är ofta starkt och många lockas att göra saker de i efterhand ångrar. Scouterna ger barn och unga en miljö där alkohol och droger inte existerar. Som ledare är det viktigt att vara ett gott föredöme och att ta upp frågorna till diskussion. Materialet Drogfriryggsäcken, som finns att köpa via Scoutshopen, innehåller många bra och roliga aktiviteter. Det är viktigt att redan tidigt lägga grunden till en sund kroppsuppfattning. Det kan vi göra genom aktiviteter där allas fysiska olikheter kommer till sin rätt i olika situationer. Det handlar också om att vi måste äta, vad vi bör äta och om att vi ska äta lagom mycket. För spårare och upptäckare är det viktigt att upptäcka att tröttheten kan bero på sömn- eller matbrist, att huvudvärken beror på att vi inte druckit och att vi orkar gå längre om man tränat i förväg. Som ledare kan det vara bra att hjälpa scouterna se sambanden i efterhand. Det här lägger grunden till att som äldre scout kunna förbereda strapatsrika projekt och klara sig igenom fysiskt tuffa situationer.

”I Scouterna lär vi oss hur man är sjyst mot sin kropp – både på utsidan och på insidan.”

Roverscout 19–25 år

Utmanarscout (15) 16–18 år

Äventyrarscout (12) 13–14 (15) år

Upptäckarscout 10–11 (12) år

Spårarscout 8–9 år

Roverscouten gör aktiva val kring allt som påverkar hans eller hennes kropp, känner till konsekvenserna av dessa val, och har en sund livsstil. Scouten stöttar andra i att ha en positiv kroppsuppfattning och till hälsosamma livsval.. Utmanarscouten fördjupar sin kunskap om vad man mår bra av och gör aktiva val kring sådant som påverkar hans eller hennes kropp. Scouten får insikt om konsekvenserna av dessa val. Scouterna väljer en sund livsstil och står för detta val både i och utanför Scouterna.

Äventyraren lär sig vad man mår bra av och får möjlighet att ifrågasätta ideal och normer. Scouten gör hälsosamma livsval och lever efter dem oavsett sammanhang.

Som upptäckare får scouten förståelse för vad han eller hon mår bra och dåligt av. Scouten får förståelse för hur kroppen reagerar vid olika tillfällen (t.ex. beroende på mat och dryck, ansträngning, kyla, värme och sömn) och gör utifrån det val för sin livsstil. Spåraren upptäcker att kroppen reagerar olika beroende på vad den utsätts för (t.ex. beroende på mat och dryck, ansträngning, sömn och väder). Målet är att scouten lägger grunden till en positiv kroppsuppfattning. Scouten lär sig svara på sin kropps behov och agera så att den mår bra.

111

112 M책lsp책r

113

114 Målspår

Problemlösning I väldigt många sammanhang talas det om vikten av att vara bra på problemlösning, men vad är det egentligen och varför är det ett mål i Scouterna?

Tips! • Laga mat tillsammans i patrullen. • Lek till exempel ”mänskliga knuten”. • Lös kryptiska meddelanden under en skattjakt. • Planera en patrullhajk. • Ha en organisationstävling. •

Gör samarbetsövningar och reflektera efteråt: hade ni kunnat lösa samma problem på ett annat sätt?

Problemlösning brukar beskrivas som den tankeprocess som leder till lösningen av ett problem, och anses av många vara den mest komplexa tankeprocess vi människor kan göra. Det kan förstås beskrivas mycket enklare än så. Den som är bra på problemlösning kanske helt enkelt kommer på ett fiffigt sätt att laga en trasig ryggsäck på hajken. Eller så hittar hon eller han en lösning och kompromiss när flera starka viljor i en grupp kolliderar. Det handlar alltså både om praktiska och teoretiska problem och väldigt ofta om en kombination av båda. Att vara bra på problemlösning är viktigt för att det är en bra träning för personlig utvecklig. När vi ska lösa ett problem är det viktigt med logiskt tänkande och analysförmåga. Men minst lika viktigt är förstås prestigelöshet, övning och samarbetsförmåga. Det krävs trygghet för att våga vara öppen för andras förslag och våga låta sig påverkas av andras synsätt, och patrullen är en perfekt och trygg miljö för att träna problemlösning. Här får scouterna öva på att lösa olika problem i stigande svårighetsgrad och får också lära sig att det är okej att misslyckas.

De problem vi tränar på att lösa i Scouterna skiljer sig en del från de som vi till exempel tränar på i skolan. Där är ofta problemen av mer teoretisk karaktär, medan vi i Scouterna ofta fokuserar mer på praktiska problem. Hur sätter man upp sitt vindskydd i patrullen när man glömt sisalgarnet hemma? Och vad gör man om motorn skulle klappa ihop just som man ligger med segelbåten mitt i en stor farled när det inte blåser? Den här typen av problem utsätts scouterna ofta för. Genom att öva problemlösning i en lugn och trygg miljö blir de mycket bättre förberedda för att möta utmaningar när de uppkommer. I spårarscouterna fokuseras problemlösningen på små problem som ger ett tydligt och snabbt resultat. Med stigande ålder stegras problemens svårighetsgrad och komplexitet. Två bra exempel på när problemlösning övas är organisationstävlingar och chifferlösning. De lite äldre scouterna kan få prova att lösa samma problem på olika sätt för att se att det ofta kan finnas flera bra lösningar. Äventyrarscouter och uppåt jobbar mycket med olika projekt. Projektformen är ett bra verktyg för att öva problemlösning eftersom det ofta uppkommer nya situationer som inte har någon given lösning (läs mer om projekt på sidan 178).

”Den som är bra på problemlösning kanske helt enkelt kommer på ett fiffigt sätt att laga en trasig ryggsäck på hajken.”

Roverscout 19–25 år

Utmanarscout (15) 16–18 år

Äventyrarscout (12) 13–14 (15) år

Upptäckarscout 10–11 (12) år

Spårarscout 8–9 år

Roverscouten är aktiv i omfattande projekt och övar på att hitta kreativa, situationsanpassade lösningar. Roverscouten kan även stödja andra och fungera som bollplank.

Utmanarscouten blir en kreativ problemlösare. Han eller hon får kunskaper och vana för de verktyg som behövs för att lösa både praktiska och teoretiska frågor. Scouten känner sig trygg med att pröva sina egna lösningar, men är samtidigt öppen för att lyssna på andras erfarenheter. Äventyrarscouten lär sig lösa mer avancerade och omfattande uppgifter i patrullen genom att jobba metodiskt och långsiktigt. Dessutom tränar man på att finna nya lösningar till både praktiska och teoretiska problem och på att inte alltid ta den invanda vägen. Scouten är tålmodig och konstruktiv i sitt sätt att se på svårigheter. Upptäckarscouten får lära sig testa olika idéer och att vrida och vända på problem för att hitta fler och bättre lösningar. Scouten uppmuntras att jobba med nya infallsvinklar, både som del i patrullen och på egen hand. Upptäckaren är öppen för förslag och vågar testa nya idéer.

Som spårarscout fokuseras problemlösningen på aktiviteter som stärker gruppen och som har tydliga och snabba resultat. Scouten utvecklar ett nyfiket och konstruktivt sätt att se på uppgifter.

115

116 Målspår

Tips! • Diskutera reklam för till exempel alkohol och underkläder. • Lek viskleken – vad händer när ett meddelande återberättas i femte led? • Se och diskutera filmer som The Wave eller Welcome to Pleasantville. • Diskutera om allt ni planerat för hajken är säkert. • Testa att slå upp ett ord som till exempel islam i NE, på wikipedia.org eller conservapedia.com. • Prata om var informationen kommer ifrån när någon är väldigt säker på sin sak.

Kritiskt tänkande Barn och unga i dag lever i ett informationssamhälle, med ett ständigt överflöd av intryck och budskap. Då är det extra viktigt att kunna sålla och vara kritisk till den information vi får. Kritiskt tänkande handlar om att ta till sig information och budskap från olika håll och sedan kunna analysera informationen och bilda sig en egen uppfattning utifrån den. Det kan handla om allt från tidningsartiklar och webbsidor till reklamkampanjer eller vad kompisar eller föräldrar säger och tycker. Ett exempel kan vara de skönhetsideal som vi matas med genom reklam, film, musikvideor och andra medier. Sådana bilder kan göra starkare avtryck i människors egen kroppsuppfattning än vad vi kanske tror. Men i Scouterna vill vi något mer än att lära ungdomarna att vara källkritiska. I Scouterna vill vi förmedla förmågan att se mönster och system, från det stora till det lilla. Det kan handla om att upptäcka att könsroller är just roller och att se vilken stor betydelse de har i samhället. Men det kan också innebära att gå ut och undersöka om det verkligen stämmer att myrstackar finns på södersidan av träden. Vi erbjuder en miljö där scouterna får möjligheten att diskutera frågor, förstå olika perspektiv och få hjälp att ta ställning. Det är viktigare att kunna väga åsikter från olika sammanhang än att lära sig granska fakta på detaljnivå. Att upptäcka och ifrågasätta normer är en annan viktig aspekt av kritiskt tänkande. I kompisgäng är normerna ofta starka, vare sig de gäller kläder, politiska åsikter eller alkohol. Att våga stå upp för sig själv och inte tjuvröka när alla kompisarna gör det kräver både kritiskt tänkande och stark självkänsla. I Scouterna tränar vi på både och.

Normer finns förstås också i samhället i stort. Vi lär oss till exempel redan som små att familjer består av mamma, pappa och barn, att man blir kär i människor av motsatt kön och vän med människor av samma kön eller att en riktig man inte jobbar i förskolan. Vilka normer som är gällande kan förstås variera väldigt mycket från kompisgäng till kompisgäng och från sammanhang till sammanhang. Det är inte heller så att normer är konstanta, de förändras över tiden. Alla har rätt att själva bestämma om de vill hålla med eller säga emot normerna. I Scouterna är det just detta vi vill ge barn och unga möjlighet till: att i en trygg miljö upptäcka att normer inte är absoluta sanningar, utan att de kan ifrågasättas. Film och teater kan vara ett effektivt verktyg i arbetet med kritiskt tänkande. Att se en brännande film på bio och sedan diskutera innehållet utifrån de budskap som sprids kan vara ett bra sätt att ta upp frågor. Om det vi planerat på hajken verkligen är genomförbart är en minst lika viktigt fråga att ställa sig, både som scout och som scoutledare. Ibland kan det vara bra att dela upp scoutkvällar eller andra delar av programmet så att killar och tjejer gör samma saker men var för sig. Då kanske vi märker att det alltid är vissa som hugger ved eller diskar. Aktiviteter där scouterna tvingas ta ställning, till exempel genom att ställa sig i olika hörn av ett rum, kan lätt anpassas till olika åldrar och ge träning i att våga ta ställning och stå för vad man tycker. Vid stora händelser i samhället, som val eller uppmärksammade rättegångar, kan det passa bra att ta upp och diskutera vad som händer. I patrullen kan det vara mycket enklare att stå för sin åsikt vilket gör att scouterna blir trygga med ställningstagande och ifrågasättande.

”Att våga stå upp för sig själv och inte tjuvröka när alla kompisarna gör det kräver både kritiskt tänkande och stark självkänsla.”

Roverscout 19–25 år

Utmanarscout (15) 16–18 år

Äventyrarscout (12) 13–14 (15) år

Upptäckarscout 10–11 (12) år

Spårarscout 8–9 år

Roverscouten analyserar information och intryck och ifrågasätter dem konstruktivt. Scouten vet att fler än ett perspektiv kan vara relevant och viktigt. Roverscouten är trygg med att både ifrågasätta och bli ifrågasatt och kan argumentera för sin ståndpunkt. Som utmanare utvecklas man till att tänka kritiskt, bilda sig en egen uppfattning och respektera andras. Scouten får utveckla förmågan att jämföra och kritiskt granska information från olika källor. Scouten är medveten om att det kan finnas många tolkningar och samlar egna fakta.

Äventyrarscouten utvecklar ett konstruktivt och relevant ifrågasättande och analyserande av allt mer komplexa frågor. Scouten tränar på att se saker från olika perspektiv.

Upptäckarscouten utvecklar inte bara ifrågasättandet av vad som är sant och falskt, utan får också träna på att skapa sig en egen uppfattning. Scouten undersöker och testar sina föreställningar och tränar på att förklara dem för andra i patrullen.

Spårarscouten övar på att förstå sina kamrater och att lyssna. Scouten utvecklas i att förstå att allt vi hör inte är sant, och att själv undersöka sanningen.

117

118 Målspår

Tips!

• Spela teater och rollspel eller lek charader. • Tillverka packpåsar, lägerbålsfiltar eller något annat . •

Låt scouterna skapa och leva sig in i patrullnamn och patrullsymbol, terminsteman och sagor.

• Skapa teman till exempel läger och hajker. • Blogga från patrullmötena. • Du som ledare – var med och lek. • Berätta sagor tillsammans runt lägerelden. • Åk på ett lajv med patrullen. • Planera terminen med hjälp av bilder, teckningar och collage. • Använd sång och musik i programmet. • Gör en logga, slagord eller t-shirt som uttrycker era åsikter. • Gör ett patrullrop. • Testa ett nytt hantverk. • Sätt upp en musikal eller prova improvisationsteater och teatersport. • Bygg en modell av hur ni vill att världen ska se ut om 100 år. • Renovera patrullyan efter egen design.

Fantasi och kreativt uttryck En fantasi kan vara en dagdröm som gör att bussresan känns lite kortare, eller en oro inför ett möte – men det kan också vara en saga, ett rollspel eller en låtsaskompis. I Scouterna arbetar vi med fantasi på många olika sätt. Vi använder oss av en symbolisk inramning av hela vårt program och vi arbetar med scouternas fantasi genom till exempel skattjakter, spårningar, rollspel, iscensatta sjukvårdsövningar eller teman på läger. Det kräver mycket fantasi att kunna planera en utfärd med ett tema så att scouterna upplever att de har kommit till en ny värld eller en annan tid. När man talar om kreativitet är det många som tänker på konstnärer, författare och musiker. Det är viktigt att se att det finns otroligt många sätt att uttrycka sig på och att det inte är ett yrke att vara kreativ. Att arbeta med kreativa uttryck i Scouterna kan vara att leka lekar, där man med hjälp av sin fantasi behöver leva sig in i en roll. Det kan vara rollspel eller lajv. Genom att arbeta genomtänkt med symboliska ramverk och teman tillsammans med scouterna stödjer du som ledare scouterna i att utveckla både sin fantasi och sina kreativa uttryck. Kreativt uttryck kan förstås också vara att få måla, sjunga, dansa och spela teater. Att få springa i skogen och skrika och skratta för att senare sitta i lugn och ro vid en lägereld och meditera eller reflektera – det är att stötta unga människor i deras förmåga att uttrycka sig kreativt.

”Det är viktigt att se att det finns otroligt många sätt att uttrycka sig på och att det inte är ett yrke att vara kreativ.”

”Fantasi är viktigare än kunskap. För när kunskapen pekar på allt vi redan vet så visar fantasin på allt som finns bortom detta.” Albert Einstein

För att stödja scouterna i deras kreativitet är det viktigt att möta dem på deras egen nivå. Även om alla har en inneboende kreativitet så behövs det övning för att kunna uttrycka det man vill. Eftersom bedömning och prestationskrav är stora hot mot vår kreativitet räcker det inte med att säga att det inte finns några rätt och fel och att i Scouterna blir man inte bedömd – som scoutledare måste vi visa det med vårt sätt att agera. Vi måste uppmuntra andra sätt att se på saker, låta alla komma till tals och hitta sätt att göra saker på ett lekfullt och inte prestationsfyllt sätt. Som ledare tror vi ofta att vi måste ha alla svar, att vi själva måste vara kreativa för att kunna låta scouterna vara det och att vi måste kunna mer eller bättre än dem vi leder. När det gäller fantasi och kreativa uttryck kan väldigt få vuxna vara lika fantasifyllda och kreativa som barn. För att hjälpa andra att komma i kontakt med sin kreativitet behöver vi förstås ha material och övningar att göra – men framförallt behöver vi ha en nyfiken inställning och ta oss tid att lyssna till scouternas idéer och tankar.

Kreat

förmå ivitet g a ti l l nysk till fr apand igöre lse fr e, etable ån rade p erspek se ver kligh tiv; a eten tt nya ö m ed go n /N ati o

nalen cyk

l op e d

Roverscout 19–25 år

Utmanarscout (15) 16–18 år

Äventyrarscout (12) 13–14 (15) år

Upptäckarscout 10–11 (12) år

Spårarscout 8–9 år

Roverscouten utvecklar sitt individuella kreativa uttryckssätt och lär sig uppskatta andras kreativitet. Scouten tar ansvar för sin egna kreativa utveckling och utmanar sin kreativitet på olika sätt. Roverscouten stöttar andra i deras kreativa utveckling. Utmanaren utvecklar sin inlevelseförmåga och sina olika uttryckssätt för kreativitet och fantasi. Scouten hittar både nya sätt att uttrycka sig och olika sätt att genomföra en aktivitet på. Scouten lär sig också att se och uppskatta andras kreativitet. Äventyrarscouten utvecklar sin kreativitet och fantasi genom att pröva nya och annorlunda uttryckssätt. Scouten övar på förmågan att leva sig in i sagor och berättelser och får delta i skapandet av dem. Äventyraren inspireras av andra, vågar uttrycka sig själv och visa upp sina uttryck för andra. Under sin upptäckartid utvecklar scouten sin förmåga att uttrycka sig kreativt på olika sätt. Scouten får tillfälle att utveckla ett kreativt och fantasifullt tänkande. Upptäckaren får och ger inspiration till andra för att utveckla färdigheter och uttryckssätt som passar honom eller henne.

Spåraren upptäcker glädjen i att uttrycka sig kreativt på olika sätt och får visa upp något han eller hon är bra på. Scouten får tillfälle att leva sig in i sagor och berättelser.

119

120 Programplanering

FOKUS

Programplanering

122 Programplanering

Programplanering Scouterna vill ge unga människor makt över sina egna liv, vilket innebär att vi låter dem ta en aktiv del i programplaneringen. Samtidigt har du som ledare, tillsammans med dina ledarkollegor,

alla åldrar och med olika teman. Här kan du få inspiration eller komplettera det program du redan gjort. Sökmöjligheterna är många och du kan också kommentera och betygsätta aktiviteterna. Ladda gärna upp egna aktiviteter som du vill dela med dig av.

ett ansvar för att alla utvecklas utifrån sina förutsättningar, att Hur ser ett scoutmöte ut? om ni träffas varje vecka, en gång i månaverksamheten strävar mot målen och att scoutmetoden är Oavsett den eller under sommaren är det bra att varje scoutgrunden i verksamheten. Det kan låta kravfyllt. Men att sy ihop helheten, involvera scouterna och göra ett både bra och roligt program behöver inte vara svårt. Det är enkelt att lära sig samtidigt som man aldrig blir fullärd. I det här avsnittet får du en mall för hur ett scoutmöte kan vara upplagt för att skapa både tid för spring, lärande och reflektion. Du får också några konkreta hjälpmedel för att snabbt snickra ihop ett terminsprogram och tips om hur ni anpassar programplaneringen till åldersgruppen. Till sist presenteras några metoder för att planera scoutprogrammet när du blivit lite varmare i kläderna och när scouterna ska involveras mer i programskapandet.

Hjälp och inspiration

Svenska Scoutrådet producerar centralt ett antal färdiga terminsprogram varje år. Terminsprogrammen kan du enkelt ladda ner från www.scout.se. Använd dem som de är eller se dem som en grund, där du använder delar, och fyller på med annat som passar scouterna eller dig som ledare bättre. I Aktivitetsbanken hittar du mängder av aktiviteter för

möte har en viss rytm och struktur. Det hjälper till att skapa sammanhang och igenkänning hos scouterna och är extra viktigt för de yngre barnen och för barn i behov av särskilt stöd. Det gör också ditt jobb som ledare lättare eftersom stunden för reflektion, lekarna och patrulltiden alltid finns på plats från början. Här intill finns en skiss på hur en ”aktivitetskurva” för ett scoutmöte bör se ut. Börja träffen lugnt. Samlas till exempel vid stora stenen eller i en cirkel på golvet och inled med en ceremoni för att markera början på mötet. Det ger både scouter och ledare en chans att landa och koppla bort dagens händelser och plikter. Passa eventuellt på att göra en runda, det vill säga låt alla kort berätta om vad som händer i deras liv och hur de mår. På så sätt får du reda på om någon är extra glad eller lite nedstämd vilket kan förklara varför man är så sprallig eller frånvarande under mötet. Många missförstånd kan undvikas på det sättet. Berätta också gärna vad ni ska göra under kvällen, det skapar trygghet. När den inledande stunden är slut spritter det säkert i mångas ben! Då kan det vara bra med en fysiskt aktiv lek så att alla får stoja av sig. Om du som ledare är med och leker får du inte bara en kul

FOKUS Intensitet / Spring / Lek

stund, utan visar dessutom för alla scouter att det är okej att leka trots att man är stor. Tänk på att välja en lek som knyter an till ert symboliska ramverk eller till kvällens tema. Efter leken är det dags för det ”organiserade programpasset” som är det som varierar mest från vecka till vecka. Ena mötet kanske det handlar om att elda eller segla och nästa kanske värderingsövningar och collage står på programmet. Om den här delen av mötet är stillasittande kan det ibland behövas en lek mitt i för att bryta av. När kvällen närmar sig sitt slut passar det bra att leka igen. Välj gärna en lek som är lite stojig, men ändå lugnare än den första leken. Samla sedan ihop er för avslutning. Även i slutet av mötet är det lämpligt att avsluta i stillhet. Sammanfatta gärna vad ni gjort under träffen och låt scouterna berätta vad

som var kul och vad de lärt sig. Den här stunden är jättebra att använda för reflektion (läs mer om reflektion på sidan 168). Ge gärna scouterna en liten föraning av vad som väntar nästa vecka eller hur er berättelse fortsätter, så att alla blir sugna på att komma, och avsluta med en ceremoni som markerar slutet på kvällen, till exempel Scout’s Own (läs mer på sidan 172).

Planering för olika åldersgrupper

Oavsett hur gamla scouterna är behöver de få en lagom stor utmaning att ta sig an med stöd från den vuxna ledaren. Om alla scouter, oavsett ålder, känner sig ”stora”, stärkta och tagna på allvar när de går hem från Scouterna har vi lyckats. I de yngsta åldrarna behöver ledarna ofta planera verksamheten på ett övergripande plan, till exempel genom att

Lek

Mötets tema

Lek Avslutning, Ceremoni / Reflektion

Inledning, Cermoni

Lek

Mötestid

123

124 Programplanering

sätta rubriker för varje möte. Scouterna kan sedan vara med och fylla rubrikerna med innehåll, till exempel genom att välja mellan några färdiga alternativ. Patrullerna kan också tillsammans med ledaren bestämma rubriken eller temat för var sitt möte (ett per patrull), och få vara med och planera vad det ska innehålla. När scouterna blir äldre bör patrullen ha egna möten, där varje patrull självständigt kommer fram till vad de vill lära sig och, utifrån det, vad de vill göra. Har ni upptäckarscouter och bedriver terminsverksamhet, kan det vara lagom med ungefär två sådana möten per termin. Ju äldre scouterna är, desto friare blir ramarna och i äventyraråldern är det i stor utsträckning patrullen som äger och bestämmer över sitt eget program. Då kan patrullen också ansvara för både egna möten och aktiviteter för andra. Verksamheten bedrivs alltmer i projekt ju äldre scouterna blir. Patrullen är fortfarande kärnan och olika patruller i samma avdelning kan mycket väl

ha olika projekt på gång. Då blir du som ledare den som tillför energi och fungerar som bollplank i planeringen. Mer om hur man kan jobba i projektform hittar du på sidan 178.

Att planera med hjälp av slutmål

Att involvera scouterna i programskapandet behöver inte vara svårt, men sättet du gör det på måste förstås anpassas efter åldersgruppen. De yngre scouterna behöver mer styrning medan de äldre scouterna oftast bara behöver hjälp med vissa konkreta saker – spånandet gör de både bättre och lät�tare på egen hand. Från äventyraråldern kan man ofta börja introducera scoutmetoden och målspåren teoretiskt så att scouterna vet vad de ska sikta mot. Från utmanaråldern kan de till stor del själva säkerställa att varför och hur finns på plats. Oavsett ålder kan en effektiv metod för programplanering vara att planera med hjälp av ett slutmål. Målbilden kan till exempel vara att genomföra en seglingshajk i slutet av terminen, att åka på sommarläger, framföra en musikal eller ordna ett kalas för hela scoutkåren. Ni ledare kan antingen ha bestämt målet i förväg eller låta gruppen bestämma även det, beroende på scouternas ålder. För att hitta ett slutmål kan ni bolla idéer helt fritt. Tänk på att det måste vara genomförbart men samtidigt räcka för hela terminens förberedelser. Är det svårt att komma igång kan det vara bra att associera med

hjälp av föremål eller bilder på aktiviteter eller läger. Målet kan också sättas utifrån ett ord som knyter an till ert tema eller ramverk. För avdelningen Galaxerna kanske en stjärnkväll är en given avslutning av terminen. Vad den kvällen sedan fylls med är upp till er. Är det en Singstar-kväll, stjärnskådning eller en färd i ert rymdskepp, det vill säga en hajk? Mer om att planera utifrån ett tema på nästa uppslag. Om scouterna själva får välja målbild kan ni ledare förbereda några alternativ att välja mellan. Om scouterna sätter sitt slutmål själva är din uppgift som ledare att guida dem rätt. Det är viktigt att gruppen bestämmer sig för något som är lagom lätt eller svårt. Målbilden kan till stor del bli styrande för vilken nivå hela terminens program hamnar på. När väl målbilden är satt börjar programplane-

ål – Att planera med slutm

FOKUS

ringen. Börja med att ställa frågan ”Vad behöver vi göra för att kunna genomföra och nå vårt slutmål?” Är det något ni måste öva på? Något ni måste lära er? Eller något ni måste tillverka? All scoutverksamhet ska sträva mot de 14 målspåren, därför är det bra att läsa dem och ha dem med i tanken när ni funderar på vad ni behöver uppfylla. Att planera med hjälp av slutmål är en bra aktivitet i sig. Känner sig scouterna delaktiga i programplaneringen kommer de också att vara mer aktiva och engagerade under era scoutmöten. Fungerar metoden bra kan du med fördel låta scouterna ta ett ännu större ansvar nästa gång. Varför inte låta några av scouterna själva skriva ut det färdiga programmet eller ge patrullerna en större del i att bestämma målbild?

tips

t term insprogram: Gör gr unden til l et tet av term inen. r att åka på hajk i slu åga scouterna Ni har bestämt er fö ta l bi ld av målet. Fr en m m sa en m ge apa en ser hajken ut? 1. Börja med att sk a och berätta. Hur rit , riv Sk . ra va a sk n säkerhet? Bestäm hur de vi ll att hajke nisation, transport, ga or g, rin nd va , att fråga: Mat lag ning, boende h gå vidare genom oc ut r se ld bi a m hur er gemensam Om ni ska gå att ni ska nå målet? r fö på na rä /t er a lär r man packar en 2. Vad behöver ni is behöver lära er hu lv h pe em ex ni ke ns ed hjälp av karta oc en vandring ka k eller orienterar m kö rm sto t et er nd ryggsäck, anvä kompass. ålspåren. sg rupp för de 14 m er åld er r fö a rn ga ot med de ormulerin ket respektive lite m 3. Läs igenom målf yc m r ta be ar ni r ålspå n fara – sätt en Fundera på vi lka m ra in hä lften? Inge ba ni er ck Tä . m fra andra målaktiv iteter ni spånat att ni arbetar mot de så , in rm te sta nä ild ni kan genomföra annan ty p av målb få? Fundera på om a gr nå in ra ba ni re stöd – läs gärna spåren då. Täcker Behöver ni ytterliga tt. sä t na an t go nå aktiv iteterna på sidan 127. pår til l aktiv itet på avsn ittet Från måls er ver vissa förberedels dn ing. K anske behö or t a at br r fö en t i a go rn nå te ed 4. Sortera aktiv ite måste ni börja m a lik nande barmark ute? El ler göras medan det är tmöten så att inte all ou sc a er ra rie Va annat? sedan kunna göra följd. en i er m m träffar ko iteterna. mföra de ol ika aktiv no ge er nk tä ni r nä en för 5. Sk riv upp datum am! til l ett term insprogr 6. Nu har ni början

Psst!

Tänk på att terminsplaneringen kan bli en rolig och lärorik aktivitet i sig. Allt behöver inte vara färdigt när ni träffas första gången. Rita, diskutera, rösta och fantisera tillsammans för att planera ert program. Samtidigt som alla kommer att vara mer engagerade om de fått påverka programmet har ni arbetat mot flera av målspåren – och haft skoj på vägen!

”Börja med att ställa er frågan ’Vad behöver vi göra för att kunna genomföra och nå vårt slutmål?’ Är det något ni måste öva på? Något ni måste lära er? Eller något ni måste tillverka?”

125

126 Programplanering

Aha!

Det går att jobba med alla målspår med de allra flesta teman. Vill ni utmana varandra i ledargruppen eller i kåren och samtidigt inspireras till ett ännu bättre program? Skriv ner alla målspår på små lappar, vik ihop dem och lägg i en skål. Spåna sedan fram teman helt fritt. Spioner, Saltkråkan och till jordens medelpunkt – allt får vara med. Skriv ner alla teman på var sin lapp, vik ihop och lägg i en annan skål. Dra sedan en lapp ur varje skål och fundera sedan på hur ni till exempel skulle kunna arbeta med Egna värderingar med temat Barbapapa.

Att planera med hjälp av teman

Ett sätt att få inspiration kan vara att utgå från avdelningens och patrullernas symboliska ramverk (läs mer om det i avsnittet om symboler och ceremonier på sidan 144). Oavsett om ni ska planera ett läger, en termin eller ett år kan ett tema vara ett bra sätt att få fart på fantasin. Låt temat gå igen i namn, aktiviteter och ceremonier för att skapa en spännade helhet. Börja med att fundera på vad ni vill göra under terminen. Tänk igenom målspåren för att se vad ni ska arbeta mot. Ett bra sätt att göra detta på beskrivs längre fram i det här kapitlet. Ni kan också ta hjälp av de färdiga terminsprogram som finns på Scouternas hemsida (www.scout.se) eller titta på ett gammalt terminsprogram för att få inspiration till vad som bör finnas med. Märkessystemet är uppbyggt för att ge

teen termin med framt ids Upptäckarscouterna har uSco n frå v med att ett bre ma, där varje möte inleds får vet bre I . len till pat rul terna i framt iden kommer r saker att fundera över. elle rag pd up å scouterna sm i exempel veta att barnen Ett möte får scouterna till ng cket av klimatförändri framt iden lider väldig t my ta reda på vad som händer arna, och de uppmanas att r dem. Ett annat möte stå och försöka göra något åt i sar spi ra inte finns någ det i framt idsbrevet att det sig a lär ste må rna därför framt iden, och att scoute t (til l exempel över öppen sät nat an ot laga mat på någ ritar, skriver och fotog raeld). I slutet av varje möte iportera tillbaka till framt ferar pat rul len för att rap g. nin som en reflekt ionsöv den, vilket också fungerar ingarna och avslut ningDe återkommande inledn ar , så väl som nat url iga del arna är enkla ceremon ier d me as lut avs ket. Term inen i det symboliska ramver för g nin änd uterna får anv ett framt idsläger där sco nen. mi ter der allt de lärt sig un

ett konkret stöd till att arbeta mot målen, det kan du läsa mer om på sidan 186. Naturligtvis går det bra att kombinera planeringen utifrån ett tema med att planera med hjälp av ett slutmål, se ovan. När ni har en stomme av aktiviteter är det dags att klä den i en inspirerande klädedräkt. Namnen på er avdelning och patrullerna kan vara en viktig del i ert symboliska ramverk och därför kan det vara bra att utgå från dem. Heter er upptäckaravdelning Skogsfåglarna – fundera över om det finns några berättelser om skogsfåglar som ni kan använda er av. Heter patrullen Apollo – lägg upp terminen utifrån den grekiska mytologin eller från rymdkapslarna. Helt plötsligt handlar eldningen om att öva på att tända startraketer och hösthajken om att jaga tjuvskyttar.

Utmanaravdelningen Vandrarna anvä nder vandringen som symboliskt ramverk. Deras möt en kny ter ofta an till vandringar på ett eller annat sätt. De har till exempel täljt var sin vandringsstav, och besökt ett ålderdomshem och intervjuat de boende om deras livsv andring. Någ ra möten ägnade de åt den inre resa n, och funderade över vart de själva är på väg. En annan gång fick de hjälp av Nat urskyddsföreningen med att måla upp bilden av ett ekologiskt hållbart sam hälle.Sedan fick de dela upp vägen dit i lagom stora steg som skrevs på fotavtr yck och lades ut i en stig genom rum met. Avslutn ingsceremon in består av att titta på ett bildspel som en av patr ullerna satt ihop, med bilder från den senaste vandringshajken. De får ocks å skriva ett vykort till sig själva om det vikt igaste som hänt under mötet. Vykorten sam las in av ledaren, seda n får scouten tillbaka sitt vykort under en hög tidlig över gångsceremoni i slutet av ett ljusspår när han eller hon lämnar utmanarscouterna. På så sätt kan scouten efte råt se sin vandring genom hela utmanaråldern.

Ofta finns ett speciellt tema för sommarens läger. Då kan det vara bra att låta det gå igen under vårterminen. Det är inte bara roligt, utan kan också ge en försmak på lägret så att fler väljer att följa med. Oavsett om ni väljer ett tv-program eller en sagofigur kan det ge mycket inspiration kring hur mötena kan läggas upp. En vanlig övning kan bli väldigt mycket mer spännande om scouterna fått veta att de genom övningen ska rädda Harry Potter från Voldemort.

FOKUS

En mamma berättar: ”Min 8-årige son började i Scouterna och tyckte att det skulle bli jätteroligt. Han hade hört så mycket om vilka spännande äventyr de skulle få vara med om. På första mötet fick de i uppgift att ta ett märke mellan mötena. Tyvärr hade ledarna valt ett märke som gick ut på att hjälpa till med disk och städning hemma. Jag tycker att det är bra att uppmuntra barnen att hjälpa till hemma, men det blev lite fel. Först efter femte mötet fick de elda. Då kom han hem och var lyrisk! Men då hade alla nya förutom han och en till redan slutat …”

Fyra sätt att jobba mot målspåren

Det går att arbeta på flera olika sätt för att nå målformuleringarna i målspåren. Vissa spår är lättare att nå genom särskilda aktiviteter, medan andra lättare nås genom ett geno mtänkt arbetssätt. Ibland kan det vara bra att inte fokusera en scou tträff på ett målspår utan i stället återkomma till det en kort stund varj e möte. Här kommer exempel på fyra olika sätt att arbeta med målspår :

Psst!

I början av en termin är det bra att göra riktigt spännande aktiviteter för att de som är nya ska vilja stanna kvar. Efter ett tag, när du känner dig tryggare i att scouterna gillar att vara med i Scouterna, är det ok med aktiviteter som inte är lika intressanta på ytan.

Psst!

Glöm inte att tänka på scoutmetoden när ni planerar!

Aktiviteter Gör specifika aktiviteter för att uppnå ett visst delmål, till exempel att skriva ett förslag till kommunfullmäkti ge för att jobba med Aktiv i samhället. Arbetssätt Använd ett genomtänkt arbetssätt som hjälper er att uppnå målen. Ett exempel på det är att jobba med mål spåret Ledarskap genom att låta scouterna leda varandra i de aktiviteter ni gör. Lite varje möte Ibland kan det vara bra att inte foku sera en hel scoutträff på ett målspår utan i stället återkomma till det en kort stund varje gång. Till exempel genom att avsluta varje möte med en kort andakt för att jobba mot delar av målspåret Existens. Fånga tillf ället Ha målspåren i bak huv udet och fång a tillf ället att arbeta med dem när det dyker upp. När till exempel en kon flikt uppkommer – stanna mötet och ta chansen att diskutera hur ni vill vara mot varandra och hur konflikten kan lösas. Då har ni arbetat med de två målspåren Relationer och Problem lösning.

127

128 Programplanering

Från målspår till aktivitet

på. Har du yngre scouter kan ni till exempel göra vissa steg tillsammans på första mötet, sedan kan ni ledare slutföra planeringen och få scouternas hjälp att bestämma ordning på träffarna. Som vid all programplanering är det viktigt att ha i bakhuvudet att programmet ska kunna genomföras med scoutmetoden. Mer om den kan du läsa på sidan 132.

Börja

h är !

På det här uppslaget finns en guide som visar ett sätt att planera program utifrån målspåren. Många steg kan scouterna vara med på, oavsett ålder. Ta hjälp av scouternas böcker – i dem finns bland annat målspåren beskrivna på ett sätt som passar åldersgruppen bra. De mer avancerade övningarna kan äventyrare eller utmanare och äldre vara med

1 2

Börja med att läsa målformuleringarna till er åldersgrupp för alla målspår. Ta gärna hjälp av scoutens bok där målspåren finns beskrivna på ett bra sätt för respektive ålder. aft e har h ti d igar g a J a n ter sco u Gå igenom målspåren igen och fundera på följande frågor: ”Hur mycket har vi jobbat med det här tidigare?” ”Hur långt har mina scouter kommit mot det här målet?” Gradera sedan svaret på en skala från ett till fem. 1. 2. 3. 4. 5.

å G

h r Gå igenom målspåren igen och välj ut några som ni vill fofö a r r kusera på under terminen. Välj utifrån vad som känns u sn jat roligt och intressant. Slå upp sidan 82 och se till ör b an att ni fått en bra blandning av målspår från red t! på a å Hi t h it de olika grupperna av ballonger. ? G an ino m

k a ni spån ad r att å v ama r p a dl i g rna a ty ka ill h tan ch v o n Har re erfa mer ite l du g osäker och vill ha lite extra s tö r Känner du d i d?

aft TE h r IN i d igare a h Jag erna t t sco u

v? ar gv

Gå h it !

Läs texterna om de målspår ni valt ut. Får du redan nu bra idéer om vad ni skulle kunna göra – se till att ha papper och penna nära till hands och anteckna allt.

Välj ut ett antal målspår att fokusera på under terminen. Välj främst de där ni graderat er lägst (punkt 2) men också något som känns extra kul att jobba med. Slå upp sidan 82 och se till att ni fått en bra blandning av målspår från de olika grupperna av ballonger.

Låt stå

Skriv upp målspåren ni valt ut på till exempel en whiteboardtavla. Läs upp målformuleringarna igen – kanske mening för mening – och brainstorma fritt. Är det svårt att komma igång? Läs aktivitetsexemplen som finns i ledarboken under respektive målspår. Ni kan också fundera på följande frågor när ni läser upp målformuleringarna: ”Om jag själv skulle jobba mot det här målet – hur skulle jag göra då?” ”Vilka tankar väcks när jag hör texten?” ”Hur kan jag som ledare skapa förutsättningar för att mina scouter ska uppnå det här?” Skriv upp alla idéer ni kommer på oavsett om det är aktiviteter, arbetssätt eller något annat. När ni är klara – stryk det som inte passar er. u l d Vi l

s trukturera tankarna ytterligare - Gåt h i t! jälp att har h

Gör ett rutsystem på en whiteboardtavla eller liknande. Som kolumnrubriker skriver ni de målspår ni valt och som radrubriker de fyra sätten att arbeta mot ett målspår (se sidan 127). Gå igenom och fyll i rutsystemet en rad i taget, oftast är det enklast att börja med aktiviteterna. Läs upp målformuleringen för ett spår i taget och spåna sedan fritt. Gå igenom alla kolumner och ta sedan nästa rad.

Gå till Aktivitetsbanken och sök på de målspår ni valt ut och på åldersgrupp. Välj och vraka bland aktiviteterna och se till att ni får en blandning som känns inspirerande och som både är aktiv och mer stillasittande.

FOKUS

Ibland kan samma sak komma upp under flera målspår, eftersom många aktiviteter kan användas för att jobba mot flera saker samtidigt. Koppla ihop dem med ett streck så att ni ser att de hör ihop. Markera även sådant som är mer som en ram där ni kan fylla på med innehåll, till exempel ”hajk” eller ”organisationstävling”. Här finns möjligheten att arbeta med flera målspår samtidigt.

Placera ut de aktiviteter ni kommit fram till på de datum ni ska ses. Rama gärna in aktiviteterna i ett tema, för att skapa ett spännande och roligt sammanhang. När ni ska detaljplanera varje möte, kom ihåg det ni skrev i steg 9 på raden ”lite varje gång”. Kom ni direkt hit från steg 6 – fundera igenom vilka återkommande element ni vill ha i programmet och ta gärna hjälp av Aktivitetsbanken, där finns gott om ceremonier och liknande att använda. Idéerna från rad ”arbetssätt” och ”fånga tillfället” kan ni spara på en lapp i bakfickan, rabbla innan ni ska somna, påminna varandra om inför varje möte, eller skriva upp på insidan av pärmen till ledarboken.

! t r a Kl

129

130 Programplanering

Sibban om planering Sibban Andersson, scoutledare sedan många år tillbaka, har varit ledare för allt från spårare till utmanare. Idag är hon spårarledare i NSF:s scoutkår i Stora Levene. Vi frågade henne hur hon och hennes ledarkollegor gör när de ska planera en termin och ett scoutmöte. – Vi brukar alltid ha en planeringsdag innan scoutverksamheten startar för terminen. Då samlas alla ledare i alla åldersgrupper för gemensam grovplanering av vad som är kårens och avdelningarnas mål. Vi planerar alltid tillsammans, så att det blir en kontinuitet mellan åldersgrupperna. Målet för en termin kan till exempel vara att göra scouterna medvetna om scoutmetodens delar. Utifrån det mål eller tema man bestämt jobbar varje avdelning vidare med planeringen. Spårarledarna jobbar tillsammans med spårarnas termin och möten, äventyrarledarna med sina, och så vidare. Hur tänker ni sedan, när ni planerar scoutmötena? – Då jobbar vi vidare med delmål. Ett tema för varje scoutmöte och utifrån det bestämmer scouterna själva vad de vill göra. Är temat ”Hitta” så har vi mellan 8 och 10 olika aktiviteter att välja mellan. Det kan vara till exempel namnbingo, hitta vilse, lära sig väderstreck, undersöka naturen med lupp, lära sig förstå en karta, rita en karta över området där vi är, gå efter spårtecken och leta djurspår. En del av aktiviteterna genomför scouterna själva och en del är ledarledda. När mötet är slut har vi glada och nöjda scouter eftersom de själva är med och påverkar vad de ska göra.

Hur ser ni till att få in scoutmetoden i terminsplaneringen? – För oss som varit med länge sitter scoutmetoden förstås i ryggraden. Den som är ny som ledare får kanske tänka efter lite extra. När terminsplaneringen är klar är det viktigt att kontrollera att vi fått med alla delar i scoutmetoden under terminen. Det som är bra med att planera tillsammans är att erfarna och nya ledare kan hjälpas åt. Den som är ny kanske inte har scoutmetoden i ryggmärgen, men kan istället komma med nya tankar och idéer. Vad är bästa sättet att involvera scouterna i planeringen? – Genom att ha dem med från starten. Lyssna på scouterna och vad de vill göra. Kanske pratade de om något redan förra terminen som vi skulle kunna göra i år? Sedan beror det förstås på om vilken ålder det är på scouterna. De yngre behöver tydligare ramar, spårarna får några aktiviteter att välja mellan, medan de äldre scouterna kan vara mycket mer aktiva redan i planeringen. Finns det något annat som är viktigt att tänka på? – Glöm inte de fasta ramarna. De är viktiga inslag för att få scouterna att känna sig trygga. Inledningsceremoni, avslutningsceremoni och reflektion är de fasta punkter som man inte bör hoppa över. Om vi någon gång glömmer reflektionen så påminner alltid scouterna: ”Innan vi slutar ska vi ju säga hur det känns i magen och huvudet!”

FOKUS

131

132 Scoutmetoden

Scoutmetoden

– så här arbetar vi

134 Scoutmetoden

r vi Scoutmetoden – så här aravbeen ta helhet terna? Kan Vad är det som är speciellt med Scou Det är två a? tern Scou i t hels man göra vad som t är det klar Själv då. och då upp r frågor som dyke vad (akt ivivikt igt varför (må l) vi gör något och st komplett teterna) vi gör, men bilden blir knappa saker som de av utan ett hur. Scoutmetoden är en Vad man . den värl gör scouting till scouting i hela väld igt sig a skilj kan er gör i Scouterna i olika länd tmetoscou gt enli görs det mycket åt. Men så länge a att ung och barn a hjälp att den och har som mål . ting scou utvecklas så är det

e Icke-formellt lärandod

för icke-formel lt läScoutmetoden är en met , som är det rande, i motsats till formellt lärande skolan. Scoutlärande vi ägnar oss åt till exempel i vara rolig t metoden är konstruerad för att det ska a hur barn härm att lära sig saker, och den försöker r på egen sake sig lär och unga gör när de leker och mest ord utan , eter stigh hand. Det är alltså inga kon t). veta har gång en r på saker vi alla vet (elle

Delar

et där allting Scoutmetoden är en pedagog isk helh er, men tar tion funk hänger ihop. Alla delar har sina n så fungode met av r man bort en eller flera dela till att få se att igt vikt det erar den inte. Därför är term ins erar plan ni när n med hela scoutmetode att få inte tås förs går Det er. hajk möten, läger och i men , e gång med alla delar av scoutmetoden varj r dela alla inte längden kommer det att märkas om . med finns scoutmeI det här kapitlet besk rivs varje del av ras först ente pres el odd toden för sig. För varje met r den. nde anvä vi hur och vad metoddelen innebär elen odd met ör varf till g larin Sedan kommer en förk och barn er hjälp den hur och a, används i Scoutern rer figu r och unga att utvecklas. I texten och i ruto or fråg re, leda finns också praktiska tips till dig som och s, ckla utve för att hjälpa dig reflektera och själv nder respekgoda råd kring hur man praktiskt anvä figur som en s finn itt tive metoddel. Sist i varje avsn scouthur lan mel erna nad tar upp de vikt igaste skill ar. åldr a olik metoden används i

Hmm? Vad innebär scoutmetoden för dig?

135

136 Scoutmetoden

Scouten lär genom att delta i planering, genomförande och utvärdering av verksamheten. Genom att reflektera över sina upplevelser når scouten en djupare insikt om sig själv, sin personliga utveckling, sin omvärld och sin relation till omvärlden. – Svenska Scoutrådets stadgar 2009

Learning by doing Learning by doing, eller att lära genom att göra, är precis vad det låter som. Det innebär att barn och unga i Scouterna får pröva att göra saker på riktigt, i sitt rätta sammanhang. Den som till exempel själv får bygga en hemsida lär sig det bättre än den som bara får det beskrivet för sig, eller som får titta på när någon annan gör det. Samma sak gäller förstås för att hugga ved eller lära sig göra upp eld. Ju fler sinnen som är med, desto bättre. Därför är det viktigt att scouterna själva är så aktiva som möjligt i programmet, och att det som vi lär ut i Scouterna sker i så naturliga situationer som möjligt. Öva bara på saker som ni kommer att använda, och öva på det ni behöver när ni behöver det. Den klassiska scoutkunskapen att slå knopar lär man sig allra bäst när man faktiskt använder dem, till exempel för att sätta upp vindskyddet. Nyckeln är att försöka skapa så verkliga situationer som möjligt att öva i. Sätt upp trangiaköken utomhus för att laga mat, lär ut första hjälpen med ketchup för att simulera blod, låt några scouter vara båt och några andra vara brygga när tilläggning ska övas på land. Som i alla verkliga situationer är det

bara bra om scouterna gör olika saker. För att fixa mat måste någon hålla i gång elden, medan någon annan hackar lök. Det är inte bara okej att vi lär oss olika saker, utan också bra att scouterna får utmana sig själva i att ta olika roller och uppgifter vid olika tillfällen, och att reflektera över det. Learning by doing är också något mer än att nöta in fysiska färdigheter. Ett exempel är en scout som försöker hugga ved och först tycker det är svårt, men som efter ett tag lär sig. Hon eller han har då förhoppningsvis inte bara lärt sig att hugga ved, utan också att det lönade sig att försöka och att hon kunde klara av mer än vad hon trodde.

Reflektion

För att learning by doing faktiskt ska bli lärande och inte bara görande, måste det också finnas utrymme att tänka igenom det vi har upplevt. Man kan säga att ”görandet” är hälften av learning by doing, och att reflektera över det man gjort och upplevt är den andra hälften. Att reflektera kan vara så enkelt som att scouten eller ledaren funderar över om något

var roligt eller inte, men det kan också vara djupare funderingar över upplevelsen och sammanhanget. Din roll som ledare är att hjälpa scouterna reflektera. Ett enkelt sätt att starta en reflektion är att ställa öppna frågor, som man inte kan svara bara ”ja” eller ”nej” på. En annan typ av reflektion, som alla scouter i en patrull kan göra tillsammans, är att dokumentera vad patrullen gör till exempel i en loggbok, på en blogg eller genom att fotografera. Att tillsammans skriva ned vad ni gjort under mötet eller hajken, eller välja ut bilder till ett fotocollage, är en reflektionsövning samtidigt som loggboken eller collaget är roligt att titta på efteråt. Dessutom är det en bra aktivitet inom målspåret Fantasi och kreativt uttryck.

I reflektionen får man fundera över vad som hände, hur det kändes, eller varför det blev som det blev. Genom reflektionen blir upplevelsen till kunskap. Reflektion är också en bra metod för att utvärdera och lära sig av sina framgångar och misstag. När scouterna är med och planerar sitt program (det vill säga sätter mål för sig själva och planerar hur de ska uppnå dem) är det learning by doing att utföra programmet, och sedan reflektera över varför det gick eller inte gick som man planerade. Då arbetar man också exempelvis inom målspåren Kritiskt tänkande och Självinsikt och självkänsla. Läs mer om reflektion på sidan 168.

Aha!

Upptäckarscouterna åker på läger. Det regnar. Scouterna sätter upp tältet, men ledaren ser att det kommer regna in eftersom linorna inte är ordentligt sträckta. Ledaren ställer några frågor om hur de tänkt sig att det ska fungera, men scouterna är nöjda med sitt tält. Ledaren vet att de här scouterna klarar en blöt natt, och att det finns plats inomhus att torka sovsäckar om det skulle behövas, och låter därför scouterna sova i det sneda tältet. Nästa morgon är scouterna mycket riktigt blöta. Ledaren hjälper dem in med sovsäckar och packning, och frågar sedan ”Vad hände?” och ”Varför då?” ända tills scouterna upptäcker att vatten runnit in där inner- och yttertältet legat mot varandra, och att de kan lösa problemet genom att sträcka linorna. Resten av lägret sover scouterna torra och stolta i det mest noggrant uppsatta tältet på hela lägerområdet.

137

138 Scoutmetoden

En trygg arena

Psst! Det är okej att misslyckas och det är viktigt att lära scouterna att stå för sina misstag och hjälpa dem att försöka lära av dem. Men för att det ska bli trovärdigt behöver scouterna se att även vuxna kan erkänna misstag och ändra sig. Vi vuxna måste kunna erkänna för våra scouter när vi har fel, och ge dem rätt när de har det.

Aha!

Reflektion måste inte vara samma sak som att sitta ner och prata. Måla, dramatisera eller hitta på andra roliga sätt att reflektera tillsammans med scouterna. Läs mer om reflektion på sidan 168.

Tänk på något du kan. Hur lärde du dig det? Det är när vi gör något och förstår hur det fungerar som vi får den där aha-upplevelsen. Learning by doing underlättar också personlig utveckling i ett större perspektiv. Vi vill ge våra scouter modet att våga och vilja utvecklas. Genom learning by doing blir den personliga utvecklingen tydlig. Det ger mod och drivkraft som är till hjälp även utanför Scouterna. I learning by doing skapar vi en skyddad men ändå

verklig miljö. Scouterna är en plats där alla får lov att pröva, misslyckas och lyckas, och ta ansvar för sådant som man utanför Scouterna inte skulle ha ansetts vara mogen för. Den lyssnande och stödjande ledaren finns där för att skapa en trygg arena för scouterna att prova sina vingar på. Det betyder oerhört mycket för den personliga utvecklingen och ger trygghet att våga pröva nya situationer och erfarenheter. Scouterna lär sig att ta ansvar för sin egen utveckling.

Scouterna gör saker själva, efter instruktioner. Den vuxna ledaren ser till att scouten får lagom svåra saker att öva på. Enkla, korta reflektioner fångar upp spårarscouternas upplevelser. Patrullen dokumenterar sin verksamhet med stöd av ledaren, t.ex. genom foton och teckningar.

Upptäckarscouterna lär sig genom att göra allt i sitt rätta sammanhang (t.ex. elda för att kunna laga mat). Närvarande vuxna stöttar så att scouten får bekräftelse och inte bara lär sig genom misstag. Reflektion är en naturlig del av verksamheten, fokuserat på vad scouten har upplevt och hur det kändes. Patrullen ansvarar för sin dokumentation, t.ex. i en loggbok eller på en blogg.

Äventyrarscouterna lär sig genom att testa sina egna idéer i verkligheten. Närvarande vuxna underlättar för scouterna, så att de kan klara av mer än de själva trodde. Scouterna reflekterar över vad de lärt sig och drar slutsatser som handlar om annat än just det de utfört. Upplevelser och lärdomar dokumenteras i de former scouterna väljer (t.ex. blogg, film, dikter).

Utmanarscouterna lär sig genom att ta ansvar för sina projekt, men en vuxen ledare finns som stöd i bakgrunden. Utmanarscouten tar ansvar för att reflektera, både tillsammans och på egen hand. Reflektionerna fokuserar på vad scouterna har lärt sig och hur det påverkar individen. Dokumentationen består både av reflektion kring gjorda erfarenheter och av rapporter från genomförandet (t.ex. till scoutkårens styrelse).

Roverscouten lär sig genom att ta fullt ansvar i verkliga projekt (t.ex. lägerplanering). Fokus ligger på vad scouterna vill lära sig, därefter formuleras konkreta projekt. Utvärdering efter projekt är en viktig typ av reflektion, men roverscouten reflekterar ständigt över sina upplevelser och sitt beteende.Gruppen arbetar med dokumentation inför, under och efter genomförande av projekt.

139

140 Scoutmetoden

Den vuxne scoutledarens roll är att skapa förutsättningar för scoutens utveckling genom att stödja, tillåta och uppmuntra scoutens engagemang och egna ansvarstagande. – Svenska Scoutrådets stadgar 2009

Stödjande och lyssnande ledarskap Som ledare fyller du en oerhört viktig funktion eftersom du, genom ditt sätt att vara, ger dina scouter möjlighet att utvecklas som individer och i grupp. Det som har sagts om scoutledarskap tidigare i boken (se sidan 30 och framåt) är också en del av scoutmetoden. Samtidigt är det stödjande och lyssnande ledarskapet en av sakerna som hjälper scouterna att växa. När scouterna leder varandra i patrullen och under aktiviteter tränar de också själva på att använda stödjande och lyssnande ledarskap.

Den stödjande och lyssnande ledaren

En stödjande och lyssnande ledare är lyhörd för gruppens tankar och ger scouterna bekräftelse. Att vara en stödjande och lyssnande scoutledare innebär att ge utrymme åt scouterna att forma sin verksamhet, att uppmärksamma alla scouter i gruppen och att lyssna och uppmuntra till engagemang. Motsatsen är ett ledarskap där ledaren talar om för gruppen vad som gäller och sedan styr den dit hon eller han vill.

Det är ofta svårare att tala om hur man utövar ett stödjande och lyssnande ledarskap än att beskriva motsatsen. Ett stödjande och lyssnande ledarskap är inte ett låt gå-ledarskap, som tillåter allt och inte har någon egen ambition. De värderingar vi har och de mål vi strävar mot är fortfarande viktiga för oss som ledare. Inte heller innebär det att vi som ledare kan slå oss till ro och låta scouterna sköta sig själva. Det stödjande och lyssnande ledarskapet är många gånger mycket mer krävande än det bestämmande och kontrollerande. Som ledare är du aktiv i att fråga scouterna hur de upplever olika situationer, du är lyhörd för stämningar och känslor som inte uttrycks, och för vilka scouter som behöver extra stöd eller mer stimulans. Ibland kan du behöva finnas till hands för att svara på frågor eller hjälpa patrullen att fatta beslut. Det innebär också att leda genom exempel och att vara ett bra föredöme. Som scoutledare kommer du alltid att vara en förebild för scouterna och det du gör och ger uttryck för kommer scouterna att uppfatta som exempel på vad som är accepterat och bra.

Hmm? Genom att själva få pröva att leda upptäcker scouterna vad det innebär att vara en stödjande och lyssnande ledare. Reflektera tillsammans med scouterna efteråt. Hur var det att leda sina kompisar? Hur var det att bli ledd? Det stödjande och lyssnande ledarskapet innebär också att vi successivt låter scouterna ta större ansvar för sitt program. Din roll som scoutledare förändras därför från att vara ganska styrande i de yngre åldrarna till att finnas som ett stöd i bakgrunden, i takt med att scouterna i gruppen växer och själva tar mer och mer ansvar för verksamheten. Den stödjande och lyssnande scoutledaren ger scouterna möjligheter och förutsättningar för att kunna vara med och påverka vad terminen ska

innehålla, och bygger programmet utifrån scouternas synpunkter och önskemål. Det kan till exempel innebära att patrullen tillsammans sätter upp mål för terminen och sedan använder mötena för att arbeta med det som behövs för att kunna uppnå målen. Som ledare finns du nära till hands för att stötta och uppmuntra den här utvecklingen, men scouterna övertar större och större del av ledarskapet. Läs mer om programplanering på sidan 123.

Ett stödjande och lyssnande ledarskap handlar inte om att vara överbeskyddande, eller om att underlätta för scouterna i överkant bara för att vara snäll. När korvgrillningen som förgyller eldningsaktiviteten övergår till att ledaren kokar korven i scoutlokalens kök, för att det ska bli enklare, är det inte stödjande och lyssnande ledarskap. Behovet av mat i magen är visserligen uppfyllt, men vi har missat en möjlighet för scouterna att ta ansvar och att lära sig något.

Psst! Var dig själv. Säg ifrån och sätt gränser om något går för långt. Var ärlig! Ge alltid ett svar, även om det är ”jag vet inte, men det ska jag ta reda på”. Beröm scouterna – ofta!

141

142 Scoutmetoden

Eftertanke

Den lyssnande och stödjande ledaren spelar också en viktig roll i att hjälpa scouterna reflektera. Utan det kan learning by doing lätt förvandlas till mekanisk inträning av fysiska kunskaper eller bara ”trial and error” (försök tills du lyckas). Scouterna behöver få hjälp med att reflektera över sina upplevelser för att de ska förankras som kunskaper. Alla scouter behöver känna sig behövda och viktiga och kunna utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Det betyder att du som ledare ibland ägnar dig mer åt några scouter och mindre åt andra, för att alla ska få samma förutsättningar att utvecklas.

”En stödjande lyssnande ledare gör sitt bästa för att uppmärksamma varje enskild scout.”

Aha!

Varför stödjande och lyssnande

I Scouterna använder vi stödjande och lyssnande ledarskap för att det passar bra med vårt sätt att se på människor. Vi tror att alla människor är värdefulla individer, som klarar av nästan vad som helst om de får rätt stöd. En stödjande och lyssnande scoutledare skapar den miljö som ger utrymme för att lära genom att göra (learning by doing). Det är en miljö där scouterna får uppgifter och ansvar de kanske inte själva trodde att de skulle klara, men där de får den trygghet och det stöd som behövs för att kunna utföra dem. Det är det som får scouterna att växa. En stödjande lyssnande ledare gör sitt bästa för att uppmärksamma varje enskild scout. Att bli sedd av vuxna är viktigt för barns utveckling. Att bli sedd av en vuxen som dessutom tar dig på allvar kan göra väldigt mycket för ett barns självförtroende.

Det ställs många krav på dig som ledare, men ingen förväntar sig att du ska kunna allt. Lyssna på och stötta varandra i ledarteamet, ta hjälp av varandra och ställ rimliga krav. Att vara en stödjande och lyssnande ledare är ingenting man kan perfekt från början – se det i stället som att även du som ledare får chans att öva ledarskap genom learning by doing!

Den vuxna ledaren fungerar som en fast punkt, som ger handfast ledning för vad scouterna gör och hur de gör det. Spårarledaren är en god lyssnare som ger alla möjlighet att vara med, och att få visa eller berätta vad de upplevt. Ledaren skapar normer.

Den vuxne ledaren är tydligt närvarande och ger ramar utan att vara styrande. Ledaren ger scouterna uppgifter som de löser själva. Alla scouter som vill får testa att själva vara ledare, med den vuxne ledaren som tydligt stöd och hjälp till reflektion.

En vuxen ledare för äventyrarna växlar mellan att våga vara frånvarande och att vara en del av gruppen. Ledaren är en förebild som utmanar scouterna till att göra sådant de inte trodde att de kunde. Ledaren bekräftar scouterna och stöttar dem till att stå på egna ben. Patrulledaren har en stor del av ledaransvaret i t.ex. planering och gruppdynamik.

Utmanarna har en vuxen ledare som närvarar men håller sig i bakgrunden. Ledaren stöttar patrullen i att sätta mål och fördela uppgifter så att alla kommer till sin rätt. Ledaren har en rådgivande och vägledande roll mot patrullen och enskilda scouter. Den vuxne ledaren stöttar genom kontinuerliga avstämningar i projekten, patrullen sköter projektledarskapet.

Roverscouten har ingen vuxen ledare, men däremot en personlig mentor som ger stöd och vägledning. Roverscouten hittar personer som kan agera bollplank i specifika frågor. Roverscouten är själv en lyssnande och stödjande ledare för sina projektmedlemmar, när han eller hon leder ett projekt.

143

144 Scoutmetoden

Symboler och ceremonier används för att skapa utrymme för eftertanke och reflektion. Symboler och ceremonier skapar tillhörighet och gemenskap i grupper och över gränser. – Svenska Scoutrådets stadgar 2009

Hmm?

Vad är ett bra symboliskt ramverk? Ett enkelt svar är: Något som scouterna gillar! Välj tillsammans med scouterna, och välj något som de tycker är roligt, inspirerande och coolt. Ett annat bra kriterium för symboliska ramverk är att de ska stämma överens med Scouternas värderingar (mer om det i avsnittet om scoutlag och löfte, sidan 160). Figurerna och tankarna i ramverket ska vara något för scouterna att se upp till och sträva mot, på ett eller annat sätt. Fritt fram för hjältinnor och föregångare, med andra ord!

Symboler och ceremonier Symboler och ceremonier är något som har en större betydelse än sitt faktiska innehåll. En symbol är något vi känner igen, men som också representerar något abstrakt, som en idé eller ett koncept. Ceremonier är enkla handlingar som vi fyller med innehåll, högtidlighet och eftertanke. Tanken med att använda symboler och ceremonier i Scouterna är, som med de andra delarna av scoutmetoden, att utgå från hur barn gör när de leker. När vi använder en berättelse eller ett tema som binder ihop symboler och ceremonier har vi skapat ett symboliskt ramverk. Ett symboliskt ramverk är som en egen liten värld som vi skapar tillsammans och kan också beskrivas som en sinnevärld eller en känsla. I Scouterna använder vi ofta symboliska ramverk som en grund att bygga verksamheten på. På scoutläger med medeltidstema, där vi äter medeltidsmat, har tornerspel, medeltidshantverk och sjunger medeltida sånger, är det medeltiden som är det symboliska ramverket. Symboliska ramverk är också till för att ge det vi gör ett större djup. Det

ger en extra dimension till scoutverksamheten och bidrar till att skapa en känsla av gemenskap. Ett symboliskt ramverk som håller ihop och ramar in allt vi gör förvandlar scoutmötet eller lägret till en lek, eller något lite magiskt. Det lockar fram fantasin och skaparglädjen hos scouterna, och lyfter det ni gör till en ännu roligare nivå. Scouterna kan våga pröva nya saker när de lever sig in i en ny roll – vem är till exempel inte hjältemodig om man känner sig som Harry Potter? Känslan av att leva i en ”egen liten värld” tillsammans med sina ledare skapar gemenskap, trygghet och frihet på samma gång. Ett symboliskt ramverk som ni arbetar med under en termin eller ett år skapar också en struktur i mötena som många scouter mår bra av. Inlednings- och avslutningsceremonier som alltid går till på samma sätt är ett bra sätt att rama in möten och skapa en trygghet och ett lugn för scouterna. Strukturen kan vara extra viktig för barn i behov av särskilt stöd (läs mer på sidan 50). En ceremoni kan vara ett bra tillfälle att se och

bekräfta varje enskild scout. Ett exempel på det kan vara att använda en ”pratpinne” vid den avslutande rundan. Då får pinnen gå runt och bara den som håller i pinnen får prata. Det är en enkel ceremoni som också är ett tillfälle för reflektion (samtidigt som vi också jobbar med flera målspår, till exempel Aktiv i gruppen och Egna värderingar). Symboler och ceremonier skapar en känsla av helhet och sammanhang, och kompletterar där ord och meningar inte räcker till. En annan viktig poäng är att det skapar gemenskap, en känsla av att vara del av något speciellt. Tänk till exempel på hur det känns att se människor i scouthalsduk i ett annat land – trots att du inte alls känner dem, vet du att ni har något gemensamt. Att ha ett hemligt

språk (till exempel ett chiffer) eller att tillsammans med alla på ”Rädda Världen!”-lägret försöka sätta dit miljöboven kan fylla samma funktion. Ni har något gemensamt som gör er till en grupp.

Hmm? Vad kallar ni er avdelning för? Vilka patrullnamn kan man naturligt koppla till avdelningens namn? Hur skapar ni en helhet mellan teman, namn, läger och hajker?

”Att använda sig av symboler är ett sätt att skapa gemenskap.”

Finns det naturliga symboler som vem som helst kan koppla till namnen?

Moses Idol Upp täck ten Resan Man ga r e t t o P y r r a H Rymden

Ronja Röv ardotter Trädet Ansgar

Aha!

”Spårarscoutavdelningen som har framtiden som tema kanske börjar varje möte med att gå in i sin tidsmaskin, hålla varandra i händerna och åka dit?”

Vanliga ceremonier i Scouterna är att tända en lykta i början eller slutet av mötet, avlägga scoutlöftet, dela ut märken, be scoutbönen, hissa flaggan, ropa sitt patrullrop eller göra scouthälsningen. Scouthögtiderna Sankt Georg och Thinking Day kan firas med ceremonier (mer om detta på sidan 256). Scout’s Own, en stilla stund med scouterna, är också en användbar ceremoni (läs om hur det går till på sidan 172). Utmanarpatrullen kan med fördel utforma ceremonier för inledning och avslutning av sina projekt. Det är stärkande för både individen och gruppen att få markera att man tillsammans klarat av något.

145

146 Scoutmetoden

Psst!

Låt patrullerna hitta på ett patrullnamn som beskriver patrullen, skapa ett patrullrop eller trycka patrull-t-shirtar. Det bidrar till att skapa gemenskap och identitet i patrullen.

Psst!

Använd er gärna av och inspireras av åldergruppernas namn och symboler. Symboler och grafiska rofiler finns på www.scout.se.

Att skapa en känsla

Ofta används symboliska ramverk både genomtänkt och bra på läger, men de fungerar lika bra att använda under den vanliga scoutverksamheten i avdelningen. Det ramar in en scouttermin och skapar en röd tråd som är lätt att följa för scouterna. Det går också bra att ha ett symboliskt ramverk för en viss avdelning eller åldersgrupp, där till exempel patrullnamn, rop, traditioner och andra symboler och ceremonier hänger ihop med avdelningens symboliska ramverk. Vissa scoutkårer har fasta symboliska ramverk för sina avdelningar, med namn på patruller, patrullflaggor och patrullrop. Oavsett om ramverken är skapade av er själva eller ärvda från andra behöver de fyllas med mening, både för er som ledare och för scouterna. Vad är det som gör avdelningen Jägarna till just jägare? Gör ramverket levande, så att det inte bara blir namn och symboler utan faktiskt förmedlar en känsla. Upptäckarpatrullen Havsörnen åker kanske på havsörnssafari och samlar in pengar för att rädda vilda havsörnar. Ceremonier är en viktig del av det symboliska ramverket. De kan vara enkla eller storslagna, men gemensamt för alla ceremonier är att de är en högtidlig stund som uppmuntrar till eftertanke. Ceremonier kan förmedla något mer än vad som kan sägas med ord. Det gör dem till bra ingångar till funderingar kring livsfrågor, och till ett andningshål för både scouter och ledare. Ceremonier kan också användas för att skapa den rätta stämningen i början av mötet genom återkommande inledningsoch avslutningsceremonier som knyter an till det symboliska ramverk ni har valt. Spårarscoutavdelningen som har framtiden som tema kanske börjar varje möte med att gå in i sin tidsmaskin, hålla varandra i händerna och åka dit? Varje religion har ett starkt symboliskt ramverk, som byggs upp av symboler, talesätt, berättelser, högtider, ceremonier och sånger. Kristna och muslimska scouter väver gärna in berättelser från Bibeln och Koranen för att skapa teman för läger eller terminer. Religiösa ceremonier som att dela nattvarden eller att fira Bar Mitzva fyller sitt syfte både som starka upplevelser och som handlingar med en djupare mening.

Släpp loss kreativiteten!

Eftersom det symboliska ramverket ofta är fantasifullt, gäller det att du som ledare också lever dig in i leken för att den ska bli trovärdigt. Om du lyckas med det och får med dig scouterna, kan du hitta på nästan vad som helst. Det här är ett verktyg för att släppa loss kreativitet och fantasi hos scouterna, så var inte rädd för att använda din egen kreativitet och fantasi som ledare. Tänk bara på att den ska stimulera scouterna, inte köra över dem. Och självklart måste du ha en fot kvar i verkligheten, för att kunna fånga upp och ta hand om scouter som av olika anledningar inte gillar och inte lever sig in i det symboliska ramverk ni har valt. På samma sätt är det viktigt att du tar allvaret på allvar, till exempel i stilla stunder, ceremonier och under reflektion.

Skapa gemenskap utan att stänga ute

Som tidigare nämnt är det symboliska ramverket ett bra sätt att skapa gemenskap i gruppen. Men det är viktigt att tänka på att inte göra gemenskapen utestängande. Förklara de symboler och ceremonier ni använder så att även nya scouter förstår. Välkomna alla som vill delta, men tvinga inte någon som inte vill vara med. Förklara hellre ceremonin en gång för mycket än en gång för lite, upprepningen kan vara en trygghet även för scouter som varit med länge. Förklaringen kan få bli en del av själva ceremonin.

Varför gör vi som vi gör?

I många scoutkårer finns det starka traditioner kring symboliska ramverk. Avdelningar och patruller har kanske alltid hetat på ett visst sätt, alla möten har kanske alltid avslutats med att sjunga scoutsången, Sankt Georg kanske alltid har firats med marsch genom staden och högtidstal. Det finns mycket som är bra med det – gemenskapen blir stark, även bakåt i tiden, och det ger en känsla av att vara en del av något större. Men det är också viktigt att fundera över vad traditionerna innebär och vad ni vill uppnå med dem. Traditionerna behöver fyllas med liv och mening, så att alla förstår vad de betyder. Vissa traditioner kan också kännas utestängande. Traditioner kan också ändra betydelse över tiden. Att gå i parad med fanor kändes kanske rätt för unga människor för några årtionden sedan, medan det som ger samma känsla i dag är att dansa fram i ett karnevalståg. Prata om det och känn efter vad dina scouter gillar!

Symboliska ramverk skapas ofta genom sagor. De är enkla att förstå och har ett tydligt positivt budskap (t.ex. superhjältar). De vuxna ledarna har största delen av ansvaret i att välj ut ramverken som används. Patrullerna får ofta namn och symboler av ledarna, men scouterna har reflekterat över vad de betyder. Återkommande, enkla inledningsoch avslutningsceremonier på alla möten, t.ex. tända lykta, pratpinne eller scoutbönen.

Symboliska ramverk skapas kring sagor eller verkliga personer. De är enkla att förstå, men har ett större djup än spårarscouternas ramverk. Upptäckarscouterna är med och bestämmer om vilka symboliska ramverk man använder. Patrullen har sina egna symboler och känner tillhörighet med patrullens namn. Scouterna har reflekterat över namnet, oavsett om de har valt det eller fått det. Ceremonier kan vara mer komplicerade, och inleda reflektion och samtal om livsfrågor.

Det symboliska ramverket fokuserar på gruppen och på verkliga förebilder. Ramverket har flera dimensioner och kan användas för filosofiska och existentiella tankar. Scouterna bestämmer vilka ramverk som används, med ledarna som stöd. Patrullen skapar egna symboler för att definiera sig själva, t.ex. patrull-t-shirtar, pins eller maskotar. Ceremonier används ofta för att inleda existentiella samtal och reflektion.

Symboliska ramverk kan byggas t.ex. kring internationella och existentiella tankar. Sagor, myter eller andra berättelser med stort djup kan användas, eller verkliga nutida förebilder (t.ex. Moder Teresa, Nelson Mandela). Scouterna bestämmer självständigt vilka ramverk som används. Patrullen skapar egna symboler eller produkter för sina projekt. Symboler som t.ex. maskotar kan spela en viktig roll för gemenskap i patrullen. Ceremonier används t.ex. som inledning och avslutning av alla projekt.

Symboliska ramverk är ofta abstrakta och existentiella frågor är viktiga. Mångtydiga berättelser eller symboler (t.ex. vatten, ljuset, vandringen) kan utgöra grunden i ramverket. Projektgruppen bestämmer vilket symboliskt ramverk som används i projektet och skapar de symboler som behövs (t.ex. logotyper). Ceremonier tydliggör gemenskapen och tillhörigheten på nationell och internationell nivå. När roverscouten väljer att avsluta sin tid i scoutprogrammet arrangeras en ceremoni.

147

148 Scoutmetoden

Verksamheten genomförs inom ramen för den lilla gruppen, patrullen. Detta innebär att scouten utvecklas som individ genom att lära sig samarbete, ömsesidigt lärande, gemensamt ansvarstagande och ledarskap. – Svenska Scoutrådets stadgar 2009

Patrullsystemet Patrullen är en viktig beståndsdel i all scoutverksamhet. I princip allt scouterna gör, under scoutmöten, på hajker och på läger, gör de i patruller. En patrull består av fem till åtta scouter, som är tillsammans i en och samma patrull under en längre tid. Det gör att alla hinner hitta sin roll i gruppen och kan känna trygghet och stöd i patrullen. En sådan patrull klarar tillsammans mer än vad medlemmarna hade klarat var för sig.

Alla scouter spelar roll

Patrullsystemet är något mer än att bara arbeta i små grupper. Systemet innebär att flera patruller tillsammans bildar en avdelning som har en el-

1+1=3

ler flera vuxna ledare. Det innebär också att man arbetar med roller inom patrullen på ett systematiskt sätt. I alla välfungerande grupper har gruppens medlemmar olika roller och ansvarsområden, och alla gruppens medlemmar är viktiga i sin unika roll. En av tankarna med patrullsystemet är att snabba på processen att hitta roller. Varje scout har en roll, känner att hon eller han behövs i patrullen och växer med det ansvar rollen innebär. De olika rollerna i patrullen kan vara till exempel patrulledare, ekonomiansvarig, sjukvårdsansvarig, webbansvarig, navigatör, materialansvarig, lekansvarig, båtsäkerhetsansvarig eller patrullropsansvarig. Exakt vilka roller som finns beror på vilka roller patrullen behöver, och hur gamla scouterna är. En patrull med webbsida/blogg/patrullforum behöver en webbansvarig, andra behöver det inte. En patrull som jobbar i projekt med pengar och budget behöver en ekonomiansvarig, andra patruller klarar sig utmärkt utan. Det viktiga är att alla roller fylls med innehåll. I de yngre åldrarna är det ledaren som utser scouter till de olika rollerna, och sedan byter scouterna roller tillräckligt ofta för att

Aha! Rollmöten

alla ska få chans att pröva rollerna de tycker verkar roliga. Från äventyraråldern och uppåt bestämmer patrullen själv vem som ska ha vilken roll. Ledaren stöttar processen och ser till att scouterna får en roll som passar dem. I alla åldrar och alla patruller finns rollen som patrulledare, även om patrulledarnas ansvar varierar beroende på scouternas ålder. Patrulledaren är en av scouterna i patrullen. Detta är en av de viktigaste möjligheter vi ger scouterna att öva ledarskap i verkligheten – learning by doing. Från äventyrarålder och uppåt har varje patrull gärna två patrulledare, eftersom delat ledarskap är lättare att bära, enklare att reflektera över (patrulledarna kan prata med varandra) och nyttigt att kunna senare i livet. Läs mer om delat ledarskap på sidan 84 i avsnittet om målspåren.

Ju äldre scouterna är, desto mer självgående blir patrullen och den vuxna ledaren står mer och mer i bakgrunden av verksamheten. För att ändå skapa en nära och trygg relation mellan vuxna ledare och scouter kan det vara en bra idé att använda sig av kontaktledare. Det betyder att en vuxen ledare har ett speciellt ansvar för en eller några få patruller, så att den ledaren blir patrullens kontaktperson i ledarteamet. Kontaktledaren lär känna sin eller sina patruller extra väl, och blir en naturlig trygghet för scouterna, vare sig det rör sig om att lösa konflikter i patrullen eller om en scout som har hemlängtan på lägret. Med kontaktledare blir det också lättare att uppmärksamma varje enskild scout. Om tre ledare har en avdelning på 30 scouter är det lättare för en ledare att speciellt se till tio scouter, än att alla tre försöker lägga märke till alla 30 lika mycket.

Ibland samlas de scouter som har samma roll till ett rollmöte, för att byta erfarenheter och lära sig nya saker. Patrulledarna har ett behov av att reflektera över ledarrollen och få stöd från de vuxna ledarna i att bli bättre ledare. De kanske också planerar något för hela avdelningen, eller löser konflikter som uppstått, på sina rollmöten. Samtidigt samlas de webbansvariga från varje patrull och spånar idéer för patrullernas hemsidor, de sjukvårdsansvariga lär sig mer om sjukvård, och de lekansvariga testar nya lekar på varandra. Även i de här grupperna finns vuxenstödet med. För att kunna utvecklas i sin roll och få bästa förutsättningar att fylla den, behöver vissa roller också få utbildning. Det kan man också använda rollmöten till. Lägg gärna in rollmötena i det vanliga terminsprogrammet, så att man under ett av mötena träffas i rollgrupperna i stället för i patrullerna.

”Genom att organisera scouterna i patruller jobbar vi med gruppdynamiken på ett medvetet och naturligt sätt.”

149

150

Styrkan i patrullen

Scoutmetoden

Vad är då själva poängen med patrullsystemet? En viktig sak är naturligtvis själva patrullen. Genom att organisera scouterna i patruller jobbar vi med gruppdynamiken på ett medvetet och naturligt sätt. En fungerande scoutpatrull är en bra grund för självkänsla och utveckling, eftersom medlemmarna känner sig trygga med varandra. Det i sin tur gör att scouterna vågar testa nya saker och tänja sina gränser. Att jobba i patrull innebär att scouterna ställs inför utmaningar tillsammans och lär genom att göra tillsammans. Upplevelsen av att vara med i en patrull som tillsammans klarar mycket mer än summan av individerna är stärkande. Att få en roll i en patrull innebär att få ett ansvarsområde, litet eller stort, beroende på vad som passar scouten och situationen. Oavsett ansvarets storlek får det scouten att växa som människa och lära sig att ta ansvar genom learning by doing. De vuxna ledarna har förtroende för att scouterna ska klara sina uppgifter och det är oerhört nyttigt för många barn och unga. Roller och rollmöten är också bra för att få alla scouter i patrullen att bli sedda, bekräftade och uppskattade av de vuxna ledarna. Patrullen är också ett bra sammanhang för att öva på att leda sina kompisar och att bli ledd av dem. I patrullsystemet finns dessutom en stor möjlighet att öva demokrati i praktiken.

Psst! Medvetenhet Hur man än gör finns det fördelar och nackdelar, huvudsaken är att du har tänkt igenom hur ni jobbar och gör medvetna val!

Hmm? Hur ser förhållandet ut mellan den vuxna ledaren och patrulledaren? Hur arbetar ni för att alla scouterna ska känna sig lika uppskattade och uppmärksammade, trots att de har olika roller i patrullen?

Vuxen ledare

Patrull

Bilda patruller

En patrull består som tidigare nämnts av mellan fem och åtta scouter. Med fler personer i en grupp bildas lätt undergrupper och gemenskapen går förlorad. Med färre scouter i en patrull finns det å andra sidan en risk att man tappar mångfalden och känslan av att man faktiskt är ett team. Det är viktigt att tänka på att patrullsystemet inte ska vara ett system för att dela ut order, där de vuxna ledarna berättar för patrulledarna vad de ska göra, och de i sin tur berättar för sina patruller. Snarare är tanken att hjälpa scouterna styra sin egen verksamhet, genom att demokratiskt bestämma saker i patrullerna, tillsammans med sin vuxna ledare. Det finns olika metoder för att bilda patruller, men ett bra sätt är att de vuxna ledarna sätter ihop patrullerna. Då får alla scouter möjlighet att arbeta ihop med personer de kanske inte hade valt att jobba med själva. Det är utvecklande för individen och skapar ofta en bättre gruppdynamik. Om de vuxna sköter patrullindelningen undviker man också att någon eller några hamnar utanför. Men tänk på att vissa barn och ungdomar har större behov av att känna trygghet än andra. Då kan det kännas skönt att få med sig en kompis. Man kan välja att ha könsblandade eller könsseparerade patruller, (läs mer om det på sidan 42). och måste också ta ställning till om man vill ha patruller där scouterna är blandade i ålder, eller väldigt lika i ålder. Fördelen med åldersblandade patruller är att det kan vara lättare och naturligare att vara patrulledare för scouter som är några år yngre än man själv, och att de yngre eller nyare scouterna har större möjlighet att lära sig saker av de äldre eller mer erfarna. Det är också ett av få tillfällen för många unga att bygga en nära relation till någon som inte är lika gammal som man själv (läs mer om detta på sidan 182). Nackdelen är att äldre scouter inte känner sig stimulerade i en åldersblandad patrull. Det finns också en risk för att de yngre scouterna inte vågar ta för sig och blomma upp om de är tillsammans med äldre scouter.

Patrullen planerar något scoutmöte eller någon aktivitet för sin patrull eller för andra patruller tillsammans med scoutledaren. Inga roller utom patrulledare. Patrulledare utses av vuxna ledare för 2-3 möten i taget eller motsvarande. Alla får prova att vara patrulledare.

Patrullen planerar några möten eller en hajk själva. Alla i patrullen har tydliga roller/uppgifter för 1 termin eller motsvarande. Det finns fasta roller att välja och alla får prova på de roller man vill. Den vuxna ledaren fördelar rollerna. Ibland samlas alla scouter som har samma roll till rollmöten för att utvecklas ytterligare.

Patrullen planerar en stor del av terminens möten, men med stöd från den vuxne ledaren. Alla patrullmedlemmar har en tydlig roll som patrullen själva utser. Scouterna har rollen under längre tid (minst ett år i taget). Patrullen kan ha två patrulledare i ett delat ledarskap. Ibland samlas scouter som har samma roll till rollmöten för att utvecklas ytterligare och kanske planera något för övriga scouter.

Patrullen planerar sina projekt, med stöd från en vuxen ledare. Roller definieras utifrån vad som behövs i projektet man arbetar med för tillfället. Scouterna kan ta olika roller i olika projekt. Patrulledarens roll är främst att hålla ihop patrullen, och att tänka längre fram i tiden än det nuvarande projektet.

Patrullens funktion fylls av nätverk eller arbetsgrupper. Arbetet är projekt orienterat. Roller fördelas utifrån behov i projekten. Roverscouten sköter all projektplanering tillsammans med projektgruppen, och med stöd av sin mentor.

151

152 Scoutmetoden

Genom friluftslivet möter scouten i patrullen utmaningar som uppmuntrar till samarbete och kreativ problem lösning. Den genom friluftslivet ökade kontakten med naturen inspirerar scouten till kunskap om och ansvarstagande för natur och miljö. – Svenska Scoutrådets stadgar 2009

Friluftsliv

Ordet friluftsliv betyder i grunden att vara utomhus – att leva i den fria luften. Friluftsliv kan vara allt ifrån att gå ut i skogen bakom skolan någon timme och undersöka insekter, till att segla över Atlanten eller bestiga Mount Everest. Det mesta av det vi gör i Scouterna gör vi utomhus; friluftslivet är vår arena. Det som skiljer friluftsliv i Scouterna från andra friluftsrörelser är precis det. Friluftsliv är hur vi gör scouting, snarare än en aktivitet, alltså vad vi gör i Scouterna. Vi använder friluftslivet som en metod för att uppnå våra mål. Vi är inte ute i skogen bara för att vi gillar det, vi är ute för att det hjälper oss att växa som människor. I Sverige har vi en rik tradition av friluftsliv, både i och utanför Scouterna, och nära tillgång till natur av olika slag. De flesta som bor i Sverige har tillgång till både skog, sjö, hav och fjäll på bara några timmars avstånd. I svenska städer finns många grönområden och parker. Det gör att alla scouter i

Sverige har möjlighet att vara ute mycket och uppleva allt det härliga som friluftslivet har att ge.

En arena för personlig utveckling

Friluftsliv erbjuder ett fantastiskt tillfälle för unga människor att utvecklas. När du hamnar i en annan miljö än din vanliga (till exempel i skogen eller ute på havet) måste du tänka utanför dina vanliga ramar, och använda din kreativitet. Tänk vilka fantastiska skapelser som byggs på scoutläger, som aldrig hade blivit till hemma i scoutlokalen! Att hamna i en ovan situation och inte ha tillgång till sin vanliga bekvämlighet kan också framkalla starka känslor. Fångar vi upp dem och reflekterar kring dem kan det bidra till målspåren Självinsikt och självkänsla, Förståelse för omvärlden och Känsla för naturen (Läs mer om målspåren på sidan 78).

I friluftslivet skapas ett slags miniatyr av samhället, i en skala som är hanterbar även för barn. Vi måste skaffa oss någonstans att bo, vi måste laga vår mat, vi måste samarbeta för att ha det bra. Det ger scouterna en chans att testa ledarskap, problemlösning och samarbete i verkligheten: learning by doing. När man är utomhus faller det sig ofta naturligt att arbeta i mindre grupper, vilket gör patrullsystemet lätt att använda. Segla, bo i vindskydd eller laga mat över öppen eld gör man till exempel enklast i små grupper, där ledarskap och andra roller

”Glöm det gamla ordspråket ’det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder.’ Ingen vill stå i hällregn när det är fem plusgrader och lära sig tälja.”

i gruppen fyller en viktig funktion. Friluftsliv ger dessutom bra och viktig motion, motorisk träning, fysiska utmaningar och en chans att lära känna och ta hand om sin kropp.

Men hur gör man?

När du och dina scouter bedriver friluftsliv finns det några saker som är viktiga att ha i minnet. Den första är att det ska vara roligt! Glöm det gamla ordspråket ”det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder”. Ingen vill stå i hällregn när det är fem plusgrader och lära sig tälja. Då är det bättre att spara täljandet till ett annat tillfälle, eller hålla till inomhus. Varm, torr och mätt är tre viktiga ledord i allt friluftsliv. Friluftsliv behöver inte alls vara komplicerat, det kan räcka med att bara vara utomhus en kväll. Men för att hålla sig varm, torr och mätt om man är ute lite längre, är det bra att kunna något av det som kallas för friluftsteknik. En hel del praktiska tips om utrustning, kläder och mat hittar du på sidan 218.

”Vi är inte ute bara för att vi gillar det, vi är ute för att det hjälper oss att växa som människor.”

Psst! Tänk på mångfalden även i friluftslivet: testa olika naturtyper (skog, park, sjö, fjäll), färdsätt (gå, cykla, segla), eller andra miljöer (som betongdjungeln). Friluftslivet går att variera på många sätt.

Hmm? Måste friluftsliv bedrivas i naturen? Om vi ser på friluftsliv som en arena, går det främst ut på att placera scouterna i en ny miljö där de tänker nytt och kommer bort från invanda roller och mönster. Då kan friluftslivet lika väl bedrivas. i storstaden för dem som kommer från landsbygden. I ett annat land kan mötet med en ny kultur ge samma upplevelse som mötet med naturen gör på hemmaplan.

153

154 Scoutmetoden

Psst!

Att vistas i naturen ger både barn och vuxna en chans att varva ner och koppla av. Även unga människor lever stressade liv med många intryck och livet utomhus är avskalat och enkelt. Friluftsliv kan vara en väg till ett lugn som inte finns på så många platser i samhället. Det är också en bra ingång till samtal kring livsfrågor. Att sitta vid lägerelden och titta på stjärnorna, eller blicka ut över havet leder ofta till tankar kring människans litenhet och naturens storhet – utnyttja möjligheten att prata med dina scouter om det! Det blir automatiskt bra program inom målspåret Existens. Dessutom ger friluftslivet scouterna en relation till naturen som något som är värt att kämpa för och skydda och bevara. Det kommer tillbaka på flera ställen i programmet, till exempel i Känsla för naturen och Aktiv i samhället, i scoutlagen och i scoutmetoden. Den som har starka minnen från en speciell skog, havsvik eller älvkrök kommer att känna sig berörd när den får höra om regnskogsskövling, oljeläckage eller vattenkraftsbyggen. Att ha en djup personlig känsla för naturen kan vara det bästa sättet att skapa verkligt engagemang för miljön.

Spårarscouterna övar på att vara utomhus, och upp täcker naturen i sitt närområde. Spårarscouterna får hjälp att upptäcka och reflektera över naturens finurlighet. Spårarscouterna är ute tillsammans med sina patrullkompisar och vuxna ledare. Spårarna är delaktiga i planeringen av sitt friluftsliv.

Upptäckarscouterna vistas i olika miljöer, allt längre bort från hemmet. Friluftslivet fokuserar på upptäckarglädje och kreativitet, och är en naturlig arena för att fundera över livets allvar. Upptäckarscouterna är ute tillsammans med sina patrullkompisar, ledaren finns med i bakgrunden. Upptäckarscouterna har en viktig roll i planeringen av hajker etc.

Äventyrarna testar olika varianter av friluftsliv eller sätt att vistas utomhus (t.ex. vandra, rida, segla, paddla, dressin, cykla, klättra, åka skidor eller skridskor). Friluftslivet blir en arena för äventyr, egna ställningstaganden, och frågeställningar om livet. Äventyrarna använder friluftslivet för att skapa utmaningar för patrullen, och är ofta ute utan vuxna ledare. Scouterna planerar hajker och annat friluftsliv självständigt.

Friluftslivet kan utforskas i olika länder och miljöer. Utmanarna använder sig av olika varianter av friluftsliv. Friluftslivet är en grund för existentiella frågor, t.ex. tankar som väcks när man är ensam i naturen. Utmanarna lever friluftsliv i patrullen, och ibland på egen hand (t.ex. ensamhajker). Scouterna planerar sitt eget friluftsliv och får testa att planera friluftsutmaningar även för andra.

Friluftslivet utforskas i olika länder och miljöer. Roverscouten väljer friluftssätt efter sitt intresse. Friluftslivet är en naturlig väg till reflektion och eftertanke. Roverscouten utmanar sig i att leva friluftsliv både ensam och tillsammans med andra. Scouten kan skapa nätverk beroende på vilka friluftssätt hon eller han är mest intresserad av. Roverscouten planerar och genomför friluftslivsutmaningar för sig själva och andra.

155

156 Scoutmetoden

Genom lokalt engagemang och internationella upplevelser får scouten kunskap om och lär sig ta ansvar för sina medmänniskor och samhället. – Svenska Scoutrådets stadgar 2009

Lokalt och globalt samhällsengagemang Scouter vill skapa en bättre värld. Genom att engagera oss i samhället kan vi påverka och förändra. Att göra unga till aktiva världsmedborgare är scoutings grundidé. Därför återkommer det både i mål och syfte, i scoutmetoden och i scoutlagen. Historiskt har man talat om att scouter ska göra en god gärning om dagen – och det är väl ingen dum idé?

Att vara en del av samhället

Lokalt och globalt samhällsengagemang innebär precis vad det låter som, nämligen att vi som scouter är engagerade i världen omkring oss, både på hemmaplan och långt borta. Vi är en del av samhället, vilket betyder att vi bryr oss om och deltar i det som händer i samhället. I många delar av världen är samhällsengagemang det som människor mest förknippar med scouting. Scouter i Afrika är till exempel väldigt aktiva i kampen mot hiv/aids, i många konfliktdrabbade områden jobbar scouter hårt för fred, och scouter hjälper ofta till i arbetet efter jordbävningar och översvämningar.

Vi har det bra i Sverige och ibland kan våra lokala samhällsinsatser kännas futtiga i jämförelse med att rensa minor, bygga skolor eller hjälpa till i flyktingläger. De äldsta scouterna kan åka iväg och hjälpa till med den typen av insatser, men vad gör vi på hemmaplan? Ser man sig omkring finns det gott om orättvisor även på nära håll. Det går att påverka och göra skillnad. Scouterna är ett strålande forum för att hjälpa andra och för att förändra världen.

Lära genom att hjälpa andra

När vi pratar om samhällsengagemang tänker vi gärna först på aktiviteter, vad vi kan göra för att engagera oss i samhället. Det är ett viktigt perspektiv, eftersom metoden samhällsengagemang till mångt och mycket handlar om att faktiskt göra aktiva insatser i samhället. Internationellt kal�las den här delen av scoutmetoden för ”Learning through serving others” (att lära sig genom att hjälpa andra) eller ”Learning through Community Involvement” (att lära sig genom att delta i samhället). Genom att göra något för andra bidrar vi till

scoutens personliga utveckling, inte bara inom de målspår vi kanske först kommer att tänka på (Relationer, Aktiv i samhället och Förståelse för omvärlden) utan också inom många andra målspår (Ledarskap, Kritiskt tänkande, Existens eller Fantasi och kreativt uttryck). Vi kan använda samhällsengagemanget på samma sätt som vi använder till exempel friluftsliv: för att ge scouterna utmaningar och möjlighet att öva på samarbete. Samhällsengagemang som metod innebär också att fånga upp de tillfällen till samhällsengagemang som dyker upp naturligt. När ni planerar mat till hajken kan ni passa på att lära er om matens klimatpåverkan, och försöka planera in mer vegetarisk eller närproducerad mat. Eller kanske tycker ni att det är viktigt att köpa Krav- eller Rättvisemärkt? Här har ni ett utmärkt tillfälle att fundera över värderingar, och försöka leva efter dem. Läs mer på sidorna 102 och 160. Som ledare gör vi en viktig samhällsinsats genom att vi erbjuder en meningsfull fritid åt unga människor i Scouterna, men samhällsengagemanget som metod innebär att aktivt arbeta med samhällsfrågor tillsammans med scouterna. Det har många viktiga saker att bidra med till enskilda scouters personliga utveckling.

Exempel

Äventyrarscouterna sätter upp en teaterpjäs för att spela den på scoutkårens julbasar. Eftersom de tyckte föreställningen var kul och de gärna vill visa den för fler, åker de till fängelset och ålderdomshemmet och spelar upp den där också. Upptäckarscouterna som jobbar med scoutlagen bestämmer sig för att testa vad ”En scout är vänlig och hjälpsam” betyder i ett extremfall, och åker ner till köpcentret för att vara så vänliga och hjälpsamma de någonsin kan. På nästa möte besöker patrullerna var sin representant från alla partier i kommunfullmäktige för att intervjua dem om vad de tycker om scoutlagen och se om det är någon skillnad på svaren. En utmanarpatrull ansvar för att all laga mat till Lucianatta (en innebandyturnering med nästan 100 deltagare) som utmanaravdelningen ordnar. Ingen i patrullen har lagat speciellt mycket mat förut, och de behöver därför träna på matlagning i storkök. Scouterna kommer överens med stadens soppkök om att deras patrull ska laga maten som erbjuds gratis till hemlösa under tre onsdagskvällar.

Hmm? Men blir det inte politiskt? Scouterna är partipolitiskt obundna – men vi är inte opolitiska. Scouter kan och bör ta ställning och agera i samhället. För många unga är politiska frågor som klimatförändringar, jämställdhet eller djurrätt det viktigaste i livet – du som ledare kan hjälpa dem att utveckla sitt engagemang genom det ni gör i Scouterna!

Hmm? Finns det gränser för vad som kan vara samhällsengagemang i Scouterna? Fundera över vad du skulle kunna tänka dig att göra med dina scouter: • Gömma utvisningshotade flyktingar i scoutlokalen? • Blockera en vapenfabrik?

Psst!

Vad kan vi göra här hemma? Demonstrera, samla in pengar, rensa en badplats, förgyll tillvaron på ett ålderdomshem eller var aktiva i sjöräddningen. Skriv insändare, sälj majblommor, samla namnunderskrifter, baka bröd till hemlösa. Bygg ett handikappanpassat vindskydd, plantera träd, gå med i skallgångskedjor. Gör affischer och sätt upp, knacka dörr för att sprida ett budskap, prata med rektorn eller kommunalrådet för att försöka påverka. Skapa aktioner mot rasism och främlingsfientlighet, mot könsdiskriminering och diskriminering på grund av sexuell läggning – det är bara fantasin som sätter gränserna!

• Släppa ut luften ur däcken på stora bränsleslukande bilar? •

Plantera träd och växter på ställen i staden som ni tycker behöver det (Guerilla Gardening)?

157

158 Scoutmetoden

Psst!

Ta hjälp av andra organisationer som är specialister på samhällsfrågor i ert eget samhällsengagemang. Det kan innebära att göra studiebesök hos en organisation, att använda material som de tagit fram, eller att göra projekt tillsammans med dem. För en roverscout som fokuserar på samhällsengagemang kanske en person från en annan organisation passar utmärkt som mentor.

Läs! Engagera diig – aktivitetstips kring samhällsengagemang. Finns i bokform och på www.aktivitetsbanken.se. Metodmaterial från andra organisationer, t.ex. Röda korset.

Att göra skillnad

Genom att vara aktiv i samhället lär sig scouterna att förstå hur saker hänger ihop och får en känsla av att vi själva är viktiga delar i samhället. Känslan av att ”jag kan förändra” stärker självförtroendet och självkänslan. På köpet får scouterna lära sig om andra människors livsvillkor och förstår att det finns orättvisor i världen. Genom att aktivt engagera sig för andra människor utvecklar de sin medkänsla. Här öppnar sig möjligheter att prata om livsfrågor, orättvisor och ansvar – utnyttja det, och reflektera med dina scouter över vad ni upplever. Läs mer om reflektion på sidan 168. Genom att ge oss ut i samhället och till exempel hälsa på ensamma äldre eller ha grillkväll på flyktingförläggningen, kan vi också ge scouter i alla åldrar en möjlighet att bygga relationer med människor de annars aldrig skulle träffat.

Ta tillvara engagemanget

Scoutmetoden är en helhet, där alla delarna finns med i alla åldrar. Eftersom både learning by doing och samhällsengagemang finns med i scoutmetoden innebär det att vi övar samhällsengagemang i verkligheten redan från de yngsta åldrarna. För de yngsta scouterna fungerar det bäst med praktiska aktiviteter där de tydligt kan se resultatet av sitt engagemang. Det är också naturligt att låta friluftsliv och miljöengagemang gå hand i hand. Om patrullen till exempel upptäcker och blir arga över en förorenad å eller ett dött skogsområde på sin hajk: använd det i programmet, och låt dem ägna resten av terminen åt att ta reda på vad som har hänt och åt att försöka påverka situationen. När det gäller samhällsengagemang är det viktigt att det ska handla just om engagemang. Välj ut de frågor scouterna vill jobba med, så att det blir sådant som är relevant för dem. Här måste man också acceptera att alla kan tycka olika – att göra ett eget ställningstagande kan vara det viktigaste. Om en scout till exempel inte vill delta i den aktion mot tortyr som ni planerar, så kanske du som ledare inte förstår eller håller med om beslutet, men du kanske ändå kan glädja dig över att scouten har stått emot grupptrycket. Reflektion är en nyckel även här. För att alls bli engagerad måste man ha reflekterat. Därför kan ett sätt att börja arbeta med samhällsengagemang vara värderingsövningar och praktisk demokrati på avdelningen.

Hitta internationella exempel på www.wagggsworld.org och www.scout.org.

”Om patrullen till exempel upptäcker och blir arga över en förorenad å eller ett dött skogsområde på sin hajk: fånga upp det, och låt dem ägna resten av terminen åt att ta reda på vad som har hänt och åt att försöka påverka situationen.”

Engagemanget består av konkreta handlingar med ett synligt resultat. Samhällsinsatser handlar ofta om det som berör scouterna i deras närhet, t.ex. plocka skräp, bättre skolmat. Ledaren har en tydlig roll i att hitta de frågor som scouterna arbetar med. Engagemanget kopplas till internationella konkreta aspekter (t.ex. genom att undersöka matens ursprung, samla pengar till ett fadderbarn, eller att möta äldre scouter som haft utbyte med ett annat land).

Samhällsengagemanget består av konkreta handlingar som ibland, men inte alltid, har ett synligt resultat. Upptäckare engagerar sig ofta själva i frågor i sin närhet (t.ex. ”rädda kattungarna” eller ”fler fotbollar i skolan”). Scoutledarna fångar upp det och hjälper dem att göra något av sitt engagemang. Internationella inslag och kopplingar är naturliga, t.ex. i miljöfrågor.

Att agera står i fokus för äventyrarnas engagemang. Handlingarna har ofta abstrakt resultat, t.ex. opinionsbildning. Äventyrarna engagerar sig genom personligt ställningstagande (t.ex. vad gäller livsstil). Ledarna inspirerar scouterna till ställningstaganden och hjälper dem att hitta intresseområden. Äventyrarscouterna bygger relationer med personer i och utanför Sverige, och reser kanske iväg.

Utmanarna gör aktiva samhällsinsatser, i och utanför Scouterna. Scouterna gör personliga ställningstaganden (t.ex. val för livsstilen) och agerar utifrån dem. Scouterna agerar själva med stöd av vuxna ledare. Utmanarscouterna bygger relationer med personer i olika länder, kulturer och livssituationer. Större samhällsinsatser genomförs i projektform, i eller utanför Sverige.

Samhällsengagemanget för roverscouterna handlar om egna ställningstaganden och aktiv handling, men också om att inspirera andra till att engagera sig för samhället. Nätverk skapas kring olika typer av engagemang. Samhällsinsatser genomförs i och utanför Sverige, och internationella relationer är vanliga. Roverscouten tar gärna hjälp av andra organisationers kunskap och nätverk i sitt engagemang.

159

160 Scoutmetoden

Scoutlagen utgör det grundläggande förhållningssätt varje scout bör sträva efter. Scoutlagen används som ett verktyg för att reflektera över sina etiska ställningstaganden. Löftet innebär att varje scout uttrycker sin strävan att utvecklas enligt scoutlagens ideal. – Svenska Scoutrådets stadgar 2009

Hmm? Får man välja? Att avlägga scoutlöftet är att ta ställning. Efter att ha fått diskutera scoutlöftets innebörd måste det finnas möjlighet att avlägga löftet eller att avstå. Det är bra om kåren har en återkommande löftesceremoni för att synliggöra lag och löfte. För att avdramatisera och minska pressen utifrån är det bra att den som ska avlägga löftet för första gången får göra det i en liten grupp – patrullen eller avdelningen.

Scoutlag och scoutlöfte Scouting i hela världen vilar på en gemensam värdegrund. Den är sammanfattad i scoutlagen, som vi i scoutlöftet lovar att följa så gott vi kan. Det är häftigt att alla världens scouter samlats kring något som går över kulturella och nationella gränser: det är genom scoutlagen som vi blir en av världens största idérörelser. Varje scoutorganisation i världen gör sin egen översättning och kulturella anpassning av den ursprungliga scoutlagen. Den svenska scoutlagen ser du här intill och den ursprungliga scoutlagen hittar du på www.scout.org. Ibland har man använt olika versioner av scoutlagen för olika åldersgrupper, men i dag är scoutlagen samma för alla åldrar. Däremot tar man till sig scoutlagen på olika sätt beroende på hur gammal man är.

Scoutlagen 1. En scout söker sin tro och respekterar andras 2. En scout är ärlig och pålitlig 3. En scout är vänlig och hjälpsam 4. En scout visar hänsyn och är en god kamrat 5. En scout möter svårigheter med gott humör 6. En scout lär känna och vårdar naturen 7. En scout känner ansvar för sig själv och andra

Scoutlöftet

”Jag lovar att efter bästa förmåga följa scoutlagen.”

Att ha scoutlagen i hjärtat

Scoutlagen uttrycker alltså våra värderingar och våra värderingar berättar vem vi vill vara. Att använda metoddelen scoutlag & löfte handlar om att fundera över hur vi tycker att människor ska vara mot varandra, och att sedan försöka leva på det sättet. När vi arbetar med scoutlagen får scouterna möjlighet att tänka efter vad de står för och sedan lova sig själva att försöka utvecklas utifrån detta. Målet är alltså inte att lära sig scoutlagen utantill, utan att göra den till en del av sig. Man kan säga att man vill ha scoutlagen i hjärtat snarare än i hjärnan. För att visa för sig själv och andra att man vill följa scoutlagen, och jobba för att bli en bättre människa, avlägger vi scoutlöftet. Att avlägga scoutlöftet bidrar till att skapa en scoutidentitet och till att scouterna tar till sig rörelsens värderingar. Scoutlöftet är därför ett kraftigt verktyg för att hjälpa unga människor att utvecklas enligt de ideal som uttrycks i scoutlagen. För den som efter moget övervägande har avlagt scoutlöftet blir ställningstagandet en viktig punkt i byggandet av den egna identiteten. När en scout ska avlägga löftet är det viktigt att hon eller han har pratat igenom vad scoutlagen och scoutlöftet betyder för henne eller honom. Det kan vara lämpligt att göra med sin ledare, i sin patrull och/eller med en scout som är något år äldre. Därefter får scouten möjlighet att avlägga löftet, eller att avstå om hon eller han inte känner sig redo. Att avlägga scoutlöftet är något speciellt. Genom att göra löftesavläggningen till en ceremoni markerar och firar vi det moraliska ställningstagande scoutlöftet innebär.

Ingen ska känna sig tvingad eller pressad att avlägga löftet och därför är det bättre att vänta tills scouterna känner sig mogna. Första gången man avlägger scoutlöftet är därför troligen i äventyraråldern. Yngre scouter kan ha svårt att förstå innebörden och allvaret i att avlägga ett löfte. I äventyraråldern kan det också vara bra att prata extra mycket om värderingar och etik, eftersom många börjar fundera på sådant. Efter att ha avlagt scoutlöftet en gång kan man förnya sitt löfte flera gånger, till exempel varje år, för att påminna sig själv om vad man strävar efter som scout. Som vuxen medlem i Scouterna måste du kunna ställa dig bakom Scouternas värdegrund. Diskutera gärna scoutlagen och våra värderingar i ledarteamet och fundera på när och hur ni får tillfälle att avge scoutlöftet.

Bygg vidare på scoutlagen

Metoddelen scoutlag och löfte innebär alltså att tänka igenom hur man vill leva, och att sedan försöka leva så. Scoutlagen uttrycker värderingar på ett allmänt sätt, men ett bra sätt att gå vidare är att scouterna själva sätter personliga mål med utgångspunkt i scoutlagen. De kan till exempel skriva ner vad de vill jobba mer med (kanske att börja träna, gå i kyrkan, äta vegetariskt eller våga säga ifrån när någon blir mobbad). Målen kan arbetas fram tillsammans med en ledare, en mentor (läs mer om mentorskap på sidan 182), eller en äldre scout. Följ regelbundet upp hur det går.

Tips! Använd scoutlagen som inramning under en hel termin. Som inledningseller avslutningsceremoni på varje möte kan ni prata om en punkt i scoutlagen, vad det betyder för scouterna och hur man gör för att till exempel visa hänsyn eller ta ansvar för sig själv. Till nästa möte får scouterna i uppgift att använda just den punkten i sin vardag. Under ceremonin på nästa möte pratar ni om hur det gick.

Psst! Som alltid finns det fler sätt att lära sig på och reflektera än samtalet. Vi vill ge möjlighet att reflektera kring scoutlagen och värderingar även för barn och unga som lär sig bättre på andra sätt än att lyssna och prata. Exempel på aktiviteter är samarbetsövningar, filmer, teater, och målning. Fler tips hittar du på www.aktivitetsbanken.se.

161

162 Scoutmetoden

Ett positivt synsätt

Psst! För att kunna visa varandra hänsyn, och vara goda och ansvarstagande kompisar, måste det vara tydligt vad vi förväntar oss av varandra. När en patrull har bildats är det bra att tala om vad det innebär att följa scoutlagen i just den patrullen, och skriva ner de viktigaste sakerna ni kommer fram till. Skriv det gärna som ett patrullkontrakt som sedan går att hänvisa tillbaka till. Det kan också vara bra att diskutera vad som händer om man inte följer kontraktet.

Tips! Scouterna börjar med att diskutera en ”antiscoutlag” som är tvärtemot hur en riktig scoutlag bör vara. Vad är inte “scoutigt”? Hur får en scout inte bete sig? Vänd sedan på ”anti-scoutlagen” och formulera en ny scoutlag. Blev den bra? Om underlaget till patrullens scoutlag kommer från ”anti-scoutlagen” kommer den troligen mest bestå av regler av saker som inte är tillåtna. Fundera då över ifall den nya scoutlagen saknar något. Räcker det med att bara rada upp saker som inte är tillåtet eller måste lagen kompletteras med andra punkter för att bli komplett? Tar den upp hur man är en bra scout och vad som är scoutigt? Behöver ni lägga till något för att lagen ska hjälpa er att leva som bra scouter?

Scoutlagen är formulerad efter hur vi vill att saker ska vara och är medvetet skriven utan förbud. Det betyder att vi tror att människor i grunden vill göra gott. Det synsättet påverkar hela scoutverksamheten: när vi talar med våra scouter, jobbar med konflikter och formulerar regler tillsammans. En annan viktig del av det synsättet finns i scoutlöftets ”efter bästa förmåga”. Att lova att göra något efter bästa förmåga betyder ju att man siktar högt – jag ska göra mitt allra bästa – men att man samtidigt vet och accepterar att det ibland kan gå fel. Vi ska exempelvis vårda naturen så mycket vi någonsin kan, varken mindre eller mer, och inte kräva mer av andra än att de också gör sitt bästa. Att fundera över sina värderingar och lova att försöka följa dem bidrar till barns och ungas utveckling på flera sätt. Det är en viktig re-

flektion över vad scouterna egentligen står för, och hur de tycker att människor bör bete sig mot varandra. De får också uppleva vad det innebär att lova någonting, och att stå för sitt löfte. När vi gör båda dessa två saker – funderar över våra värderingar, och lovar att försöka följa dem – har vi gjort något väldigt viktigt. Vi har tagit ett steg mot att bli medvetna om vår egen utveckling, och försöka styra den i en positiv riktning. Scoutlagen och värderingarna den bygger på, är målet som vi siktar mot. Om vi vet vad vi står för, vet vi också lite mer om vem vi är – eller vem vi vill bli. Det ger trygghet och självförtroende. Att hitta och vara sig själv är en av de utmaningar för unga människor som scoutprogrammet bygger på och scoutlagen är ett av verktygen vi har för att möta den utmaningen.

Scoutlagen utgör grunden för hur spårarscouterna agerar mot varandra. Tillsammans jobbar scouter och ledare med att förstå vad scoutlagen betyder och hur det påverkar deras liv. Scouterna reflekterar över vad det betyder att lova att vara en sjyst kompis, och hur det känns att bli sviken.

Scoutlagen fungerar som en form av gruppkontrakt. Tillsammans reflekterar man över scoutlagen för att kunna göra den till sin egen, t.ex. genom kreativa uttrycksformer. Scouterna funderar över sina egna värderingar i relation till scoutlagen. Scoutlöftet börjar diskuteras. Vad innebär det att hålla och bryta ett löfte? Vad innebär det att göra sitt bästa?

Scoutlagen utgör grunden för gruppkontrakt i patrullen. Scoutlagen kopplas till egna, större ställningstaganden med grund i scoutlagen. Äventyrar scouterna får möjlighet att avlägga scoutlöftet efter att ha diskuterat vad det betyder. Både samtalet och löftesavläggningen sker i en trygg miljö.

Utmanarscouterna fördjupar innebörden av scoutlagen genom egna ställningstaganden. De scouter som vill avlägger scoutlöftet efter att ha pratat igenom vad det betyder. Scouterna uppmanas till att sätta upp egna mål för hur de ska bidra i världen utifrån vilka de är.

Scoutlagen är en naturlig del av scoutens liv. Man diskuterar de värderingar som scoutlagen bygger på. Scoutlöftet kan avläggas efter diskussion med en mentor, eller en jämnårig eller äldre scout. Scouterna uppmanas till att sätta upp egna mål för hur de ska bidra i världen utifrån vilka de är.

163

164 Scoutmetoden

Några tankar kring scoutmetoden Scoutmetoden har beskrivits som världens mest spridda system för personlig utveckling. Men hur kan scoutmetoden se ut i praktiken? Sven Nilsson, Fredrik Mandelin och Marie Reinicke är tre personer som har arbetat med scoutmetoden utifrån olika perspektiv. Sven Nilsson har under flera år arbetat med allt från spårar- till äventyrarscouter i Utby scoutkår i Göteborg och Fyriskåren i Uppsala. Han tycker att en av de viktigaste delarna i scoutmetoden är att arbeta med den lilla gruppen som löser problem tillsammans. – Alla är med på sina egna villkor och patrullen kan bygga upp en känsla av att tillsammans är vi bäst. Genom att hänga upp verksamheten på symboler och ceremonier får scouterna dessutom en gemensam referensram som knyter gruppen närmare varandra. Något Sven hela tiden återkommer till är vikten av att vara medveten om syftet med aktiviteterna. – Varför har vi en invigningsceremoni och varför ser den ut som den gör? En ceremoni kan lätt förlora sitt syfte om man inte vet varför den genomförs. Sven har flera förslag på hur man kan arbeta med en ceremoni för att stärka gruppkänslan. – En enkel invigningsceremoni är att låta alla scouter bränna sitt namn på en läderbit, som sedan grävs ned på en speciell plats i skogen, gärna en som är gemensam för hela kåren. Efteråt kan man förstärka handlingen genom att gå ett kort spår, ropa avdelningsropet eller dela ut avdelningsmärket. Det viktiga är att du börjar med varför, och sedan hittar en form att klä det i. Scoutmetoden används på olika sätt beroende på vilken åldersgrupp du som ledare arbetar med, men är lika relevant oavsett ålder. Fredrik Mandelin har arbetat som kursledare för Treklöver-Gilwell och har både lett diskussioner kring scoutmetoden och fått praktisk erfarenhet kring hur man arbetar med scoutmetoden i patruller med vuxna. Han poängterar att man behöver arbeta med alla delar, men att det oftast inte går att arbeta med alla delar samtidigt. – Det är bättre att arbeta med olika delar under en längre period och egentligen spelar det ingen roll vad man gör, utan det viktiga är hur man gör det. En metod Fredrik gärna använder för att skapa reflektion är ljusspåret.

– Men det ska inte vara tänkvärda ord i en plastmapp. Min bästa upplevelse av ett ljusspår var när jag gick ensam med en lykta, bara guidad av några enstaka marschaller. Ett ljusspår behöver ge utrymme för att bearbeta det vi har upplevt under dagen, snarare än att genom några tänkvärda ord ge svar på frågor som ingen har ställt. Som ledare för Treklöver-Gilwell har Fredrik dragit flera erfarenheter kring patrullindelning. Han nämner bland annat Stora QL-boken där författaren i förordet skriver att man aldrig ska låta deltagarna välja sina egna grupper. – Det är lätt att tro att man som ledare är demokratisk och sjyst när man låter scouterna välja sina grupper själva, men det kan skapa osäkerhet, även bland vuxna. Oftast blir det bättre om ledarna delar in patrullerna. Man måste fråga sig vilka demokratiska beslut som är relevanta. På en avdelning och på en kurs arbetar man med små patruller, men scoutmetoden är även applicerbar på stora projekt. Marie Reinicke arbetar aktivt med scoutmetoden som ordförande för Jamboree Executive Team världsscoutjamboreen 2011 i Sverige. – Det är viktigt att tänka på att scoutmetoden är relevant oavsett ålder. Vuxna behöver påminnas om att den är viktig även för dem. Själv tycker hon att learning by doing är påtagligt i stora projekt. – Alla behöver lära sig genom erfarenhet. Människor utvecklas genom att de får ansvar och det är viktigt att det inte alltid är samma människor som är med i stora projekt. Vi måste låta unga människor komma med nya perspektiv. Våga pröva oprövade kort och våga bygga ny erfarenhet, oavsett vilken storlek det är på projektet. I ett så stort projekt som en världsscoutjamboree arbetar man mycket med symboler och scouting som varumärke. Kring lägret har man skapat flera symboler som bidrar till att skapa en bild av scouting även utanför rörelsen. – Att använda symboler är alltid en balansgång. Vem är innanför och vem är utanför? Vi har t-shirtar och pins för att skapa igenkänning, men det markerar också tydligt vem som är med i gruppen och vem som inte är det. Det är alltid viktigt att tänka på hur vi bär upp våra symboler, så att de inte skapar en känsla av utanförskap. Stora QL-boken är skriven av Leif B Åhgren och utgiven på eget förlag.

Tips från Marie I ett längre projekt är det så lätt att man bara kör på i samma spår. Det är viktigt att komma ihåg att stanna upp och reflektera över hur arbetet går. Att stanna upp här och nu. Men låt det vara enkelt – det behöver inte alltid handla om de stora livsfrågorna.

Tips från Sven Låt scouterna skriva ett brev till sig själva i början av terminen. I brevet får de besvara olika frågeställningar, som till exempel vad de har för förväntningar inför året och vad de tycker är roligt med scouting. När de går vidare till nästa åldersgrupp får de tillbaka breven och får då möjlighet att reflektera över om förväntningarna har uppfyllts.

Tips från Fredrik Ta upp frågor som direkt berör en aktuell händelse inom scouting, till exempel om det är rimligt att åka på Jamboree i Chile, med tanke på hur stor miljöpåverkan flyget har.

165

166 Scoutmetoden

167

168 Reflektion

FOKUS

Reflektion

170 Reflektion

Reflektion

För att vi ska ha möjligheten att lära oss av det vi upplever behöver vi få tillfälle till stillhet och reflektion. Vi behöver få möjlighet att stanna upp, se, känna och förstå. Därför är det en bra tradition att samla scouterna under varje scoutmöte och ge dem möjligheten att uttrycka sina tankar om scoutmötet eller dagen. Att sitta ned

Hur fungerar du som en lyssnande och stödjande ledare? Bara genom att börja tänka kring den frågan har du startat en reflektionsprocess. En reflektionsprocess kan starta av sig själv. Så blir det ofta när något oförutsett händer. Genom att reflektera lär scouten sig att lära och genom att göra det i grupp stärks både scouten och patrullen. Reflektion är en central del av metoddelen learning by doing (se sidan 136).

med levande ljus, i lyktans sken eller runt en lägereld och reflektera Ledarens roll att reflektionen ska fungera bra är det viktigt över dagen är en härlig upplevelse. Det ger scouterna möjlighet För att scouterna själva får värdera hur det gick. Utatt berätta om något som de är glada över eller något som känns jobbigt. De får en möjlighet att ”lämna av sig” tunga bitar inför

gångspunkten är att scouten alltid säger det som är rätt och sant för henne eller honom. Du lyssnar utan att värdera det scouterna säger och använder ett stödjande och lyssnande ledarskap.

nattens vila eller delge glädjeämnen som också får sprida glädje till andra. I ett samhälle som till synes går allt fortare och fortare behöver vi lära båda oss själva och våra scouter vikten av stillhet och reflektion. Efter reflektionen är vi redo för en ny dag, nya utmaningar, nya kontakter och nya sökanden.

När kan man reflektera? Precis i börja n

För att sam la renheter oc ihop lärdomar från ti d h ta dem m ed sig in i a igare erfaktiv iteten.

Efter en aktiv

För att lära av

itet

den.

När något

Som en tim hänt/efter en inc ident e-out för at t stoppa up ny riktn ing p och vä lja eller lösa e en tt akut pro blem.

Som avslu

För att lyft tning a k vä llen som fram lärdomar från dagen elle helhet. r

FOKUS Roger Greenaways modell för reflekt

ion Roger Greenaway har utvecklat en mod ell för reflektion i form av en trappa med fyra steg (Experience, Express, Examine, Exp lore – Uppleva, Uttr ycka, Undersöka och Utforska). Genom att arbeta sig upp i trappan kan scouterna gå från erfarenheter till nya lärdomar och mål. 4. Utforska

Detta avslutande trappsteg leder dire kt vidare till ett eller flera nya handlingsalternativ som scouten kan prova i nästa övn ing eller i en annan situation. Vad kan vi göra för att …? Hur ska du …? Vilka mål ska vi sätta? Det är med andra ord saker som gruppen eller individen ska fortsätta göra, sluta med eller börja med.

3. Undersöka

I steg tre är det dags att gå från händels e och känsla till att undersöka vad vi kan lära oss. Vad var det som gjorde att … ? Hur kan vi vara mer ändamå lsenliga? Vilka likheter finns det med andra situationer i vardagen? Vad kan vi lära oss? Det är ofta värt att stanna upp en stund och låta det här ta tid, eftersom alltför snabba slutsatser kan leda till att vi tar saker för givna och missar vikt iga poänger. Genom att hitta de mest betydelseful la slutsatserna kan vi vara mer säkra på att nästa steg blir relevant.

2. Uttrycka

Händelserna ger upphov till känslor. Nästa steg är att ge uttr yck för den kän slomässiga upplevelsen. Hur var det? Hur kändes det? Vilket var det bästa/sämst a?

1. Uppleva

Första steget är att prata om vad som hände under övn ingen. Stäl l frågor som till exempel: Vad hände först? Vad gjorde ni? Vad tänkte du?

Psst! Kontraktet

Följande tre regler är goda utgångspunkter vid reflektioner i grupp: - Det är ok att säga ”pass”. - Jag lyssnar utan att avbryta, sväva bort eller prata vid sidan. - Jag pratar utifrån mig själv (inga ”man” eller ”vi” som tycker eller känner saker).

Psst!

Glöm inte att planera tid för reflektion, så att ni inte bara skyndar igenom den. Då blir det både bättre, roligare och värdefullare.

171

172 Reflektion

Konkreta metoder Runda

Psst!

När ni samlas i en cirkel blir alla lika viktiga, alla ser och syns, hör och blir lyssnade på.

Startas ofta med att ledaren ställer en fråga, som varje deltagare får tänka igenom en liten stund. Det måste vara en öppen fråga, som inte kan besvaras med ”ja” eller ”nej”. Därefter får alla prata i turordning. Under rundan är det tillåtet att passa (stå över) och ingen får kommentera det någon säger innan rundan är klar. Det kan vara en bra idé att alltid gå minst två varv runt så att alla får samma möjlighet att kommentera det som blir sagt och har möjlighet att förtydliga sig. Om man vill kan man använda ett föremål (en pinne, fjäder, eller sten, till exempel) som skickas runt till den som har ordet.

Tummen

”Sätt handen bakom ryggen. Jag kommer att räkna till tre. På tre tar alla fram handen. Om du tycker att detta var toppen så sätter du upp tummen i topp, var det botten visar du med tummen ner, och så kan du välja var som helst däremellan, snett och åt sidan.”

Med hjälp av den här övningen får scouterna uttrycka en känsla. Det är lätt för alla att uttrycka sig samtidigt som alla också får en snabb överblick. Genom att alla visar fram handen samtidigt kan var och en visa vad de tycker utan att påverkas av andra. Reflektionen fortsätter genom att scouterna berättar vad det var som gjorde att de satte tummen som de gjorde (undersöka) och vad som hade behövts för att få den ända upp (utforska).

Ett ord

Scouterna får tänka på ett ord som beskriver det som hänt eller hur mötet varit. Sedan säger de ordet i tur och ordning. De kan också rita en bild eller symbol som de får visa upp. Under ett andra varv i cirkeln kan de berätta varför de valde sitt ord eller sin bild/symbol. Som avslutning kan scouterna till exempel prata två och två om vad de tar med sig från vad de andra sagt, och vad de ska tänka på till nästa gång de träffas.

FOKUS

173

174 Reflektion

Scout’s Own

En ceremoni för stillhet och reflektion som används på många håll i världen är Scout’s Own. Scout’s Own är en kort sammankomst där eftertanke, förundran och inspiration är centrala. Ofta genomförs den som avslutning på scoutmötena eller sist på kvällen på en hajk eller läger. Några kal�lar det för scoutandakten, andra för en stilla stund eller avslutning. Scout’s Own är ett bra sätt att uttrycka andlighet i en grupp som inte självklart har en gemensam tro, eftersom metoden är oberoende av specifika bekännelser. Det är ett verktyg vi kan använda för att komma närmare oss själva, och reflektera över vilka vi är och hur vi har det, och det fungerar förstås lika bra oavsett om vi har en tro eller inte.

Några tips

• Kom ihåg at t sam lingen inte ska va Det är bätt re m ed en jättebra Sc ra för lång. out’s Own som varar i tre m inut er än en tråk ig sam ling på 20 m inuter. • Involvera scou terna. Låt dem läsa en text el le berätta om någo r t som är vikt ig t för dem. • För barn som har svårt att sitt a st illa är det en bra idé att köra en rörl ig Scout’s Own. Det kan vara ett ljusspå r el ler något an nat som skapar eftertanke. • Ha några klar a regl scouterna vet at er el ler symboler som gör att t ’nu har vi Scou t’s Own’. Det kan ti ll exempe l vara att tända ett ljus el ler att sjunga en specie ll sång. • A lla har rätt att delta i Scou t’s Own efter si egen övertygels n e. Detta betyde r att vi visar respekt för den so m delar med si g och för den so lyssnar. m

Formen bestämmer varje kår bäst själva och innehållet kan variera. Det centrala är att det som scouterna och ledarna delar är en hjälp till reflektion och eftertanke.

Några exempel: • Dela några tankar om livet. • Var tysta tillsammans och tänd ljus för någon ni tänker på. • Lyssna till en sång som har betytt mycket för en av scouterna. • Dela ett ordspråk. • Lyssna till en dikt eller annan text. • Läs en bön eller ett bibelord. • Låt varje scout berätta vad som är bäst med att vara vänner. • Låt en scout berätta om något som är viktigt i hennes eller hans liv.

FOKUS

• Sjung en sång tillsammans.

• Sitt i en ring runt en eld och låt varje scout berätta kort om vad som har varit det bästa med dagen.

• Dagens fråga: Ledaren eller patrulledaren ställer en fråga som varje scout svarar på (”Vad längtar du mest efter?”, ”Vad gör du om 10 år?”). • Var alldeles tysta och lyssna efter ljud. Först hör ni bara de mest uppenbara – vinden eller fåglarna. Allteftersom upptäcker ni även mer avlägsna och svaga ljud. Avsluta med att berätta för varandra vad ni hörde. Ni kan också välja att sätta ihop en Scout’s Own utifrån ett tema som till exempel scoutlagen. Då kan ni gå igenom en del på varje möte, sjunga en sång som handlar om temat eller berätta för varandra vad ni tänker på. Andra teman kan vara scoutlöftet, scoutbönen, vänskap, att ta vara på naturen och hjälpsamhet.

Psst!

Så gör du ett ljusspår: Ett ljusspår är en bana med ljus som scouterna kan följa i mörkret. Syftet är att skapa eftertanke och få scouterna att komma ner i varv. Du gör så här: Hitta en sträcka som är lagom lång och som inte har för många svåra passager där man kan göra sig illa. Placera ut ledljus i form av marschaller, lyktor, värmeljus i glasburkar eller liknande. Vid ledljusen kan man om man vill placera ut något som scouterna ska titta på. Det kan vara små meddelanden i form av tänkvärda ord, ordspråk eller påståenden som scouterna ska fundera över. Man kan också lägga ut föremål och symboler eller helt enkelt låta ljuskällan lysa upp något vackert i naturen. Låt scouterna gå en och en om de är äldre, två eller tre i grupp när de är små. Förklara alltid för scouterna vad som ska hända och var uppmärksam på om någon är mörkrädd. Tips på ljusspår och på vad som kan vara bra att tänka på hittar du till exempel i Aktivitetsbanken och i boken Liivet och sånt som producerades av Svenska Scoutrådet 2007.

Psst!

I Aktivitetsbanken finns flera förslag på hur man kan utforma en Scout’s Own, www.aktivitetsbanken.se

175

176 Programverktyg

Praktiska programverktyg

178 Programverktyg

Praktiska programverktyg

Personlig utveckling är alltid i fokus,

både för scouten och för patrullen. För att utvecklas och lära sig krävs vilja och motivation. Den som får

att scouterna är mer aktiva i att sätta upp mål och planera projekten. I både äventyrar- och utmanar scouterna finns ett tydligt stöd i märkessystemet genom äventyr och utmaningar som är ett slags projekt. (se sidan 186).

vara med och planera och genomföra har ofta lättare Patrullen – kärnan i projektet den lilla gruppen, är en viktig grund för att hitta motivationen än den som inte är med från Patrullen, att lyckas med projekt av olika slag. Alla är viktiga början. Utspritt i ledarboken finns tips på hur du som ledare kan involvera scouterna i planeringen, och i det här avsnittet presenteras tre praktiska programverktyg: att arbeta i projekt, med mentorskap och med märkessystemet. Det är enkla arbetssätt som involverar scouterna i att sätta både personliga mål och mål för gruppen och att förverkliga dem.

Projektmetodik

Så snart en grupp jobbar tillsammans finns behovet av att enas om vad, hur och när man ska göra något. Scoutpatrullen planerar och genomför roliga saker tillsammans, precis som ledarteamet eller arbetsgruppen som planerar scoutlägret. Ofta kallas just detta att jobba i projekt, det vill säga att jobba mot och nå ett uppsatt mål under en begränsad tid. I det här avsnittet vill vi ge lite fakta och verktyg för att jobba med grunderna i vad man ofta kallar för projektmetodik. Att använda projekt som arbetssätt är naturligt i alla åldersgrupper. Från äventyraråldern är det vanligt att projekten blir mer omfattande och

för helheten och bidrar med sina erfarenheter. Alla i patrullen behövs för att genomföra projektet och alla individer och deras tanker och idéer behöver synliggöras. När ni vuxna planerar något tillsammans jobbar ni förmodligen inte regelrätt efter patrullsystemet, men det är ändå naturligt att en mindre grupp ansvarar för planering och genomförande av ett projekt. Den lilla gruppen är med andra ord en av grundstenarna i själva projektidén. Som ledare behöver du vara närvarande och hjälpa scouterna så att varje individ verkligen kommer till sin rätt och att man tar tillvara allas erfarenhet och intresse.

Gruppens utveckling

Under den tid en grupp existerar är det naturligt att samarbetet utvecklas samtidigt som individerna påverkas av varandra. Ibland pratar vi om att en grupp går igenom olika faser, från att individerna lär känna varandra till att vi hittar sätt att samarbeta och att alla trivs med varandra, till att man skiljs åt eller att gruppen får nya medlemmar. För dig som ledare är det bra att ha det i bakhuvudet när ni tillsammans med scouterna bildar patruller och andra arbetsgrupper. Var lyhörd för var i utvecklingen en patrull befinner sig och ta gärna på dig rollen att berätta att den fas de befinner sig i är fullt naturlig och att de kan dra nytta av fördelarna som finns i den aktuella fasen. Det är naturligt att konflikter

uppstår eller att man känner en stark gemenskap när gruppen kommit en bit i den gemensamma utvecklingen. Försök att skapa grupper utifrån vilka som kompletterar varandra och inte enbart utifrån vilka som är bästa kompisar, oavsett om det gäller scouterna eller de grupper som ni vuxna bildar. I den här boken har vi valt att inte gå in i detalj på processerna kring grupputveckling och tillhörande teorier. Det här beskrivs mycket bra och ingående i andra böcker och i ledarutbildningar (läs mer om utbildningar på sidan 60).

Projekt och scoutmetoden

Att jobba i en mindre grupp är en förutsättning för att lyckas med ett projekt, oavsett om det bedrivs i Scouterna eller inte. Men även de andra delarna av scoutmetoden berikar och underlättar patrullens gemenskap och möjlighet att nå målet. När en grupp bildas för att jobba med ett projekt är det lämpligt att börja med att bestämma gemensamma spelregler för samarbetet. Där är scoutlagen en perfekt utgångspunkt. Börja gärna med att prata om vilka förväntningar ni har på er själva och varandra. Scoutpatrullen har ofta egna symboler och på samma sätt är det givande att hitta på roliga symboler för större projekt. Kanske har projektet också egna ceremonier. Det kan till exempel vara bra att börja och sluta sina projektmötet med en ceremoni. På så sätt blir alla medvetna om att det är dags för fokus på projektet – det bidrar till gemenskapen. Planerar ni ett läger kan ni bygga ett helt symboliskt ramverk kring arrangemanget som ni börjar använda långt innan lägret. Under lägret vill ni säkert synliggöra funktionärer eller en projektgrupp med t-shirts, halsdukar eller något liknande. Tillsammans skapar det en helhet och en känsla som bygger på scoutmetodens symboler och ceremonier, både för dem som planerar projektet och för deltagarna.

Genom att reflektera under projektets gång och själv få ansvar för några uppgifter får scouterna lära genom att göra. Learning by doing handlar både om att få erfarenheter av att samarbeta och om själva arbetssättet kring projekt. Många scouter vittnar om att de har ett försprång både i skolan och i arbetslivet, eftersom arbete i projekt i stort följer samma steg oavsett i vilket sammanhang man jobbar tillsammans. Om ni stannar upp då och då under projektets gång och funderar på vart ni är på väg och vad alla har lärt sig, blir det självklart att också lära sig allt som är förknippat med själva innehållet i projektet. Till exempel vilket material som är bäst om man ska tillverka en kniv för friluftsäventyret, vem som ansvarar för marktillstånd eller tillstånd för att ordna en demonstration, hur organisationer som vi samarbetar med i ett projekt jobbar och vilka deras viktigaste frågor är.

Stora och små projekt

Ett projekt kan variera oändligt i storlek. Ibland påbörjas, genomförs och avslutas det på en och samma dag eller kväll. Andra gånger löper ett projekt över en termin eller flera år. I ett längre projekt finns det naturligtvis mer att tänka på men grunden är precis densamma, oavsett om det är ”projekt: laga middag tillsammans” eller ”projekt: läger”. Oftast är det samma grupp som planerar och genomför något tillsammans, till exempel en middag, en poesikväll eller när scouterna tillverkar egna bälten. I andra fall planerar gruppen en aktivitet för andra, till exempel ett scoutmöte för yngre scouter, ett läger eller en andakt. Diskutera gärna i ledarteamet hur ni bäst stöttar scouterna och hur er roll som ledare ser ut beroende på vilken typ av projekt scouterna bestämmer sig för att genomföra.

Psst! Ett projekt brukar beskrivas som en avgränsad uppgift med tydliga mål med start och slut definierat.

Läs! Grupputveckling inom skola och andra arbetsplatser av Arne Maltén, Studentlitteratur (1992) Samspel i grupp av Björn Nilsson, Studentlitteratur (2005) Gruppsykologi: om grupper, organisationer och ledarskap av Lars Svedberg, Studentlitteratur (2007)

179

180 Programverktyg

Ledarskap i projektet

Oftast är det bra att utse en eller två personer som ansvariga för ett projekt. Men måste det vara patrulledaren? Det beror på vad det är för projekt. Kanske jobbar patrullen med flera projekt samtidigt eller fokuserar på projektet bara vid vissa tillfällen. Då kan det vara bra med en projektledare som ansvarar för just det projektet, samtidigt som patrulledaren ser mer långsiktigt. På samma sätt som scoutkåren har en ordförande ansvarar (projektleder) olika personer för olika projekt, till exempel sommarlägret, kåravslutningen eller kårens insamlingsdag.

… man tänkt Våga tärndketa inom te al lt id som och

e mod Ibland gå an k rävas båd dplanen. k et d en m sig, g run t våga ändra ker att proenerg i för at är m a scoutern r le el d att u d m O l är det hög ti n ål h l fe åt g jekt är på vä ta nya väge h itta den bäs reflektera och m ledare är d in roll ofta So för projektet. tt frågor i rätt tid. rä la äl st att våga

Olika för olika åldrar?

Genom att jobba med projekt redan från spårar scoutåldern blir det naturligt för scouterna att gemensamt bestämma vad de vill göra tillsammans och hur de vill genomföra det. I spåraråldern handlar det ofta om konkreta uppgifter med stöd och förberedelser från dig som ledare. För äldre barn och unga är projekten mer omfattande och ledarens roll förändras till en mer stödjande funktion. Redan i äventyraråldern ger märkessystemet ett tydligt stöd i att jobba med projekt (äventyr) med stora friheter för patrullen. I alla de äldre åldersgrupperna är projekt som patrullerna själva driver den naturliga formen för nästan all scoutverksamhet.

Vad är målet?

I början av ett pr ojekt är det vikt ig t att enas om ett gemensa mt mål, vart vi ll vi komma? Vad varje person inkluder ar i målet beror ofta på fö rväntn ingar oc h eg na tankar. K anske är det den gemensa mma resan på vägen mot m ålet som är det vikt iga och inte målet i sig? Genom att prat a det här br ukar al la få förståelse kort om för varandras instäl ln ing. För att lyckas m ed det kan det behövas att du som ledare ta r en ganska aktiv roll.

Läs!

Att leda och arbeta i projekt – en praktisk handbok om att lyckas i projekt av Monica Lööw, Liber Ekonomi (2003) Projekthandboken: planera, leda och värdera projekt av Kjell Nordberg, Förlags AB Björnen (2008) Projektmakaren – Om konsten att skapa utrymme för eldsjälar genom projekt av Sven Nygren, Ledarinstitutet Tema 2006:1, www.ledarinstititutet.se Wenell om projekt av Torbjörn Wenell, Uppsala Publishing House (2001)

a ns det ramar fsökrahgör e t n e jekt fin redov isn ing t i l l biDokvuim ssa pro isa ch

no dov ll För entat io el för att re I andra fa m u k o . p t; d e e d m it e n v at i k na l l ex ras, t i vare el ler l i me för k re yda att i t ym dragsg t större ut r åste inte be eater – e d a m l s e a n r p t fin mente oton, rita, s änsar! u k o d f d eg r att A nvän tasin som b . a v i r sk an ba r a f det är

Fler att ta hänsyn

till?

Ibland kan det vara givande at t göra en så ka llad intres sentkarta geno m att sk riva upp al la man ka n komma på so m got som helst intresse i projek har nåtet, för att avgöra hur det påverkar projek tet och resu ltatet och vi lka som ska va ra informerade om vad.

1. Idé Vad vill vi göra och varför?

2. Planera Idén konkretiseras oc h gr målbilden. När behöve uppen enas om r vi göra vad? Gör en projektplan. (Ibland de lar man upp projektplanen i två delar: i en tidsplan = när något behöver göras, och en handlingsplan = vad som behöver göras). Vad är realistiskt?

3. Finansiera Vad kostar projektet? Hur får vi råd? Behöver vi ändra vår projektplan?

Projektfaser

Det finns många olika sätt att beskriva idealbilden av hur ett projekt ska genomföras, men grunden är ungefär densamma. Ofta avslutar man inte en fas innan man kommit in i nästa fas och faserna går i varandra. Läs gärna mer om det här i annat material eller diskutera med scouterna hur ni vill lägga upp de olika projekten.

6. Avslut och erfa renhetsutbyte Fira att projektet är ge nomför t! Dela med er av er farenheter till an dra och förbered för nya projekt.

? Vad har vi lärt 5. Utvärdera Uppf yllde vi målen krävs oftast t? nk tä vi t de vi Gjorde t bra sätt a utvärdera på et ngre oss? För att kunn gen. Är det ett lä vä på menteras ku do emt ex te l til ek oj n, pr ge t at llfrågor på vä ro nt ko ed m a br t ? Hur drar projekt är de r vi lärt oss hittills ha d Va g? vä tt rä pel: Är vi på rtsättningen? vi nytta av det i fo

4. Genomföra Projektet genomförs. Om projektet pågår under längre tid kan det hä r steget behöva delas i två. Ofta blir det då en för bere vitetsfas, till exempe dande fas och en aktil att planera innehåll et på hajken för att sedan genomföra själva ha jken. Var uppmärksamma på vad som händer runt projektet längs vägen, kans ke öppnar sig nya m öjligheter som ni inte tänkte på när planen gjordes .

181

182 Programverktyg

Psst! En definition av mentorskap: ”En medveten kombination av två personer, där den ene har mer erfarenhet och kompetens än den andre och där målet är att den mindre erfarne ska får lära och utvecklas i enlighet med sina egna behov. Mentorn stödjer och ger feedback på de frågor som tas upp.”

Mentorskap i praktiken – så här gör du för att lyckas av Ann-Kristin Sandberg

Mentorskap

Genom att arbeta med barns och ungdomars personliga utveckling gör Scouterna dem redo för livet. Ett sätt är att arbeta med mentorskap som en del av scoutprogrammet. Mentorskap innebär att man parar ihop en yngre scout (från äventyraråldern och uppåt, kallas adept) med en äldre scout eller en vuxen (mentor). Mentorn fungerar som stöd och bollplank åt adepten i olika frågor. Det kan handla om allt ifrån de projekt man gör i Scouterna och val och beslut förknippade med dem, till val av gymnasium och högskola, relationen med föräldrar och kompisar eller livsfrågor. Mötet mellan scouten och en äldre scout eller vuxen hjälper scouten att reflektera över sin utveckling. Scouten kan också få råd och tips från någon som redan gått igenom samma fas i livet. Utbytet mellan yngre och äldre scouter är en mycket viktig del av scoutprogrammet, och kan göras på flera sätt. Att ha åldersblandade patruller, åka på läger tillsammans med hela kåren eller ha en scoutledare som blir en vuxen förebild kan alla vara viktiga delar. Mentorskap är en annan viktig möjlighet till utbyte mellan åldrar, eftersom det fördjupar och förstärker en relation mellan en yngre och en äldre person. Det fyller flera syften för båda parter.

Varför mentorskap?

Många av oss känner osäkerhet inför de val vi måste göra i livet Att kunna vända sig till någon man har förtroende för och som till exempel nyss gjort det ångestladdade valet till gymnasiet kan göra att det känns lite enklare. Att kunna prata ut med en person som står utanför ditt kompisgäng när det finns konflikter i gruppen, eller när du har blivit kär i fel kille, kan vara avgörande för hur du orkar med att hantera det. När man brottas med frågan om Gud finns eller om livet har någon mening, kan det hjälpa att få formulera sina tankar högt inför någon som lyssnar. Andlig vägledning har nästan alltid bedrivits i någon form av mentorliknande relation. Att som mentor lyssna på och försöka stötta sin adept leder också till att mentorn själv får reflektera över sina egna val, och att han eller hon får ett nytt perspektiv på sitt eget liv.

Mentorskap finns säkerligen i lika många former som det finns mentorskapsprogram och är en klassisk metod för personlig utveckling. Systemet finns på många arbetsplatser, i skolor och andra föreningar. Mentorskap är möjligen något av ett modekoncept i dag, men det är långt ifrån något nytt. Ordet ”mentor” har sina rötter i Odysséen, där Odysseus utsåg en beskyddare vid namn Mentor till sin son innan han gav sig iväg på sin långa resa. Mentor fungerade som vän, lärare och rådgivare åt sonen under de tio år Odysseus var borta. Historiskt sett har nästan all yrkesutbildning fungerat genom någon form av mentor- eller lärlingsskap.

Mentorskap i Scouterna

Scouterna är en bra miljö för mentorskap, eftersom vi är vana vid seriösa och djupa relationer och eftersom den personliga utvecklingen står i fokus för allt vi gör. Vi jobbar också med möten över åldersgränser som en del i programmet. Mentorskap kan se lite olika ut och bör därför anpassas efter de lokala förutsättningarna. Mentorskapssystemet som finns beskrivet här är alltså en ram och en generell beskrivning men fungerar bra att använda precis som det är också. Det är lagom att börja arbeta med mentorskap i äventyraråldern. För att kunna och vara intresserad av att ha en mentor krävs en viss mognad som de flesta uppnår först i den åldern. Det är också i den åldern som många unga börjar fundera mer över livet och livsfrågorna. Kärleks- och kompisrelationer blir mer komplicerade och man gör de första livsvalen (till exempel gymnasievalet) – allt detta samtidigt som relationen till föräldrarna kan kärva och man inte självklart kan prata med dem om allt som händer. Äventyrarscouter kan paras ihop med mentorer som är utmanareller roverscouter. En mentor i den åldern, som är lite äldre, mer erfaren och ”coolare” men som fortfarande inte har blivit ”en vuxen som inte fattar någonting”, kan alltså ha en mycket viktig roll att fylla för en äventyrarscout. Eftersom en mentor behöver vara några år äldre än sin adept, betyder det att om man får en mentor som äventyrare, kan man bli mentor först som utmanare. Utmanare får i sin tur mentorer som är roverscouter, och roverscouter får mentorer som

är äldre roverscouter, ledare eller vuxna utanför scoutprogrammet. Roverscouterna kan hitta sina mentorer i eller utanför kåren. Lämpliga mentorer kan vara vuxna i scoutkåren, eller vuxna som tidigare varit men inte längre är scouter. Det kan också vara vuxna i någon annan organisation som roverscouten samarbetar med (till exempel Röda Korset), eller personer från arbetslivet. För roverscouten fyller mentorn en viktig roll i själva scoutprogrammet. Mentorn kan exempelvis fungera som handledare i olika projekt, vara ett stöd och bollplank när roverscouten väljer inriktning på sin scouting, och hjälpa scouten att reflektera över och sammanfatta sin scouttid inför avslutningsceremonin*. Fördelen med detta är att mentorsrelationen kan få en tydlig och konkret start. Om mentorn exempelvis börjar med att handleda scouten i ett projekt har man ett gemensamt mål och många saker att prata om innan man känner varandra väl. När man först vill införa ett mentorssystem i sin lokala verksamhet är det lämpligt att börja upp ifrån, det vill säga med roverscouterna. Det betyder också att roverscouterna får möjlighet att själva ha en mentor innan de blir mentorer åt utmanar- och äventyrarscouter. När mentorskapsprogrammet väl kommit igång och rullat på ett tag kan det vara dags att utöka det neråt i åldrarna. Ju äldre scouterna blir, desto större bör åldersskillnaden vara mellan mentor och adept. Medan en äventyrarscout kanske får ut mest av en mentor som är tre till fyra år äldre kan en roverscout ha en mentor som är fem, tio eller fyrtio år äldre. För roverscouter är det viktigast att personkemin stämmer och att man är intresserade av samma saker.

Individuellt mentorskap

Mentorskap är till skillnad från det mesta annat i Scouterna individuellt. Relationen byggs upp mellan en mentor och en adept. En mentor kan, om hon eller han vill, ha flera adepter, men mentorn måste då ha tid och ork att fokusera tillräckligt mycket på alla sina adepter. Relationerna kan heller inte byggas upp på att mentorn träffar flera adepter samtidigt. I mentorsrelationen är det viktigt att man kan lita på varandra. För att adepten ska våga öppna sig och ställa personliga frågor krävs tillit till att mentorn inte för informationen vidare. För mentorn, å andra sidan, är samma tillit till adepten viktig, så att mentorn vågar berätta om sina upplevelser och tankar. Ett bra verktyg för att komma överens om det här är att redan på första träffen upprätta ett kontrakt, motsvarande ett gruppkontrakt. Tips på frågor som kan vara bra att diskutera och få med i ett sådant kontrakt finns på nästa uppslag.

Hur gör man?

Det första steget när man vill börja arbeta med mentorskap i sin scoutkår, är att hitta och para ihop mentorer och adepter. Som tidigare nämnt är det bra att börja med att ge mentorer till roverscouterna. De kan själva göra jobbet med att hitta en mentor, men för att komma igång behöver de kanske få lite hjälp på traven.

”Ett mentorskap kan beskrivas som en inre och yttre resa man gör tillsammans under en längre tid och där mentorn har rollen som både stigfinnare, ledare och följeslagare.” Charlotta Wikström

* Scouterna gör unga redo för livet och för att få ett bra avstamp inför framtiden och resten av livet avslutas tiden som deltagare i scoutprogrammet och som roverscout med en ceremoni. Inför och under ceremonin får scouten chansen att sammanfatta vad hon eller han lärt sig och upplevt i scouterna och reflektera över det. Precis som att vi inviger scouterna i patrullen och verksamheten är det naturligt att även tacka för den tid som varit och få ett fint avslut – även om många stannar i Scouterna som ledare. Avslutningsceremonin beskrivs mer ingående i roverprogrammet.

183

184 Programverktyg

Psst! Vad gör man om det inte fungerar? En mentorskapsrelation är en relation mellan två personer. Som alla andra relationer kan den fungera bättre eller sämre, och vara lättare eller svårare att få igång. Därför måste man acceptera att relationen ibland rinner ut i sanden. Kanske har man svårt att förstå varandra, eller kanske hade adepten faktiskt inget behov av en mentor just då. Både mentor och adept måste tycka att det är roligt och givande för att det ska fungera. Som ledare eller mentorsansvarig kan du hjälpa till genom att följa upp hur det går med både mentor och adept, oftare i början, mer sällan när relationen kommit igång. Om personkemin inte alls fungerar måste man också vara öppen för att låta adepten byta mentor, och vice versa.

Ordna en inspirationskväll kring mentorskap för era roverscouter, eller uppmana dem att gå en kurs där de får lära sig om eller testa mentorskap. Ett exempel på sådan utbildning är Värdebaserat Ledarskap, där varje deltagare får en mentor från näringslivet (läs mer om utbildningen Värdebaserat Ledarskap på www.scouternasledarskapsakademi.se). När ni fortsätter nedåt i åldrarna, och låter roverscouter bli mentorer åt utmanareoch så vidare, behöver någon i kåren ha hand om att para ihop mentorer och adepter med varandra. Det kan göras på flera sätt. Om ni inte känner scouterna, så att ni redan har en känsla för vilka som skulle kunna passa ihop, kan ni samla alla framtida mentorer och adepter en kväll och till exempel göra samarbetsövningar för att få en sådan känsla. Alternativt kan ni låta både mentorer och adepter skriva några rader om sig själva, exempelvis om sina intressen eller vad de vill uppnå med mentorsrelationen, och baserat på det sätta ihop par. Ni kan också helt enkelt lotta fram par, även om det då finns en större risk för att mentorsrelationen inte fungerar på grund av bristande personkemi. För att ett mentorskapssystem ska flyta smidigt är det väldigt bra om framförallt mentorn, men gärna även adepten, får en introduktionsutbildning. Ordna en introduktionskväll tillsammans med grannkåren eller be ditt distrikt anordna en kurs. Här intill hittar du några tips på kursinnehåll och vidare läsning. När ni parat ihop mentorer och adepter kan mentorsrelationerna inledas. För att de ska komma igång behövs lite hjälp och stöd från kåren. Ni kan till exempel ordna en gemensam ”kickoff” eller kul träff för alla mentorer och adepter. Där kan ni leka lekar och göra samarbetsövningar för att mentor-adept-paren ska börja lära känna varandra. Ni kan också prata med alla mentorer och adepter om vad mentorskap innebär, och ha färdiga frågor att dela ut till paren för att de ska ha något enkelt att börja prata om. Fler

tips på hur man kommer igång i mentorsrelationen hittar du här intill. Även efter en uppstartsträff krävs oftast fasta ramar, konkreta frågor att diskutera och mer regelbundna träffar. Allt eftersom relationen djupnar kan personliga frågor tas upp på ett friare sätt. Ett bra sätt att skapa struktur är att ordna mentorskapscafé i scoutkåren. Ordna till exempel fika i scoutlokalen varannan onsdag, så att paren kan träffas enskilt först och sedan fika tillsammans med övriga mentorer och adepter. Till mentorskapskaféerna kan den som arrangerar också ha förberett ett ämne, med ett antal frågor att prata om, för dem som behöver hjälp att komma igång. Mentorskapskaféer är också ett bra tillfälle att emellanåt samla alla mentorer för sig och adepter för sig och prata igenom vilka frågor man stött på och vad som fungerar och inte fungerar. För att hålla ihop mentorssystemet kan det vara bra att ha en mentorsansvarig i kåren.

p på Ämnen att taildunpingen mentorsutb mentor? är det att vara

En mentorsan kan till exempsevl avriags roll ra att: • informera sc outer oc

• Vad inneb v i? äntn ingar har • Vilka förv god lyssnare. • Att vara en feedback? konst ruktiv an m r ge r u • H ts g ränser? ch m in adep o a in m r gå • Var

Frågor att besvara i ett mentorskontrakt

• Hur ofta vill vi ses? Var ska vi träff as? Hur länge ses vi varje gång? • Hur länge ska vi fortsätta vara mentor och adept? • Hur avslutar vi vår relat ion om den inte skul le fungera? • Vad ska våra närmaste träffar handla

• Finns det något som vi inte vill prat

om?

a om? • Är vi båda villiga att ge upprikt ig feed back? • Vad stannar mel lan oss, och vad är vi beredda att ta upp med andra om våra diskussi oner? • När och hur ska vi följa upp om men torsrelat ionen känns ”rätt” för oss båda två?

Läs!

så här i praktiken: Mentorskap -K rist in n t lyckas. A n gör du för at arson & Högberg ja lm Sandberg. H 0 08). (2 ag rl fö praktisk Bok torskap: en en m e d n a n Vin st röm. harlotta Wik C . k o b d n a h ag (20 07 ). Ekerl ids Förl

h ledare om va mentorskap be d tyder och hur de t går ti ll • para ihop men torer med adep ter • ordna en förs ta träff mel lan mentorer och ad epter • förbereda men torskapskont ra kt • ordna mento rskapscaféer el ler förbereda några ämnen m ed ti llhörande frågor att prata om de fö rsta gångerna • följa upp hur relationerna fu ngerar • ut värdera

Att komma igång

• Innan mentor och ade pt känner varandra är det bra att hå lla sam talen på en ganska all män nivå. Börja med sådant båda två har gemensamt – till exempel scouting. Diskutera till exe mpel: Varför är du scout? Vad är det bäs ta och sämsta med scouting? Vad sku lle du vilja göra mer av och utveck las mer inom i Scouterna? • Att göra saker tillsamma ns är ett bra sätt att lära känna varand ra, så att man får förtroendet att börja bli person liga. Spela spel, åk och bada, kolla på film, ta en promenad eller baka kak or ihop! • Sk riv ett mentorskapsko ntrakt tillsammans.

185

186 Programverktyg

Hmm? Vad passar bäst? Är det bästa minnet av ett projekt ett märke eller är det bättre att göra ett skärp, en t-shirt, en kniv, en figur i lera eller ett fotocollage? Fundera gärna fritt på vad som stimulerar scouternas utveckling bäst.

Scouternas märkessystem Traditionellt sett har vi i Scouterna jobbat med olika typer av märken, både för att uppmuntra den personliga utvecklingen och som ett stöd för ledare och scouter i att planera och genomföra programmet. Med andra ord är märket mycket mer än bara själva tygbiten. Scouterna kopplar ofta märkena till minnen från ett projekt eller när de lärde sig något speciellt. För dig som ledare kan de vara bra pedagogiska hjälpmedel: märken kan hjälpa dig att tillsammans med dina scouter sätta ihop en bra verksamhet som ger dem chans att utvecklas på alla de områden som programmet syftar till. Scoutmetoden, målen i programmet och vårt fokus på barns och ungas utveckling ligger som grund för utvecklingen av märkessystemet. De märken som finns är indelade i fem kategorier: tillhörighet, deltagande, intresse, bevis och individuella utmaningar. Tillsammans med scouterna väljer ni ledare att jobba med det som passar bäst efter intresse och förutsättningar. Märkessystemet uppdateras löpande och i den här boken ger vi övergripande information. På till exempel www.scout.se och i andra programmaterial finns detaljerad och aktuell information om vilka märken som finns i de olika kategorierna och hur ni kan jobba med märkena i patrullen eller avdelningen.

Tillhörighet

Tillhörighetsmärkena och symbolerna syftar till att skapa en känsla av tillhörighet. En scout tillhör inte bara en patrull och en åldersgrupp, utan ofta också en avdelning, en scoutkår, ett distrikt eller en region, ett förbund och ett världsförbund. Gör gärna egna märken eller symboler för patrullerna eller avdelningen tillsammans med scouterna. Det blir mer personligt och det ger scouterna chansen att utveckla sin kreativitet och fantasi. I scoutshopen

(www.scout.se/shop) finns en mängd färdiga patrullmärken för den som föredrar det, men också åldersgruppsmärken och andra produkter som är kopplade till en åldersgrupp.

Delta i programmet

Deltagandemärkena är en symbol för erfarenheter som har gjorts i patrullen. Märket blir ett minne för varje scouts upplevelse av att ha tagit del av patrullens program. Alla scouter i en patrull eller avdelning får samma deltagandemärke oavsett om det var deras första eller fjärde termin, eftersom de delar samma upplevelse. I likhet med till exempel lägermärken delas de också ut till alla som har deltagit, oavsett om de varit med hela tiden eller bara en del. Upplägget ser lite olika ut beroende på vilken åldersgrupp det gäller. Spårarnas och upptäckarnas märken representerar deltagande under en viss tid (en termin eller motsvarande) då man har utvecklats längs de olika målspåren. Äventyrarnas och utmanarnas deltagandemärken är i stället uppbyggda på att patrullen genomför olika projekt (äventyr respektive utmaningar) tillsammans. Äventyrarpatrullen kan välja mellan ett antal definierade äventyr med tillhörande märken som kopplar till några av målspåren, men patrullen kan också definiera ett eget motsvarande projekt och använda samma märke. I utmanarscout har utmaningarna övergripande rubriker som scouterna väljer att koppla till olika målspår och fyller med innehåll. På www.scout.se och i särskilt material finns stöd för hur ni kan gå tillväga i arbetet. I Aktivitetsbanken finns färdiga terminsprogram för de yngsta åldrarna som inspiration. I de två kategorierna ovan har patrullen och det gemensamma stått i fokus men det finns också tre individuella kategorier.

Intressemärken

För intressemärkena är scoutens egna intresseområden huvudfokus. Vad vill varje person lära sig mer om? Det finns en rad olika intressemärken för spårare, upptäckare och äventyrare. Som ledare väljer ni tillsammans med scouterna när det passar bäst att jobba med vilka märken. För varje märke finns en rekommendation om vilken ålder det lämpar sig bäst för, baserat på bland annat scouternas utveckling och på säkerhetsaspekter. Se det som just rekommendationer, du känner dina scouter bäst själv och tillsammans avgör ni vad ni vill jobba med och när. När ni arbetar med intressemärkena så kan ni tillfälligt bryta upp de ordinarie patrullerna eftersom scouter från olika patruller kanske vill arbeta med samma intressemärke. De bildar då en ny gruppering.

Bevismärken

Bevismärkena ger scouten tillträde till något (till exempel att bära kniv eller ansvara för en viss typ av båt) efter att hon eller han har visat sig kunna utföra det på ett säkert sätt. Det är ledarens uppgift att bedöma om, och när, det är lämpligt att jobba med och utfärda märket. På samma sätt som med intressemärkena finns det rekommendationer för i vilken ålder de är lämpliga att arbeta med.

Individuella utmaningar

Som komplement till de gemensamma utmaningarna finns möjlighet för utmanarscouter att välja individuella projekt att jobba med under längre tid, i samråd med sin ledare eller en mentor. Det finns vissa givna ramar, men mycket bygger på inom vilket område scouten vill utvecklas. Den personliga utvecklingen står alltså i centrum, med projekt av olika slag som gärna genomförs i samarbete med andra personer.

Ceremonier för utdelning

Ofta delas märkena ut i samband med en ceremoni, för att skapa en högtidlig känsla. Om ni bjuder in föräldrar eller kompisar till scouterna till dessa ceremonier, glöm inte bort att berätta vad ni har gjort i Scouterna kopplat till just det märket. Tydliggör gärna också att de flesta märkena är symboler för den upplevelse scouterna haft tillsammans. Tillhörighetsmärkena delas ofta ut i samband med en invigning till åldersgruppen. Deltagandemärkena delas ut i slutet av tidsperioden eller när projektet är slut. Övriga märken delas ibland ut oftare. Tänk igenom ceremonin i förväg och fundera också på hur ni uppmärksammar de barn som inte hunnit jobba med intresse- eller bevismärken. Det kan ibland vara bättre att vänta så att alla får ett märke och ingen känner sig utanför.

Psst! Mer information Scoutshopen: www.scout.se/shop Svenska Scoutrådet: www.scout.se Aktivitetsbanken: www.aktivitetsbanken.se WAGGGS: www.wagggsworld.org WOSM: www.scout.org under Youth programme

Vem utfärdar märken?

Svenska Scoutrådet och scoutförbunden utvecklar kontinuerligt märken till stöd för programmet. WAGGGS och WOSM tar med jämna mellanrum fram inriktade projekt och märken för både individuellt arbete och patrullarbete. Några exempel är: Our rights Our responsibility, Advocacy Toolkit, AIDS badge Curriculum, Lands of Adventure, World Scout Environment Programme och Scouts of the World. I möjligaste mån översätts och anpassas de till Sverige, men titta gärna direkt på världsorganisationernas hemsidor för det senaste materialet. Alla märken säljs via scoutshopen och övriga försäljningskanaler. Där hittar du också detaljerad information om respektive märke.

187

188 Programverktyg

Var ska märkena sitta?

Tidigare har scoutförbunden haft olika märken som är knutna till programmet eftersom programmet sett olika ut i respektive förbund. Dräktordningen, alltså var märkena ska placeras på scoutdräkten, har därför också sett olika ut. I arbetet med Scouternas gemensamma program har gemensamma märken till stöd i programmet arbetats fram enligt de kategorier som presenterades på förra uppslaget. Respektive scoutförbund kommer att fortsätta att ta fram vissa märken, men de flesta faller inom någon av kategorierna.

Svenska Scoutrådet (broderat på)

På det här uppslaget presenteras en skiss över dräktordningen. Tillhörighetsmärken, men också märken som är minnen från olika arrangemang och upplevelser, placeras på höger ärm. Arrangemangsmärken, som ibland tas fram för fram för utbildningar, placeras också lämpligen på höger ärm. Ledarutbildningsmärken, som ses som ett bevis, placeras på vänster skjortficka, när det finns någon sådan, dock ska den försilvrade treklövern för Treklöver-Gilwell-utbildningen sitta ovanför skjortfickan. Ovanför vänster ficka finns plats för tillhörighetsmärken för scoutförbund och eventuell sektion. Där placerar du även eventuella förtjänstmärken.

Förbunds- /sektionsmärke

Patrull Åldersgrupp

Förtjänstmärken

Ledarutbildningsbevis

Om ni använder tillhörighetsmärken eller gör egna symboler för åldersgruppen eller patrullen finns utrymme på höger skjortficka, när det finns en sådan. Tillhörighetsmärkena för scoutkår, region/ distrikt och sjöscouting placeras på vänster ärm. Under dem kan ni placera märken som visar på ett ställningstagande, till exempel att vara drogfri. På vänster ärm finns också plats för deltagandemärken, bevismärken, intressemärken och individuella utmaningar.

Förbunds- /sektionsmärke

Scoutdräkten

Sedan 2007 har alla scouter i Sverige samma scoutdräkt som består av flera olika plagg: kort- eller långärmad skjorta, pikétröja samt kort- eller långärmad t-shirt. De olika plaggen är likvärdiga och det är upp till scouten vad hon eller han vill bära. Som ledare kan du rekommendera ett av plaggen, men det är viktigt att se till så att ingen känner sig utanför. Halsduken kan bäras separat till vilket plagg som helst eller till scoutdräkten. När den bärs till scoutdräkten är dräkten komplett och det finns inga formella krav på byxor, shorts, kjolar eller liknande. Varje scoutförbund har en egen halsduk och det finns en gemensam halsduk för Svenska Scoutrådet. Ofta har också scoutkåren en egen halsduk.

Svenska Scoutrådet (broderat på) Lokala märken/scoutkår

Nationella Världsförbund EU

Regionala märken/distrikt

SVER IG

Sjöscout SW E

N DE

WAGGGS /WOSM UN

E OP EUR ION

EN KA

Förtjänstmärken

EUR

Åldersgrupp

Ställningstagande Deltagande Bevis, intresse

Arrangemang

Patrull

E OP

N UNIO

Ledarutbildningsbevis

Individuella utmaningar

189

190

En samh채llsinsats

FOKUS

En samh채llsinsats

192

En samhällsinsats

Lokalt och globalt samhällsengagemang är en viktig del Steg för steg till en samhällsinsats 1. Välj en fråga som engagerar er av scouting. Trots det kan det kännas motigare att jobba aktivt När ni i patrullen eller avdelningen vill göra en med samhällsinsatser än att ge sig ut i skogen eller på sjön. Det beror till stor del på ovana, men på samma sätt som vi övar friluftsliv genom att vara ute, övar vi samhällsengagemang genom att vara aktiva i samhället. Precis som med hajker och andra utfärder krävs det planering och förberedelser, men sedan är det bara att ge sig ut och testa. Här kommer en praktisk steg-för-steg-guide till hur ni kan planera och genomföra aktiva samhällsinsatser med scouterna.

Psst! I Scouterna är stegring viktigt för att alla ska få en utmaning även om de gjort något liknande förut. Ofta är det naturligt för spårarscouter att arbeta med det nära, lilla eller lokala medan äldre scouter kan blicka längre bort och vidga vyerna ännu mer. Om ni tycker det är svårt att komma på bra och meningsfulla samhällsinsatser kan det hjälpa tanken att vända på perspektivet, det vill säga att låta spårarscouterna fokusera på det globala medan utmanare och roverscouter fokuserar lokalt. Läs mer om det här på sidan 96.

samhällsinsats är första steget att komma överens om en fråga som ni tillsammans tycker är viktig och som ni vill jobba med. Det kan vara allt från att ni vill lära er mer om vattensituationen i världen, till att ni vill lära känna dem som bor på flyktingförläggningen nära er. Här gäller det att ni väljer något som känns meningsfullt för just er.

Psst!

Har ni svårt att hitta intressanta områden? Här är några inspirationskällor: • Läs lokaltidningen. Står det om något som ni tycker är fel och som borde förändras? Ett exempel är äventyrar avdelningen Skeppet som läst i tidningen om en kvinna som låg död i sin lägenhet i flera månader innan någon upptäckte det. De pratar om hur hemskt det är att en del gamla människor är så ensamma, och bestämmer att de vill göra något åt det. • Titta på tv-nyheterna. Har det hänt något som upprör eller engagerar scouterna? • Fråga människor i er närhet – i scoutkåren, i skolan eller på stan – om det finns sådant de tycker borde vara annorlunda i er närhet. •

Kolla upp organisationer som är specialiserade på samhällsengagemang (exempelvis Naturskyddsföreningen, Diakonia, Amnesty eller Bris). Läs på deras hemsidor, gör ett studiebesök hos dem eller bjud in dem till er. Kan ni samarbeta med dem?

FOKUS 2. Hitta behovet När ni har kommit på ungefär vad ni vill jobba med behöver ni sätta er in i frågan lite djupare. Vad är det egentligen som är fel? Vad är det som verkligen behöver göras? Bestäm er för vem som är målgruppen för projektet, alltså vem det är ni vill hjälpa. Var och hur kommer ni i kontakt med dem? Scouterna i avdelningen Skeppet undersöker i det här steget hur de ska hitta ensamma äldre personer som behöver deras hjälp, och vilken slags hjälp de behöver. De använder sina kontakter: Sebastians pappa jobbar i hemtjänsten, Kira känner någon i församlingen som hon vet hälsar på många äldre, och alla pratar med sina mor- och farföräldrar om hur de ser på problemet. När de träffas nästa gång och pratar om vad de fått veta, kommer de fram till att många äldre gärna vill komma ut från sina lägenheter och träffa andra människor, men har svårt att göra det på egen hand. Här ser Skeppet en möjlighet att hjälpa till.

3. Hitta resurserna – era egna och andras Innan ni sätter igång och genomför er idé är det bra att undersöka om det finns någon annan som redan arbetar för att lösa problemet. I så fall är det kanske bättre att ni samarbetar, i stället för att jobba från varsitt håll? Fundera också igenom vad ni kan bidra med. Vad har ni som er målgrupp behöver? Tänk på att det vi i Scouterna är bra på ofta är eftertraktat hos andra i samhället, till exempel samarbete, ledarskap och gemenskap. Scouterna i Skeppet vet att de är duktiga på friluftsliv, och tänker att det är något de kan utnyttja tillsammans med de gamla. Kanske kan de ta med sig några äldre personer ut och bjuda på fika i sitt fasta vindskydd? När Kira i Skeppet pratar med sin bekant i församlingen får hon veta att Röda Korset har en verksamhet där volontärer går ut och besöker ensamma äldre människor i staden. Scouterna kontaktar Röda Korset för att se om de kan samarbeta kring Skeppets idé.

193

194

En samhällsinsats

4. Planera och genomför tillsammans När ni har valt ett projekt och hittat eventuella samarbetspartner kan ni börja planera vad ni ska göra och hur. Genomför projektet tillsammans med dem som är berörda, er målgrupp. Med deras kunskap om problemet och era resurser som scouter kan ni utföra storverk! Ta tillvara på era samarbetspartners kunskaper och erfarenheter och lär av varandra. Ni arbetar inte för någon, utan med dem. När planeringen är klar så kör ni igång! Avdelningen Skeppet träffar Petra och Göran som är ansvariga för Röda Korsets besöksverksamhet. Petra och Göran tycker att Skeppets idé är jättebra och de hjälper scouterna att tänka igenom vad som behövs för att kunna genomföra projektet. Hur ska de som inte orkar gå så långt ta sig till vindskyddet? Kan man köra rullstol ända fram? Finns det ordentliga sittplatser? De bestämmer ett datum, och att scouterna ska följa med volontärerna hem till de gamla för att lära känna dem lite och för att prata om hur de vill att vindskyddsfikat ska vara. När dagen kommer hjälper Adams mamma, som kör taxi, till med att hämta och skjutsa de gamla som velat följa med. 13 pensionärer kommer, och några av Röda Korsets volontärer följer också med. Tillsammans med scouterna dricker de kaffe, mumsar äppelkaka bakad över elden och sjunger lägerbålssånger.

5. Utvärdera tillsammans Låt inte projektet sluta när ni har genomfört det. Håll kontakten med dem ni arbetat med och prata igenom hur ni tyckte att det gick. Hur upplevde de samarbetet? Hur upplevde ni det? Kändes projektet meningsfullt och inspirerande? Vad kan ni göra bättre nästa gång? Avdelningen Skeppet träffar Petra och Göran en gång till efter vindskyddsfikat. Petra och Göran har fått höra mycket positivt från dem som var med, och skulle gärna göra något liknande en annan gång. Scouterna i Skeppet tyckte också att det var kul – några av dem tänker till och med anmäla sig som volontärer i Röda Korsets besöksverksamhet, för att få fortsätta träffa äldre personer som behöver sällskap.

Idéer och inspiration

Det finns naturligtvis många sätt att engagera sig i samhällsfrågor. Den som inte vill göra en projektliknande insats enligt modellen ovan kanske hittar inspiration i avsnittet om lokalt och globalt samhällsengagemang på sidan 156, eller i metodmaterialet Engagera diig! som finns att köpa på www.scout.se/shop. Aktivitetstips hittar du på www.wagggs.org (Our voice/Take Action!) och www.scout.org (About Scouting/Youth Programme/Environment). Vill du bli inspirerad av samhällsengagerade projekt som pågår runt om i scoutvärlden kan du gå in på: www.wagggs.org (Projects) och www.scout.org (About Scouting/Youth Programme/Peace Education/Scout Pax/Examples of projects).

FOKUS

atser Några exempel på samhällsinsr i Sverige: som har genomförts av scoute umgås med pensionär Besöka ett äldreboende och för hem lösa. Baka bröd till ett härbärge all. dh oar Må la om i en skateb diga ungdomar. Ordna disco för sommarle barn (lekar, spel, Aktiv iteter för och med d osv.) till exempel ansiktsmåln ing, sagost un a områden. i parker och invandrartät nst av det. Plocka skräp och göra ko hem och skolor. dag Til lverka komposter till n i Ba ltikum. Til lverka leksaker till bar ad hajkplats. ass anp Bygga en hand ikapp ppade på ett scoutläger Gu ida äldre och hand ika går till. och visa dem hur scouting hand ikappade. Besöka dagcentra ler för Röja nat urbetesmark. a tunga matkassar. Hjälpa männ iskor att bär dsprojekt. tån Sam la in pengar till bis

er.

195

196

En samh채llsinsats

FOKUS

197

198 Fler scouter

Fler scouter p책 fler s채tt

200 Fler scouter

Fler scouter på fler sätt

Scoutverksamhet finns i alla delar av Sverige och i hela världen. Det är naturligt att verksamheten ser olika ut på olika platser, eftersom vi har olika förutsättningar och behov. I det här avsnittet kommer en mängd exempel på Scouternas mångfald av verksamhetsformer. Scouting bedrivs på land och till sjöss, i staden och på landet. Det traditionella är att ha scoutmöte en gång i veckan, men för några passar det kanske bättre att ses lite längre under en helg. Var flexibla och genomför er verksamhet utifrån vad som passar er

Fritids-scouting tillbringar många barn sin

På efterm iddagarna och träffa barnen där tid på frit idshem – åk ut er till kåren! Om ni har i stä llet för att de komm anar-/roverscouter som dagled iga ledare eller utm ag då och då kan fler kan avvara en efterm idd va scouting. Besök fribarn få chansen att upple utmana sig sjä lva genom tidshemmen och låt fler t över öppen eld, byg ga att få pröva på att laga ma lp eller någon annan en soffa med nat urens hjä rol ig akt ivitet.

och era scouter bäst. Och varför inte prova något nytt? Kanske ridscouting eller, som scoutkåren i Åsa, rock-scouting? För att citera Jenny Kindgren i intervjun på sidan 208: “Det är inte vad vi gör utan hur vi gör det som är det viktiga.”

Psst!

Det finns inget som säger att ni måste ha möte en gång i veckan, bara för att många har det. När det gäller hur ofta och i vilken form ni har möten så finns det inga rätt eller fel.

En-söndag-i- ting månaden-scouinte hade

ledarEn scoutkår som et i mh ksa ver vis resurser för vecko ner llet stä i sig te sat en ny avdeln ing var ng uti sco när er öv och funderade uti Sco ng som rol igast. Resultatet? när barnen en söndag i månaden, t. Det gav och ledarna är som pig gas nera akpla att ledarna tid och energi tare att lät det tiv iteterna och gjorde hjä lpa och d me a få föräldrar att var en na rar äld för så till. Då får ock att chans fri luftsupplevelse och en barn. a sin d me er sak göra rol iga

Kvarters-scouting

Rock-scouting

Innan man genom vert ikal-scouting tog scouting mot nya höjder bedrev Åsa scoutkår rock-scouting i så kallade rockpatr uller. Varje patr ull blev ett band, och mus iken användes tillsammans med scoutmetode n för att göra barn och unga redo för livet . Den enda nackdelen? Det blev för populär t. När det blev för mycket arbete och sluta de vara rolig t för ledarna lämnade de över verk samheten till kommunen och rörde sig vidare mot nya idéer.

som Scouta med barnen på hemmaplan. Var a ut Del en. barn till hem åk glassbilen och i den mrå adso bost i gen pgån pup lappar i trap e möt förväg, prata med alla ni ser och ha ett bra sätt mel lan bostadshusen. Det är ett jätte ldrar förä och att visa upp scouting för barn av et renh erfa are som inte har någon tidig sätt t rolig ett utom Scouterna. Och det är dess ighetsäatt utvecklas som ledare. Många fast scouttill is grat ler loka ut å gare lånar ocks a! fråg – verksamhet

Dagläger eller kollo

På loven saknar många barn och ung a roliga och men ingsfulla fritidsalternativ, och roverscouter eller unga ledare är ofta lediga på dagt id. I Lövgärdet utanför Göteborg ordnas på sommar-, höst- och sportloven så kallade dagläger – hela dagar fyllda med scou ting och äventyr som genomförs i området, men som inte innebär resor eller övernatt ning . Det är ett sätt att nå ut till nya grupper och till barn som inte tidigare har erfarenhet av scou ting.

Scrap-scouting

Scrapbooking är oe rhört popu lärt i da g. Scrapbooking inne bär att man kl ip per och kl ist rar, ofta med fotografier so m gr und, och kl ist rar ihop en ty p av colla ge. Man använder ol ik a ty per av papper och pennor och gör fin a bi lder och album . K an det vara scou ting? Nat urlig tv is, säger Nykterhetsröre lsens Scoutförbun d i Halmstad, som un der 10 veckor erbj öd barn scrap-scoutin g. Där fick scoute rna pröva allt ifrån att sjä lva fotografera och återanvända gam la papper och knappa r til l att göra eg na sc rappade sidor. Gen om scrapbooking får Scouterna uttryck a sig sjä lva, reflektera öv er vad de har skap at til lsammans och lär a sig mer om återv inning och m iljöhäns yn.

Vertikal-scouting

pengar från Scoutkåren i Åsa fick en idé, sökte investerade en, mun kom sponsorer, fonder och scouting. ikalvert fann upp och i en klättervägg il, 6,5 meMed utbi ldade inst ruktörer och en mob klättring e ter hög klättervägg, tar de med sig båd Med per. grup och scouting till nya områden och er. höjd nya nått vert ikal-scouting har scoutkåren

201

202 Fler scouter

Hmm?

Hur kan vi rekrytera i de äldre åldersgrupperna?

Det är roligare att vara fler! Vi pratar ofta om att vi behöver rekrytera fler medlemmar till Scouterna, men varför? Ett av svaren på den frågan är att det blir roligare om vi är fler. Fler barn och fler ledare gör det möjligt för kåren att ha mer och roligare verksamhet, som utvecklar både barn och ledare. Att nå ut till fler ger ny energi och kraft till kåren och ledargruppen. Är vi fler ledare kan vi hjälpas åt och dela på ansvar och uppgifter. Alla ledare kan fokusera på det de själva vill och har möjlighet att göra. Då blir det lättare att vara ledare. Sedan vill vi förstås att så många barn och unga som möjligt ska få chansen att uppleva scouting och ta del av Scouternas värderingar. Och när barn och unga tillfrågas vill de flesta gärna pröva på traditionella scoutaktiviteter, som att vara ute i naturen, lära sig göra upp eld, åka på läger och träffa nya vänner. Att växa handlar förstås om mer än att rekrytera fler barn eller ledare. Det handlar om att vilja utvecklas. Var inte rädda för att ha ambitioner i ledargruppen. Scouterna bedriver program för barn och unga upp till 25 års ålder, glöm inte bort att marknadsföra scouting till tonåringar och ungdomar. Scouterna har ingen avbytarbänk och i tonåren är det många som tröttnat på att sitta på avbytarbänken. Många tonåringar har också ett stort behov av att diskutera och reflektera över livets stora frågor, etik och moral. De söker nya äventyr och arenor – något vi kan erbjuda i Scouterna.

Tolv procent av svenskarna kan tänka sig att bli scoutledare – de har bara inte fått frågan!

Att rekrytera ledare upplevs ibland som väldigt svårt, trots att det finns massor av potentiella ledare där ute, och många enkla metoder för att nå dem. Visste du till exempel att den genomsnittliga personen i Sverige känner drygt 800 personer (källa: Statistiska centralbyrån) – och att 12 procent av Sveriges vuxna befolkning skulle kunna tänka sig att vara scoutledare (källa: Nykterhetsrörelsens Scoutförbund)?

Sexstegsmetoden Sexstegsmetoden är en beprövad metod för att rekrytera ledare: Steg 1 Fundera över vilka roller ni behöver rekrytera till. Vilka uppgifter är det ni behöver hjälp med? Det kan handla om allt från städning eller ekonomi till punktinsatser under ett läger. Steg 2 Vilka egenskaper och färdigheter behöver personerna ha? Steg 3 Undersök ditt eget och kårens nätverk för att se vilka ni kan fråga. Gör en lista på tänkbara personer. Steg 4 Välj ut de sex personer på listan som ni tror är lämpligast för uppgiften. Steg 5 Och så till det allra viktigaste – hur ni frågar. Var tydliga med vad uppgiften innebär. Hur mycket tid kommer att gå åt? Vilka förväntningar har ni på personen? Vilket stöd och vilken utbildning kan hon eller han få?

Ett bra sätt att visa upp vad scoutkåren gör är att bjuda med vänner eller intresserade vuxna till en aktivitet. Om du ska hålla i en kontroll på en vandring eller hajk – bjud med en vän eller en förälder på en termos fika, en skön stund i skogen tillsammans med scouterna. Förutom att du får hjälp har ni fått en chans att visa det bästa med scouting och flera timmars tid för att prata mer om det.

Konkreta tips för att bli fler

Det finns olika metoder för att växa och bli fler, både för att rekrytera ledare, barn och ungdomar och för att synas i området. Det finns också mycket stöd och hjälp att få. På www.scout.se finns metoder och material att använda och på många håll i landet finns anställda konsulenter som gärna hjälper till. Här presenteras ett axplock av olika sätt att nå ut till fler.

Skolrekrytering

Ett bra sätt att nå alla barn i ett område är att synas på skolorna. Prata med lärarna och be att få komma och presentera Scouterna under en lektion. Eller kanske ännu hellre – ha scoutverksamhet på skolgården eller under en gymnastiklektion, så att ni får visa i praktiken vad scouting är. Scouterna kan också erbjuda sig att ordna aktiviteter i samband med friluftsdagar.

Steg 6 Glöm inte att följa upp, tacka för hjälpen och bjuda in till nästa aktivitet.

203

204 Fler scouter

Prova på-möte

Bjud in barn och vuxna till ett prova på-möte i scoutlokalen. Planera ett par roliga aktiviteter – kanske Vasaloppstema på vintern, med blåbärssoppa och samarbetsskidor, eller varför inte bygga upp ett tema kring innehållet i ett aktuellt tv-program? Det här är ett perfekt tillfälle att intressera föräldrarna för scouting. Det är mycket lättare att få dem att hjälpa till när de ser hur roligt barnen har. Och förstås hur roligt de själva har!

Synas på stan

Att synas på stan är ett bra sätt att visa vad Scouterna gör. Ha ett par enkla aktiviteter som barnen kan få prova på och var beredd på att svara på frågor från vuxna och föräldrar. Välj en dag och en tid då ni tror att många är i rörelse på den plats ni har valt. Det här kan också vara en aktivitet för utmanareller roverscouter.

Läger

Läger är något av det absolut roligaste med Scouterna. Läger är också ett jättebra tillfälle att rekrytera, både när det gäller barn och vuxna. Låt scouterna ta med en kompis på lägret, antingen under hela lägret eller bara under en dag. Tänk på att anpassa aktiviteterna så att även barn utan scouterfarenhet kan delta på lika villkor. Passa också på att bjuda in föräldrar eller andra vuxna – ledarna kan ju också ta med en kompis. Lägret är en fantastisk möjlighet att involvera föräldrar och andra vuxna som ännu inte har tagit någon aktiv del i er kår. Fråga på rätt sätt – ”du som kan så mycket om växter, skulle du kunna vara med och genomföra en utmaning där scouterna lär sig mer?”

205

206 Fler scouter

Vykort till kompisar!

Rekrytering i Djursholms scoutkår

Psst! I Metodhäfte barn på www.scout.se hittar ni de metoder som Djursholms scoutkår använde sig av: rekrytering i terminsprogrammet, prova på-möten och skolbesök. På, www.scout.se/shop, kan ni köpa vykorten som scouterna skickade ut.

I Metodhäftet får ni också tips och råd kring hur ni lägger upp en rekryteringsworkshop för att inspireras till och komma igång med rekryteringen.

Rek ryteringsarbetet hade under en tid gått trög t för Djursholms scoutkår. Från en höjdpunkt på 120 med lemmar i början på 200 0-ta let hade kåren under flera år haft ett stort med lemstapp. – Rek ryteringsansvaret låg framför allt på mig och på styrelsen och då fick det aldrig någon rikt ig fart, berättar kårordförand e Sandra Hammarstrand. Vändpunkten kom när de i stället lät rekr yteringen bli en del av term insprogr ammet, så att varje avdelning blev ansvarig. – Vi använde relat ivt enk la metoder som vi hade använt oss av förut. Skil lnaden var att alla avdelningar själva var involver ade i arbetet. När vi skul le bjuda in till prova påmöten fick scouterna till exempel skri va vykort om vad som var roligast med att vara med i Scouterna. Vykorten delade scoutern a ut till sina klasskompisar, med tid och datum för prova-på mötet. Dessutom gjorde vi klassrumsbesök och grillade pinnbröd tillsammans med fritids på olika skolor runt om i kommunen. Alla barn som vi besö kte i skolorna fick en inbjudan, dessutom satte vi upp affischer med reklam för scouting. Vi skickade också ut brev med en inbjudan till barn om att komma på prova på-mötet med hjälp av skolornas klasslistor. Det gav resu ltat. Avdelningen hade från början 12 med lemmar – nu kom 20 nya. 20 nya barn blev utmaningen i stället Med att hitta tillräckl igt många ledare. – När vi har prova på-möte håller vi ett para llellt förä ldramöte där vi förk larar vad scouting är och vilken utrustning som behövs, och uppmanar förä ldrarna att hjälpa till under ett eller flera scoutmöten, berä ttar Sandra. – Det har alltid varit en utmaning att engagera förä ldrar i vår kår, eftersom de flesta jobbar otroligt mycket. Vi har försökt engagera förä ldrarna gradvis – man behöver ju inte bli scoutledare direkt. Dessutom har flera i styrelsen, som inte har vari t scoutledare tidigare, tyckt att det verkat rolig t att ställa upp som ledare under någ ra möt en. Tricket är att låta det ta tid och låta människor hitta sin egen plats, säger Sandra. Hon fortsätter: – I år ska vi ut och paddla med alla enga gerade förä ldrar och ledare, för att skap bra stämning i gruppen, ha rolig t och a en få inspiration. Hon menar att det stora knepet med rekr ytering är att börja. När man väl har börjat tänka och pröva sig fram kommer idée rna fortare och fortare. Det handlar bara om att våga, och om att komma igång.

Kan man paddla här?

Prova på-möte med Svedala scoutkår

tillf älför Mal mö. Stadens utomhusbad har Det är i slutet av augusti i Svedala utan s med skyltar i rondeller, vid butiker och läng ligt tagits över av scouter. Med stora man n ”Ka till skolan, ställer man frågor som vägarna som barnen passerar på väg soppa på en spik?”. paddla på utomhusbadet?” och ”Koka De för allt rekr yterat genom skolbesök. fram tkår Tidigare hade Svedala scou nå att t svår var det och till gam la scouter flesta nya scouter som började var barn för nen ögo upp få le skul t för att Svedala ut till nya barn. Nu ville man göra någo scoutkåren. i det var synd att man inte kunde paddla På ett möte kommenterade någon att de kun det stadens utomhusbad och bev isa att Svedala – och så föddes idén att hyra man visst! skyltarna och vilja komma. Att det inte – Vi ville att barnen själva skul le se le få barnen skul le börja. Och att staden skul skul le vara förä ldrarna som ville att ldt. erfe Ann rdförande Tobias upp ögonen för kåren, berättar vice kåro a ens utomhusbad. I den 50 meter lång stad på ag på-d a Så bjöd man in till prov . jolle mist opti en och ker kaja adensare, två utomhusbassängen trängdes sex kan göra , på actionladdade aktiviteter: katapult Runt omk ring bassängen satsade man upp eld och laga mat. ias. – Det var aktiviteter överallt, säger Tob skul le komma, men det kom över dra hun par – Vi räknade nog med att ett 500 personer. e in veckan därpå. Mer än 40 barn stan Mel lan 50 och 70 nya scouter dundrad nade kvar till våren.

Hmm?

Behöver ni fler ledare och vuxna i kåren? I Metodhäfte vuxna hittar ni inspiration och metoder. Läs mer på www.scout.se.

207

208 Fler scouter

Tips från Jenny Du arbetar med Scouternas medlemsutveckling, varför tycker du att vi ska växa och bli fler? – För mig är svaret på den frågan helt självklart. Vi har något som är helt fantastiskt i Scouterna, vi har en möjlighet att hjälpa barn och ungdomar att utvecklas och få dem att känna sig trygga i sig själva. Hos oss är alla välkomna och hela vår ideologi och vår scoutmetod bygger ju på att alla i en patrull behövs, alla är lika mycket värda och att alla är bra på något.

Det som är absolut viktigast är att alla ledare känner en glädje i att vara scout och en motivation till att vara en bra scoutledare. Jenny Kindgren, konsulentsamordnare Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

Om vi har möjligheten att jobba med att stärka barns och ungdomars självkänsla så måste vi ju ta den möjligheten. Dessutom är jag själv väldigt stolt över att vara scout och vill gärna att fler ska få möjlighet att bli scouter. Och hur gör vi då för att locka till oss fler? – Det första vi måste göra är att våga se oss omkring i samhället. Scouting har funnits i över 100 år och de behov som Baden-Powell såg då är lika stora i dag. Barn och ungdomar behöver bra och vettig fritidsverksamhet. Men det har hänt väldigt mycket i samhällsutvecklingen de senaste 10–20 åren, på flera plan. Den samhällsutvecklingen måste vi våga följa om vi inte ska dö ut. Numera är utbudet av både aktiviteter och information enormt. Det råder en stor konkurrens om både vuxnas, barns och ungdomars tid. Det finns helt enkelt inte samma utrymme till att engagera sig ideellt längre, inte heller samma vilja. Hur ska vi i Scouterna ändå nå ut till barn och ungdomar? – Vi måste komplettera den verksamhet som vi har i dag i kårerna med en verksamhet som passar barnens och ungdomarnas levnadsstil. Vi måste bli bättre på att hitta deras arenor och försöka finnas

där de är och också hitta tider för vår verksamhet som passar deras sätt att leva. Finns vi till för barnen och ungdomarna på deras villkor, eller väljer vi att fortsätta med samma verksamhet på samma tider som vi alltid gjort, enbart av gammal vana? Kan vi tänka oss att förändra verksamheten? Kan du förklara lite mer hur du tänker? – Traditionellt sett så har vi en regelbunden veckoverksamhet med samma fasta tider varje vecka. Vi ses kanske varje onsdagskväll mellan 18.30 och 20.00. Men ungdomsforskningen visar att de flesta ungdomar inte är intresserade av att vara uppbundna på det sättet. De vill vara fria att göra vad de vill, och när de vill, tillsammans med den eller dem de känner för att träffa just då. Frikyrkorna är ett bra exempel. En del av dem har satsat på öppen verksamhet där ungdomarna kan komma och gå som de vill och där de har byggt upp en social trygghet där det alltid finns vuxna som lyssnar och är närvarande. I dag tillbringar unga väldigt lite tid tillsammans med vuxna som ser dem som individer och har tid att diskutera och lyssna på dem, precis som vi faktiskt gör i Scouterna också. Menar du att Scouterna ska öppna fritidsgårdar? – Både ja och nej. Vi har naturligtvis inte resurser till att skapa öppen verksamhet i alla scoutkårer, men man kanske kan förändra sitt sätt att tänka och försöka lyssna på vad ungdomarna tycker och tänker. Hur skulle era äldre scouter vilja lägga upp sin verksamhet, till exempel? Kanske någon slags aktivitetsbaserad scouting där det också är fritt att ta med kompisar när det är något tema som passar? De här aktiviteterna behöver inte vara varje vecka och på samma dagar varje gång. Men hur blir det då med scoutmetoden? – Det är inga problem. Så fort du ska ha en aktivitet eller ett arrangemang får du sätta dig ner och planera och se till att få med alla bitar. I stort sett allting kan vara eller bli scouting. Det är inte vad vi gör, utan hur vi gör det som är det viktiga.

Om en kompis till en scout följer med på ett arrangemang eller en aktivitet, blir hon eller han scout då? – Jag skulle vilja bolla tillbaka den frågan: när är man scout, finns det några regler och bestämmelser för det? Jag har ställt den frågan till många scouter och ledare. Det svar som jag fastnat mest för och som jag också ställer mig bakom är: när en person som varit med i scoutverksamhet på något sätt själv känner sig som scout då är man faktiskt scout. Det spelar ingen roll om det handlar om en söndagseftermiddag eller om jag varit med på fem avdelningsmöten. Känner jag mig som en scout och står bakom Scouternas värderingar, så är jag scout. Om stadgar och regler hindrar människor från att vara scouter då är det reglerna som behöver ändras och inte tvärtom! Om de hade roligt på lägret så vill de troligen komma med igen även om de inte har tid, lust eller utrymme i sitt liv att vara med i regelbunden veckoverksamhet. Du sa tidigare att vi måste finnas på barnens och ungdomarnas arenor, vad menar du med det? – Ett exempel kan vara att starta en avdelning på ett fritidshem i samarbete med skolan. Skolan har ju sina pedagoger på plats, så ansvarsfrågan är redan löst. Man kan lägga upp det precis som vanliga scoutmöten. Det är lagom att ha kanske fyra, fem fritidsmöten per termin och sedan bjuda in barnen från fritids till kårens övriga gemensamma aktiviteter. Ett annat sätt kan vara att samarbeta med en idrottsförening och komplettera deras verksamhet när de inte har säsong, och sedan ha gemensamma läger. Det är bara fantasin som sätter gränser här. Har du några fler idéer om hur man kan komplettera sin vanliga verksamhet? – Ett väldigt enkelt och bra sätt att låta fler få uppleva scouting är att låta scouterna ta med sig en kompis på hajken eller lägret. Det fungerar jättebra och brukar ge många nya scouter.

Men hur ska man som ledare orka med att tänka nytt och göra ännu mer saker i kåren? – Det som är absolut viktigast är att alla ledare känner en glädje i att vara scout och en motivation till att vara en bra scoutledare. Ibland trampar man på i gamla hjulspår bara för att man är van vid det, utan att för den skull känna någon glädje över det man gör. Om ledarna i en scoutkår sätter sig ner och funderar över vad de tycker om med Scouterna och vad de själva tycker är roligast att göra, och sedan anpassar verksamheten efter det, så har man verkligen lyckats. Det kanske blir en kår som bara har lägerscouting två gånger om året, kompletterat med två söndagsaktiviteter? Har ledarna kul och får göra det de tycker mest om så kommer verksamheten att bli bra och barnen och ungdomarna kommer att strömma till!

Jenny Kindgren arbetar som konsulentsamordnare på Nykterhetsrörelsens Scoutförbund.

209

210 Fler scouter

Kan nöjesfält vara scouting? Hösten 2004 gav sig 140 scouter från Utby scoutkår ut på en resa för att besöka de häftigaste nöjesfälten i Europa. Men att åka berg-och-dal-bana, är det verkligen scouting? Vi bad Sven Nilsson, scoutledare och deltagare på resan att berätta hur det gick till: ”Vad är egentligen scouting?” Frågan ställdes av dåvarande kårordförande Birgitta i Utby Scoutkårs terminsupptakt inför hösten 2004. Alla ledare funderade och skrev ner det de själva tyckte var viktigt och centralt i verksamheten. När vi sedan läste på lapparna stod det saker som ”gemenskap”, ”personlig utveckling”, ”spännande”, ”kamrater”, ”upplevelser”, ”lära genom att göra” och ”roligt”. Det stod faktiskt inte friluftsliv på en enda lapp, och i diskussionen efteråt funderade vi vidare på hur vi kunde göra scouting som var nytt men ändå innehöll allt på våra lappar. Någonstans i diskussionen dök idén om en berg-och-dal-bane-turné upp. Varför inte lasta på äventyrarscouter på bussar och köra ner dem genom Europa? Låta dem leva lägerliv på olika scoutcamps på vägen, låta dem besöka de fräckaste nöjesfälten på vägen och krydda med besök i storstäder som Paris och Amsterdam. Kan det vara scouting? Kåren tyckte, efter en del diskussion, att det kunde det nog och snart var planerandet i full gång. Andra kårer i regionen bjöds in och sommaren 2004 gav sig 140 scouter och ledare iväg på European Coaster Tour (ECT) som tog oss till Tyskland, Frankrike, en rastplats i Belgien och Holland samt Paris och Amsterdam. Konceptet var egentligen enkelt. Scouterna var indelade i patruller, som också fungerade som tältindelning och matlag. Varje dag fick varje patrull en viss summa pengar att spendera på mat, vilket redovisades på kvällen. Vissa dagar fick man i uppgift att köpa till exempel frukost och lunch till nästa dag i ett snabbköp, men för det mesta var det för att köpa lunch i parken samma dag. Patrullen fick också i uppgift att ta hand om varandra och se till att ingen kom bort eller hamnade utanför.

Efter tolv dagar var vi hemma i Sverige igen och vi ledare hade fått se våra scouter växa på ett sätt som vi aldrig varit med om förut. Från att ha varit fulla av förväntan hade de gått via interna stridigheter till en självklar acceptans av varandras egenheter. Alla kände alla och alla hade utvecklats både som människor och som ledare. Vi hade inte knutit en enda knop (förutom någon som hade problem med tältet), inte eldat av ett enda snöre och inte kastat en enda livlina, men de flesta av oss var överens om att det var en av de bästa scoutupplevelser vi haft.

211

212 Fler scouter

Psst! Eskader när flera båtar seglar tillsammans Regatta båttävling eller kappsegling

Hmm?

För de flesta är sjöscouting synonymt med seglingsscouting trots att det finns många sätt att njuta av det vattenburna friluftslivet. Varför inte blanda upp seglingen med kanotpaddling eller långfärdsskridskor? Eller starta kajakscouting!

Sjöscouting – ett vinnande koncept Sjöscouting bedrivs på många håll i landet och ser olika ut på olika håll. Gemensamt är att många sjöscoutkårer upplever att det är lättare att både rekrytera och behålla scouter jämfört med andra scoutkårer. Beror det på att det är något speciellt med just vattnet och segling? Eller finns det andra anledningar? Om det är så, vilka är framgångsfaktorerna och hur kan vi använda dem även i annan scoutverksamhet?

Vad gör ni egentligen?

Alla har vi säkert fått frågan från någon kompis eller kollega vad vi egentligen gör i Scouterna. Ibland är det svårt att ge ett konkret svar som även den som inte är scout förstår. Beskrivningen ”vi seglar” räcker för att de allra flesta ska kunna föreställa sig hur ett scoutmöte eller en hajk ser ut. En av förklaringarna till sjöscoutings framgång handlar nog om just det – det är enkelt att förklara. Även de som inte är vana vid sjölivet kan associera segling till en lugn stund på en varm klipphäll eller att i oväder behöva kämpa tillsammans i gruppen. Segling och sjöliv gör det tydligt vad programmet innehåller både på ett ytligt och konkret plan, och på ett djupare plan.

Scouting med profil

Sjöscouting kan vara extra bra scouting eftersom den innebär att det är ”skarpt läge” hela tiden. Patrullen måste samarbeta för att föra båten framåt, den lilla ytan innebär att gruppen svetsas samman och växlande väder kan innebära riktigt stora utmaningar. Det finns också ett naturligt ansvarstagande eftersom segling ställer höga krav på att vi har tänkt igenom säkerheten. Äventyret och utmaningarna kan vara en annan framgångsfaktor. Finns det andra aktiviteter som skulle kunna passa in i samma mall, och som borde kunna användas för att profilera scoutverksamheten? Ridscouting, där var och en har ansvar för att sköta om sin häst under hajken, kan vara ett exempel. Att ha hästar i verksamheten gör att scouterna måste ta ansvar för någon annan än sig själva. Andra idéer som innebär både äventyr, utmaning och ansvarstagande är att profilera verksamheten som alpinscouting i fjällvärlden, klätterscouting eller långfärdsskridskoscouting.

Aha!

Vad berättar scouterna i er scoutkår om för sina kompisar? Låt alla öva på att beskriva vad Scouterna är och vad ni gör. På www.scout.se hittar du tips på hur ni kan jobba med kommunikation i scoutkåren.

Framgångsfaktorer i punktform

• Sjöscout ing är enkel att förk lara sam tidig t som den förmedlar känslor som gem enskap och äventyr. • Sjöverksamhet ställer patr ullen infö r utmaningar och äventyr. Patr ullen svet sas samman och måste samarbeta. • Symboler och ceremon ier som anvä nds i sjöscout ing är ofta levande och tillta land e för scouterna.

Gustav Öhrn, Sollentuna Södra scoutkår

Hej Gustav, berätta om fördelarna med sjöscouting! – Det finns mycket som är bra med sjöscouting. En av de stora fördelarna som jag ser är att man kan jobba med symboler och ceremonier på ett bra sätt. Kan du berätta mer? – I äventyrar- och utmanaråldern tappar många scoutkårer medlemmar. Många andra aktiviteter tävlar om ungdomarnas uppmärksamhet. Teman som vikingar och Indiana Jones är kanske inte lika tufft som tidigare. Samtidigt kan det vara skönt att få drömma sig bort och använda sin fantasi. Dessutom är behovet av helhet och rutiner lika stort i de här åldersgrupperna. Sjöscouter har ofta närmare till hands att arbeta med symboliska ramverk genom att avdelningar och patruller har namn som knyter an till havet, rutiner blir till ceremonier och hajkteman vävs ihop med avdelningskvällarna och sommarens eskader.

Kan du ge några exempel? – Det är ingen större skillnad mellan att en patrull heter Igelkottarna eller Titanic. Men när patrull Titanic inte bara slänger fram flytvästarna utan sätter på dem tillsammans i gruppen som en del av inledningsceremonin, och övar segling en tisdag genom att ”väja för isbergen” (bojar) så att man under sommarens eskader ”White Star Line” kommer hela vägen till Amerika faller bitarna på plats. Namn, ceremonier och teman bildar ett ramverk. Ramverken som kan byggas kring sjöscoutverksamhet är dessutom ofta mer verklighetsknutna och uppdaterade än de som handlar om troll och spioner. Finns det andra framgångsfaktorer? – Jag tror att det kan vara lättare att berätta för kompisarna om seglingsäventyr än om scoutmöten. Det är konkret. Just att det är något konkret är helt klart något som alla scouter och ledare bör ha i åtanke när det är dags att fundera på patrullnamn och teman. Går det att hitta flera infallsvinklar som kan vara både fantasifulla, konkreta och coola att berätta? Det är särskilt viktigt i de äldre åldrarna. Hur gör ni när ni planerar verksamheten? – När isen släppt hägrar ett tydligt mål för scouterna. Alla vill kunna vara med och sköta navigeringen. Alla måste hjälpas åt om båtarna ska vara i skick när det är dags för sjösättning. Att planera med hjälp av ett tydligt mål är en bra teknik för att få scouterna delaktiga. Vi jobbar ofta med mål. ”I sommar ska vi segla en vecka med kårens båtar. Vad måste vi lära oss för att kunna göra det?” Frågan är nog inte otypisk för hur en sjöscoutledare lägger upp början på en vårterminsplaneringskväll med scouterna. De lite äldre scouterna jobbar ofta i projekt. Genom att ha ett tydligt mål för året eller terminen kan alla vara delaktiga i att planera och alla kan se vad som behöver göras för att nå målet. En positiv bieffekt av att planera på det här sättet är att närvaron ofta blir högre. Målen kan vara väldigt olika; det kan vara sjöscouternas sommareskader eller kårregatta, men lika gärna en vandringshajk eller en tidsresa som avslutar terminen med tid som tema. Sätt ett mål tillsammans och dela upp arbetet dit i små delar som kan genomföras som projekt. Läs mer om att planera med hjälp av mål på sidan 124 och läs mer om sjöscouting på sidan 72.

213

214 Fler scouter

215

216 Fler scouter

Hur kan verksamheten finansieras? Scoutverksamheten i kårerna finansieras till största del genom medlemsavgifter och kommunala bidrag. Medlemsavgiften bestäms lokalt i varje kår och därför kan den variera. Många kårer får också in pengar på annat sätt. Det kan vara genom att sälja lotter eller våfflor, eller genom att söka pengar för olika ändamål. Här kommer några tips.

Fonder och stiftelser Det finns många fonder och stiftelser att söka pengar ur när man bedriver scoutverksamhet. Det bästa är att gå till biblioteket och låna en bok om fonder och stiftelser, eller att söka informationen på Internet. Ofta finns det lokala fonder att söka pengar ur. Glöm inte att ta kontakt med kommunen, församlingen och lokala Lions och Rotary. Om kåren har något särskilt projekt på gång kan ett tips vara att söka pengar kopplat till ämnet. För ett miljöprojekt kanske en viss fond passar bra, medan ett musikprojekt kan söka pengar ur en helt annan fond eller stiftelse.

Företagssamarbeten

Ett beprövat sätt att få in pengar är att ta kontakt med lokala företagare och prata med föräldrar för att berätta vilka ni är, vad ni gör och vad ni behöver för att bedriva en bra verksamhet. Be att få vinster till lotterier i samband med julbasaren och valborgsfirandet, försök få någon att sponsra tält eller segel. Kanske kan och vill den lokala hand-

laren ge rabatt om ni handlar all er hajkmat i den lokala affären? Innan ni börjar arbetet med att ragga företag är det bra att tänka igenom vad ni kan erbjuda företaget. Ofta räcker det med argumentet att ni bedriver verksamhet för barn och unga, men ni kan också erbjuda dem att sätta in en annons i er tidning, eller låta scouterna hjälpa till att packa matpåsar i mataffären eller hjälpa till med ett postutskick hos ett företag där någon förälder jobbar.

Existerande samarbeten

Scoutförbunden och Svenska Scoutrådet samarbetar med en rad företag och organisationer för att hjälpa kårerna att hitta finansiering. Titta på www.scout.se och förbundens hemsidor för den senaste informationen.

Sälja prylar

Att sälja prylar kan vara ett bra sätt både att dra in pengar till kåren och att synas! Det finns en mängd företag som specialiserat sig på försäljning till och via föreningar. Scouterna tar fram bland annat adventskalendrar och almanackor till jul. Sedan länge samarbetar vi även med Majblomman, mer information hittar du på deras hemsida www.majblomman.se. Ni kan också samla in prylar som ni kan sälja, nytt som gammalt. Anordna loppis eller sälj sakerna på prylmarknad på Internet.

Checklista

Lotterier och aktiviteter

Ett bra sätt att få in pengar till ett visst tillfälle kan vara att anordna ett lotteri eller någon annan form av insamlingsaktivitet. Varför inte en quiz-kväll eller ett live-bingo? Glöm inte att kontrollera med kommunen om den aktivitet ni har tänkt er kräver tillstånd.

Försäljning

Det klassiska sättet att få in pengar för scoutkårer brukar vara att anordna till exempel valborgsfirande och då sälja våfflor, korv, popcorn och liknande. Det är ett jättebra sätt att förstärka kassan.

• Behöver vi köpa allt vi behöver eller kan vi få någon att skänka oss prylarna i ställ et? • Kan vi samarbeta loka lt med företaga re, andra organisationer och kommunen? • Finns det någ ra cent rala samarbeten som vi kan använda oss av? • Kan vi söka bidrag för detta? • Kan vi anordna någon aktivitet, till exempel ett lotteri, för att få in pengar?

Jämfört med många andra fritidsverksamheter är scouting billigt. Det kan ändå finnas medlemmar vars familjer inte har råd. Vissa kårer har egna fonder och stiftelser där medlemmarna kan söka pengar. I andra kårer löser man det genom samarbete med företag, eller genom att lägga upp en betalningsplan. Att inte ha råd att betala sitt barns medlemsavgift kan förstås vara känsligt. Ett bra tips är att prata om det i generella ordalag när alla föräldrar är samlade, och berätta att det finns lösningar.

217

218 Att vara ute

FOKUS

Att vara ute

220 Att vara ute

Att vara ute

Begreppet friluftsliv kan tolkas på många sätt, det kan vara allt Material Material är alltid en diskussionsfråga. I dag finns från att vistas i närmaste grönområde tillsammans med andra, mycket att välja på, inte minst olika konstfibermatetill den ensamma vandraren i extrema miljöer. Det är tack vare den svenska allemansrätten som vi kan uppleva naturens många möjligheter. Huvudregeln är att inte störa – inte förstöra. Fundera gärna på vad ni kan göra i er närhet för att bevara naturen.

Aha!

Vad innebär allemansrätten? Vad får man göra och inte göra? Allt du behöver veta finns på Naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se.

Grunden för att känna trygghet i naturen är enkel, det gäller att hålla sig varm, torr och mätt – då blir man också glad. Är du ledare för yngre scouter är det bra om du håller koll på dem utifrån de grunderna, men glöm inte bort dig själv. Är du själv inte varm, torr och mätt, blir det svårt att entusiasmera och ta hand om andra. Här kommer lite tips, läs gärna mer i Friluftslivets Pedagogik (Brügge, Sandell och Glantz).

Varm och torr

• Kläderna ska gärna vara oömma, rymliga och praktiska. • En tumregel är att rena kläder värmer bättre än smutsiga. • Reglera klädseln så att du varken svettas eller fryser. Det gör du enklast genom ”flerskiktsprincipen” som går ut på att ha fler tunna plagg i stället för ett tjockt. • Om ni planerar för ansträngande aktiviteter (det kan vara en livlig lek eller en jobbigare del av vandringen) är det bra att lätta på klädseln innan ni börjar, för att sedan kunna ta på sig fler lager när ni tar det lugnare igen. • Ha alltid extraplagg i ryggsäcken, det kan behövas vid längre pauser. För att skydda mot blåsten är en vindjacka eller anorak ett bra komplement.

rial, och ofta blandar man konstfiber med ylle eller bomull. Många gånger är ylle det bästa alternativet, eftersom det värmer även om det blir vått, och det finns bland annat strumpor, underkläder (som inte kliar) och tröjor av ull. Ylle är dessutom ett naturligt material som inte tär på jordens resurser. Bomull har den nackdelen att det drar till sig fukt som sedan kyler.

Klädd för naturen

• Välj gärna byxor i ett material som torkar fort. Jeans tar lång tid att torka när de blivit våta och är inte det bästa alternativet för längre vandringar eller hajker. • En varm, gärna vindtät mössa, håller kölden borta länge. • Vantarna ska ha så långa muddar att de värmer handlederna, och tumvantar värmer bättre än fingervantar. Tänk på att ta med ett par extra sockor, de kan även användas som vantar. Ett par arbetshandskar är alltid bra vid grovarbete eller när ni arbetar med eller vid elden. • Ventilationen regleras med en tunn halsduk. Börjar du frysa – knyt halsduken tätare kring halsen. Börjar du svettas – ta av halsduken. Den varma luften stiger uppåt och försvinner genom halslinningen. • Fötterna ska förstås också vara torra och varma. Kängor eller stövlar kan vara bra även sommartid, då gräset ofta är fuktigt tidiga morgnar och sena kvällar. Ett lättare alternativ till kängor kan vara trekkingskor eller walkingskor. Efter en vandring kan det vara skönt att byta till lättare skor som också är bra på lägerplatsen.

• Regnkläder är ett måste om man vill hålla sig torr och det finns många olika varianter. Det viktiga är att veta vilka behov du har: Ska du använda regnstället i närmiljön, vid lägervistelse eller kortare vandringar kan ett rejält regnställ vara det bästa alternativet. Vid långvandringar eller andra aktiviteter där det gäller att ha så lätt packning som möjligt, är lättviktsregnstället att föredra. Det är viktigt att se till att regnstället andas eller kan ventileras ordentligt, så att det inte blir kondens från kroppens egen värme. Kom ihåg att ta på regnkläderna innan regnet kommer! Det är genom att vara torr under regnstället som du håller dig varm. För regnkläder gäller taktegelsprincipen: Regnbyxorna utanpå stövlarna, jackan utanpå byxorna och sydvästens brätte utanpå regnjackans halslinning.

FOKUS

• För att hålla sig varm gäller det även att ha något att sitta på. Det finns många varianter av sittunderlag: dagstidning i plastpåse, cellplastunderlaget eller det tovade, som man tillverkat själv och använder med stolthet.

”Det är tack vare den svenska allemansrätten som vi kan uppleva naturens många möjligheter. Huvudregeln är att inte störa – inte förstöra.”

221

222 Att vara ute

Mätt

Är man inte mätt är det inte roligt att vara ute. Barn förbränner maten fortare än vuxna och behöver äta oftare. En frukt som mellanmål kan vara positivt för både humöret och orken. Det är viktigt att hålla mattiderna, inte minst för barn och ungdomar. Men även vuxna är beroende av att äta vid bestämda tider och därför är det viktigt att planera in matlagningstiden i verksamheten. För barn och unga med till exempel diabetes är det extra viktigt att få mat regelbundet för att hålla blodsockerhalten på en jämn nivå. Ofta tar det 30–45 minuter innan maten är klar, något som är bra att ha i tankarna när man ”bara” har de sista kilometrarna kvar innan man planerat att rasta. Några klarar av det, men den som inte orkar kanske inte har mod att säga ifrån och det kan bli avgörande för om man vill fortsätta i Scouterna. Sist men inte minst – glöm inte att dricka.

Psst!

Vi behöver ungefär två liter vätska per dag. Vatten, saft, soppa och frukt är olika alternativ, men tänk på att vattnet inte är för kallt. Även en varm sommardag är det bättre med ljummen eller varm dryck. Den som dricker för lite tycker ofta att allt är jobbigt, vill inte vara med i aktiviteterna, är ointresserad, grinig och klagar på huvudvärk. Det är symptom som kan komma redan efter några timmar. Då är det viktigt att man får i sig vätska och tar det lugnt en stund.

Hmm?

Fungerar det att killar och tjejer sover tillsammans? Vad är era scouter bekväma med?

Att besluta vilken mat man ska ha på hajken eller lägret är ofta en god träning i att vara med och bestämma. För de yngre scouterna gäller det att välja något lättlagat så att de själva klarar av att laga maten, vilket inte utesluter att ni använder bra råvaror. Barn tycker om att laga mat (och inte minst att diska) – se till att det blir en del av programmet. Det de själva tillagar är oftast ”det godaste de ätit!” Var också noga med att måltiden äts tillsammans. Att duka fint, även i skogen, bidrar till att måltiden blir en stund av samhörighet. Där har ni möjlighet att prata om aktuella saker och du som ledare kan se att alla äter. Är det någon som inte tycker om maten, se till att några smörgåsar slinker ner. När ni bestämmer vad ni ska äta måste ni också ta hänsyn till olika kostvanor och allergier. Någon kanske är vegetarian, medan en annan är allergisk mot fisk och en tredje inte äter fläsk av religiösa skäl. Att använda miljömärkta eller närproducerade råvaror i så stor utsträckning som är möjligt är ett naturligt sätt att tänka på miljön. Potatismos gjort på ”riktig” potatis är för många en ny upplevelse. För scouter som har kommit längre i eldning och kokkonst är det alltid en utmaning att hitta nya rät�ter och smakupplevelser.

Övernattning

En av upplevelserna i scouting är när man ska på övernattning i stuga, på hajk eller på läger. För de yngsta scouterna är det ett stort äventyr att övernatta i en stuga och det kan vara första gången mamma eller pappa inte är med. Här är det viktigt att förbereda både scouter och föräldrar på hur det går till. Berätta var ni ska sova, vad ni ska äta, prata om toalett och hygien och berätta något om programmet för utfärden. För de mindre barnen är det viktigt att komma ihåg att ta med eventuella gosedjur. Det är också viktigt att ha telefonnummer till föräldrarna och att också de där hemma vet hur de når er ledare. Mobiltelefonen underlättar för kontakter, men tänk på att det inte alltid finns täckning. Att scouterna ständigt har möjlighet att ringa hem eller sms:a kompisarna kan ibland försvåra

FOKUS

hemlängtan – då kan regler kring telefonanvändning behövas. För scouter som är ute på hajk gäller det att ha lämnat färdmeddelande där man bland annat talar om var man tänker övernatta. Det är en säkerhet för både scouter, ledare och anhöriga. Läs mer om säkerhet på sidan 226. Som ledare bör du alltid sova tillsammans med de yngre scouterna och ni bör alltid vara minst två ledare (Läs mer på sidan 52). När scouterna blivit mer vana kan det räcka med att de vet var ni ledare sover. Se till att det alltid finns en ficklampa eller en tänd fotogenlykta som lyser och visar vägen. Det ger trygghet om något oförutsett händer, om någon behöver gå på toaletten eller om någon fryser.

Psst!

• Ett liggunderlag under sovsäcken är nödvändigt eftersom kylan ofta kommer från marken. Det kan förstärkas med en filt eller dina kläder. • Om du tvättar dig innan du kryper ner i sovsäcken får du bort dagens svettrester och kroppen får lättare att ”andas”. Ta på dig rena, torra sovkläder som släpper ut kroppens värme. Det är den egna kroppsvärmen som värmer luften i sovsäcken och gör så att du inte fryser. • En nattmössa kan vara bra för den som inte tycker om att ha huvudet inuti sovsäcken. • För att skydda sovsäcken mot smuts och för att få det varmare, använd ett påslakan inuti sovsäcken och ett sovsäcksöverdrag. • När man sover i vindskydd sommartid kan myggen bli en plåga. Sy ett myggnät eller köp ett barnvagnsmyggnät. Komplettera med öronproppar så besväras du inte av att höra myggen.

223

224 Att vara ute

Hygien och toalettbesök

Läs!

Friluftslivets pedagogik. För kunskap, känsla och livskvalitet. Britta Brügge, Matz Glantz, Klas Sandell. Liber Frslag 2007, tredje upplagan..

Hur ska jag göra om jag måste gå på toaletten när jag är i skogen? Den vane friluftaren ser det som en självklarhet att hitta en plats i skogen för att uträtta sina behov, men för många kan det kännas obekvämt. Här kommer en liten checklista för vad som kan vara bra att tänka på: • När ni kommer till stugan, övernattningsplatsen eller lägret är det bra att först av allt visa toalettplatserna. Påpeka också vikten av hygien och av att tvätta händerna efter toalettbesök och innan man lagar mat eller äter. • Kom överens om i vilket område pojkarna och flickorna ska gå för att i lugn och ro kunna uträtta sina behov.

• Ta gärna med en liten spade för att gräva hål med så blir det tydligt att fundera över var man sätter sig och att det är viktigt att täcka över sin grop så att ingen trampar i den eller något djur kan komma åt innehållet. Det är viktigt att kunna tvätta sig även när man är ute, och både tjejer och killar behöver ha speciella tvättplatser utpekade, där de kan vara ifred och tvätta sig. För tjejer som har mens är det extra känsligt med hygienen. Då blir tvättplatserna ännu viktigare.

Varför är vi utomhus?

Vad är då syftet med utevistelsen, utfärden, hajken eller lägret? Som allt annat vi gör i Scouterna är också uteaktiviteter till för personlig utveckling. När man är ute faller det sig väldigt naturligt att arbeta med exempelvis målspåren Känsla för naturen, Fysiska utmaningar, Aktiv i gruppen och Problemlösning. Men även de andra målspåren går att jobba med utomhus. Det behöver inte vara svårt bara för att det handlar om personlig utveckling – det räcker långt att bara vara tillsammans och uppleva stämning vid lägerelden eller att se solen gå upp vid horisonten. I naturen väcks ofta scouternas nyfikenhet, och det dyker upp många frågor. Kan man äta växter? Hur ser man skillnad på rådjur och hjort? Spåravtrycken i snön – vem har gjort dem? Som scoutledare kan man inte, och måste inte kunna, allt. Det gäller snarare att handleda scouterna till att hitta svaren. En scout som själv har tagit reda på svaret kommer dessutom antagligen ihåg det bättre än en som fått det serverat direkt.

FOKUS

När vi har verksamhet i scoutlokalen har vi ofta regler för att alla ska trivas och för att programmet ska få en viss struktur. När dörren öppnas till naturen tar ofta nyfikenhet och upptäckarglädje sig uttryck genom att scouterna sprids i omgivningarna. Det här resulterar ofta i att det tar en stund att komma igång, att några blir otåliga och att programmet inte kan genomföras som planerat. För att få det hela att fungera är det därför bra att ha vissa regler när ni är ute. Ett tips är att bestämma samlingsplatser, som ”den hemliga stenen” eller ”stora gropen”. I all scoutverksamhet försöker vi låta scouterna leka in kunskaper – det ska vi vara stolta över och aktsamma om. Problemet kan vara att scouterna inte uppfattar att de lärt sig något eftersom de lekt. Därför är det nyttigt att ägna en stund åt reflektion vid träffens avslutning (läs mer på sidan 168). Genom att lyssna på vad de andra har att säga upptäcker vi tillsammans hur mycket vi lärt oss genom leken. Det informella lärandet i friluftslivet innebär att man hela tiden använder sitt kunnande till att lära sig mer och att ständigt ha möjligheter att använda sig av sina kunskaper. Genom praktiskt handlande, learning by doing, kan vi direkt se effekterna av det vi gör.

Övernattnin

Vid övernat g i stuga – att tä tn v ilka regler ing i st uga bör n i b nka på land annat som gä ller. Hur många tä d igheterna har en lig t b nka på ti ll randmynn ingsvägar åtelse att sova i huse t? Vilka bra fin nd gä ller v id e ns? Var finns brand släckare? V utr ymldn ing ino ilka regler mhus? Ä r kommer? E huse n tid kan vara st uga som inte har v t uppvärmt när n i arit mycket kyli kommer ex gare än ma använd under en trafi ltar vä n förvänta l ti ll t si tak där det finns kok m pass. Även om n i so g. Här ver under öjl igheter ä utveck land e att laga si r det spänn n mat i det ande och Til l god se fr ia . d hör att lä lett papper m n a st ugan städ på ad, med to der, eller om plats och hug gen ved a.H n i h ittar an för st ugan nat som bö ar något gått söns förva ltare r påpekas, berä så g rupp som kommer. E att det kan åtgärdas tta det tt tackbrev ti ll nästa är a lltid vä lkommet.

225

226 Att vara ute

Psst!

Varför behöver man en krisplan? När något oväntat händer sker det snabbt. För en del oväntade händelser behöver ni en plan redan innan, eftersom ni måste kunna agera snabbt när det väl händer. Så snabbt att alla måste veta vem de ska ringa till och vem som får bestämma vad. När en kris redan har inträffat är det svårt att lösa det på bästa sätt utan en krisberedskapsplan. Hur ser er krisberedskapsplan ut? På www.scout.se hittar du dokumentet Att skriva en krisplan, när, hur och varför.

Säker i naturen

Tillsammans med ditt ledarteam är du ansvarig för scouternas säkerhet när de är på scoutmöten. Därför kan det vara bra att redan när ni planerar ett möte eller en övernattning göra en riskanalys. Kolla också om scoutkåren har någon krisberedskapsplan och vilka regler som gäller hos er. Som ledare har du och ditt ledarteam ett ansvar för att verksamheten är trygg och säker. Som ledare är du också skyldig att följa de regler och föreskrifter (till exempel säkerhetsregler vid segling eller läger/övernattningar) som finns i ditt förbund och i din scoutkår. Olyckor händer, men färre olyckor händer om ni är förberedda. Säkerhet betyder också att scouterna får träna på att till exempel hantera yxa och kniv och öppen eld. Det är också bra att prata om hur man gör om man har

gått vilse. För att scouterna ska känna sig trygga i naturen måste de få öva. Det gör vi genom att låta scouterna vistas där vid olika årstider, i olika naturmiljöer och vid olika tider på dagen, kvällen eller natten. Det är förstås lättare att agera tryggt och säkert i en krissituation om ansvarfördelningen är planerad och nedskriven innan något inträffar. Vem ansvarar till exempel för att sjukvårdslådan är påfylld? Inför hajker och övernattningar är det bra att förbereda checklistor med kontaktuppgifter på ansvariga ledare, kontaktperson hemma, sjukvårdsrådgivning, närmaste sjukhus, räddningstjänst, krisgrupp på ditt förbund och så vidare.

FOKUS Checklista

en utflykt, en tkår när du planerar ou sc n di i r lle gä m ha eg na rutiner som • Ta reda på vad so Ensk ilda kårer kan . er e. läg t et er ell jk få av din kårst yrels övernattn ing/ha rhetsregler kan du ke sä a m m sa en em du ska följa. G rä ldrar med nummer til l alla fö on lef te h oc sta rli en, så att en deltaga lämnas til l kårst yrels • Se til l att du har a sk å ks oc n ta lis nske dig. Inför hajker ka färd. gare som är ute på lta de a lk vi t kåren ve följande ledare. onnummer til l med lef te r ha a rn ra ld rä • Se också til l att fö med iciner eller har m är allergiska, tar so rn ba a scoutens lk vi e ar amhet? Prata med ks är • Vet du som led pm up tra ex er m kräv exempel när andra svårigheter so m krävs av dig, til l so d va t ve du så rden förä ldrar innan utfä ring. rnet med med icine ba a älp hj t at r det gä lle eller segla? Hur ) om ni ska padd la er et m 0 20 st in (m iga • Är alla simkunn t? de du r ra lle ro nt ko hå llet så du gått igenom inne r ha h oc d ka ac dp d som bör finstn ingen ne informat ion om va • Är sjukvårdsut ru er m du r tta hi a sta sid var materia let att allt finns? (På nä t att alla ledare vet ig kt vi å ks oc är et .) D nas i sjukvårdslådan en. rd fä ut r de un förvaras

227

228 Att vara ute

Vad ska sjukvårdslådan innehålla?

Vi frågade Gillis Nordin, som hållit kurser om friluftssäkerhet och barnöverlevnad för Scouterna i många år genom Scouternas Överlevnadskurs.

Psst! Vilka krav ställer vi på scouter, ledare eller medföljande föräldrar? Behöver vi gå en kurs? Scouternas Överlevnadskurs har sedan 1989 utbildat hundratals ledare i friluftssäkerhet, livräddning och krishantering. Här kan du lära dig mer om planeringsverktyget RAB; Riskmedvetenhet, Ansvarsfördelning, Beredskap. Läs mer på: www.overlevnad.com Lär dig mer om hjärt- lungräddning: www.hlr.nu Röda Korsets första hjälpenutbildningar: www.redcross.se

Lilla utrustningen Plåster Första förband Fotlinda Pincett Ögonskölj

Stora lägerlådan

(alla ska veta var den finns och hur man gör)

Plåster Förband Brännskadeförband Fotlinda Kompresser Kirurgtejp Sårservetter Ögonskölj Bomull Bindor Handskar Mun-till-mun-mask Sax Pincett Säkerhetsnålar Fästingborttagare (eller pincett) Sidavbitare (för att ta bort fiskekrokar) Ficklampa (Det är inte alltid ljust när man gör sig illa) Lysstavar (tre stycken för att markera så att det syns från luften)

Medicinlådan

(som bara vuxna ledare har tillgång till)

Smärtstillande (ett par olika sorters värktabletter) Xylocainsalva (smärtstillande salva som används vid t.ex. insektsbett) Magtabletter Solskyddsmedel Vätskeersättning Aktivt kol (bra vid förgiftning) Allergimedicin (receptfri) Druvsocker (för snabb energi)

Microutrustning (som alla scouter har)

Plåster Sårservett

På sjön

Sjöscouting kräver lite mer av dig som ledare när ni är ute i båtarna. Scoutkåren ett juridiskt ansvar för att alla båtar är sjövärdiga och lämpligt bemannade. Det innebär att det vid varje seglingsmöte ska finnas en ansvarig ledare på plats som är godkänd av kårstyrelsen och/eller båtgruppen för att leda den verksamhet som bedrivs. De vanligaste olyckorna på sjön är att jollar kapsejsar (vilket inte är farligt i sig, det farliga är att bli nedkyld), att få brännskador i händerna av tampar, att halka på hala klippor och bryggor, samt att få bommen i huvudet. Tänk igenom de här olycksriskerna och ha en plan för att ta hand om dem. Den som är seglingsledare ansvarar för att seglingarna genomförs på ett säkert sätt, nedan kommer några tips. • Sjöscoutkåren bör ha en person som fungerar som besiktningsman eller båtansvarig och som kan kontrollera och godkänna alla båtar när de ska sjösättas. • Se till att det finns en skeppare i varje båt som ansvarar för båten och besättningen. Det gäller förstås inte enmansjollar som optimistjollen, där den ansvarige ledaren/instruktören kan finnas i en följebåt eller på land. • Ha koll på väderleken, i första hand vindstyrkan, så att det inte blir farlig segling med överhängande risk för att båtarna kapsejsar osv. • Bestäm seglingsområde så att båtarna inte seglar för långt bort, eller ut i trafikerade farleder.

FOKUS

• Kölbåtar ska ha mobiltelefon och/eller VHFtelefon ombord. Vid hajk är det viktigt att lämna färdrutten till en utsedd person i land. Blir det ändrade seglingsplaner måste personen underrättas.

• Stötta och hjälp dem som kanske är lite seglingsrädda. Var beredd att byta ut delar av besättningen om det skulle uppstå problem. • Lämna inte en övergiven, kapsejsad jolle driavnde till sjöss. Det kan föranleda onödiga sjöräddningsinsatser från personer i närheten. • Och det viktigaste – ha en ”helikoptersyn” över hela seglingsområdet så att du kan ingripa om det händer något, ge råd till dem som inte seglar så bra, kalla hem jollar som seglat för långt bort eller som busar och ta hand om besättning och jolle om någon kapsejsar (farligt läge, nedkylning osv.).

På www.sjoscout.nu kan du hitta olika sjöscoutkårers säkerhetsbestämmelser. Samarbeta gärna med den lokala sjöräddningsorganisationen eller bjud in dem till ett möte. Läs mer om säkerhet till sjöss: www.sjosakert.nu Nämnden för Båtlivsutbildning: www.nfba.se

Läs!

Gastens hemliga handbok av Jonas Enblad och Börje Wallin. Bilda Förlag 2003.

Har alla flytväs t

Kan all a sim m a?

Psst!

• Bemanna en följebåt vid jollesegling med dig själv eller en behörig assistent/utmanarscout. De som sitter i följebåten ska ha kunskap om vad de ska göra om någon kapsejsar eller om det händer något annat allvarligt.

229

230

Organisation & historia

Organisation och historia

232

Organisation & historia

Organisation Vi leder som vi lär i Scouterna. Det är självklart att visa varandra hänsyn och respekt, därför är det också självklart att få vara med och påverka oavsett om det gäller programmet på nästa scoutmöte eller inköp av nya båtar till scoutkåren. Alla engagerade är medlemmar i en scoutkår, som fungerar som en lokal förening.

Ofta är scoutkåren indelad i patruller och/eller avdelningar, där det mesta av den praktiska scoutverksamheten sker. Precis som i andra föreningar är det vanligt att man väljer en styrelse på ett årsmöte som alla medlemmar bjuds in till. Hur det ser ut skiljer naturligt sig åt i olika scoutkårer, men det är vanligt att en kårstyrelse består av runt fem personer och att minst en person är under 20 år, för att ta tillvara att vi verkligen är en ungdomsrörelse. Scoutkåren ingår i sin tur i ett scoutförbund, där alla utom Svenska Scoutförbundet (SSF) är knutna till en moderorganisation. De olika scoutförbunden kan du läsa mer om på sidan 236. Scoutförbunden är medlemmar i Svenska Scoutrådet, som är en så kallad paraplyorganisation för all scoutverksamhet i Sverige. Genom Svenska Scoutrådet är alla scouter i sin tur medlem-

mar i en av de två världsorganisationerna WOSM (World Organization of the Scout Movement) och WAGGGS (World Association of Girl Guides and Girl Scouts). WOSM grundades 1920 som världsorganisation för pojkscouterna, men numera kan även flickor vara medlemmar. WAGGGS bildades 1926 som världsorganisation för flickscouterna. I Sverige, där pojkar och flickor bedriver scouting tillsammans, är flickorna anslutna till WAGGGS och pojkarna till WOSM.

233

234

Organisation & historia

Demokrati och organisation Alla medlemmar i scoutrörelsen har både rätt och möjlighet att påverka organisationen. Det spelar ingen roll om du är ung eller gammal, ny eller medlem sedan många år, bor i Oxelösund, Stockholm eller Delsbo. Så länge du betalar medlemsavgift har du rätt att vara med och bestämma. Det innebär inte att du alltid och i alla sammanhang kan säga vad du tycker eller vara med och rösta om en fråga. I scoutrörelsen använder vi oss ofta

, Scoutkåredan re och scout är, som nämntsmovman an-

Som scoutle ok ratiska sa närmaste dem med eg na stadscoutkåren ditt ni är en före ng år tk ou sc je ar en annan loka l hang. V vara en del av å ks en oc n ka en gar, m som ledare ofta mans gör man a m nn sa ill ku T n . da ng se ni före n för att te he m sa rk ve n/ le grov sk iss över mheten i patr ul nomföra verksa betet med medge h oc a er an pl I ar ed scouterna. ll exavdeln ingen m öd att få från ti st t ke yc m ns fin g in . kl et lemsutvec h Scoutråd scoutförbund oc empel dist rikt,

Regional sammanslutni ng

Ofta bi ldar scoutk årer inom ett viss t geog rafiskt område i samma sc outförbund ett gem ensamt distrikt eller en regio n. De kan sk ilja sig mycket åt vad gä ller til l exempel geog rafisk storlek oc h med lemsanta l. Där jobbar m an til lsammans med aktiv iteter, läger och ledar utbi ldningar. I några av scoutförbunden är det ocks å distriktet som sänd er delegater til l förbundets årsm öte. Större distrikt har ofta ett kansli med en eller flera anstä llda.

av representativ demokrati. Det innebär att medlemmarna väljer representanter, eller delegater, som företrädare till olika typer av möten, till exempel årsmöten på regional eller nationell nivå som ofta kallas för en stämma. Hur många delegater scoutkåren får välja beror oftast på antalet medlemmar. Vad bestäms var i scoutrörelsen? Så här hänger det ihop – från dig till världen.

Förbundet

Sveriges scouter organiseras i olika förb und, flera av dem är nästan lika gam la som scoutrör elsen. Scoutförbunden i Sverige är Frälsningsarmén s Scoutförbund, KFUK-K FUMs scoutförbund, Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, SMU Scout och Svenska Scoutförbundet. Antalet med lemmar varierar mellan förbunden, från dryg t tusen med lemmar upp till nästan 55 000. Det gör förstås att demokratin ser olika ut. Men alla förbund har ett årsmöte där delegater väljer en styrelse och tar besl ut om verksamheten under kommande år. Det kan handla om med lemsavgift, olika arrangemang och samarbete med andra förbund. Förbunden skickar delegater till Svenska Scoutrådets årsmöte dit man också lägger fram olika mot ioner, det vill säga förslag. Alla förbund har kanslier i Stockholm med persona l som stöttar verksamheten. Alla förbund utom Sven ska Scoutförbundet har kopplingar till en mod erorgan isation. Tillhörigheten avgör vilken scou tprofil scoutförbundet har. Moderorgan isationen har i sin tur en egen styrelse och ett årsmöte, vars beslut kan påverka scoutförbundet.

Scouternas världs

organisationer

A lla scouter i vä rlden är anslut na ti ll någon av två världsorgani de sationerna. Båd a ha som vart tredje år vä ljs av en vä r en komm itté rldskonferens dä al la med lemslän der deltar. WA r GGGS (World sociat ion of G Asirl Guides and Girl Scouts) ha m iljoner med le r 10 mm (World Organ iz ar, nästan bara fl ickor. WOSM at ion of the Sc out Movement) 28 m iljoner med har lemmar av båda pojkar. I världs könen, mestade organisationern ls a be rörelsen ska ut veck las globalt. slutas hur scoutWOSM anordn världsscoutjam boree vart fjärde ar år. WAGGGS pr fi lerar sig på at t stötta unga kv oinnors ut veck lin g.

International Commissioners (IC )

Svenska Scoutrådet

Genom Scout rådet jobbar Scouterna tillsammans med utveckling av verksamheten och stöd till den lokala verksamheten för att göra fler unga redo för livet. När vi tillsammans till exempel utvecklar s program och utbildningar gör vi det i Scout rådet aintern n årlige också regi. Scout rådet arrangerar tionella ävent yr genom till exempel Explorer Belt och Upptäcksf ärd Norden, dessutom samordnas Sveriges medverkan i världsscoutjamboreer och liknande. Vill ni ha kontakt med en scoutkår i ett . annat land finns kontakten nära genom Scout rådet konoch n På www.scout.se hittar du informatio taktuppgifter.

NR4.2009 NR4. 2009

SCOUTMAGASINE

SCOUTmag

SÅ PACKAR DU

FJÄDERLÄTT

MASKROSBARNENS KÄMPE UPPGRADERAD SCOUTING

2009

nr1

dafrika scout i Sy t att vara ngen Så är de äffar Ku tr n te Scou ! ökunskap sn fa af Sk

ns Isbjörne coola liv

ögonblick av

LÄNGTAN

International Comm ission ers kan lik nas vid Scouternas utrikesm ini strar. De företräder Scoutsverige internation ellt. IC är ideella och väljs av Scoutrådets årsmö te.

Scouternas tidning ar

Tidningarna är ett öppet foru m där med lem kan komma ti ll mar ta ls och föra de batt. Redaktione för Scouten och rna Scoutmagasinet är rådets kansli. Sc outrådets st yrel en del av Scoutse beslutar om ningarnas ekon tidom bestämmer inne i och policy. Chefredaktörern hå llet. a

235

236

Organisation & historia

Frälsningsarméns scoutförbund Frälsningsarméns scoutförbund (FA-scout) är en del av Frälsningsarmén. Barn och unga får möjligheten att lära känna kristen tro och kristet liv. Scouterna vill öppna en väg till personlig tro genom att presentera Bibelns budskap, ge kristen vägledning och erbjuda en aktiv gemenskap i Frälsningsarmén.

Vad händer mer i Frälsningsarmén?

Frälsningsarmén verkar i och för en miljö frifrån droger. Scouterna ges kunskaper om de risker människor utsätts för vid bruk av droger och medlemmarna motiveras till sunda livsvanor. Organisatoriskt ingår Frälsningsarméns scoutverksamhet i Svenska Scoutförbundet sedan i januari 2010.

Frälsningsarmén är en internationell rörelse, ett evangeliskt trossamfund inom den universella kristna kyrkan. Frälsningsarméns uppdrag är att förkunna evangelium om Jesus Kristus och utan åtskillnad möta mänskliga behov i hans namn. Frälsningsarmén kännetecknas av ett starkt socialt engagemang och arbete för dem som har det svårt i samhället, oavsett om det är hemlösa barn i Brasilien, handikappade i Indien eller missbrukare i Sverige. Frälsningsarmén i Sverige har en stor bredd i sin verksamhet och den riktar sig till människor i alla åldrar. Förutom scoutverksamhet erbjuds bland annat sång, musik, dans, sport och Bibelgrupper för barn och unga. Ett annat viktigt område är den sociala verksamheten som till exempel skol- och behandlingshem, stödboende för ungdomar, arbete bland flyktingar och behandlingshem för missbrukare. Frälsningsarmén arbetar i över 110 länder och har omkring 2 miljoner medlemmar världen över. I många av dessa länder bedrivs scouting.

KFUK-KFUMs scoutförbund Scoutverksamhet i KFUK-KFUMs scoutförbund ser till hela människan, där kroppslig, själslig och andlig utveckling står i fokus. • Body, Mind, Spirit. En treenighet som symboliseras av den röda triangel som är rörelsens symbol.

• Det andliga står för människans behov av att hantera existentiella frågor. KFUK-KFUM ska genom sin verksamhet tillhandahålla miljöer och utforma aktiviteter, där individen inbjuds till och känner sig trygg att utforska existentiella frågor som tro, moral och etik.

• Det kroppsliga står för människans behov av en sund kropp. Med en hälsosam livsstil, fri från droger, ökar förutsättningarna för ett gott liv.

Att i handling visa på förlåtelse och människokärlek är grunden i KFUK-KFUM. Förlåtelsen, att alltid bjuda på en chans till, och kärleksbudskapet, att älska sin nästa som sig själv, genomsyrar verksamheten. Organisatoriskt ingår bland annat Sveriges Muslimska Scouter och Evangeliska Fosterlandsstiftelsens scouter i KFUK-KFUMs scoutförbund.

• Det själsliga symboliserar människans behov av att bredda och utöka sina kunskaper och färdigheter samt att stärka självförtroendet och viljan att använda sina förmågor till att nå sina mål.

Vad händer mer i KFUK-KFUM?

KFUK-KFUM, YWCA och YMCA på engelska, har verksamhet i 130 länder. Verksamheten syftar till att skapa mening för stunden och för framtiden. I Sverige innebär det bland annat sportverksamhet, fritidsgårdar, aktivitetshus, ungdomshus och lägergårdar. KFUK-KFUM i Sverige bedriver utvecklingssamarbete med flera systerorganisationer i Östeuropa, Mellanöstern, Afrika och Centralamerika. Som lokalförening i Sverige kan man utnyttja detta enorma nätverk av unga människor världen över. Scoutverksamhet inom KFUK-KFUM finns i många länder, mest framträdande i Norge.

237

238

Organisation & historia

Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Nykterhetsrörelsens Scoutförbund (NSF) är en del av IOGT-NTO-rörelsen i Sverige, som i sin tur är en del av den världsomspännande organisationen IOGT International. All verksamhet bedrivs på alkoholoch drogfri grund och alla NSF-scouter avlägger ett nykterhetslöfte från det år de fyller 12 år. Nykterhetslöftet lyder ”Jag lovar att leva helnyktert så länge jag är medlem i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund”. Löftet är en viktig del av NSF och IOGT-NTOrörelsen i stort. Det är ett ställningstagande inför sig själv och inför samhället. I verksamheten skapar det en trygghet för alla dem som lever med alkoholoch drogproblem i sin vardag. Det ger en fristad

Vad händer mer i IOGT-NTO-rörelsen?

från konfrontationer som för dem kan vara extra svårt att hantera. Ledare i förbundet uppträder aldrig berusade eller drogpåverkade, oavsett när eller var scouterna träffar dem. Det ger barn med tuffa hemförhållanden möjlighet att återfå tilliten till vuxna. NSF jobbar aktivt med kampanjer och programmaterial, som alla scouter kan ta del av och jobba med. Till exempel den årligen återkommande kampanjen Alla barn har rätt till en Vit Jul och programmaterialet Drogfriryggsäcken som finns att beställa via Scoutköp, www.nsf.scout.se/scoutkop. NSF har också startat det internationella nätverket Sober Network för scouter som är nykterister.

Inom IOGT-NTO-rörelsen finns förutom NSF ytterligare tre förbund: Junis, UNF och IOGT-NTO. Junis vänder sig till barn upp till 12 år och UNF till unga mellan 13 och 25 år. Aktiviteterna varierar, några exempel är teater, film och idrott. UNF agerar politiskt för att bilda opinion mot alkohol och droger i Sverige. IOGT-NTO vänder sig till vuxna och jobbar aktivt med alkoholoch narkotikapolitik, förebyggande arbete och socialt arbete. IOGT-NTO-rörelsen bedriver internationell verksamhet genom Internationella Institutet, som är en hjälporganisation med aktivitet i främst östra Afrika och Asien. Den världsomspännande organisationen IOGT International har medlemsorganisationer i ett 60-tal länder över hela världen, med stor tonvikt på Europa och Afrika. Sverige är tillsammans med Norge de dominerande länderna internationellt sett.

SMU Scout SMU Scout är en riksorganisation där alla SMUscouter och baptistscouter hör hemma. SMU Scout har en kristen grund där målsättningen är att berätta om Jesus för unga människor. Målet är att skapa trygga plattformar där barn och unga kan utvecklas med religiösa, etiska och kulturella perspektiv. Inom scoutvärlden i Sverige vill SMU Scout förmedla budskapet att Jesus Kristus är Herre, och

förmedla vår stolthet över vår identitet som ett kristet scoutförbund. SMU Scout ingår i equmenia, som är den gemensamma organisationen för riksförbunden Metodistkyrkans Ungdomsförbund (MKU), Svenska Baptisternas Ungdomsförbund (SBUF) och Svenska Missionskyrkans Ungdom (SMU).

Vad händer mer i equmenia?

Inom equmenia sker arbetet med barn och ungdomar med en stor mångfald på en rad olika sätt, främst inom musik, idrott, internationellt. equmenia har samarbetspartner i 11 olika länder världen över. I många av dessa bedrivs också scoutverksamhet och equmenia stödjer särskilt scouting i Ecuador, Republiken Kongo och Demokratiska republiken Kongo.

239

240

Organisation & historia

Svenska Scoutförbundet Svenska Scoutförbundet vill ge barn och unga en meningsfull och rolig fritid som stödjer personlig utveckling. Verksamheten erbjuder upplevelser som utmanar barn och unga att pröva nya saker och tänja sina gränser. Svenska Scoutförbundet brinner för demokrati och för ungdomars möjlighet att ta plats och påverka samhället. Verksamheten är religiöst och partipolitiskt obunden och till skillnad mot öv-

riga scoutförbund tillhör inte Svenska Scoutförbundet någon moderorganisation. Obundenheten hos förbundet hindrar inte lokala kårer eller distrikt att anta egna ideologiska, till exempel religiösa, profileringar så länge de inte strider mot scoutlag eller scoutlöfte. Svenska Scoutförbundet delar de värderingar som uttrycks i scoutlag och scoutlöfte med resten av världens scouter.

Aha! Svenska Scoutrådet www.scout.se Frälsningsarméns scoutförbund www.fralsningsarmen.se KFUK-KFUMs scoutförbund www.km.scout.se Nykterhetsrörelsens Scoutförbund www.nsf.scout.se SMU Scout www.equmenia.se Svenska Scoutförbundet www.ssf.scout.se

Aha! Vad brinner du för? Alla scoutförbund tar fram temamaterial och stöd för frågor som är speciellt viktiga i det förbundet. Köp via www.scout.se/shop eller få tips via förbundens hemsidor och www.scout.se.

241

242

Organisation & historia

Aha!

Roverway är ett europeiskt läger för deltagare mellan 16 och 22 år, som WAGGGS och WOSM genomför tillsammans ungefär vart tredje år. Eurolife är ett WAGGGS-läger för både killar och tjejer mellan 14 och 18 år, som bygger på att man har läger med tema på WAGGGS olika arbetsområden. Det sker på olika platser runt om i Europa samtidigt, sedan har man kommunikation mellan de olika lägerplatserna under lägrets gång.

Linda Fröström: Att jobba internationellt Jag älskar att jobba internationellt. Ända sedan jag gick i gymnasiet har min dröm varit att få jobba med mänskliga rättigheter på ett internationellt plan, men det var först när jag började på universitetet som jag insåg att jag kunde göra det genom Scouterna. Genom mitt förbund fick jag möjlighet att gå en internationell utbildning som hette Going Global Going International inom Scouterna i Europa, en kurs som återkommer med liknande koncept ungefär en gång om året. Där fick jag lära mig hur WAGGGS och WOSM jobbar. Jag blev så inspirerad att jag ansökte och fick praktik vid Europakontoret för WAGGGS. Innan jag började engagera mig i det internationella arbetet inom mitt förbund, hade jag aldrig riktigt förstått vad det innebär att vara en av 10 miljoner medlemmar i WAGGGS, som är världens största ideella organisation för flickor och unga kvinnor. Men snart fick jag upp ögonen för hur WAGGGS jobbar med påverkansarbete. Det kan vara allt ifrån insatser i den lokala lilla afrikanska byn till att delta på möten inom FN och framföra flickors och unga kvinnors åsikter i olika frågor. Under en hel sommar fick jag jobba med scoutfrågor på heltid i Bryssel på WAGGGS Europas regionkontor. Jag fick jobba med Roverway som det året var i Italien, och jag jobbade med ett Internetbaserat spel om medborgarskap. Och så fick jag lära mig att det fanns massor av andra saker att engagera sig i. Man kan till exempel ansöka om att få vara med i någon av de europeiska arbetsgrupperna som finns inom WAGGGS och WOSM. Själv ansökte jag om att få vara med i WAGGGS Advocacy Group eftersom jag ville lobba för mänskliga rättigheter på olika sätt. Genom mitt arbete i gruppen har jag deltagit i europeiska konferenser vars syfte har varit att jobba för en klokare konsumtion av alkohol i Europa, jag har varit på ett EU-möte om barns rättigheter och jag har varit en del av ett planeringsteam för att ordna ett europeiskt läger, Eurolife, som har som fokus att lära unga människor mer om påverkansarbete och hur man kan göra sin röst hörd i samhället. 2007 deltog jag i min första Europakonferens (som sker vart tredje år), där jag bland annat pratade om Drogfriryggsäcken som NSF har producerat och översatt till engelska. Efter konferensen och efter att jag hade jobbat som volontär ytterligare en sommar, på Our Cabaña, WAGGGS världsscoutcenter i Mexiko, fick jag frågan om jag ville bli International Commissioner (motsvarande utrikesminister) i Svenska Scoutrådets styrelse. Det var lite av en dröm som uppfylldes. Här blev jag tillfrågad om jag ville representera Sveriges utrikespolitik för våra medlemmar mot resten av världen. Vilken ära! Och vilken kul uppgift! Några av de saker jag gjort som IC tillsammans med min ICkollega Daggi, har varit att förbereda delegationerna till WAGGGS och WOSM:s världskonferenser 2008 (de sker också vart tredje år), där vi bland annat hade en lyckad valkampanj för svenska Camilla Lindquist till WAGGGS världsstyrelse. Vi har också anordnat den nordiska scoutkonferensen (även den sker vart tredje år) 2009 i Kristianstad, och håller just nu på att skapa en internationell strategi för att fler ska kunna engagera sig internationellt. Kanske är det just du som precis har läst den här texten som vill vara med och påverka? Kontakta i så fall vår internationella sekreterare: international.secretary@scout.se

243

244

Organisation & historia

Internationella möjligheter Scouterna är en världsrörelse. Att få träffa och utbyta idéer med människor från andra länder – oavsett om det är Norge eller Japan – kan vara en fantastisk möjlighet till utveckling. Det blir tydligt att vi är del av något större och scouterna får möjlighet att sätta sin egen livssituation i förhållande till någon annan och till en annan kultur. Vad scouterna och ni i ledarteamet kan göra beror både på intresse och på ålder. För de yngre kan det vara att skaffa en brev- eller mejlkompis i ett annat land, för de äldre att till exempel jobba som volontär på ett världsscoutcenter någonstans i världen eller att åka på läger utomlands.

Varför ska vi ha kontakt med andra länder?

Därför att det är roligt! Det ger scouterna en internationell dimension i scoutandet. Scouterna är en global fredsrörelse som berör barn och ungdomar i nästan alla världens länder. Att träffa människor från andra länder och att själv åka iväg ger både dig själv och scouterna möjlighet att träffa nya vänner och få nya erfarenheter. Robert Baden-Powell, scoutings grundare, såg världsjamboreerna som ett sätt för unga människor från hela världen att mötas. Den som har vänner världen över ser inte krig och konflikter som lösningar på problem, menade han.

Vad kan vi göra?

Bjuda in utländska scouter till ert kårläger Få en internationell prägel på lägret genom att bjuda in scouter från andra länder. För att få kontakt med scouter utomlands, skicka e-post till postbox@scout.se. Åka på läger utomlands Varje år går ett stort antal läger av stapeln runt om i världen, allt från mindre lokala läger till stora jamboreer. Läs mer om aktuella läger på www.scout.se. Arrangemang Tipsa scouterna om Upptäcksfärd Norden eller Explorer Belt, som båda är svenska arrangemang som genomförs utomlands varje år. Eller tipsa dem om

att åka på Moot, Rover way, en världsjamboree eller något annat av alla de arrangemang som genomförs på olika håll i världen för scouter i olika åldrar. Aktuell information hittar du på www.scout.se Besöka och jobba på ett världsscoutcenter Runt om i världen finns fem världsscoutcenter: Sangam (Indien), Our Chalet (Schweiz), Kandersteg (Schweiz), Pax Lodge (England) och Our Cabaña (Mexiko). Dessutom finns flera mindre scoutcenter. Ni kan antingen åka som grupp och ta del av deras program, eller så kan scouterna enskilt ansöka om att jobba som volontärer under en period. Engagera sig internationellt i Sverige Det finns också möjlighet att engagera sig internationellt i Sverige. Scouterna kan till exempel vara funktionärer på något event eller vara med och arrangera och genomföra något av de återkommande svenska arrangemangen utomlands. Man kan också stå som värd för home hospitality, vilket innebär att man öppnar sitt hem för scouter från ett annat land inför eller efter ett stort läger. För att bli arrangemangsledare (gäller äldre scouter och dig som ledare), kontakta arrangemangsgruppen på ag@scout.se. Engagera sig i internationella frågor Med jämna mellanrum anordnas internationella forum dit alla som är intresserade kan komma och få veta mer om hur de kan engagera sig för scouterna i världen. Kontakta Scouternas International Commissioners via international.secretary@scout.se för mer information.

Hur gör vi?

På www.scout.se hittar du massor av information och även WAGGGS och WOSM:s hemsidor har information (www.wagggs.org och www.scout.org). Dessutom finns oändliga möjligheter för internationellt utbyte genom bland annat equmenia, Frälsningsarmén, IOGT-NTO och KFUK-KFUM. Kontakta ditt eller något av de andra scoutförbunden för mer information, alla kontaktuppgifter finns på www.scout.se.

245

246

Organisation & historia

Scouting i världen Att inte kunna tälta eftersom man kan bli biten av ormar, att vara tvungen att se upp för kidnappare eller att syssla med scouting på skoltid. Det är sådant som scouter runt om i världen får uppleva. Följ med på en snabbresa runt jorden.

Burundi

Om man som svensk scout besöker en scoutkår i Burundi i Östafrika har man inga problem att känna igen sig. Scouterna leker liknande lekar och åker på läger precis som vi. Enligt Svenska Scoutrådets internationella sekreterare Per Eriksson är skillnaden att scouting handlar ännu mer om att ge barn och unga en bra start i livet där. – Senast jag var där skissade man på ett stort projekt där man skulle träna ledare och äldre scouter i engelska, säger han och ger också ett annat exempel: – En grupp flickscouter som jag mötte gjorde halsband som de sålde för att samla in pengar till universitetsavgifter till några i gruppen. Precis som i många andra länder tar scouterna också en aktiv i det lokala samhället. Till exempel jobbar man med att stödja den marginaliserade pygmébefolkningen. Dessutom är konfliktlösande arbete en viktig del av scouting i Burundi och dess grannländer, som länge legat i konflikt med varandra.

Storbritannien

Trots att Storbritannien inte ligger särskilt långt bort finns det en hel del skillnader mellan scouting där och i Sverige. – Allt är mycket mer organiserat där. För att få vara ledare måste man först kontrolleras så att man gått rätt kurs och att alla papper stämmer, säger Wilhelm Tunemyr som har jobbat på lägerplatsen Gilwell Park i London. Själva aktiviteterna är däremot ganska lika, även om det finns skillnader där också. – Det är lite skog, och mer lägergårdar. Och så är det fler aktiviteter som händer i samhället – man kan till exempel få besöka en lokal kyrka eller ett bibliotek för att lära sig hur det fungerar där. Liksom i många andra länder finns en organisation för pojkscouter och en för flickscouter – med olika typer av aktiviteter. – Även om flickscouterna gör en hel del moderna aktiviteter har de också kvar många traditionella saker som pysslande, bakning och matlagning, berättar Wilhelm.

Thailand

I Thailand hålls aktiviteterna under skoltid. – Alla som går i skolan i Thailand måste delta i någon ideell aktivitet en gång i veckan – för de allra flesta blir det scouting eftersom det är så stort. Så en dag i veckan har man på sig scoutdräkten under en skoldag, berättar Helen Krabb som jobbade som volontär i Thailand inför Världsscoutjamboreen 2002–2003. Eftersom scouting alltså är näst intill obligatoriskt, är rörelsen väldigt stor med miljontals medlemmar. Att Scouterna är så dominerande hänger också ihop med att man får ett starkt stöd från regeringen. Själva aktiviteterna påminner mycket om de svenska, men att den thailändska kulturen är lite mer auktoritär än vår, och att man har respekt för de äldre, är väldigt tydligt, menar Helen.

Mexiko

– Om man åker på läger i Mexiko kan man inte sova i tält, eftersom det finns ormar och skorpioner. Därför har man tältsängar eller bor inomhus. Det berättar Linda Fröström som jobbat på Our Cabaña – WAGGGS scoutcenter i Cuernavaca i Mexiko. Hon tycker annars att den största skillnaden mellan Sverige och Mexiko är att det är mer fokus på samhällsinsatser där. – Bland annat samarbetade vi med en organisation som jobbade med barn i fattiga stadsdelar. Barnen fick komma till centret och göra allt från att lära sig borsta tänderna till att dansa, berättar hon. – De har också många lokala samhällsprojekt, vi var till exempel ute och målade om en byggnad. Det är också väldigt tydligt att Scouterna till största delen finns bland medelklassen och den rikare delen av befolkningen. – Det är egentligen bara de som har råd, så de som allra mest behöver det har inte samma förutsättningar att vara med.

Colombia

I Colombia har man inga scoutaktiviteter i skogen eller i scoutstugor, där är det inhägnade områden med vakter vid grinden som gäller. Det fick Tove Norrman uppleva när hon bodde i Colombias huvudstad Bogotá i ett halvår. Hon berättar: – För de rika scouterna fanns ett hot om att de kunde bli kidnappade. Ett sätt för dem som ville komma åt föräldrarnas pengar var nämligen att kidnappa barnen. Och om de skulle ut på hajk i skogen kunde det hända att de kollade igenom området innan de började, så att det inte fanns några gerillasoldater där. Tove Norrman mötte tre olika scoutkårer med olika social tillhörighet. Alla hade sina aktiviteter på lördagar och inledde sina möten med uppställning, flagghissning och nationalsång. De använde sig också av Djungelboken som symboliskt ramverk. – I en av grupperna hade de till och med Baloo-dräkter, berättar Tove. Men i huvudsak såg scoutmötena ut precis som våra och i de grupper som Tove träffade hade man pojkar och flickor tillsammans. – Första gången jag var med på ett scoutmöte i Colombia gjorde de pinnbröd. Det skulle lika gärna kunnat ha varit i Sverige.

247

248

Organisation & historia

Scoutings historia År 1907 samlade Robert Baden-Powell, general i brittiska armén, 20 pojkar på Brownsea Island utanför Englands sydkust till det som skulle bli det allra första scoutlägret och det som brukar ses som scoutrörelsens födelse. Baden-Powell hade arbetat som militär i över 30 år när han efter många år i bland annat Indien, Afghanistan, Väst- och Sydafrika återvände till England. Han var inte ensam om att, i tidens anda, oroa sig för den unga, manliga befolkningens ”andliga och fysiska svaghet”. Han beskriver hur han såg ”tusentals pojkar och unga män som var bleka, smalbröstade, kutryggiga, trista typer som ständigt rökte cigaretter och som ägnade sig åt vadhållning”. Baden-Powell ville skapa en meningsfull fritid åt de här pojkarna, men han ville också göra dem redo för att gå ut i strid. Det var först senare som scouting blev en friluftsrörelse. Med inspiration från sin tid i det militära, började han skissa på en idé till en pojkscoutorganisation. Ett av målen för scouting var just fostran till manlighet. Med hjälp av scouting skulle unga män bli goda medborgare och få chansen att utveckla sina personligheter. Begrepp som plikt, lydnad, lojalitet och laganda var centrala och det fanns en tydlig militär prägel.

På Brownsea Island delade Baden-Powel l up p pojkarna i patr ul ler, med en pojke so m patr ul ledare.

lägret på Det var under som nd la Brownsea Is oducerade tr in l el Baden-Pow n som den franska lilja ting. Han symbol för scou vänt den hade tid igare an särski lt r som symbol fö der sin tid un e dukt iga spejar i Indien.

Lägret på Brownsea Island var ett sätt för BadenPowell att testa sina tankar i verkligheten och 1908 publicerades Scouting for Boys, med undertiteln a handbook for instruction in good citizenship (i svensk översättning 1910), där han samlade sina idéer om scouting. Samtidigt gav han sig också ut på en föreläsningsturné över hela landet. Och plötsligt var det många som ville bli scouter. Tre år efter lägret på Brownsea Island fanns det över 100 000 scouter i England och Skottland. Bara några år senare fanns scouting i alla världsdelar. Vad var det då som gjorde scouting så populärt? Vid den här tiden fanns det inte många organiserade fritidsaktiviteter för unga och det fanns heller inte någon radio eller några biografer. Utomhusaktiviteterna och den informella stilen bidrog säkert till framgången i en tid då skolan var en plats för stränga skollärare och strikt disciplin. Att Robert Baden-Powell genom sin insats i Sydafrika under boerkriget blivit något av en folkhjälte, lockade nog också många. På scoutlägren fick pojkarna lära sig att både vara självständiga och ingå i ett team, de fick lära sig att resa ett tält och att laga mat över öppen eld. Aktiviteter som spårning och att lära sig smyga tyst var spännande för unga pojkar och – skulle det visa sig – unga flickor.

Redan från förs ta sjöss i scouting början ingick aktiv iteter ti ll och i Scouting for Baden-Powel l: ”L ikaså bör en Boys sk river manövrera en scout kunna båt, lägga ti ll fint långsides et fart yg el ler en t br yg ga.” 1909 hade sta scoutläg ren ti ll havs i Engla man de förnd, ombord på skolfart yget Mer cury. 1912 kom en handbok för sjöscouter, sk ri ven av Robert Baden-Powel ls bror Warring to n, Sea Scouting an d seamanship for boys. De första sjösco utkårerna i Sver des 1913, de al ige startalra första i Göt eborg och Vax holm. Det är fr itt fö sjöscoutkårer oc r al la kårer att ka lla sig för h det finns oc kså kårer som anger att de är både land- och sjöscoutkårer.

Flickor i Scouterna

I början av 1900-talet var det långt ifrån självklart att flickor och pojkar kunde ägna sig åt samma saker. Men 1909 hade över 6000 flickor anmält sig till scoutrörelsen – en del genom att bara uppge första bokstaven i förnamnet när de anmälde sig, för att inte avslöja sitt kön. Baden-Powell gav sin syster Agnes i uppdrag att organisera ett scoutförbund för flickorna, Girl Guides Association. Agnes skrev boken Handbook for girl guides or how girls can help to build the empire som var en anpassning av Scouting for boys. För flickorna skulle också “hemmets sysslor och mödravård” finnas på schemat. I Handbook for girl guides kan vi läsa: “Some girls like to do scouting, but scouting for girls is not the same as for boys. The chief difference in the training of the two courses of instruction is that scouting for boys makes MANLINESS but the training for Guides makes for WOMANLINESS, and enables girls the better to help in the battle of life.” Säkert var det många som blev besvikna över att inte få delta på samma villkor som pojkarna – de hade ju anmält sig för att bli Scouts, inte Girl Guides. 1918 kom Baden-Powells egen uppföljare till Handbook for Girl Guides: Girl Guiding. I den skriver han ”Now I shall be told that I am trying to make girls into tomboys. Not a bit of it – quite the opposite: but girls don’t want to be dolls, they have an ambition above that; and also men do not desire to have dolls as their wives – they want comrades.” 1918 efterträdde Robert Baden-Powells hustru, Olave Baden-Powell, Agnes som chef för flickscouterna. Hon kom att få stor betydelse för flickscoutrörelsen, inte bara i Storbritannien, och blev utsedd till World Chief Guide – världsflickscoutchef – 1930.

Scouting i Sverige

Scouting kom till Sverige i en tid då folkrörelser som väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen var stora. Ungdomsorganisationer av olika slag bildades och kvinnorörelsen hade fått fäste. 1908 kunde man läsa om scouting i Göteborgs Handels- och sjöfartstidning i artikeln Gatupojkar som skogsspejare och en del pojkföreningar börjar använda sig av scoutmetoden. Det berättas bland annat om en pojke i Söderhamn som samma år hittade en artikel om scoutrörelsen i en engelsk tidskrift. Tillsammans med några andra pojkar bildade han en patrull och försökte bedriva scoutverksamhet efter bästa förmåga. En liknande historia finns berättad om scoutverksamhet i Arboga vid samma tid och snart hade enstaka patruller bildats på flera platser i landet. Under en båtresa i skärgården 1909 hittade gymnastikläraren och militären Ebbe Lieberath ett kvarglömt exemplar av Scouting for boys och blev intresserad. Han började översätta boken till svenska och startade 1910 en scoutkår, Riddarpojkarna i Göteborg. Det var alltså först 1910 som man kan säga att verksamheten tog en sådan form att vi kan kalla det scoutrörelse.

249

250

Organisation & historia

1910 startade en rad KFUM-föreningar runt om i landet så kallade Frivilligkårer och 1911 bildades formellt KFUMs scoutförbund. När Sveriges Scoutförbund (SS) bildades 1912 blev Ebbe Lieberath den förste scoutchefen. Under det tidiga 1900-talet startade också både Frälsningsarmén (1916) och Missionskyrkan (1931) scoutverksamhet, där det kristna inslaget var i fokus. Inom nykterhetsrörelsen startade NTO scoutverksamhet 1927 och IOGT startade 1928. Den helnyktra linjen var inskriven i stadgarna och det intressanta är att båda förbunden hade könsblandad verksamhet, vilket på den tiden var otänkbart på många områden. När förbunden blev medlemmar i Svenska Scoutunionen under 1930-talet blev man tvungna att dela på pojkar och flickor.

ytterligare några flickscoutföreningar på olika håll i landet. Men inte förrän 1911 fick flickscoutrörelsen ordentlig fart. Det var tre flickor på Wallinska skolan i Stockholm, en skola för välbeställda och privilegierade flickor, som tog initiativet. De hade försökt få bli medlemmar i en pojkscoutkår och när de inte fick tillträde övertalade de sina lärarinnor att starta en scoutförening. 1913 startades Sveriges Flickors Scoutförbund (SFS) med Emmy Grén-Broberg som flickscoutchef. Programmet innehöll husmoderlighet, sjukvård, vildmarkskunskap, samhällstjänst och filantropi. Men trots programmets spretiga innehåll var flickscoutrörelsen en plats där man uppmanade unga flickor att utbilda sig och vara självständiga och där de fick öva både ledarskap och skapa nätverk. KFUK:s verksamhet kom igång 1914 och ett scoutförbund inom KFUK startades 1921 av eldsjälen Lydia Lidholm, som också blev KFUK:s första flickscoutchef. Två år senare bildades Sveriges Flickscoutråd, en samarbetsorganisation mellan de två förbunden. Frälsningsarmén startade flickscoutverksamhet 1922 och Missionskyrkans flickscouter (”Våra flickor”) startade 1936. Inom nykterhetsrörelsen hade man som sagt pojkar och flickor tillsammans ända fram till medlemskapet i Svenska Scoutunionen på 30-talet. Ända fram till sammanslagningen av flick- och pojkscouter – något som skedde främst under 60och 70-talet och vid olika tidpunkt i de olika förbunden – var den svenska flickscoutrörelsen både stark och självständig. Man hade sina egna flick scoutchefer, egna läger och kursgårdar, traditioner och sin egen litteratur.

Flickscouterna i Sverige

Pojkar och flickor tillsammans

n 9 februari 1912: Göteborgsposten de ”Hvad är göra sig den frågan: re sa lä ra vå af a är st De fle las därom, tro att det ta rt hö m so , ga ån M boyscouts?” arare och ktiga fosterlandsförsv du da bil ut t at od det en m att den fysiska utbil ta ve få t gs Hö e. ar ingenting vid men dock rligen betydelsefullt, se vis t et är id rv hä n ninge et av den ridderlighend ra fö in r fö t en om m underordnat lfva verket boyscoutrörelsen i sjä m so ce an iss na re tens l karaktärsstarka med til en om gd un da bil ut innebär. Att niskors välets och sina medmän nd la er st fo ed m . e ar borg där Baden-Powells idé se – et ål m ta gs hö t färd, som de

Även i Sverige startade scoutrörelsen som en rörelse bara för pojkar. När också flickor visade intresse för scouting fanns en bred enighet om att programmet måste anpassas för att passa flickorna. De första kända försöken med flickscouting gjordes i Falkenberg redan 1910 och samma år startade

Sveriges Scoutförbund (för pojkar) och Sveriges Flickors Scoutförbund bildade 1960 Svenska Scoutförbundet (SSF). Samma år gick KFUK och KFUM scout samman till ett förbund och redan 1957 hade SMU Scout slagit ihop sina flick- och pojkverksamheter.

Scouting var ti ll en början tä samhet för p ojkar i åldrarn nkt som en verka 10 –18 år o var också så ch det det såg ut i d e fö lerna i Sverig e. Dagens åld rsta scoutpat ru lersg rupper fö inte, utan ta rekom nken var att de äldre sco sku lle ta han uterna d om de yng re. Eftersom yn g re pojkar gä med startad rna v il le va es i Englan ra d så smån in n iorkårer, d gom juär pojkarna kal la Eftersom Bad en-Powel l v il des varg ungar. le ramverk ti ll verksamheten ha ett passande , frågade han fattaren Rud yard K ipling om lov att an förDjungelboke vända n. I Varg unge boken, som år 1916, anvä kom ut nde B -P ber ätte boken och fö rsåg dem med lserna i Djungelpassade scou en sensmora l som ter. I Sverige intr oducerade m förlaga, beg an, efter enge reppet varg u lsk ngar för de pojkarna i Sv yngsta eriges Scoutf örbund 1920. av 20 -talet to I slutet g började kal la även fl ickscouterna efte r och de yngsta för Blåv ingar. N kommer från amnet en novell av Aug ust Strin Blåv inge fin dberg, ner g u ld Djungelboke pudran. vänds fortfara n som tema och ramverk nde i v issa lä annder.

1961 gick Frälsningsarméns flickscoutförbund och pojkförbund samman och bildade Frälsningsarméns scoutförbund, men inte förrän 1971 började verksamheten bedrivas med blandade grupper. Samgåendet mellan flick- och pojkscoutförbunden inom IOGT och NTO ägde rum 1959-60. 1970 slogs NTO:s Scoutförbund och IOGT:s Scoutförbund samman och bildade Nykterhetsrörelsens Scoutförbund (NSF). Sammanslagningen var helt i tidens anda. 1946 påbörjade man en utredning om sär- och samundervisning i Sverige. Nu skulle flickor och pojkar få delta på lika villkor, könsseparerade skolor och scoutkårer tillhörde det förflutna.

Till en början använde man i SSF könskvotering med minst 30 procent av det underrepresenterade könet i varje styrelse men det togs bort efter en tid. Majoriteten av kårerna slog ihop sina verksamheter så att pojkar och flickor deltog gemensamt. Det fanns förstås kårer som fortsatte med könsdelad scouting och det finns det än i dag.

Scouting i modern tid

Scouting har funnits i Sverige och världen i över hundra år och har naturligtvis präglats av sin tid. Samhällsinsatser har sedan starten varit en viktig del av scouting, så även i Sverige. Men de samhällsinsatser som gjorts genom åren har förstås också präglats av tidsandan. Under mellankrigstiden gjorde man till exempel klädinsamlingar för Norrlands barn och efter andra världskriget gjorde flickscouterna stora insatser till förmån för östtyska flyktingbarn. I takt med en allmän utveckling mot välstånd hamnade andra grupper i fokus för Scouternas hjälpinsatser. Under 50- och 60-talet genomfördes betydande aktioner till förmån för hörsel- och synskadade och man startade bland annat förskolor för hörselskadade och döva barn. Under 70-talet startades en rad u-landsinsatser. Under de första femtio åren hade scoutrörelsen fullt upp med att finna formerna och hade kanske inte så mycket intresse eller ork för förändringar. Men efter att man i England totalt reviderade sitt scoutprogram i mitten av 60-talet följde flera länder efter, bland annat Sverige. 1969 antogs en ny, helt reviderad scoutlag i Sverige. Scouting i Sverige på 2000-talet bygger på samma värderingar och

251

252

Organisation & historia

samma scoutmetod som när scouting startade i början av 1900-talet. Men precis som scouting förändrats organisatoriskt genom åren förändras vi som rörelse fortfarande, för att möta de utmaningar och samhällsförändringar vi ställs inför. 1990-talet och början av 2000-talet var en händelserik tid för Scoutsverige. I slutet av 1990-talet började de fem scoutförbunden diskutera hur man bäst skulle kunna samarbeta och 1999 antogs den första gemensamma strategin. När de fem scoutförbunden gemensamt anordnade World Scout Rover Moot 1996, i Ransberg i Värmland, var det ett av de första stora internationella projekten i modern tid där förbunden samarbetade. Här möttes scouter och lärde känna varandra och man kan ana att här såddes idéer till fortsatta samarbeten. År 2000 började Svenska Scoutrådet ge ut den gemensamma tidningen REDO för scouting, som så småningom ersattes av Scoutmagasinet och Scouten. 2001 träffades de fem förbundsordförandena, helt informellt, för att diskutera. Tanken var att fokusera på vad man kunde göra gemensamt i förbunden. Samma år anordnades Sveriges första nationella jamboree, Scout 2001, för alla scoutförbund, på Rinkabyfältet i Kristianstad. Ett nationellt läger innebar fler möjligheter till möten över förbunds-

gränserna, möten som bidrog till att stärka känslan av gemenskap och behovet av samarbete. Det gemensamma arbetet genom Svenska Scoutrådet stärktes ytterligare 2003, då Scoutrådet anställde en generalsekreterare. Här började vägen mot en gemensam färdplan ta fart på riktigt och 2004 beslutades att de fem scoutförbunden tillsammans skulle ta fram en strategi för scoutrörelsen i Sverige. På Scoutrådets årsmöte 2006 skrev samtliga förbund på Färdplan för framtiden, efter att först ha klubbat beslutet på sina respektive årsmöten. Färdplan för framtiden är ett visionsdokument som målar upp bilden av de mål scoutrörelsen i Sverige ska ha uppnått till år 2015. Här beskrivs scoutrörelsens vision inför framtiden på ett antal punkter som program, utbildning och medlemsutveckling. Programmet, däribland den bok du nu håller i handen, är också en del av det gemensamma arbetet. 2006 fattades också beslut om en ny och gemensam scoutdräkt för alla scoutförbunden. 2007 anordnade Scoutrådet Jiingijamborii, det andra stora nationella lägret under 2000-talet, också det en viktig mötesplats för alla scouter i Sverige, oavsett förbundstillhörighet. 2011 hålls den 22:a världsscoutjamboreen på Rinkabyfältet utanför Kristianstad. Då förväntas runt 30 000 scouter från alla världens hörn mötas i Sverige.

s första 2003 ändra scoutlagen punkten i cout visar från ”En s ör Gud vördnad f rd” till och hans o söker sin ”En scout spekterar tro och re andras”.

Färdplan f ör framtiden – Scou ting i Sver ige 2015 oc h vägen dit hittar du s om pdf på www.scout .se.

ville att , l l e w o P n e tisk Robert Bad ha en prak e l l u k s a . pojkarn för lägerliv d a s s a p n a g klädsel a dräkt så m m a s e d a Om alla h örhållanf m e h a k il rman inte v rån. De fö if m o k a n den pojkar de själva d y s a n r e t ou sta flicksc byxor var , r a l o j k h oc r sina blusar attribut va a ig t ik V . t otänkbar sstav, pip g in r d n a v kar scouthatt, r både poj ö f , p r ä k s snodd och r. och flicko

muslimska a t s r ö f n e D i Sverige n e r å k t u o sc Stockholm startade i 1997.

I början av 2000 talet startade nätverke t Gayscou terna, me d målet att jobba fö r tolerans och öppe nhet inom Sco uterna.

253

254

Organisation & historia

Att berätta sin historia på ett nytt sätt Scouterna i Sverige kommer inte att nå sitt mål att bli en rörelse präglad av jämställdhet och mångfald om man inte fortsätter att arbeta med sin egen historieskrivning. Det säger Bodil Formark, doktorand i historia vid Mittuniversitetet och Genusforskarskolan i Umeå.

Bodil Formarks avhandling har arbetsnamnet Den välsituerade flickan. Om den svenska flickscoutrörelsens historia 1910–1940 och kommer att publiceras under 2010.

En viktig plats i flickscoutings historia – och i svensk kvinnohistoria – är Wallinska skolan i Stockholm. Den startade 1831 och blev 1874 den första högre flickskolan där unga kvinnor fick möjlighet att ta studentexamen. Bland många pionjärer fick exempelvis Karolina Widerström, Sveriges första kvinnliga läkare, sin utbildning där. Det är knappast en slump att skolan också var platsen för startskottet till flick scouting. Tre elever tjatade på sina tre favoritlärarinnor om att de ville bli scouter. Dessa tre lärarinnor var sedan viktiga drivkrafter bakom grundandet av Sveriges Flickors Scoutförbund år 1913. Bodil Formark har sedan 2003 forskat om svensk flickscoutings historia. Hon har konstaterat att flickscouternas verksamhet länge varit osynlig i scoutrörelsens officiella historieskrivning. – När man skrivit om det man kallar scouthistoria har det egentligen handlat om pojkscouthistoria. Formark nämner scout.se och Scouternas 100-årsbok som två officiella sammanhang där scoutings ursprung nästan bara beskrivs utifrån Baden-Powells läger på Brownsea Island 1907 och utifrån Ebbe Lieberaths och Emil Winqvists startande av svenska pojkscoutkårer. – När flickscouting tas upp har det varit som en särskild fråga. Man pratar om det när man ska diskutera jämställdhet, men det anses oftast inte intressant i sig självt. Det är killarnas historia som är normen. Formark tror att många scouter är trötta på sin egen historia om den gamle militären som ville fostra unga gossar. Att det finns ett glapp mellan det som Scouterna vill vara i dag och sättet man beskriver sin egen historia. – Jag kan förstå att det är svårt för en rörelse att börja berätta sin historia på ett nytt sätt, men jag tror att det är absolut nödvändigt. Historia är också framtiden. Genom att berätta en annan historia, eller flera, kan man påverka hur scoutrörelsen känns för medlemmarna och hur den upplevs av folk utanför scoutrörelsen. – Grejen med scoutrörelsen är att den är otroligt mångfacetterad och komplex. Men om man tittar på den officiella historieskrivningen har det varit en rätt entydig bild som serverats. Vilken historia är det då som inte berättas? Jo, till exempel ser hon en tydlig koppling mellan flickscoutings historia och den svenska kvinnohistorien där kvinnor, under decennierna kring sekelskiftet 1900, kämpade för att både synas och verka i offentligheten. – Flickscoutrörelsen kan ses som en aktör i kvinnors ökade deltagande och närvaro i offentligheten. Formark påpekar också skillnaden mellan flickscouternas start och pojkscouternas som i stor utsträckning var ett initiativ från Ebbe Lieberath och andra vuxna män. – I flickscoutrörelsen var det i stället tre tjejer i 16–17-årsåldern som övertalade sina lärarinnor att de ville vara scouter. Det skedde verkligen på ungdomarnas initiativ! Flickorna trotsade samhällets normer för att de verkligen ville vara flickscouter. Och de fortsatte trots att de fick kritik i pressen och från andra håll. Hon fortsätter: – Denna kunskap och dessa minnen finns inom rörelsen och egentligen borde det inte vara jag som utomstående som berättar om de här sakerna. All kunskap om flickscouting finns, men verkar ha haft lägre status. Det tror jag beror på den maskulina norm som fortfarande finns både i samhället och i scoutrörelsen. Det krävs reflektion och dialog inom scoutrörelsen för att öppna upp för en ny historiesyn. Hon poängterar också att man inte bara behöver se det som ett problem. – Det finns en ocean av spännande personer, läger och händelser att upptäcka i flickscoutrörelsen. För mig har det varit fantastiskt roligt!

255

256 Scout책ret

FOKUS

Scout책ret

258 Scoutåret

Scoutåret Några träffas i scoutlokalen en eller flera gånger i veckan, andra en gång i månaden. En del fokuserar verksamheten till skollov eller ses några gånger per år. En del har en egen lokal, andra delar med andra eller har alla sina scoutmöten utomhus. Oavsett hur ni organiserar er är det lämpligt att planera verksamheten i god tid tillsammans med scouterna.

Under ett år finns det många dagar som kan uppmärksammas i programmet. Gör en temakväll, eller bygg en hel termin på ett tema som får sin höjdpunkt i samband med FN-dagen, internationella kvinnodagen eller något annat som är aktuellt. Här har vi tagit upp de vanligaste scouthögtiderna. Låt dem tjäna som inspiration och uppslag när ni planerar scoutverksamheten. Vi har också passat på att inkludera några andra tips som kan vara bra att tänka på under året.

FOKUS

259

260 Scoutåret

Vintern/våren

Sommaren

Rekrytera! I början av en skoltermin passar det bra med en kampanj för att rekrytera nya medlemmar. På www.scout.se hittar du aktuellt material för inspiration och hjälp. På sidan 206 kan du läsa om två scoutkårer som lyckats med sin rekrytering.

Hösten/vintern

Finansiera? I början av året passar det ofta bra att fundera på hur ni ska finansiera verksamheten. Om ni tänker ansöka om stöd från fonder och stiftelser har många av dem sista ansökningsdag i början av året.

Thinking Day/Founder’s Day Den 22 februari var både Robert och Olave Baden-Powells födelsedag och också deras bröllopsdag, och runt om i världen firas därför Founder’s Day (grundarens dag). Samtidigt firar scouter i hela världen Thinking Day som ett tillfälle att reflektera över scouting och organisationens roll. WAGGGS tar i samband med det varje år fram aktiviteter och ett märke som kan vara roligt att jobba med. Allt samlas på www.wagggs.org. Många passar också på att ta kontakt med scouter i andra länder, till exempel via www.scoutlink.net. Scoutrådet får ofta förfrågningar från utländska scoutgrupper som vill få kontakt med och samarbeta med svenska scouter inför Thinking Day. På www.scout.se hittar du mer information. På hemsidan lägger Scoutrådet också upp ett nytt tänkvärt budskap inför Thinking Day, som också kan användas på Sankt Georgsdagen. Sankt Georgsdagen Den 23 april firas minnet av Sankt Göran, eller Georg, som är mest känd för att ha befriat en kungadotter genom att bland annat döda en drake. Traditionellt var han riddarnas skyddshelgon och blev sedan också Scouternas skyddshelgon, eftersom det symboliska ramverket i Scouterna i början var kopplat till just riddare. Många scoutkårer samlas den här dagen för olika ceremonier med syfte att bland annat stärka gemenskapen och påminna om scoutings värderingar. Försök hitta en egen form för firandet som passar era scouter.

Arrangemang Under sommaren anordnas ofta läger och andra arrangemang. Kanske ordnar ni något gemensamt i scoutkåren eller tillsammans med andra scoutkårer i området. Det finns också en mängd nationella och internationella arrangemang och aktiviteter som kan ge scouterna möjlighet till unika utbyten med andra jämnåriga. Besök www.scout.se för att få information om aktuella möjligheter.

Rekrytera! Inför skolans hösttermin genomförs ofta en nationell rekryteringskampanj. Passa på att rekrytera nya medlemmar med hjälp av kampanjen och nytt material som tas fram. Aktuell information hittar du på www.scout.se. Fredsdagen Den 21 september firar scouter runt om i världen fredsdagen och uppmärksammar att vi är en av världens största fredsrörelser. Den 21 september är också FN:s officiella fredsdag. I samband med fredsdagen kan man till exempel manifestera för fred, mångfald och jämställdhet, samlas med andra scouter på orten eller samla in pengar för att bidra till fredsskapande arbete. Inför fredsdagen skickar Scoutrådet ut ett fredsbudskap som du hittar på www.scout.se. JOTA-JOTI Tredje helgen i oktober varje år arrangeras Jamboree on the Air och Jamboree on the Internet (JOTA-JOTI). Det är ett virtuellt möte med scouter från hela världen som går av stapeln i luften och på Internet, via kortvågsradio och datorer. Ofta anordnas hajker under helgen där man allt efter dygnets gång får kontakt med scouter från olika delar av världen. Förbered er för sommarens arrangemang I slutet av året är det ofta dags för scouterna att anmäla sig till nästa sommars nationella och internationella arrangemang. Fredsljusets färd Sedan 1986 har fredsljuset varje år tänts i Betlehem för att sedan spridas i världen i slutet av november. Se www.peacelight.scout. se för aktuell information om hur ni kan vara med och sprida ljuset, som till exempel kan användas i ceremonier i jultid.

FOKUS

261

ANNONS

Vad ska vi göra ikväll?

Tips på aktiviteter för ett visst målspår?

Vilka är målspåren för våra scouter? Hur ser andras terminsprogram ut?

På www.aktivitetsbanken.se finns tips på kompletta aktiviteter. Här hittar du inspiration och tips från andra på rolig scouting. Sök med hjälp av målspår, åldersgrupp eller andra kategorier eller ta chansen att tipsa andra ledare om er bästa aktivitet…

www.aktivitetsbanken.se

ANNONS

scOUT Scouternas egen webbshop - r채tt prylar till r채tt pris

www.scout.se/shop

264

Fรถrfattare/Referenser

Fรถrfattare och referenser

266

Författare/Referenser

Författare och referenser Projektgruppen som har ansvarat för utvecklingen av programmet och för bokens helhet har bestått av: Fredrik Svensson, projektledare Åsa Karsberg, redaktör Arne Jamtrot Gustav Öhrn Sara-Linnéa Andersson

Scouting, vad är det?

Författare och medarbetare: Sara-Linnéa Andersson, Karin Nolke, Fredrik Svensson och Viveca Ernmark.

Referenslitteratur:

Utvecklingspsykologi. Björn Nilsson och Philip Hwang. Natur och Kultur 2003

Att vara scoutledare

Författare och medarbetare: Åsa Karsberg, Åsa Gerdes, Viveca Ernmark, Åsa Trotzig, Katarina Bivald, Tove Norrman, Kaspra Burns, Karin Nolke, Atle Svanberg, Patrik Hedljung, Elisabeth Sundin och Maria Gerdes. Intervjun med Carin Grundberg-Sandell och reportaget om Mälarhöjdens scoutkår är gjorda av Malin Haawind. Texten om barn i behov av särskilt stöd är skriven av leg. barnpsykolog Viveca Ernmark och granskad av leg. psykolog Mikael Ledin.

Referenslitteratur:

Barn med koncentrationssvårigheter. Björn Kadesjö. Liber 2008 Ledarskap, en fråga om varför, hur och vad. Patrik Hedljung. Svenska Scoutrådet 2005

Hon & Han. Ett diskussionsunderlag om jämställdhet i scouterna. Scoutförlaget 2003 Tänk (tvärt) om! Tjejer, killar och makt. Anna Norlin. Rabén och Sjögren 2007 Att möta flickors och pojkars olika villkor. En förstudie om könsdelad scouting. Åsa Trotzig. Svenska Scoutrådet 2008 Flickor, pojkar och pedagoger: jämställdhetspedagogik i praktiken. Kajsa Wahlström. Sveriges Utbildningsradios förlag 2003 One of the Boys? Doing gender in scouting. Harriet Bjerrum Nielsen. World Organization of the Scout Movement 2003 Vad tänker unga? En övergripande sammanställning av som skrivs om unga människor i Sverige. (sic!) Ola Isaksson. Svenska Scoutrådet Island of healing: A guide to Adventure Based Counselling. Jim Schoel, Dick Prouty, Paul Radcliffe. Project Adventure 1989 Gruppsykologi: Om grupper, organisationer och ledarskap. Lars Svedberg. Studentlitteratur 2007 Leda med förtroende. Charlotte Alexandersson, Susanne Pettersson. Sisu Idrottsböcker 2001 Vi äro svenska scouter vi. Jens Liljestrand. Bokförlaget Altas 2004 BRYT! Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet. Red. Stefan Nordberg och Joakim Rindå. Forum för levande historia och RFSL Ungdom, andra upplagan 2008 Vi och Dom, en metodbok om mångfald i Scouterna. Kaspra Burns. Svenska Scoutrådet 2005 O/lika, en metodbok mot fördomar och diskriminering. Red. Cecilia Törnqvist. LSU 2008 Enkät bland scoutledare inför programrevision. Rapport framtagen för Svenska Scoutrådet av GfK Sverige AB 2007 Scouting 100 år. Informationsförlaget och Scoutförlaget AB 2007

Fokus: hajk och läger

Praktiska programverktyg

Fokus: sjöscouttips

Mentorskap i praktiken: så här gör du för att lyckas. Ann-Kristin Sandberg. Hjalmarson & Högberg Bokförlag 2008 Vinnande mentorskap: En praktisk handbok. Charlotta Wikström. Ekerlids Förlag 2007

Författare och medarbetare: Ulf Grubbström och Åsa Karsberg. Krönikan är skriven av Marie Reinicke.

Författare och medarbetare: Gustav Öhrn och Karin Nolke.

Mål - det här vill vi uppnå

Författare och medarbetare: Arne Jamtrot, Gustav Öhrn, Sara-Linnéa Andersson, Karin Nolke och Kaspra Burns.

Fokus: programplanering

Författare och medarbetare: Karin Nolke, Gustav Öhrn, Sara-Linnéa Andersson och Fredrik Svensson.

Scoutmetoden – så här arbetar vi

Författare och medarbetare: Sara-Linnéa Andersson, Arne Jamtrot och Nicklas Sundberg. Intervjun med Marie Reinicke, Sven Nilsson och Fredrik Mandelin är gjord av Sara Larsson. Scouter i världen är skriven av Åsa Kahn.

Fokus: reflektion

Författare och medarbetare: Jonas Forsmark, Per Eriksson, Atle Svanberg, Arne Jamtrot och Anja Wändal.

Referenslitteratur:

Playback: a guide to reviewing activities. Roger Greenaway, Duke of Edinburgh’s Award 1993

Författare och medarbetare: Fredrik Svensson, Gustav Öhrn, Sara-Linnéa Andersson.

Referenslitteratur:

Fokus: en samhällsinsats

Författare och medarbetare: Sara-Linnéa Andersson, Karin Nolke.

Referenslitteratur:

Engagera diig! Svenska Scoutrådet 2007

Fler scouter, på fler sätt

Författare och medarbetare: Katarina Bivald, Tove Norrman, Jenny Kindgren, Gustav Öhrn, Karin Nolke, Anna-Karin Hennig, Sven Nilsson och Ola Vinberg.

Fokus: att vara ute

Författare och medarbetare: Britta Brügge, Gillis Nordin, Viveca Ernmark och Göran Thulin.

Referenslitteratur:

Friluftslivets pedagogik. För kunskap, känsla och livskvalitet. Britta Brügge, Matz Glantz, Klas Sandell. Tredje upplagan, Liber 2007

267

268

Författare/Referenser

Organisation och historia

Författare: Åsa Karsberg och Patrik Fornedal. Krönikan är skriven av Linda Fröström. Intervjun med Bodil Formark är gjord av Mattias Abrahamsson. Muntliga källor, scoutings historia: Göran Hägerdal, Inger Thrysin, Georg Sterzel.

Referenslitteratur:

Scouting 100 år. Informationsförlaget och Scoutförlaget AB 2007 Vi äro svenska scouter vi. Jens Liljestrand. Bokförlaget Atlas 2004 Scouting – en ledarbok. Gerd Ek. Svenska Scoutförbundet/Scoutförlaget 1985 Hon och han, ett diskussionsunderlag om jämställdhet i scouterna. Scoutförlaget 2003 Att möta flickors och pojkars olika villkor. En förstudie om könsdelad scouting. Åsa Trotzig. Svenska Scoutrådet 2008 Robert Baden-Powell, mannen som grundade den internationella scoutrörelsen. Julia Courtney. Bokförlaget Libris 1992 Scouting for boys, a handbook for instruction in good citizenship. Robert Baden-Powell. Oxford University Press 2004 (första upplagan 1908) Handbook for Girl Guides, how girls can help to build up the empire. Agnes BadenPowell, Robert Baden-Powell. The Girl Guides Association 1993 (första upplagan 1912) Flickscouternas bortglömda betydelse. En presentation av ett avhandlingsprojekt. Bodil Formark. I Genusmaraton 2007. Mittsveriges genusforskare på frammarsch. Red. Siv Fahlgren, Britt-Marie Thurén. Mittuniversitetet 2007. Rädda och tjäna under 75 år. En berättelse om Frälsningsarméns Scouter 1916–1991. Sven Nilsson, Rolf Olsson, Nils Nilsson. FApress/förlag 1990 Scoutings historia. Margareta Puke. Scoutförlaget 1982 Att vara redo i kristid. Gerd Ek. Föreningen Scoutmuseets vänner. Årsskrift nr 21 2004 I begynnelsen var … En berättelse om när

scoutrörelsen kom till Sverige, del 1. Georg Sterzel. Föreningen Scoutmuseets vänner. Årsskrift nr 24 2007 I begynnelsen var … En berättelse om när scoutrörelsen kom till Sverige, del 2. Georg Sterzel. Föreningen Scoutmuseets vänner. Årsskrift nr 25 2008 I begynnelsen var … En berättelse om när scoutrörelsen kom till Sverige, del 3. Georg Sterzel. Föreningen Scoutmuseets vänner. Årsskrift nr 26 2009 Skördetid och framtidstro. Några glimtar från Sveriges Scoutförbunds historia 1945–1960. Georg Sterzel och Raoul Neveling. Föreningen Scoutmuseets vänner. Årsskrift nr 22 2005 Scouternas u-landsinsatser. Margareta Fromholtz. Föreningen Scoutmuseets vänner. Årsskrift nr 8 1991 www.sjoscout.nu

Fokus: scoutåret

Författare och medarbetare: Per Eriksson, Kristin Frilund och Fredrik Svensson.

269

270

Fรถrfattare/Referenser

271

Baden-Powell, Olave............................................. 249 Baden-Powell, Robert......................................248 ff. Bevismärken........................................................... 187 Dagläger.................................................................. 201 Deltagandemärken................................................ 187 Demokrati............................................................... 234 Dräktordning......................................................... 188 equmenia................................................................. 239 Finansiering.............................................................216 Founder’s Day........................................................ 260 Fredsdagen.............................................................. 261 Fredsljus.................................................................. 261 Friluftsliv................................................................. 152 Friluftssäkerhet...................................................... 226 Frälsningsarméns Scoutförbund......................... 236 Funktionshinder, osynliga..................................... 50 Föräldramöte............................................................ 35 Greenaway, Roger...................................................171 Gruppen (social utveckling).................................. 81 Hajk............................................................................ 64 Historia.................................................................... 248 International Commissioner................................ 235 Intressemärken....................................................... 187 IOGT-NTO............................................................ 238 JOTA-JOTI............................................................ 261 Jämställdhet........................................................42, 45 KFUK KFUMs scoutförbund............................ 237 Kläder......................................................................220 Kollo........................................................................ 201 Kroppen (fysisk utveckling).................................. 81

Känslorna (känslomässig utveckling).................. 81 Learning by doing................................................. 136 Ledarskap................................................... 30, 84, 140 Ledarskapsakademin............................................... 60 Ledarteam................................................................. 33 Ledarutbildning....................................................... 60 Ljusspår....................................................................173 Lokalt och globalt samhällsengagemang.......... 156 Läger.......................................................................... 64 Mentorskap............................................................. 182 Mål för åldersgrupperna......................................... 82 Målspår...................................................................... 82 Mångfald.............................................................38, 41 Märken..................................................................... 186 Märkessystemet...................................................... 186 Neuropsykiatriska funktionshinder..................... 50 NSF.......................................................................... 238 Nykterhetsrörelsens Scoutförbund..................... 238 Organisationen.............................................. 232, 234 Osynliga funktionshinder...................................... 50 Patrullsystemet....................................................... 148 Praktiska programverktyg.....................................176 Programplanering.................................................. 120 Projektmetodik........................................................178 Prova på-möte........................................................204 Reflektion................................................................ 168 Rekrytering.................................................... 136, 202 Robert Baden-Powell.......................................248 ff. Roger Greenaway....................................................171 Rover.......................................................................... 29

Roverscout................................................................ 29 Samhällsengagemang............................. 96, 156, 190 Sankt Georgsdagen............................................... 260 Scout’s Own.............................................................172 Scoutbönen............................... Pärmens insida (sist) Scoutdräkten........................................................... 189 Scouternas Ledarskapsakademi............................ 60 Scoutförbunden..................................................... 236 Scoutförbundet, Svenska...................................... 240 Scoutings historia.................................................. 248 Scoutkåren..................................................... 232, 234 Scoutlag och scoutlöfte........................................ 160 Scoutlag................................................................... 160 Scoutläger.................................................................. 64 Scoutlöfte................................................................ 160 Scoutmetoden på läger........................................... 67 Scoutmetoden till sjöss............................................74 Scoutmetoden, några tankar kring..................... 164 Scoutmetoden, projekt...........................................178 Scoutmetoden......................................................... 132 Scoutrådet, Svenska............................................... 235 Sexstegsmetoden för rekrytering........................ 203 Sjukvårdslådan....................................................... 228 Sjöscouting, framgångsfaktorer.......................... 212 Sjöscouting........................................................72, 212 Sjöscouttips.............................................................. 72 Skolrekrytering....................................................... 203 SMU Scout.............................................................. 239 Spårare....................................................................... 28 Spårarscout............................................................... 28

SSF...........................................................................240 Stödjande och lyssnande ledarskap..................... 140 Svenska Scoutförbundet....................................... 240 Svenska Scoutrådet................................................ 235 Symboler och ceremonier..................................... 144 Symboliskt ramverk............................................... 144 Säkerhet till sjöss................................................... 229 Säkerhet, frilufts-................................................... 226 Tanken (intellektuell utveckling).......................... 81 Temaläger............................................................66, 70 T-G..............................................................................61 Thinking Day......................................................... 260 Treklöver-Gilwell ....................................................61 Tro, scouting och..................................................... 56 Tron och livsfrågorna (andlig utveckling).......... 81 Trygga Möten........................................................... 52 Upptäckare................................................................ 28 Upptäckarscout........................................................ 28 Utbildning................................................................. 60 Utmanare................................................................... 29 Utmanarscout........................................................... 29 WAGGGS............................................................... 235 Valspråk och lösen................... Pärmens insida (sist) WOSM..................................................................... 235 Värdebaserat ledarskap.............................. 32, 33, 60 Åldersindelning........................................................ 26 Äventyrare................................................................. 29 Äventyrarscout......................................................... 29 Övernattning.......................................................... 223

Scoutrörelsens lösen. Förr kallade man en signal eller tecken för att känna igen någon för lösen, det fungerade ungefär som ett lösenord. Att ge lösen är ett sätt att visa att du är scout, och håller med om valspråket.

Scoutrörelsens valspråk. Tanken med valspråket är att kort sammanfatta vad vi står för, ungefär som en slogan. Scouterna vill vara redo att göra rätt sak vid rätt tillfälle, både i kroppen och i tanken.

Scouthälsningen. Kan ges olika symbolisk innebörd. En tolkning är att de tre uppsträckta fingrarna symboliserar tro, hjälpsamhet och att följa scoutlagen, och att ringen som bildas av tumme och lillfinger symboliserar gemenskapen bland scouter världen runt.

1. Var redo! 2. Alltid redo!

Scouter hälsar ofta med vänster hand. Grundaren Baden-Powell pratade om detta som ett hemligt tecken – om du träffar en person som hälsar på dig med vänster hand, så vet du att hon eller han är scout. En del i Scouternas ursprungliga symboliska ramverk.

Scoutlagen

1. En scout söker sin tro och respekterar andras 2. En scout är ärlig och pålitlig 3. En scout är vänlig och hjälpsam 4. En scout visar hänsyn och är en god kamrat 5. En scout möter svårigheter med gott humör 6. En scout lär känna och vårdar naturen 7. En scout känner ansvar för sig själv och andra

Scoutlöftet

”Jag lovar att efter bästa förmåga följa scoutlagen.”

Valspråk och lösen Var redo! – alltid redo!

Scoutbönen

Käre Fader i din himmel Du som alltid hjälper mig Vart jag går i världens vimmel Hör min bön som söker Dig Hjälp mig leva Dig till ära Hedra Sverige, mor och far Min och andras bördor bära Hjälp mig lyda scouters lag. Amen.

.redividni mos axäv tta med råf mos ragninamtu hco rytnevä moneg tevil röf oder agnu rög anretuocS !rasipmok atssyhcs rä iv - rög iv tlla rarysmoneg ragniredräv aråV

neradeL oder gid rög –

Vad är scouting? Vad innebär det att vara scoutleda ska jag göra för at re? Och hur t få till roliga och givande aktivitete scouter? r med mina Oavsett om du sk a förbereda ditt fö rsta scoutmöte el scoutledare länge ler har varit och söker ny insp iration är Ledare dig. Du får konk n en bok för reta tips och verk tyg för att kunna genomföra scoutv planer erks höver känna till om amhet och boken tar upp det mes a och ta du beScouterna. Hur sc använder scoutm outing blir till geno etoden och mål fö r verksamheten, tip m att vi tering, vad som ut s på rekrymärker ledarskap i Scouterna och m Du får också möt ycket annat. a scoutledare och andra aktiva i Scou delar med sig av sina erfarenheter terna som inom olika områ den. Ledaren hjälper di g att utvecklas so m sc att göra fler unga människor redo fö outledare och person för r livet.