TAIGA USER’S GUIDE
2
För dig som arbetar utomhus är rätt kläder en förutsättning. Med rätt utrustning kommer du långt. Ändå kan dina förutsättningar förbättras genom ökad kunskap. Med den här boken vill vi sprida lite av just den framgångsfaktorn, kunskap.
Taiga User’s Guide – framställd i samarbete med Ingvar Holmér, professor i klimatfysiologi vid Lunds tekniska högskola.
3
HISTORIEN OM TAIGA
4
MÄNNISKANS FÖRUTSÄTTNINGAR
6
JORDEN OCH KLIMATET
8
FUKT OCH TEMPERATUR 10 varför kyler vinden 12 VARFÖR FRYSER MÄNNISKAN 14 VARFÖR SVETTAS MÄNNISKAN 16 MENTAL PÅVERKAN 18 VÄRMEFÖRLUST OCH ISOLATION 20 KLÄDERNAS ISOLATION MÄTS I CLO 22 EGENVÄRME OCH VÄRMEBALANS 24 VÅRT KLÄDSYSTEM 26 GODA RÅD OCH JUSTERINGAR 28 CLIMATE LABTM 30 MATERIAL 32 CERTIFIERINGAR 34
HISTORIEN OM TAIGA
4
Historien om TAIGA
1951
Paul Rydholm påbörjade sin tillverkning av kläder enligt sin mycket stränga hållbarhets- och funktionsfilosofi redan 1951. Hela tiden
var utgångspunkten vad slutanvändaren behöver. Vare sig det gällde friluftskläder, yrkeskläder eller andra plagg. Företaget han startade och drev i 31 år innan Taiga föddes, finns fortfarande och heter Tenson.
1982
Paul är nu 54 år gammal. För att fundera på vad som ska hända härnäst reser han ut till vildmarken i Alaska. Han kommer till-
baka med en ny inriktning och affärsidé. Funktionskläder för yrkeslivets dagliga och stundtals extrema påfrestningar. I skogen, i hamnar, på snötäckta fjäll men
även för de som oftare måste uthärda hetta än kyla. Namnet blir Taiga efter barrskogsområdet som sträcker sig runt jorden.
1983
Trots att företaget Taiga är nytt känns filosofin igen. Kläder utvecklas i nära samarbete med slutanvändare som både hårdtestar,
ger synpunkter och förslag på förbättringar. Som en av de första tillverkarna
i Skandinavien blir Taiga licensierad leverantör av yrkeskläder med GORE-TEX®.
1991
I samarbete med representanter från kraftindustrin utvecklar Taiga de första funktionella kläderna för utomhusbruk med
skydd mot ljusbåge. Ett fenomen som uppstår i arbete med hög spänning och genererar extrem värmeutveckling.
1994
Genom det gemensamma EU-arbetet kommer nya normer och krav. Taiga blir först med CE-märkta kläder enligt EN 471
(hög synbarhet) enligt den nya EU-normen.
5
Taiga blir först i branschen med att kvalitetssäkra enligt ISO 9001. Något som krävs för att kunna erhålla certifieringar
i kategori 3 – den hårdaste klassen i de nya EU-direktiven.
1996
Redan tidigt inser man på Taiga vikten av att erbjuda ett komplett klädsystem i funktionella material. Något som blir verklighet
1996 när boxershorts i funktionsmaterial lanseras. Taiga blir först på marknaden att kunna erbjuda ett system där varje plagg, inifrån och ut, är konstruerade för att fungera tillsammans som en helhet.
1997
Ytterligare en stor nyhet presenteras. Nämligen TMB-block; det första klädsystemet som skyddar bärararen mot vätske-
buren smitta och de vanligaste flytande kemikalierna vid olyckor. Systemet har
Taiga utvecklat tillsammans med W.L GORE och därefter har det testats och reviderats med representanter från ambulanssjukvården.
2000
För att alltid ha tillgång till extremt väder byggs Taigas klimatanläggning. Mer känt som TAIGA CLIMATE LABTM. Nu kan
man själv styra över vädrets makter vilket är precis vad som behövs när olika klädsystem ska utvärderas och testas.
2009
På eget initiativ startas ett CSR-arbete (Corporate Social Responsibility). Taiga upprättar även en ”Code of Conduct”
med olika krav på sina leverantörer beträffande miljö, personal, arbetsrätt och arbetsmiljö i produktionsländerna. Samtidigt erhåller i princip samtliga plagg certifiering från Öko-Tex detta år. Vidare fortsätter Taiga utvecklingen för att erbjuda rätt klädsystem då det inte finns plats för kompromisser, chansningar eller fel.
HISTORIEN OM TAIGA
1995
MÄnnISK AnS FÖRUTSÄTTnInGAR
6
MÄnnISKAn ÄR BYGGD FÖR +28° C oCH SKUGGA. GÄRnA VInDSTILLA värme- & kyLkäNsLig särskilt vid bål och huvud.
kyLaNde sveTTNiNg unik egenskap för människan.
iNgeN skyddaNde päLs som håller oss varma.
häNder & föTTer är ofta kalla i vårt klimat.
TUNN hUd
som skyddar dåligt mot regn och vind.
7
hon utvecklats från Homo Erectus någonstans i södra Afrika. Där råder ett varmt och skönt klimat. Perfekt för oss människor. Biologiskt är vi människor nämligen tänkta för att leva i temperaturer mellan +28° till +32° C. Då fungerar kroppens funktioner optimalt. Inga kläder behövs för att hålla värmen. Blir vi för varma eller för kalla klarar kroppen av att kyla eller värma sig själv. Alla varelser är födda för att leva i ett visst klimat. Men med tiden kom människan att vandra ut i världen, till nya platser. Med helt andra förutsättningar och krav.
Människan har anpassat sitt levnadssätt till olika klimat, men även förändrats biologiskt. Olika pigment, proportioner etc. ger olika fördelar i olika klimat.
MÄnnISK AnS FÖRUTSÄTTnInGAR
De mest vedertagna teorierna kring människans uppkomst hävdar att
JoRDEn oCH KLIMATET
8
PÅ JoRDEn PÅGÅR 1500 SToRMAR SAMTIDIGT oCH 11 BLIXTAR SLÅR nER VARJE SEKUnD På senare tid har mängden rapporterade naturkatastrofer ökat. På 30 år steg antalet från 100 till 427 katastrofer. Tuffa förutsättningar. Inte heller hör den ideala medeltemperaturen +28° C till vanligheterna. Dessutom tillkommer kraftiga vindar, regn och andra faktorer som förvärrar förutsättningarna ytterligare. Hos oss i norden är detta snarare regel än undantag. De nordiska huvudstäderna ligger på ungefär samma breddgrader som Anchorage i Alaska, så att vi har ett tufft väder är ingen tillfällighet.
noRDEnS TEMPERATURVÄXLInGAR ÄR BLAnD DE STÖRSTA I VÄRLDEn Den lägsta uppmätta temperaturen i Sverige är -52,6° C och den högsta temperaturen är 38,0° C. En skillnad på 90,6° C! och detta i kombination med riklig nederbörd och kraftiga vindar. De stora variationerna beror på att vädret i Sverige, liksom i norden, bestäms av kalla luftströmmar från väst som bryts av med varma luftströmmar söderifrån. Faktum är att nordens värmeväxlingar räknas bland de största i världen.
9 JoRDEn oCH KLIMATET
BLÅsigasT Adélie Land. Årligt dygnsgenomsnitt på 48 m/s (174 km/h).
mesT ÅrsNederBörd Lloro i Colombia. Årlig nederbörd på ca 13 300 mm.
varmasT
kaLLasT Antarktis, ”södra köldpolen”. Årligt dygnsgenomsnitt på -58 °C
Dallol i Danakilöknen, Etiopien. Årligt dygnsgenomsnitt på + 34,5 ° C
Notera att detta bara är dygnsgenomsnitt. Varmast temperatur någonsin är +57.8 ° C (El Azizia i Libyen). Kallast uppmätta temperatur är -89.2 ° C (Vostok på Antarktis).
FUK T OCH TEMPER ATUR
10
luftfuktighet ... Vi människor känner resultatet av hög luftfuktighet först vid temperaturer runt 0° C och varmare. Kommer du t.ex. ner till Skåne upplevs det fuktiga klimatet som ”ruggigt”. I jämförelse kan den kallare luften uppåt i landet kännas behagligare. Trots att det skiljer flera minusgrader! Detta beror på att luften i Skåne innehåller mer fukt. Anledningen är enkel: ju varmare luft är, desto mer fukt kan den innehålla. Sambandet ser du i ett så kallat Mollierdiagram här till höger.
Luftfuktigheten bidrar även till att skapa obehag i varmare klimat.
I temperaturer över +34° C i kombination med fuktig luft får svetten svårt att avdunsta. Det beror på att när vi svettas så vill kroppen avdunsta fukt. Något som blir svårt när luften redan är mättad.
I kallt klimat påverkar luftfuktigheten vår klädsel. I det så kallade
mikroklimatet (temperaturen, luftfuktigheten etc. inuti ett klädsystem) råder det runt 30-32° C närmast kroppen. Den luften kan därför hålla mer fukt än den kallare luften utanför. På väg ut ur klädsystemet kyls den varma luften av och fukten faller ut. Vätan hamnar i kläderna. Plagg i funktionsmaterial ser till att
0° C
transportera ut fukten ur klädsystemet. Men har du kläder i t.ex. bomull sugs istället fukten upp och lagras i kläderna.
30 - 32 ° C 4 kPa
-10 ° C 0,2 kPa
Det leder till att isolationsförmågan försämras kraftigt och värme tas från kroppen för att plagget ska torka. Du blir blöt och kall.
Hud
Yttre lager
Varm luft kan hålla mer fukt än kall. När varm luft kyls får därför inte längre all fukt plats. Den faller ut, precis som regn, och hamnar i kläderna.
11
LÅg
medeL
hög
LUfTfUkTigheT
LUfTfUkTigheT
LUfTfUkTigheT
Slemhinnorna blir irriterade med bl.a. hosta som följd.
Upplevs ofta som behagligt och trivsamt.
Upplevs klibbig och kvalmig. Vi får svårt att avdunsta svett.
Relativ luftfuktighet i procent
40°C
10%
50%
100%
20 Ö
G
TA
M
ÄT
A
D
SN
Å. IV
E
N
S
H
S
TN
N
När luften är mättad faller överskottet ut i regn, snö eller dimma etc.
JE
0
VI
SA
R
LU
F
T
10
LI N
UToMHUSTEMPERATUR
30
-10
-20
1
2
3
4
5
6
MÄnGD VATTEnÅnGA (AnGES I kPa)
7
8
Luftfuktigheten påverkar oss på många sätt. Dels hur vi upplever vädret. Men den bidrar även till att väta uppstår i ett klädsystem i kallt klimat.
FUK T oCH TEMPER ATUR
... SÅ HÄR UPPLEVER DU DEn
VARFÖR K YLER VInDEn
12
VI FRYSER MER … Alla vet vi att vinden kyler. Men varför? Vi människor alstrar hela tiden värme och runt kroppen finns därför ett lager med uppvärmd luft. när luftströmningen kring en varm kropp ökar, blåser luftlagret helt enkelt bort. Därmed kyls kroppen av. Detta kallas konvektion och den står för 40-80 % av kroppens avkylning beroende på vinden. Vid extremt hård vind kan den varma luften även pressas ut ur klädsystemet. Vindens förmåga att kyla kallas för vindkyleffekt och den ökar ju hårdare det blåser. Du kan själv se sambandet i diagrammet här till höger. notera dock att temperaturen inte förändras bara för att det blåser. Den är hela tiden densamma – det är avkylningseffekten som varierar. Ett klimat med en vindstyrka på 6 m/s och -5° C ger alltså samma värmeförlust som en helt vindstilla väderlek och -12° C. Däremot kan en varm yta aldrig bli kallare än den faktiska temperaturen. I detta fall -5° C. Jämför gärna med fallskärmshoppare. Är temperaturen bara över 0° C klarar de sig utan köldskador i sina hopp. Även om kyltemperaturen teoretiskt motsvarar kallare än -40° C. Vindkyletabellens huvudsakliga användning är vid bedömning av lokal avkylning; till exempel i ansiktet.
Vinden kyler oss genom att det varma luftlagret som finns runt kroppen helt enkelt blåser bort. Detta kallas konvektion.
13
ViND
15
L U F T- L A G E R
L U F T- L A G E R
m/s
EffEKt
-350 tEMp
LU F T- L A G E R
LU F T- L A G E R
-200 Det varma luftlagret pressas/blåses bort av vinden ...
... men med en vindstyrka på 15 m/s blir kyleffekten alltså - 35° C.
... detta leder till en ökad kyleffekt. I det här exemplet är tempperaturen - 20 ° C ...
VInDEnS PÅVERKAn PÅ KYLEFFEKTEn Temperatur (°C) m/s
0
-5
-10
-15
-20-20
-25
-30
-35
-40
1,5
-2
-7
-13
-19
-24
-30
-36
-41
-47
3
-3
-9
-15
-21
-27
-33
-39
-45
-51
6
-5
-12
-18
-24
-31
-37
-43
-49
-56
9
-7
-13
-20
-26
-33
-39
-46
-52
-59
12
-7
-14
-21
-27
-34
-41
-48
-54
-61
15
-8
-15
-22
-29
-35
-42
-49
-56
-63
18
-9
-16
-23
-30
-37
-43
-50
-57
-64
21
-9
-16
-23
-30
-37
-44
-51
-59
-66
24
-10
-17
-24
-31
-38
-45
-52
-60
-67
15
-35
VARFÖR K YLER VInDEn
... nÄR DET BLÅSER
VARFÖR FRYSER MÄNNISK AN
14
Det här händer ... Rent generellt fryser vi när kroppen förlorar mer värme än den producerar. I genomsnitt brukar det ta mellan 5 till 7 minuter innan vi människor upplever att vi fryser. Det beror på att kylan då hunnit börja påverka vår djupa kroppstemperatur. Att vi fryser är alltså ett tecken på att kroppen är i obalans. Avkylningen påverkar även nerver och muskler och vår finmotorik blir lidande. Vi får också svårt att koncentrera oss. De första kroppsdelarna man börjar frysa om är händer och/eller fötter. Något som nödvändigtvis inte behöver bero på dåliga strumpor eller handskar. Kroppen sparar nämligen värme genom att minska blodflödet. Det som först prioriteras bort är händer och fötter till förmån för andra, vitalare organ. En temperatur i händerna runt 15 - 20° C känns påtagligt smärtsam. Under 10° C domnar händerna och känseln försvinner. Under 0° C uppstår förfrysningsskador. Det sista kroppen ger upp är hjärta, lungor och hjärna. De hålls varma in i det sista. Särskilt i huvudet samlas mycket värme. I extrema situationer är värmeförlusten vid huvudet 80 % om ingen mössa bärs. Om inga åtgärder vidtas kommer man känna av kroppens nästa försvar för att upprätthålla värmen. Nämligen huttring och den uppstår långt efter det att man börjat känna obehag.
15
fiNmoTorikeN Avkylning påverkar våra nerver och muskler. Vår finmotorik blir lidande.
försTa TeckNeN De första man börjar frysa om är händer och/eller fötter. Kroppen sparar värme genom att minska blodcirkulationen.
dJUp kroppsTemperaTUr Det tar mellan 5 till 7 minuter innan köldgraderna påverkar vår djupa kroppstemperatur.
hUTTriNg Att man huttrar är okontrollerade muskelsammandragningar. Ett sätt för kroppen att själv skapa värme.
hÅLL hUvUdeT varmT Upp till 80 % av kroppsvärmen försvinner från huvudet. Använd mössa!
reakTioNer vid LÅg kroppsTemperaTUr 37° normal kroppstemperatur. 36° Kalla händer och fötter, rysningar. obehag. 35° Stark huttring, sämre arbetsförmåga. Starkt obehag. 34° Uttröttning, kraftlöshet. Apati och sämre omdöme. 33-32° Huttrande avtar, sämre muskelfunktion, svårt använda händerna. Förvirring och nedstämdhet. 32-30° Muskeltrötthet, kan ej gå, huden kall och blåtonad. Tilltagande medvetslöshet. 30-27° Stel muskulatur, puls och andning långsam. Ej kontaktbar. <27° Inga nervreflexer, oregelbunden hjärtrytm, hjärtat kan stanna.
Vi fryser när kroppen förlorar mer värme än vad den producerar. Att vi fryser är alltså ett tecken på att vår djupa kroppstemperatur är i obalans.
VARFÖR FRYSER MÄnnISK An
... nÄR VI FRYSER
VARFÖR SVETTAS MÄNNISK AN
16
DET HÄR HÄNDER ... Precis som när vi fryser, beror svettningar på att den djupa kroppstemperaturen håller på att förändras. I detta fall stiger den och för att kyla av kroppen svettas vi.
I vila och normalt klimat avdunstar vi cirka 30 gram per timme. Blir
kroppen för varm, exempelvis vid tungt arbete i varmt klimat, aktiveras hudens svettkörtlar och svett produceras över hela kroppen. Svettning förekommer även vid psykisk stress. Då svettas vi på händer och huvud.
Svetten i sig kyler ingenting. Det är när den avdunstar som kroppen
kyls. Vid denna förångningsprocess tas stora värmemängder från huden. Svettas och avdunstar man 1 liter vatten/timme så ger det ca 680 W i avkylningseffekt.
Jämför gärna med hur det är att ta ett svalkande bad en solig sommar-
dag. När du stiger upp ur vattnet upplever du att luften är kall. Trots att det är fint sommarväder och varmt. Det som händer är att värme förs bort från kroppen i avdunstningsprocessen.
Vid hårt arbete i låga temperaturer kan svettningens avkylnings-
förmåga bli direkt farlig. När arbetet upphör bidrar fukten till att kyla ner kroppen – när den istället behöver all värme den kan få.
Att vi svettas beror på att vår djupa kroppstemperatur håller på att stiga för högt. För att kyla av kroppen börjar vi svettas. Det är när svetten avdunstar som avkylningen sker.
17
regLeriNg av värmeBaLaNs För att kroppen inte ska bli för varm måste vi svettas.
heLa kroppeN sveTTas Svettkörtlar finns över hela kroppen och aktiveras i värme och vid tungt arbete.
sveTTeN i sig kyLer iNgeNTiNg Det är när den avdunstar som kyleffekt uppnås.
kyLeffekT Svettas och avdunstar man t.ex. 1 liter per timme ger det 680 W i kyleffekt.
BegräNsad avdUNsTNiNg I hög luftfuktighet får kroppen svårt att kyla ned sig via svettningen. Det beror på att avdunstningen begränsas i redan mättad luft.
1,5 dL om dageN Våra fötter svettas ca 1,5 dl om dagen.
reakTioNer vid hög kroppsTemperaTUr 37° C normal kroppstemperatur. 38° C Temperatur vid medeltungt arbete. Kärlutvidgning och svettning. 39° C Temperatur under mycket tungt arbete. Utmattning. 40° C Sviktande temperaturreglering. outhärdligt. >41° C Risk för värmeslag och obotliga värmeskador.
VARFÖR SVETTAS MÄnnISK An
... nÄR VI SVETTAS
MENTAL PÅVERK AN
18
vädret påverkar VÅRT PSYKE Det känns roligare att gå upp på morgonen en solig sommardag än en vintermorgon med mörker, kyla och blåst som väntar utanför fönstret. Vädret påverkar oss mentalt. Särskilt temperaturen har stor inverkan på oss. Både prestationsförmåga och beteende förändras.
En nedkyld person får problem att hålla koncentrationen uppe.
Komplexa uppgifter som dessutom ska utföras under tidspress har visat sig vara extra känsliga för effekterna av nedkylning. Antalet fel ökar och de fel som begås är ofta ”snabba fel”. Även inlärningsförmågan försämras och man får svårare att memorera och lära sig nya saker.
Efter en längre tids arbete i kyla kan det hända att man vänjer sig vid
kroppens reaktioner och inte känner samma obehag. Detta är inte odelat positivt. Risken finns att man lär sig leva med kroppens varningssignaler och då förbiser dem. Något som i sin tur kan leda till förfrysningsskador etc.
Hur man reagerar och hur mycket man påverkas, både fysiskt och
psykiskt, skiljer sig från person till person. Andra faktorer som berör är individens inställning och motivation.
Motsatsen till köldstress är värmestress. Det inträffar när kroppen inte
kan avge tillräckligt med värme (till exempel på grund av ett tjockt klädlager) och därmed blir överhettad. Förutom att välbefinnandet och uthålligheten (arbetsförmågan) sjunker så påverkar värmestressen oss också mentalt. Minnet försämras och vår förmåga att orientera oss i ett rum sänks.
19
Vårt mentala tillstånd påverkar klimatupplevelsen. Med detta avses kroppens beteende i utsatta lägen. Vad som händer när man är orolig, nervös och helt enkelt under press. Som en reaktion spänner sig kroppen. Graden av stress som krävs för att detta ska ske skiljer sig från individ till individ. Men symptomen är de samma. Blodkärlen drar ihop sig och på så vis hindras blodcirkulationen. Effekten av försämrad cirkulation är, som alltid, att vi börjar frysa. Ett annat fenomen som är värt att nämna i sammanhanget är kallsvettning. De inre spänningarna är då så påtagliga att kroppen utsöndrar svett framför allt på huvudet och på händerna.
köld/ stress
individegenskaper
Kostnader Risker Fysiologiska och psykologiska reaktioner
Prestationskapacitet
Prestation
Situationsfaktorer
Det är många olika faktorer som påverkar vår prestation och vår upplevelse av vädret. T.ex. stress och individegenskaper.
MENTAL PÅVERK AN
kroppsvärmeN styrs delvis MENTALT
VÄRMEFÖRLUST OCH ISOL ATION
20
Kroppen förlorar värme på flera sätt Vår kropp förlorar hela tiden värme. I varma omgivningar är det en viktig förutsättning för att kroppen inte ska bli överhettad. I kalla temperaturer är det lätt hänt att vi förlorar för mycket värme, börjar frysa och löper ökad risk för köldskador. Ju kallare temperatur desto mer värme förlorar vi. Den här avkylningen sker på fem sätt: Konvektion, strålning, ledning, avdunstning och andning. I ett kallt klimat vid låg aktivitet är fördelningen ungefär denna:
50% / Konvektion är när luft värms upp av huden och då strömmar bort. Processen förstärks kraftigt av vind och eventuell ventilation i klädseln.
30% / Strålning är värmeutsöndring i form av ljus, precis som solens strålar.
10% / andning kyler också då vi drar in kall luft i lungorna.
5% / avdunstning innebär bortföring av värmeenergi genom att vätska (svett exempelvis) förångas från kroppen och då kyler.
5% / ledning är värmeutbyte genom att två ytor möts (t.ex. varma fötter mot ett kallt golv)
På grund av de här faktorerna måste vi ha kläder som matchar värmeförlusten. Ett lågt ångmotstånd förebygger att fukt stannar kvar i klädsystemet. Vindtäthet är ett skydd för värmeförlust via konvektion. Vattentäthet skyddar dig mot väta (som leder till nedkylning via avdunstning). Isolationen håller kvar värmen i klädsystemet.
21
För att motverka värmeförlusten krävs en väl anpassad klädsel som håller dig varm och torr. Detta delas upp i fyra områden;
isoLaTioN ÅNgmoTsTÅNd viNdTäTheT vaTTeNTäTheT
kroppeNs värmeförLUsT Vi avger hela tiden värme. Det är viktigt för att kroppen inte ska bli överhettad. Men i kallt väder ställer det till problem.
koNvekTioN
> 50 %
sTrÅLNiNg
< 30 % aNdNiNg
≈ 10 % avdUNsTNiNg ≈ 5% LedNiNg
< 5%
för att minska värmeförlusten är din klädsel viktig. Den ska se till att isolera och hålla kroppen torr då fukt verkar avkylande.
VÄRMEFÖRLUST oCH ISoL ATIon
kLäderNas värmeegeNskaper
KL ÄDERnAS ISoL ATIon MÄTS I CLo
22
KLÄDERnAS ISoLATIon MÄTS MED CLo För att kunna vistas och arbeta i kallt väder spelar kläderna en avgörande roll. De isolerar och håller dig varm. Runt kroppen finns även ett yttre lager med uppvärmd luft som bidrar till att isolera värme. Detta lager är dock känsligt mot konvektion och blåser lätt bort. Din klädsel måste se till att du är varm – även när det blåser. Samtidigt får de inte isolera för mycket så att du svettas. Kläderna ska helt enkelt vara lagom varma. Men hur vet man att de är det? För att fastställa hur varmt ett klädsystem behöver vara, måste en rad olika omständigheter tas med i beräkningarna. Det gäller att hitta rätt CLo-värde. CLo är ett mätvärde som anger hur bra ett plagg isolerar. Det är baserat på en internationell standard (En 342) och mäts upp och bestäms med hjälp av en termisk docka. I CE-märkning av kläder används mätvärdet m2K/W för att bestämma isolationsförmågan. 1 CLo = 0,152 m2K/W. Med hjälp av beräkningar för CLo går det att vetenskapligt bestämma vad som är rätt klädsel. En rad olika faktorer spelar in där temperatur, vind och arbete har en stor betydelse.
23 KL ÄDERnAS ISoL ATIon MÄTS I CLo
kLädseLNs isoLaTioN
0-3,5 cLo
yTTre LUfTLagreTs isoLaTioN
0,2-0,8 cLo
Kläderna kan isolera upp till 3,5 CLO. Runt oss finns även ett yttre lager med uppvärmd luft som håller dig varm – så länge det inte blåser.
EGENVÄRME OCH VÄRMEBAL ANS
24
Kroppen skapar värme vid arbete I vila genererar kroppen 100 W värmeeffekt, ungefär som två glödlampor. Så fort vi börjar röra oss och arbeta ökar den värmeproduktionen. I ”lätt arbete”, som till exempel att jobba med lättare handverktyg, producerar vi 240 W. ”Mycket tungt arbete” innebär aktiviteter som klättring eller att gräva i högt tempo. Då rör det sig om effekt från 600 W och uppåt. När vi producerar värme förändras kraven på kläderna. Kläder som håller dig varm vid till exempel ”vila” blir snart för varma om du börjar arbeta aktivt i dem. Vid beräkning av rätt kläder (se nästa sida) är det därför viktigt att ta hänsyn till användarens värmeproduktion.
100 w 60 W/m2
MEDELTUNGT ARBETE
320 w 180 W/m2
STÅENDE
125 w 70 W/m2
TUNGT ARBETE
400 W 233 W/m2
MYCKET LÄTT ARBETE
180 W 100 W/m2
MYCKET TUNGT ARBETE
600-2000 W 360-1200 W/m2
LÄTT ARBETE
240 W 133 W/m2
Vila
25
Värmebalans innebär att kroppen inombords har en temperatur runt omkring 37° C. något som är vitalt för att vi ska fungera och må bra. när vi fryser så är det kroppens reaktion på att den djupa kroppstemperaturen håller på att sjunka. när vi svettas innebär det raka motsatsen, att den djupa kroppstemperaturen börjat stiga. I båda fallen är det kroppens sätt att upprätthålla värmebalans. Lägg sedan till skiftande väder, temperaturer och arbetsinsatser (egen värmeproduktion) så börjar man förstå att värmebalans inte är en lätt ekvation. Det gäller att klä sig rätt. och vad ”rätt” är räknas ut via enheten CLo, skalan ser ni nedanför.
kLädgräNseN
8 7 125
6
W [S tÅ
END
5
Varmare går inte att klä sig med bibehållen rörlighet.
E]
4 3
240 W [Lätt AR b E tE]
2
400 W [t U NGt AR b EtE]
1 0 -40
-30
-20
-10
0
Räkna själv ut vilket CLO-värde du behöver! Gå in på www.taiga.se
10
°C
EGEnVÄRME oCH VÄRMEBAL AnS
VÄRMEBALAnS KRÄVER RÄTT CLo-VÄRDE
VÅRT KL ÄDSYSTEM
26
DRY, WARM, SECURE – DU SKA KUnnA PR Bra arbetskläder ska hålla dig torr, varm och säker. Utan att för den sakens skull bli otympliga. Tack vare forskning och hårda tester har vi kläder som ger dig en bra rörlighet och värmebalans även vid mycket höga krav på CLovärden. Taigas klädsystem baseras på en så kallad lager-på-lager princip. nämligen Dry, Warm och Secure.
DRY
Första lagret begränsar konvektionen närmast huden, transporterar bort fukt och håller dig torr.
WARM
Lager två isolerar och skapar därmed värme i klädsystemet.
SECURE
Lagret längst ut skyddar dig från vädrets makter och andra faror.
27
Första lagret begränsar konvektionen närmast huden och håller dig torr. Därefter kommer Warm som isolerar. Vid behov går det utmärkt att förstärka detta lager. Det yttersta lagret, Secure, är ditt skydd mot de yttre elementen. Från regn och vind till ljusbåge och farliga kemikalier.
VÅRT KL ÄDSYSTEM
VÅR LÖSnInG FÖR ATT ESTERA oPTIMALT
GODA R ÅD OCH JUSTERINGAR
28
goda råd FÖR maximal PRESTATION FRÅN DIG OCH DIN KLÄDSEL Lager-på-lager gör det enkelt att ändra din klädsels CLO-värde. Men förutom att ta av och på olika plagg finns det andra åtgärder då kylan blir alltför sträng eller värmen alltför påtaglig.
JUSTERA KLÄDSELN Se till att justera din klädsel efter behov. Varierar din ansträngning måste även din klädsel göra det. Lager-på-lager gör det enkelt att ändra ett klädsystems CLO-värde. Går du till exempel från en lugn till en mer ansträngande arbetsuppgift är det en god idé att ta av värmande plagg som fleecejackor etc. Börjar du frysa se till att ta på dig mer kläder. Särskilt viktig är mössan – mycket värme försvinner från ett oskyddat huvud.
UNDVIK BOMUlLSKLÄDER Bomull hör inte hemma i ett funktionssystem. Blir bomullen fuktig (och det blir den lätt) upphör dess värmeisolerande förmåga. Dessutom använder den din kroppsvärme för att torka, den kyler dig.
29
Börjar du frysa ute så aktivera dina stora muskelgrupper i 5-7 minuter. På det sättet ökar du värmeproduktionen och får igång blodcirkulationen. De stora muskelgrupperna är mage, rygg och ben.
Tvätta dina kläder regelbundet Rena kläder fungerar bättre. Särskilt gäller detta plaggens insida. Där utsätts tyget för kroppens svett/fett. Exempelvis kan fukttransporterande membran täppas igen och klädernas förmåga att andas försämras. Strumporna är extra viktiga. Fötterna svettas ca 1,5 dl om dagen. Byt ofta så du har rena strumpor.
Vila är livsviktigt Arbeta inte för långa pass i sträng kyla eller i hög värme. Exempelvis finns en tilltagande risk för värmeslag och utmattning redan vid en utetemperatur över +30° C. I kyla ökar problemen kraftigt vid temperaturer under -30° C. Ta korta pauser från kylan eller värmen med jämna mellanrum.
Drick vatten Normalt ska en frisk person dricka minst 1,5 liter vatten om dagen. I hårt arbete svettas vi bort mer vätska och behöver dricka ännu mer. Se till att dricka ordentligt och gör det regelbundet. Att lita på sin törst är ingen bra idé – törsten är ett tecken på att vätskebalansen redan är i obalans. Andra symptom på vätskebrist är huvudvärk, yrsel och nedsatt koncentration.
GODA R ÅD OCH JUSTERINGAR
Få upp värmen inifrån
CLIMATE L AB™
30
31 CLIMATE L AB™
Vi VÄGRAR chansa. Därför finns Climate LabTM Vi behöver tillgång till extremt väder när vi testar våra kläders funktion. Men istället för att åka runt jordklotet i jakt efter det perfekta ovädret skapar vi det själva. Namnet är TAIGA CLIMATE LAB™ och anläggningen är världsunik i sitt slag. Här utsätter vi både plagg och oss själva för hårda tester och förhållanden. Både i undersökande syfte men även för att visa hur kroppen fungerar under extrema omständigheter. Självklart är även kunder, leverantörer och andra samarbetspartners välkomna hit att själva testa olika klädsystem i CLIMATE LAB™.
MATERIAL
32
materialen vi använder Vi nöjer oss bara med det bästa – och jobbar således bara med de bästa. Vidare arbetar vi aktivt med att utveckla nya material, funktioner och lösningar. Ofta tillsammans med leverantörer, men även med externa specialister på funktion och kvalitet.
GORE-TEX®
3-lagers Gore-Tex® Flameliner
Teflonmembran som andas och
Används i våra flamskyddade produkter
är vatten- och vindtätt. Kvaliteten
där kravet på värmeskydd är mycket högt.
är beständig och påverkas inte av tvätt.
2-lagers GORE-TEX®
Windstopper®
Membranet lamineras mot yttertyget för
Total vindtäthet och samtidigt
att vatten ska rinna av direkt.
hög andningsförmåga.
3-lagers GORE-TEX® GORE-TEX®-membran laminerat mellan två lager tyg. För ökad slitstyrka.
Crosstech® Ett vind- och vattentätt material som skyddar mot vätskeburen smitta och flytande kemikalier.
Gore-Tex® Stormliner Ett vattentätt, följsamt och samtidigt väldigt lätt membran.
Polyester Hög tolerans mot många kemikalier, liksom extremt låg vattenabsorption.
33
Taiga Softshell
Ett material som är både starkt och lätt.
Ett vind- och vattenskyddande material
Används oftast i ytterskal.
med mycket god andningsförmåga.
Cordura Slitstarkt polyamidmaterial med mycket låg vikt.
Taiga Softshell superstretch En så kallad 4-vägsstretch och därför extremt följsamt.
Thermolight plus och extreme Material med ihåliga fibrer. Ger god isolation och fukttransport. Polartec Powerdry Modacryl/Bomull
Odour Resistant
Ett tyg bestående av flamskydd-
Underställsmaterial i tvåskikts polyester-
ande fibrer. God färgäkthet som ger hög
väv. Mycket bra förmåga att transportera
synbarhet.
fukt.
Bioactive
hardface
Fukttransporterande material med goda
Ett stretchmaterial som ger hög komfort,
bakteriehämmande egenskaper.
god isolation och bra vindskydd.
Polartech windpro
Taiga WP Vind- och vattentäta plagg som släpper ut kondens.
TMB-BLOCK Klädsystem för de som kan utsättas för vätskeburen smitta.
Polartec Thermal pro highloft Isolerar extremt bra i förhållande till sin vikt. Torkar snabbt – god fukttransportör.
Polartech Powerstretch Ett mycket varmt och smidigt material med relativt låg vattenabsorption.
TP-122 Material som är mycket
Nomex
tåligt med hög vindtäthet
Ett av de absolut främsta materialen när
och vattenavvisning.
det gäller flamskydd.
MATERIAL
Polyamid
CERTIFIERINGAR
34
Certifieringar och standards Våra klädsystem både uppfyller och överträffar de hårdaste kraven. Det är resultatet av ett hårt arbete och en princip att erbjuda slutanvändaren de bästa tänkbara förutsättningarna för arbete under extrema väderförhållanden, mentala och fysiska påfrestningar.
tmb block
En 342 EN 14058
En 343
Skyddskläder mot vätskeburen smitta från människa och djur, klor, batterisyra, bensin, släckskum, hydraulolja.
EN 342 Skyddskläder mot kyla. EN 14058 Skyddskläder för svalt klimat.
Skyddskläder mot dåligt väder.
35
EN 531 En ISO 11612:2008
En 1149
Skyddskläder med hög synbarhet
Skyddskläder för industriarbetare utsatta för värme
Skyddskläder med elektrostatiska egenskaper
pr-ENV 13034
Skyddskläder för begränsat skydd mot flytande kemikalier
pr-ENV 50354
Skyddskläder för skydd mot ljusbåge
CERTIFIERINGAR
En 471
IPM Ulricehamn
www.taiga.se pOSt BoX 20, 432 21 VARBERG bESรถK BIRGER SVEnSSonS Vร G 14, 432 40 VARBERG tELEfON +46 340-666900 fAx +46 340-666922 E-pOSt VARBERG@TAIGA.SE