Portfolio kandidat arkitektur Emma Johansson by Emma Johansson

portfolio arkitektur emma johansson

emma johansson kontakt .

om mig .

UNIVERSITET Chalmers

Jag är en positiv och målmedveten tjej som tycker om att lära och uppleva. Samtidigt som jag är tekniskt lagd och intresserar mig för matematik och utmanande designkonstruktioner fascineras jag av vacker och ren arkitektur, av spännande materialmöten och av ljusspel i byggnader.

PROGRAM Arkitektur och Teknik MAIL emjoha91@gmail.com TELEFON 0768969044

UTBILDNING

varför

Arkitektur och teknik, Chalmers 2010 Kombinerad utbildning arkitekt/civilingenjör Industriell Design, Polhemsgymnasiet 2007-2010 Teknisk gymnasieutbildning inriktad mot industridesign

KUNSKAPER

FRAMTID

Autocad, Revit Architecture, Rhinoceros, Sketchup Adobe (Photoshop, Indesign, Illustrator) Nu när jag läst tredje året på Arkitektur och Teknik är jag sugen på att lära mig mer ute i verkliga livet, jag vill resa, se och upptäcka mer inom arkitektur men till att börja med vill jag få arbetserfarenheter som kan utveckla mig och jag tror att praktik kommer att göra just det!

Arkitektur och Teknik ? Jag har alltid haft ett intresse för arkitektur och en vilja att skapa själv, samtidigt som mitt tycke för de tekniska ämnena har hängt med mig sedan tidigt i skolgången. När jag upptäckte att utbildningen Arkitektur och Teknik fanns föll det sig helt naturligt för mig att söka mig hit, nu kunde jag ju få det bästa av båda världarna. Det är inte bara det att man får syssla med vardera av riktningarna som gör utbildningen så bra, utan att man också ges möjligheten att sammanbinda dem - genom att tillämpa de tekniska ämnena och kunskaperna också i arkitekturprojekten har jag fått en större förståelse för arkitekturen. Att kunna tolka kraftspel i byggnader och konstruktioner tror och hoppas jag kommer att bidra till mitt skapande av spännande och utmanande arkitektur i framtiden.

projekt

kungsbågen

navet

toalett-, och caféanläggning Kungsparken, Göteborg

besökscentrum Trollhättan slussar

waves of sound

varma möten

operahall Montreal University

bastu Sandsjön, Härryda kommun

2013

2010

skanstorget bostäder och handel centrala Göteborg

grönt ljus radhusområde Västra Frölunda

entréstråk & innergård ny entré och innergård Chalmers, Göteborg

waves of sound KURS Kandidatarbete vid Arkitektur STORLEK 15 Hp PERIOD VT 2013 TYP Team Emma Johansson, Maike Lühr, Henrik Guldbrandsen (Masterstudent vid Chalmers Akustik) EXAMINATOR Morten Lund, Mendel Kleiner HJÄLPMEDEL Rhinocerous, Grasshopper, CATT acoustics, Autocad

Kandidatarbetet utgjordes av ett arkitekturoch akustikprojekt där uppgiften var att utforma en opera till ett universitet i Montreal, utformningen var därmed viktig både ur arkitektonisk och akustisk synpunkt. Krav på varierbar operasal fanns då byggnaden skall kunna användas till så många ändamål som möjligt - tex för operatillställningar, konserter och konferenser. Projektet utfördes genom ett samarbete mellan Arkitekturoch teknikstudenter samt en masterstuderande vid Chalmers Akustikprogram.

Montreal University opera

waves of sound

Acoustical concept

Concrete shell - contains the auditorium, stage and sidestages. The concrete shell composes the primary protection from surrounding noises - for the rooms that are most dependent on sound protection.

Second protection shell - contains all the functional rooms needed in an opera, such as rehearsal rooms, dressing rooms, costume shops, storage and scene shop.

Transparent sound barrier - an extra facade protects the entire building from exterior sound. The thick concrete roof spreads over the entire building and acts as a shield from airborn traffic passing over head.

2nd floor plan 1:700

Seperating noisy spaces from quiet spaces

Public

The NCB -35 for the public space is achieved by an isolating double glass facade and a thick concrete roof.

NCB-35

Performance

NCB-15 NCB-40 NCB-25

Public

The sound criteria in the auditorium is achieved by double walls and a double roof - all seperated by air space. The space between the walls functions as a noise lock, while the space between the roofs is used for ventilation air.

Performance Multipurpose

Work/practice etc.

Multipurpose

The multipurpose zone contains the large rehearsal room and the green room. These are for both private use and for public events. These rooms are situated at the quiet end of both the lobby and the workspace areas - giving it good qualities both acoustically and logistically.

Work/practice etc.

This zone - containing storage, sceneshop, machine room, dressing rooms etc is seperated from the other zones by a wide corridor, minimizing the risk for sound transmission.

Maximising eďŹ&#x192;ciency of sound isolation To maximise efficiency of sound protection the building is designed to be sound effective. It is divided into different zones which are seperated from one another. This effectively reduces sound transmission between the zones. The airshafts on each side of the auditorium are effectively placed outside of the thickest shell wall that embraces the auditorium. Their large cross-section area minimises the noise from the shafts. The ventilation of the auditorium is practically soundless by air rising up through the floor and continuing through to the ceiling. By having a ventilation opening at each chair, and a seperate used-air chamber over the ceiling, the air velocity is always kept below 2 m/s.

Ground floor plan 1:500

Sinuating balconies At the front of the auditorium the balcony fronts are bent inwards to provide feedback reflections to the performers on stage.

Balcony front profiles

The balcony fronts are double curved to improve the spreading of sound throughout the auditorium. Their tilting angle increases with the balcony levels to provide all seats with early reflections.

Diffusers 15x15 cm cuboids with a depth of 5 cm are placed on the lower part of the balcony fronts to attain a more even and pleasant distributed sound towards the stall seatings. Integrated in the relief are decorative lighting.

Auditorium 1st floor, parkett

2nd to 4th floor, balconies

Free standing auditorium Air lock between auditorium and the concrete shell. Isolating doors, sealed by magnetic strips Free standing elevator shafts Decoupled walls to prevent flanking Technician sound booth Sliding door - sealed, with heavy core

Orchestra pit The orchestra pit in plan measures 7.5x23 m (at its widest) with 2 m integrated underneath the scene floor. The pit depth is variable between 0 to 3 m with two seperate elevators. The side walls of the pit are tilted to prevent flutter echo.

Multiple pit modes

Flexible pit acoustics

mode 2

mode 3

mode 4

Rotatable prisms are integrated in the pit walls making the pit acoustically flexible through its three different surfaces - diffusive, absorbing and reflective. The prisms are evenly distributed on three of the four pit walls. Each side of the prisms measures 60 x 250 cm.

reflective

absorbing

diffusive

Flexibility in the Auditorium

Reverberation Times

Flexible acoustics played the primary role in the design of the auditorium.

5HYHUEHUDWLRQ 7LPH 7 >V@

2UFKHVWUD 0RGH 2SHUD 0RGH 7KHDWHU 0RGH

N )UHTXHQF\ >+]@

Opera mode

Orchestra mode

In opera mode the orchestra is lowered into the pit to provide a balanced sound level between musicians and singers.

Orchestra shell

6SHHFK 7UDQVPLVVLRQ ,QGH[

â&#x2C6;&#x2019; ,$&&

A wide variation of performances ranging from opera and concerts to conferences is possible without the use of sound reinforcement.

Speech Transmission Index

Envelopment in the center of the stall

N )UHTXHQ]\ >+]@

2UFKHVWUD 0RGH 2SHUD 0RGH 7KHDWHU 0RGH

N )UHTXHQF\ >+]@

Speech mode

Balance between singers and orchestra 6LQJHUV 2UFKHVWUD

6WUHQJWK * >G%@

N )UHTXHQ]\ >+]@

The design of the auditorium and its double curved balconies enables early reflections to all seatings. This results in an overall great clarity and enables the audience to understand the opera singer. Clarity for one singer on stage without orchestra

Strength in Opera mode

The orchestra shell is made of double curved, form pressed wooden panels. The wavy sides connect to the bands in the auditorium while the roof blends in nicely with the refelector over the proscenium. When not in use the different sides are easily folded away to the sides and parts of it raised up into the stage tower. Clarity in Orchestra mode

Strength in Orchestra mode

In speech mode the auditorium roof is lowered in sections. The tilting of these sections can be varied in order to recieve optimum speech reflections. The orchesterpit is altered to mode 4. Half of the orchestra pit is covered with extra seating to move the audience closer to the speaker. The speaker is standing on the other half of the pit, with the stage procenium closed behind him providing additional sound reflection.

Glass facade

The proscenium reflectors are rotated to a horizontal position and provide reflection patterns spreading the sound to the back of the auditorium. The glass facade, the third protecting shell around the building, is an important sound reducer, especially in the lobby. The detail above describes the glass facade with one of the facade bands through it.

Decoupled wall At critical points such as connections between different isolating layers, it is crucial to avoid flanking transmission. The detail shows how flanking can be avoided in the meeting of two walls. The wall has been decoupled in order to avoid transmission to the other side.

Section 1:200

The auditorium has an additional sound isolating roof of a concrete slab and rock wool. The space between the two roofs where the used up ventilation air is held serves as additional sound isolation.

Sound pressure level in the Lobby

$LU 7UDIILF 1RLVH 1&% 6RXQG 7UDQVPLWWHG

6RXQG 3UHVVXUH /HYHO >G%@

The entire building is covered by a concrete slab roof with additional vibration isolation through batt insulation hanging on springs.

Sound pressure level in the Auditorium 6RXQG 3UHVVXUH /HYHO >G%@

Roof acoustics

)UHTXHQF\ >+]@

5DLOURDG DQG 7UDIILF 1RLVH 1&% &ULWHULD 7UDQVPLWWHG 6RXQG

)UHTXHQF\ >+]@

Rehearsal spaces Large rehearsal room The rehearsal room is daylighted with an inner ceiling height of 7 m. It has a balcony from which you can watch the rehearsals. The balcony can be reached both from inside the rehearsal room and outside from the 2nd floor. The rehearsal room is provided diffusers, absorbers and flexible curtains to enhance its

Lobby

Small rehearsal rooms

1-10 cm irregularities scatters the sound around the room and prevents flutter echo. The relief pattern covers 50 per cent of the roof area

&XUWDLQV )ROGHG &XUWDLQV ([WHQGHG

The small rehearsal rooms have differently angled walls in order to prevent flutter echo. One of the walls has a seperately attached diffusing panel which the musician can adjust to suit her own needs.

N )UHTXHQF\ >+]@

The space between the transparent facade and the wooden sound protection layer becomes the lobby with beautiful stairs leading up to the balconies from where the visitors reach the dark and mysterious black box - the concrete shell containing the auditorium.

Absorption

5HYHUEHUDWLRQ 7LPH IRU WKH 5HKHDUVDO 6SDFH

diagonal absorbers

The absorbers are mounted diagonally in the ceiling ends, this orientation enhances the acoustic effects and absorbs even the very low frequency sounds. The absorbers are completely covered in white fabric and blend in to its surrounding surfaces.

curtains

To ensure flexibility of the acoustics in the rehearsal room curtains are installed. Depending on the type of rehearsal the reverberation time can be altered by extending the curtains.

5HYHUEHUDWLRQ 7LPH 7 >V@

wall/roof diffusers

The small rehearsal rooms also have diagonal absorbers along the top edge of the walls, as described above.

The facade bands function as slit absorbers throughout the interior of the lobby. These are tuned to two different octave bands, 63 and 125 Hz, and together with porous absorbers in the ceiling this provides an even absorption through the frequency range of interest.

Slit absorbers

Combined absorption of slit absorbers and porous absorbers

Reverberation time

Lobby stage

Absorbing layer Common volume Perforated panel

6OLW $EVRUEHUV 7RWDO

5HYHUEHUDWLRQ 7LPH 7 >V@

Facade band

$EVRUSWLRQ FRHIILFLHQW Îą

3RURXV $EVRUEHU

N )UHTXHQF\ >+]@

A part of the lobby is suitable for spontanius performances, an area created by a bottle neck in the floor plan. The balcony ceilings there are reflective rather than absorbing to ensure listening quality. There is room for placing seats on the ground floor near the stage and the balconies above serve as room for standing audience.

Clarity

skissprocess

Samtidigt som vi jobbade med bandkonceptet i fasad ville vi också få igen konceptet i auditorium och lobby. Vi arbetade med auditoriet i skisser och modell med balkonger som flyter likt band och hur man samtidigt kan få till bra sikt- och platsmöljigheter till de som ska sitta där.

Vi experimenterade tidigt med band i fasad, en “genomskinlig” struktur med en sluten stenkärna som omsluter auditoriet. Från en början var banden raka men utvecklades sedan till att få ett mer levande oregelbundet uttryck. Vår idé var att man skulle på banden kunna vandra runt och upp på byggnaden. Som kommande steg arbetade vi mycket med band som skkjuts ut och bjuder in mot entré. Vi skrotade efter en del kritik idén med att vandra utmed och upp på byggnaden - något jag önskar idag att vi kanske inte skulle gjort.

När vi spikat interiöruttryck i auditoriet lät vi samma material och lekfullhet i vågor gå igen i lobbyn där vi experimenterade mycket med trapplacering och form i rhino.

reflektioner .

Ett väldigt spännande projekt där man fick lära sig otroligt mycket, det var speciellt en stor utmaning att möta de höga kraven både på arkitekturen och akustiken och att få dessa att fungera som helhet i slutändan. Jag är speciellt nöjd med hur fasad och entré bjuder in och välkomnar besökaren, samt hur vågorna konceptet som var med oss genom hela projektet, går igen både i fasad, lobbybalkonger samt balkonger och detaljer i operasalen. Det jag hade önskat att arbeta mer med är mark och yta runt omkring operan, då detta är otroligt viktigt då stora grupper människor kommer att vistas där samtidigt och det är också en plats som ska fungera och locka besökare även dagtid. Jag har dock insett att vi inte skulle bortsett från den första starka konceptidén, att man skulle kunna vandra utmed fasadbanden upp runt med byggnaden och se vad som pågår på insidan. Detta hade gett det liv i byggnaden vi verkligen önskade. Jag har verkligen tagit lärdom av detta, att i framtiden undersöka vidare, och hålla fast vid min instinkt! Något jag hade önskat att vi jobbat mer med är övningsrummet vilket vi kunde ha tagit något steg längre, jag är lite besviken att vi lät oss begränsas av de akustiska kraven som fanns istället för att experimentera mer med form och uttryck.

skanstorget KURS Samhällsplanering STORLEK 7,50 Hp PERIOD VT 2013 TYP Enskilt projekt EXAMINATOR Mikael Ekegren HJÄLPMEDEL Sketchup

Skanstorget i Göteborg var en gång ett torg i rörelse, med torghandel och saluhall - idag utgör platsen i princip endast parkering. Projektuppgiften gick ut på att väcka liv i denna historiska plats genom att skapa bostadshus med möjlighet till handel i bottenplan samt en ny parkering under mark.

Skanstorget Platsanalys

Bebyggelsestruktur

Infrastruktur

Grönstruktur

Introduktion

Koncept

Under 1800-talets slut och 1900-talets början var Skanstorget ett levande salutorg, idag utgörs platsen endast av parkering och en korvkiosk. Dess fina läge med närhet och utsikt till Skansen Kronan samt koppling till Haga är dåligt utnyttjat.

I norr: sluten, tät kvartesstruktur - låg träbebyggelse + nyare bebyggelse(tegel och puts) - anpassad till skansberget - ca 10 m tjocka hus med innergård I syd och öst: öppnare, glesare struktur - högre(ca 6 vån), stenbebyggelse Funktioner: Universitetsbyggnader Verksamheter i bottenplan (de nära skanstorget markerade) ex, pizzeria, café, cykelaffär, mindre butiker, Dagis Överlag blandad bebyggelse omger platsen - både gällande uttryck, material och byggtid. Blandade material , ex trä, tegel, puts

Hållplats Viktiga gator Övre Husargatan och Sprängkullsgatan: Bullrigt, 2 körfält för bil, 2 för buss, dubbelsidig cykel- och gångbana. ca 73dbA vid normal trafik med förbipasserande buss Ingång Haga Cykling sker i huvudsak på Övre Husargatan, med cykelbana på var sida om vägen

Sluttande grönområde upp mot skansen Öppna gräsytor blandat med trädbevuxet Trädplanteringar längs med Sprängkullegatan och Övre Husargatan, annars inte så mycket grönytor. Spridd grönska på innergårdar Menlös gräsplätt i mitten av parkeringsområdet

Platsen behöver få liv igen - genom handelsmöjligheter, bostäder och allmäna ytor. Det nya förslaget återskapar igen ett torg i rörelse, värnar om utblickarna mot Skansen Kronan och kopplingen till Haga samtidigt som det erbjuder attraktiva bostäder.

1. Ursprungsvolymen följer platsens omkringliggande struktur i plan.

Planbeskrivning Planområde och plandata Detaljplanen omfattar ett område som sträcker sig mellan en lägre träbebyggelse i norr (Haga) och högre stenbebyggelse i söder. Platsen idag utgör endast av en enkelriktad gata, parkeringsplatser, ett par gröna plättar och en korvkiosk. Planförslaget, planens syfte, bärande idé och huvuddrag Planförslaget innebär byggande av ett stort antal bostäder, men säkerställer också att det skapas en allmän plats för torg, handel och servering mm. De bärande idéerna är att skapa tydligare linjer vad gäller sikt och rörelse mot Skansberget och Skansen Kronan, att behålla ett tydligt stråk ned mot Haga samt att i höjd ge en naturlig övergång av högre bebyggelse i söder till lägre bebyggelse i norr.

Bruttoareal ovan mark: BTA = 11 095 m2 Total markareal: A = 7840 m2

Detaljplan 1:1000

2. Den massiva volymen delas upp i två och skjuts isär och den översta volymen förkortas. Detta för att bevara den viktiga siktlinjen ned mot Haga, samt att förstärka siktlinjen mot Skansen Kronan genom att rama in mellan volymerna och bjuda in.

3. Den översta volymen får en förskjutning i fasaden, den nedre en innergård - allt för att skapa tydligare och trevligare rum. En cirkulär volym adderas till den öppna platsen i nordost för att skapa cirkulation och en tydligare inramning till det offentliga torgrummet som bildas mellan de två huvudvolymerna.

Exploateringstal: e = 1,4

Allmäna intressen Detaljplanen ger möjlighet till 5 våningars bebyggelse som tillgodoser med både handelsmöjligheter och bostäder, två faktorer som tillsammans kommer att ge liv och rörelse till platsen, samtidigt som byggande av bostäder alltid är positiv då bostadsbristen i Göteborg är hög. Detaljplanen ser också till att de parkeringsplatser som idag finns på platsens markyta försvinner men fler och bättre parkeringsplatser kan istället åstadkommas under mark. Uppnådda kvaliteter/konsekvenser Många bostäder kan byggas och handelsmöjligheter skapas. Volymerna ramar in Skansen Kronan och välkomnar förbipasserande till Skansberget. En tydlig riktning ned till Haga behålls och förstärks. En konsekvens av planförslaget är att ett fåtal av de boende i bebyggelsen omkring kommer att få försämrad sikt mot Skansberget, men däremot kommer de inte längre få den tråkigare synen av parkeringsplatser och de kommer också kunna dra nytta av handelsmöjligheterna och den allmäna torgplatsen.

Översiktsplan 1:1000

Flygperspektiv Skanstorget Flygperspektiv

Gatusektion C-C 1:200

Sektion B-B 1:1000

Vy arkad mot övre husargatan

Vy från trottoar mot innergård

Förskjutna volymdelar bjuder in

Skansen kronan från vardagsrummet

Den privata innergården växer utanför gränserna

Den första våningen på de två byggnadsvolymerna är förskjutna i förhållande till sina övriga våningar. Mot den bullriga Sprängkullsgatan förskjuts byggnadens första våning inåt för att bilda en inbjudande arkad för gående, en rad av träd omsluter den gående mellan byggnad och gata. På torget förskjuts istället första våningen inåt mot torgets mitt, detta för att skapa en starkare känsla av allmän plats genom att förlänga och förstärka gränsen till de boende uppnås detta.

Vyn mot Skansen Kronan är inte bara till för förbipasserande utan också för de boende på Skanstorget. Innergården är riktad och öppnad mot Skansberget, genom detta får alla boende möjlighet till utsikt mot Skansen Kronan, antingen från sitt vardagsrum eller från sin balkong.

Gatusektionen visar mötet mellan sluttning mot Skansberget, enkelriktad gata och den södra husvolymens innergård. Innergården är upphöjd från gatan för att förstärka vad som är offentligt och privat. Gränsen suddas dock ut något genom en inskjutning i vallen med växtlighet i rabatt som sedan övergår till räcke en bit in, detta görs för att få gående utanför att känna sig välkomna trots närheten till den privata gården. Sittbänkar är ingjutna i betongvallen för att skapa platser för gående att vila en stund, genom att göra sjävla gränsmuren tillgänglig för offentligheten undviks återigen känslan av att man inkräktar alltför nära på det privata.

Balkong i söderläge åt alla Balkonger är alla placerade i söderläge. Detta betyder att en del balkonger ligger mot innergården, dessa är fritt hängande med växtligheter som talar med den gröna innergården. En del balkonger blir också riktade mot torget, dessa är istället inbyggda i fasaden för att behålla känslan av torget som det offentliga rummet och fasadlinjen som avgränsare till det privata.

Sektion A-A 1:500

reflektioner .

Ett spännande projekt med många utmaningar. Jag känner mig nöjd med helheten och lyckades skapa många kvaliteter, t ex att förstärka siktlinjen och bjuda in till Skansberget och Skansen Kronan, ge så många boende en trevlig utsikt mot berget och lugn från den bullriga gatan samt att ha skapat tydliga gränser för privata och offentliga ytor. Något som hade kunnat arbetas mer med är mötet med Skansberget, en tydligare och trevligare entré mot Skansen uppåt då man passerat genom torget. I efterhand hade jag också velat arbeta mer med kortsidan på den nordliga byggnadsvolymen, då denna är det första man möter då man passerar torget norrifrån Sprängkullsgatan.

navet KURS Arkitektur och optimerade strukturer STORLEK 7,50 Hp PERIOD HT 2012 TYP Enskilt projekt EXAMINATOR Morten Lund HJÄLPMEDEL Revit Architecture, Rhino, Autocad

I projektuppgiften ingick att skapa ett besökscentrum i Trollhättans äldsta 1800-års sluss. Byggnaden skulle locka nya besökare till den historierika platsen och bjuda in till närmare upptäckter av slussarna och dess berättelser.

navet

Ett nytt turistnav, i anslutning till Trollhättans äldsta sluss, med ett uttryck som berättar historien om de gamla slusbyggena och bjuder in besökaren till nära upplevelser och nya upptäckter.

Kontext Den första slussen som byggdes i trollhättan stod klar år 1800 och användes i princip ända fram till 1916. Trots dess stora historiska värde har den nu länge stått utan underhåll och nästan blivit glömd. Ett nytt turistcentrum behövs för att locka nya och återkommande besökare till platsen - ett besöksnav som bjuder in till dagens sevärdheter och väcker nyfikenhet om platsens historia. Det nya besöksnavet är beläget i 1800 års sluss översta del, där vyerna innefattar både dagens slussled i söder och de gamla historiska slussarna med dess vackra omkringliggande landskap i väst.

Koncept Slussnavets formspråk och uttryck berättar historien om då slussarna byggdes. Formen symboliserar den volym som skurits ut ur berget då första slusstrappsteget skapades. Volymen har lyfts upp och lagts över översta slusstegets kant.

meter 0

Översikt 1:1000

meter 0

sektion A-A 1:500

Riktning

Vandring

Då man först närmar sig slussnavet möts man av navets kortsida och volymen tycks mindre än vad den egentligen är.

Vandringen genom besöksnavet och slussen börjar via entrén på plan 1, en trappa upp erbjuds det utställning och möjligheter till föreläsning om områdets historia för att sedan locka besökaren ned genom mitten av byggnaden via spiraltrappa eller hiss till glaskuben som hänger från besöksnavet ned i slussen.

När besökaren efter guidning eller påläst genom utställning i besöksnavet tagit sig vidare ned genom slussen och tittar upp mot navet slås han eller hon däremot av den väldiga volymen. Genom denna anblick berättas historien om det tunga arbetet då slussarna byggdes för besökaren. Också fasadmaterialet talar med slussen, samma stenstruktur som den i slussens väggar har försökts efterliknas.

Här kan man uppleva slussen på nära håll, skyddad av regn och vind, med text och bilder utmed slussväggarna och en bred vacker vy ned mot nedre delen av slussen och naturlandskapet. Därefter kan man börja sin vandring ned genom slussen på trappan som hänger i vajrar fästa utmed slussens bergskanter, för att vandra hela vägen ned eller kanske stanna och njuta av vyerna ytterligare på avsatsen 2 slussteg ned. Vy gående mot entré De "utskurna" delarna ur volymen i såväl entré som fönster förstärker känslan av att det är en massiv volym vi ser.

meter 0

sektion B-B 1:500

PLAN 1

På plan 1 välkomnas man in i en första korridor med anslutning till toaletter och garderob till höger. I slutet av korridoren öppnas rummet upp och takhöjden blir den dubbla, detta är ankomstrummet med reception och möjlighet att sitta ned eller bara njuta av utsikten genom det stora fönstret ned mot slussen som ger en häftig panoramavy.

ENTRÉ

Genom detta rum kan man också ta sig vidare ned i slussrummet via spiraltrappa eller hiss.

PLAN -1

Fortsätter man förbi ankomstsalen kommer man istället till en lugnare cafédel, med utsikt mot sydost och sjön där de stora pråmarna passerar idag.

GARDEROB s

Via trappan eller hissen ned genom ankomstsalen välkomnas man in i den upphängda glaskuben med både väggar och golv av glas som tillåter besökaren, gående som rullstolsbunden, att uppleva varje del av slussrummet.

FÖRRÅD

Här kan man stanna och läsa om slussens historia utmed slussväggarna, eller bara njuta en stund av vyerna mot nedre delen av slussen och den vackra naturen omkring den, samtidigt som man fortfarande är väderskyddad.

C HISS

För att därefter vandra vidare ned för den vajerhängda trappan genom slussen under bar himmel.

RECEPTION

CAFÉ

STÄD

TRAPPOR VIDARE NED I SLUSSEN

Plan 1 1:200

meter 0

HISS

Plan -1 1:200

PERS.RUM WC/ DUSCH

FÖRRÅD

KONTOR FORSKARE

APPARATRUM

Sektion D-D 1:200

HISS

PLAN 2 LANDSKAPSMODELL

UTSTÄLLNINGSYTA

Plan 2 1:200

På plan 2 finns första utställningsytan, här kan man antingen själv läsa berättelser genom texter och bilder om slussarnas historia eller få en genomgång vid landskapsmodellen utav forskarna som arbetar på samma våning. Från deras inglasade kontor kan forskarna se över till utställningsytan men också ned till ankomstsalen, på det sättet kan de förbereda sig smidigt och vandra över till utställningsytan då till exempel större grupper anländer.

meter 0

Sektion C-C 1:200

Interiör I kontrast till besöksnavets mörka och tunga uttryck från utsidan blir interiörens lätta och luftiga känsla en spännande upptäckt. Här möts man efter att ha gått entrékorridoren fram av ankomstsalen av en nästan 8 meters takhöjd och ett panoramafönster med riktning mot slussen och naturlandskapet. Färgskalan inomhus går i vitt och återkommande material är stål och glas som också går igen i exteriören i form av stålvajrar, glaskub och glas/stål-trappa.

reflektioner .

Den största utmaningen i projektet har varit att få ihop en klar och tydlig helhet i rumsfördelning och plan, detta kunde ha åstadkommits bättre. Då konceptet har varit så pass starkt och styrande genom projektet har just plan och rum varit den största utmaningen. Jag har inte velat kompromissa när det gäller form och storlek på byggnaden då jag hade förlorat en del av det viktigaste i projektet och tappat konceptet - att byggnaden skulle symbolisera just den utskurna delen av slussen. Något som projektet hade gynnats av är en ännu större “ankomstsal” där hiss och trappa ned i slussen får en tydligare genomtänkt placering och roll i rummet. Färden ned i slussen hade också kunnat läggas mer energi på, då det blir en väldigt dramatisk övergång från det ljusa öppna rummet ned genom ett massivt golvbjälklag till den mörka slussen med dess grova ytor. Ytterligare något jag hade velat utveckla är möjligheten att utnyttja och framhäva läget och vyn från cafét mer då det finns mycket att se även i den riktningen.

grönt ljus KURS Byggnad och klimat / Byggnadsfysik STORLEK 7,50 Hp PERIOD VT 2012 TYP Team Emma Johansson, Emma Blomqvist, Joakim Sätterman EXAMINATOR Ola Nylander HJÄLPMEDEL Revit Architecture, Autocad

I projektet ingick att skapa vackra bostäder i form av radhus genom inlevelse i de boendes vardag och platsens förutsättningar, men också att undersöka förhållandena energieffektivitet, inomhusklimat mm. genom beräkningar i Byggnadsfysik och för radhusen uppnå kraven på lågenergihus.

grönt LJUS

Område

Frölunda är en växande urban miljö. Norr om dess centrum, Frölunda Torg, växer ett nytt radhusområde fram. Området har många kvaliteter så som närhet till både stadspuls, kust och naturområde. Det är skyddat från både vind och trafik samtidigt som det finns nära anslutning till kollektivtrafik med 20 minuters restid till Göteborgs cityliv. Området är idealiskt för många olika typer av familjer då både förskola, lekplats och

fotbollsplan är närmsta grannar. Ett par hundra meter bort ligger det stora shoppingcentrat Frölunda Torg samt Frölunda kulturhus som rymmer både bad och bibliotek. En typisk dag för de boende i området kan innehålla en promenad eller springtur genom naturområdet, en shoppingtur på Frölunda torg, en cykeltur ner till havet, eller varför inte allt på samma dag?

Radhusen omsluter det gemensamma gaturummet som avslutas med det sluttande skogsområdet i väst

Översikt Gästparkering

Förråd / återvinning

METER

Naturnära urbanitet Området tilltalar de som vill ha en bostad med den ultimata blandningen av det naturnära och det urbana boendet. Nitton lågenergiradhus omsluter gatan som blir det gemensamma rummet för lek och sociala möten. På vardera sida om gatan blir stenbeläggning och gräsytor det första steget in i bostaden, ett gränsrum mellan det privata och det gemensamma. Utanför bostäderna omfamnas området ytterligare utav det sluttande skogsområdet i väst och den högre bebyggelsen i öst. Fasadmaterialet på radhusen har valts till fibercement i en varm grå ton. För att minska ett repetativt uttryck beskärs fiberplattorna diagonalt. En viktig del på husen är de olika terrasserna som skapar möjlighet för aktivitet på olika höjdnivåer. Detta bidrar till känslan av volym i det gemensamma gaturummet.

20m

40m

60m

Perspektiv mot söderhusen i väst - entrésida med bakomliggande skogsområde

Variation i boende I områdets södra och västra del ligger Söderhusen, ett flexibelt boende anpassningsbart för de unika familjer som bor där. Söderhusen är uppdelade i tre längor med tre respektive fyra bostäder i sydlig riktning samt en länga på fyra radhus som klättrar likt en trappa upp mot det bakomliggande grönområdet i väst.

På andra sidan gatan möts man av Norrhuslängan, det mer kompakta valet. Tillsammans förstärker de olika hustyperna gatans känsla av enhetlighet och individualitet. Besökare som svänger in på gatan finner plats för bilen på någon av områdets 8 gästparkeringar. I anslutning till gästparkeringarna ligger det gemensamma miljö- och förrådshuset där plats finns för sopsortering, cykelförråd och gemensam utrustning så som gräsklippare.

Perspektiv baksida trädgård söderhus

Levande gaturum Gatan böljer sig fram mellan huskropparna vilket ger en spännande och samtidigt omfamnande känsla. Då gatan inte är någon genomfart minimeras biltrafiken. De åtta Norrhusen har sina parkeringar på längans båda kortsidor. De boende når sedan sina bostäder genom en kort promenad på gångvägen som följer gatans norrsida. Söderhusen har sina parkeringar i anknytning till den egna bostaden. Vändplatsen blir det naturliga avslutet på gaturummet, en trygg plats för lek och gemenskap.

Perspektiv Söderhus entréplan mot baksida trädgård

SÖDERHUSET

Söderhusen är bostäder uppdelade i två plan med en boarea på 120kvm samt en 35kvm stor takterrass på andra våningen. Med sin genomskärande glasslits i huskroppens mitt öppnar radhuset upp sig mot den solbelysta trädgården i söder och närliggande naturområde i väst. Entrévåningen innehåller den offentliga delen och har en tilltagen takhöjd på 2,6 m. Planlösningen är utformad så att de boende kan anpassa den efter egna behov där kök och vardagsrum både kan integreras eller separeras. Detta medför att radhuset tilltalar en bredare målgrupp och bidrar till mångfalden i området.

P Förråd

Förråd

Entré TM

Förråd

Entré

Entré TT TM TT

TM TT

F K DM

F K

G G

K F

Terass

A METER

Söderhuslänga plan 1

Glasslits skär genom bostaden Glasslitsen bidrar med en dubbel takhöjd i husets mitt. Här står trappan som leder upp till andra våningen. Genom glastaket fås en blick upp mot himlen. Andra våningen har en takhöjd på 2,3 m och innehåller den mer privata delen med två av bostadens tre sovrum. Ifrån andra våningen nås även takterrassen, en urban, privat trädgård med grönska och plats för socialt umgänge. Växthus, kryddträdgård eller lounge, terrassen blir en interaktiv plats med stora möjligheter. Sektion A-A

10m

15m

Söderhus plan 2

Sektion C-C 1:100

NORRHUSET Genom entrén till norrhuset välkomnas du av en luftig bostad på 100 kvm i tre våningar, samt en 35 kvm takterrass på översta plan. Entré och trappor är placerade i glasslitsen som med tre våningars höjd skär genom huskroppen och ger extra ljusinsläpp samt bidrar till en öppnare känsla i bostaden. Samlingspunkten blir på bottenvåningen där vardagsrum och kök på var sin kortsida av radhuset avgränsas med ett stort badrum för hela familjen. På andra våningen nås den mer privata delen av bostaden som rymmer två sovrum och ett gemensamt badrum samt en balkong i anslutning till det större sovrummet. Här kan man gå ut och läsa en bok i morgonsolen eller njuta av den svalkande kvällsluften för en stund innan läggdags. Fortsätter man sin promenad en trappa upp når man takterrassen, en stor och privat yta med gott om plats för loungemöbler och solstolar för sociala eller privata stunder. C

C C

G G G

G G

G G G

TT TM

G G

G G G G G

K F

DM DM

K DM

Entré Entré

C Norrhuslänga plan 1

Balkong

Entré

C Plan 2

Plan 3

Perspektiv frĂĽn norrhusets entrĂŠ - trappa i ljusslits

ENERGI

Taket är väl dimensionerat för att stå emot värmeförluster. Utöver detta ska även takkonstruktionen klara faktorer som snölaster och nattutstrålning, vilka båda är speciellt viktiga i det specifika radhuset då detta har en flack taklutning. Taket är 662mm tjock med en flack lutning på 1,4O.

I utformningen av radhusområdet har en låg energiförbrukning eftersträvats med passivhusstandarden som riktlinje. Uttrycksmässigt bidrar detta till tjockare vägg- och takkonstruktioner samt att radiatorer inte behövs.

Som lågenergihus värms byggnaden till stor del av solinstrålning och internvärme såsom värme från belysning, hushållsmaskiner (1) och människor (2). En stor del av värmen som ventileras ut från bostaden återvinns med hjälp av en värmeväxlare.

Genom goda val av material och konstruktionstyp har byggnaden vind- och fuktsäkrats samt fått minimerade värmeförluster. Väggen är uppbyggd av 8mm fibercementskivor som är vädertåligt fasadmaterial samt vindskydd, trästomme, tjockt isoleringsskikt på 455mm, ångspärr och avslutande gipsskiva. Totala tjockleken för ytterväggen är 506mm.

Solfångare och solceller är installerade på taken och täcker hälften av varmvattnets uppvärmningsbehov.

[B] Detalj på möte mellan yttervägg och tak 1:10

3 5

Årlig energiförbrukning [kWh/m2år] Den valda golvkonstruktionen är platta på mark med dimensionering enligt passivhusnorm, dess viktigaste uppgift är att bära upp lasten från påliggande konstruktion samt att isolera mot fukt och kyla. Den nödvändiga fuktspärren utgjörs av en plastfolie som hindrar fukt från att vandra genom konstruktionen. Den valda isoleringen bibehåller en god termisk komfort i bostaden, så att det är behagligt att gå utan skor på golvet.

75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Lågenergihus

Passivhus

Söderhuset

Utak Uvägg Ugolv Ufönster Um

= 0,0846 [W/m2K] = 0,0829 [W/m2K] = 0,0767 [W/m2K] =0,7 [W/m2K] =0,195 [W/m2K]

Qeffekt

= 20,25 [W/m2]

U-värde för takkonstruktion [B] U-värde för yttervägg (5) U-värde för golvkonstruktion [A] U-värde fönster (4) Byggnadens U-medel Årligt effektbehov

Området

Gatan

Frölunda är en expanderande urban miljö. Norr om dess centrum, Frölunda Torg, växer ett nytt radhusområde fram. Området har många kvaliteter så som närhet till både stadspuls, kust och naturområde. Det är skyddat från både vind och traÀk samtidigt som det Ànns nära anslutning till kollektivtraÀk med 20 minuters restid till Göteborgs cityliv. Området är idealiskt för många olika typer av familjer då både förskola, lekplats och fotbollsplan är närmsta grannar. Ett par hundra meter bort ligger det stora shoppingcentrat Frölunda Torg samt Frölunda kulturhus som rymmer både bad och bibliotek

Området tilltalar de som vill ha en bostad med den ultimata blandningen av det naturnära och det urbana boendet. Nitton lågenergiradhus omsluter gatan som blir det gemensamma rummet för lek och sociala möten. På vardera sida om gatan blir stenbeläggning och gräsytor det första steget in i bostaden, ett gränsrum mellan det privata och det gemensamma. Utanför bostäderna omfamnas området ytterligare utav det sluttande skogsområdet i väst och den högre bebyggelsen i öst. Fasadmaterialet på radhusen har valts till Àbercement i en varm grå ton. För att minska ett repetativt uttryck beskärs Àberplattorna diagonalt.

En typisk dag för de boende i området kan innehålla en promenad eller springtur genom naturområdet, en shoppingtur på Frölunda torg, en cykeltur ner till havet, eller varför inte allt på samma dag?

inledande känslotext

En viktig del på husen är de olika terrasserna som skapar möjlighet för aktivitet på olika höjdnivåer. Detta bidrar till känslan av volym i det gemensamma gaturummet. I områdets södra och västra del ligger Söderhusen, ett Áexibelt boende anpassningsbart för de unika familjer som bor där. Söderhusen är uppdelade i tre längor med tre respektive fyra bostäder i sydlig riktning samt en länga på fyra radhus som klättrar likt en trappa upp mot det bakomliggande grönområdet i väst.

Översiktsvy över området mot nordväst

“Direkt när jag svänger in på gatan, känner jag mig hemma” Öppna gemensamma trädgårdsytor ger möjlighet till grannsamvaro samtidigt som utskurna volymer ger en omslutenhet som skapar privata umgängesytor.

På andra sidan gatan möts man av Norrhuslängan, det mer kompakta valet. Tillsammans förstärker de olika hustyperna gatans känsla av enhetlighet och individualitet. Besökare som svänger in på gatan Ànner plats för bilen på någon av områdets åtta gästparkeringar. I anslutning till gästparkeringarna ligger det gemensamma miljöoch förrådshuset där plats Ànns för sopsortering, cykelförråd och gemensam utrustning så som gräsklippare.

situationsplan

grönt LJUS för det urbana radhusområdet

Gatan böljer sig fram mellan huskropparna vilket ger en spännande och samtidigt omfamnande känsla. Då det inte är någon genomfart minimeras biltraÀken. De åtta Norrhusen har sina parkeringar på längans båda kortsidor. De boende når sedan sina bostäder genom en kort promenad på gångvägen som följer gatans norrsida. Söderhusen har sina parkeringar i anknytning till den egna bostaden. Vändplatsen blir det naturliga avslutet på gaturummet, en trygg plats för lek och gemenskap.

I ett samspel mellan byggnadsutformning, hållbarhet och energihushållning växer ett radhusområde fram. De individuella behoven står i centrum vilket bidrar till områdets mångfald då det tilltalar olika boende. I radhuslängan Ànner man utrymme både för granngemenskap och för sin privata sfär, med närhet till både stadens puls och naturens lugn.

Situationsplan 1:400

METER

20m

40m

Det gemensamma gaturummet mynnar ut mot västhusen och det omfamnande skogsområdet, där vändplatsen blir till plats för spring och lek.

60m

Översiktsplan Västra Frölunda

Emma Blomqvist | Emma Johansson | Joakim Sätterman | ARK 205 Byggnad och klimat | VT2012

Energi

Taket är väl dimensionerat för att stå emot värmeförluster. Utöver detta ska även takkonstruktionen klara faktorer som snölaster och nattutstrålning, vilka båda är speciellt viktiga i det speciÀka radhuset då detta har en Áack taklutning. Taket är 662mm tjock med en Áack lutning på 1,4o.

P Förråd

Förråd

Entré TM

I utformningen av radhusområdet har en låg energiförbrukning eftersträvats med passivhusstandarden som riktlinje. Uttrycksmässigt bidrar detta till tjockare väggoch takkonstruktioner samt att radiatorer inte behövs.

Förråd

Entré

Entré TT TM TT

TM TT

F K DM

F K

K F

G G G

G G

G G G

G TT

G G

Genom goda val av material och konstruktionstyp har byggnaden vind- och fuktsäkrats samt fått minimerade värmeförluster. Väggen är uppbyggd av 8mm Àbercementskivor som är vädertåligt fasadmaterial samt vindskydd, trästomme, tjockt isoleringsskikt på 455mm, ångspärr och avslutande gipsskiva. Totala tjockleken för ytterväggen är 506mm.

G G G G G

K F

K DM

Solfångare och solceller är installerade på taken och täcker hälften av varmvattnets uppvärmningsbehov.

Entré Entré

Söderhuslänga plan 1 1:100

[B] Detalj av möte mellan entrésidans yttervägg och tak 1:10

Entré

Balkong

C Norrhuslänga plan 1 1:100

Norrhus plan 2 1:100

C Norrhus plan 3 1:100

B 4

METER

Söderhuset Söderhusen är bostäder uppdelade i två plan med en boarea på 120kvm samt en 35kvm stor takterrass på andra våningen. Med sin genomskärande glasslits i huskroppens mitt öppnar radhuset upp sig mot den solbelysta trädgården i söder och närliggande naturområde i väst.

Ett hem med möjligheten till individuelt boende

10m

Norrhuset

Entrévåningen innehåller den offentliga delen och har en tilltagen takhöjd på 2,6 m. Planlösningen är utformad så att de boende kan anpassa den efter egna behov där kök och vardagsrum antingen kan integreras eller separeras. Detta medför att radhuset tilltalar en bredare målgrupp och bidrar till mångfalden i området.

Glasslitsen skapar en dubbel takhöjd i husets mitt, här är trappan som leder upp till andra våningen placerad. Genom glastaket kan man blicka upp mot himlen.

Andra våningen har en takhöjd på 2,3 m och innehåller den mer privata delen med två av bostadens tre sovrum. Ifrån andra våningen nås även takterrassen, en urban, privat trädgård med grönska och plats för socialt umgänge. Växthus, kryddträdgård eller lounge, terrassen blir en interaktiv plats med stora möjligheter.

Terass

Fasad Söderhus

15m

Ljust och kompakt urbant boende

I entrén till norrhuset välkomnas du till en luftig bostad på 100 kvm i tre våningar, samt en 35 kvm takterrass på översta plan. Entré och trappor är placerade i den genomgående glasslitsen som med tre våningars höjd ger extra ljusinsläpp samt bidrar till en öppnare känsla i bostaden.

På andra våningen Ànns den mer privata delen av bostaden som rymmer två sovrum och ett gemensamt badrum, samt en balkong i anslutning till det större sovrummet. Här kan man gå ut och läsa en bok i morgonsolen eller njuta av den svalkande kvällsluften.

Samlingspunkten blir på bottenvåningen där vardagsrum och kök på var sin kortsida av radhuset avgränsas med ett stort badrum för hela familjen.

Fortsätter man ytterligare en trappa upp når man takterrassen, en stor och privat yta med gott om plats för loungemöbler och solstolar. En perfekt plats för sociala och privata stunder.

3 5

A Söderhus Sektion B-B 1:200 (A1)

Årlig energiförbrukning [kWh/m2år]

75 70 65

Den valda golvkonstruktionen är platta på mark med dimensionering enligt passivhusnorm, dess viktigaste uppgift är att bära upp lasten från påliggande konstruktion samt att isolera mot fukt och kyla. Den nödvändiga fuktspärren utgjörs av en plastfolie som hindrar fukt från att vandra genom konstruktionen. Den valda isoleringen bibehåller en god termisk komfort i bostaden, så att det är behagligt att gå utan skor på golvet.

Söderhus plan 2 1:100

55 50 45 40 35 30 25 20

Utak Uvägg Ugolv Ufönster Um

= 0,0846 [W/m2K] = 0,0829 [W/m2K] = 0,0767 [W/m2K] =0,7 [W/m2K] =0,195 [W/m2K]

U-värde för takkonstruktion (3) U-värde för yttervägg (5) U-värde för golvkonstruktion (A) U-värde fönster (4) Byggnadens U-medel

Qeffekt

= 20,25 [W/m2]

Årligt effektbehov

15 10 5 0 Lågenergihus

Passivhus

Söderhuset

Sektion A-A 1:100

Emma Blomqvist | Emma Johansson | Joakim Sätterman | ARK 205 Byggnad och klimat | VT2012

Sektion C-C 1:100

Emma Blomqvist | Emma Johansson | Joakim Sätterman | ARK 205 Byggnad och klimat | VT2012

skissprocess

reflektioner .

De centrala målen vi hade under det här projektet var att experimentera med boendetyper, att prova mer en än typ av bostad i radhuslängan (och därmed dela upp lite av regelbundenheten som radhus ofta ger), att arbeta och experimentera med att hur man får in tillräckligt med ljus i bostaden vilket är svårt just när det kommer till radhus samt att jobba med olika nivåer i terrasser - och ge en känsla av stora privata ytor (trädgårdskänsla) i varje bostad. Att inte bara skapa en typ av radhus utan två blev en utmaning då det krävde ytterligare arbete. Men genom att göra detta har jag och vi lärt oss mer, vad funkar och vad funkar inte? Möjligheten att i efterhand kunna jämföra mellan dem och reflektera över beslutstagandena har varit givande. Mer kunde ha uppnåtts när det gäller att effektivisera ytan, fler förvaringsutrymmen kunde ha skapats mm. - faktorer som blev lidande då vi ville åstadkomma ett luftigt boende som sticker ut från de traditionella radhusen som ofta känns väldigt kompakta. I norrhuset skulle jag vilja arbeta med detta, fler sovrum kunde ha införts i en byggnad på såpass stor boendeyta. Man hade kunna arbeta med att göra denna av hustyperna mer tillgänglig för andra boenden - billigare och mer kompakt.

kungsbågen KURS Byggnad och struktur STORLEK 7,50 Hp PERIOD HT 2011 TYP Enskilt projekt EXAMINATOR Ulf Jansson HJÄLPMEDEL Rhino, Revit Architecture, Autocad

Uppgiften - att skapa en klimatuppmuntrande struktur i en av Göteborgs centrala stadsparker. Utmaningen var att ge Kungsparken ett lyft, genom ett café och en toalettanläggning och en struktur som skulle spänna fritt 25 meter. Parken är idag en populär plats att hänga på under fina sommardagar, men under dagar med sämre väder utnyttjas den inte då inget som drar besökaren dit finns. En av de stora utmaningarna med uppgiften var att göra upplevelsen av parken tryggare under kvälls och natt-tid, då en känsla av otrygghet är ett problem som finns där idag.

kungsbågen Kontext Kungsparken är en välbefolkad park belägen mellan Vasa och vallgraven i centrala Göteborg. Parken är som mest besökt i sommartider, men också under resten av året passerar många människor här varje dag, såväl cyklister på väg till jobbet som gående ute på promenad i parken. Uppgiften tilldelad är att skapa en klimatuppmuntrande struktur för området - meningen är att göra parken mer attraktiv att besöka året om, regnigt som torrt, varmt som kallt.

Fasad mot norr 1:200

Situation Vid nordöstra hörnet av Kungsparken med vy mot Storan och Kungsportsbron ligger den nya café- och toalett-anläggningen, både uppseendeväckande men samtidigt i harmoni med den omgivande parkmiljön. Ett ställe dit man kommer att lockas vare sig det är en varm sommardag eller en kall vinterkväll. Besök caféet i riktning mot kanalen för en picknick-takeaway eller för en längre kaffestund på terrassen, eller ta dig till de fina och väl omskötta toaletterna några meter närmare Nya Allén.

CAFÉ

TOALETTER

Platsen för strukturen är vald för att den ligger just precis brevid min favoritplats i parken - den större gräsytan mellan strukturen och Storan som ofta är välbefolkad under sommartid. Dit är det lätt att vika av från Avenyn och man behöver inte gå särskilt långt för att komma bort från ljud och folkmassor. Det blev ett enkelt val att välja just den här platsen, för att förnya och förbättra den under sommartid men också för att göra den till ett ställe dit man skulle vilja befinna sig under de mindre varma och soliga dagarna.

SITUATION 1:1000 [m] 0

Struktur och material

Café och toaletter

Strukturen är en 25 meter lång betongstruktur, materialet betong valdes för att det är ett formbart, tåligt och spännande material. Jag gillar idén om att golv inte bara är golv, väggar bara väggar o.s.v. Därför ville jag få in alla dessa element till en helhet i min struktur vilket resulterade i en form som sträcker sig från tak till vägg och slutligen breder ut sig som terrass till cafébyggnaden. Strukturens ”undre del” är belyst vilket gör att anläggningen kommer locka folk från Kungsportsbron inte bara under dagtid utan också kvällstid.

De två café- och toalettdelarna har fasader i naturträ för att smälta in och ge en känsla av att höra ihop med den omgivande parknaturen. Till följd av att dessa till skillnad från strukturen har ett mer diskret uttryck ges ett tydligare fokus på den udda strukturen vilket är den önskade effekten.

Terrassdelen av strukturen breder ut sig mot väster med vy mot kanalen och kungstorget, på denna plats kommer det fås en fin kvällssol under varma sommarkvällar då man ännu kan sitta ute. Terassens betongyta följer med in i caféets inglasade del för att gå upp i samma träfasad som byggnaden omsluts av (se detaljritning A).

Byggnadena är skilda åt och placerade på var sin sida om en utav de större stigarna som sträcker sig genom parken. Toalettbyggnaden är den som är placerad närmast stråket för att vara en naturlig plats att besöka också för de som bara är på genomgång i parken och är även tydlig för de som passerar utanför.

CAFÉ Är det en varm dag kan man köpa med sig kaffe och smörgås från cafét och sätta sig på någon utav gräsytorna utanför, eller slå sig ner på terassen som breder ut sig mot väster med utsikt mot Kungstorget och kanalen. En svalare dag kan man istället slå sig ner inomhus vid sofforna eller barstolarna med en varm kaffe i handen, iaktta människor som passerar och se paddan glida förbi någon gång ibland.

Horisontaldetalj A 1:10

Detaljen beskriver mötet mellan yttervägg, innervägg och glasfasad i cafébyggnaden. Träpanelen som täcker fasaden på de båda byggnadena går igen in i den inglasade delen av cafét för att ge effekten av en nästan osynlig förlängning av byggnaden.

Plan café 1:100 [m]

[m]

TOALETTER R

Vare sig man spenderar några timmar i parken, är på genomgång eller bara passerar utanför är det en naturlig väg att röra sig mot toalettbyggnaden belägen nära Nya allén precis intill en av parkens större stigar. Möts av välkomnande personal som hälsar samtidigt som du passerar förrummet och fortsätter vidare in mot de trevliga och fräscha toaletterna.

Plan toaletter 1:100

Fasad mot öster 1:200

kall vinterkväll genom parken, mötandes av välkomnande belysning bjuder in till värmande fikastund

Sektion A-A 1:100

FASAD MOT ÖSTER 1:100

STRUKTUR OCH MATERIAL PLAN CAFÉ 1:100 Strukturen är en 25 meter lång betongstruktur, materialet betong valdes för att det är ett formbart, tåligt och spännande material. Jag gillar idén om att golv inte bara är golv, väggar bara väggar o.s.v. Därför ville jag få in alla dessa element till en helhet i min struktur vilket resulterade i en form som sträcker sig från tak till vägg och slutligen breder ut sig som terrass till cafébyggnaden. Strukturens ”undre del” är belyst vilket gör att anläggningen kommer locka folk från Kungsportsbron inte bara under dagtid utan också kvällstid.

KUNGSBÅGEN

INTRODUKTION Kungsparken är en välbefolkad park belägen mellan Vasa och vallgraven i centrala Göteborg. Parken är som mest besökt i sommartider, men också under resten av året passerar många människor här varje dag, såväl cyklister på väg till jobbet som gående ute på promenad i parken. Uppgiften tilldelad är att skapa en klimatuppmuntrande struktur för området - meningen är att göra parken mer attraktiv att besöka året om, regnigt som torrt, varmt som kallt.

CAFÈ OCH TOALETTER SITUATION

PLAN TOALETTER 1:100

Vid nordöstra hörnet av Kungsparken med vy mot Storan och Kungsportsbron ligger den nya café- och toalett-anläggningen, både uppseendeväckande men samtidigt i harmoni med den omgivande parkmiljön. Ett ställe dit man kommer att lockas vare sig det är en varm sommardag eller en kall vinterkväll. Besök caféet i riktning mot kanalen för en picknick-takeaway eller för en längre kaffestund på terrassen, eller ta dig bara till de fina och väl omskötta toaletterna några meter närmare Nya Allén. Platsen för strukturen är vald för att den ligger just precis brevid min favoritplats i parken - den större gräsytan mellan strukturen och Storan som ofta är välbefolkad under sommartid. Dit är det lätt att vika av från Avenyn och man behöver inte gå särskilt långt för att komma bort från ljud och folkmassor. Det blev ett enkelt val att välja just den här platsen, för att förnya och förbättra den under sommartid men också för att göra den till ett ställe dit man skulle vilja befinna sig under de mindre varma och soliga dagarna.

SITUATION 1:1000

[m] 0

[m]

KUNGSBÅGEN EMMA JOHANSSON I BYGGNAD OCH STRUKTUR I CHALMERS HT 2011

FASAD MOT NORR 1:100

SEKTION A-A 1:100

HORISONTALDETALJ A 1:5

TOALETTER

Är det en varm dag kan man köpa med sig kaffe och smörgås från cafét och sätta sig på någon utav gräsytorna utanför, eller slå sig ner på terassen som breder ut sig mot väster med utsikt mot Kungstorget och kanalen.

En svalare dag kan man istället slå sig ner inomhus vid sofforna eller barstolarna med en varm kaffe i handen, iaktta människor som passerar och se paddan glida förbi någon gång ibland.

Möts av välkomnande personal som hälsar samtidigt som du passerar förrummet och fortsätter vidare in mot de trevliga och fräscha toaletterna.

EMMA JOHANSSON I BYGGNAD OCH STRUKTUR I CHALMERS HT 2011

skissprocess

CAFÉ

KUNGSBÅGEN

[m]

kall vinterkväll genom parken, mötandes av välkomnande belysning bjuder in till värmande fikastund

KUNGSBÅGEN EMMA JOHANSSON I BYGGNAD OCH STRUKTUR I CHALMERS HT 2011

Rhinomodell struktur

reflektioner .

Något jag funderar på i efterhand är att jag hade kunnat göra något mer utav bågstrukturen, att dra konceptidén “golv blir till vägg som blir till tak” ännu längre. Genom att till exempel göra strukturen större, så att den verkar ännu tydligare som regn- och vindskydd. En idé är också att man hade kunnat göra den möjlig att klättra upp på, och bli till en lekplats/regnskydd/vindskydd/terass - allt i ett. Jag är mycket nöjd med hur byggnadena förhåller sig till varandra och till befintliga stigar i parken. Strukturen är uppseendeväckande men tar inte över, är välkomnande och spännande.

entréstråk & innergård KURS Rum och geometri STORLEK 7,50 Hp PERIOD VT 2011 TYP Enskilt projekt EXAMINATOR Magnus Persson HJÄLPMEDEL SketchUp, Autocad

I projektuppgiften ingick att skapa en ny gemensam entré för Arkitektur-, och Väg och Vatten-sektionen på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Entrén skulle utformas så att det känns lika naturligt att röra sig ned en våning till källare och café som att röra sig upp till plan ett. Nästa del i uppgiften bestod av att göra om den innergård som ligger i nära anslutning till entrén på plan ett och även binda ihop denna med caféet och A-studion i källarplan.

Entré A-huset I projektdelen rum och rörelse har vi arbetat med att skapa en ny entré till A-huset. Huvudmålet med uppgiften var att få bort ”källarkänslan” av den nedre våningen som dels innehar byggnadens café och att riktningen skulle vara lika tydlig och naturlig mot nedre som mot övre våning.

Ljusstudie - övre och nedre våning, trappa upp mot entrérum

Inbjudande entrérum Mina huvudmål med den nya entrén var att skapa en tydligare riktning från hållplatsen, se till att bevara så mycket värme som möjligt på insidan och att göra riktningen upp/ned neutral. Den snedställda glasväggen var något jag bestämde mig för i tidigt skede, vinklad mot hållplatsen blir den mer synlig från spårvagnsstråket men också naturlig om man närmar sig entrén från motsatt håll. Valet av karuselldörren skedde också tidigt i processen eftersom värmebevaringen var ett av mina huvudmål - då det trots det vindfång som finns där idag ofta är väldigt kallt inomhus, och just karuselldörren är bevisat mest effektiv för detta.

Ljusstudie - takvy utifrån genom fönster mot entrérum

Det slutliga resultatet blev en trappa med förlängd radie från karuselldörrens mittpunkt. En handikappingång placerades vid hörnet på A-huset och en handikapphiss i nära anslutning till denna. Jag lät två utav trappstegen löpa ut längs väggen till höger då man kommer in, dessa blir till sittplatser i entrén. Entréfasaden (mot väst) valde jag att göra helt i glas, samt ett extra takfönster från öst för att släppa in så mycket dagsljus som möjligt, vilket bidrar till att göra entrén luftig och välkomnande.

Skiss entré trappor

A-HUSET

V-GÅRDEN

Översikt A-huset och V-gård 1:1000

Mötesplats I projektdelen rum och ljus har vi arbetat med att knyta ihop A-studion, caféet och V-gården. Mina huvudmål var att förändra V-gården till ett ställe där man kan koppla av och umgås, att skapa en mer självklar väg till A-studion samt att förändra caféet.

A-STUDION

Plats för häng Det första jag ville göra med V-gården var att skapa en uteservering och att denna skulle ligga där gården hade som flest soltimmar, vilket är mot caféväggen. Jag valde också att höja upp uteserveringen ett par meter för att ytterligare förlänga soltimmarna där. För att skapa så mycket sittplatser som möjligt på gården har stora ”trappsteg” utformats - med syfte att fungera även som bänkar. Ytterligare sitt- och avslappningsplatser fås på grässluttningen som är belägen i sydlig riktning. På gräsmattans högsta nivå som når plan två finns det dörrar i vardera hörn, alltså kan man nå V-gården från båda planen.

Fortsatt in mot cafét har en passage öppnats upp genom biblioteksförrådet nästan raka vägen till A-studion, samt en en del av förrådet har blivit omgjord till ett nytt kök och en ny cafékassa. För att inte få en allt för öppen och kall känsla i cafeét har en del av en äldre vägg behållts för att åstadkomma den önskade ombonade känslan. Plan 1 1:400

Sektion A-A 1:200

reflektioner .

Den viktigaste lärdomen jag har fått genom det här projektet är att inte begränsa mig själv under skissprocessen. Under projektets gång märkte jag att jag lätt fastnade i att bara skissa i plan, vilket blir svårt att visualisera tredimensionellt. Man missar lätt detaljer som man annars hade sett i sektion. När jag senare började skissa i kartong märkte jag att det var betydligt lättare att experimentera och hitta inspiration. Av den anledningen tyckte jag att ”Rum och ljus”-delen var roligare då vi använde oss utav Sketchup, där kan man prova sig fram och snabbt se vad som fungerar och inte. Jag tycker att ”Rum och rörelse”-delen var den svårare utav de två, främst för att man inte hade så mycket att relatera till. Vi visste sedan innan att en stor del utav entré och källare skulle förändras men blev tillsagda att till en början bara fokusera på just entrén. Att inte ha klart för sig vad det skulle bli av fortsättningen på stråket gjorde det svårare att få fram en riktigt bra helhet. I det stora hela är jag nöjd med projektets utgång. En sak jag dock inte är helt nöjd med nu i efterhand är att jag inte gjorde det möjligt att nå biblioteket från det nedre planet. Jag tror att en offentlig trappa därifrån upp till biblioteket hade varit passande.

varma möten KURS Rum och människa STORLEK 7,50 Hp PERIOD HT 2010 TYP Enskilt projekt EXAMINATOR Victor Kowalski HJÄLPMEDEL Inga, handritat projekt

Uppgiften var att formge en bastu med anslutande relaxrum vid Sandsjön i Härryda kommun.

Fasad 1:100

Utsikt i fokus

Sektion 1:100

Anläggningen är belägen på en udde med sjöutsikt mot väst. Den vackra utsikten kan upplevas i avslappningsrummet såväl som i bastun och från bastuns tak kan man njuta av den till fullo under varma sommarkvällar.

Material Huvudmaterialen i fasaden utgjörs av trä, sten och puts. Det ljusa lärkträet och den murade stenen talar med den omgivande naturen medan den svarta putsen står ut i kontrast med omgivningen.

Sektion B 1:50

reflektioner .

I detta projektet ville jag göra något spännande med yt-, och fasadmaterialen, jag ville få känslan av att dessa skulle ”flyta upp” och bli ett, att bryggan blev till trappa som sedan blev till nästa nivå och som samtidigt utgjorde bastutak. Att man skulle kunna befinna sig på olika nivåer och därav kunna njuta ännu mer av utsikten. Något som hade behövt lösas bättre är skorstenen och dess placering, då den blir varm då bastun är igång måste den skärmas av bättre. I efterhand tror jag att projektet hade vunnit på att ta konceptidén vidare och göra byggnaden mer enhetlig. Jag skulle fundera på att ta bort det sneda taket som för tankarna till ett bostadshus, och istället binda ihop alla delar av byggnaden i samma vackra lärkträ. Då skulle man även kunna befinna sig på taket till relax-, och omklädningsdelen.

skisser m.m krokiövning med ståltråd

Roof structure - made in Matlab, Linear algebra

staple toy made in Rhino + Grasshopper

emma johansson UNIVERSITET Chalmers PROGRAM Arkitektur och Teknik MAIL emjoha91@gmail.com TELEFON 0768969044