Digitala Samtal

SMART DIGITALT VERKTYG FÖR PSYKOTERAPEUTER OCH PSYKOLOGER

Journalsystemet CTNotes är ett modernt system för terapeuter inom psyko-terapi. Genom att använda sig av systemet effektiviseras administrativa moment och dessutom samlas allt digitalt, på ett smart och effektivt sätt. – Systemet är säkert, sparar tid och gör att användaren får bra ordning på sitt administrativa arbete, säger Niklas Boström.

Johan Waldén och Niklas Boström som står bakom journalsystemet CTNotes har lång erfarenhet av att jobba med IT-lösningar, produkt- och webbutveckling samt digitala processer. De har en gedigen meritlista bakom sig, då de under många år utvecklat och levererat verksamhetskritiska system till tidnings-, bank- och finansbranschen samt även grundat och utvecklat allabolag.se.

Efter att de sålt allabolag.se började Niklas utveckla ett nytt system och en ny lösning. – Min fru pluggade till psykoterapeut och vi pratade om den nödvändiga administrationen utöver det terapeutiska samtalet med klienter, d.v.s. skattningsformulär, journalföring, tidsbokning och fakturering. Det fanns inte något modernt verktyg som löste detta, så jag började fundera kring ett system helt fokuserat på psykoterapi. Jag och Johan pratade igenom idén som blev starten för det nya systemet CTNotes, berättar Niklas. – Ett modernt journalsystem blir mer och mer en självklarhet inom psykoterapi. Vi ser nu att digitaliseringen ger en säkrare, effektivare och mer flexibel vardag för alla typer av behandlare inom psykoterapi, säger Johan.

De började med att digitalisera de stora skattningsformulären och har därefter lagt till delar som har resulterat i ett komplett journalsystem både för enskilda psykoterapeuter och mottagningar.

Deras vanligaste kund är idag en ensampraktiserande psykoterapeut men de ser en tydlig ökning bland större mottagningar och myndigheter. Bland annat är CTNotes det mest använda journalsystemet vid utbildning av psykologer och psykoterapeuter vid svenska universitet och högskolor. – Man kan känna sig trygg med att informationen lagras som den ska enligt svenska lagar och regler. Inloggning sker med Bank-ID, systemet är tillgängligt via telefon, dator eller läsplatta. Dessutom finns alltid vår kundservice tillgänglig på telefon eller mail om någon behöver support.

Johan förklarar att det som skiljer deras system från många andras är att CTNotes är utvecklat och utformat efter sin målgrupp. – CTNotes är framtaget för just psykologer och psykoterapeuter för att tillgodose deras behov. De flesta andra journalsystem är generella och inte framtagna för en specifik yrkesgrupp.

Johan och Niklas är måna om att jobba nära sina kunder och användare, för att se till att de kommer igång på ett bra sätt med systemet. – CTNotes utvecklas och förbättras kontinuerligt. Utvecklingen drivs till stor del av våra användares nya behov och önskemål, säger Johan.

Det märks tydligt att Johan och Niklas brinner för att utveckla och hitta lösningar som effektiviserar. Nu hoppas de på att fortsätta växa och få ännu fler kunder. – Vi vill att CTNotes ska vara det självklara valet för behandlare inom psykoterapi. Vår produkt effektiviserar arbetet och sparar tid för användaren. De behöver inte heller tänka på att ha en backup eller brandsäker förvaring och arkivering. Tanken är verkligen att de ska kunna lägga mer tid på arbetet med klienter men samtidigt ha en välfungerande administration, säger Niklas.

CTNotes erbjuder en fri testperiod på 30 dagar. Testperioden är helt kostnadsfri och du binder dig inte till något.

CTNotes är anpassat för alla skärmstorlekar och fungerar på mobila enheter. Johan Waldén och Niklas Boström är skaparna bakom journalsystemet CTNotes.

CTNOTES

Adress: CTNotes, Börjegatan 56, 752 29 Uppsala Tel: 08-411 65 00 E-post: info@ctnotes.com Webbplats: www.ctnotes.com Facebook: www.facebook.com/CTNotes LinkedIn: www.linkedin.com/company/ctnotes

SAMTALSSTÖD SOM FÖRENKLAR KOMMUNIKATIONEN

Med rätt verktyg och stöd blir det lättare att kommunicera med såväl gammal som ung. Digitala Samtal i Sverige AB har utvecklat en plattform som ger stöd och möjliggör goda samtal. – Vi har sett att det finns ett behov av att få stöd i samtalet inom olika verksamheter, för att prata med människor på ett systematisk sätt, säger Mattias Hallström.

Mattias Hallström och Peter Matsson heter grundarna och ägarna av Digitala Samtal i Sverige, som de startade för 1,5 år sedan. De både brinner för att förenkla samtal och som kan följas upp och skapa förändringar.

Både Mattias och Peter har under lång tid haft ett stor intresse för IT och teknik.

Medan Mattias både varit anställd på högskolans IT-avdelning samt drivit eget inom e-handelslösningar och webb så har Peter varit med och startat upp flera bolag.

Peter och Mattias hade aldrig tidigare jobbat tillsammans men mötts vid olika tillfällen. När de upptäckte att de hade en gemensam vision valde de att starta Digitala Samtal i Sverige. – Det är inte tekniken i sig som driver oss, utan det är när människor säger att det här har hjälpt dem eller rent av förändrat deras liv, förklarar Mattias.

De själva befinner sig i Karlskrona men deras kunder finns idag i flera kommuner och regioner inom bland annat socialtjänst och hemtjänst. Tjänsten används som ett verktyg, dels för att få stöd i samtalet men också för att samla in information om individen eller en grupp.

Deras arbete började från början med barn och ungdomar inom bland annat familjehemsplaceringar och därifrån har de även utvecklat tjänsten för att kunna användas av personal inom till exempel äldreomsorgen. – Vi började inom familjehemsplacering och därefter har tjänsten börjat användas inom en mängd olika områden. De barn och ungdomar som kommer i kontakt med socialtjänsten har kanske inte den bästa relationen med dem men med den här tjänsten överbryggas problemet. De får verktyg och når personen på ett annat sätt och i många fall har ungdomarna tackat för att någon förstått dem, säger Peter.

I och med pandemin har behovet av deras tjänst ökat ytterligare. – Vi ser mycket ensamhet, framförallt bland äldre. Många mår dåligt och behovet av samtalet har aldrig varit större. Vi ser också en stor tillväxt på orosanmälningar bland barn och ungdomar. Inte bara antalet som ökar, utan även grad av allvar i orosanmälningarna, vilket gör det ännu viktigare att kunna ge stöd åt verksamheter. Det ger då möjlighet att bli effektivare, kunna föra ett bättre samtal och systematiskt kunna följa upp det, säger Peter.

”Det är inte tekniken i sig som driver oss, utan det är när människor säger att det här har hjälpt dem eller rent av förändrat deras liv”

Peter och Mattias förklarar att just äldrevården är ett brett område för deras tjänst. Under pandemin har fysiska möten inte vara möjliga i samma utsträckning och då blir istället de digitala verktygen viktigare än någonsin. – I systemet finns bland annat en temperaturmätare som heter ”hur mår du” då man skickar ut en fråga som går ut via ett meddelande till mobila enheter några gånger per vecka, säger Mattias.

Med den digitala plattformen jobbar man även med särskilda boenden, där även skattningsverktyg ingår. – Tanken är att sätta individen i centrum, där all information cirkulerar kring den här personen så den inte ska behöva upprepa sig när det kommer ny personal, menar Peter.

Nyligen har de också gått ut med en helt ny funktion i tjänsten, ett fullkomligt regulatoriskt videosamtal med brukarna som är anpassat för socialtjänst och hemtjänst. – Det här är den första tjänsten i landet som är utformat just efter de här verksamheterna, säger Mattias.

Mercedes Murat

RÄDSLAN FÖR ATT FÅ EN PANIKÅNGESTATTACK gjorde att hjärtat bankade hårt i bröstet. Jag visste inte om jag skulle klara av detta. Jag var på väg upp för flygplanstrappan till planet med destination Spanien. Jag lämnade allt bakom mig för att börja ett nytt liv och det var i ren överlevnadsinstinkt. Fyra år tidigare hade jag plötsligt drabbats av utmattningssyndrom.

Innan man började tala öppet om att ”gå in i väggen” eller att drabbas av utmattningsdepression, arbetade jag inom modebranschen. Jag var 23 år och trodde jag hade funnit yrket som var menat för mig. Men utan att vara medveten om det hade jag i 5 års tid utsatt mig själv för negativ stress och alldeles för hårt arbete som snart skulle ta ut sin rätt. En dag lik alla andra, men som skulle förändra hela mitt liv var dagen då jag satt på kontoret och arbetade. Jag minns att jag blev kallsvettig och hjärtat började slå hårt. Ett fruktansvärt obehag av att inte få luft hade infunnit sig i varenda cell i kroppen och rummet blev mindre och mindre. Jag föll ihop och kördes in till akuten.

Från att ena dagen vara social, reslysten och med en arbetsglädje i att visa upp de senaste designkläderna till mina kunder, så satt jag nu i ett kalt rum på akuten, paralyserad av dödsångest, med tårar som en öppen flod på kinderna. Mitt enda hopp nu var en förklaring från läkaren på vad som hänt mig. Men någon förklaring fick jag aldrig.

Jag upplevde varken förståelse eller kunskap kring detta. Att jag precis hade haft min livs första panikångestattack och drabbats av en svår utmattningsdepression skulle jag få reda på långt senare. Eftersom det inte fanns mycket hjälp att få på den tiden, så tog det lång tid att bli frisk. I 4 år fick jag försöka lotsa mig fram bland ångest, depression, agorafobi (torgskräck) och minnesförlust, tills jag en dag av en ren händelse mötte en kvinna som arbetade med kognitiv beteende terapi. Hon hjälpte mig att förstå mina symptom och orsaken till alla år av smärta. Men hur skulle jag ta mig ur det? Ända sedan jag var liten har jag haft en enorm stark drivkraft. Jag vägrade tro på att det var så här mitt liv skulle se ut.

Jag bestämde mig tillslut för att göra det mest skrämmande jag kunde utsätta mig för, allt för att utmana mig själv och komma ur mitt skal. Jag sålde mina saker, sa upp min lägenhet och steg ombord på ett plan mot Spanien. Att lämna min trygghetszon för att starta ett nytt liv var det svåraste jag har gjort. Jag flyttade till en okänd plats för att finna nya drömmar och mål, och jag lyckades! Sakta utplånade jag min depression och ångest.

Idag är jag tillbaka i Sverige, starkare än någonsin. Jag har mitt drömyrke sedan 10 år tillbaka och lever min passion.

Vad är det som gör att vårt inre säger ifrån när vi omedvetet stannar kvar för länge på fel plats, arbete eller bland fel människor. Hade jag någonsin funnit min stora passion och drömliv om det inte vore för att mitt inre plötsligt satte totalt tvärstopp med ett vasst krokben, och förde in mig på denna smärtsamma men livsviktiga resa? Är våra känslor och intuition vårt livskompass? Jag vill gärna tro det.

Martin van Destru

DRIVKRAFTEN I NATTENS KÖRANDE mellan städer är musiken som stormar ur högtalarna. Den monotona motorvägen är ingenmansland i mörkrets framfart. Under en längre period var detta vardag. Fast denna gång var klockan tolv på dagen. Tidsbankad av arbetets strama tyglar och piskad att hårdproducera ligger jag och pressar optimering i ytterfilen.

Plötsligt utan förvarning tappar jag allt! Viljan till liv rycks ifrån mig. Apatin, meningslösheten och mörkret trycker ner mig såpass brutalt hårt att det enda som möjligtvis finns kvar är kärlek och det känns ljusår bort. Orkar inte längre trycka på gasen eller se framåt och farten sänks till 50 och jag tvingar mig själv att byta fil trots att jag inte kan motivera varför. Lyckligtvis omgavs jag av ensamhet på vägen och inget annat fordon kunde skifta min egen bils dåvarande karosseriform.

Den psykiska ohälsa som gav sig till känna i form av total utmattning hade likt ett rovdjur väntat in mig för sanslös lemlästning. Jag var helt i dess våld. Sittandes i bilen vid en parkering rationaliserar jag mitt liv. Hur mycket är dina värderingar rankade kontra verkligheten? Hur skärpt och klartänkt ska vi tvingas vara för att balansera livets olika faser och framför allt, hur mycket är allt värt? Vad är värt mer än kärlek kontra dina måsten för överlevnad?

Mitt agerande nu var avgörande för flera nära och jag insåg att jag måste fortsätta framåt igen på obestämd tid. Men jag kan vila nu och för dagen bara ta det lugnt... och sedan förbättra min förmåga att lyssna på kroppens signaler.

Senare på kvällen hade jag fantastiskt nog klarat mig ur det ödesdigra traumat som för andra kan fortgå under månader och år. För mig blev kärleken igen mitt bränsle för min inre glöd. Det starkaste av allt och en evig energi. Nu med ett tydligare grepp om min verklighet och i mer harmoni med arbetets förväntningar. Kanske var detta endast ett kort gästspel för att jag ska kunna bemästra framtida spektakulära eskapader annorlunda? Oavsett valde jag att minnas det som en varning och jag är tacksam för att komma lindrigt undan och med en högre respekt till mitt sunda förnuft.

Mercedes Murat är en av de få konstnärer i världen att arbeta i tekniken verre églomisé inom modern konst. Som krönikör reflekteras hennes tankar kring kultur- och livsstilsfrågor. Martin van Destru är reporter, fotograf och skribent i enterprise magazine. Som krönikör dramatiserar han bland annat nutidens samhällsfrågor.

FAMILJEHEMSSTÖD I MÄLARDALEN

För att blir familje- eller jourhem krävs att vissa kriterier är uppfyllda men en viktig punkt är också att rätt engagemang, omtanke och vilja finns. Wilma jour- och familjehemsstöd AB placerar barn och ungdomar i Mälardalen, där de matchar dem med nya hem och familjer.

Wilma jour- och familjehemsstöd brinner verkligen för att barn och ungdomar matchas med rätt familjer och därmed får trygghet i tillvaron. Här är de flexibla och jobbar alltid nära familjehemmet.

Isabella Ozolins har alltid haft ett stort intresse av att arbeta med människor och hjälpa dem. – Jag kom in på det här av en slump och blev kvar, då jag tyckte att det kändes meningsfullt.

Isabella har jobbat inom området under 17 år, både kommunalt och inom privat sektor och för fem år sedan startade hon tillsammans med delägarna Kristina och Eva, Wilma jour- och familjehemsstöd.

Här jobbar de med att hitta, rekrytera och utreda familjer som är lämpliga att bli jour- eller familjehem samt att utbilda och handleda familjerna under placeringstiden.

När Wilma jour- och familjehemsstöd får kontakt med personer eller familjer som vill bli familjehem sker en intervju för att göra ett första urval. – Av tio familjer kanske vi går vidare med några stycken. Många sållas och gallras bort av olika anledningar, som att familjen bor för trångt eller att familjen inte är redo för att ta det ansvar som ett uppdrag kräver, förklarar Isabella.

För de familjer som går vidare i urvalsprocessen väntar flera hembesök och djupintervjuer. Det finns olika krav uppsatta som gäller för att bli familjehem och dessa ser lika ut över hela landet. Kraven är bland annat att man ska ha ett överskott av tid, stabil ekonomi och ett rum att erbjuda. – Det krävs också att man har ett stort intresse och kan släppa in och älska fler människor i sitt liv. Vi söker trygga personer som har förmågan att leva sig in i en annan människas situation.

När en familj ansökt om att bli jour- eller familjehem tar de registerutdrag från Brottsregistret, Försäkringskassan, Kronofogden samt Socialregistret. – Vissa saker kanske man kan förklara eller har skett långt tillbaka i tiden, då pratar vi om det för att se om det är något som påverkar lämpligheten i att ta hand om ett barn. Vi söker snarare människor med livserfarenhet. Om man till exempel haft en livskris och lagt det bakom sig kan man vara bra rustad för att ta hand om ett barn.

Oavsett om man är gift, särbo, ensamstående eller sambo kan man ansöka om att bli jour- eller familjehem. – Vårt mål är att hitta rätt familj till ett barn och då behövs också bredden av sökande.

Barnen och ungdomarna som placeras är alltifrån nyfödda upp till 20 år, där barnen kan ha många olika slags problematik i bagaget. – En vanlig orsak till att barn placeras kan handla om föräldrars missbruk, sjukdom och eller psykiska ohälsa, något vi brukar benämna som omsorgsbrist. Det kan också bero på övergreppsproblematik i hemmet i form av incest eller våld.

Vi ser till att barnen matchas med familjerna, både i bakgrund och ålder. Om de känner att de bäst skulle kunna hjälpa ett barn mellan 2-7 år försöker vi placera ett barn i den åldern. Det viktigaste är att de familjer som tar emot känner att de verkligen vill det här samt har hjärta och engagemang.

När ett barn eller en ungdom har placerats hos en familj är Wilma jour- och familjehemsstöd med och stöttar samt följer upp. – Själva poängen med vårt uppdrag är att följa hur familjen mår. Vi vill undvika haverier, det är väldigt olyckligt på alla sätt. Ett sätt att förebygga det är att vi ska finnas till hands när det blir jobbigt och hjälpa familjen att växa in i rollen. Det är ofta tufft och därför är det otroligt viktigt att viljan finns men det är också otroligt givande att vara ett familjehem, avslutar Isabella.

Kvinnorna som driver Wilma jour och familjehemsstöd. Fr. v. Kristina Folkesson, Eva Doverholt och Isabella Ozolins.

FOTO: ROSS COSIMA

”Vi söker trygga personer som har förmågan att leva sig in i en annan människas situation”

WILMA JOUR OCH FAMILJEHEMSSTÖD AB

Adress: Gårdsvägen 2, 169 70 Solna Tel: 08-470 54 00 E-post: wilma@wilmajourochfamilj.se Webbplats: www.wilmajourochfamilj.se