Årsberättelse och ürsredovisning 2004
Ersta diakoni
Innehåll
2
Årsberättelse Direktors inledning Organisation Ersta Sjukhus Social verksamhet Ersta Sköndal högskola Olivkvisten Ersta fastigheter Våra medarbetare En blick framåt
3 6 7 10 12 14 16 17 19
Årsredovisning Förvaltningsberättelse Resultaträkningar Balansräkningar Kassaflödesanalys Redovisningsprinciper Noter Styrelsens avslutning Revisionsberättelse Ledning och styrelse
21 25 26 28 29 30 35 37 38
Alla belopp i SEK tusen om inte annat anges.
Vändningar
Direktor Thorbjörn Larsson
ören Kirkegaard uttryckte att ”Livet bara kan förstås baklänges men måste levas framlänges”. Vid ett årsbokslut måste man med nödvändighet se bakåt och försöka förstå, samtidigt som man vill lägga det gångna året till handlingarna och se framåt. En historiskt viktig markering är att styrelsen under året slog fast en
S
strategi som bygger på att Ersta diakonisällskap med sikte fem år framåt ska expandera och helst bli dubbelt så stora. Så tänkte även grundarna av Ersta diakonisällskap och så vill vi se framtiden idag. Det finns två viktiga syften med expansionen. Det ena är att skapa förutsättningar för oss att kunna göra mer för fler människor. Det andra är att bli kraftfullare för att kunna påverka mer. Under året har vi varit med att bilda FAMNA, Riksorganisationen för vård och omsorg utan vinstsyfte, och vi har tagit de första stegen mot medlemskap i Arbetsgivaralliansen. Detta är viktiga vändningar och signaler om en ökad profilering och mer offensiv hållning för Ersta diakoni. En annan vändning i samma anda är styrelsens beslut att göra en strategisk satsning på insamling och kommunikation. Ersta diakonisällskap ska både verka och synas. Det är en vändning där vi inte bara återvänder till våra rötter utan även frimodigt tror på framtiden. För sjukvården har året varit turbulent. Avtalet om somatisk vård skrevs på efter flera månaders förhandling. Vi fick behålla volymen men tvingades ge en rabatt på 10 miljoner kronor. Strax därefter stod det klart att vi förlorat hjärt- och cancerrehabiliteringen, som därför fick läggas ner.
3
Samtidigt kom resultatet av den neurologiska upphandlingen. Beslutet att ge Ersta diakonisällskap minskad volym kom som en kalldusch. Men även här kom en vändning. Med mycket snäva tidsramar överklagades tilldelningsbeslutet och Ersta diakoni fick rätt. Något som resulterade i att vi istället fick en mycket stor volym neurologisk rehabilitering. Tack vare ett utmärkt gott samarbete med Stiftelsen Stora Sköndal får de olika patientgrupperna nu bästa möjliga vård. Samtidigt med dessa hastiga vändningar har arbetet med ett närsjukvårdskoncept fortsatt. I slutet på året resulterade detta i ett färdigt beslut om en ny verksamhet för de svårast sjuka hemlösa personerna. Denna verksamhet är i sig ett exempel på en stor vändning i hela tänkandet omkring vård och omsorg, eftersom det är ett samarbete mellan kommun och landsting och mellan social verksamhet och sjukvård på Ersta diakoni. För högskolans del är den största vändningen kanske det faktum att Ersta Sköndal högskola under året
4
fick ny rektor och att huvudmännen startade ett arbete som har som ambition att högskolan slutgiltigt får en egen organisationsform. Delar av den sociala verksamheten har gjort ett bättre resultat än väntat, men det finns stora problem inom äldreomsorgen. Trots det hade vi modet att gå in i äldreomsorgsupphandlingen utan att ge avkall på den kvalitet vi står för. Vi nådde inte hela vägen fram till nollresultat, som vi hade räknat med, men vi går åt rätt håll. Jag är helt övertygad om att den vändning vi så hett önskar också är på väg i detta avseende och vi ser därför fram mot år 2005 med tillförsikt.
Thorbjörn Larsson Direktor
Vision Ersta diakoni ska se, identifiera och arbeta för och med människor vilkas livskvalitet och människovärde är hotade.
Verksamhetsidé Ersta diakoni ska utifrån en kristen humanistisk grundsyn vara en diakonal mötesplats som utan vinstintresse bedriver modellskapande hälso- och sjukvård, socialt arbete, utbildning och forskning. Ersta diakoni ska kännetecknas av diakonalt engagemang, etisk medvetenhet, professionalitet och öppenhet för kulturell mångfald.
Personalidé Ersta diakonis medarbetare ska utvecklas både i sin yrkesroll och som individer.
Ett varmt tack till alla er som under året bidragit med små och stora gåvor. Era bidrag är av stor betydelse för att vi ska kunna driva verksamheter där den offentliga finansieringen inte är tillräcklig, eller saknas helt. Under året har Ersta diakonisällskap totalt mottagit knappt 19,4 miljoner kronor från privata bidragsgivare. Genom dessa gåvor och bidrag har vi bland annat: • drivit Ersta Vändpunktens verksamhet för anhöriga till personer med alkoholeller drogmissbruk. • gett kvinnor med barn som utsatts för våld ett professionellt omhändertagande dygnet runt på Ersta härbärge. • genomfört utvecklingsprojekt om och med anhöriga på Ersta Sjukhus hospiceklinik. • genom forskning på Ersta Sjukhus kunnat fortsätta utveckla nya och bättre behandlingsmetoder. Gåvor och donationer var från början grundpelaren för hela Ersta diakonisällskaps existens. Utan stöd och engagemang från enskilda personer hade vi inte kunnat utvecklas till vad vi är idag. Under de kommande åren har vi stora ambitioner att göra mer, både inom våra nuvarande verksamheter och inom nya områden där vi ser att Ersta diakoni kan göra nytta i samhället. Privata bidrag och donationer kommer därför att få ökad betydelse för att vi ska kunna förverkliga våra ambitioner. Vi hoppas att Du och andra även i framtiden vill vara med och stödja oss! Thorbjörn Larsson Direktor 5
Organisation Årsmöte Styrelse Svenska kyrkans centrum för familjerådgivning
Olivkvisten
Personal
Fastigheter
Ekonomi
Kommunikation & insamling
Ersta Sjukhus
6
Direktor
Ersta sociala verksamheter
Ersta Sköndal högskola
Ersta Sjukhus rsta Sjukhus ska vara ett modellskapande alternativ inom svensk hälso- och sjukvård där all verksamhet utgår från patientens behov. Här betonas det personliga bemötandet och hög medicinsk kompetens. Den enskilde patientens behov är utgångspunkten för både organisation och genomförande av vården. Det innebär bland annat att patienter på Ersta Sjukhus har sin egen läkare och sjuksköterska. Ersta Sjukhus bedriver kontinuerligt ett aktivt vårdutvecklingsarbete genom patientnära forskning och kvalitets- och omvårdnadsutveckling. Under det gångna året har klinikerna bland annat analyserat vårdprocesserna för att skapa bättre och effektivare vårdprogram som sätter patienten i fokus. Den etiska medvetenheten är av tradition stark på Ersta Sjukhus, men för att hålla den levande har ett så kallat värdedialogsarbete inletts. Värdedialogen påminner om ett ”handledningsmöte”. Det kännetecknas emellertid av att, förutom personal i nära kontakt med patienter, representanter från olika nivåer i sjukhusets organisation och andra beslutsfattare deltar. Värdedialogen är en konkret tillämpning av ett praktikbaserat lärande där dialog, reflektion och värderingar är i fokus. Deltagarna
E
Vision Ersta Sjukhus ska vara steget före
Verksamhetsidé Ersta Sjukhus ska finnas till för att visa nya vägar i sjukvården
Entrén till Ersta Sjukhus
tränar på att se, förstå och agera kring ett patientrelaterat händelseförlopp ur ett helhetsperspektiv. En strukturerad samtalsmodell tillämpas under ledning av en samtalsledare. Då värdedialogen utgår från faktiska vårdhändelser ger arbetssättet en individuell
7
Kortfakta På Ersta Sjukhus bedrivs kvalificerad vård inom flera olika områden. • Magtarmcentrum (MTC) erbjuder högt specialiserad verksamhet för patienter med sjukdomar i tarm och mage men även specialistvård för patienter med hjärtsjukdomar, diabetes och endokrinologiska sjukdomar samt för patienter med behov av hjärtkirurgi. • Anestesi- och intensivvårdskliniken ger MTC möjlighet att genomföra operationer, undersökningar och behandlingar, samt erbjuder smärtbehandling till sjukhusets patienter. • Röntgenkliniken är helt digitaliserad och utför undersökningar av inre organ såväl som skelettröntgen och bentäthetsmätningar. • Neurologiska kliniken – Erstagårdskliniken erbjuder neurologisk rehabilitering riktad till personer med neurologiska sjukdomar eller skador, t ex stroke, hjärntumörer, huvudvärk, MS eller Parkinsons sjukdom. • Hospice kliniken är inriktad på svårt sjuka och döende patienter som är i behov av vård i livets slutskede. Vi arbetar speciellt med yngre patienter och barnfamiljer. • Psykiatriska kliniken har sjukvårdspersonal med psykiska problem och stressrelaterade tillstånd som främsta målgrupp. • Inom sjukgymnastiken arbetar vi särskilt med att förebygga, undersöka och behandla funktionsstörningar som begränsar individens rörelseförmåga.
8
och organisatorisk kompetensutveckling direkt i verksamheten. Under en treårsperiod kommer alla medarbetare att delta i värdedialogen. Som ett litet sjukhus med stora patientgrupper inom vissa sjukdomsområden har Ersta Sjukhus särskilt goda förutsättningar att driva patientnära forskning. Forskning vars resultat direkt kan få betydelse för patienterna. Genom samarbetet med Karolinska Institutet inrättades under året en professur i kirurgi med inriktining mot nutrition och metabolism med klinisk placering på Ersta Sjukhus. Detta stärker sjukhusets förutsättningar att vidareutveckla forskningen. Sjukhuset har vårdavtal med Stockholms läns landsting inom somatisk sjukvård, rehabilitering, psykiatri, hospiceverksamhet och medicinsk service. Den producerade sjukvården har till ca 98 procent finansierats genom dessa avtal. Övriga kunder är andra landsting, kommuner och försäkringsbolag. Med remiss kan patienter från hela Sverige tas emot på Ersta Sjukhus. Ett alltmer ansträngt ekonomiskt läge för sjukvården och i vissa fall bedömning på andra kriterier än effekten för patienten har inneburit reduktion av tidigare års produktion och ersättningsnivåer. Under år 2004 resulterade
upphandlingen med landstinget i att hjärt- och cancerrehabiliteringsverksamheten i Stortorp fick läggas ner, vilket också innebar stora avvecklingskostnader. Samtliga anställda vid Ersta Rehab kunde erbjudas arbete inom Ersta diakonisällskap. Sjukhuset har också arbetat hårt för att både utöka befintliga avtal och tillsammans med uppdragsgivaren utveckla nya områden där Ersta Sjukhus kan bidra. Den neurologiska kliniken fick, efter överklagande, ett nytt och utökat uppdrag av akut neurologisk rehabilitering där Stiftelsen Stora Sköndal kommer att vara underleverantör. Avtalen för somatik, psykiatri och hospicekliniken har förlängts till och med år 2006. En viktig händelse som har stor betydelse för att säkra sjukhusets långsiktiga utveckling, och möjligheter att vara till hjälp för fler människor i utsatta situationer, är att Ersta Sjukhus har fått uppdraget att bli ett närsjukvårdscentrum på Södermalm. I ett första steg ska sjukhuset tillsammans med Ersta sociala verksamhet från den 1 mars 2005 driva vård och boende för svårt sjuka hemlösa personer. Under åren 2005 och 2006 kommer ytterligare verksamheter att etableras inom Ersta Sjukhus.
Ekonomifakta
2004
2003
(inklusive interna transaktioner)
Externa intäkter Interna intäkter Externa kostnader Personalkostnader Interna kostnader Avskrivningar och intern ränta Dispositioner Resultat
376 338 370 539 27 294 28 682 -68 825 -76 493 -255 200 -252 015 -77 293 -70 564 -7 803 -2 910 -8 399
-5 641 -53 -5 545
556
585
2004
2003
41 902 31 599 10 303
38 071 27 404 10 667
4 426 2 489 1 937 8 256
4 610 2 697 1 913 9 278
Rehabilitering Antal besök totalt varav läkarbesök varav övriga besök Vårddagar Dagvårdsbesök
11 897 831 11 066 19 481 1 246
13 621 979 12 642 21 947 1 315
Psykiatrin Antal besök totalt varav läkarbesök varav övriga besök Vårddagar Dagvårdsbesök
8 682 4 204 4 478 6 408 2 835
7 091 2 825 4 266 6 233 2 523
Hospice Vårddagar varav avdelningen varav hemsjukvård (SAH) Dagvårdsbesök
17 542 6 015 11 527 732
15 739 5 893 9 846 823
Medicinsk service Undersökningar varav röntgen varav endoskopi
22 388 12 911 9 477
27 276 13 950 8 201
Antal anställda
Prestationer Somatisk sjukvård Antal besök totalt varav läkarbesök varav övriga besök Operationer varav slutenvård varav öppenvård Vårddagar
9
Social verksamhet rstas sociala verksamhet ska vara en pådrivande kraft som identifierar och bistår människor i utsatta situationer, ett alternativ som provar nya vägar utifrån den enskilda individens behov. För att kunna vidareutveckla det sociala arbetet och äldreomsorgen krävs utvärdering som verifierar att våra arbetssätt är bra och bidrar till en bättre situation för de människor vi möter. För att studera effekter av de metoder som används i kontakten med personer med demenshandikapp, Validation och reminiscens, har ett forskningsprojekt påbörjats vid Blackebergs sjukhem i samarbete mellan Ersta Sköndal högskola, Kompetensfonden och Villa Cederschiöld. Under året har också en forskningsstudie av Ersta Vändpunktens vuxenprogram gjorts vilken visade att de som gått programmet upplevde såväl ökad livskvalitet som förbättrad närvaro på arbetet. Att sprida kunskap och metoder som utvecklats inom det sociala arbetet är en viktig del av verksamheten. Under det gångna året har en handbok i reminiscensmetoden, ”Låt minnena leva”, getts ut. Dessutom har en 10-poängs utbildning i ”Flickor på institution – psykosocialt arbete med sexuellt utsatta” genomförts på Ersta Sköndal högskola.
E
10
Vision Ersta sociala verksamhet ska verka för att människor ska känna lust att leva.
Verksamhetsidé Genom ett sammanhållet socialt och diakonalt arbete för människor i alla åldrar ska vi utveckla vår sociala verksamhet samt pröva och sprida metoder och arbetssätt så att människors levnadssätt kan förändras.
De sociala enheterna har ingen garanterad finansiering. Ersta härbärge och Ersta flickhem finansieras genom biståndsbeslut från respektive placerande kommun. Äldreomsorgen, Mariahemmet och Villa Cederschiöld, fick ett nytt ramavtal för perioden 1 januari 2005 till 30 juni 2006 i Stockholms stads upphandling av platser hos enskilda vårdgivare. Detta avtal möjliggör att stadsdelarna i Stockholm kan köpa plats för de personer som beviljats biståndsbeslut. I syfte att bredda verksamheten och förbereda för att i större omfattning kunna möta behovet av vård och omsorg i hemmet, startade Ersta hemtjänst under året. Till Ersta Vändpunkten har sedan år 1999 Stockholms stad gett ett verksamhetsbidrag, vilket motsvarar ca 20 procent av verksamhetens kostnader.
För att driva det sociala arbetet med utbildad och kvalificerad personal, och på en sådan nivå att det verkligen hjälper människor i krissituationer, har bidrag och donationer avgörande betydelse. Under år 2004 uppgick privata bidrag och donationer till den sociala verksamheten till knappt 7,3 mnkr, vilket motsvarar ca 11,6 procent av intäkterna.
Kortfakta (siffror inom parentes är föregående års) Äldreomsorgen omfattar hemtjänst, dagverksamhet för personer med demenshandikapp och särskilt boende för äldre på Mariahemmet och Villa Cederschiöld. Mariahemmet Antalet boende: 57,7 (58) pensionärer Yngst: 75 (77) år Äldst: 103 (102) år Medianålder: 93 (91) år Antal personer under 80 år: 5 (5) st Ersta härbärge är ett skyddat boende med personal dygnet runt för kvinnor med barn som utsatts för våld eller hot. Ersta härbärge har plats för fem kvinnor och deras barn. Antal boende under året: 41 (56) kvinnor 34 (56) barn Genomsnittstid för boendet: 33 (21) dagar Antal nationaliteter: 14 (18) Ersta Vändpunkten erbjuder pedagogiskt inriktade grupper som syftar till att ge stöd och kunskaper till anhöriga om hur alkohol- och drogberoende påverkar både individ och familj och andra närstående. Kön till programmen för barn, tonåringar och vuxna omfattar nu ca 250 personer.
Ekonomifakta
2004
2003
(inkl. interna transaktioner)
Externa intäkter Interna intäkter Externa kostnader Personalkostnader Interna kostnader Avskrivningar och intern ränta Dispositioner Resultat Antal anställda
62 940 58 152 3 058 2 495 -9 145 -10 835 -53 057 -46 010 -10 262 -7 766 -240 797 -5 909
-253 207 -4 010
129
116
Antal deltagare: Stödsamtal: Utbildningsverksamhet:
193 (186) 150 (170) 49 (40)
Ersta flickhem består av två behandlingshem, Lännahemmet med 6 platser och Marsta Gård med 5 platser. Här erbjuds behandling av flickor som utsatts för sexuella övergrepp och som till följd av övergreppen fått allvarliga psykosociala problem. Lännahemmet Marsta Gård
2,9 (5,6) flickor 4,0 (3,7) flickor
11
Ersta Sköndal högskola rsta Sköndal högskola (ESH) drivs gemensamt av två huvudmän, Ersta diakonisällskap och stiftelsen Stora Sköndal, som ett enkelt bolag. Högskolan bedriver utbildning och forskning på två campus, campus Ersta och campus Sköndal. Campus Ersta ingår som en del i Ersta diakoni. Ett omfattande utredningsarbete under året om högskolans framtida geografiska placering resulterade i ett långsiktigt beslut att även fortsättningsvis bedriva verksamhet på båda campusområdena. Närmare 1 000 studenter är aktiva vid högskolans båda campus. De största inriktningarna är sjuksköterskeoch socionomutbildningarna. Som enda högskola i landet examinerar ESH nu socionomer med en gedigen introduktion i vårdvetenskap och sjuksköterskor som fått en gedigen introduktion i socialt arbete – allt med inriktning mot äldreomsorg. Den första kullen studenter som genomgått detta fyraåriga samordnade sjuksköterske- och socionomprogram examinerades under året. Forskningens huvudområden är socialt arbete och vårdvetenskap. Utbildningsplatserna finansieras genom anslag från utbildningsdepartementet, medan ESH saknar statliga grundanslag för forskningen och därför måste
E
12
Vision Ersta Sköndal högskola ska utgöra en kvalificerad och kreativ utbildnings- och forskningsmiljö som utvecklar kunskap och färdighet att arbeta för människors livskvalitet och rätt till ett värdigt liv.
Verksamhetsidé Ersta Sköndal högskola ska vara en öppen akademisk mötesplats för utbildning och forskning inom diakoni, etik, kyrkomusik, socialt arbete, teologi och vårdvetenskap. Ersta Sköndal högskola ska kännetecknas av kritiskt kunskapssökande, etisk medvetenhet, konstnärligt skapande och strävan efter existentiell fördjupning. Genom sin undervisning och forskning vill högskolan stimulera till dialog i centrala tros- och livsåskådningsfrågor.
all forskning finansieras på egna initiativ. Forskningen på högskolan har fortsatt att utvecklas såväl innehållssom volymmässigt under året. Finansieringen består av alltifrån stora anslag från klassiska finansiärer som Vetenskapsrådet, Forskningsrådet Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) och Vårdalstiftelsen till mindre utvärderingsuppdrag från enskilda kommuner och ideella organisationer. ESH bedriver också ett framgångsrikt arbete med uppdragsutbildningar
av olika slag. Under året har ytterligare nya utbildningsuppdrag från kommuner och stadsdelsnämnder, landsting samt ett antal större ideella organisationer som till exempel Svenska kyrkan och Hela Människan tillkommit.
Kortfakta Examensrättigheter: Campus Ersta Sjuksköterskeexamen Kandidatexamen i omvårdnad Magisterexamen i vårdvetenskap Högskolexamen i teologi Karitativ profilutbildning (diakoniutbildning på uppdrag av Svenska kyrkan) Campus Sköndal Socionomexamen Magisterexamen i socialt arbete Högskoleexamen i kyrkomusik Kandidatexamen i kyrkomusik
120 p 120 p 40 p 80 p
40 p
160 p 40 p 80 p 120 p
Samordnat 4-årigt utbildningsprogram som leder till socionom- resp. sjuksköterskeexamen. Forskning Två forskningsavdelningar i vårdvetenskap (campus Ersta) respektive socialt arbete (campus Sköndal).
Ekonomifakta Campus Ersta
2004
2003
(inklusive interna transaktioner)
Externa intäkter Interna intäkter Externa kostnader Personalkostnader Interna kostnader Avskrivningar och intern ränta Dispositioner Resultat Antal anställda
49 501 43 537 6 000 6 175 -12 576 -7 389 -31 082 -31 081 -15 638 -14 098 -626 4 -4 414
-695 94 -3 457
61
63
Intäkterna för högskolan som helhet är 75 mnkr och antalet anställda drygt 110.
4 professorer, 6 docenter samt ett 20-tal doktorander inskrivna vid olika institutioner på Stockholms universitet, Karolinska institutet, Örebro universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet. Profiler: • Det civila samhället och dess organisationer • Utvärderingsforskning och praktiknära forskning i vård och socialt arbete • Vårdetik och etik för socialt arbete • Psykiskt funktionshinder och sociala/psykiatriska stödformer • Vård i livets slutskede – hospiceverksamhet
13
Olivkvisten Ersta kyrka
Kyrkan är Ersta diakonis hjärtpunkt och centrum. Gudstjänsten ska öppna för ett möte med tre dimensioner, där varje människa får möta sig själv, möta Gud och möta andra. Varje vardag börjar med en morgonbön och varje vecka året runt firas högmässa och veckomässa. På onsdagar och en söndag i månaden erbjuder vi samtal i grupp omkring en bibeltext. Dessutom sker på olika sätt också samtal i enskildhet som har stor betydelse för många. Under hösten startades ”Ät lunch med Mozart”, som är speciellt riktat till medarbetarna på Ersta dia-
Ersta oblatbageri
Oblatbageriet har under året tillverkat och levererat drygt 2,2 miljoner oblater. Arbetet har utförts av 2,5 anställda samt ett 10-tal volontärer. Tillverkningen sker hantverksmässigt och med stor känsla för brödets betydelse vid nattvardsfirandet. Efterfrågan på glutenfria oblater är stor och tillverkningen utgör nu ca 75 procent av den totala produktionen.
Ersta kyrka
2004
2003
2002
Högmässa Antal högmässor Totalt antal besökare Besökare i genomsnitt
57 2 648 46
58 2 840 49
57 2 686 47
52 1 137 22
50 1 372 28
49 1 321 26
Begravningar Antal besökare
39 1 874
37 1 857
30 1 171
Vigslar Antal besökare
19 1 626
15 880
10 749
Dop Antal besökare
10 533
17 593
13 605
Onsdagsmässa Antal mässor Totalt antal besökare
14
koni. Det innebär att varannan vecka ges en kort konsert i kyrkan där man samtidigt har möjlighet att äta en lättare lunch.
Vid 198 tillfällen under år 2004 har samlats till övriga mässor eller andakt vilket har lockat 5 576 besökare.
Ersta museum
Ersta museum speglar sjuksköterskeyrkets och diakonernas första historia. En ökning av antalet besökare har skett under året. Vårdskolor och konfirmandgrupper utgör en stor besöksgrupp och antalet konferensgäster som vill göra ett besök på museet har ökat.
med verksamheterna inom Ersta diakoni. Diakonkåren befinner sig i ett skede av utvecklig och förnyelse. Detta är nödvändigt ur ekonomisk synvinkel, men även utifrån den utveckling som sker inom diakonin i landets församlingar samt inom diakoniutbildningen, för att kunna svara upp emot nya behov.
Ersta frimärksavdelning
Frimärksavdelningen har funnits i mer än 100 år och är en välkänd institution med stort kontaktnät bland filatelister, privatpersoner, i församlingar, och olika företag. Verksamheten tar emot frimärken från privatpersoner och företag som sedan säljs vidare och på så sätt ger ett bidrag till Ersta diakonis verksamheter. Ersta diakonkår
Diakonkåren är en gemenskap grundad i den kristna tron och kallelsen till stöd i tjänsten och till vidare fördjupning i uppdraget som diakon. Ersta diakonkår hade vid slutet av året 540 medlemmar. Under 2004 har ett namnbyte skett från Ersta diakonissoch diakongemenskap till Ersta diakonkår. En revidering har gjorts av de gamla grundreglerna och ett samverkansavtal mellan kåren och Ersta diakonisällskap har upprättats. Detta ger kåren mer självständighet och möjligheter att utveckla samarbete
• Vinterkursen, diakonal fortbildning den 10 – 12 mars, hade rubriken ”Tro i vardagslivet” och samlade ett stort antal besökare. • Försäljningen av hemstöpta ljus, där framför allt pensionerade diakonissor gör en betydelsefull insats, bidrog under året med ca 25 000 kronor. • Julkrubban som varje år byggs upp i kyrkan till glädje för många besöktes i år av 1 300 personer utöver gudstjänstbesökare. • Diakonipenningen, den obligatoriska avgift som kårens medlemmar enligt grundreglerna varje år betalar förutom sin årsavgift för att stödja någon av Ersta diakonis verksamheter inbringade 60 000 kronor. Kåren beslöt att 2004 års diakonipenning fonderas för att senare kunna användas till att stödja ett projekt för arbete med barn till psykiskt sjuka som planeras inom Ersta diakonis sociala arbete.
15
Ersta fastigheter rsta fastigheter har två uppdrag. Det ena är att stödja kärnverksamheterna med lokaler och fastighetsnära tjänster samt konferensmöjligheter. Det andra uppdraget är att förvalta och utveckla Ersta diakonis fastighetsbestånd så att värdet ökar. Under år 2004 har Ersta fastigheter genomfört flera förändringar för att ge bättre service till våra kunder, förbättra arbetsmiljön för våra medarbetare och minska kostnaderna. Införande av marknadshyror har inneburit en förtätning av lokalerna och möjlighet att hyra ut till externa hyresgäster, vilket ökat intäkterna. Från den 1 april lades restaurang- och caféverksamheten ut på entreprenad, något som kommer att innebära minskade kostnader. Fastighetsbeståndet består av ca 75 000 kvm. I beståndet finns ca 240 lägenheter och 4 425 kvm hyrs ut externt.
E
Ersta konferens och hotell Ersta konferens och hotell erbjuder konferensmiljö och hotellboende utöver det vanliga i en unik historisk miljö och med fantastisk vy över Stockholm. Konferensrum: för 2 - 160 personer. Alla med olika karaktär, från sekelskiftes- till modern miljö. 16
Vision Att med hög servicegrad och kompetens vara en efterfrågestyrd organisation som alltid arbetar för hela sällskapets bästa.
Verksamhetsidé Att utföra vårt uppdrag på ett sådant sätt att vi bidrar till att Ersta diakonis samlade resurser; ekonomiska, lokalmässiga och mänskliga, utnyttjas på bästa möjliga sätt.
Ekonomifakta
2004
2003
(inklusive interna transaktioner)
Externa intäkter Interna intäkter Externa kostnader Personalkostnader Interna kostnader Avskrivningar och intern ränta Dispositioner Resultat
31 253 35 801 59 944 74 500 -35 798 -37 779 -21 742 -23 493 -9 864 -23 789 -22 945 -29 564 – 1 015 848 -3 309
Antal anställda
45
45
Hotell: 22 rum Enkel- och dubbelrum 16 rum med dusch/wc och tv 6 rum med dusch/wc i korridoren Statistik Konferensbesökare Bokade konferenser Hotellnätter
2004
2003
24 814 1 177 3 012
23 208 1 086 3 170
Våra medarbetare ersonalarbetet har under året främst inriktats på att ta fram nya sätt att minska ohälsa och sjukskrivning. Ett nytt koncept för att arbeta med dem som är långtidssjukskrivna, en ny rehabiliteringspolicy samt genomgång av alla rehabiliteringsplaner har genomförts med syftet att få tillbaka dem som är långtidssjukskrivna i arbete. En arbetsmiljöpolicy och ett samverkansavtal för Ersta diakoni togs fram och implementerades under året. Systematiska arbetsmiljöinventeringar för varje verksamhetsområde genomfördes och ligger till grund för arbetsmiljöarbetet. Skriftlig delegering av arbetsmiljöansvaret till Ersta diakonis chefer har genomförts. Under året påbörjades också utbildningar i arbetsmiljö och samverkan för chefer och förtroendevalda. En medarbetarundersökning, Nöjd medarbetar index (NMI), utfördes inom hela organisationen. Den visade att medarbetarna och cheferna trivs med att arbeta på Ersta diakoni. De upplever samhörighet med varandra och är stolta över sin arbetsplats. Dock efterfrågas en tydligare ledning av verksamheten generellt och ett förbättrat ledarskap med klarare kommunikation. De anställda vill
P
även känna sig involverade i utvecklingsarbetet. Som en följd av detta kommer handlingsplaner att upprättas av respektive verksamhetsområde. En ny medarbetarundersökning kommer att äga rum år 2006.
2004
2003
Antal anställda personer: Varav kvinnor
821 700
856 721
Personalförändringar under året (tillsvidareanställda): Personer som har nyanställts Personer som har slutat
70 117
86 84
Kortfakta
Medelålder:
46,5 år
46 år
Medianlön per månad: Kvinnor Män
22 488 kr 26 760 kr
22 000 kr 26 000 kr
Sjukdagar per anställd: Kvinnor Män
39,83 42,14 26,78
44,08 48,28 22,46
3,8 mnkr
4,5 mnkr
Sjukkostnader för Ersta diakoni: Könsfördelning: Styrelse Ledningsgruppen Chefer
7 kvinnor, 9 män 6 kvinnor, 10 män 6 kvinnor, 2 män 6 kvinnor, 2 män 49 kvinnor, 17 män 49 kvinnor, 19 män
17
En blick framåt rsta diakoni ska vara en ledande och utmanande non-profit organisation som inte vänder bort blicken för mänsklig nöd eller tvekar inför svåra uppgifter. Det finns en tradition hos diakoniinstitutioner att verka i det tysta. Vi tror det är dags att agera annorlunda. Ersta diakoni vill inte bara verka i det tysta, utan också berätta om det vi ser. Om människor far illa på olika sätt måste vi påtala det. Kombinationen av handling och opinionsbildning är central för att nå vår vision. Därför kommer vi under år 2005 att satsa mer offensivt på att väcka opinion och delta i debatten. Ersta diakoni vill bli en större aktör med möjlighet att hjälpa fler – både inom de befintliga verksamheter vi har idag och genom att starta nya som svar på de behov som finns i samhället. En utgångspunkt för utvecklingen av vår verksamhet är att identifiera dagens och framtidens samhällsproblem som ingen eller få engagerar sig i. Områden som det offentliga idag inte fullt ut kan eller vill möta. Områden som vinstdrivande aktörer inte är intresserade av. För att kunna utveckla och driva sådana verksamheter krävs särskild finansiering och stöd från privata givare. Därför gör vi en strategisk och systematisk
E
satsning under de kommande tre åren för att öka gåvor och bidrag från enskilda personer, organisationer, stiftelser och företag. En annan utgångspunkt är att driva utveckling i samarbete med andra, såväl offentliga aktörer som ideella organisationer. Under år 2005 kommer vi att ta ett par första steg mot målet att göra mer för fler. Några exempel är: • Den 1 mars 2005 startar på initiativ av Stockholms stad och Stockholms läns landsting åtta vårdplatser för hemlösa personer med svår somatisk sjukdom i samarbete mellan Ersta Sjukhus och Erstas sociala verksamhet. Ersta Sköndal högskola ska från början följa och utvärdera verksamheten. • Av Stockholms läns landsting har vi fått uppdraget att etablera Ersta Sjukhus som ett närsjukvårdscentrum på Södermalm. Flera olika verksamheter är föreslagna att ingå i Ersta närsjukvårdscentrum, t.ex. en husläkarmottagning, närakutmottagning, alkoholmottagning för unga och mottagning för unga kvinnor med psykisk ohälsa. • Vi kommer att inleda planeringen av en eventuell ombyggnad av Mariahemmet för att skapa förutsättningar att gå i bräschen för ut-
19
veckling av framtidens äldreomsorg. • En satsning på forskning vid sjukhuset och högskolan är också viktigt, bl a för att utvärdera och utveckla våra egna och andras metoder, och för att attrahera de bästa medarbetarna. Genom arbetet med vård och boende för svårt sjuka hemlösa personer tar Ersta diakoni också ett tydligt steg mot att dra nytta av ökad samverkan mellan de olika verksamhetsområdena. Vår kombination av sjukvård, socialt arbete, utbildning och forskning ger oss möjligheter att göra saker andra inte kan. Det ska vi utveckla vidare under 2005. Vi är övertygade om att det finns en potential för Ersta diakoni att tydligare och mer kraftfullt påverka samhällsutvecklingen i Sverige. Vi tar de första stegen i den riktningen under år 2005.
20
Ersta diakoni I juni 2005 introduceras en omritad logotyp och vi använder namnet Ersta diakoni i kommunikationen. Förändringarna är ett led i vår ambition att bli tydligare opinionsbildare och kommunicera mer aktivt med vår omvärld.
Förvaltningsberättelse tyrelsen och direktorn för Ersta diakonisällskap får härmed avge sin årsredovisning för år 2004.
S
Inledning
Ersta diakonisällskap är en ideell förening vars ändamål är att bedriva verksamhet inom vård, omsorg och utbildning utifrån en kristen och humanistisk grundsyn. Sällskapet har bedrivit verksamhet sedan år 1851. Sällskapets verksamheter är numera huvudsakligen offentligt finansierade via avtal med stat, landsting, kommun och kyrka, men även gåvor och bidrag från enskilda personer, organisationer och företag utgör ett värdefullt stöd. Eventuella överskott återgår till verksamheten för utveckling av egen diakonal verksamhet i form av vård, omsorg, utbildning och forskning. Men även underskott är ett ansvar för den ideella föreningen. Under de senaste åren har sällskapets egna kapital tagits i anspråk i stor utsträckning för att täcka verksamheternas underskott. Så även i bokslutet för år 2004 där underskottet uppgår till 6 mnkr (7) på en total omsättning av 530 mnkr (517). Ekonomin under året som gått
Under flera år har frågan om ekonomisk återhämtning varit i fokus.
Ledningen har infört restriktioner avseende anställningar, investeringar och inköp men också strävat efter att öka intäkterna. De positiva effekterna av de åtgärder som genomförts har varit tydliga under år 2004 men samtidigt har förändringarna i omvärlden stor negativ påverkan på verksamheterna inom Ersta diakonisällskap. Verksamheten inom sjukhuset har till stor del präglats av de upphandlingar som skett med Stockholms läns landsting och som resulterat i att hjärtoch cancerrehabiliteringsverksamheten i Stortorp fått läggas ner. En stor del i det negativa resultatet beror på denna avveckling. Med fem månaders varsel fick denna verksamhet som omsatte cirka 25 mnkr stängas. Förlusten uppgår till drygt 6 mnkr inklusive avvecklings- och omstruktureringskostnader. Trots intensiva påstötningar kommer Stockholms läns landsting inte att kompensera för denna förlust. Under året slutfördes också förhandlingarna vad gäller somatisk vård, ett avtal som är värt 180 mnkr årligen. De besparingar som Stockholms läns landsting genomförde under 2004 kommer att innebära ett intäktsbortfall i detta avtal med cirka 10 mnkr under år 2005. Mycket arbete och resurser har också lagts ner på att förbereda det närsjukvårdskoncept som
21
22
Ersta diakonisällskap fått i uppdrag att genomföra. Resultatet för den sociala verksamheten har kraftigt påverkats av de beläggningsproblem som förelegat för vissa verksamheter under första halvåret. Dessutom har personalkostnaderna överstigit budgeten. En ny viktig satsning har dock varit arbetet med att bygga upp ett koncept för vård av hemlösa med svåra sjukdomar. Uppdraget är gemensamt från kommun och landsting och kommer att hanteras av sjukvården på Ersta i samverkan med den sociala verksamheten. Även resultatet för Ersta Sköndal högskola, campus Ersta, har påverkats negativt av ökade personalkostnader, såväl interna som externa. Budgeterad försäljning avseende uppdragsutbildningar har inte heller uppnåtts. Fastighetsavdelningen har under året genomgått en genomgripande omstrukturering, med bland annat personalneddragningar, för att nå ökad effektivitet. Avvecklingskostnaden har belastat årets resultat. För att kompensera för dessa kostnader har en del planerade underhållsarbeten på fastigheterna ej genomförts. Ledningens åtgärder syftar till att stärka verksamheterna inom Ersta ekonomiskt, vilket är nödvändigt för att kunna skapa utvecklingskapital. I
och med denna förstärkning kommer avkastningen från värdepappersportföljen, som i nuläget går till att täcka verksamheternas förluster, i framtiden att kunna användas till att skapa ett nödvändigt utvecklingskapital. Styrelse och ledning har tagit fram en strategi som innebär en kraftig expansion för samtliga kärnverksamheter under den närmsta femårsperioden. Utvidgningen av verksamheterna kommer att kräva såväl investeringskapital som fokuserat ledarskap, vilket ställer stora krav på styrning, kontroll, uppföljning och ledning. Styrelsens placeringsstrategi för värdepappersportföljen innebär att placeringarna ska ske till låg risk med en stabil avkastning. Det finns ändock ett intresse för att öka avkastningen inom gränserna för bibehållen låg risk. För att arbeta aktivt med kapitalplaceringarna och om möjligt öka avkastningen utan att skapa en för hög riskexponering har därför den nyinrättade kapitalplaceringskommittén inlett ett arbete för en annan inriktning på Ersta diakonisällskaps kapitalplaceringar. Från att ha haft hela portföljen placerad i räntebärande värdepapper under året, har ett arbete för att successivt övergå till även aktierelaterade investeringar inletts. Som ytterligare ett led i att stärka
verksamheterna ekonomiskt beslutade styrelsen under 2004 att satsa aktivt på kommunikation och insamling av donationer och bidrag. Ambitionen under en treårsperiod är dels att stärka profilen och öka kännedomen om Ersta, dels att samla in 30 mnkr till olika former av utvecklingsprojekt och forskning. Resultatet är även i år negativt men verksamhetsförlusten har minskat och uppgår till –9 mnkr jämfört med –25 mnkr år 2003. Överskottet från de finansiella investeringarna har också minskat vilket till största delen förklaras av det låga ränteläget samt den valda placeringsinriktningen. Styrelsens arbetsformer
Styrelsen har sammanträtt 8 gånger under året. Utöver arbetet med de egna arbetsformerna har stor energi lagts ner på den strategiska processen, där slutresultatet blivit ett femårigt strategidokument för hela Ersta. Under året tillsattes även en grupp som har ett särskilt ansvar att arbeta med medlemsfrågor och en placeringskommitté som ansvarar för placeringsfrågor avseende värdepappersportföljen och uppföljning av placeringsresultaten.
Medlemmar i sällskapet
Antalet medlemmar i Ersta diakonisällskap var vid årsskiftet 2004/2005, 992 (1078), varav 454 (576) diakonissor/diakoner. Förvaltade stiftelser
Nedan redovisas det egna kapitalet i de av Ersta diakonisällskap förvaltade stiftelserna per bokslutstillfälle. Stiftelserna har egen årsredovisning och revisionsberättelse. Stiftelsen Friherinnan Maria Rappe 530 Stiftelsen Brita Afzelius 1 713 Stiftelsen Eleonora von Höpken 907 Stiftelsen Sten H Bertheaus gåvofond 444 Stiftelsen Sjukhusets frisängsfond 842 Stiftelsen Sjukhemmets frisängsfond 558 Stiftelsen Emil, Frida och Stina Hultstrands fond 2 167 Stiftelsen Annie och Fritz Tjus donationsfond II 4 327 Anna Wikströms Stiftelse 1 668 Stiftelsen Hemmets Fristad 280 Henrietta Cannings Stiftelse 99 Margaretha Hamilton af Hagebys Fond 4 370 Nödhjälpskassan i Stockholm Samfond 47 473 Stiftelsen Bethelhemmet 2 086 Summa
67 464
23
Stiftelser som förvaltas av bank men vars avkastning tillfaller Ersta diakonisällskap: Stiftelsen Adolf och Gurli Johnssons fond för Ersta diakonisällskap 2 100 Linnea Carlssons Stiftelse 22 109 Summa
24 209
Ekonomisk sammanfattning (siffror inom parentes avser år 2003. Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor.)
Sammanfattning av 2004 års resultat- och balansräkning
Omsättning och nettoresultat per verksamhetsområde framgår av not 2.
Som framgår av resultaträkningen uppgick Erstas intäkter till 530 mnkr (517). Av dessa utgjorde 3,8 mnkr (2,8) gåvor och bidrag inkl medlemsavgifter i diakonisällskapet. Rörelsens kostnader exklusive avskrivningar och jämförelsestörande poster uppgick till 519 mnkr (518). Efter avskrivningar och finansiella poster redovisas ett underskott på 3,1 mnkr (7,5). Hela värdepappersportföljen har varit placerad i räntebärande värdepapper. Som framgår av balansräkningen uppgick Erstas omslutning per 31 december 2004 till 790 mnkr (775). Det egna kapitalet uppgår efter förlusttäckning till 398 mnkr (401).
Flerårsöversikt
Nettoomsättning Gåvor och bidrag, exkl. statsbidrag till högskolan Personalkostnader Årets resultat Likvida medel
24
2004
2003
2002
2001
2000
471 737
466 551
438 771
441 967 495 958
20 669 386 744 -5 567 3 751
18 034 377 313 -7 331 1 138
23 133 370 846 -53 441 5 065
10 987 4 903 383 060 373 623 -60 046 -31 872 13 340 10 828
Resultaträkningar 2004
2003
268 3 484 54 427 471 737 529 916
282 2 492 47 274 466 551 516 599
-132 427 -386 744
-140 365 -377 313
-19 799 -45 -539 015
-24 028 -86 -541 792
-9 099
-25 193
818 15 412 -10 207 6 023
10 106 22 727 -15 145 17 688
Resultat före dispositioner
-3 076
-7 505
Resultatdispositioner Utnyttjande av fonder och ändamålsbestämda medel från tidigare år Reservering av fonder och ändamålsbestämda medel till kommande år
2 875
3 326
-5 366 -2 491
-3 152 174
-5 567
-7 331
Not Verksamhetens intäkter Årsavgifter Kollekter, testamentsmedel och gåvor Erhållna bidrag Nettoomsättning Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa verksamhetens kostnader
1 2
3 5,6
Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat från övriga värdepapper och fordringar Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella investeringar
ÅRETS RESULTAT
4
25
Balansräkningar Not
2004
2003
Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier Pågående nyanläggningar och förskott
5 6 7
224 442 11 309 341 236 092
230 115 15 728 2 307 248 150
Finansiella anläggningstillgångar Andra aktier och andelar Övriga långfristiga fordringar
8 9
452 627 4 800 457 427 693 519
445 558 5 600 451 158 699 308
230
190
73 140 8 117 10 762 92 019 3 751 96 000
55 085 2 557 17 171 74 813 1 138 76 141
789 519
775 449
Tillgångar
Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR
26
10
2004
2003
3 907 200 000 203 907
3 898 200 000 203 898
Fritt eget kapital Egna disponibla fonder Ändamålsbestämda medel Balanserade vinstmedel Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital
29 206 9 282 161 448 -5 567 194 369 398 276
28 174 7 834 168 779 -7 331 197 456 401 354
Avsättningar Avsättningar för pensioner
182 932
186 049
102 051 22 102 073
102 056 1 421 103 477
14 752 24 101 67 385 106 238 789 519
21 160 7 198 56 211 84 569 775 449
155 223 82 089 237 312
155 223 57 000 212 223
3 659
3 721
Eget kapital och skulder Eget kapital Bundet eget kapital Förvaltade fonder Kapitalbehållning
Not 13
Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Övriga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar Värdepappersdepå Ansvarsförbindelser Pensionsgaranti FPG
11
27
Kassaflödesanalys 2004
2003
-9 099 19 799 546 -3 117 800 8 929
-25 193 24 028 86 -2 785 800 -3 064
15 951 -10 038
23 289 -15 145
14 842
5 080
-17 624 -40 21 500 3 836 18 678
20 868 -105 -8 384 12 379 17 459
-8 289 – -407 291 400 919 -14 661
-5 647 6 757 -618 886 596 402 -21 374
Kapitalöverskott (+) Kapitalbehov (-)
4 017
-3 915
Finansiering Ökning (+), minskning (-) av långfristiga skulder
-1 404
-12
Ökning (+), minskning (-) av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut
2 613 1 138 3 751
-3 927 5 065 1 138
Not Den löpande verksamheten Verksamhetsresultat före finansiella poster Avskrivningar 5,6 Reaförlust (+), reavinst (-) på anläggningstillgångar Ökning (+), minskning (-) av långfristiga avsättningar Minskning av långfristiga fordringar 9 Kassaflöde före räntor och utdelningar mm Erhållen ränta Erlagd ränta Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Rörelsekapitalets förändring Ökning (-),minskning (+) av kortfristiga fordringar Ökning (-), minskning (+)av lager Ökning (+), minskning (-) av kortfristiga skulder Ökad (-), minskad (+) bindning i rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringar Investeringar i materiella anläggningstillgångar 5,6,7 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investeringar i värdepapper 8 Försäljning av värdepapper 8 Summa nettoinvesteringar
28
Redovisningsprinciper ällskapets årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Fordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt. Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Anläggningstillgångar. Materiella och immateriella anläggningstillgångar avskrivs systematiskt över den bedömda nyttjandetiden. Leasingavtal. Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som operationell leasing, d.v.s. leasingavgifter kostnadsförs löpande. Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det innebär att det redovisade kassaflödet endast omfattar transaktioner som medför inoch utbetalningar. Kassaflödet redovisas uppdelat på den löpande verksamheten, investeringar och finansiering. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar som dels är utsatta för endast obetydlig risk för värdefluktationer, dels handlas på
S
en öppen marknad till kända belopp och har kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Gåvor i form av tillgångar som ej utgör kontanter, t.ex. fastigheter, aktier och andra värdepapper värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället. Intäkter i form av årsavgifter intäktsförs när de inflyter och efter periodisering av förutbetalda intäkter. Intäkter i form av kollekter intäktsförs i anslutning till insamlingstidpunkten. Intäkter i form av gåvor och testamentsmedel intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Intäkter i form av bidrag intäktsförs när bindande beslut finns från bidragsgivaren. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod, periodiseras bidraget över denna period. Bidrag som avser stöd vid förvärv av anläggningstillgång reducerar tillgångens anskaffningsvärde. Nettoanskaffningsvärdet utgör grund för beräkning av avskrivningarnas storlek. 29
Avskrivningsprinciper
Anläggningstillgångarna redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas ekonomiska livslängd.
Avskrivningar enligt plan %:
Byggnader Inventarier
2004
2003
1,50 – 5,00 10,00 – 33,00
1,50 – 5,00 10,00 – 33,00
Noter Not 1 Erhållna bidrag Bidragsgivare Statsbidrag Landstingsbidrag Kommunbidrag Kyrkofonden Bidrag från fonder Bidrag från stiftelser Övriga bidragsgivare
2004 37 242 277 1 000 2 725 1 985 8 885 2 313
2003 31 732 94 1 000 2 453 3 338 6 469 2 188
Summa
54 427
47 274
Not 2 Sällskapets nettoomsättning och resultat Resultatet redovisas efter dispositioner men före eliminering av interna transaktioner. 2004 Ersta sjukhus Sociala verksamheten Ersta Sköndal högskola, campus Ersta Ersta fastigheter Övriga verksamheter 30
Summa
2003
Omsättning 366 181 54 675
Resultat -8 399 -5 909
Omsättning 366 299 49 150
Resultat -5 545 -4 009
9 012 31 253 10 616
-4 414 849 12 306
9 355 35 801 5 946
-3 457 -3 309 8 989
471 737
- 5 567
466 551
-7 331
Not 3 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Resultatet redovisas efter dispositioner men före eliminering av interna transaktioner. 2004 Medelantalet anställda
Styrelse och direktor Varav pensionskostnader Övriga anställda Varav pensionskostnader Summa
Sjukfrånvaro, % Total sjukfrånvaro i förhållande till total arbetstid – varav andel överstigande 60 dagar Sjukfrånvaro kvinnor Sjukfrånvaro män Sjukfrånvaro i ålderskategori – 29 år Sjukfrånvaro i ålderskategori 30–49 år Sjukfrånvaro i ålderskategori 50– år
2003
Antal anställda 766
Varav män (115)
Antal anställda 790
Varav män (126)
Löner och andra ersättningar
Sociala kostnader
Löner och andra ersättningar
Sociala kostnader
1 690
1 109 443 128 557 36 103
1 448
955 472 128 154 39 423
241 590 243 280
2004
2003
9,01
9,55
73,02 9,66 5,68
72,34 10,42 5,41
5,37
5,34
7,32
8,10
11,06
11,50
129 666
239 103 240 551
129 109
Not 4 Resultat från övriga värdepapper och fordringar Erhållna utdelningar Realisationsresultat vid försäljning av andelar Summa
2004 121
2003 3 349
697
6 757
818
10 106 31
Not 5 Byggnader
Not 6 Inventarier 2004
Ingående anskaffningsvärde Årets inköp Omklassificeringar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar
32
2003
623 645 622 386 2 121 1 259 2 188 – 627 954 623 645
229 701 219 926 9 982
9 775
239 683 229 701
Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående bokfört värde Taxeringsvärde – varav byggnader – varav mark
127 906 118 651 57 700 70 977 70 206 47 674
2004 Ingående anskaffningsvärde Årets inköp Årets utrangeringar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Årets utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar
2003
148 219 145 802 5 853 4 040 -20 048 -1 623 134 024 148 219
131 339 123 717 9 817 -19 593
9 159 -1 537
121 563 131 339
163 829 163 829
Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar
1 152
1 152
224 442 230 115
Utgående bokfört värde
11 309
15 728
163 829 159 887 – 3 942
1 152 –
– 1 152
Not 7 Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer Belopp vid årets ingång Under året nedlagda kostnader Omklassificeringar Årets utrangeringar
2004 2 307
2003 1 959
314 -2 188 -92
348 – –
Utgående bokfört värde
341
2 307
Not 8 Andra aktier och andelar 2004
2003
Ingående anskaffningsvärde Årets inköp Årets avyttringar
445 558 423 074 407 291 618 886 -400 222 -596 402
Utgående bokfört värde
452 627 445 558
Aktier Ersta diakonisällskap Bokfört värde Börsvärde eller motsvarande Ernst Tigerschöld Bokfört värde Börsvärde eller motsvarande
2004 14
2003 4
51
30
408
408
6 763
5 677
Not 10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna vårdintäkter Upplupen ränta obligationer Upplupna bidrag Förutbetald hyra Förutbetald försäkringspremie Övriga poster Summa
Obligationer och andra räntebärande värdepapper Ersta diakonisällskap 2004 2003 Bokfört värde 452 205 445 145 Börsvärde eller motsvarande 467 328 444 682 Upplupen ränta har redovisats under rubriken upplupna intäkter.
Not 9 Övriga långfristiga fordringar 2004
2003
Ingående anskaffningsvärde Årets amorteringar
5 600 -800
6 400 -800
Utgående bokfört värde
4 800
5 600
2004 3 530
2003 4 911
3 506 – –
3 924 2 433 939
349 3 377
518 4 446
10 762
17 171
Not 11 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2004
2003
18 505
19 077
12 611
12 995
9 019
8 340
2 956
1 850
Upplupen semesterkomp- och övertidsskuld Upplupna arbetsgivaravgifter Periodiserade projektkostnader Periodiserade utvecklingsoch omstruktureringskostnader Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
24 294
13 949
Summa
67 385
56 211
Not 12 Checkräkningskredit Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till 25 000 (25 000).
33
Not 13 Eget kapital Förvaltade fonder Belopp vid årets ingång 3 898 Avsättning till förvaltade fonder 9 Avsättning till disponibla fonder Ianspråktagande av disponibla fonder Avsättning till ändamålsbestämda medel Ianspråktagande av ändamålsbestämda medel Årets resultat
Kapitalbehållning 200 000
3 907
200 000
Belopp vid årets utgång
34
Disponibla fonder 28 174
Ändamåls- Balanserade bestämda vinstmedel/ medel årets resultat 7 833 161 448
1 716 -684 3 640 -2 191 -5 567 29 206
9 282
155 881
Styrelsens avslutning Ersta – vi finns för andra!
Varför ska Ersta bedriva sjukvård? Varför ska vi äga en högskola och bedriva äldreomsorg? Är inte det offentlighetens angelägenheter? Vad är det som förenar föreningen Ersta diakonisällskap och dess ideologier med de verksamheter vi bedriver? Hänger allt ihop eller är det bara traditionen som gör att vi fortsätter med det vi alltid har gjort? Det var föremålet för de strategiska överväganden som styrelsen gjorde 2003 och utarbetade strategier och mål utifrån. Under 2004 har dessa ytterligare prövats och konkretiserats. Det finns inte plats för ineffektiva verksamheter inom våra områden i dag. Ersta måste försvara varenda krona vi vill ta betalt av våra kunder. Kostnadstrycket är starkt och allt kan ifrågasättas. Samtidigt behövs kreativa lösningar, förändringsvilja och samarbetsförmåga. Målet är att alla verksamhetsgrenar ska ge positiva ekonomiska resultat. Trots ytterligare påfrestningar har vi kunnat fortsätta förbättringen. Och det måste bli bättre, annars urholkar vi vårt kapital och omintetgör våra möjligheter att utveckla nya verksamheter som bär Ersta vidare. Utöver detta ska människorna som vi vårdar eller utbildar tydligt känna Erstas särprägel – omtanken om människorna, det lilla extra som får oss
att känna oss som ett subjekt, inte objekt. Det som så lätt försvinner när verksamheter som våra sätts under press för att nå maximal produktivitet. Här är Ersta omvittnat bra, ett föredöme, och en vägvisare för andra. Rationalitet och kärlek till människorna kan samexistera. Detta är Erstas mål och unika tillgång. Det är den ideologiska grund vi står på. Det är den märkbara skillnaden som differentierar oss från andra och som gör att man väljer Ersta. Paradoxalt nog är detta inte endast helt i linje med våra bärande ideal utan också en konkurrensfaktor som gör Ersta mindre sårbart för politiska svängningar och besparingsprogram som kan slå hårt mot en relativt sett liten aktör som Ersta. Vi har fortsatt arbetet med att tydliggöra vad vi står för, skärpa profilen, och vädja till de många positiva bidragsgivare och andra som ger oss stöd i samhället till ökade och stabila bidrag. Vi är övertygade om behovet av Ersta inom omsorgen av människorna. Vi överlämnar härmed styrelsens årsredovisning för 2004 i tacksamhet mot Gud, våra medarbetare och medlemmar, våra föregångare och Erstas samarbetspartners i samhälle och kyrka. Vår förtröstan är att Ersta också i framtiden ska få bidra till diakonin och medmänskligheten i vårt land.
35
Stockholm 2005-02-22 Åke Dahlman Ordförande
Erik Blennberger
Göran Eiderfors
Stig Hanno
Birgitta Norell
Gun Olsson
Chris Ottander
Inga-May Petersson Vice ordförande
Nina Rehnqvist
Björn Sprängare
Lars-G. Ståhl
Gunnel Wingård Mellqvist
Vår revisionsberättelse har avgivits 2004-03-11 Ulf Järlebro Auktoriserad revisor BDO Feinstein Revision AB
36
Laila Söderlund
Revisionsberättelse Till årsmötet i Ersta diakonisällskap Org. nr. 802000-6717
Vi har granskat årsredovisningen, bokföringen samt styrelsens förvaltning för år 2004. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpats vid upprättande av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens
tillämpning av dem samt att bedömde betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i strid med föreningens stadgar. Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm 2005-03-11
BDO Feinstein Revision AB Registrerat revisionsbolag Ulf Järlebro
Laila Söderlund 37
Ledning och styrelse Ledning
Bakre raden fr.v. Charlotte Rydh (Chef Kommunikation och Insamling), Åke Larsson (Organisations- och personaldirektör), Lisbet Nord (Sjukhuschef ), Jan-Håkan Hansson (Rektor), Kristina Telerud (Socialchef ).
Sittande fr.v. Helén Källholm (Ekonomichef ), Thorbjörn Larsson (Direktor), Anette Sand (Fastighetschef ).
Styrelse
38
Stående fr.v. Inga-May Petersson, Stig Hanno, Gunilla Åberg, Erik Blennberger, Björn Sprängare, Erik Hafström, Gun Olsson, Lars-G. Ståhl, Chris Ottander, Göran Eiderfors. Sittande fr.v. Gunnel Wingård Mellqvist, Åke Dahlman, Thorbjörn Larsson, Birgitta Norell. Saknas: Nina Rehnqvist, Margareta Hedström.
Grafisk form: Logdesign. Foto: Martin Sundstrรถm och Ola Cedenheim. Tryck: Nytorgstryckeriet.
Ersta diakoni är ett resultat av engagerade människors vilja att göra något åt missförhållanden i samhället. I drygt 150 år har kärnan i vår verksamhet varit vård, socialt arbete, utbildning och forskning. Drivkraften har varit densamma – att hjälpa människor i svåra situationer. Initialt finansierades allt arbete av privata donationer och bidrag men i och med välfärdssamhällets framväxt har Ersta diakoni blivit en av flera aktörer i den offentliga vården och omsorgen. För att kunna hjälpa fler och möta de behov som människor i dagens samhälle står inför, utvecklar vi ständigt vårt arbete och våra verksamheter. Det kräver resurser. Därför är ditt bidrag betydelsefullt! Du kan stödja Ersta diakoni som helhet eller enskilda verksamheter, genom gåvor, bidrag och testamenten. Kontakta Charlotte Rydh för mer information, tel 08-714 61 15. Medlemskap i Ersta diakonisällskap Kristina Wilmenius tel 08-714 61 20 Ersta oblatbageri
tel 08-714 63 47
Frimärksavdelningen
tel 08-714 63 44
Ersta konferens och hotell
tel 08-714 63 41
Ersta diakoni Besöksadress: Erstagatan 1 Box 4619, 116 91 Stockholm tel 08-714 61 00, fax 08-714 66 71 www.ersta.se
Du kan • ge en gåva som stöd till Ersta diakoni. Du kan också ge en gåva i samband med en högtid, födelsedag eller begravning. Sätt in din gåva på pg 5 11 92-3 eller bg 677-9938. • testamentera pengar eller annan kvarlåtenskap • ge ett bidrag till kollekten i Ersta kyrka • skänka frimärken eller frimärkssamlingar till Ersta frimärksavdelning • köpa litteratur och musik i Ersta bokhandel • bli medlem i Ersta diakonisällskap Företag och organisationer är välkomna att • förlägga konferenser till Ersta konferens och hotell • skänka frimärken eller frimärkssamlingar • stödja verksamheterna inom vård, socialt arbete, utbildning eller forskning med bidrag eller donationer Församlingar kan stödja vår verksamhet genom att • köpa oblater från Ersta oblatbageri • ge kollekt