Sök pengar för ditt utvecklingsprojekt!

Det ser ut som ytterligare ett EU-projekt för att stärka små och medelstora företag men Silicon Eurocluster har ett enklare ansökningsförfarande och inget krav på samarbete över landsgränserna.

12 projekt kommer att få 80 000 euro vardera för att ta fram en demonstrator.

– Det måste vara minst två små eller medelstora bolag i projektet. Ett kan ha den tekniska lösningen och det andra vara det företag där lösningen ska appliceras, säger Alma Sandberg

Hon arbetar på Mobile Heights som skrivit utlysningstexten och som kommer att leda arbetet med att sålla fram vilka projekt som beviljas pengar.

– Under de senaste åren har vi jobbat aktivt för att få en plats på den europeiska arenan, vi har sett att det finns jättemycket finansiering och att andra länder är bättre än vi på att ta hem denna typ av finansiering.

Mobile Heights är sedan några år med i det som kallas Silicon Europe Alliance och består av kluster i nio länder som alla har liknande syfte inom mikroelektronikområdet.

MEST KÄNT är kanske Silicon Saxony i Tyskland men det finns även medlemmar i Spanien, Portugal, Frankrike, Italien, Nederländerna, Österrike och Irland.

Projektet koordineras av det franska klustret Minalogic.

– Vi jobbar tillsammans som ett informellt nätverk men slutmålet är att bli en juridisk entitet.

I motsats till andra EU-projekt finns inget krav i Silicon Eurocluster på att företagen ska komma från olika länder även om det är en bonus i bedömning.

Mobile Heights grundades år 2009 av Sony, Ericsson, Telia, Region Skåne, Lunds universitet och Malmö universitet som en medlemsfinansierad, icke vinstdrivande klusterorganisation.

Uppgiften är att samla näringsliv, akademi och offentlig sektor för att skapa tillväxt i regionen.

Mobile Heights har 14 anställda och runt 130 organisationer är medlemmar.

Totalt kommer 12 projekt att få 80 000 euro vardera, pengar som kommer från EU.

– Det är en klumpsumma och man behöver inte redovisa hur man använder pengarna på samma sätt som i andra EU-projekt, säger Alma Sandberg.

Det behövs ingen medfinansiering och pengarna får fördelas fritt mellan bolagen i konsortiet. Dock finns en maxgräns på 60 000 euro för hur mycket ett av bolagen kan få. Dessutom får projekten inte köpa externa tjänster för mer än 30 procent av den finansiering som beviljats.

Ansökan ska bland annat beskriva vad företagen vill göra, hur produkten ser ut, om lösningen är skalbar, hur konkurrensen ser ut och om den går att sälja i andra länder.

Radiokommunikation, cybersäkerhet, artificiell intelligens, energiskördning, fotonik och sensorer är områden som passar projektet men även andra saker inom elektronikområdet kan komma i fråga.

Idealprojektet lyfter tekniknivån i en bransch som halkat efter i digitaliseringen. Projektet bör resultera i en demonstrator i form av ett inbyggt system med en Raspberry Pi, en Arduino eller liknande inbyggnadskort plus mjukvara. Det kan exempelvis handla om en 5G-uppkopplad edgelösning.

Slutresultatet ska vara så pass långt kommet att den tål att testas utanför labbet, i en verklig användarmiljö.

I praktiken innebär det att projektet bör ligga på det som kallas nivå 4 på TRL-skalan vid start och komma till nivå 6 när projektet är genomfört efter sex till nio månader.

TRL står för Technology Readiness Level och är en skala från ett till nio, där nio innebär att en produkt är färdig att skeppas till kund.

Sista dag för ansökan är den 31 maj. För den som funderar på att ansöka genomförs webinarier den 18 april och 3 maj.

PER HENRICSSON per@etn.se

SER-KRÖNIKA

Vi behöver bli fler!

SER är medlem i EUREL som i år har flera intressanta aktiviteter för studenter. Är du student med koppling till elektronik, så googla på IMC 2023 för att hitta mer information om hur ni kan anmäla lag för att tävla. Det går ut på att bygga (simulera) företag och man tävlar mot lag från hela Europa.

Sen jag skrev senast har vi passerat årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina och genom EUREL har vi uttalat vårt stöd för Ukraina i denna svåra stund och uppmanar Ryssland att avsluta sin aggression. Men det är även konflikt på elektronikfronten i världen. Jag har tidigare pratat om European Chips Act (ECA), som är ett initiativ för att öka Europas egna möjligheter när det gäller att producera elektronik. Nu börjar det dock även att blåsa upp till konflikt runt just elektronik och delar av det som ECA adresserar, dvs de mest avancerade chipen.

Det började i oktober förra året när USA utökade sina restriktioner gällande export av maskiner och teknologi till kinesiska företag som tillverkar elektronik. Nu följer Nederländerna efter och inför till sommaren restriktioner vad gäller försäljning av deep ultraviolet (DUV) lithography system till Kina. Dessa avancerade system (och andra mer avancerade system) kommer att användas för att producera chip som ingår i nya elektroniksystem, tex för självkörande bilar. Dock tror marknadsanalytiker att en bil 2030 kommer att ha runt hälften av kretsarna med 28 nanometer, dvs producerade med ”gammal” teknologi, och de produceras i stor mängd idag i Kina och Taiwan. Så hur dessa restriktioner kommer att påverka elektronikmarknaden totalt sett återstår att se. Vi kommer att följa och rapportera löpande.

Nästa seminarium

Vi var tvungna att skjuta på vårt seminarium med temat ”Från elbilar till kilovolt: Kiselkarbid för energieffektiv kraftelektronik” av Carl-Mikael Zetterling, Professor, KTH och Johan Ekman, CEO, Kiselkarbid i Stockholm AB. Snart kommer det mer info på hemsidan.

Så vill jag slå ett slag för SER och arbete i SER. Vi är i stort behov av en förstärkning för att kunna jobba med allt spännande som händer inom våra fokusområden, då det är mycket på gång och områdena ständigt växer. Lite tid eller mycket tid, allt är värdefullt för att kunna skapa mer av det vi jobbar med (webb, nyhetsbrev, telekomböcker, SER prize, föredrag, etc).

Hör av dig till oss på ordf@ser.se

Väl mött!

E4 får batteridriven snabbladdare

En rastplats mellan Stockholm och Norrköping ska få en batteridriven laddstation. Rastplatsen Sillekrog saknar anslutning till elnätet med tillräcklig kapacitet.

Begränsningar i elnätet bromsar utbyggnaden av laddkapacitet för elbilar i Sverige. En av de drabbade sträckorna är E4:an mellan Norrköping och Stockholm.

Nu ska Skellefteå kraft prova en alternativ lösning – batteridrift. Principen är densamma som spoltoaletter. Batteriet fungerar som en buffert som fylls sakta och töms snabbt när du ansluter elbilen.

OKQ8-macken vid rastplatsen Sillekrog ska få tre 150 kW-laddare. De ska finnas på plats om ett år. Att vänta på en bättre elnätsanslutning hade tagit två år.

SKELLEFTEÅ KRAFT och OKQ8 planerar att upprätta 800 laddpunkter till och med år 2026. De är hittills klara med 136 stycken. En anledning till att utbyggnaden inte går ännu snabbare är långa leveranstider på nätanslutningar med tillräcklig effekt.

Sillekrog var en av de högst prioriterade platserna för supersnabbladdare när projektet startade i slutet av år 2021. Men önskad effekt fanns inte på plats.

– Det här är en spännande lösning som innebär att vi kan få igång laddarna på den här stationen cirka ett år tidigare än väntat, säger Magnus Brodin, affärsutvecklare på Skellefteå Kraft.

Lösningen är en del av ett innovationsprojekt.

– Vi löser kanske inte bara behovet av laddning, vi undersöker också möjligheten att kunna sälja stödtjänster från batteriet och på så sätt kunna hjälpa energisystemet när det är ansträngt.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Kan byggas ut vid behov

Två bilar kommer samtidigt att kunna få cirka 150 kW.

Stationen är dimensionerad efter statistik på hur laddning ser ut idag. Kunderna ska typiskt inte bli begränsade i effekt av att ett batteri används som mellanlager. En laddning sker exempelvis i faser som inte bara använder maxeffekten.

Det finns möjlighet att dubblera kapaciteten på platsen genom att docka in ytterligare en batterimodul till Northvolts system.

När en elanslutning till sist blir verklighet på platsen, kommer troligen batteriet flyttas till en annan plats där behovet är större.