EU bäddar för nyordning kring patent

Ett utkast till en EU-förordning definierar nya regler och processer kring patent på EUmarknaden. Det har mötts av hård kritik.

Inte ens de grundläggande spelreglerna kring patent och licensering är oomstridda. Nu vill EU sätta ner foten och göra patentmarknaden mer väldefinierad – åtminstone inom EU.

Vissa standarder inom bland annat telekom omfattar tusentals patent och har varit en arena för flera licenskrig. På ena sidan stridslinjen har vi sett patentägare som Qualcomm, Ericsson, Nokia och Interdigital. På andra sidan hittar vi ofta Apple, Daimler, Google och andra slutproduktutvecklare.

Ansvaret för att lösa tvister mellan patentinnehavare och användare ska enligt förslaget nu hamna på EU:s patentorgan Eupio (European Union Intellectual Property Office).

Hetast är striderna kring patent som täcker teknik som används i standarder. Där finns grundläggande principer som Frand (fair, reasonable, non-discriminatory) – att alla ska kunna teckna licenser till samma rimliga priser och villkor. Men det är inte ens oomstritt hur ordet ”alla” ska tolkas i den principen.

Europeiska kommissionen hop- pas att den nya processen ska förenkla och påskynda förhandlingar om Frandvillkor. Oberoende bedömare ska exempelvis sättas att bestämma vad patent omfattar.

Den information som släppts ut om reformen har redan mött kritik. Enligt patentbloggaren Florian Müller är det ”slarvigt förberett” och ”obalanserat och har fundamentala brister”.

En av processfrågorna i licenstvister är vilka vapen som ska vara tillåtna att använda medan en tvist fortfarande pågår. Patentägarna vill kunna utpressa produktutvecklarna med säljförbud. Andra sidan av samma mynt är produkttillverkarens gerillataktik holdout – att dra ut på konflikten i evighet för att tvinga patentägaren att kompromissa.

Euipo har följande förslag kring standardpatent:

• Förhandlingar om hur Frand är tillämpbart får ta maximalt nio månader.

• Säljförbud får inte tillgripas innan dess.

• Patent måste registreras för att ingen ska få licenskrav på patent de inte visste existerade.

• Licenspriser ska räknas ut aggregerat, det vill säga att licenskakans totala storlek ska bestämmas i förväg

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Många år innan bilbranschen kan följa Apple

Apple ska ha hundra procent återvunnen kobolt i sina batterier senast 2025. Det är ett djärvt mål. Det är också rimligt.

Rimligt eftersom det faktiskt är möjligt. År 2025 kommer det att finnas återvinningsbara litiumjonbatterier i bärbar elektronik till en volym som motsvarar cirka 57 procent av vad som sätts på marknaden samma år.

Detta enligt Circular Energy Storages senaste prognos.

Det är djärvt eftersom det är en plan som endast en verkligt stark och dedikerad aktör kan fullfölja. Men om det finns någon som skulle kunna göra det är det kanske världsledaren Apple, känd för ständiga innovationer. Apple använder redan idag återvunnen kobolt i sina batterier.

Det finns för övrigt även i de flesta batterier av typen LCO (litiumkoboltdioxid) även om det är svårt att säga den exakta andelen.

Marknaden för bärbar elektronik är hyfsat mogen idag:

• Den har använt samma batterityp under lång tid

• Den har ingen explosiv tillväxt

• Det finns sedan länge teknik och kapacitet för återvinning

Den ser ut ungefär som marknaden för blybatterier. Men idag är marknaden nästan gömd bakom den snabba elbilsutvecklingen, vilket bidrar till att många inte har förstått att bärbara batterier snart kan tillverkas i ett slutet kretslopp.

En annan icke oväsentlig detalj är att bärbara batterier inte vuxit i storlek lika mycket som elbilsbatterierna. Batteriet i en Iphone 3G från 2008 har en kapacitet på 1 150 mAh. I motsvarande Iphone från 2020 har kapaciteten förvisso ökat till 2 227 mAh men väger nästan lika mycket som 12 år tidigare. Smarttelefonerna är ett bra exempel på att effektivitet och laddbeteende kan vara lika viktigt som att göra batteriet i sig större. Särskilt när tillgången till material är en kritisk faktor.

Jag är helt säker på att elbilarna kommer att se samma utveckling som smarttelefonerna. I nuläget går vi i västvärlden dock i precis motsatt riktning: för att få ihop material till en VW ID3 skulle du behöva återvinna mellan tre och fyra E-Golf-batterier. Det, tillsammans med faktumet att vi nu sätter mer än 100 gånger fler elbilar på marknaden än för 10 år sedan och att batterierna håller längre än bilarna, gör att det kommer att dröja decennier innan biltillverkare kan göra samma utfästelse som Apple. Såvida branschen inte börjar innovera mer inom laddning och batteriutnyttjande och därmed möjliggör mindre batterier som kräver mindre kritiska material naturligtvis. Det om något skulle göra branschen mer cirkulär.

HANS ERIC MELIN Circular Energy Storage