Tidningen Direkt, juni 2016 by Evangeliska Frikyrkan

Nr 3 juni 2016

Direkt

Tema: Lärjungaskap REBECKA OCH EDVARD VILL SE UNGA VÄXA SOM LÄRJUNGAR Läs en intervju med Frizons projektledare på s. 6-7

VAD INNEBÄR DET ATT VARA LÄRJUNGE? Möt fem personer som reflekterar kring lärjungaskap på s. 9-11

INNEHÅLL Daniel Norburg: Dela evangeliet och gör lärjungar!

Fredrik Wenell: Vem angår lärjungaskapet?

Agora: En hjälp för att se mission på nya sätt

”Vi behöver gemenskap för att växa som lärjungar”

Dela evangeliet och gör lärjungar!

Notiser 8 Fem personer om att vara lärjunge i vardagen

Församlingarna gjorde ”verkstad” på kongressen

Ja till gemensam teologisk utbildning

Notiser och Nytt om namn

DIREKT från Evangeliska Frikyrkan utges av Evangeliska Frikyrkan och utkommer med 5-6 nr per år. ANSVARIG UTGIVARE: Daniel Norburg. REDAKTION: Kristina Sandin och David Gelinder och Emmanuel Ingelsten FORMGIVNING: Emma Alander

OMSLAGSBILD: Liljeholmens bibelskola. Foto: Satu Knape MEJLA TILL: kristina.sandin@efk.se om du har något tips till tidningen. TRYCK: Tabergs tryckeri, på Svanenmärkt papper. TIDNINGEN SKICKAS TILL de som anmält att de vill ha den, är registrerade för alla utskick från EFK, gett sin adress genom insända församlingslistor, sänt in en gåva till EFK eller är fadder genom Barnhjälpen. Vill du ha tidningen hem i brevlådan, eller inte längre få tidningen? Mejla till info@efk.se eller ring 019-16 76 00. ADRESS: Evangeliska Frikyrkan, Box 1624, 701 16 Örebro. Tel. 019-16 76 00, info@efk.se www.efk.se, www.facebook.com/evangeliskafrikyrkan, twitter.com/ EFKsamfund, instagram: @evangeliskafrikyrkan EVANGELISKA FRIKYRKAN (EFK) är en församlings- och missionsrörelse med cirka 300 församlingar i Sverige och drygt 34 000 medlemmar. EFKs församlingar har ett stort internationellt engagemang i drygt 40 länder. Det gemensamma arbetet leds av Internationella programmet, Sverigeprogrammet och Utbildningsprogrammet. EFK

NÄR JAG I SLUTET av förra året bad till Gud om vägledning för oss i Evangeliska Frikyrkan, formulerade jag mig något åt det här hållet: Gud – vad är det för saker som under 2016 och framåt är viktiga att lyfta och arbeta med? Min bön bads särskilt utifrån vårt gemensamma uppdrag: att verka för en dynamisk rörelse av missionella församlingar som utbreder Guds rike genom att GRUNDA nya församlingar, TRÄNA ledare och TJÄNA i samhället. Vad är avgörande för att vi ska få se detta bli verklighet? SVARET VÄXTE FRAM och har sedan dess blivit en stark övertygelse. Det var enkelt och rakt på sak: Dela evangeliet och gör lärjungar! Plötsligt blev det uppenbart för mig att om vi inte får se en gräsrotsrörelse av evangelisation och lärjungaskap, där vi på allvar börjar dela evangeliet med nya människor och gör dem till lärjungar, så kommer allt tal om en missionell rörelse eller församlingsgrundande bara att förbli goda intentioner, men aldrig på riktigt hända. DE FÖRSTA MÅNADERNA av 2016 har jag frågat pastorer och andra i min omgivning om vi egentligen vet hur vi delar evangeliet och gör lärjungar idag. Svaret jag fått har uteslutande varit ”nej, egentligen inte”. Det har också varit mitt eget personliga svar. VI BEHÖVER STÄLLA OSS ett antal frågor och söka konkreta svar. Vad karaktäriserar den rörelse som Jesus grundade och som Han fortfarande leder idag? Vilka är de största hindren för oss att dela evangeliet idag? Varför ska jag dela evangeliet? Vem ska jag dela evangeliet med? Hur ska jag dela evangeliet? Hur formar jag lärjungar? Hur ser en lärjunge ut? ALLA DESSA FRÅGOR måste få så enkla och konkreta svar att vi kan praktisera dem på måndag morgon. Och lära andra att praktisera dem på tisdag lunch. Vi får inte försvåra, intellektualisera och problematisera på ett sätt som gör oss passiva och därmed hindrar evangeliet från att bli förkunnat för denna generation!

har 90-konto då vi uppfyller Svensk Insamlingskontrolls kriterier.

Daniel Norburg

Plusgiro 90 04 03–7,

Missionsdirektor daniel.norburg@efk.se

Swish 9004037

FOTO: SIMON WESTER

GÅVOR: Bankgiro 900-4037,

FOTO: DAVID GELINDER

Vem angår lärjungaskapet? Ett av de kännetecknade dragen i den tidiga frikyrkliga rörelsen var övertygelsen om att den personliga omvändelsen förändrade livsinriktningen. Idag kallar vi det lärjungaskap. Den förändrade livsinriktningen var bland annat förknippad med frågor som hade med moral att göra. Man höll alltså ihop omvändelse och moral.

FOTO: MARIA BROLIN

För John Magnusson, profil inom Örebromissionen, var detta självklart. Han skriver i Missionsbaneret 1937: ”Lycklig är den, som vid det andliga livets början upplevat en djupgående omvändelse. Men i dessa uppfostringskristendomens tider är det fara värt, att många unga troende icke gjort det.” Faran FREDRIK var enligt Magnusson att tro att WENELL man kunde nå en god moral utan Lektor i Tros- och livsåskådningsvetenskap vid en personlig omvändelse. Detta Örebro Teologiska Högskola kallades aningen nedlåtande för ”uppfostringskristendom”.

lite extra kristna, när det egentligen är till lärjungaskap som Jesus kallar alla människor – men först efter omvändelsen.

”VI KRISTNA ÄR PRECIS SOM ALLA ANDRA OCH DET KANSKE ÄR SÅ DET SKA VARA. ELLER?” VEM KAN FÖRVÄNTAS LEVA I LÄRJUNGASKAP?

MORAL ANSES GÄLLA ALLA

Idag är det inte alls lika självklart att omvändelse och moral hör ihop. Moralen anses vara något som gäller alla i vårt samhälle. Och om moralen ska gälla alla kan den inte grunda sig på omvändelsen, utan på helt andra förutsättningar. Oftast förklarar man det med det faktum att vi alla är Guds avbilder och del av Guds goda skapelse. Kanske är det därför många idag har svårt att förstå eller beskriva vad det innebär att leva som kristen – vi är som alla andra och det är kanske så det ska vara eftersom alla är Guds skapelser – eller? LÄRJUNGASKAP HAR BLIVIT EXTRAUTRUSTNING

Problemet med den idén är inte bara att ordet ”kristen” egentligen inte har någon direkt innebörd, utan också att omvändelsen endast har kommit att handla om min känslomässiga relation till Jesus. Lärjungaskap har som en följd av det blivit en extrautrustning för dem som vill vara

Det är inte en ny syndakatalog jag vill införa. Jag tror snarare att det handlar om att söka oss tillbaka till den tidiga frikyrkliga rörelsens övertygelse om att personlig omvändelse och moral hör ihop. Det betyder däremot inte att människor utanför den kristna tron inte kan leva en god moral. Visst har vi alla vänner som inte bekänner sig till Jesus som lever på fantastiska sätt. Men deras moral grundar sig på andra övertygelser än Jesus. Det är helt enkelt en annan moral som faktiskt också kan vara bra. En ny betoning av relationen mellan personlig omvändelse och moral aktualiserar betydelsen av att veta vem som kan förväntas leva i ett lärjungaskap. Lärjungaskapet är helt enkelt till för dem som mött Jesus Kristus till personlig omvändelse och fått sin livsriktning förändrad. Och det befriar oss både till att frimodigt följa Jesus och från att uppträda som samhällets moraliska väktare. Och visst vore det skönt! BLÄDDRA VIDARE FÖR FLER TANKAR, MÖTEN OCH BERÄTTELSER PÅ TEMAT LÄRLJUNGASKAP! 3

Agora: en hjälp för att se mission på nya sätt FOTO: LINDA THORÉN

”AGORA – FÖR ETT FOLK PÅ VÄG” Agora vill inspirera och utmana till mission, i Sverige och runt om i världen. Bilden är från byn Kalapara i Bangladesh. Här arbetar EFK tillsammans med lokala partners med bland annat förebyggande arbete för människor som lever i områden utsatta för naturkatastrofer till följd av klimatförändringar. LÄSTIPS OCH FÖRDJUPNINGSMATERIAL FINNS PÅ WWW.AGORAFOLK.SE

”Agora – för ett folk på väg” vill inspirera människor att se mission på nya sätt. Maria Grindeland och Johan Lundgren i Salemkyrkan i Vargön använder materialet i sin huskyrka och ser att det gång på gång utmanar dem i deras tankar om mission och lärjungaskap. TEXT: KRISTINA SANDIN

– Agora får oss att tänka till, säger Maria. Och frågor om mission och evangelisation behöver man alltid tänka till om. Något som Maria särskilt uppskattar med Agora är att alla som kommer till huskyrkan har möjlighet att få med sig något från innehållet, oavsett vad man har för bakgrund och tidigare erfarenheter av kristen tro och församling: – I vår huskyrka är vi alltifrån en relativt nyfrälst man till de som varit kristna i 50 år, berättar hon. Men vi tycker alla att Agora passar oss var och en. GER GIVANDE SAMTAL

FOTO: PRIVAT

Innan varje samling läser alla i huskyrkan igenom ett av kapitlen i Agora, och när de sedan träffas JOHAN LUNDGREN blir det inte sälSalemkyrkan, Vargön. Han och lan intressanta Maria Grindeland har börjat och fördjupananvända Agora i sin huskyrka, de samtal kring och de uppskattar att materialet innehållet. utmanar dem i deras tankar om – Inte minst mission och evangelisation. är det givande att försöka besvara de frågor som tillhör varje kapitel, berättar Johan. Sedan leder detta oss in i bön runt de saker som vi samtalat om. Johan menar att för den som varit kristen och funnits med i en kristen gemenskap i många år är det mesta av innehållet i Agora välbekant men att det är viktigt för alla att påminnas om. – Vi vet utifrån predikningar vi lyssnat till och egna studier att Jesus har kallat oss till att gå ut, säger han. Men det är som med allt som Jesus lärde: det måste bearbetas om och om igen. Och när jag tagit del av innehållet i kapitlen, och när vi samtalat om det, känner jag mig både inspirerad och utmanad att återigen svara på missionsbefallningen.

L BÄCKRUD FOTO: DANIE

Agora är ett studiematerial som vuxit fram utifrån en längtan att vilja inspirera, uppmuntra och utmana till mission i Sverige och över världen.

Så kan du använda Agora Agora har tre olika spår: för ungdomsgruppen, smågruppen och församlingsledningen. UNGDOMSGRUPPEN – GRÖNT SPÅR

I det här spåret finns kapitel som handlar om de teman som rör grunderna för tron på Jesus och de frågor som vi ofta möter i samtal med ungdomar. Till exempel: Vad innebär det att vara kristen i skolan idag? Hur ska man förstå mission idag? Hur relaterar sport, konst och miljö till mission? SMÅGRUPPEN – RÖTT SPÅR

I det här spåret finns kapitel som handlar om grunderna för kristen tro, vad lärjungaskapet innebär i vardagen och den kristnes engagemang för samhället och för världen utifrån ett helhetsperspektiv på evangeliet. FÖRSAMLINGSLEDNINGEN – BLÅTT SPÅR

Det här spåret fokuserar främst på de kapitel som handlar om vad det innebär att vara en missionell församling i Sverige och i världen. Den teologiska och ideologiska bearbetningen av mission tillhör också detta spår.

BESTÄLL DITT EXEMPLAR!

Beställ ”Agora – för ett folk på väg” direkt på www.efk.se/webbshop, eller ring 019-16 76 00.

Vi behöver gemenskap för att växa som lärjungar Vad innebär lärjungaskap i vår tid? Hur kan man som ung formas som lärjunge och varför behöver vi prata mer om helgelse? Jag mötte festivalen Frizons projektledare Rebecka Werner och Edvard Wiberg för ett samtal om lärjungaskap.

SVÅRT ATT VARA LÄRJUNGE IDAG

Rebecka och Edvard, eller Edde som han kallas, är båda unga, 25 och 27 år. Rebecka läser sista terminen på Örebro Missionsskola och Edde tar till sommaren examen i ekonomi vid Uppsala universitet. Tillsammans är de festivalen Frizons projektledare. Det märks att de båda har funderat mycket på lärjungaskap – inte minst sitt eget. De skulle vilja att begreppet breddas. – Lärjungaskap tror jag inte att vi bara tränar i kyrkan, menar Rebecka. Utan var jag än är kan jag träna mig i att följa Jesus. Mycket handlar om vilka val jag gör: vilken väg jag väljer att gå och hur jag väljer att agera i en särskild situation. I de valen tränar jag mitt sätt att vara en lärjunge, jag tränar vad jag längtar efter och jag tränar mitt begär. Men att som ung formas som lärjunge idag är inte helt enkelt. I samhället finns andra saker som drar och det vi får lära oss att vörda mest är friheten och att vara oberoende av andra. – Det är svårt, säger Edde. Här sitter jag, 27 år, och får inte ihop min värld. Hur mycket svårare är det då inte för en 16-åring? Det är inte särskilt mycket i skolan som pekar på att tro, religion och att tillhöra någon är något bra. Du ska tro på dig själv och vara en oberoende och kritiskt tänkande individ. Hur ska man följa en mästare i det klimatet?

TEXT: KRISTINA SANDIN

– När vi talar om lärjungaskap är kopplingen till ”lärunge” inte långt borta för mig, säger Edvard. Att vara en lärjunge är att vara en unge, ett barn som är i en lärandeprocess. För mig är det en fin tanke: i hela mitt liv är jag ett Guds barn, en Guds unge. Att vara en unge betyder att man alltid har någon som vet mer. Och det är den man vill följa, det är den man vill lära sig av.

VI BEHÖVER UNDERORDNA OSS GUD

FOTO: KRISTINA SANDIN

Rebecka Werner och Edvard Wiberg är sedan i höstas projektledare för festivalen Frizon. 6

De menar att det behövs en tydlighet i församlingen, där vi lever i en gemenskap som uppmuntrar till efterföljelse och där vi låter oss präglas av rätt saker. – Idag ska människor vara fria, men i bibeln är det egentligen en lögn, menar Rebecka. Man kan tala om att människan är fri att välja vilken makt hon ska tillhöra. Men hon är egentligen inte fri. Vi behöver bli medvetna om att det är så människan är skapad, och att det finns många makter som vill ta din vilja till sig. Där tror jag att gemenskapen är så

”ATT VARA MED ANDRA SOM VILL ÅT SAMMA HÅLL MOTIVERAR MIG ATT VILJA TILL JESUS” REBECKA WERNER

viktig. Att vara med människor som vill åt samma håll motiverar ju mig att vilja till Jesus. – Vi behöver också inse att här på jorden är allt ganska skraltigt, menar Edde. Himmelriket är det ultimata, så som det ska vara. Det är inte jorden och det världsliga som ska prägla oss, utan det är blicken mot himmelriket. – Jag tror att vi behöver komma tillbaka till att prata mer om helgelse, säger Rebecka. Vi behöver bli bättre på att underordna oss Gud och att ta fasta på riktningen som vi ska följa. För om det inte finns en riktning är det ju svårt att vara lärjunge. Jag menar inte att vi ska hytta med moraliska pekpinnar, men att vi ska sträva efter att skapa en gemenskap som präglas av en god kultur, som hjälper oss att se den riktningen. GEMENSKAP SÄRSKILT VIKTIGT FÖR UNGA

Att som ung gå bibelskola är något de båda rekommenderar. Där kan man få en möjlighet att växa i en gemenskap där lärjungaskap uppmuntras. De ser att en sådan gemenskap också kan vara viktig för att bekräfta ens lärjungaskap. – När jag gick på Liljeholmens bibelskola var det många ahaupplevelser för mig, berättar Rebecka. Man satte ord på saker och ting som jag tänkt på. – Jag tror också att det är en jätteviktig plats för unga att komma

FOTO:: STINA NORDIN

Frizons projektledare Rebecka och Edvard ser att gemenskapen är viktig för att vi ska växa som lärjungar. Deras önskan är att Frizon ska få vara en plats där unga människor hittar en gemenskap som uppmuntrar till lärjungaskap.

i den här lärandeprocessen som vi pratade om tidigare, säger Edde. På liknande sätt ser de på festivalen Frizons uppgift. Festivalen vill vara en ”festival inför Gud” och det är just det de strävar efter att uppnå. – Frizon är inte bara en kyrka i den bemärkelsen att man går på en gudstjänst, får höra saker från Gud och sedan går därifrån, säger Edde. Frizon ska vara en festival där alla inslag på något sätt får uppmuntra till lärjungaskap. – Drömmen med Frizon är att det ska få vara en miljö där det är lätt att följa Gud, säger Rebecka. Med de orden avslutar vi vårt samtal, och Rebecka och Edde återgår till planeringen av Sveriges största kristna festival av sitt slag. I augusti ska tusentals unga få en möjlighet att lära känna Jesus och formas som lärjunge på en festival inför Gud.

KOM IHÅG FRIZON I BÖN UNDER SOMMAREN!

Be att många unga får rustas i sin tro och formas som lärjungar. Har du möjlighet att vara med som förebedjare eller samtalsstöd under festivalen? Hör av dig till Rebecka, rebecka.werner@efk.se.

ÖPPNA KYRKAN – NU FINNS RESURSSIDA! Öppna kyrkan är fylld till bredden med tips, inspiration och information om allt från att starta ett språkkafé i kyrkan till hur asylprocessen fungerar och hur du kan hjälpa. www.öppnakyrkan.se

LUKAS 10 I HELSINGBORG 3-7 AUGUSTI – Vi längtar efter att de goda nyheterna om Jesus och hans rike ska få sprida sig i varje stad och by, trappuppgång och bostadsområde, arbetsplats, skola och idrottsklubb, säger Rickard Cruz, församlingsplanterare i Helsingborg och initiativtagare till Lukas 10. Vi tror inte att vi ska vänta och hoppas att människor som behöver Jesus ska komma till oss. Vi vill ta Jesus på orden när han säger ”Gå ut”. I sommar finns möjlighet att tillsammans upptäcka och praktiskt träna de principer som finns i Lukasevangeliet 10 där Jesus sänder ut lärjungar. Den 3-7 augusti i Helsingborg leder Rickard tillsammans med Håkan Hedlund dagar där deltagarna får undervisning, bön och på olika sätt vara ute och möta människor – genom att exempelvis hjälpa människor, bjuda på fika eller mat, erbjuda förbön och dela evangeliet. INFORMATION OCH ANMÄLAN PÅ WWW.LUKAS10.SE.

Nya vägar i en ny tid, 24/9

DIREKT I BREVLÅDAN?

Kungsportskyrkan i Huskvarna satsar på friskvård och entreprenörskap och har identifierats som en hubb inom EFKs nya arbetssätt i nätverk. 24/9 anordnar de en konferens där vi får inspireras av församlingens resa och också får konkreta verktyg i att starta till exempel friskvård. Mer info och anmälan: www.kungsporten.com/nyavagar

Ta del av nyheter, livsöden och församlingars berättelser. Mejla din adress till info@efk.se så kommer tidningen hem till dig.

TRÄNAS I ATT GÖRA LÄRJUNGAR I höst arrangeras två träningshelger för alla som vill göra människor till lärjungar. Med stor erfarenhet och brinnande engagemang tränar Steve och Michelle Addison människofiskare världen över. Steve och Michelle Addison leder MOVE, ett missionsnätverk inriktat på att multiplicera lärjungar och församlingar överallt. De menar att den dynamiska, multiplicerande Jesusrörelsen ibland har stannat upp i kyrkan. Därför vill de inspirera och utrusta alla människor till att berätta om Jesus och lära ut efterföljelse. Steve berättar vad deltagarna kan förvänta sig av en träningshelg:

Steve och Michelle gör träningshelgerna i många olika sammanhang och menar att verktygen fungerar: – Överallt där människor använder verktygen hör vi berättelser om hur människor kommer till tro på Jesus, berättar Steve. Många kristna har en bild av att det svårt att berätta om Jesus och låter därför bli. – Men Jesus sa att om vi följer honom ska han lära oss att bli människofiskare. När du ser honom förändra liv blir du aldrig mer densamma, berättar Steve.

TRÄNINGSHELG MED ADDISON Steve och Michelle Addison tränar människofiskare.

• 23-24/9 i New Life Alvik, Stockholm

– Jesus lovade att om vi följer honom kommer han lära oss att bli människofiskare. Om man kommer på en träningshelg får man verktyg för att göra lärjungar bland människor som är långt från Gud, enkla verktyg som man kan använda i vardagen.

• 30/9-1/10 i Ryttargårdskyrkan, Linköping Anmälan och info: www.efk.se/addison

OLA Gå en BIBkEaLpSroKfiler med tre oli

Liljeholmens bibelskola illustration: Mattias Käll / Popill agentur

www.liljeholmen.nu

SA - MILJÖ & RÄTTVI - LOVSÅNG ANSÖK & N O SI IS -M LANTERING FÖRSAMLINGSP

NU!

Att låta lärjungaskapet forma våra liv Hur vi formas som lärjungar ser olika ut beroende på vem vi är och var vi befinner oss i livet. Gemensamt för många är att vi behöver en gemenskap. På en bibelskola, bland syskonen i församlingen eller när vi delar tron tillsammans med ett par vänner över en kopp kaffe.

FOTO: SATU KNAPE

Fem personer om att vara lärjunge i vardagen – Lärjungaskap är ingen ensamsegling över världshaven. Lärjungaskap växer bäst tillsammans med andra. Det säger Mattias Bokenblom från Örebro. Direkt har frågat honom och fyra andra personer i rörelsen om hur vi kan fördjupas som lärjungar och hur vi kan låta lärjungaskapet forma våra liv.

”JAG FÖRSÖKER ATT HA INSTÄLLNINGEN ATT DET ALLTID FINNS MER ATT LÄRA SIG” MARYAM JAHANSHAHI

MATTIAS BOKENBLOM, 42 ÅR, ÖREBRO.

MARYAM JAHANSHAHI, 58 ÅR, MALMÖ.

Forsknings- och utbildningsansvarig,

Medhjälpare i den persiska gruppen

Kommuninvest i Sverige AB.

i Immanuelskyrkan i Malmö.

Vad är lärjungaskap för dig och hur påverkar det din vardag i mötet med andra? Lärjungaskap är för mig att följa Jesus, i både ord och handling. Hur det påverkar min vardag i mötet med andra brottas jag för tillfället mycket med. Det låter kanske klyschigt men ”What would Jesus do” är ett bra ingångsvärde i mötet med andra.

På vilka sätt formar lärjungaskapet dina livsval? Ett ledord för mig har varit att ge som en gåva det som man har fått som en gåva. Efterföljelsen utmanar mig att se bortanför mitt eget och min egen bekvämlighet.

Hur tänker du kring att fördjupas i sitt lärjungaskap? Lärjungaskap är inte som en ensamsegling över världshaven. Lärjungaskap växer bäst tillsammans med andra. Bön på lunchen en gång i veckan med en troende vän under de senaste åren har hjälpt mig att växa i min efterföljelse och tjänst.

Vad tänker du när du hör ordet lärjunge? Jag tänker att lärjungaskap handlar om just att lära. Att vara en lärjunge handlar om att bli undervisad, att mogna i sin tro och att utvecklas i sin relation till Jesus.

Hur påverkar lärjungaskapet din vardag? Eftersom lärjungaskapet innebär ett ständigt lärande, försöker jag ha inställningen att det alltid finns mer att lära sig i livet. Men jag strävar också efter att leva på ett sätt där jag använder de lärdomar jag har fått hittills i mitt liv. Jag vill att mitt lärjungaskap ska genomsyra alla områden i mitt liv – i allt jag tänker, i allt jag gör och i alla beslut jag tar.

TO: KORSKYRKAN.SE FOTO: SATU KNAPE

ANTONIA FRANSSON, 19 ÅR, RIMFORSA.

ANDERS GELL, 54 ÅR, HUSKVARNA.

JOSEFINE DAVÉN, 36 ÅR, SUNDSVALL.

Studerar vid Liljeholmens bibelskola.

Lokinstruktör.

Universitetsadjunkt på sjuksköterskeprogrammet vid Mittuniversitetet.

Vad tänker du när du hör ordet lärjunge? Jag tänker att lärjungaskap är att man går efter någon, lär av någon och ser hur någon lever. Man lever helt enkelt tillsammans med den personen och gör det den personen gör.

På vilka sätt formar lärjungaskapet dina livsval? Det påverkar på många sätt och på olika sätt. Både konkreta situationer men också sättet hur jag lever livet varje dag. Det är inte bara jag som bestämmer utan vi är två som ska bestämma ihop. Personligen vill jag leva i Jesu vilja och det gör att mina prioriteringar förändras, vad jag lägger ner tid och energi på som också kan leda till uppoffringar.

Hur tänker du kring att fördjupas i sitt lärjungaskap? Bibelskola, det är en bra grej! Likaså bön och bibelläsning. Jag tror inte att man blir färdig i sitt lärjungaskap, jag tror att det ständigt finns saker vi kan utveckla hos oss. Det handlar om att rannsaka sig själv och att utmana sig själv – våga gå utanför sin bekvämlighetszon och lita på Gud i det. Det växer man extremt mycket på.

Vad tänker du när du hör ordet lärjunge?

Att följa Jesus dag för dag och låta sig formas av honom. Att få vara med och göra hans gärningar.

Jag tänker på att vara efterföljare, på att formas och förhoppningsvis bli mer lik Jesus.

På vilka sätt formar lärjungaskapet dina livsval? Jag ber varje dag att Herren ska hjälpa och leda mig att försöka urskilja vad som är hans vilja i olika situationer. Jag ser efterföljelsen av Jesus som en livslång uppgift och inte bara något som man sysslade med när man var 20 år och tyckte att man var radikal.

Hur tänker du kring att fördjupas i sitt lärjungaskap? Lärjungaskap är inte ett personligt projekt utan något jag gör tillsammans med syskon i församlingen som älskar Jesus. Några andliga discipliner i sitt liv bör man praktisera, till exempel bön, bibelläsning eller avskildhet. Jag pratar mycket med andra om vad Gud försöker säga, visa och göra. Mitt råd är också: låt dig inspireras av andra som kommit längre på lärjungavägen. Åk till platser och människor där Guds eld brinner och låt dig bli ”påtänd”.

Hur påverkar lärjungaskapet din vardag? Jag strävar efter att vara en god människa och förebild för mina medmänniskor och framför allt för mina barn. Jag önskar att tron är och får vara en naturlig del av vår familjs liv.

Hur tänker du kring att fördjupas i sitt lärjungaskap? Att vara förälder har hjälpt mig mycket i mitt lärjungaskap. Den enorma kärlek jag känner för mina barn, trots att de inte alltid lyssnar på vad jag säger och trots att det inte alltid är enkelt, gör att jag tycker att jag har fått en djupare förståelse för Guds kärlek till oss. Hemma pratar vi mycket om tro och församlingslivet: Hur vi vill leva, vilka värderingar vi har och vilka prioriteringar vi gör.

Församlingarna gjorde ”verkstad” på kongressen Under Kristi Himmelsfärdshelgen möttes Evangeliska Frikyrkans församlingar för kongress i Örebro. På temat ”Och nu då? – Omtaget 2.0” var det dags att göra ”verkstad” av de frågor som rörelsen tillsammans står i. TEXT: KRISTINA SANDIN

FOTO: EMMANUEL INGELSTEN

Årets kongress innehöll tre beslutsfrågor: stadgeändringar, samägande av teologisk utbildning och val av ny styrelseordförande (läs mer i faktarutan nertill). Deltagarna bjöds på en hel del nytt vad gäller kongressens upplägg. Förhandlingar i storsal varvades med samtal på ett nätverkstorg och istället för ELIN GERT en eller ett par huvudtalare hade Projektledare för ett 20-tal personer tillfrågats att EFK-kongressen hålla kortare föredrag inom en mängd olika aktuella ämnen. Vilken punkt som skulle komma när i programmet var flexibelt och gudstjänsterna var naturligt invävda under hela dagarna. Elin Gert, projektledare för kongressen, är positiv till hur det nya upplägget föll ut bland deltagarna: – En deltagare kom fram till mig efter kongressen och sa: ”Det känns som att jag varit på en tre dagar lång gudstjänst”. Det känns väldigt roligt att höra, för det visar att vi har hittat ett upplägg som är bra, där flexibiliteten möjliggör att vi kan vara ännu mer lyhörda för Guds

möjligheten att få lyfta frågor som de själva brinner för tillsammans med andra. Och på nätverkstorget sjöd det av liv. Ett 20-tal skärmar stod utplacerade, inriktade på olika ämnen, som till exempel barn och familj, andlig fördjupning, migration och hur vi som rörelse kan arbeta med insatser i internationell mission utifrån fokusområden. Bland skärmarna var det många som passade på att ställa frågor, be om tips och komma i kontakt med andra som arbetar i liknande situationer. På nätverkstorget gavs också utrymme för deltagarna att diskutera styrelsens förslag i de olika beslutsfrågorna. BESÖK PÅ SVERIGEKONTORET OCH ÖREBRO MISSIONSSKOLA

VERKSTAD PÅ NÄTVERKSTORGET

Kongressen ägde rum i Örebro universitets nya aula, i närheten av EFKs Sverigekontor, Örebro Missionsskola och Brickebergskyrkan, och under fredagskvällen bjöds kongressdeltagarna in för att se lokalerna och träffa personalen. Det anordnades även mingel och tävlingar, och på ÖMS även korta föreläsningar. Kvällen avslutades med en nattvardsgudstjänst i Brickebergskyrkan. Under dagarna deltog 300 ombud som representerade 99 församlingar. Totalt kom 361 registrerade deltagare och 105 församlingar var närvarande.

– Många har också berättat att de till en början var lite tveksamma till nätverkstorget, säger Elin, men att de efterhand verkligen uppskattade

KONGRESSEN BESLUTADE

ledning genom hela kongressen.

FOTO: EMMANUEL INGELSTEN

• Stadgeändringar. Ändringarna rör förutom språkliga justeringar och förtydliganden en del förändringar som kategoriserades som principiella. Bland annat beslutades att möjligheten att väcka motion också ges till minst tre medlemmar i samarbetande församling(ar) tillsammans. En annan förändring i stadgarna innebär att styrelsens ordförande nu väljs av kongressen och inte av styrelsen. • Ny organisation för teologisk utbildning. På fredagen röstade EFK enhälligt ja för att samäga den teologiska utbildningen med Svenska Alliansmissionen och Pingst, under namnet Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT). Läs mer i artikeln till höger. • Val av ny styrelseordförande. På lördagen valdes Henrik Melkstam till ny ordförande för EFKs styrelse. Han efterträder Claes-Göran Åberg, som haft posten sedan 2010. Läs en kort intervju med Henrik på sida 14. På årets kongress fanns ett nätverkstorg, där deltagarna kunde mötas och lyfta frågor som de brinner för tillsammans med andra.

VILL DU LÄSA OM EFKS EKONOMISKA RESULTAT?

Beställ EFKs årsbok. Mejla info@efk.se eller ring 019-16 76 00

FOTO: KARINA CLAESSONFOTO:MARIA BROLIN

Åsa Molin är en av lärarna på Örebro Teologiska Högskola (ÖTH). I mitten av juni bildas den nya gemensamma föreningen Akademi för Ledarskap och Teologi, som ska ansvara för att driva och utveckla ÖTH.

Ja till gemensam teologisk utbildning

FOTO: EFK:S ARKIV

Nu har det sista steget tagits på vägen från nära samarbete till samgående mellan Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT) och Örebro Teologiska Högskola (ÖTH). Under maj månad bejakade såväl EFK som Svenska Alliansmissionen (SAM) och Pingst i sina årsmöten förslaget om en gemensam utbildning. Text: Maria Brolin Samarbetet mellan ÖTH och ALT har fördjupats under de snart fem år som gått sedan ALT startade. Bland annat ges och examineras de högskolekurser som ingår i ALTs fyraåriga pastors- och ledarutbildning av ÖTH. Det beslut som de tre samfunden tagit innebär att de bildar en ideell förening för att driva utbildning inom teologi och ledarskap. Föreningen ska heta Akademi för Ledarskap och Teologi och ska även ansvara för att driva och utveckla Örebro Teologiska Högskola. – Det är mycket glädjande att alla tre samfunden nu sagt ja till den nya utbildningsorganisationen, säger NIKLAS Niklas Holmefur, rektor på ÖTH. HOLMEFUR Det är för oss ett erkännande av det Rektor på Örebro vi gör idag och ett förtroende för att Teologiska Högskola vi är på rätt väg. NYA FÖRENINGEN BILDAS I JUNI

Samfunden har redan utsett representanter till en föreningsstämma som kommer att hållas i Örebro i mitten av juni. Då ska den nya föreningen bildas och en styrelse utses. Valberedningen arbetar med sammansättningen av styrelsen, som ska bestå av minst sex personer. Fördelningen går efter samfundens respektive storlek och blir följande: SAM 1 ledamot, EFK 2 ledamöter och Pingst 3 ledamöter. På stämman kommer man också att upprätta en plan för arbetet med att integrera utbildningarna inför läsåret 2017/18.

Daniel Norburg, EFKs missionsdirektor, är positiv till beslutet och ser framåt: – Genom ett samägande av våra teologiska utbildningar får vi kraft att både förvalta över 100 år av kunskap och kompetens, och också att utveckla utbildningen vidare. FÖRSAMLINGSUTVECKLING OCH LEDARSKAP - OMRÅDEN SOM SKA UTVECKLAS

Utbildningens huvudfokus kommer även i fortsättningen att vara den fyraåriga pastors- och ledarutbildningen, men också dagens distansutbildning, teologie kandidatstudier samt masterutbildning kommer att erbjudas framtida studenter. Inte minst innebär samgåendet nya möjligheter att utveckla och fördjupa undervisningen inom viktiga profilområden. Programmet för mission och interkulturella studier (PROMIS), som förbereder för tjänst i mission, kommer att integreras i ALT för att förstärka den internationella inriktningen. Andra prioriterade ämnen är församlingsutveckling och ledarskap (praktisk teologi), bibelvetenskap, väckelserörelsernas historia och teologi samt sociala insatser (diakoni). – Vi ser fram emot läsåret 16/17 där vi tillsammans får arbeta med att utveckla den nya organisation som sedan träder i kraft läsåret 17/18, fortsätter Niklas Holmefur. Nu får vi vara med och skapa framtidens utbildning. Vi har en spännande resa framför oss!

18%

av dem som deltog i någon av EFKförsamlingarnas verksamheter hade utländsk bakgrund (2015). Året innan var siffran 13 %. – Det är ett steg i rätt riktning för att nå målet att mångfalden i EFK ska spegla den som finns i samhället, vilket är satt i visionsdokumentet EFK2020, säger Øyvind Tholvsen, programledare för Sverigeprogrammet, som sammanställt siffrorna.

Varva för världen på Torpkonferensen! En folkfest för alla åldrar till förmån för krisdrabbade i Centralafrikanska republiken. På torsdagen på Torpkonferensen är det åter dags för Varva för världen! Läs mer och anmäl dig på www.varvaförvärlden.se

HEJ, HENRIK MELKSTAM! Tack, det känns spännande – en blandning av ödmjukhet och tillförsikt. Att få vara med och leda en församlingsrörelse som vi tror kan förändra många människors situation till det bättre känns stort.

MISSA INTE TORPKONFERENSEN!

Vem är du?

Lyckligt gift med Karolina. Tre barn i åldern 10 till 17 år. Vi är med i Saronförsamlingen i Göteborg. Jag är uppväxt i ett stabilt, kristet hem och utbildade mig till civilingenjör. Jobbet har sedan tagit mig och familjen runt om i världen och nu bor vi i Lerum utanför Göteborg sedan 12 år tillbaka. Jag gillar att engagera mig och har bland annat varit ordförande i Saron och nu är jag med i församlingsledningen. Hela familjen älskar att vara ute i naturen och vi orienterar och löptränar när det finns tillfälle. Vad ser du mest fram emot under det kommande året?

Att få komma i gång med den nya styrelsen. Vi ska genomföra det som redan är beslutat, till exempel ny utbildningssatsning (ALT), men också fortsätta att våga vara visionära

FOTO: EMMANUEL INGELSTEN

Du är ny ordförande för EFKs styrelse, hur känns det?

HENRIK MELKSTAM valdes vid kongressen till ny ordförande i EFKs styrelse.

och fundera på hur vi kan bli ännu bättre på att uppnå våra gemensamma mål. Och vem vet, kanske är det också något mål vi behöver vrida och vända på? Det ska också bli spännande att få träffa fler från vår rörelse och lära känna allt det fantastiska arbete som utförs varje dag runt om i Sverige och de 40 länder som EFK är aktiv i. BE FÖR EFKS STYRELSE, SOM SEDAN KONGRESSEN BESTÅR AV: Omval:Maria Arcini, Anna Elsander, Linalie Karlsson, Fredrik Lignell, Anders Nordström. Nyval: Kjell Bonerfält, Lennarth Hambre, Richard Hultmar, Elin Kullingsjö, Angeline Leetmaa, Inger Lundin, Henrik Melkstam (ordförande) samt personalrepresentant Thorine Arenius. Daniel Norburg är styrelse-ledamot i egenskap av missionsdirektor.

Torpkonferensens program är digert. Det innehåller bibelstudier, bön, kvällsmöten, seminarier, barn- och tonårsaktiviteter samt konserter med bland andra Carola, Bengt Johansson, Peter Hallström och Doug Seegers. – Programmet är väldigt bra i år, berättar David Lindé. Två nyheter är särskilt värda att nämna: dels en kör under ledning av Bengt Johansson, dels den särskilda evangelisationssatsningen som kommer att pågå under veckan. Den sistnämnda kommer att innehålla workshops för den som vill ha praktiska tips på hur man kan dela evangeliet i vardagen och avslutas med en ”outreach” i Örebro på lördagen.

Lördag 24/9 | Kungsporten, Huskvarna

NYA VÄGAR I EN NY TID Kom och låt dig inspireras av en vanlig, ovanlig församling som satsat på friskvård och entreprenörskap 09.30-10.00 Fika och registrering 10.00-12.00 Inledning Entreprenörens plats i församlingen Från vision till verklighet, Kungsportskyrkans resa 12.00-13.00 Lunch

13.00-16.00

Seminarier Tre pass. Flera intressanta seminarier & träningspass, se hemsidan 14.45-15.15 Eftermiddagsfika 16.30-17.15 Panelsamtal 17.15-18.00 Hälsomacka 18.00-19.30 Vittnesbörd, förbön, lovsång

Mer info & anmälan

www.kungsporten.com/nyavagar Anmäl dig senast 16 september! ARRANGERAS

AV:

FIRA MIDSOMMAR PÅ NÅGON AV VÅRA GÅRDAR! Ralingsåsgården

Arnemarksgården

Dalagården

Hjälmargården

När: 23-26 juni Tema: Utrustad för vardagen Medverkande: Gladys del Pilar m.fl. www.kssb.se

När: 24-26 juni Tema: Mission Medverkande: Bengt Johansson m.fl. www.ksn.se

När: 23-26 juni Medverkande: Hans Weichbrodt, Alexandra Hyllerud m.fl. www.dalagarden.se

När: 23-26 juni Medverkande: Britta Hermansson och Emilia Lindberg m.fl. www.hjalmargarden.se

NYTT OM NAMN LJUS EKONOMISK PROGNOS En ekonomi i balans är målet efter att EFK genomfört besparingar och neddragningar till detta år. Resultatet hittills visar att intäktssidan är bättre än förra året och vad gäller kostnaderna följer man den plan som är lagd. – Efter årets första fyra månader ser prognosen bra ut, meddelar Bernth- Åke Ottosson, Stabschef på EFK. Församlingarna har svarat upp bra på de behov som finns. Den rekommenderade grundavgiften är ett exempel där 167 församlingar har gett drygt 1,5 miljon kronor. Det är lite mer än vad vi vågat budgetera första året, men nu hoppas vi att övriga församlingar betalar in så fort som möjligt så att vi når upp till de nivåer vi framöver kommer att planera för. De sammanlagda besparingar 2016 är på 4,8 miljoner kronor och neddragningar har gjorts i alla delar av EFKs verksamhet. Kostnaderna för årets fyra första månader följer som sagt den plan som är lagd.

TORBJÖRN ALESAND ny pastor i Frikyrkan, Tystberga. EVELINA BJURLID är tillbaka från sin föräldraledighet på 50 %

men arbetar idag som ekonom på Team Ekonomi (tidigare personalekonom på Team Personal).

ANETTE BRANDBERG ny pastor och föreståndare i Mokyrkan, Hova.

DANIEL BÄCKRUD avslutade 160415 sin tjänst som projektledare för Torp och som grafisk formgivare.

BERTIL OCH ALZIRA EKSTRÖM kom hem från Brasilien

den 31 mars för en tid av arbete på Örebro Missionsskola respektive Sverigekontoret för att sedan återvända i augusti till arbetet i Brasilien.

ULLA OCH PEDER ERIKSSON avslutar sin tjänst som missionärer i Nepal.

EMMANUEL INGELSTEN påbörjade 160415 en 100 %

tillsvidaretjänst som kommunikatör på Team Kommunikation. Avslutar därmed sin tjänst som internationell kommunikatör på Internationella programmet.

ANNA LENNARTSSON ny pastor och föreståndare i Bergslagskyrkan, Nora.

DAVID LINDÉ återgår efter tjänstledighet från 160401 på 50 % till tjänsten som projektledare för Torp.

HELA PROGRAMMET FINNS PÅ WWW.TORPKONFERENSEN.SE

DANIEL RÅSBERG påbörjade 160501 en 25 % tillsvidaretjänst med uppgiften att strategiskt kartlägga flyktingsituationen. Han har sedan tidigare en 25 % tillsvidaretjänst som områdesansvarig för Balkan.

NYTT OM FÖRSAMLINGAR balt ng! utbildni gar lokalt och glo

Ny innovativa lösnin ...för

Socialt Entreprenörskap i kyrka och samhälle

LUKAS 15, MALMÖ har välkomnats som ny församling i Evangeliska Frikyrkan.

KALENDER Juni

18-19 Kids camp, barnläger på Dalagården 20-26 Torpkonferensen 23-26 Midsommarkonferenser på de olika gårdarna. 29-3 JC-läger, barnläger på Dalagården 29-3 Sommarsmajl Öst, barnläger på Hjälmargården

Juli göteborg

junefolkhogskola.se

•

jönköping

•

malmö

hyllieparkfolkhogskola.se

6-10 Ungdomsläger på Dalagården 6-10 Sommarsmajl Väst, barnläger på Hjälmargården 15-19 Barnläger, Senoren, KSSB-UNG

Augusti

2-7 Chili/XL, ungdomsläger på Hjälmargården 3-7 Arnemark ung, ungdomsläger 3-7 Sommaräventyr Lukas 10, Helsingborg 8-11 Arnemark Kidz, barnläger 15

POSTTIDNING B

”Jesus Kristus dra oss till dig” En hel vecka kommer vi ägna tiden till den som är universums centrum – Jesus Kristus

En vecka inför Gud – 10-15 oktober 2016 –

Välkommen till en vecka på Götabro med bra undervisning, goda samtal, varm gemenskap och god mat… en vecka inför Gud. Medverkande: Leila Höglind, Mikael Hallenius, Anders och Pia Gell, Lisa Fredlund, Mats Larsson, Rigmor Holst, Jenny, Petersson, Hanna Thilander, Krister Petersson m.fl.

För anmälan och mer information: besök www.gotabro.nu eller kontakta Krister Petersson på 0585-262 10 eller krister.petersson@orebrofolkhogskola.se