Nr 4 september 2017
Direkt
Tema:
Församlingen FRÅN 1891 TILL IDAG
FOKUSOMRÅDE: FÖRSAMLINGSBYGGANDE
Upptäck hur vi i EFK har arbetat med församlingsbyggande i Region Afrika i 120 år. Läs mer på s. 6-7
Att grunda, bygga och utveckla församlingar är själva grunden för EFKs arbete. Läs mer på s. 4-5
INNEHÅLL Øyvind Tholvsen: Församlingsbyggande är vår särart
2
Martin Davén: Församlingens viktigaste kännetecken
3
Församlingsbyggande är vår särart
Fokusområde Församlingsbyggande: Församlingar är nyckelspelare i den internationella missionen 4-5 Församlingsbyggande i Afrika i 120 år
6-7
Boaz Myengo: ”Som församling behöver vi vara offensiva för att må väl”
8
Notiser 9 Hur bygger vi församling
10-11
"Kom som du är"
12-13
Notiser
12
Notiser & Nytt om namn
14
DIREKT från Evangeliska Frikyrkan utges av Evangeliska Frikyrkan och utkommer med 5-6 nr per år. ANSVARIG UTGIVARE: Bernth-Åke Ottosson REDAKTION: Kristina Sandin, David Gelinder, Emma Alander, Micael Grenholm, Emmanuel Ingelsten och
”VÅRT MISSIONSARBETE har allt för mycket handlat om social rättvisa när det ju är budskapet om Jesus de behöver höra.” ”Församlingsplantering är bra, men jag tror det är viktigare för vår församling att vi utvecklar vårt diakonala arbete eftersom fler och fler lever i utanförskap på vår ort.” Känner du igen frågeställningarna? Vi ställs ofta inför krävande avvägningar och prioriteringar. Men ibland kan de samtal vi för utgå från motsatser som inte borde existera. EFK har en stor vision. ”Växande församlingar som förmedlar hela evangeliet till hela människan över hela världen.” Här handlar ytterst allt om församlingsbyggande. Detta är vår särart. VI ÄR INTE SOM BRIDGEKLUBBEN dit människor går mest för gemenskapen eller som superevangelisten som bara räknar människor som bejakar en frälsningsinbjudan. Vi är inte som Bill & Melinda Gates Foundation eller Unicef som är jättestora inom fattigdomsbekämpning.
Edvard Wiberg.
OMSLAGSBILD: I Bagamoyo, Tanzania, väljer människor att lämna sina liv till Jesus och döps i Stilla havet.
VI ÄR FÖRSAMLINGAR SOM tillsammans med andra församlingar i Sverige och runt om i världen vill ta emot och förmedla Guds rike. När Jesus gjorde det, påverkade det människorna inom alla livets områden. Det förändrade människors andliga liv såväl som fysiska hälsa. Det förde människor från isolation till gemenskap, från att leva för pengar till att ge generöst av sina tillgångar.
På s.8 intervjuas Boaz Myengo som är pastor i Bagamoyo. Foto: Andreas Dagernäs. MEJLA TILL: kristina.sandin@efk.se om du har något tips till tidningen. TRYCK: Tabergs tryckeri, på Svanenmärkt papper. TIDNINGEN SKICKAS TILL de som anmält att de
ALLT FÖRSAMLINGSBYGGANDE utgår från att vi fått blicka in i detta enorma som är Guds himmelrike. Där får vi se Guds vision för vår verklighet. Där upphävs orättvisor, försonas fiender och läks sår. Då räddar Gud världen, helt enkelt. En församling byggs ju när Gud får verka i oss, så att vi både i vilja och i gärning förverkligar hans syfte. (Fil 2:13).
vill ha den, är registrerade för alla utskick från EFK, gett sin adress genom insända församlingslistor, sänt in en gåva till EFK eller är fadder genom Barnhjälpen. Vill du ha tidningen? Mejla din adress till info@efk.se ADRESS: Evangeliska Frikyrkan, Box 1624, 701 16
SÅ OM EN FÖRSAMLING planteras på en ort utan att det bidrar till mer social rättvisa, så är inte församlingsbygget enligt Bibelns ritningar.
Örebro. Tel. 019-16 76 00, info@efk.se www.efk.se, www. facebook.com/evangeliskafrikyrkan, twitter.com/EFKsamfund, instagram: @evangeliskafrikyrkan EVANGELISKA FRIKYRKAN (EFK) är en församlings- och missionsrörelse med cirka 300 församlingar i Sverige och drygt 34 000 medlemmar. EFKs församlingar har
SÅ BYGGER GUD SITT RIKE och sin församling. Jag tror knappast att det ena sker utan det andra. Och någon motsats mellan evangelisation och socialt arbete hittar vi inte längre.
ett stort internationellt engagemang i drygt 40 länder. Det gemensamma arbetet leds av Internationella programmet, Sverigeprogrammet och Utbildningsprogrammet. EFK har 90-konto då vi uppfyller Svensk Insamlingskontrolls kriterier. Swish 9004037
2
Øyvind Tholvsen
Ledare för EFKs Sverigeprogram, med fokus på församlingsutveckling.
FOTO: SIMON WESTER
GÅVOR: Bankgiro 900-4037, Plusgiro 90 04 03–7,
FOTO: UNSPLASH
Församlingens viktigaste kännetecken
FOTO: PRIVAT
De senaste åren har intresset för bra mat ökat lavinartat i Sverige. Folk är trötta på tillsatser och e-nummer, falska ursprungsmärkningar och vilseledande marknadsföring. Det konstgjorda ratas till förmån för det genuina. För några år sedan dök en ny märkning upp i butikshyllorna – ÄKTA VARA – som garanterar att produkten är fri från artificiella ämnen. Frågan är om inte samma trend kan skönjas när det gäller våra församlingar. Det som attraherar är autenticitet. Församlingars uttryck och metoder kan variera men om det upplevs äkta är konsekvensen ofta öppenhet och hemkänsla. Säg den församling som inte vill uppfattas som genuin? En del församlingar har till och med strävan efter äkthet inskrivet i sina MARTIN församlingsordningar. Samtidigt DAVÉN hörs röster från de som tycker att föreståndare och pastor i församlingslivet fortfarande är en Hagakyrkan, Sundsvall. tävling i andlighet. En duktighetens gemenskap. Röster som tycker att äkthetsuppmaningarna från predikstolen allt för sällan når ända in till kyrkkaffet. Det är svårt att skapa autenticitet genom församlingsbeslut. HUR BRUSTEN FÅR MAN VARA?
En naturlig tillämpning av Paulus ord i 2 Kor 12, speciellt vers 9, om ”styrkan i svagheten” tror jag är att på allvar se över församlingens kultur. Hur brusten får man vara i den här gemenskapen? Hur mycket smärta får man dela med sig av utan att någon vändning eller bönesvar skett? Hur mycket långfredag tillåts innan det blir påskdag? Utmaningen landar på alla nivåer i församlingen, från pastorer och ledning till enskilda medlemmar – vem vågar blotta sig? Vem vågar visa upp mindre smickrande sidor eller livets trasighet? Hur mycket nåd klarar församlingen av att leva ut? Hur vi besvarar den här typen av frågor avslöjar vilka vi anser att församlingen egentligen är till för. Det är en
sak att säga att församlingen är till för de brustna – en annan att knäppa upp sin egen skjorta och visa såren. Den ”DET ÄR EN SAK ATT SÄGA brud som en dag ATT FÖRSAMLINGEN ÄR får möta Kristus är nog ingen fotoTILL FÖR DE BRUSTNA modell. Snarare – EN ANNAN ATT KNÄPPA en stolt osminkad UPP SIN EGEN SKJORTA kvinna som inte OCH VISA SÅREN.” skäms över sina MARTIN DAVÉN skavanker. En brud som vet att hennes trolovade värderar kärlek högre än perfektion. MATVARUHANDELN ÄR NÅGOT PÅ SPÅREN
Nuförtiden finns en rad olika ”märkningar” som man kan ansluta sig till som församling. Det kan vara Hillsong, New Wine, Willow Creek eller varför inte EFK. Men oavsett detta kanske matvaruhandeln kanske är något på spåren när det gäller församlingens viktigaste kännetecken. Hur många församlingar skulle klara en ÄKTA VARA-märkning? BLÄDDRA VIDARE FÖR ATT UPPTÄCKA HUR VI I EFK ARBETAR MED FÖRSAMLINGSBYGGANDE, MÖT FÖRSAMLINGAR OCH TA DEL AV PIONJÄRA INITIATIV! 3
FOKUSOMRÅDE FÖRSAMLINGSBYGGANDE:
Församlingar är nyckelspelare i den internationella missionen Församlingsbyggande är utifrån missionsuppdraget centralt för Evangeliska Frikyrkan. Det har kännetecknat vår historia genom modersamfunden och deras internationella mission. EFK har sänt pionjärmissionärer, planterat församlingar och tränat ledare sedan i slutet av 1800-talet, och vi ser hur kyrkor och missionsrörelser har vuxit fram som en frukt av detta. TEXT: DAVID GELINDER
På flera platser i vårt internationella arbete har vi kontakt med växande kyrkor som har ett stort behov av ledarskapsträning och teologisk utveckling. På andra platser relaterar vi till en kämpande kyrka som behöver stöd och uppmuntran mitt i förföljelse. Församlingsbyggande är därför nödvändigt och grundläggande i EFKs internationella arbete. FOKUSOMRÅDEN SVARAR PÅ BEHOV I DENNA TID
EFK har ända sedan vår pionjärtid arbetat med att grunda församlingar, träna ledare och tjäna i samhället och detta beskriver väl vad vi ännu idag gör i vår internationella mission. Utifrån behov i omvärlden arbetar vi sedan konkret i fokusområden. Vi har tillsammans med våra partners sökt ledning kring vad Gud kallar oss in i just för denna tid - det som vi bygger vår och våra partners kapacitet i. Dessa fokusområden är
Barns rättigheter, Församlingsbyggande, Hållbar försörjning och Mot människohandel. Fokusområdet Församlingsbyggande är det enda fokusområde som vi aldrig kommer att ta bort eller byta ut, eftersom det är grundläggande i vårt arbete med att förändra världen. Församlingen är Guds metod för att nå hela världen med hela evangeliet och det bildar alltså grund för alla övriga fokusområden som vi arbetar i. Läs mer om de grundläggande principerna för EFKs internationella arbete och församlingens roll i missionen i Grunddokumentet för EFKs Internationella arbete som finns på EFKs webbplats. På webbplatsen finns också mer information om hur vi arbetar konkret i de olika fokusområdena.
INSATSER I FOKUSOMRÅDET FÖRSAMLINGSBYGGANDE PÅGÅR 2017 BLAND ANNAT I: Peru Mongoliet
Paraguay
Nepal
Thailand
Församlingsbyggande EFK arbetar utifrån en helhetssyn på mission med ett särskilt fokus på fyra områden: Barns rättigheter, Församlingsbyggande, Hållbar försörjning och Mot människohandel. Att grunda, bygga och utveckla församlingar är själva grunden för EFKs arbete och de internationella partners som EFK arbetar tillsammans med. 4
Bangladesh
Indien RCA Tanzania Zambia
Moçambique Swaziland
Sydafrika
...och i ett antal länder som vi inte skriver ut på grund av säkerhetsrisker för våra samarbetsorganisationer.
Pionjära initiativ, Stockholm
INSAMLINGSBEHOV FÖR FÖRSAMLINGSBYGGANDE INSATSER:
New Life Mission Road, Folkungakyrkan på Östermalm och Korskyrkan i Tensta delar evangeliet på cafeér, restaruanger och i hemmen. Inspireras av deras initiativ på s.10-11
44%
FÖRSAMLINGSPLANTERING I SVERIGE Söderhöjdskyrkan
Lukas15 i Malmö
EFKs partner i ett land i Mellanöstern startades med hjälp av dåvarande Örebromissionen för drygt 20 år sedan. Nu är man den största evangeliska organisationen i landet med ett brett arbete både inom församlingsplantering och fattigdomsbekämpning. Genom stöd från EFKs församlingar och Livgivande företag i Sverige har drygt 40 000 personer fått möjlighet att gå yrkesträningar och 8 000 människor har också fått möjligheten att starta små företag för att komma ur extrem fattigdom. Yrkesträningarna får stor frukt både i form av att personer får jobb, men också genom att cirka 60 % av deltagarna lämnar sina liv till Jesus Kristus – det blir ca 24 000 sedan starten! Arbetet med församlingsplantering är också imponerande - församlingsplanterarna startar 150-200 nya gemenskaper varje år.
FOTO: MAGDALENA SJÖBERG
"Vi tror det behövs flera typer av församlingar för att nå fler människor. Varje församling som planteras berikar Guds rike här på jorden, och inte minst vår stad." Noffi och Elisabet Graci, Lukas 15. Läs om församlingen på s.10-11
LAND I MELLANÖSTERN*: EN SÄNDANDE KYRKA
FOTO: EFKS ARKIV
av våra behov av insamling till Fokusområdet Församlingsbyggande saknas.
s.12-13
FOTO: EFKS ARKIV
Håkan och Jenny Hedlund planterar församling i Västerås, med målet att ständigt bygga nya församlingar utifrån människors befintliga gemenskaper. Församlingen ser varje troende som en missionär och varje lärjunge som en början till en samhällsförvandlande Jesusrörelse. Läs mer på s.10-11.
FOTO: EFKS ARKIV
Husförsamlingsnätverket, Västerås
3 844 000 SEK GE GÄRNA VIA SWISH! 900 4037
Ange ändamål i meddelanderutan.
AV EFKS TOTALT 90 INSATSER 2017 SÅ ÄR 31 I FOKUSOMRÅDET FÖRSAMLINGSBYGGANDE.
TANZANIA: FÖRSAMLINGSBYGGANDE I PRAKTIKEN! I Tanzania 1997 inleddes församlingsplanteringen i Kiwangwa som ett samarbete mellan EFK och partnern FPCT. Då fanns en handfull medlemmar, ingen kyrkolokal och arbetet inleddes på obebyggd tomt i utkanten av byn. Bagamoyo-regionen var präglad av ”folk-islam” och inledningen av arbetet var tufft med fördomar och ifrågasättande. Idag, 20 år senare, finns en levande församling med en stor kyrkolokal, över 1000 medlemmar fördelade på 21 utposter med sina respektive pastorer och evangelister. Dessa har i sin tur nya planteringar på cirka 25 platser. Kyrkan bedriver förskola på 2 platser, har läs och skrivkurser för analfabeter och genomför seminarier och hjälpinsatser för HIV-smittade. Kiwangwa är idag en by där enorm utveckling har skett. Det finns evangeliska kyrkor, och fördomar och motsättningar mellan kristna och muslimer har avtagit. PÅ S.8 FÅR DU MÖTA BOAZ MYENGO SOM VAR MED OCH PLANTERADE EN FÖRSAMLING I BAGAMOYO I TANZANIA FÖR NIO ÅR SEDAN. 5
Församlingsbyggande i Afrika i 120 år 1891 kom Helgelseförbundets första missionär till Sydafrika. Idag samarbetar vi i EFK med självständiga församlingsrörelser i sex länder i Region Afrika. Här ser du en översikt över hur vi har arbetat med församlingsbyggande under de här 120 åren, med utgångspunkt i tre av länderna i Region Afrika: Sydafrika, Zambia och Centralafrika (i begreppet ingår Centralafrikanska republiken och Kongo Brazzaville). SAMMANSTÄLLT AV: GÖRAN JANZON OCH KRISTINA SANDIN FORMGIVNING: EMMA ALANDER Uppgifterna är till största del hämtade från boken ”I ord och handling: Om Evangeliska Frikyrkans mission i Afrika under 120 år”
Expansion
Pionjärfas Första missionärerna
Helgelseförbundet, Fribaptistsamfundet och Örebromissionen börjar sända missionärer till främst södra och centrala delen av Afrika.
•
Det här uppslaget illustrerar hur processen med församlingsbyggande har sett ut. De olika faserna har varit olika utdragna och komprimerade beroende på utvecklingen och förutsättningarna i respektive land.
•
Sydafrika: 1891 kommer Helgelseförbundets första missionär, Oscar Emanuelsson, till Sydafrika. Han gifte sig senare med Emelie Häggberg, utsänd av en norsk mission. Zambia: 1931 sänds Anton och Signe Johansson samt Elsa Borg från Fribaptistsamfundet till Zambia. Centralafrika: 1921 kommer Elsa och Henning Karlsson och Emanuel Lindqvister från Örebromissionen till nuvarande Kongo Brazzaville.
Ganska snart efter att de etablerat sig på en plats, reser de första missionärerna till nya platser och flera församlingar grundas.
skola
De första missionärerna drivs av kärleken till sina medmänniskor och bygger missionsstationer med tre ”hus”: en kyrka, en skola och en klinik.
Uppdraget från Sverige Uppdraget från Sverige är att evangelisera och grunda församlingar. När de första missionärerna kommer ser de snart behovet av skolundervisning samt sjuk- och hälsovård.
6
Expansionen sker organiskt, utifrån den första platsen och sprider sig därifrån till närliggande områden, regioner och länder.
Bibelskolor och teologiska utbildningar startar Eftersom missionärerna inte kan besöka alla nya församlingar så ofta, växer behovet av medarbetare i församlingarna fram. Det gör att bibelskolor och teologisk utbildning grundas, ofta tillsammans med flera olika samfund och missionsorganisationer. • •
Den första pastorskullen från Teologiska skolan i Carnot 1956.
Fler missionärer kommer och nya platser besöks
•
Sydafrika: Den teologiska skolan Union Bible Institute (UBI) startas 1942 i Sweetwater. Zambia: Till en början får de första pastorerna i Mpongweområdet utbildning vid Chizera bibelskola som drevs av South African General Mission (SAGM). Senare startas en bibelskola av FB-missionären Enar Holmgren i Mpongwe, och slutligen startas den gemensamma bibelskolan, Fiwale Hill College, tillsammans med de sydafrikanska baptisterna (SAMBS). Senare ansluter sig även de australiska baptisterna. Centralafrika: Teologiska skolan (Ecole de Théologie) grundas 1953 i Carnot, Centralafrikanska republiken.
Centralafrika 1921
Zambia 1931
Sydafrika 1891
Det tryckta ordet är viktigt När församlingar bildas växer i flera områden behovet av tryckt material fram. Med hjälp av bibelöversättningar och sånger kan missionärerna hålla kontakt även med församlingar som de inte kan resa till så ofta. Spridningen av det tryckta materialet gör framför allt att människor får ta del av evangeliet på sitt eget språk.
AN
Vad bör vi lära oss från de här 120 åren?
DIN
förbundet (HF), Fribaptistsamfundet (FB) och Örebromissionen (ÖM), arbetade i Sydafrika, Swaziland, Botswana, Zambia, Mocambique, Tanzania och Centralafrika. I EFKs Region Afrika idag finns inget aktivt arbete i Botswana och Kongo Brazzaville (som tillsammans med det som idag är
Centralafrikanska republiken ingår i begreppet Centralafrika). EFK arbetar också i ett antal länder i Nordafrika, men på grund av kulturella likheter ingår de länderna i EFKs Region Europa/Mellanöstern.
FO TO : KRIS
EFKs modersamfund, Helgelse-
TIN
A
S
EFK i Region Afrika
Göran Janzon, engagerad i mission i Region Afrika i närmare 50 år: En viktig lärdom som vi kan dra från vår missionshistoria är att vi behöver bli bättre på att kombinera ett arbete som utgår från våra egna mål och en lyhördhet för vad som händer i världen. Ett tydligt exempel är den tre själv-målsättning som evangelisk mission hade med sig tidigt. Den fick inte tillräckligt genomslag i missionen förrän yttre omständigheter, som händelserna i Indien, Kina och kolonierna i Afrika, nästan pressade fram den.
Partnerskap & Ömsesidighet
Självständighet Församlingarna hittar former för samarbete
Lausanne-deklarationen påverkar
Ju fler evangelister och pastorer som börjar arbeta i församlingarna, desto större blir behovet att mötas. Fler och fler konferenser och samlingar arrangeras av församlingarna i de
Deklarationen från den internationella kongressen om evangelisation och mission i Lausanne 1974 blir en viktig inspiration för EFKs modersamfunds fortsatta mission. Utifrån den formulerar EFK i Grunddokumentet för det internationella arbetet att "mission från och till sex kontinenter öppnar vägen för ett globalt ömsesidigt resursutbyte.". (s. 17)
olika länderna. Till en början är missionärerna aktiva i samlingarna, men med tiden lämnas allt mer ansvar över till de lokala pastorerna.
Idag är EFK en del av ett globalt nätverk där missionärer sänds från hela världen, till hela världen, och där EFK inte bara blir en sändare utan
Församlingarna börjar sända egna missionärer Till en början verkar de lokala evangelisterna inom det område där församlingen finns. Så småningom sänds också lokala evangelister ut för att nå människor i nya områden. Det är ett viktigt steg för självständighet och innebär att kyrkorna blir självutbredande utanför den egna etniska gruppen.
även mottagare av missionärer. Tillsammans med våra partnerorganisationer samverkar vi för att nå längre i missionsuppdraget genom att ta till vara på varandras kompetens och resurser. Till exempel arbetar Fabio och Gylka Guimaraes, som är utsända från EFKs samarbetskyrka CIBI i Brasilien, på EFKs missionscenter i Sydafrika. Ett annat exempel är att EFKs missionscenter i allt högre grad möjliggör erfarenhetsutbyte och samarbete mellan våra systerkyrkor i regionerna men också mellan regionerna.
Sydafrika: 1961 blir pastor Abel Mokoena HUCs första missionär, när han sänds till Bochum, ca 40 mil från där han tidigare bodde. Zambia: Uppgift saknas. Centralafrika: Pastor Marcel Menkeng sänds 1956 från nuvarande Centralafrikanska republiken till nuvarande Kongo Brazzaville för arbete inom en helt annan folkgrupp än sin egen.
Zambia: Mpongwe Baptist Association, 1974. Centralafrika: Eglise Evangelique Baptiste, 1962
HUCs första styrelse efter överlämnandet.
Politiska händelser i övriga delar av världen. När Indien blev fri från europeisk kolonialism 1947 och när nybildade Folkrepubliken Kina förbjöd utländska missionärer, väcks tankarna kring att en sådan utveckling kan komma att ske även i dessa afrikanska länder. Därför behövde kyrkorna förberedas för självständighet.
EL
GE
LS
TEN
Hur ser det ut idag och framåt?
Andreas Dagernäs, regionledare för EFKs arbete i Region Afrika: Missionärers roll i församlingsbyggande idag kan vara allt ifrån coachning i specifika frågor som ledarskap, teologi och församlingsplantering till gräsrotsarbete där missionären kliver in och blir ett med ett specifikt sammanhang under kortare eller längre tid. Det viktigaste är att vi arbetar med respekt, ömsesidighet och undviker att bygga in beroendeförhållande i det vi gör. För arbetet framåt ser jag i huvudsak tre utmaningar. Den första är att nå storstäderna med evangelium. Det andra är att hålla församlingen fri från irrläror. Det tredje gäller vår egen lydnad och överlåtelse till att verkligen ge de medel som behövs. Vi i EFK måste öka givandet till församlingsbyggande arbete rejält, annars ser vi snart slutet på en lång epok av internationellt församlingsbyggande.
F
Sydafrika: Holiness Union Church, 1977.
Från missionärsstyre till självstyre. Sedan 1850-talet har det funnits en teoretisk målsättning för evangelisk mission, den så kallade tre själv-formeln. Den innebär att missionärer grundar inhemska församlingar och samfund som ska bli självstyrande, självfinansierade och självutbredande. Denna princip har inte alltid varit högst på agendan, men har alltid funnits med som mål.
O TO : E M M AN U
Samfund blir formellt självständiga
IN
Två bidragande orsaker till självständigheten:
7
INTERVJU MED BOAZ MYENGO
Som församling behöver vi vara offensiva för att må väl 1997 inleddes en församlingsplantering i Kiwanga, Tanzania, som ett samarbete mellan EFK och samarbetskyrkan FPCT. Idag 20 år senare är det en levande församling, som i sin tur planterat församlingar på cirka 25 platser, en av de leds av Boaz Myengo. Björn Strömvall, pastor i Korskyrkan i Västerås, med långt engagemang i Region Afrika, mötte Boaz i somras. TEXT OCH FOTO: BJÖRN STRÖMVALL
Det är söndagskväll och mörkret har fallit över kuststaden Bagamoyo i Tanzania. Pastor Boaz Myengo sitter på en plaststol utanför kyrkan och söker efter ord att beskriva det han och församlingen fått vara med om de senaste åren. Tidigare idag var det så många som samlades till gudstjänst att vi fick spänna upp en presenning utanför kyrkan för att alla skulle få plats. Det var annorlunda för nio år sedan när Boaz och hans fru Siporah lämnade byn Kiwangwa och flyttade in till Bagamoyo för att starta en ny församling, utsända av EFKs samarbetskyrka Free Pentecostal Churches of Tanzania (FPCT). De började från ingenting och arbetet utgick från deras eget hem och familj. FÖRSAMLINGEN HAR PLANTERAT YTTERLIGARE FÖRSAMLINGAR
Bagamoyo är, likt stora delar av Östafrikas kust, starkt präglad av islam. De första åren var motståndet kompakt men Boaz konstaterar att de idag ser muslimer komma till tro på ett helt annat sätt än för bara några år sedan. Församlingen har idag ca 80 medlemmar. Men som nystartad församling har de också varit med och planterat ytterligare två nya församlingar i olika förorter till Bagamoyo (och tre till är på gång) och sammantaget är det nu ca 200 troende i de här församlingarna. — Jag tycker det är både inspirerande och motiverande att vårt samfund har tagit fram en 10-årsplan som beskriver kusten som ett prioriterat område, säger Boaz och tillägger att han som församlingsledare lärt sig att de som församling behöver vara offensiva för att må väl. — När vi utmanar varandra att ta nya steg
har det en tredubbel positiv verkan: som gemenskap bevaras vi levande, enskilda troende växer och utvecklas i sina gåvor och sist, men inte minst, kommer nya människor till tro. KRISTNA FÅR BETALA ETT HÖGT PRIS
— Vi har mycket att vara tacksamma för, säger Boaz. Och samtidigt har vi gott om utmaningar. Den som bekänner sin tro på Jesus måste vara beredd att betala ett högt pris. Att bli kristen kan i värsta fall innebära att du bli vräkt från din lägenhet eller blir av med ditt jobb. Här behöver vi som församling finnas till för varandra. Våra ekonomiska resurser är små så vi är tvungna att tänka kreativt och finna vägar även där vi inte ser några. Ett sätt att försöka hantera de spänningar som kan uppstå i relation till en muslimsk omgivning är det slags interreligiösa råd som Boaz var med och startade upp 2015. Med påtaglig glädje i rösten berättar han hur företrädare för olika religioner och församlingar numera träffas regelbundet. Dessa sammankomster har öppnat upp för oväntat goda relationer: — Jag är idag god vän med stadens muslimska ledare och den vänskapen är ömsesidig. Boaz betonar att EFK har spelat en viktig roll i de senaste årens positiva utveckling: — Ni har bidragit med ett långsiktigt ekonomiskt stöd till församlingsplanterare som lever under väldigt enkla förhållanden. Även om det inte handlat om stora summor har ert bidrag verkligen varit mycket värdefullt. Tack vare er hjälp har vi också kunnat köpa tomtmark till våra nystartade församlingar.
TRÄFFA BOAZ MYENGO I LINKÖPING!
Han och Samuel Benjamin från FPCT kommer till EFKs missionskonferens i Ryttargårdskyrkan, Linköping, 21 oktober. Kom du också, så får du träffa dem och inspireras av deras arbete i Tanzania. Anmäl dig på www.efk.se/missionskonferens 8
EFKs styrelse har inbjudit alla församlingar att vara med i bön för den situation som rörelsen gemensamt står i, med det kommande missionsdirektorsvalet. Varje församling har fått särskilda datum för att bilda en bönekedja fram till nästa års kongress. Var med i bön och läs mer på www.efk.se/bonekedja
Dubbelt rekord för Varva för världen på Torpkonferensen! Mer än 450 personer varvade för världen på Torpkonferensen, vilket tillsammans med generösa huvudsponsorer gav totalt 348 000 kr till skolgång för flickor i Kairos slum, boende för järnvägsbarn i Indien och trygga hem för föräldralösa barn i Sydafrika.
TERMINSSTART FÖR NYA ALT
GRUNDAVGIFTEN GER EN STABIL BAS TILL DET GEMENSAMMA
Höstterminen har precis dragit igång för dem som studerar på Örebro Teologiska Högskola (ÖTH), som från och med nu är en del av Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT). Vi pratade med ALTläraren Mikael Hallenius om vad sammanslagningen innebär. HAR DET FUNGERAT BRA?
Vi är mitt uppe i den här processen, men hittills har det gått mycket bra. HUR PÅVERKAR DETTA EFK SOM RÖRELSE?
EFK har fått ett starkare utbildningsinitiativ. I och med att ALT finns på flera platser kan kompetensen i Örebro nå studenter i exempelvis Norrland. VARFÖR SKA MÄNNISKOR SÖKA TILL ALT?
Om du vill ha en kombination mellan teologi och församlingsnära praktik är det oslagbart. Du får också en teol. kand. i botten så att du sedan kan studera vidare om du vill. ALT tränar alla möjliga sorters ledare, inte bara pastorer. Är man intresserad har vi distansutbud med kortare kurser.
Häng med på ett Varva för världen som arrangeras nära dig! Eller ordna ett i din församlings närområde! Läs mer på www. varvaförvärlden.se
Mikael Hallenius, lärare på ALT.
HUR KAN MAN STÖDJA ALT?
Man kan bli givare och stötta verksamheten ekonomiskt, det behövs. Be också för studenter och lärare, att vi gör det som Gud har kallat oss till.
Som församlings- och missionsrörelse har EFK många gemensamma åtaganden som bärs tillsammans både ekonomiskt och i bön. Det är ännu för tidigt för att ge en prognos för det ekonomiska resultatet, men vi kan se att EFK generellt håller kostnaden gentemot budget, men att gåvorna till det gemensamma arbetet ligger efter. Den grundavgift som beslutades om på kongressen 2016 är ett exempel. Hittills i år är det färre församlingar som har betalat in grundavgiften än vid samma tid förra Âret. — De närmsta veckorna kommer vi att skicka ut fakturor till de församlingar som ännu inte har betalat in, som en påminnelse, säger Bernth-Åke Ottosson, tf missionsdirektor. Förra året kunde vi se att grundavgiften ger oss som rörelse en stabil bas, som har stor betydelse för vår gemensamma ekonomi. Den gör det möjligt för oss att göra mer tillsammans - i Sverige och i världen.
VAR GÄRNA MED OCH STÖTTA ALT EKONOMISKT Ge en gåva på bankgiro 900-4037 eller swish 900 40 37. Ange insamlingsnummer: 41431
”Herre, du välsignar oss, bevarar oss och låter ditt ansikte lysa över oss” En vecka om en Gud som talar, leder, söker och är nära.
En vecka inför Gud – 9-14 oktober 2017 – Välkommen till en vecka inför Gud fylld med bra bibelundervisning, gemenskap och god mat. En möjlighet att ställa in kompassen och lyssna in Jesus.
FOTO: PETER SAMUELSSON
Ett år av bön inför nästa års kongress
Medverkande: Jenny Petersson, Mats Larsson, Leila Höglind, Krister Petersson, Micael Nilsson & Rigmor Holst m.fl.
HAR DU FRÅGOR OM GRUNDAVGIFTEN? Kontakta Bernth-Åke Ottosson, bernth-ake.ottosson@efk.se eller 070-370 00 43.
För anm mer inf älan och besök w ormation: ww.go eller kon tabro.se info@go takta tab 0585-26 ro.se 2 10
9
Hur bygger vi församling? EFKs vision är att växande församlingar ska förmedla hela evangeliet till hela människan över hela världen. 2010 sattes målet att plantera 75 nya församlingar till 2020. Men för vem ska vi bygga församlingar? Och varför behövs församlingen? Vi ställde dessa frågor till två olika församlingsinitiativ och gjorde också nedslag i tre pionjära satsningar i Stockholmsområdet.
1 Vad kännetecknar
er församling?
VÄSTERÅS HUSFÖRSAMLINGSNÄTVERK 1 Det vi primärt anser känneteckna vår
2 För vem ska vi
bygga församling?
3 Varför behövs
församlingen?
”UTIFRÅN DETTA BLIR ÄVEN ETT KÄNNETECKEN ATT VI SER VARJE TROENDE SOM EN MISSIONÄR, VARJE LÄRJUNGE SOM EN BÖRJAN TILL EN SAMHÄLLSFÖRVANDLANDE JESUSRÖRELSE. HÅKAN OCH JENNY HEDLUND
10
församling på Råby (en stadsdel i Västerås) är vår vision och vårt tillvägagångssätt att bygga församling. Vi vill göra Jesus känd, älskad och efterföljd – precis som alla andra församlingar i Sverige. Det är vår grund. Det som däremot är viktigt för oss är att vi drömmer och arbetar för en rörelse av lärjungar, som i sin tur gör lärjungar, som i sin tur gör lärjungar osv. För vår församling blir därför en konsekvens att vi inte försöker få fler människor till vår befintliga församling, utan vi vill istälHåkan och Jenny Hedlund leder initiativet let ständigt bygga nya i Västerås. De relaterar församlingar utifrån till församlings_ människors befintliga nätverket inom EFK gemenskaper. Utifrån detta blir även ett kännetecken att vi ser varje troende som en missionär, varje lärjunge som en början till en samhällsförvandlande Jesusrörelse. Andra kännetecken är även att vi medvetet bygger församlingen liten (12-15 pers) och istället arbetar mot startandet av nya små församlingar, som relaterar till varandra genom nätverkande. Vi poängterar det lilla, försöker hålla saker så enkelt som möjligt
men försöker höja ribban kring hur Jesus kan få vara Herre över hela våra liv.
2 Det kan kanske verka underförstått, men för oss är det oerhört viktigt att poängtera att Jesus är den som bygger sin församling – inte vi. Kanske lite märkande på ord, men ändå väldigt viktigt för oss. Vad vi då menar är att bygga församling främst sker genom att (1) lyssna till Jesus och (2) lyda honom. Det vi tycker oss se och höra Jesus säga är att han är oerhört intresserad av de människor som inte hört talas om honom. Jesus verkar vara mer angelägen att hitta 1 förlorat får mer än att skydda de 99 hittade. Vi ser därför Jesus sändande till de förlorade som själva grunden till församlingens existens. 3 För oss är församling ungefär samma sak som en familj, vilka har fått ett gemensamt uppdrag till att predika om Jesus och göra lärjungar till honom. Därför är gemenskapen med andra troende oerhört viktig, då vi behöver varandra för att bära och stötta varandra men också för att tillsammans visa världen vem Jesus är. Vill du veta mer om Västerås husförsamlingsnätverk? Besök www.husforsamlingarvst.se
PIONJÄRA INITIATIV I STOCKHOLMSOMRÅDET
FOLKUNGAKYRKANS SATSNING PÅ ÖSTERMALM
KORSKYRKANS SATSNING I TENSTA
NEW LIFE MISSION ROAD
Stefan och Eva Swärd är utsända som missionärer till Östermalm. Där knyter de kontakter och anordnar seminarier på restauranger för att nå ickekristna.
Sarah Bedi och Caroline Hultmar delar en lägenhet i Tensta. Tillsammans med team från bland annat USA evangeliserar de lokalt och bjuder hem människor.
”Nu ska jag starta en blogg för att nå sekulära svenskar på Östermalm och vara med i kyrkovalet för att nå andligt sökande människor”, säger Stefan Swärd.
”Vi har fått dela evangeliet med 50 människor från 30 nationaliteter under sommaren. Vi vill se mängder med hemgrupper där nykristna tränar lärjungar utifrån sin egen kultur”, säger Caroline Hultmar.
En församlingsplantering med cafékänsla som riktar sig till unga. Träffas kl 15.00 varje söndag, Missionsvägen 75, Bromma. Hälften av dem som deltar är nya i kyrkan. ”Vi har precis haft vårt första dop. Nästa steg är att dela upp oss i fler Lifegrupper (hemgrupper) och utrusta nya ledare”, säger John van Dinther, pastor i New Life.
FÖRSAMLINGEN LUKAS 15, MALMÖ 1 Det började som en husgrupp i Immanuelskyrkan i Malmö, som är vår moderförsamling, och vi var medvetna om att det fanns en tid framför oss då vi skulle starta en församling. Det kom ganska snart många människor till våra möten, och för några år sedan tog vi steget och hittade en egen lokal. Nu hyr vi in oss på Café Comigen vid Möllevångstorget mitt i staden. I församlingen är vi en väldigt blandad grupp, med människor från alla möjliga nationaliteter. Det är inte så att vi tänker att vi ska vara en mångkulturell församling – det har bara blivit Elisabet och Noffi Graci, så. Evangeliet är EFK-församlingen för alla människor Lukas 15 i Malmö. och det låter likadant på alla språk. Typiskt för oss är att vi strävar efter en själavårdande människosyn ihop med de andliga gåvorna. Om vi till exempel undervisar om det profetiska, då undervisar vi även om att varenda människa ska bemötas med respekt och värna om människans vilja. Att man frågar om man får be för någon, att man inte utgår från att det man tänker är det sanna. Utan varenda människa ska bemötas med värdighet och
ges utrymme att själv få bedöma och pröva det som sägs, och så vidare. Vi försöker undervisa svåra saker så enkelt som möjligt så att alla förstår, även ungdomar. Vi uppmuntrar att ställa frågor, även i samband med gudstjänsterna vid de tillfällen man inte förstår. Det har många reagerat positivt på. Det är inte meningsfullt att predika för människor om de inte förstår vad vi säger.
2 Innan vi startade församlingsplanteringen för tio år sedan upplevde vi att det var svårt för en del människor att känna sig hemma i en etablerad församling. En del vi pratade med upplevde att kyrkor var en fin fasad och kände att de inte passade in där. Vi såg att det fanns ett behov att fylla och upplevde en kallelse att möta de förlorade. När vi talade med pastorn i Immanuelskyrkan, som då var Daniel Norburg, om vår kallelse sa han: ”Det låter precis som Lukasevangeliet kapitel 15.” Idag heter vår församling Lukas 15. Vi identifierar oss med den förlorade sonen eller dottern som kommer hem efter att ha varit ute i världen. Därför undervisar vi till stor del om nåd, kärlek, omvändelse, förlåtelse, befrielse och upprättelse.
3 Vi tror det behövs flera typer av församlingar för att nå fler människor. Varje församling som planteras berikar Guds rike här på jorden, och inte minst vår stad. Verksamheternas olikheter gör det lättare för människor som kommer till tro i vår stad att hitta ett hem att växa i. Församlingen är Guds tankar och innehåller en djuphet vi i vårt individualiserade samhälle har svårt att förstå. En plats där du kan växa, lära, träna, snubbla tillsammans med andra som har kompletterade gåvor. Är man troende men församlingslös finns risk att man går sina egna vägar. Ens tro får inte prövas, aldrig möta olikhet eller motstånd, och det kan vara farligt. Det är viktigt att man växer tillsammans i grupp, både som människor, och i sin kallelse. Man lär och utvecklar varandra utifrån sina olikheter samtidigt som man tryggas i den gemensamma överlåtelsen. Vi försöker att uppmuntra våra medlemmar att besöka andra församlingar för att utforska olikheter – vi tror det är bra för tillväxten. Om någon vill gå med i en annan församling välsignar vi dem. Det viktiga är att människor blir frälsta och har en tillhörighet. Församlingen Lukas 15 började som en husgrupp i Immanuelskyrkan och är idag en egen EFK-församling. Vill du veta mer om församlingen? Kontakta Noffi Graci, noffi@immanuel.nu. 11
"Kom som du är" Det är en uppsluppen grupp människor jag möter i kyrkan på Söders höjder. Skratt och anekdoter ur församlingens historia blandas med tankar om församlingens framtid och vad det egentligen innebär, det där ordet gemenskap. TEXT OCH FOTO: MALIN EMMOTH
12
Om personerna som talar: MAGNUS MACKALDENER, 47 ÅR. jobbar på Scanias forskning och utveckling. PER-MAGNUS NORDQVIST, 39 ÅR som frågar om man får skriva "jobbar med data" eller "medioker mångsysslare"? Annars får det väl bli "IT-konsult" DAVID NYMAN, 43 ÅR konsult & VD. JOEL MACKALDENER, 16 ÅR går i skolan. VENDELA NYMAN, 14 ÅR går i skolan. ERIK HJELMFORS, 44 ÅR arbetar halvtid som pastor i Söderhöjdskyrkan och halvtid på Kultur- och fritidskontoret i Upplands Väsby som ungdomsstrateg.
Erik Hjelmfors, pastor i församlingen sedan drygt två år tillbaka, berättar att hans första intryck av församlingen var att Söderhöjdskyrkan var en varm gemenskap präglad av vänskap. – Det har sagts att vänskap är ett sätt att förstå Gud och så kände jag när jag kom in här: en go' gemenskap. För Vendela Nyman har församlingen blivit som en trygg extrafamilj. – Jag är uppvuxen i församlingen och upplever att det gör skillnad att man kommer på gudstjänster och samlingar. Det finns en omsorg och jag känner att hit kan jag komma precis som jag är. – Det kan låta klyschigt, men det är en genuint välkomnande och kravlös gemenskap, fyller Per-Mattias Nordqvist, som har varit engagerad i församlingen under en längre tid. – Det är såklart inte så i alla församlingar men så känner jag att det är här. Alla får vara med och dela gemenskapen, vem du än är. Precis som Vendela säger så är det en speciell gemenskap där jag kan vara mig själv men där vi också strävar efter att bli bättre tillsammans. TRÖSKELN ÄR LÅG
David Nyman menar att det handlar om ledarskapet i församlingen som har skapat en transparent och nära gemenskap, där det är en låg tröskel in. – Det har såklart inte alltid varit en så utan det är något vi arbetat för under en längre tid. Vi vill att människor verkligen hittar sitt hem här innan de blir medlemmar så att det är ett väl genomtänkt beslut. Att man landar i sammanhanget, får relationer och hittar sin plats i vår församling. Det är ingen stress att bli medlem eller att engagera sig utan det måste få växa fram. – Ja, jag tror vi gick hit i över ett år innan vi "fick" bli medlemmar, säger Per-Mattias skämtsamt. VIKTIG FUNKTION I OMRÅDET
När jag frågar om det finns nackdelar med att vara en Stockholmsförsamling går åsikterna isär. De flesta medlemmarna bor en bra bit ifrån själva kyrkan och det begränsar möjligheterna att anordna aktiviteter under veckorna. Magnus MackAldener menar dock att även om inte många av församlingens medlemmar bor på Södermalm så fyller församlingen ändå en viktig funktion i området. Söderhöjdskyrkan lånar ut sina lokaler till en caféverksamhet för ensamma och utsatta människor i Stockholm, och några gånger per termin så möts församlingen och cafégästerna över lunch.
Både Joel Mackaldener och Vendela Nyman tycker att församlingen präglas av en känsla att man är välkommen som man är.
– Det blir fina samtal och möten, det finns så mycket människoöden och man verkligen blir ödmjuk, säger Per-Mattias. – Jag tror att caféverksamheten har varit och är väldigt viktig för församlingen. Den här kyrkan har en lång historia av att vara en plats för de behövande i samhället och det är något vi bär med stolthet och vill fortsätta med, förklarar David. – Vi skulle kunna hyra ut lokalerna dyrare och till en verksamhet som inte sliter så mycket på lokalerna men vårt syfte som kyrka är att möta människorna i samhället. LEVANDE VARDAGSTRO
Att hitta tid till gemenskap och engagemang mitt i vardagspusslet är svårt men en del av medlemmarna i Söderhöjdskyrkan finns med i olika typer av vardagsgemenskaper. Joel MackAldener berättar om sin hemgrupp och hur den hjälper honom att vara kristen. – Genom hemgruppen blir min tro en del av min vardag. Vi möts mitt i veckan och det spelar ingen roll om man är trött och stressad eller om ens hem är ostädat, känslan är "kom som du är" och det är något jag tycker präglar hela församlingsgemenskapen. De andra håller med och Magnus tycker precis som Joel att församlingen hjälper honom att ha en levande vardagstro. – I församlingen kan vi stärka varandra att tydligare visa vem Gud är i och genom våra liv. Jag blir inspirerad till att bli en bättre människa och vågar vara sårbar och ärlig, jag kan visa mina svagheter men får också utrymme att utveckla mina gåvor. Och min gåva är att städa, säger han med ett skratt. – Jag tänker på bibelordet om fröet som faller i jorden, och gror. Det är en min vision för församlingen, en plats där det viktiga får liv. En gemenskap som är den goda jorden där människor får växa upp och blomma ut, avslutar David innan vi skiljs åt i den ljumma augustikvällen.
SÖDERHÖJDSKYRKAN VAR MED i satsningen Växande församlingar inom EFKs Sverigeprogram — en satsning för att stimulera och stödja ledare som längtar efter förändring, förnyelse och tillväxt. Vill du veta mer? Gå till www.efk.se/ vaxandeforsamlingar.se eller kontakta Øyvind Tholvsen, 070-644 32 27 eller oyvind.tholvsen@efk.se 13
De har anlänt! Nu är Rut Lönnberg och Tintine Andrén framme vid EFKs missionscenter i Chiang Mai, Thailand. De och åtta andra unga har rest ut med EFKs praktikantprogram StepOut till Thailand, Paraguay, Serbien och Zambia.
Frizonhjälpen levererar
Var med och be för dem och följ gärna deras vardag på www.stepoutbloggen.wordpress.com.
En av nyheterna på årets Frizon var Frizonhjälpen – en livesändning och insamlingskampanj inspirerad av Musikhjälpen arrangerad av EFK och Equmenia. Över 40 000 kronor samlades in till projekt som stöds av EFK och Equmenia för att ge unga en framtid. På efk.se/berattelser kan du läsa om hur en av programledarna, Ida Tonnvik, upplevde glasburen, och vad som motiverade henne att ställa upp.
FORTSÄTT ATT SKICKA IN FÖRSLAG PÅ NY MISSIONSDIREKTOR! Vid EFKs kongress i maj 2018 ska en eller flera nya missionsdirektorer väljas. Församlingar och enskilda medlemmar har fram till och med den 26 september på sig att skicka in förslag på personer som de vill nominera till tjänsten.
Sedan i juni har det varit möjligt att nominera personer och under sommaren har flera förslag på personer lämnats in. — Vi uppmuntrar församlingar och enskilda medlemmar att fortsätta skicka in förslag innan nomineringstiden går ut, säger EFKs ordförande Owe Anbäcken som också leder arbetet i rekryteringsgruppen. Vi uppmuntrar också människor att vara frimodiga i sina förslag - även om personen som nomineras inte har tid, kapacitet eller möjlighet så ger det en fingervisning och energi åt rekryteringsgruppen att arbeta utifrån. En eller flera missionsdirektorer Evangeliska Frikyrkan är en rörelse där drygt 300 församlingar samarbetar, men också en organisation med ungefär 100 anställda i Sverige och utomlands, där EFK samarbetar med en mängd partnerorganisationer i missionsarbetet. Missionsdirektorn är EFKs främsta företrädare och högsta chef. Missionsdirektorn ska företräda EFK i frågor som rör teologi, ideologi och verksamhet och ska även representera EFK och aktivt lyfta fram EFK i olika medier. — Verksamheten inom EFK är omfattande och komplex - inte minst
internationellt, fortsätter Owe. Därför ser vi i styrelsen gärna att den yttersta ledningen av EFK bör bestå av mer än en person i någon form av ledningsteam. EFK är både en församlingsrörelse och en organisation - därför uppmuntrar vi människor att nominera personer som har kompetens och erfarenhet av att leda organisationer samt att nominera personer som man tror har förmågan att leda en församlingsrörelse. Båda de perspektiven behövs. Nomineringsperioden slutar den 26 september 2017. Vid styrelsemötet den 6-7 oktober beslutar styrelsen om vem eller vilka som styrelsen önskar gå vidare med. Läs mer om rekryteringsprocessen, tidsplan och nominera på www.efk.se/mdval
Rekryteringsgruppen består av: Anna Elsander, Borlänge, Inger Lundin, Örebro och Owe Anbäcken, Linköping
Bibelterminen
Unna dig själv en riktigt bra vårtermin
Våren 2018 14
Kursstart 14 januari
www.gotabro.se
Bibelterminen är en bibelskola som handlar om JESUS och DIG.
STUDIESATSNING FÖR EFKS MEDARBETARE
Nu finns festivalen Frizons temalåt ”Du är mitt hem” tillgänglig i original och alla versioner!
I vår tid möter vi stora utmaningar som ledare. Studiesatsningen ”Rötter och riktning” ger dig som medarbetare i EFK chansen att växa i din tjänst på ett sätt som bär frukt. ”Rötter och riktning” arrangeras av EFKs Sverigeprogram, Medarbetarförbundet och Liljeholmens Folkhögskola, och startar i januari 2018.
Hämta text och ackordblad gratis, lyssna in sången på Spotify och börja använd den i era sammanhang! www.davidmedia.se
Magnus Malm …är huvudtalare på årets medarbetarkonferens 7-9 november på Gullbrannagården utanför Halmstad. Temat för konferensen är andlig fördjupning. Läs mer på efk.se/medarbetarkonferensen.
Läs mer på: www.liljeholmen.nu/rotter
* Av säkerhetsskäl skriver vi inte ute efternamnen.
NYTT OM NAMN SANDRA BÄCKELID avslutar sin tjänst som handläggare i Internationella programmet 20170831.
BJÖRN ENES, ny ungdomspastor i Korskyrkan i Norrköping.
HEJ PETRA OCH MATTIAS! BERÄTTA, VILKA ÄR NI OCH
HUR BLIR GUDS RIKE SYNLIGT
VAD SKA NI GÖRA?
GENOM ERT ARBETE?
Vi är Mattias och Petra och har tre barn: Albin, snart 13 år, Ellen, snart 10 år, och Isak, 8 år. Vi kommer närmast från Rimforsa i Östergötland, och i slutet på augusti flyttade vi till Nelspruit i Sydafrika. Petra ska bland annat stötta EFKs partnerorganisationers arbete inom barns rättigheter. Just nu planerar hon för en stor barnledarkonferens med ett 80-tal deltagare från hela regionen. Hon kommer även bland annat att vara ansvarig för Barnhjälpen-projekten i Region Afrika. Mattias ska finnas med som en resurs i arbetet inom församlingsbyggande och arbeta med frågor som ledarträning och församlingsutveckling i Region Afrika men också jobba inom fokusområdet hållbar försörjning. Han kommer bl.a. att arbeta i Swaziland och EFKs samarbetskyrka HUC, som efterfrågar stöd till ungdomsrörelsen inom kyrkan.
Mattias passion har alltid varit unga människor, så att få finnas med och skapa förutsättningar för den generationen att tjäna Gud och visa på Kristus kommer såklart att synliggöra Guds rike i ett längre perspektiv. Petra har en längtan att få visa Guds kärlek till barn och ungdomar som av olika anledningar är utsatta, att de ska känna sig sedda, lyssnade på och trygga. Genom att vara en del av det arbetet i regionen kommer Guds rike att bli synligt i barnens liv men också i deras familjer och samhällen.
TILL HÖSTEN Har lindsmyr och fyra andra familjer rest ut som missionärer. Ditt stöd i form av bön är viktigt! Vill du veta mer om familjerna eller hur du och din församling kan stödja ekonomiskt. Kontakta Rune Jonsson, som är ansvarig för missionärsunderhåll, rune.jonsson@efk.se eller 070-291 07 93
KALENDER
26 Introdygn för dig som leder unga, Hjälmargården 30 Impuls 2017 - Nya vägar i en ny tid, Huskvarna
7-9 Medarbetardagarna, Halmstad 10-12 Konferens: Lovsång 17, Huskvarna 20-25 Nu åker vi: Resa till Libanon
september
oktober
5-20 Resa med EFK och
Dagen till Indien och Nepal 10-17 Resa till Cypern och besök av SAT-7 21 Missionskonferens 2017, Linköping
INGRID ERENMALM påbörjar sin tjänst påEFKs Bidragsspår 20170801.
MATTIAS FRÄNDÅ avslutar sin visstidsanställning i Team Event 20170831.
MICAEL GRENHOLM vikarierar som kommunikatör för Emmanuel Ingelsten under hans föräldraledighet 20170814-20180131.
ELIN HENRIKSSON avslutar sin tjänst på EFKs Sverigekontor 20170831. KRISTER HULTBERG, ny pastor och föreståndare i Enakyrkan i Enköping.
HANNA JONSSON är ny pastor i Rydsnäs Frikyrkoförsamling.
SARAH JONSSON är ny EFK-pastor utlånad till Skarpnäckskyrkan, Stockholm (Alliansmissionen).
EVA LINDBERG avslutar sin tjänst som pastor i Betaniakyrkan Åbytorp.
EWA NERELIUS avslutar sin tjänst som personalekonom 20170827.
CORNELIA NEWMAN är ny barn- och familjpastor i Ryttargårdskyrkan, Linköping.
ROBIN NORDAHL påbörjar sin tjänst som HR-generalist på EFKs Sverigekontor 20170915.
MARTIN OLOFSGÅRD, ny pastor och föreståndare i Nässjö allians- och baptistförsamling.
SARA ROSENSTRÖMER är ny pastor i Smyrnaförsamlingen, Värnamo.
SYLVIA ROXENMYR avslutar sitt vikariat på Bidragsspåret 20170815. Hon fortsätter som handläggare i receptionen på Sverigekontoret.
REBECKA SCHÖN avslutar sin tjänst som personalekonom 20170815.
november
JAE SUNG KIM är ny EFK-pastor utlånad till Skarpnäckskyrkan, Stockholm (Alliansmissionen).
MIRIAM SÄLL avslutar sin tjänst på Bidragsspåret 20170806.
MIKAEL TILLY, ny pastor och föreståndare i Korskyrkan i Götene. MAGNUS WIKLUND, ny pastor i Mantorps baptistförsamling.
CHRISTINA* avslutar sin utlandstjänst med pension 20170805. 15
POSTTIDNING B
Fredrik Lignells starka berättelse om tro i tider av personlig kris
019-16 54 10
Samtidigt som Sus och Fredriks tonårsdotter Jonna blir gravid insjuknar hon i svår depression. På några få månader omkullkastas livsdrömmar och förhoppningar och ett stillsamt radhusliv förbyts i kaos. Medan Jonna blir sämre och medicineras med tung psykofarmaka fortsätter Fredrik predika de goda nyheterna i kyrkan. När hans mamma avlider och Jonna läggs in på psykiatrisk klinik går det till slut inte längre. Var det så här det skulle bli? Har de inte fått sin beskärda del av mörker nu? Och varför är Gud tyst?
SvPs 713
Th O Chisholm, D Hallberg
O
K
T
O
B
E
R
Nyhet!
v. 39
v. 40
Ragnar Ragna
Ludvig Love
Evald Osvald
v. 41
Nils
Ingrid Inger
Harry Harriet
v. 42
Låt psalmens � ord bli dina�
Hedvig Hillevi
Finn
Antonia Toini
v. 43
Marika Marita
Severin Sören
Evert Eilert
v. 44
Viola
psalManackan 2018
Nyhet!
Bottenkänning är en bok om att vara pappa till en dotter som skär sig, om låsta psykiatriavdelningar och om skräcken över att allt ska gå sönder och aldrig bli helt igen. Det är samtidigt en hoppfull berättelse om att fortsätta tro, om glädjen att bli morfar vid 42 och att försonas med livet så som det blev. Bottenkänning
Beställ
via marcusforlag.se eller ordertelefon
Elsa Isabella
Frans Frank
Bror
Valfrid Manfred
Erling Jarl
Lukas
Tore Tor
Amanda Rasmus
Inga Ingalill
Jenny Jennifer
Berit Birgit
Sibylla
Sabina
Birgitta Britta
Stellan
Ursula Yrsa
Simon Simone
Edit Edgar
169:-
Charlotta Folkelind Spiralbunden väggkalender, 220 x 220 mm, 26 sidor, 12 månader. Beställningsnummer 9679
Nyhet!
229:–
Guds långsamma svar på livets djävulskap
Fredrik Lignell Kartonnage, 140 x 195 mm, 202 sidor. Beställningsnummer 9671
allt det vi delar
199:-
Peter Svärdsmyr
Nyhet!
Spiralbunden bordskalender, 140 x 130 mm, 368 sidor, ej årsbunden. Beställningsnummer 9665
Tom Wrights Matteusevangeliet för alla är en del i för alla-serien. Skriven på ett enkelt men djuplodande sätt, är detta böckerna för alla som vill förstå mer av Nya testamentet och dess budskap.
298:-
Tom Wright Kartonage med skyddsomslag, 145 x 205 mm, 464 sidor. Beställningsnummer 9663
Det är sommar. Prinsessan och bästa kompisen Prinsen bor i husvagnar vid havet. I alla fall just nu, för de är på semester. Det är Rut också. Hon kan virka och hemma på sin bondgård har hon massor med djur. Plötsligt vill Prinsen inte leka med Prinsessan längre. Han vill vara med Rut. Prinsessan blir arg – eller är hon ledsen? Varför ska den där Rut komma och förstöra?
pRinsessan och den virkande rut
Matteusevangeliet för alla
Nyhet!
NY MUSIKSAGA
Josefin Sjölander berättar vidare om Prinsessan och Prinsen
OM PrINSESSAN
som just anlänt till campingen i denna tredje fristående bok. En varm och rolig musiksaga om vänskap och känslor ur barnets perspektiv. Prinsessan och den virkande Rut är en stor liten berättelse som går rakt in i hjärtat.
KÖP HELA WrIGHtS FÖR ALLA-serie:
Författarinläsning, sånger och musikbakgrunder finns på Spotify och Apple Music.
prinsessan och den virkande rut
ISBN 978-91-7999-672-7
marcusforlag.se
/
Ordertelefon: 019-16 54 10 info@marcusforlag.se
A A G S IK
679:-
S
679:- (ord pris 854:-)
179:-
Josefin Sjölander
9 789179 996727
U
endast
Paketpris!
M
Matteusevangeliet för alla, Markusevangeliet för alla, Lukasevangeliet för alla och Johannesevangeliet för alla
ISBN 978-91-7999-672-7
Inbunden, 120 x 280 mm, 36 sidor Beställningsnummer 9672