Direkt från Evangeliska Frikyrkan by Evangeliska Frikyrkan

Nr 4 September 2011

Direkt

Marcus från Köln blev pionjär i Göteborg s. 8 Från Mongoliet till Mellanöstern – Maria och Magnus berättar s. 4

”Därför grundar vi nya församlingar” s. 12-13 1

missionsdirektorn har ordet

Innehåll Jesus är Herre i församlingen

Vi har något att berätta

Studie visar på vikten av nya församlingar 4–5 Om Mellanösten och Mongoliet

6–7

Tjänastan vill visa hur Jesus är

8–9

En av våra medarbetare har ett uttryckssätt som jag gillar starkt. Han

Notiser och nytt om namn

brukar säga: ”Vi ska vara med och grunda församlingar var som helst, när som helst och nästan hur som helst”. Det finns inga mallar för hur en församling grundas. Det sker på olika sätt precis som vägen till ett livsförvandlande möte med Jesus Kristus ser ut på olika sätt. När församlingsgrundande sker i Pakistan, Tanzania, Sverige, Paraguay, Mellanöstern eller i Makedonien sker det inte på precis samma sätt. Det gemensamma är att människor hör evangeliet, kommer till tro och skapar en gemenskap för att tillsammans ära Gud och för att tjäna honom.

Därför grundar vi församlingar 11–13 Notiser, kalender och Vi som reser 14–15 Krönikör: Fredrik Lagerström

Direkt från Evangeliska Frikyrkan utges av Evangeliska Frikyrkan. DIREKT från Evangeliska Frikyrkan utkommer med sex nummer per år. Adress Evangeliska Frikyrkan, Box 1624, 701 16 Örebro Tel. 019-16 76 00, Fax 019-16 76 11 E-post info@efk.se Webbplats www.evangeliskafrikyrkan. se. Gåvor Bankgiro 900-4037, Plusgiro 90 04 03–7. Redaktion Elisabet Carleson (redaktör), Elin Fhager (formgivare), Johanna Lundin. Grafisk idé Ulrika Arenius Ansvarig utgivare Anders Blåberg Tryck Tabergs tryckeri. Omslagsfoto: Nils Holmström Tidningen skickas till de som anmält att de vill ha den, är registrerade för alla utskick från EFK, adresser genom insända församlingslistor, sänt in gåva till EFK eller är fadder genom Barnhjälpen. Om ni inte önskar tidningen kan ni avbeställa den på tel. 019-16 76 00.

I det här numret av Direkt kan Du läsa om församlingsplantering

inom EFK, varför det är viktigt och exempel på det som sker. Ibland tänker vi att församlingsplantering är något som några experter gör och att det inte berör mig, när det i själva verket är något vardagsnära. I söndags var jag på en barnlägeravslutning. Predikan anslöt till temat för lägret, ”Livsresan” och handlade om att berätta för andra vad vi sett, hört och upplevt. Det handlade om glädjen i att berätta för andra, men också om att vi ibland inte blir trodda när vi berättar om något som är så speciellt att det låter otroligt eller omöjligt. Det är jobbigt att inte bli trodd – men det tar inte bort det vi varit med om! Killen som talade konstaterade att det var smart av Jesus att ge uppdraget till oss att berätta om honom för alla människor. Om Jesus ensamt skulle haft uppdraget hade det blivit kämpigt för honom att ensam berätta för alla miljarder på jorden! Men han förstod att vi behövde en hjälpare så han gav oss den genom den Helige Ande. Det som killen berättade för barnen – det är det som församlingsplantering handlar om.

Evangeliska Frikyrkan (EFK) är en församlings- och missionsrörelse med 300 församlingar i Sverige och cirka 30 000 medlemmar. EFKs församlingar har ett stort internationellt engagemang med mission i drygt 40 länder. I Sverige omfattar det gemensamma arbetet församlingsplantering, församlingsutveckling och utbildning. EFK UNG finns med som självständig organisation i rörelsen.

Vi människor har en glädje i att berätta för

andra när man varit med om något speciellt. Titta bara på Facebook. Det tycks finnas en oändlig iver att berätta vad man varit med om. Att grunda församlingar handlar om att berätta om Jesus så att människor kommer till tro och att kristna gemenskaper eller församlingar växer och att nya gemenskaper av kristna bildas som i sin tur sprider evangeliet vidare.

Omslagsbilden Från mörker till ljus. Kjell Waern och Nara Bäckström var dopförrättare vid församlingen New Lifes församlingshelg i augusti på Hjälmargården, då fem personer döptes.

Inom EFKs arbete i världen grundas försam-

Foto: simon gelinder

lingar var som helst och när som helst och nästan hur som helst. Uppdraget är inte slutfört. Vi vill fortsätta och sätta till kraft och energi för att människor skall få möta Jesus och församlingar bildas över hela världen. Läs och låt dig inspireras!

Gudrun Boström 2

biträdande Missiondirektor gudrun.bostrom@efk.se

Foto: nils holmström (New Life stockholm)

Jesus är Herre för församlingen För tio år sedan sändes jag och min fru ut med ett litet team från Betelförsamlingen i Rosvik för att plantera en församling; det blev Korskyrkan i Luleå. Vi fick då ofta frågan om varför det skulle behövas ännu en församling i Luleå, när det redan fanns flera. Vårt svar då, och vårt svar idag, är att vi vill jobba på nya sätt med att nå nya människor med de goda nyheterna om Jesus. Text: Richard hultmar foto: privat

I Apostlagärningarna ser vi hur församlingar startades i Jerusalem, via nuvarande Pastor i Korskyrkan Luleå och ledare för det ekumeTurkiet och Grekland ända niska församlingsgrundande till Rom. På nya platser plannätverket i Sverige. terades nya församlingar i den rörelse som uppstod när apostlarna, predikade evangeliet om Herren Jesus. Nya platser och kulturer medförde nya arbetssätt, nytt språkbruk, nya infallsvinklar, nya under, nya lärjungar och nya församlingar. Det har inte förändrats. Nytt vin behöver nya vinsäckar. Richard Hultmar

Jesus är Herre

Vårt uppdrag är hisnande stort. Omvändelse och syndernas förlåtelse ska predikas för alla folk och för hela skapelsen, i hela världen. Alla folk ska göras till lärjungar, döpas och undervisas att hålla Jesu befallningar. Uppdragets förutsättning är att Jesus har all makt. Han är Herre. Missionsbefallningen är vårt mandat att ta budskapet till alla folk i hela världen. Det är även vår skyldighet! Nya människor behöver de goda nyheterna. Även i Sverige; även i Luleå. Under de år som gått har vår plantering vuxit till ett 50-tal medlemmar och ett större kontaktnät med människor som kommit en bit på vägen. Många av dem har inte tidigare haft kontakt med någon kyrka.

Jesus bygger församlingen

När Petrus bekänner att Jesus är Messias, säger Jesus att på den klippan ska han bygga sin församling. På pingstdagen förkunnar Petrus, uppfylld av Anden, att Gud har gjort Jesus till Herre och Messias,

och den första församlingen föds. Att Jesus är Herre är de goda nyheterna och grunden för varje ny församling. Människor som tror på denna uppenbarade Sanning, är det levande byggnadsmaterialet. I vår församling skulle jag kunna berätta om Astrid, Dagoberto, Lasse, Caroline och Elin tagit emot Jesus och vuxit in i församlingskroppen, för att nämna några. Det kan hända igen

”Nya platser och

Det som hände för kulturer medförde drygt hundra år i nya arbetssätt, nya Sverige kan hända igen. under och nya förEFK är ett resultat av samlingar. Det har rörelser där människor inte förändrats.” en gång i tiden sändes ut till städer och byar och berättade om Jesus, drivna av missionsbefallningen. Och nya församlingar kom till. Sedan pingstdagen har människors lydnad till missionsbefallningen resulterat i nya och växande församlingar. Vi behöver tillsammans som rörelse och kristenhet sätta vår tillit till att Jesus är Herre och leva våra liv utifrån missionsbefallningen. Det är en förutsättning för att nya grupper av människor kan få en församling i sin närhet. Låt oss för Hans skull se till att massor av nya församlingar planteras i Sverige! Läs mer: Detta nummer handlar om arbetet för nya församlingar. Läs mer på följande sidor. 3

Foto: Elin Fhager

”Nya församlingar utmanar de gamla” – studie visar på vikten av nya församlingar På bara tio år har frikyrkorna tappat 19 000 medlemmar. En församling i veckan har lagts ned, men det finns också ljusglimtar. Det framgår av en studie som Øyvind Tholvsen på Församlingsprogrammet har gjort. EFK Direkt bad honom och kollegan Cahtrine Nygren berätta mer om den dramatiska utvecklingen. För tio år sedan fanns det 2880 församlingar. Av dessa har 550 lagts ned. Hur ska vi ställa oss till den utvecklingen och vad betyder det för oss som församlingsrörelse? Øyvind Tholvsen är ledare för Församlingsprogrammet inom EFK och är den som har sammanställt frikyrkornas* medlemsutveckling 2000-2010 i studien. Cahtrine Nygren arbetar som samordnare för det församlingsgrundande arbetet inom EFK. De är bekymrade över att församlingar har lagts ned i sådan snabb takt, även om det finns förklaringar då många församlingar var färre än 25 personer och andra församlingar har gått samman.

Finns det några ljusglimtar?

Øyvind – Nästan en av fyra församlingar som har funnits hela tioårsperioden växer, och många nya klarar sig och växer också! De 4

sista fem åren har frikyrkorna inte heller tappat medlemmar i lika snabb takt som tidigare. Sedan ska vi komma ihåg att rapporten inte är heltäckande; det finns t.ex. många medlemmar inte minst bland migrantförsamlingar i storstäderna som inte kommit med i statistiken. De som jag har haft kontakt med av dessa, växer så det knakar. Cahtrine – Farten har ökat på församlingsplaneringarna; de sista fem åren har det planterats 74 församlingar mot för 41 stycken 20002005. Dessutom ser vi en ökning av antalet husförsamlingar som oftast inte är knutna till något samfund, vilket gör att vi inte vet hur många de är. Øyvind – Stockholms län går mot trenden och ökar både antalet församlingar och antal medlemmar med några procent. I förhållande till befolkningen blir det ändå relativt sett en minskning, eftersom så många flyttar dit. Varför har du gjort studien? Øyvind – För att sanningen är viktig. Vi går alla omkring med

bilder om läget. Ibland stämmer dessa bilder inte. Till exempel så finns det en bild att nya församlingar bara tar medlemmar från gamla. Det har tvärtom visat sig att på orter med nya församlingar får även de befintliga fler! Det ser vi till exempel i Västerås, Stockholm och Linkö-

ping. De nya församlingarna utmanar de gamla. Antingen så upplevs de nya församlingar som ett hot, eller så ses de med glädje som ett tillskott till Guds rike på orten. Man tar intryck, rannsakar sig och börjar fråga sig: Hur underlättar vi för människor att komma till tro? Hur berättar jag om min tro för andra? Hur vill vi vara församling? Cahtrine – Att plantera en församling handlar ju inte bara om fler församlingar utan också om nya sätt att vara församling. Som församlingsplanterare tvingas man tänka efter: vad är egentligen en församling? Vi tror inte att församlingsplantering är enda sättet för att vända trenden. Lika viktigt är att förändra befintliga församlingar. Och här vi sett att nya och gamla församlingar fått korsbefrukta varandra. Nya församlingar är ju inget mål i sig, utan ett verktyg för att fler ska få lära känna Jesus. Därför är det också viktigt att som församlingsplanterare ha en stark längtan att nå människor. Kärleken till Jesus är A och O.

studien visar att frikyrkomedlemmar utgör endast 2,3 % av befolkningen. Øyvind – Ja, jag tror att vi har fått nya förutsättningar att på allvar förstå Bibelns budskap om att leva nära Honom oavsett situation. Eftersom vi är så få kristna är vi i ”någon annans land”; Vi känner oss som främlingar i minoritet, precis som Israels folk i Babylon. Bibeln är i många delar en krisbearbetningsbok. I den kris som vi nu befinner oss talar Bibeln rakt in i vår situation. Läs till exempel de första kapitlen i Daniels bok.

Kontaktpersoner inom EFK Arbetsgruppen inom EFK stödjer er som vill eller är igång med att grunda nya församlingar, med t.ex. enskild coachning, nätverksträffar, mötesplatser och utbildning. Till hösten startar en handledningsgrupp för församlingsplanterare. Cahtrine Nygren Samordnare för Evangeliska Frikyrkans församlingsgrundande arbete tfn: 070-303 71 00

John van Dinther Ansvar för församlingsgrundande i Stockholmsregionen samt kontakter med internationella församlingar tfn: 070-424 77 61

Kjell-Axel Johansson Ansvar för församlingsgrundande i Stockholmsregionen tfn: 073-080 00 06

Hur ser framtidens församling ut? Øyvind – Väldigt olika! Olika storlek, olika tilltal och olika arbetssätt. Vi i Församlingsprogrammet vill välsigna, omfamna och uppmuntra mångfalden. Det finns många sätt att vara församling på som fungerar för att människor ska upptäcka Gud. Vi ska inte vara rädda för stora sunda församlingar – ibland ser jag en tendens till att man ser stora församlingar som något negativt – men inte heller rädda för små. Vi ser gärna och arbetar för mångkulturella församlingar där olika nationaliteter förenas. Vi är också glada över att Gud har börjat sända missionärer till Sverige, med ett hjärta för oss svenskar.

Daniel Norburg Ansvar för församlingsgrundande i södra Sverige tfn: 070-693 80 38

Richard Hultmar Resurs för församlingsgrundande i norra Sverige tfn: 070-517 78 90

Läs mer: Sverigestrategin beskriver vad vi vill och vad vi

kan göra åt situationen. Studien som omnämns i artikeln och Sverigestrategin finns att ladda ner på www.efk.se eller beställa på 019-16 76 00

Foto: EFks fotoarkiv

Sune Nordin Sune Nordin Mentorskap och församlingsutveckling tfn: 070-677 62 80

5 5

I EN ANNAN DEL AV VÄRLDEN

”Vi fortsätter att be och att så i Mellanöstern” Att dricka te tillsammans är ett vanligt sätt att inleda en vänskap i Mellanöstern.

Foto: joakim samuelsson

”Redan i Mongoliet insåg vi att vi bara var en liten del i Guds stora plan för mongolerna. Han hade verkat i deras hjärtan i åratal. Han hade sänt arbetare dit i början av 1900-talet, som inte såg många direkta resultat. Han hade manat troende över hela världen att be för Mongoliet under 70 år av kommunism. Budskapet om en evig Gud som älskar oss föll i god jord och bar omedelbar frukt. Vi kanske är i samma situation i Mellanöstern nu som missionärerna i Mongoliet var för 100 år sedan. Men det kan också vara så att vi står på randen av ett genombrott!”

Foto: efks fotoarkiv

Efter fyra år i Mongoliet lämnade Maria och Magnus över en församling med 400 döpta medlemmar till mongoliska ledare. Paret fick under sina tio år där se en församlingsrörelse växa fram, en rörelse som redan från början var inställda på att sända ut egna församlingsgrundare. Men som utsända till Mellanöstern arbetar de under helt andra villkor. Text: Maria och Magnus, redigerad av Elisabet Carleson

Efter fem år i Mellanöstern upplöstes den husförsamling de varit med om att bygga under drygt två år. Den hade då ett tiotal medlemmar. – Dessa så totalt olika erfarenheter har naturligtvis fått oss att fundera på orsak och verkan, berättar Magnus. Vi ser att varje plats har olika förutsättningar och kräver olika arbetssätt, men att det alltid är Gud som ger frukten.

tillväxten. I vårt hörn av Mellanöstern är det ännu inte vanligt med lokala ledare. Magnus fortsätter: – Vi "råkade" helt enkelt vara i rätt tid på rätt plats. Brist, kris och missnöje är inte i sig själva en magisk väg till tro, men de kan bli ett avstamp till avgörande livsval.

Skilda förutsättningar

Relationer är kärnan

En skillnad mellan Mongoliet och Mellanöstern som paret lyfter fram är ländernas politiska situation. Efter kommunismens fall i början av 1990-talet var mongolerna mycket öppna för förändring. Det var en sällan skådad öppenhet; kommunismen hade skapat ett vakuum i människors hjärtan. Alla ideal var raserade och hjälpen verkade komma från det håll man minst väntat det; det kapitalistiska väst. I den nyutkomna boken ”Till jordens yttersta gräns – dit och tillbaka igen” skildrar de tiden i Mongoliet. – Där vi bor nu, är man däremot ganska nöjd med sitt sekulära samhälle, sin växande ekonomi och relativt lugna politiska situation, säger Maria. En annan skillnad var att mongolerna inte kände till Jesus eller kristendomen efter att ha varit isolerade från omvärlden under sjuttio år, med undantag av kommunistblocket. I Mellanöstern däremot finns tusenåriga kulturella minnen av korståg och religiösa motsättningar. – Dessutom ser de flesta här islam som den av Gud själv senast uppenbarade religionen, vilket kan leda till att man känner sig överlägsen vad gäller andra trosuppfattningar, säger Magnus. Människors hjärtan är generellt sett ganska stängda, till skillnad från Mongoliet. En tredje skillnad är hur tron spreds vidare. I Mongoliet berättade de nyfrälsta mongolerna gärna om sin tro till alla som ville lyssna – och det fanns många som ville lyssna. – I Mellanöstern är det lika vanligt att utlänningar vittnar som de nationella, och mycket försiktigare, säger Magnus. Dessutom gick det lätt att hitta potentiella ledare bland mongolerna i den snabba

På frågan om vad en församling är utifrån deras erfarenheter, är svaret koncist: – Vår definition är "en grupp troende som är överlåtna till varandra och till att lyda alla de bud som Jesus gett", säger Maria. Här gör vi också skillnad på kärnan och på formen för församlingar. Kärnan är relationen till Gud och våra medmänniskor. Formen är all den organisation och struktur som kan underlätta för att dessa relationer ska få födas, växa och mogna. Den är alltså viktig, men får inte skymma relationerna. Paret menar att det sättet att tänka leder till vissa frågor, frågor som de brottats speciellt mycket med i Mellanöstern. Vad blir skillnaden mellan att samla människor till en plats, jämfört med att samlas runt redan existerande relationer? Och vad blir skillnaden med att presentera kristendomen jämfört med att presentera Guds rike? – Det ena sättet behöver inte utesluta det andra, men för de människor vi arbetar bland kan det vara avgörande, säger Magnus. Guds kärlek motiverar

Efter sommaren i Sverige återvänder familjen nu till Mellanöstern. – I väntan på att Gud ska öppna hjärtan i Mellanöstern, fortsätter vi att be och så i tron att Guds rike är i oss och kommer genom oss. Vi behöver be och arbeta strategiskt för självständiga församlingar, men vi får aldrig glömma att låta Hans kärlek motivera oss.

Tjänastan vill visa hur Jesus är Gör inte vad folk förväntar sig. Gå – om än med skakiga ben - dit du tror Jesus kallar dig. Och gör det med glimten i ögat. Det är vad jag bär med mig efter mötet med Marcus Fritsch, en gänglig tysk som sedan fem år tillbaka tjänar göteborgare med den fantasi och humor som bara Gud kan ge. Text: Elisabet Carleson Foto: Marcus Fritsch Marcus och hans fru Karen fick 2006 med sina tre barn en inbjudan från EFK till Sverige för att utveckla nya ansatser om hur kyrkan kan möta samhällets utmaningar som t.ex. ensamhet och integration. 2008 föddes H2O som ett samarbete mellan Saronkyrkan, EFK och Christian Associates International.

utveckla något som inte fanns, tänk om jag inte skulle komma på något? Det var nog det jag var mest rädd för. Samtidigt kände vi Guds närvaro mycket starkt. Han bekräftade också vårt steg med profetiska tilltal och praktiska lösningar. Karen och jag gör ju det här tillsammans och tiden här har fört oss mycket närmare varandra.

Hopp, Hänsyn och Omsorg

H20 betyder Hopp, Hänsyn och Omsorg. – Vi är ett pionjärprojekt med fyra internationella familjer i kärnan, som får stöd och uppbackning av Saronkyrkan, berättar Marcus. Det var dock inte alls självklart att det skulle bli så här. Marcus arbetade som biomedicinsk analytiker i Köln, när han upplevde en kallelse att bli pastor och började läsa teologi i USA. Sedan träffade han Manfred Rusner från EFK på en internationell kongress. Manfred talade om att vi måste låta oss göra misstag och våga pröva nya grepp i missionen. – Den inställningen talade mig enormt, skrattar Marcus. Ett halvår senare var vi på plats i Göteborg. Vårt uppdrag var att 8

”Synd är något som kyrkan hittat på”

tredje attityd är att religion är något privat. Vad jag eventuellt tror på har ingen annan något med att göra. Vill göra folk nyfikna

Utifrån den analysen tänkte Markus och hans team till hur de skulle agera. – Vad vi försöker göra med H2o, är att INTE göra det folk förväntar sig, säger Marcus. Eftersom folk inte förväntar sig det av kristna blir de nyfikna. Således bjöd vi inte in till gudstjänster, för ingen är ju intresserad av det. Vi frågade oss istället: Hur kan vi uttrycka vår tro på ett sätt som alla förstår? Så föddes Tjänastan, med målet att visa vänlighet på ett praktiskt sätt, oftast dagsprojekt. Exempel på projekt är frivilliga inköpslistor

Sverige sägs vara bland de mest sekulariserade länderna i världen, något som Marcus har märkt på flera sätt: – För det första så har många inget emot kristendomen, de uppfattar den bara som meningslös. Synden är något kyrkan hittat på och onödig, då vi är innerst inne är fria människor. Det var ju också budskapet i ”Såsom i ”Vi vill bejaka nya sätt himmelen”, biosuccén för några att vara församling som år sedan. En annan attityd är att syftar till att nå människyrkorna är lite farliga, speciellt frikor med evangeliet” kyrkan som är okänd för de flesta. Den bilden späds på med deckare, (ur EFK2020) som Åsa Larssons Solstormen. En

som ges till kunder i mataffären. – Vid stängning hade vi en dag 56 lådor fyllda med livsmedel till LP-verksamheten! Ett annat projekt gick ut på att bjuda chaufförerna på Västtrafik på fika, eftersom alla då klagade på Västtrafik. Städa vid festligheter i stan, ordna en barnens dag, ja fantasin sätter gränsen... Profetisk proklamation

Men Tjänastan slutar inte där. – När jag studerade vad Bibeln säger om praktiskt tjänande, upptäckte jag att det är en profetisk proklamation av Guds rike, säger Marcus. Att tjäna är ett sätt att visa vem Gud är. Därför så bjuder vi alla volontärer på kalas efteråt där vi i ett kort tal säger: ”Ni har inte bara tjänat, utan ni predikade med era gärningar vem Gud är! Marcus berättar vidare om två tonårstjejer som var med i kafévagnen de har på helgkvällarna. – De var så vänliga mot alla. Jag sa då till dem att jag kom att tänka på Jesus, därför att de påminde mig om honom. De blev jätteförvånade. Jesus är ju något mycket avlägset. Att då få höra att man liknar honom skakar ofta om.

”Du förblir ett personnummer”

Något annat som skiljer Tjänastan från många församlingars diakonala arbete, är att det inte är tänkt att det är medlemmar som ska hjälpa andra på orten. Tanken är att tjäna tillsammans oavsett om man är kristen eller inte, för att ”bryta vi och dom-tänket”. Marcus fortsätter: – Ytterligare ett annat viktigt syfte med Tjänastan är att utmana de som vi betjänar att själva börja tjäna andra. I Sverige ska myndigheterna ofta ta hand om mig och mina problem och när det inte sker, så tycker man synd om sig själv. Men staten kan inte älska dig – du förblir bara ett personnummer. Vi behöver finnas till för varandra som medmänniskor. Vi vill säga: ”Behöver du kärlek, ge kärlek! Vill du att någon ska lyssna på dig, behöver du själv lära dig att lyssna!” Känns ibland som att gå på vatten

Marcus Fritsch är en av grundarna till församlingsplanteringen H20 i Göteborg.

ständig församling: – När jag tänker på vad Jesus betyder för mig den här tiden... det känns som han får mig att gå på vattnet för egentligen borde det inte gå. Men mitt i all osäkerhet är jag säker, för jag vet att jag följer Jesus.

Marcus och hans familj vill bo några år till i Sverige i hopp om att H20 ska bli en själv-

( PUBCSP .856 .21)(5(16*c5'

En plats full av möjligheter Götabro är Evangeliska Frikyrkans egna kursgård för kursdagar, konferenser, församlingshelger, retreater, fest och bröllop.

Julbord på Götabro Andra advent dukar vi upp vårt traditionella julbord på Götabro.

OUR INVITATION T Konsert på Torp Bengt Johansson med band i Magasinet på Torp. 18 september kl.18.00

KLAS

SIKE R Apollos bibelskola 1 veckas bibelskola på Götabro. 15-22 oktober

För bokningar, 0585-26210 www.gotabro.se 9

nytt om namn – Det är roligt och spännande med den nysatsning vi gör och församlingsfrågorna ligger mig varmt om hjärtat. Vi fyra utgör tillsammans en bra bredd. Foto: efks fotoarkiv

Berätta lite mer PAL!

Josef Bergdahl, Hanna Wärlegård, Åsa Högberg och Mikael Hallenius är ledarteamet för Pastoralt ledarskapsår som startar i år vid Örebro Missionsskola.

Hanna Wärlegård, du är förutom lärare och pastor även utbilningssamordnare för Pastoralt ledarskapsår (PAL). Hur känns det?

Elin Fhager vikarierar (70 %) som informationssamordnare på Sverigekontoret 110815–120110 under David Gelinders föräldraledighet. Cecilia Lindé som avslutade sina studier vid Örebro Missionsskola i början av sommaren har jakande besvarat kallelsen från Östanåskyrkan i Köping att bli dess pastor. Tjänsten tillträddes i augusti.

Christian och Lisette Christian fortsätter sin tjänst i Asien men är under ett år stationerad i Sverige. De är i Sverige under ett år och förväntar sig att återvända nästa år.

Daniel Karlsson som tidigare arbetat i Pingstförsamlingen i Umeå och som också fortsätter med en församlingsplantering i Umeå på deltid har jakande besvarat kallelsen från Nordmalings baptistförsamling att bli dess pastor. Tjänsten tillträddes i augusti.

– PAL är en eftergymnasial folkhögskolekurs i Örebro, i samarbete mellan Liljeholmens folkhögskola om allt som rör församlingsliv och ledarskap. Kursen går på halvfart under två år, parallellt med ett teologiskt basår vid Örebro Teologiska Högskola. Vi vill i framtiden att det ska vara möjligt att enbart läsa PAL på halvtid, och kunna kombinera det med arbete i församling. Vi vill träna och forma församlingsledare, inte enbart pastorer. Den student som läser PAL har en utbildningsförsamling och en mentor. Vi vill integrera erfarenheter från utbildningsför-

Anneli Keskisärkkä Wenell visstidsanställdes (100 %) som butiksbiträde på Bra&Begagnat i Norrköping 110801–120731.

samlingen, träning och teologisk reflektion. Vad möter studenterna?

– Kurserna behandlar ämnen som församling och ledarskap, förändringsprocesser, kommunikation, predikan och mycket annat. Viktigt är också förmågan att förstå vår samtid och bearbeta sin egen identitet, kallelse och gåvor. Hur relaterar PAL till Akademi för ledarskap och teologi som också startar i höst?

– PAL kan läsas som en del av Örebro Teologiska Högskolas (ÖTH) fyraåriga teologiska utbildning. Akademi för ledarskap och teologi (ALT) är en systerutbildning till PAL. På ALT läser man på ett av fyra studiecentrum i landet, på ÖTH sker undervisningen på campus med lärarna i klassrummet.

Fredrik Wenell visstidsanställdes (30 %) som lärare på Örebro Missionsskola 110801–120731.

Jan Larsed vikarierar (50 %) som administrativ chef på Sverigekontoret 110809– 120731 under Staffan Jenemarks föräldraledighet.

Eva-Lisa Laxholm är under hösten projektanställd som assisterande pastor i Motala Baptistförsamling. Det är en 25 % tjänst med inriktning på undervisning och själavård. Anna-Lena Lundberg som tidigare arbetat i Frälsningsarmén har tillträtt en tjänst som församlingspedagog i Korskyrkan i Västerås.

Per-Axel Sverker har under sommaren tillträtt som vakanspastor i Lekebergskyrkan i Fjugesta.

Gunnel Borg har arbetat som verksamhetsledare på Missionsinstitutet sedan 1997. Hon har nu avslutat sin tjänst och gått i pension men kommer under hösten avsluta några enskilda kurser. Vad betyder mission för dig? – Mission är lovsång i handling, ett konkret sätt att ära och prisa Gud.

Team med Uppdrag och David Media AB i samverkan med Kungsporten och Studieförbundet Bilda

nytt

för i år:

SeMDAri för p nAr ie försa astorer och mli ngsle

dare

21-22 oktober, Kungsporten, Huskvarna www.lovsang.se/lovsang2011 10

En nyplanterad församling är en liten planta, bräcklig och skör och behöver mycket näring och vatten för att kunna få livskraft. Här spelar befintliga församlingar en stor roll i att hjälpa de små ”fröna” att växa. På följande uppslag kan du läsa om några församlingar som har planterat nya församlingar i olika delar av Sverige. De har fått se ”fröna” bli till självständiga plantor. Och de ser ingen anledning att sluta!

Församlingar som planterar församlingar 11 11

"Därför grundar vi församlingar" Elimkyrkan och New Life i Stockholm och Immanuelskyrkan i Malmö gör det många andra bara funderar på – de är församlingar som startar församlingar. Bland satsningarna finns allt från mindre husgrupper till numera självständiga församlingar. Den som frågar efter receptet på en lyckad avknoppning får svaret: Be! Var lyhörd för Guds ledning. Och kom till skott, för gör vi ingenting så händer ingenting. Text: Sandra Sporrenstrand bild sidan 13: nils holmström

Daniel Norburg Pastor i Immanuelskyrkan i Malmö. Daniel om Jesus: "Vad betyder han inte? Jag vill att han ska vara med i allt."

Martin Wärnelid Pastor i Elimkyrkan Stockholm. Martin om Jesus: "Jesus söker alltid upp mig och det han ger är min djupaste längtan."

Charlotta Aginger Församlingsledare, Skärholmen. Charlotta om Jesus: "Jesus ger liv. Han är skälet till att jag stiger upp på morgonen."

John van Dinther Pastor i NewLife Stockholm. John om Jesus: "Vad betyder han inte? Vad är man utan Jesus? Jesus är allt."

Daniel Norburg, föreståndare för Immanuelskyrkan i Malmö, kom nyutbildad till församlingen 1994, som då var liten och hade många äldre medlemmar, men också en historia fylld av pionjäranda. Man hade skickat ut missionärer och evangelister som höll möten och bildade grupper, med andra ord sysslade med församlingsplantering. När Daniel och församlingen bad uppfattade de att Guds vilja var att pionjärandan skulle återuppstå och man har i dag två församlingsplanteringar, Thomaskyrkan i Rosengård och Markuskyrkan i Helsingborg tillsammans med Höglandskyrkan i Sävsjö. Tilltal från Gud för Helsingborg

Daniel hade ett särskilt intresse för stadsdelen Rosengård och ett fem år långt arbete, med bland annat dörrknackning och aktiviteter i området, ledde till en dotterförsamling placerad där. Markuskyrkan uppstod genom att Daniel, efter ett tydligt tilltal från Gud om behovet av församlingar i Helsingborg, uppmuntrade SALT-studenten Rickard Cruz att starta ett arbete. Med ekonomiskt stöd från bland annat Immanuelskyrkan och Höglandskyrkan i Sävsjö där grundarteamet kommer ifrån. Med Daniel som coach grundade Rickard Markuskyrkan 2009.

”En församling ska inte bara ta hand om sina egna”

Immanuelskyrkans medlemmar har varit positiva till satsningarna, och Daniel tror att förankringen i församlingens historia varit betydelsefull. – En liten församling med många äldre är ingen ursäkt, säger Daniel, Gud kommer att välsigna, bara man ser möjligheterna och förstår att en församling inte bara ska ta hand om sina egna. Elimkyrkan växte ur lokalerna

Martin Wärnelid, pastor i Elimkyrkan på Östermalm, och Charlotta Aginger, församlingsledare för Elim Skärholmen, berättar om hur Elimkyrkan höll på att växa ur lokalerna runt år 2000 och nu har förgrenat sig i olika delar av Stockholm. – Vi letade efter en större lokal, men Gud öppnade inte den dörren, säger Martin, så vi

”Vi vill präglas av frimodigt vittnande där vi ofta och gärna berättar om det Jesus gjort i våra liv” (ur EFK2020)

Människor går fram till förbön i en av New Lifes gudstjänster i Stockholm.

började istället tänka på församlingsplanteringar. Vårt mål är nu tio planteringar till år 2020. Charlotta berättar om hur en grupp av Elimkyrkans medlemmar som bor i Skärholmen med omnejd bad för sitt område och upplevde hur ”Gud tryckte på”. Resultatet är en församling som består av och riktar sig till Skärholmsbor som är rotade på platsen, särskilt familjer. En helt annan typ av församlingsplantering är YBC (”Evangeliets ljus-kyrkan”). Två etiopier hade en vision om att starta ett nätverk för amarinjatalande. Efter ett halvårs bön bildades församlingen, som har gudstjänster i Elimkyrkan. Många har förts till tro och döpts genom YBC. En tredje satsning är Trinity, en församling som startade bland unga vuxna och studenter. Man träffas på Södermalm och når nya människor. Hårt arbete

De tre planteringarna – och ytterligare några – har kommit till på olika sätt och fungerar olika. Martin poängterar vikten av att inte lita på en metod, och att heller inte upphöja församlingsplantering som idé, utan hela tiden lyssna på Gud. Det är också nödvändigt att räkna med hårt arbete.

– Vi får inte glömma att de kristna församlingarna är i kris. Glömmer vi det kommer vi att tycka att församlingsplantering är resurskrävande och jobbigt. New Life finns nu i tre städer

John van Dinther är grundare av och pastor i församlingen New Life i Stockholm, där gudstjänsterna är både svensk- och engelskspråkiga för att kunna nå fler människor. Många tar med vänner och även i församlingsplanteringarna är det många som inte är kristna som kommer på samlingarna. – Att nå människor är vad församlingen handlar om, och att plantera nya församlingar var vår tanke redan från början. Har församlingen existensberättigande om den NÅGRA RÅD FRÅN FÖRSAMLINGARNA • Ha ett nära samarbete mellan moderförsamling och plantering. • Planera tjänster och budget efter ambitionen att plantera församlingar. • Bilda nätverk av församlingsplanterare från olika samfund. • Gör långsiktiga åtaganden med stabila personer.

inte planterar? frågar sig John. Numera finns en New Life-församling i Göteborg och en i Västerås, grupper bestående av ryssar, etiopier och mongoler har bildats i New Life Stockholm och två nya är på gång, en i Hässelby och en på Kungsholmen. – Målet är att starta 20 församlingar till 2020, säger John, och han pekar på flera problem som vi har, eller låter oss ha. – En plantering ska visserligen startas i rätt tid, men många känner sig aldrig redo, och församlingsmedlemmars entreprenörsanda tas inte tillvara. Strävan efter trygghet och bekvämlighet är så stark, till exempel i fråga om pengar. Men jag säger ”ni får satsa, och kanske kan ni få en betald tjänst när den nya församlingen är etablerad”.

• Skaffa en mentor som kan både upp muntra och säga ifrån. • Minns att ni är Guds redskap även när ni misslyckas. • Acceptera att det är en process, ha en öppen dialog, men våga ändå fatta beslut. • Låt arbetet kretsa runt Jesushandlingar, döp, hela, predika evangelium. • Låt planteringen reflektera verkligheten, olika områden behöver olika inriktning.

Fler på Frizon i år

EFK stöder pionjärer i Europa

Festival Frizon arrangerades i år för trettonde gången på Konferensplats Torp utanför Kumla. Frizons ledningsgrupp har meddelat att årets upplaga blev en succé på flera plan. Festivalen lockade nästan 3300 betalande besökare, vilket är fler än förra året. Årets tema "Fred - på blodigt allvar" togs också emot väl. Festivaldeltagarna kunde botanisera mellan ett trettiotal seminarier och panelsamtal, fler än sjuttio konserter och ett tiotal andra kulturakter.

Att många församlingar bildas i EFKs arbete i Asien, t.ex. Indien och Pakistan kanske många känner till. Färre vet att EFK stödjer församlingsplanterare i Europa, både utsända missionärer och inhemska pionjärer. Ett exempel på det senare är Jovica och Katja Gecan som för ett år sedan flyttade till Kraljevo i södra Serbien. – Det är svårt att arbeta i den miljön: kulturen skiljer sig markant från norra Serbien som de kommer ifrån, berättar EFKs utsända Daniel Råsberg. Idag ser de en församling sakta växa fram. Be för dem och deras arbete!

Internationell prägel på ACTS ACTS, en ettårig träningsskola i Stockholm för pionjärer tar emot sin andra kull i höst. Ledare är missionärerna Blake och Rachel Anderberg från USA och bland lärarna finns många EFK-pastorer. Eleverna kommer från många länder i år också ifrån Sverige. ACTS är ett samarbete mellan flera EFK-församlingar, Frälsningsarmén och Ågesta folkhögskola. Undervisningen sker i Korskyrkan.

Läs mer om arbetet i

Europa på www.efk.se

DIPLOMERAD FÖRETAGSLEDARE

Tio år i Mongoliet

Läs utsända Maria och Magnus gripande berättelse Pris: 200:-/st

Beställ på tfn 0703-35 73 25 eller missionsinstitutet@efk.se

Siktar du på att bli företagsledare eller ingå i en ledningsgrupp på ditt företag.

Vi har utbildningen! Kontakta Daniel Bergqvist för mer information. Telefon: 019-20 67 03 e-post: daniel@nercia.se

krönikan

kalender september

oktober

14-15 Diakonidagar på Lilje holmens folkhögskola 21 Lovsång 11, en lovsångs- konferens

1 Diakonins månad startar 21 Internationella böndagen för fred 23-24 Konferens för migrant församlingar Söderhöjds kyrkan, Stockholm

Läs mer: Information om aktiviteterna finns på www.efk.se

vi som reser Anders Blåberg 3-4/9 Centrumkyrkan, Nynäs hamn 9/9 Håkansö, Norrfjärden 10/9 Korskyrkan, Älvsbyn 11/9 Kustkyrkan, Jävre Korskyrkan, Luleå 25/9 Betel, Vintrosa 9-10/10 Utsunomiya, Japan 15-16/10 Osaka, Japan 30/10 Korskyrkan, Örebro Roland Lövgren 18/9 Baptistkyrkan, Finspång 30/9 Missionskyrkan, Lekeryd 9/10 Insjöns Frikyrkoförsamling Cahtrine Nygren 15/9 Ulriksbergskyrkan, Växjö

Knut Bertil Nyström 4/9 Bodafors, Emåkyrkan 23-24/9 Stockholm, Söderhöjds- kyrkan 28-29/9 Uppsala, Korskyrkan 2/10 Kumla, Fylstakyrkan 6/10 Rydsnäs, Rydängskyrkan 8-9/10 Jävre, Kustkyrkan Øyvind Tholvsen 27/8 Korskyrkan, Norrköping 28/8 Betelförsamlingen, Vintrosa 29/8 Bjuråkers Baptistförsamling 10/9 Elimförsamlingen, Örnsköldsvik 13-14/9 Pastorssamling, Ralingsås- gården 23-24/9 Konferens för migrant församlingar, Söderhöjds- kyrkan, Stockholm 27/9 Askers Baptistförsamling

Fler behöver ge till det gemensamma arbetet När ekonomin för årets sju första månader summeras finns det mycket att vara tacksam över. Gåvor från testamenten är ett sådant exempel där vi fått se hur överlåtna människor väljer att ge vidare in i EFKs arbete. Den pågående renoveringen av Örebro Missionsskola är ett exempel som möjliggjorts genom människors givande och tidigare års goda förvaltarskap. Givandet till EFKs verksamhet i Sverige och till projekt internationellt nådde däremot inte upp till det vi hoppats på och planerat för. För att även framöver kunna möta de behov som finns i Sverige och internationellt behövs ett förstärkt givande både från församlingar och enskilda.

Lärjungaskapande pågår När vi har lämnat barnen vid skolan åker vi vidare till högskolan. Torsdagar innebär morgonbön med den kristna studentföreningen. En handfull studenter samlas i skolans ”andrum” för att söka Guds ledning och be om kraft att vara ljus och salt i vardagen. Vi ber för varandra, för lärare och personal, och för studiekompisar som har svårt att få livet att gå ihop. Efter en halvtimmes bön är det dags att dra vidare. Jag och en vän har gjort till en god vana att träffas varje torsdag, direkt efter morgonbönen. Vi styr stegen till Café Spiro, köper en kaffe och slår oss ner vid ett bord, lite avskiljt från övriga besökare. Vi plockar fram våra biblar och slår upp det avsnitt vi läst inför dagens samtal. ”Är det något i texten som berört dig på ett särskilt sätt?” Vi delar varandras upptäckter, utmanas, uppmuntras, försöker förstå, och ger varandra vägledning om hur vi kan tillämpa det vi samtalat om. Utifrån senaste veckans erfarenheter ger vi sedan varandra tillfälle att bekänna synd. Vi sätter ord på det som är jobbigt, frestelser vi kämpar med och annat som tynger oss. Och när vi båda fått lätta vårt hjärta tar vi en stund i bön. När vi bett för varandras situation ber vi också för människor i vår närhet. Vi ber särskilt för ett par vänner som vi skulle vilja bjuda in till våra torsdagssamtal. Nyfikna cafégäster tittar åt vårt håll när vi lägger händerna på varandras axlar och tar avsked genom att be om Guds välsignelse. Jag tror att nära relationer är grunden för ”lärjungaskapandet”. Om vi vill följa Jesus behöver vi också överlåta oss till varandra. För mig har nämnda samtal blivit en nödvändig del av livet. Likaså vill vi att husförsamlingen, som träffas hemma hos oss varje vecka, ska vara en livsförvandlande gemenskap. Och min största önskan är att fler människor ska upptäcka vem Jesus är och följa honom tillsammans med oss andra. Jesus säger: ”Ty där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem…” (Matt. 18:20) Fredrik Lagerström Fredrik och Erika Lagerström

Leder sedan hösten 2009 ett församlingsgrundande arbete i Halmstad. Vill du veta mer, se: www.medhjärtaförhalmstad.se”

POSTTIDNING B

Kyrkoavgiften är en möjlighet för dig att via skattsedeln regelbundet tillföra resurser till Din lokala församling och till församlingsrörelsen i Sverige och utomlands.

Plan(t)era för tillväxt! Vi vill möjliggöra tillväxt! … genom att utbilda nya ledare och plantera nya församlingar som lägger grunden för vårt gemensamma arbete i Sverige och utomlands. Beställ foldern ”Plan(t)era för tillväxt!”, eller ladda hem den från hemsidan. Där berättar vi hur du ska göra när Du vill anmäla Din kyrkoavgift. OBS tänk på att vi önskar Din anmälan senast 31 okt!

Box 1624 701 16 Örebro www.efk.se