Kongresshandlingar 2012

Salt & Ljus Ett liv utรถver det vanliga!

Kongress 2012 Kongresshandlingar

INNEHÅLL Evangeliska Frikyrkans Kongress 2012

Välkommen till Kongress 2012 ................................................................... 3 Program med hålltider................................................................................. 4 Barn- och ungdomsaktiviteter med hålltider.....................................................5 Förslag till dagordning................................................................................. 7 Valberedningens förslag.............................................................................. 8 Förslag till beslut och underlag för samtal Vårt gemensamma uppdrag och ansvar......................................................... 10 Församlingsgrundande med internationellt perspektiv.................................. 16 Barnens plats i församlingsrörelsen............................................................... 18 Motioner Motionen av Evald Lindqvist.......................................................................... 19 Styrelsens förslag till behandling med beslutsförslag..................................... 19 Stadgeändringar Förslag till stadgeändring.............................................................................. 21 Handlingsplan för minskat statsbidragsberoende Inledningstext med beslutsförslag................................................................. 23 Handlingsplan för minskat statsbidragsberoende.......................................... 24 EFK UNG om bidragspåverkan....................................................................... 27 Vägbeskrivning till Konferensplats Torp...........................................................32 Anteckningar..............................................................................................................34

Kongresshandlingar 2012 Fotomontage på framsida: Elin Fhager Fotografer till bilder: Ulrika Arenius, Matilda Boström, David Gelinder Formgivning av kongresshandlingar: Johanna Lundin, EFKs Sverigekontor.

Tryckeri: Printeliten

Välkommen till Kongress 2012 Jag har det senaste året blivit påmind om vilka följder både små och stora strategiska beslut kan få när de tas i rätt riktning. Jag tänker inte minst på vad som hänt inom vår internationella mission, t ex vår mission i Brasilien som firar 100 år, bibel- och pastorsskolan Kansai Bible Institute i Japan som firat 50 år, vårt engagemang på Balkan men även hur Frizon startades och Nybygget bildades m.m. Ibland trevande steg ibland djärva steg som togs i en pionjär anda, växte och kom att påverka så många människor under så många år. Rätt beslut och bra förankring i viktiga frågor är alltid nödvändigt för en församlingsrörelse som vill förändra Sverige och världen, och nu har vi möjlighet till det igen till när vi samlas till Kongress!

Kongressen är även en mötesplats där vi får söka Gud tillsammans och känna en samhörighet som gör att vi vågar ha tilltro till det vi gör gemensamt.

”EFK 2020”, som vi beslutade om vid förra Kongressen, uttrycker vad vi vill ska prägla oss som församlings- och missionsrörelse åren framöver. 75 nya församlingar, 6 000 fler barn och unga i verksamheterna och en fördubbling av antalet missionärer, är några av målen. I årets Kongress behöver vi ta steg i den riktningen.

Vi behöver lyfta frågorna kring våra barn och ungdomar. Vi längtar efter att få se barnen växa som lärjungar i både hem och församling men hur ska vi gå tillväga? Vi behöver också fokusera på pionjärandan som drivkraft för vår internationella mission. Sist men inte minst behöver vi även samtala om behovet av ett större bärarlag för att klara målen ekonomiskt – vad innebär det egentligen att vara en församling som samarbetar i Evangeliska Frikyrkan?

Anders Blåberg Missionsdirektor

Kongresshandlingar 2012• 3

program

Program

Kongress 2012 Torsdag 09.30 Drop-in fika och registrering 11.00 Bibel & Samtal: Salt & Ljus är

identitet. Talare: Mikael Tellbe.

13.00 Lunch 14.30 Förhandlingarna öppnas —

året som gått 16.00 Fika / EFK UNGs årsmöte

startar på Götabro kurs- och konferensgård 16.45 Seminarier 18.00 Kvällsmat 19.30 En kväll med Gud!

Utmaningar, segerrapporter,

bön och lovsång i en salig

blandning med internationell

prägel. EFKs regionledare är

på plats och flera av våra missionärer.

Värd: Lukas Wingren.

Fredag 09.00 Bibel & Samtal: Salt & Ljus

som funktion.

Talare: Josefin Fållsten 10.30 Fika 11.00 Förhandlingar 13.00 Lunch 14.30 Förhandlingar 16.00 Fika 16.45 Seminarier 18.00 Det är möjligt! En helkväll

med både mat och möten.

Träffa våra nyaste EFK- församlingar,

"tanka hem” inspiration på försam lingstorget — hur jobbar andra

församlingar? Möt härliga människor

och församlingar som vill vara salt

och ljus på sin ort.

Värd: Cahtrine Nygren.

Lördag 09.00 Bibel & Samtal: Salt & Ljus med

konsekvens. Talare: Kjell Axel Johanson 10.30 Fika 11.00 Förhandlingar 12.30 Lunch 13.30 Förhandlingar

Sändning: Salt och Ljus- ett liv utöver

det vanliga. Talare: Anders Blåberg 16.30 Avslutningsfika

Hålltider för barn och ungdomsaktiviteter

Barn och ungdomsaktiviteter under Kongressen Barnaktiviteter 4-10 år Ledarteam från Immanuelskyrkan, Örebro, håller i barnaktiviteter Torsdag-fredag: kl.11:00-13:00 kl.14:30-16:00 Lördag:

kl.11:00-12:30 13:30- ca 15:30

Ungdomsaktiviteter 11-15 år Ledarteam från Saronkyrkan, Hallsberg, med flera ansvarar för ungdomsaktiviteter.

Torsdag-fredag: kl.11:00-13:00 kl.14:30-16:00 Lördag:

kl.11:00-12:30 kl.13:30- ca 15:30

Lekhörna/filmhörna I kongressalen finns även en lek- och aktivitetshörna med enklare leksaker, ritmaterial och möjlighet att titta på film. Här ansvarar du som förälder för dina barn.

Nyheter fråN två världar Dagen ska vara en trovärDig röst som ger Dig nyheter från två värlDar, samt bevaka och analysera Det som hänDer i spänningsfältet mellan kristen tro och samhälle. vi vill Dessutom uttrycka vår starka ambition att utmana, uppmuntra, utrusta.

annons konf tidningen 137x96 .indd 1

EFK samverkar med Studieförbundet Bilda

2012-04-11 15:02:45

Studieförbundet Bilda har livsfrågor i fokus.

Med kultur och bildning i olika former vill vi bidra till att människor möts och nya perspektiv skapas.

Studieförbundet Bilda Svealand 019-601 53 50 | svealand@bilda.nu | www.bilda.nu

Förslag till

Dagordning för förhandlingar vid Evangeliska Frikyrkans Kongress 2012 1.

Mötets öppnande 2.

Val av kongressfunktionärer 3.

Godkännande av dagordning 4.

Rapport från mötesbyrån 5. Parentation 6. Hälsningar 7. Årsredogörelse och anmälan av årsbok 8.

Ekonomisk rapport 9.

Fastställande av resultat- och balans- räkning

10.

11.

9.1. Evangeliska Frikyrkan 9.2. Örebromissionen 9.3. Helgelseförbundet/Fribaptistsamfundet 9.4. Stiftelsen Helgelseförbundet 9.5. Juridiska personen Fribaptistsamfundet

Fråga om ansvarsfrihet Pensionsstiftelsen Evangeliska Frikyrkan

11.1. Ekonomisk rapport

11.2. Fastställande av resultat- och balansräkning

11.3. Fråga om ansvarsfrihet

12.

13.

13.1. Vad innebär det att vara en i EFK samarbetande församling?

13.2. Vem ska betala för det gemensamma Sverigearbetet?

Information från valberedningen Vårt gemensamma uppdrag och ansvar

14. Församlingsgrundande med inter nationellt perspektiv 15. Information från EFK UNG 16. Barnens plats i församlingsrörelsen 17. Motion 18. Stadgeändringar 19. Val av styrelse för Evangeliska Frikyrkan 20. Val/notering av styrelse för Pensions- stiftelsen Evangeliska Frikyrkan 21. Val av revisorer till Evangeliska Fri kyrkan och Pensionsstiftelsen Evang- eliska Frikyrkan 22. Val av valberedning 23. Tack till medarbetare som gått i pension 24. Presentation av nya församlingar 25. Notering av missionärer som antagits under året 26. Handlingsplan för minskat stats bidragsberoende 27. Avslutning och inbjudan till

Representantskapsmöte 2013

Har du inga pengar med dig till kollekt ?

lördag

Under Kongressen kan du ge din gåva via SMS. 100 kr går till olika ändamål.

Torsdag SMS:A EFK100 TILL 72980

Till internationella arbetet

fredag

SMS:A EFK100 TILL 72980

Till Församlingsprogrammet

SMS:A EFK100 TILL 72980 Till ÖMS och

Missionsinstitutet

Kongresshandlingar 2012• 7

VALBEREDNINGENS FÖRSLAG Kongressfunktionärer: Ordförande: Claes-Göran Åberg , Gnosjö Vice ordförande: Johan Knabäck, Västerås Vice ordförande: (ej klart) Protokollsekreterare: (3 st.) Elisabet Carleson, Kumla, (ej klart) Protokolljusterare: (2 st) Fredrik Lignell, Linköping, (ej klart) Valfunktionärer (2st) (ej klart) Evangeliska Frikyrkans styrelse Följande personer är valda till Kongress 2014: Muzafer (Ferro) Mehmedovic, Malmö, Eva Domeij, Hässelby, Anna E, Falun, Ingemar Forss, Östersund, Linalie Karlsson, Vikingstad, Kiell Tofters, Östervåla och Göran Janzon, Stora Mellösa, (personalrepresentant, utsedd av personalen).

Följande personer är valda till Kongress 2012: Hanne Carlsson, Örebro, Birgitta Åkerlund, Domsjö, Tuve Skånberg, Skillinge, Björn Fredriksson, Örebro, Mats Berggren, Jävrebyn, Claes-Göran Åberg, Gnosjö, Lennart Thörn, Örebro, Anders Nordström, Karlstad, Johan Knabäck, Västerås samt Ingemar Hansson, Billdal

Åberg, Anders Nordström och Johan Knabäck.

Valberedningen föreslår fyllnadsval för Anna E med mandatperiod till 2014: Gunlög Eiderbrant Nilsson, Örebro.

Valberedningen föreslår nyval av följande personer med mandatperiod till år 2016: Per Ewert, Forserum, Håkan Arenius, Örebro och Charlotte Arenander, Umeå.

Valberedningen har arbetat mot en styrelse med 17 ledamöter (mot idag 18), inklusive Anders Blåberg som är självskriven ledamot som missionsdirektor enligt stadgarna. Det återstår alltså förslag på ytterligare en ledamot, som inte är klart.

Styrelse för Pensionsstiftelsen Kongressen har att utse två arbetsgivarrepresentanter i Pensionsstiftelsens styrelse.

Nuvarande arbetsgivarrepresentanter: Kurt Pettersson (ordinarie 2009-2012) Maths Jerlström (ordinarie 2010-2013) Ingemar Hansson (ordinarie 2011-2014) Lars Augustsson (suppleant 2009- 2012

Av dessa är följande inte aktuella för omval: Björn Fredriksson, Lennart Thörn, Tuve Skånberg, Birgitta Åkerlund, Ingemar Hansson.

Följande personer är valda på en mandatperiod till år 2012: Kurt Pettersson, Borlänge och Lars Augustsson, Örebro.

Dessutom avbryter Anna E sin mandattid i förtid vid Kongress 2012, då familjen flyttar utomlands.

Av dessa är följande person inte aktuell för omval: Lars Augustsson

Valberedningen föreslår omval av följande personer med mandatperiod till år 2014: Hanne Carlsson, Mats Berggren, Claes-Göran

valberedningens förslag

Valberedningen föreslår omval av följande person som ordinarie ledamot med mandatperiod till år 2015: Kurt Pettersson.

Valberedningen föreslår nyval av följande person som suppleant med mandatperiod till år 2015: Bengt Elmvret, Huskvarna Nuvarande arbetstagarrepresentanter: Anders Holmefur (ordinarie 2009-2012) (För medarbetare i Sverige, organisationen EFK) Bengt Freed (ordinarie 2010-2013) (För pastorer) Anders Kammensjö (ordinarie 2011-2014) (För internationella medarbetare, organisationen EFK) Helene Paulsson (suppleant 2009-2012)

Valberedningen Följande personer är valda på en mandatperiod till år 2014: Christer Morath, Östra Ryd, Erik Bryskhe, Götene, Josefine Arenius, Stockholm Följande personer är valda till Kongress 2012: Heléne Palm, Jönköping, Carl Johan Hultman, Billsta, Eva Fryxell, Kumla Valberedningen föreslår nyval av följande personer till år 2016: (ej klart)

För notering till protokollet har följande val gjorts på arbetstagarsidan med mandatperiod till år 2015: Omval av: Anders Holmefur, Ljungsbro (För

medarbetare i Sverige, organisationen EFK) Omval av: Helene Paulsson, Örebro (suppleant) Revisorer för EFK och Pensionsstiftelsen EFK Ordinarie: Irén Frändå, Örebro (auktoriserad), Anders Källner, Jönköping, Lars-Åke Jakobsson, Örebro.

Omval av: Irén Frändå, Anders Källner,

Lars-Åke Jakobsson.

Suppleanter: Jonas Grahn, Örebro (auktoriserad), Sven Erik Eriksson, Tärnsjö, Carina Danling, Skövde Omval av: Jonas Grahn, Sven Erik Eriksson, Carina Danling.

Kongresshandlingar 2012• 9

Vårt gemensamma uppdrag och ansvar • Vad innebär det att vara en i EFK samarbetande församling?

• Vem ska betala för det gemensamma Sverigearbetet?

I samband med det samtal som fördes i Kongress 2010 om statliga bidrag aktualiserades frågan vad det innebär att vara en i EFK samarbetande församling. Kongressen beslutade då att denna fråga, i relation till det gemensamma uppdraget, skulle belysas i nästkommande kongress. EFKs styrelse har nu i samarbete med Församlingsprogrammet tagit fram ett underlag för samtal runt vår självförståelse som församlingsrörelse, med fokus på församlingarnas ekonomiska ansvar för det gemensamma arbetet.

Styrelsen vill även sätta speciellt fokus på svårigheten att finansiera det gemensamma arbetet i Sverige, som omfattar pastors- och missionärsutbildning, stöd till församlingarna i församlingsgrundar- och församlingsutvecklingsfrågor, ledarträning av ungdomsledare mm. Ett särskilt underlag lämnas därför i denna fråga.

Båda samtalsunderlagen kommer att behandlas i samma förhandlingssession under Kongressen som olika infallsvinklar på samma grundfråga.

Styrelsens övertygelse är att en förutsättning för att de höga målsättningar som uttrycks i EFK 2020 ska kunna förverkligas är att bärarlaget breddas för EFKs gemensamma arbete – inte minst vad gäller Sverigedelen.

Kongressen föreslås besluta att EFK som rörelse ska arbeta för att alla församlingar är med och bidrar till det gemensamma arbetet, att uppmana alla i EFK samarbetande församlingar att utöka sitt givande för att kunna bidra mer till Sverigearbetet, att EFKs styrelse får i uppdrag att arbeta vidare med den långsiktiga finansieringen av EFKs gemensamma arbete i Sverige.

Vårt gemensamma uppdrag och ansvar - BeslutsUnderlag 1

Vad innebär det att vara en i EFK samarbetande församling?

Styrelsen i samarbete med Församlingsprogrammet överlämnar följande underlag till Kongressen.

Inledning Kongressen i maj 2010 förde ett samtal om EFK och de statliga bidragen utifrån frågor om hur bidragsberoende vi är. Fokus var att skapa ett minskat bidragsberoende i rörelsen i framtiden. Som en del av detta samtal kom också fråga om vad det innebär att vara en i EFK samarbetande församling upp. Kongressen beslutade att denna frågan skulle belysas i nästa Kongress.

Som ett underlag för ett sådant samtal har denna redogörelse tagits fram av EFKs styrelse i samarbete med Församlingsprogrammet Denna reflektion om vad det innebär att vara en i EFK samarbetande församling har skapats mot bakgrund av frågorna omkring finansieringen av vårt gemensamma arbete. Vi har valt att utgå från vår självförståelse och utifrån den skapa ett underlag för samtal om hur vi ska gestalta denna med fokus på ekonomiska frågor.

En nyckelfråga för att minska bidragsberoendet är ju att säkra en starkare egen finansiering av vår gemensamma verksamhet. 1 Grunddokumentens skrivningar Våra grunddokuments skrivningar om relationen mellan våra församlingar betonar självständighet, ömsesidigt beroende och samarbete.

I EFKs stadgar beskriver vi oss själva i vår än1 Verksamheten är beskriven i EFKs stadgar i ändamålsparagrafen som ”att bedriva och koordinera missionsverksamhet inom och utom Sverige samt erbjuda resurser som svarar mot behov hos samarbetande församlingar.

damålsparagraf § 1 som ”en sammanslutning av självständiga kristna församlingar”. Här betonas den självständighet som kännetecknar en rörelse med kongregationalistiska rötter som EFK är.

I EFKs tro- och självförståelse kompletteras denna självständighet med en betoning av ett ömsesidigt beroende. Församlingarna ”förblir fria och självständiga men har slutit sig samman för att uttrycka sitt ömsesidiga beroende och sin överlåtelse till varandra i en förbundsrelation. I en sådan finns en varaktig och förpliktande gemenskap som alltså inte bara uttrycks inom en lokal församling utan också mellan församlingar.”2 EFKs stadgar betonar i § 2 att beslut om att en församling ska få bli en i EFK samarbetande församling skall ”föregås av samtal om Evangeliska Frikyrkans och församlingens ömsesidiga förpliktelser”. Paragrafen använder inte begreppet medlemsförsamling eller tillhörande församling, utan samarbetande församling. I detta ligger en betoning av en aktiv gemenskap som vill arbeta tillsammans för ett gemensamt ändamål.

EFK är alltså i sin uttalade självförståelse ett samarbete mellan församlingar. Vi förstår i och med detta oss själva som något mer än bara en gemenskap av församlingar som har gemensamma teologiska övertygelser. Detta uttrycks i EFKs tro- och självförståelse med formuleringar om förpliktelser som ”ömsesidig delaktighet och ansvarighet som innebär dels att församlingarna engagerar sig i den större gemenskapen och tar ansvar för det gemensamma arbetet, dels att EFK i sin centrala organisation och i de gemensamma institutionerna betjänar församlingarna utifrån deras uppdrag och behov.”

Vidare uttrycks att tillsammans når församlingarna ”längre i evangelisation och församlingsgrundande, i ledar- och församlingsutveckling och i diakoni och samhällsutveckling, än vad en enskild församling kan göra. För 2 EFKs tro- och självförståelse under rubriken ”EFKs självförståelse som trossamfund” och underrubriken ”EFK som självständiga och ömsesidigt beroende församlingar”.

Kongresshandlingar 2012• 11

Vårt gemensamma uppdrag och ansvar - BeslutsUnderlag 1

församlingarna innebär det här ansvaret att man troget bär det gemensamma arbetet i förbön, engagerar sig i samtal, rådslag och beslut i gemensamma organ regionalt och nationellt, bidrar till det gemensammas kostnader utifrån sina möjligheter och kontinuerligt inspirerar till delaktighet genom att förmedla relevant information.”

Gällande praxis Det finns dock en skillnad mellan den skrivna överenskommelsen och rådande praxis. För att beskriva läget på denna punkt kan vi se på två moment; (1) hur EFKs församlingar med en lång historia av tillhörighet relaterar i gemenskapen och (2) hur vi förmedlar tillhörighetsaspekterna av ömsesidigt beroende och samarbetande till nya församlingar i rörelsen.

Vad gäller första momentet finns det mellan 60 och 70 församlingar inom EFK som inte ger några pengar till vårt gemensamma arbete och som inte har gjort det under en längre tid.

Ibland har inte heller dessa församlingar några relationer som på något sätt uttrycker en ömsesidig överlåtelse eller ett samarbete. Ibland finns det tydliga relationer, det är mer en fråga om att deras satsningar i mission skickas genom andra kanaler. Att 50 % av församlingarna med tillsammans 60 % av medlemmarna står för 90% av alla inkomster till EFKs gemensamma arbete från församlingarna visar att det finns stora skillnader i hur mycket församlingarna bidrar till vårt gemensamma arbete.

Församlingsprogrammet hanterar alla frågor som rör det andra momentet. Nya församlingar kommer till genom församlingsgrundande och genom att befintliga församlingar ansluter sig till det samarbete som EFK utgör. Också när flera församlingar med olika samfundstillhörighet går samman aktualiseras dessa frågor.

I sådana situationer föregås beslut i EFKs styrelse med en process där medarbetare från Församlingsprogrammet går igenom EFKs tro- och självförståelse med församlingen där vi också betonar aspekterna ovan. Vi presenterar också hur detta gemensamma arbete tar sig uttryck i

vårt arbete i internationell mission, utbildning, EFK UNG och arbete för församlingsgrundande och församlingsutveckling.

När det gäller ekonomiska åtaganden berättar vi att detta är upp till varje enskild församling att besluta om. Vi uppmuntrar och utmanar nya församlingar att aktivt gå in i sådana åtaganden. Utifrån insikten att det finns ett antal församlingar som inte bidrar ekonomiskt till EFKs gemensamma arbete är det ibland svårt att till nya församlingar med tyngd ge dessa utmaningar till ekonomiska åtaganden i EFK. Vi välkomnar alltså nya församlingar in i vår gemenskap där vi uppmanar dessa till en starkare överlåtelse än vad många av våra nuvarande samarbetsförsamlingar lever i. Detta är en svaghet som skapar en otydlig kultur omkring gestaltandet av våra intentioner att vara ömsesidigt beroende församlingar som självständigt valt att samarbeta med varandra i helt centrala frågor.

Möjliga modeller för finansiering Man skulle kunna tänka sig tre olika modeller för församlingarna när det gäller att finansiera EFKs gemensamma satsningar i mission och ledarträning.

1. Frivillighetsmodellen Varje församling väljer fritt hur man bidrar till vårt gemensamma arbete. Utifrån framställningarna i ”Vision för Mission” gör varje enskild församling ett val om vilka typer av åtaganden man vill vara med att bära.

EFKs insamlingsarbete uppmuntrar och stödjer församlingarna i deras val och försöker bidra till att skapa den bredd som behövs för att inte verksamheter ska vara underfinansierade.

2. Avgiftsmodellen Alla EFKs församlingar betalar en grundavgift för att bära våra gemensamma kostnader. Till exempel skulle en avgift på 100 kr per medlem per år ge 3,2 miljoner kronor.

Detta skulle ange en grundläggande överlåtelse till ett gemensamt arbete. Pingströrelsen

Vårt gemensamma uppdrag och ansvar - BeslutsUnderlag 1

praktiserar detta i viss utsträckning vad gäller finansiering av skolverksamheten.

3. Faktureringsmodellen När en församling nyttjar en av EFKs gemensamma tjänster betalar man vad denna tjänst kostar. Exempelvis skulle ett besök av en handledare från Församlingsprogrammet eller EFK UNG kosta 4-5 000 kr, sänder man en person från församlingen till en fyraårig pastorsutbildning betalar man 50 000 kr och tar man emot en ny pastor från Örebro Missionsskola betalar församlingen 100 000 kr till skolan när man tar emot denna.

På detta sätt synliggörs kostnaderna för vårt gemensamma arbete och den som tar emot något betalar för det man får.

Nuläget: Vi arbetar idag under en blandning av modell 1 och 3 i finansieringen av vårt arbete. Dock är det frivillighetsmodellen som är den vi utgår ifrån och som kompletteras av en faktureringsmodell. Idag faktureras till exempel kostnader vid församlingsbesök, kursavgifter och liknande. Dessa fakturerade intäkter täcker dock endast en mindre del av kostnaderna förknippad med verksamheten.

Avgiftsmodellen använder vi inte alls inom EFK. Den används delvis inom andra närliggande sammanhang som delfinansiering till verksamheter. Men i liten utsträckning.

Relationer och ekonomi I mötet med EFKs lokala församlingar är medarbetarnas upplevelse att församlingarna är mycket glada över EFKs självförståelse. Beskrivningarna av oss själva som församlingsrörelse matchar lokala församlingars syn på vad man vill vara en del av. Detta har också lett till att många nya församlingar har haft lätt att välja samarbete i EFK under åren från bildandet 1997.

Teamkänslan och gemenskapen i EFK gestal

tas på många olika nivåer där vårt gemensamma arbete under EFKs organisation är en av flera.

Andra kan vara regionala verksamheter, pastorsgemenskap mellan församlingar i en region, medarbetarförbundets verksamhet och andra upparbetade relationer EFK-församlingar emellan. Det är summan av alla dessa relationer som uppfattas som det samarbete som EFK är. Detta beskrivs i form av ett centrumlöst nätverk mer än av en organisationsmodell där EFKs Sverigekontor är någon sorts nav i verksamheten som annat utgår från.

Detta tror vi är en viktig del av vår självförståelse som inte får komma bort. Förpliktelserna oss emellan ska alltså främst förstås i relationella termer och inte i ekonomiska. Vi tror vi har mycket bra skrivningar om detta i vår självförståelse. Samtalet bör därför koncentrera sig på hur vår självförståelse ska gestaltas i verkliga livet.

Hur gör vi med ekonomin?

En möjlig väg att gå är att i större utsträckning ta betalt för de tjänster vårt gemensamma arbete erbjuder. Fördelen med detta kan vara att vårt gemensamma arbete tvingas koncentrera sig på sådant som fyller ett behov i den lokala församlingen. Dessutom blir det tydligt vilken service man faktiskt får och att den inte är gratis. Församlingarna förstår kanske bättre värdet av att ha någon att vända sig till och få hjälp av i olika situationer. Å andra sidan ska vi vara medvetna om att vi då också får ett marknadsorienterad köp-säljförhållande mellan vårt gemensamma arbete och de lokala församlingarna. Vi hamnar i ett kundförhållande till vårt gemensamma arbete.

Utifrån framställningen ovan tror vi att vi kan reflektera över vad det ska innebära för befintliga och framtida EFK-församlingar att vara en i EFK samarbetande församling. Några frågor är: 1. Hur skapar vi en kultur inom rörelsen som är präglad av evangeliets generositet gentemot andra syskon där vi är beredda att göra uppoffKongresshandlingar 2012• 13

Vårt gemensamma uppdrag och ansvar - BeslutsUnderlag 1

ringar för något större än vårt eget lokala sammanhang?

2. Hur gestaltar vi evangelium i relationerna mellan varandra som församlingar i en rörelse som definierar sig som EFK gör? Hur kan de ekonomiskt starka stödja eller åtminstone bära en tyngre börda, än ekonomiskt svagare församlingar?

3. Hur stor frivillighetsnivå ska vi arbeta utifrån? Ska det finnas gemensamma kostnader som alla måste vara med att bära för att få vara med i vårt samarbete? Kan man vara en i EFK samarbetande församling utan att med en krona vara med och bära viktiga uttryck för detta samarbete i form av gemensam mission, teologisk utbildning och ledarträning?

4. Ska vi införa en avgift som säkrar en minsta nivå av ekonomisk överlåtelse till vårt gemensamma? Vad gör detta med vår självförståelse? Ryms denna modell med vår nuvarande självförståelse, eller sätter den ekonomin i fokus på ett osunt sätt?

5. Hur tydliga kan vi vara med våra nya församlingar om förväntningar på ekonomiskt ansvarstagande som inte uppfylls av alla våra befintliga församlingar?

6. Ska vi i framtiden ta mer betalt för konferenser, församlingsbesök och kurser som görs i Sverige? Är detta önskvärt? Är det förenligt med vår grundläggande syn på vår gemenskap som en djupare gemenskap av ömsesidigt överlåtna församlingar som söker relationer och inte bara funktion

Vårt gemensamma uppdrag och ansvar - BeslutsUnderlag 2

Vem ska betala för det gemensamma sverigearbetet Styrelsen överlämnar följande underlag till Kongressen.

I samband med att målskrivningen EFK 2020 växte fram, blev det uppenbart att det i församlingarna finns en djup nöd för och vilja till förändring i Sverige. Vånda över läget bland kristna blandades med en beslutsamhet att tänka stort inför framtiden. Det syntes inte minst i de tydliga mål som EFK 2020 omfattar om t.ex. 75 nya församlingar inom tio år, ett offrande som i nivå hamnar på tiondegivandet och 6 000 fler barn och unga med i verksamheterna.

Det går inte att tolka detta på annat sätt än att viljan finns till att missionera i Sverige.

När frågan ställs i en EFK-församling, vad vi ska arbeta med tillsammans i församlingsrörelsen, brukar standardsvaret bli trefaldigt: mission, utbildning och församlingsstöd. Utveckling av församlingar och utbildning för blivande ledare, pastorer och missionärer, är områden som församlingar inom EFK bejakar till fullo.

När man sedan närmar sig samma tre områden utifrån insamlingsresultat så upptäcker man snart en stor obalans. Endast 5 % av det församlingarna bidrar med till EFKs gemensamma arbete går till Sverigearbetet.

Vårt internationella arbete bygger i stor utsträckning på en modell där finansiering utgör förutsättning för verkställande av projekt eller utsändande av missionärer. Vi har alltså inte högre kostnader än vad som kommer in i inkomster öronmärkt för internationella ändamål.

Vårt gemensamma arbete i Sverige är däremot inte till största delen finansierat av öronmärkta gåvor, utan av generella gåvor givna i form av kyrkoavgift, enskilda icke öronmärkta gåvor samt testamenten.

Detta gör att arbetet i Sverige sällan bärs av enskilda eller av församlingar. Ekonomiska bidrag följs därmed inte heller av ett bärar engagemang i bön och relationer av den art som präglar en församlings missionsåtagande i internationell mission. Detta är en svaghet i vår nuvarande struktur. Levde vi upp till vår egen självförståelse skulle det finnas starka bärarlag i lokala församlingar med åtaganden i bön, engagemang och i ekonomi som växt fram över tid också för vårt gemensamma Sverigearbete.

Församlingsprogrammet, Örebro Missionsskola och Missionsinstitutet får i direkt stöd 1,3 miljoner kr (år 2011) i öronmärkta pengar. Det verkliga behovet är drygt 7 miljoner kr. Det ”saknas” alltså närmare 6 miljoner kr som täcks upp med ”fria gåvor” i form av bl a kyrkoavgiften samt testamentsmedel. Dessa medel räcker dock inte för att finansiera verksamheten i Sverige. Det är heller inte en självklarhet att kyrkoavgiften i sin helhet ska användas i Sverige, då behoven internationellt också är stora, särskilt i verksamhet som är svår att samla in gåvor till.

För testamentsmedel finns det ibland en tydligt uttryckt önskan om ändamål som komplicerar frågan ytterligare.

Orsakerna till att vårt gemensamma arbete i Sverige inte bärs upp lika självklart som vårt internationella arbete, är förmodligen många. Vi har en lång och fantastisk historia av missionsarbete som ibland likställs med vårt samfund, det vill säga EFK är framförallt internationella insatser. ”Utbildning bekostas av staten”, kan vara en annan åsikt som hämmar insikten om vad våra utbildningar kostar.

En arbetsgrupp tillsatt av styrelsen bereder just nu denna viktiga fråga om breddat ägarskap för Sverigeverksamheten. Men Kongressen är framför allt ett forum där vi tillsammans kan hitta en bra väg framåt. Vad kan vi förvänta oss att varje församling ger i form av stöd till arbetet i Sverige, och hur ska det samlas in? Är kyrkoavgiften en bra insamlingsväg? Detta är några frågor som vi vill lyfta till samtal.

Kongresshandlingar 2012• 15

Församlingsgrundande med internationellt perspektiv- Samtalsunderlag

Församlingsgrundande med internationellt perspektiv Styrelsen i samarbete med Internationella staben och Missionsinstitutet överlämnar följande underlag för samtal i Kongressen.

Bakgrund Evangeliska Frikyrkans tre modersamfund föddes i en anda av tro på att människor i Sverige och utöver vår värld måste få höra budskapet om Jesus Kristus. Uppdragets vikt och engagemanget för de onådda övervägde ofta bristen på gedigen förberedelse och en djupare kunskap om omvärld och kultur. Idag ser vi resultatet av dessa pionjärers arbete. Tillsammans med systerkyrkor i olika delar av världen firar vi nu 100, 110 eller 120-årsjubileum med anledning av dessa kyrkors grundande.

Nu är det vi som 2012 ska föra uppdraget vidare. Lausannedeklarationen 1974 gav våra modersamfund starka utmaningar för världsmission, impulser som har påverkat vårt sätt att beskriva EFKs kallelse idag. I tillägg till det bibliska mandatet i exempelvis Matt 28:1820, Mark 16: 15-18, Joh 20:21, har vi i EFK formulerat oss inför denna utmaning på olika sätt. Under den process som ledde fram till bildandet av Nybygget - kristen samverkan (senare EFK) och under de första verksamhetsåren utvecklades några grundläggande principer som skulle prägla planeringen och genomförandet av det internationella arbetet. En av dessa är pionjär inriktning. Detta innebär insatser med syfte att plantera nya församlingar eller starta nya verksamheter, men också beredskap att gå till nya områden eller nya folkgrupper. Det kan också innebära beredskap till uppbrott från

platser, områden och verksamheter där behoven och den nationella kyrkans ansvarstagande inte längre lika starkt motiverar stöd utifrån1.

Detta förstärks ytterligare i samma dokument där en av de tre verksamhetsinriktningarna är Evangelisation och församlingsgrundande: ”Det är vår fasta övertygelse att församlingsgrundande är nödvändigt för att evangeliet ska kunna förmedlas till allt fler människor över hela världen.”2 EFK står också i en baptistisk väckelsetradition med dess betoning av omvändelse och troendeförsamlingens princip, vilket naturligt leder till engagemang för evangelisation och församlingsgrundande.3 I dokumentet ”EFKs tro- och självförståelse” uttrycks det att ”EFK står för en pionjär inriktning som innebär beredskap att gå med evangeliet till nya områden eller onådda folk och folkgrupper.” Församlingstillväxt och församlingsgrundande går hand i hand. Detta påstående stöds av erfarenheter från alla typer av församlingsrörelser världen över. Samfund som visar en ökning av antalet församlingar visar också en ökning av antalet medlemmar.

Motsatt förhållande gäller vid minskning av antalet församlingar.

Dagens situation I EFKs internationella arbete sker idag evangelisation och församlingsgrundande på olika sätt; genom egen personal i samverkan med nationella, genom stöd till nationella arbetare eller genom ekonomiskt stöd till samarbetskyrka eller samarbetspartner. I flera länder stöder vi dessutom ofta systerkyrkor som utbildar och tränar pionjärarbetare. En del partners har redan en vision och utarbetad strategi för församlingsgrundande insatser, medan andra saknar detta. Det kan också framhållas att på platser där vi arbetar enbart eller huvudsakligen med 1 EFKs Missionsdokument 2004-2008 s.6 2 EFKs Missionsdokument 2004-2008 s.13 3 Grunddokument för EFKs internationella arbete (2008) s.7

Församlingsgrundande med internationellt perspektiv- samtalsunderlag

diakonala insatser leder detta inte sällan till att församlingar grundas. Vi ser också behov av att tydligare lära och utvecklas av de erfarenheter som många av våra internationella partners gjort. 4 Antalet missionärer inom EFK har stadigt sjunkit sedan EFK bildades 1997. Idag finns det 70-80 personer i tjänst internationellt, en halvering på 15 år. I takt med detta har de resurser EFK satsar på pionjära insatser också minskat. Av EFKs missionärer är närmare hälften i varierande grad involverade i församlingsgrundande arbete. Exempel finns från olika regioner, bl.a. i Benjamin Aceval, Paraguay (Judith och Roger Korsgren), Alicanteprovinsen (3 pionjärinsatser), Spanien (Johan Carlsén), två länder i Mellanöstern och i Ogane, Japan (Evert och Ann-Christine Kullberg). I anslutning till detta stödjer EFK ett 40-tal nationella pionjärarbetare i bl.a. Peru, Pakistan och Ukraina som med systerkyrkorna som utgångspunkt grundar nya församlingar. I Mellanöstern stöds nationella nyckelpersoner inom samma verksamhetsområde. Den numerära responsen är stor i vissa länder där också församlingsgrundande vuxit till att bli en rörelse.

Som gäster i vår Kongress har vi bl.a. missionärer från Brasilien som är utsända till Europa för att hjälpa oss vinna vår egen världsdel. De påminner oss om våra pionjärer, om engagemanget, nöden för vår värld, tron på att förändring är möjlig och om visionen om att se Guds rike komma.

nöd för vår värld som våra pionjärer hade? Är det lika självklart för oss som för dem att Jesus är enda vägen?

3. Människor i Sverige har som regel en god kunskap om vår värld, ofta en gedigen utbildning och svenska pass som är giltiga i hela världen. Missionsinstitutet ger en god förberedelse för den som vill åka ut som missionär idag.

Men var finns alla de blivande missionärer som behövs för att vi ska kunna nå målet med 150 missionärer som det presenteras i EFK 2020?

Samtalsfrågor: 1. Finns det en risk med EFKs helhetssyn på uppdraget att det sociala engagemanget tar över? Varför är det lättare att samla in pengar till barn i Afrika än till evangelisation och församlingsarbete i Japan?

2. Är vi nöjda med den minskande satsningen på evangelisation och församlingsgrundande eller behöver vi än en gång drabbas av samma 4 Grunddokument för EFKs internationella arbete (2008) s.7

Kongresshandlingar 2012• 17

Barnens plats i församlingsrörelsen - samtalsunderlag

Barnens plats i församlingsrörelsen Styrelsen i samarbete med Församlingsprogrammet överlämnar följande underlag för samtal i Kongressen.

EFK 2020 lyfter fram flera utmaningar omkring barnen och de ungas tro och lärjungaskap. Samtidigt ser vi att den typiske EFK-aren idag oftare än förr är småbarnsförälder. EFKs ålderspik ligger på åldrarna 30-40 år, vilket betyder att det finns många barnfamiljer inom EFK. Vi vill påstå att detta märks i en aldrig så liten ”babyboom” i EFK, men vad får det för faktiska konsekvenser?

Det märks lokalt i många församlingar och det märks i våra olika arrangemang. EFKs församlingar rapporterade förra året att ca 15500 unga fanns med i olika aktiviteter och grupper, en ökning på 10 % på två år. Ingen har väl undgått att märka expansionen av barnfamiljer på Torpkonferensen de senaste tio åren. Förra årets Torpkonferens samlade dagligen cirka 1500 barn och föräldrar i Småbarnssång, Kalasmöten och Schysst häng. Hjälmargårdens satsning på barn- och tonårsläger har de senaste åren nästan fördubblat antal deltagare från Mellansverige.

Vi ser också en trend där en hel del församlingar anställer en barn- och familjepastor istället för, eller som ett komplement till, ungdomsledare/pastor.

Samtidigt konstaterar vi att det i många av våra församlingar finns en skillnad mellan drivet i familjen och drivet i församlingen. Många församlingar jobbar hårt på att hitta ledare och upprätthålla en god verksamhet för de unga.

Andra brottas med hur man kan få nya genera-

tioner att stanna kvar i tron och församlingen som helhjärtade lärjungar till Jesus.

I EFK finns EFK UNG som den ungdomsrörelse som ska hjälpa och stimulera församlingar i mötet med barn och unga – tyvärr med minimala resurser under lång tid. Detta har medfört att stödet till församlingarna i praktiken varit minimalt, framför allt när det gäller barn- och familjefrågor. I en rörelse som EFK är detta inte bra.

Under förra året drog Församlingsprogrammet igång satsningen ”Familjeliv” som ett direkt svar på uttryckta behov i församlingarna när det gäller kristet familjeliv, äktenskap och relationer. Men det räcker inte – det behövs driv, stöd och resurser. I jämförelse med exempelvis Pingströrelsen, EFS och Gemensam Framtid ligger vi idag långt efter när det gäller att satsa på barnen.

Vi längtar efter att få se barnen växa som lärjungar i både hem och församling, men också att smitta andra med sin tro och vara med att forma framtidens samhälle.

Vill vi växa med alla åldrar mot 2020 är det hög tid att satsa. Vi ser en stor potential i alla EFKs barn och familjer. Det behövs en rörelse som gemensamt ger uttryck för att barn och unga är högprioriterade. Vill vi vara den rörelsen och är vi beredda att det får kosta?

Frågor för samtal: 1. Vilka är de största utmaningarna vi behöver ta itu med vad gäller barn- och familjefrågorna?

2. Vad kan EFK som organisation bidra med för att stödja församlingarna i deras arbete för att föra barn till en egen tro?

Motioner

Motion gällande • val av ordförande, • val av ledamöter i valberedningen • kongressprotokoll i Årsboken

Motionsställare: Evald Lindqvist, Göteborg Fråga vid årets kongress (2010 red. anm.) uppkom, om inte styrelseordföranden tillika ordföranden för Evangeliska Frikyrkan borde väljas på kongressen.

En del äldre föreningar har något ålderdomliga och ofullständiga stadgar.

Härmed föreslås att under punkt 10 i § 3:1 tas in följande text: ”Val av ordförande” och att nuvarande val av styrelse förskjuts till punkt 11 och att övriga punkter förskjuts.

Eftersom val av styrelse inte står med i stadgarna ej heller val av ordförande bör detta ingå i punkt 4:1 med följande lydelse: ”Ordförande för Evangeliska Frikyrkan och styrelsen för densamma väljs på kongressen, som är Evangeliska Frikyrkans officiella ordinarie stämma”.

Därmed följer man 6:e kap § 1 i lagen om ekonomiska föreningar, som är myndigheternas rekommendation att ideella föreningar skall följa.

Vidare framkom vid årets kongress dunkla och divergerande uppfattning, hur valberedningen skall föreslås och utses.

Nuvarande ordning med att en del av valberedningen utses för ett antal år, har vi ärvt från Fribaptistsamfundet, som under dennas senare års existens hade en sådan ordning.

Följande text föreslås att införas under 3:5 i

stadgarna: ”Till ledamöter i valberedningen kan i första hand styrelsen lämna förslag till kongressen alternativt kan den sittande valberedningen lämna förslag till kongressen om nya ledamöter i valberedningen.”

Vidare föreslås att föregående års kongressprotokoll införes i årsboken. Detta är en bruklig ordning i många föreningar i vårt land.

Eftersom stadgeändring kan ske på endast en kongress med två tredjedels majoritet, kan ovan föreslagna ändringar och tillägg beslutas vid kongressen 2012.

Dessa tre förslag är lämnade i en motion. Jag hoppas att Styrelsen så kan bereda förslagen i motionen, att det kan bli lätt för kongressen att fatta beslut i ärendet.

Styrelsens förslag till behandling av ovanstående motion Val av ordförande Svar: Styrelsen anser att den befintliga ordningen gällande ordföranderollen fungerar väl och speglar de intentioner runt fördelning av ledningsfunktioner som fanns när EFK bildades och föreslår därför att ingen ändring görs i stadgarna.

Vi ser att ordförandes uppgift är att leda och fördela styrelsens arbete. Till det kommer att tillsammans med ordförandegruppen/presidiet bereda ärende av speciell karaktär och att besluta om anställningsvillkor och ansvara för utvecklingssamtal för missionsdirektor och biträdande missionsdirektor.

Styrelsen anser att om Kongressen väljer ordförande så ger det en annan och tyngre innebörd i ordförandeskapet. Det innebär en förskjutning i mandat från missionsdirektorn Kongresshandlingar 2012• 19

Motioner

till ordföranden, vilket vi inte tror skulle gagna rörelsen.

Hur skall ledamöter till valbredningen föreslås?

Svar: Styrelsen anser att det är riktigt att göra ett förtydligande i stadgarna angående hur valberedningens ledamöter föreslås. Därför föreslår vi ett tillägg i § 3.5 tredje meningen om att valberedningen till Kongressen även ska föreslå ledamöter till valberedningen. Se formulerat förslag under rubriken ”Stadgeändringar” i dessa Kongresshandlingar. Givetvis finns möjligheten att vid sittande Kongress föreslå ledamöter till valberedningen, så väl som till andra val.

Kongressprotokoll i Årsboken Svar: Styrelsens presidium har behandlat frågan om att införa protokoll från föregående års Kongress/Representantskapsmöte i Årsboken och ställer sig positiv till detta.

Kongressen föreslås besluta att nuvarande ordning gällande hur ordförande utses behålls, att tillägg görs i EFKs stadgar § 3.5 om att valberedningen till Kongressen även ska föreslå ledamöter till valberedningen, att protokoll från föregående års Kongress/ Representantskapsmöte i fortsättningen införs i Årsboken

Stadgeändringar Förslag till stadgeändringar

Nedan följer förslag till ändringar i ”Stadgar för Evangeliska Frikyrkan”, ändringarna är fetmarkerade.

Bakgrund I styrelsens behandling av ärenden som gäller huruvida en församling ska bli en i EFK samarbetande församling eller när sådant samarbete ifrågasätts, upplevs nuvarande formuleringar i EFKs stadgar som oklara. De paragrafer som är aktuella i sådana frågor är § 1, § 2.1 och § 10.

Mot denna bakgrund föreslår styrelsen därför ett förtydligande i § 2.1. § 2.1 Samarbetande församling Nuvarande formulering: Ställning som samarbetande församling kan erhållas efter beslut av Evangeliska Frikyrkans styrelse. Sådant beslut skall föregås av samtal om Evangeliska Frikyrkans och församlingens ömsesidiga förpliktelser.

Förslag till ny formulering: Ställning som samarbetande församling kan erhållas efter beslut av Evangeliska Frikyrkans styrelse. Samarbetet grundar sig på de ömsesidiga förpliktelser och de teologiska övertygelser som beskrivs i dokument antagna av Kongressen.

Bakgrund Som stadgarna nu är formulerade äger anställda vid EFK rätt att närvara vid Representantskapsmötet men inte i EFKs Kongress om de inte är medlemmar i en EFK-församling eller med i EFKs stödgrupp. EFKs anställda kan vara medlemmar i andra församlingar än EFKs. EFKs stödgrupp är dessutom idag inte tydligt definierad och en levande grupp inom EFK, något som ska ses över i tiden framöver.

Stadgarna kan också med fördel förtydliga vilka som ska ha närvaro-, yttrande- och förslagsrätt, vilket inte idag görs vad gäller Representantskapsmötet. Mot denna bakgrund föreslår styrelsen följande ändringar i stadgarna: § 3.4.1 Närvarorätt Nuvarande formulering: Rätt att närvara vid Kongressen med yttrandeoch förslagsrätt tillkommer varje medlem i samarbetande församling samt person i Evangeliska Frikyrkans stödgrupp. Rätt att närvara vid Kongressen med yttrande- och förslagsrätt tillkommer också EFK UNG genom en representant.

Rätt att närvara vid Representantskapsmötet har av varje samarbetande församling utsedda ombud, EFKs styrelse, EFK UNGs styrelse, programstyrelser samt anställda inom EFK och EFK UNG. Förslag till ny formulering: Rätt att närvara vid Kongressen med yttrandeoch förslagsrätt tillkommer varje medlem i samarbetande församling, personer i Evangeliska Frikyrkans stödgrupp samt EFK UNG genom en representant. Rätt att närvara vid Kongressen med enbart yttranderätt tillkommer också anställda inom Evangeliska Frikyrkan Kongresshandlingar 2012• 21

stadgeändringar

och EFK UNG som ej är medlemmar i en i Evangeliska Frikyrkan samarbetande församling.

Rätt att närvara vid Representantskapsmötet med yttrande- och förslagsrätt tillkommer varje samarbetande församlings utsedda ombud, Evangeliska Frikyrkans styrelse, EFK UNGs styrelse samt programstyrelser. Rätt att närvara vid Representantskapsmötet med enbart yttranderätt tillkommer också anställda inom Evangeliska Frikyrkan och EFK UNG.

Bakgrund Utifrån styrelsens behandling av inlämnad motion föreslås följande tillägg gällande val av ledamöter till valberedningen i § 3.5 i stadgarna. § 3.5 Valberedning Nuvarande formulering: Valberedningen skall bestå av sex (6) ledamöter som utses av Kongressen. Mandattiden är fyra år, tre ledamöter nyväljs vid varje kongress. Det åligger valberedningen att till Kongressen förslå styrelseledamöter och revisorer. Valberedningens förslag till styrelseledamöter och revisorer skall alltid delges samarbetande församlingar en månad före Kongressen.

Förslag till ny formulering: Valberedningen skall bestå av sex (6) ledamöter som utses av Kongressen. Mandattiden är fyra år, tre ledamöter nyväljs vid varje kongress. Det åligger valberedningen att till Kongressen föreslå styrelseledamöter, revisorer och ledamöter till valberedningen. Valberedningens förslag till styrelseledamöter, revisorer och ledamöter till valberedningen skall alltid delges samarbetande församlingar en månad före Kongressen.

Kongressen föreslås besluta att anta föreslagna stadgeändringar.

Handlingsplan för minskat statsbidragsberoende – om vi fråntas eller väljer att avstå från bidrag Sedan Kongress 2010 gav styrelsen i uppdrag att skapa en handlingsplan för att minska EFKs beroende av statliga bidrag, har ett omfattande utredningsarbete skett som involverat samtliga verksamheter inom organisationen Evangeliska Frikyrkan. En kartläggning har skett av vilka bidrag EFK i dagsläget tar emot till den gemensamma verksamheten. De verksamhersansvariga har också pekat på vilka konsekvenserna skulle bli om bidragen togs bort. Underlagen har mynnat ut i en handlingsplan som till sin karaktär påminner om en beredskapsplan.

Styrelsen vill i handlingsplanen som läggs fram problematisera begreppet bidragsberoende och peka på skillnaden mellan att använda bidrag och att vara beroende av bidrag. Handlingsplanen pekar också på att de olika bidrag som EFK tar emot skiftar till sin karaktär.

Styrelsen överlämnar nu ”Handlingsplan för minskat statsbidragsberoende” till Kongressen och vill samtidigt peka på denna frågas släktskap med frågan ”Vad innebär det att vara en i EFK samarbetande församling?” som också tas upp till samtal i denna Kongress.

Kongress 2010 uppdrog även åt styrelsen att be EFK UNG, mot bakgrund av sina erfarenheter, ge sin syn på modersamfundet avseende bidragspåverkan. EFK UNG har lämnat en sådan skrivning som finns med i Kongresshandlingarna direkt efter handlingsplanen.

Kongressen föreslås besluta att ställa sig bakom ”Handlingsplan för minskat statsbidragsberoende”.

Kongresshandlingar 2012• 23

Handlingsplan för minskat statsbidragsberoende -beslutsförslag

Handlingsplan för minskat statsbidragsberoende

- om vi fråntas eller väljer att avstå från bidrag

Styrelsen överlämnar följande handlingsplan till Kongressen.

Styrelsen har förstått EFKs Kongressbeslut från 2010 om en handlingsplan, på så sätt att vi behöver säkra vår kärnverksamhet genom att öka vår beredskap inför en situation, där de bidrag som idag delvis finansierar vår verksamhet dras bort av olika skäl. Handlingsplanen har därför karaktären av en beredskapsplan.

Bakgrund Handlingsplanen bygger på ett arbete som pågått det senaste året och som innefattat en dialog med alla verksamheter inom organisationen EFK, om bidragsberoendet och de konsekvenser som kan följa av att bidrag minskar eller försvinner helt.

De bidrag som EFK erhåller skiftar till sin karaktär. En viktig fråga är om det är en kärnverksamhet som berörs. Om så är fallet, i vilken mån är denna kärnverksamhet förankrad i församlingsrörelsen?

Ordet bidragsberoende är problematiskt i sig. Här behöver man kunna skilja mellan att använda bidrag och att vara beroende av bidrag.

En del av EFKs nyttjande av bidrag är samtidigt ett uttryck för delaktighet i samhället. Vi gör alltså en viktig samhällsinsats genom att använda bidrag, eller annorlunda uttryckt; samhället köper tjänster av oss. Ett exempel är lönebidrag, där vi bereder plats för personer att utifrån sina

förutsättningar utvecklas i vår speciella miljö.

Vissa verksamheter, som folkhögskolorna, är helt uppbyggda på bidrag från staten och det är därmed omöjligt att bedriva folkhögskoleverksamhet utan bidrag. När vi resonerar kring bidrag och bidragsberoende är det viktigt att ha detta med i sin förståelse.

Några bidrag är riktade till särskilt svaga och utsatta grupper, både i Sverige och internationellt. Detta är viktiga faktorer att väga in när vi befinner oss i en situation, där vi själva har ett visst handlingsutrymme och kan påverka i vilken utsträckning vi använder bidrag.

Här följer en uppräkning av de olika typer av bidrag som EFK tar emot, omfattningen av dem, konsekvenserna av att de tas bort och hur EFK kan bemöta detta. Förslagen under ”möjlig åtgärd” ska ses som exempel på åtgärder utan någon rangordning och med några försiktiga prognoser beträffande insamlingsmöjligheter.

Sammanställningen bygger på 2010 års siffror.

Lönebidrag Berör främst Sverigekontoret och våra Bra & Begagnatbutiker. Omfattar uppåt 15 personer och drygt fyra miljoner kr. EFK gör här en social insats och får på samma gång ett tillskott med arbetskraft.

Konsekvens Inga dramatiska följder för organisationen, men överskott från butikerna minskar eftersom fler behöver anställas, och administrativa kostnader ökar för Sverigekontoret. Enskilda personer riskerar att mista en trygg arbetsplats.

Möjlig åtgärd • Lägga mer tid på att rekrytera frivilliga till Bra & Begagnatbutikerna.

• Anställa fler i Bra & Begagnatbutikerna för att säkra upp verksamheten.

• Söka nya intäkter via Ge för Livet, t ex fler butiker.

• Öka insamlingarna – i form av fria gåvor –

Handlingsplan för minskat statsbidragsberoende -beslutsförslag

för att täcka kostnadsökningen på Administativa avdelningen.

SST – statligt stöd till trossamfund Berör Församlingsprogrammet, lokala församlingar och studentpastorer. Omfattar 2,5 miljoner kr.

Konsekvens SST-stödet är ganska omfattande och kan för enskilda församlingar vara betydande. 10 % av medlen används för att bekosta Församlingsprogrammets verksamhet, vilket alltså leder till minskade resurser. 30-40 lokala församlingar får minskat stöd, tre studentpastorer förlorar sin ekonomiska grund och mentorskap för både utveckling och plantering av församlingar dras in.

Möjlig åtgärd • Tappet för Församlingsprogrammet kompenseras med ökat stöd från försam lingsrörelsen. Församlingsprogrammets verksamhet, presenterad på ett relevant sätt, har en större in samlingspotential än vad som sker idag.

• Lokala pastorer som fungerat i men torskap fortsätter med sin uppgift – och nya träder till - genom att deras församlingar utmanas att ”bjuda på” den tjänsten till helheten inom EFK. • Lokala församlingar uppmanas ta ett större ansvar för studentpastorerna.

Bidrag högskoleutbildning Berör Örebro Teologiska Högskola. Omfattar 3,5 miljoner kr i direkt statsbidrag, men medel kommer även från Örebro Universitet och Erasmusprogrammet (EU).

Konsekvens Örebro Missionsskola är till ca 30 % finansierad genom statliga bidrag. En snabb avveckling av dessa medel skulle få mycket stora

konsekvenser för verksamheten, som ju bedrivs i samarbete med staten genom bl a examensrätten. Skolans verksamhet skulle naturligtvis inte försvinna eftersom uppdraget att träna framtida ledare är en kärnverksamhet. Men omfattningen skulle dras ner och kvaliteten försämras.

Förutsättningarna blir annorlunda för lärare och studenter, och även för församlingarna.

Möjlig åtgärd • Krympa skolans elevintag till att bara om- fatta de som är inriktade på tjänst i försam- ling och mission, och minska antalet lärare.

• Öka församlingsstödet till skolan. De nya förutsättningarna kan öka viljan att bidra, genom att ägarskapet förstärks.

• Nya samarbetspartners söks så att fler är med och delar på kostnaderna.

• I ett mer akut läge omgruppera resurserna från campusutbildningen till en mer för- samlingsbaserad utbildning typ nuvarande ”Akademi för ledarskap och teologi” (ALT), vilket dock förutsätter fortsatta folkhögsko lebidrag.

Bidrag folkhögskolor Örebro Folkhögskola får 6,8 miljoner kr kanaliserat genom Folkbildningsrådet. Bidragen kommer också från landsting och specialskolemyndigheten och är kopplade till statsbidraget (utan det ena försvinner det andra). Statsbidraget och uppdragsutbildningarna drar tillsammans ihop 14 miljoner kr.

Konsekvens Utan statsbidraget kan inte skolan vara en folkhögskola, utan måste läggas ner. Uppdragsutbildningarna, som stärkt skolans ekonomi, bygger på att de sker i folkhögskolemiljö och kan heller inte fortsätta. Bibelskolorna skulle kunna fortsätta men kräver en annan finansiering än idag. Allmän kurs och Fritidsledarutbildningen får inte bedrivas utanför folkhögskoleramen.

Kongresshandlingar 2012• 25

Handlingsplan för minskat statsbidragsberoende- beslutsförslag

Möjlig åtgärd • Bibelskolorna bantas på sina resurser och skolavgifter tas ut av eleverna.

• Bibelskolorna görs om till halvtidsskolor (typ Livets Ord, Arken) med undervisning förmiddagstid och möjlighet till arbete/ försörjning eftermiddags- och kvällstid.

• En bibelskola kan läggas ut på en stor lokal EFK-församling som bidrar med sina resurser.

• I någon mån kan resurser skaffas genom insamlingar, vilket inte sker alls idag.

Sida-finansiering Alla regioner utom Europa arbetar med projekt som stöds genom Sida-bidrag. StepOutprogrammet får fortfarande statliga bidrag men från och med 2012 reducerat med drygt två tredjedelar. Sida-bidragen förmedlade genom Svenska Missionsrådet omfattar ca 10 miljoner kr. Region Asien är störst med hälften av dessa medel, sedan kommer regionerna Mellanöstern, Afrika och Latinamerika.

Konsekvens De stora bidragen till Region Asien gör att den regionen påverkas mest av en neddragning, och i första hand är det de fattiga och utsatta människorna som drabbas. Partners kan bli besvikna men målet för projekten – människor i behov av hjälp – får betala det högsta priset.

Det förmodas bli en förskjutning i arbetet mot insatser som bestäms mer av givarna (församlingar/ enskilda).

För Region Mellanöstern är Sida-finansierade projekt viktiga men relationer och arbete står och faller inte med dem. Volymen av hjälparbete kommer att minska men det kan också leda till en annan relation till partners, där vi mer kan agera utifrån att vi är en kyrka med helhetssyn. Region Afrika beskriver arbetet utan statsbidrag som att det går långsammare att nå de uppsatta målen men att kursen står fast ändå.

Region Latinamerika är mer sårbar för föränd-

ringar och har en större andel av verksamheten uppbackad av Sida-medel.

Personal som idag arbetar med projekten kommer att friställas eller frigöras för andra uppgifter.

Möjlig åtgärd • Som förebyggande åtgärd se till att nyckel personal har församlingsunderhåll så att vik- tig kompetens bevaras vid snabba omställ- ningar kring bidrag. (Redan på gång i Mel- lanöstern).

• Definiera vad är kärnverksamhet, som vi inte vill förlora och som har med vår iden- titet att göra, så att en beredskap finns när prioriteringar i verksamheten måste göras.

• Öka insamlingarna till arbetet kring ”träna” och ”tjäna”. Signalen ”nu är vi utan statsbi- drag” borde positivt påverka församlings- rörelsens givarvilja. Möjligheten att ta igen i storlek det förlorade bidraget synes dock orealistiskt.

• Tydligare profilera EFK som en aktör på insamlingsarenan i Sverige, dvs spela i samma division som t ex Läkarmissionen.

EFK UNG om bidagspåverkan

EFK UNG om bidragspåverkan

Från EFK UNGs styrelse genom Anton Carlsson, på uppdrag av EFKs styrelse.

Bakgrund På EFKs Kongress 2010 beslutades: "att uppdra åt EFKs styrelse att be EFK UNG mot bakgrund av sina erfarenheter formulera frågor angående en kristen organisation och bidrag och med dessa som verktyg till nästa Kongress revidera modersamfundet avseende bidragspåverkan samt föreslå eventuella förändringar, frågor att hålla under uppsikt och former för detta," EFK UNG är både stolta och tacksamma att kongressen föreslår EFKs styrelse att anförtro Ungdomsorganisationen ett sådant uppdrag.

EFK UNG har erfarenhet av en resa från att vara bidragsberättigade till att fråntas bidragen.

Alla de processer det medfört gör att det finns många tankar och stor erfarenhet av problematik kring bidragens vara eller icke vara.

Samtidigt är uppdraget i någon mån allt för överväldigande för EFK UNGs tidsmässiga, personella och ekonomiska resurser. Att revidera hela EFKs verksamhet, så omfattande den är, är en grannlaga uppgift. Därför kommer inte några specifika råd till förändringar vad gäller modersamfundets verksamhet att ges. Däremot föreslås frågor att hålla under uppsikt.

EFK UNG tror att det är positivt, och viktigt, att EFK tar sig an dessa frågor, vilket gjordes i förberedande av 2010 års Kongress, och att EFK nu ännu tydligare arbetar med detta i alla verksamhetsdelarna.

Disposition Dokumentet börjar med en kort beskrivning av de erfarenheter EFK UNG har av bidrag och av att förlora bidrag, och hur detta har hanterats.

Sedan kommer en enklare analys av vad EFK UNG ser att denna process kan ha gjort med Ungdomsorganisationen.

Avslutningsvis ägnas ett avsnitt åt de frågeställningar EFK UNG vill rekommendera EFK att beakta under sin fortsatta bearbetning av bidragspåverkan.

EFK UNGs resa...

EFK UNG har gjort en resa från en Ungdomsorganisation till att vara två separata ungdomsorganisationer, med olika styrelser och olika uppdrag. ... från att vara en bidragsberättigad del av moderorganisationen När Nybygget bildades var dåvarande EFK UNG, Nybygget Ung, en del av EFK, med ansvar för arbetet med ungdomar över 16 år.

Frizon och StepOut-programmet startades. Då var EFK UNG mottagare av ca en halv miljon kr årligen i statsbidrag, men totalt fick EFK UNG till samfundet över 4 miljoner kr för det barn- och ungdomsarbete som bedrevs.

Ungdomsstyrelsen (den statliga myndighet som förmedlar bidrag till ungdomsorganisationer), gav runt millennieskiftet signaler om att den dispens vi åtnjöt inte skulle vara möjlig framöver. Ungdomsorganisationen (EFK UNG) behövde vara mer fristående från moderorganisationen (EFK) och det fanns också ett krav på att ha betalande medlemmar. En grupp formades för att söka lämpliga vägar till organisationsförändringar, som även syftade till att öka de ungas röst i rörelsen.

En remissrunda till EFKs samtliga församlingar där förslag till ny form för organisationen gav endast 30 svar. Dessa var till största delen positiva, men många väckte frågor som uppKongresshandlingar 2012• 27

EFK UNG om bidagspåverkan

manade till vaksamhet över hur långt vi skulle gå i anpassning till staten. Ett ettårigt projekt genomfördes 2002-2003 där Röda Korsets Ungdomsorganisation fördes fram som exempel på en välfungerande bidragsberättigad ungdomsorganisation så kallad ”Samordnad självständighet”. Detta blev den organisering som kom att ses som möjlig för EFKs kommande barn- och ungdomsorganisation. Att vara helt självständig från modersamfundet sågs inte som en möjlig väg. … till ”Den Samordnade Självständigheten”, som förlorade sina bidrag När EFK vid Kongressen 2004 beslutade att låta EFK UNG bli en självständig ungdomsorganisation var det med tron att denna lösning, ”Den Samordnade Självständigheten”, skulle vara en bidragsberättigad organisation med en relativt god koppling till EFK. En organisation med ett större inflytande från de unga själva.

De som arbetade med detta såg möjligheter att stärka Nybygget Scout, att ordna barnmaterial, hålla i utbildningar och konferenser. Mycket av detta var sådant som gjorts i Församlingsprogrammet, men tanken var att EFK UNG skulle få muskler att göra det ännu bättre.

När Ungdomsstyrelsen, redan när EFK UNG var nybildat, avslog bidragsansökan kom det oväntat och som ett dråpslag mot det som precis med stor vånda arbetats fram. Under några år mottogs ändå vissa projektbidrag, som var ämnade för att kunna arbeta med organisationsförändringar för att ändå kunna ta emot bidrag. En arbetsgrupp med EFK UNG-personal och EFK-personal arbetade med frågan. Samtidigt fick EFK UNGs styrelse med minskade resurser helt andra utmaningar. På agendan hamnade frågan kring legitimiteten i en samfundsorganisation i allmänhet och EFK UNG i synnerhet. Hela uppdraget och vad det innebar fick omprövas. Styrelsen fick söka vilka kärnfrågor som EFK UNG skulle fokusera på, och till detta söka långsiktiga alternativ och sta-

bil finansiering.

Flera remisser gick ut till församlingarna, EFK UNG höll ”rådslag” i församlingar och gjorde rundringningar. Med de nya förutsättningarna blev det ännu tydligare att EFK UNG i denna fråga är en delad rörelse. För eller emot ytterligare omorganisering och bidragsmöjligheter, och det fanns såväl pragmatiska och teologiska skäl. Skillnaden i åsikter kan vara stor men behöver nödvändigtvis inte vara det.

Eftersom pragmatikerna kan ha samma teologiska betänkligheter om det som de med teologiska betänkligheter fruktar, faktiskt händer.

Då skulle de sannolikt inte heller i praktiken vara med. … till två separata organisationer, med olika uppdrag På EFK UNGs årsmöte 2007 blev det ett utfall på ca 50/50, där således beslut inte kunde fattas. Styrelsen gick på en pragmatisk linje och de två spåren organiseras, med två separata organisationer. Tanken var att Bidragsspåret skulle fungera som en övergångslösning, till dess att stabil finansiering och kontinuitet säkerställts i den ”ideologiska” organisationen EFK UNG. Konkret finns det idag en situation med två spår: • EFK UNG, till vilket det ekonomiska understödet tydligt ökat från ett antal församlingar och privatpersoner, men där verkligheten kräver att EFK UNG ånyo finner nya vägar för att hitta en framkomlig väg. Det finns inte ekonomisk bärighet att anställa den personal som behövs för att uppfylla de uppgifter som behöver göras. EFK UNG har inte heller kapaciteten att kommunicera detta till församlingarna på ett sådant sätt att det ekonomiska stödet blir tillräckligt.

• Bidragsspåret, som uteslutande fungerar som en serviceorganisation åt de församlingar som ser sig betjänta av den och anslutit sig till den. Denna organisation uppbär statsbidrag, som går till de lokala föreningarna och en viss

EFK UNG om bidagspåverkan

detta i praktiken ska innebära i verksamhetsväg, i synnerhet som den ekonomiska stabilitet EFK UNG tyckte sig se möjlig att upprätta, fortfarande inte finns. För att EFK UNG ska få Vad gjorde detta med EFK UNG? in pengar måste hela tiden insamlingsstrategier Vid genomläsning av dokument från EFK utarbetas och genomföras, och för att kunna UNGs arkiv från dess bildande till idag kan motivera till insamling måste tydliga och posiman förenklat se en förändring i tonen i dokutiva exempel på vad som åstadkoms kunna uppmenten: visas. I realiteten blir detta i vissa fall någon typ • från ”stärker ungdomars inflytande, former av moment 22. Det ena kräver det andra som för demokratisk styrning och ge demokra- krävde det första... tisk fostran” När styrelseledamöter och anställda som • till ”hjälpa alla som vill, har kapacitet och är funnits med genom den resa EFK UNG har betjänta av organisering enligt...” gjort ser tillbaka på vad som hände och vad den • och senare att ”bygga Guds Rike och så att gjorde med EFK UNG finns en samstämmig vi själva är beredda att finansiera det” het, inte minst i några punkter: Med det inte sagt att man inte tidigare ville bygga Guds rike och vara med och finansiera Början till relationer men ingen fortsatt det. Men detta har skett i en tid då tendensen fördjupning i svensk kristenhet i högre grad pekar i motsatt I och med organisationsförslaget från 2003 riktning med färre församlingar, krympande skulle Ungdomsorganisationen ta över arbeförsamlingar och minskat givande. EFK UNG tet gentemot de lokala församlingarna från är inte där Ungdomsorganisationen vill vara, EFKs Församlingsprogram. I och med krisen men EFK UNG har satt ner foten och pekat åt fick denna process ”hjälp” att utvecklas och vilket håll församlingsrörelsen vill gå. etableras och vikten av kontakten med församMen det har inte varit oproblematiskt. Upplingarna blev ännu tydligare när rörelsen skulle levelsen är att EFK UNG har fått slåss mycket vara med och staka ut vägen i processen. Delar mer med frågeställningar kring organisering och av detta ledde till fördjupande samtal, medan finansiering än med visioner, målsättningar och andra handlade mer om administrativa frågor. strategier, vilket också gjort att inspirationen i Samtidigt har EFK UNG inte fullt ut kunnat vissa fall falnat. Även den pragmatiska lösning bibehålla denna kontakt, då den heller inte EFK UNG valt har till viss del bakbundit oss lever vidare av sig självt. Hur kan detta komma som organisation, eftersom styrelsen och perso- sig, och hur ska den ömsesidighet som behövs nalen då inte fullt ut kunnat arbeta med en lin- kunna uppstå. je för att leda organisationen till ett bidragsoberoende. Ett antal av våra medlemsförsamlingar Upprepade identitetskriser är ju bidragsberättigade genom Bidragsspåret.

Det finns olika syn på hur nödvändigt ett Ändå är det under denna period EFK UNGs samfund över huvud taget är innan man ens styrelse och personal ber, diskuterar och brottas kommit in på vad för arbete samfundet utför med frågan om vad EFK UNG egentligen ska och hur man gör det. EFK UNG startade med syssla med, och ledorden Efterföljelse, Mission ambitionen att besvara alla de tre frågorna och och Inkarnation mejslas fram. Krismedvetenha legitimitet i alla tre frågeställningarna, men heten ledde till prövning och nu finns en trygghar ändå fått brottas mycket med dessa frågehet i EFK UNG identiteten som organisation. ställningar. Ändå kvarstår många frågetecken kring vad EFK UNG har sett att ett problem kan uppdel till Bidragsspåret för att täcka kostnaderna för den personal som är anställd för att administrera detta.

Kongresshandlingar 2012• 29

EFK UNG om bidagspåverkan

stå när man mottar pengar från staten som gör att man inte ”behöver” ha lika nära kontakt med uppdragsgivare som ju i förlängningen är församlingarna (via kongressen). Vad händer då med uppdraget, vem äger frågan? Risken, och den kan man se rätt tydligt, är att centralorganisationen tappar närkontakten med gräsrötterna och att organisation riskerar driva frågor som inte är förankrade i den lokala församlingen.

Vilka är EFK och EFK UNG att säga vad församlingarna behöver?

Om detta hände EFK UNG går inte att svara på, eftersom det tidigare varit EFKs Församlingsprogram som haft ansvar för de frågor som närmare krävde församlingskontakterna, t.ex. ledarutveckling. Likafullt har EFK UNG sett skillnaden mellan att prata med församlingar om organisationsformer och att prata om hur man kan forma en ung generation efterföljare.

Det senare upplevs närmare kärnan i vad församlingarna vill göra. Likafullt får EFK UNG inte det ekonomiska stöd från församlingarna som behövs för att långsiktigt kunna arbeta med dessa frågor. Är det kommunikationen det är fel på eller vad EFK UNG uträttar som inte efterfrågas? Vad är värt att upprätthålla av verksamhet om man inte riktigt har någon efterfrågan? Och om man har efterfrågan vad är det som gör att man inte får in medel för det arbete som utförs?

EFK UNG är nu i en situation då Bidragsspåret är en egen organisation. EFK UNGs styrelse har en representant i Bidragsspårets styrelse, men i övrigt är de fristående. Än så länge finns det ett gott samarbete, samtidigt blir ”sprickan” tydligare och tydligare när Bidragsspåret har egen personal som EFK UNGs styrelse inte har samma insyn i. Kommer EFK UNG att hamna i en situation då Bidragsspåret lever ett helt eget liv och riskerar att bli en egen rörelse i EFKs rörelse? Har EFK UNG som teologiskt driven organisation någon framtid eller är det en organisation för fördelning av ekonomiska resurser som är det enda möjliga?

Stärkt teologisk profil Krismedvetenheten och de återkommande problematiska ekonomiska situationerna har stärkt EFK UNGs teologiska profil. Från att i ett tidigt skede i hög grad pratat i termer av ungas organisering och demokratiskt inflytande i ett säkerställande av en organisationsform och i verksamhetsgrenar som varit etablerade har man skiftat till att i högre grad prata om hur man på bästa sätt breder ut Guds rike, hur man utrustar en ung generation till att vara efterföljare till Jesus. EFK UNG har inget som säger att den tyngdpunktsförskjutningen inte skulle ha kunnat ske utan att bidragen gått förlorade, men EFK UNG ser att det fungerade som en katalysator för den process som genomgåtts.

Hur ser EFK UNG på bidragen idag?

Generellt är EFK skeptiska till bidragen, men det finns en rikedom av nyanser i vilken grad och varför. Vi skriver EFK och inte bara EFK UNG, eftersom EFKs församlingar behandlade bidragsfrågan i den process EFK UNG genomgått. Visserligen gällde det bidrag till barn- och ungdomsverksamheten, men principerna som lyftes fram var ofta generella. En del tycker att bidragen är maktmedel som inte är i Guds hand. Andra ser bidragen som välkomna medel som kan förfogas över så länge de inte får oss att tumma på vår identitet och vårt uppdrag. De som står för den senare synen kan likafullt vara skeptiska till att EFK UNG ska ta emot bidrag, då detta kan leda till för mycket byråkrati och krångel.

Personalgruppen och EFK UNGs styrelse har på senare år varit ganska enad om att helst inte vara beroende av bidrag. EFK UNG vill hellre verka för att kunna få det förtroende i rörelsen som krävs för ett starkt stöd, även ekonomiskt.

Detta genom att EFK UNG är till för församlingarna, församlingarna utgör EFK UNG. Men EFK UNG verkar i en bred och spretig rörelse.

Därför vill EFK UNG uppmana EFK i processen av att utreda bidragspåverkan att hitta

EFK UNG om bidagspåverkan

saker att enas kring – mer uppdrag än pengar och bidrag. EFK UNGs modersamfund har också varit spretiga men verkar ha stått eniga kring missionsuppdraget. Håll fast vid det som redan definierats i EFKs identitet som samfund och verka utifrån det utan att göra avkall på det på grund av bidragen!

Tänk på: Utifrån den beskrivning som ges i kongresshandlingarna för 2010 års Kongress ser EFK UNG att EFK ser över sitt bidragsberoende, vill vara medvetna om de val de gör, och eftersträvar att leva upp till det man säger sig vara. Bearbetar man sådana frågor i EFK kommer det att bli tufft. Det är visserligen en helt annan sak att avstå från än att som EFK UNG plötsligt förlora bidragen. Men om man sätter igång sådana här stora bearbetningar kan det bli positiva saker av det. EFK UNG vill på Kongressens begäran ställa några frågor och ge några kommentarer som EFK får ta med sig i den fortsatta bearbetningen. Några kanske kan upplevas lite provocerande, men EFK UNG gör det med stor ödmjukhet. EFK UNGs resa fortsätter...

Resursfördelning • Hur mycket kraft och energi är man beredd att satsa på att få pengar från staten? Vad är det som blir lidande?

• Är det enklare med institutionell insamling?

I så fall - varför är det svårare att få pengar från församlingarna? Vad beror det på? Inte att folk inte har pengar i alla fall, eller?

Teologi • Vari ligger ett samfunds existensberättigande och legitimitet? Vilken roll har man och vilken roll har man inte? Pengar ska stå i den rollens tjänst inte tvärt om.

• Hur vill EFK arbeta med det man definierat ovan? Det är viktigt att få församlingarnas stöd även i detta. Bidragsadministration skapar inte legitimitet.

• Vad kan EFK absolut inte tumma på, inte backa ifrån? Definiera det innan man går vidare. Räcker det som är formulerat i ideologiskt grunddokument, missionsstrategi, Sverigestrategi m.m.?

• Varje statsbidrag kommer med en uppsättning värderingar. Bryt det teologiskt mot EFKs fyra värderingar!

• Blir den administrativa personal som är anställd för att arbeta med bidrag från Sida etc. låsta till detta? Eller finns det utrymme att också prata om att följa Jesus?

• Lätt att man följer Ungdomsstyrelsens eller Sidas riktlinjer istället för att fråga vad Gud vill göra, när man har pengarna. Låt det få heta: ”Vi och DHA har beslutat”, hellre än ”vi och Sidas riktlinjer har beslutat”.

• Kom ihåg: att vara liten har aldrig varit ett problem i Guds Rike.

Relationer • Om EFK har pengar som upprätthåller system som gör att man inte behöver ha kontakt med varandra då är det inte bra. Stärker bidragen EFKs beroende av Gud och varandra?

• Vad EFK UNG förstår är hela rörelsen lite delad i denna fråga. Hur gör EFK för att hålla samman, vara församlingar i ömsesidigt beroende av varandra?

• Finns det risk för att det bara blir den bidragsberättigade verksamheten EFK satsar på, för där finns pengarna?

• Är det kommunikationen det är fel på eller vad som uträttas som inte efterfrågas? Vad är värt att upprätthålla av verksamhet om man inte riktigt har någon efterfrågan? Och om man har efterfrågan vad är det som gör att man inte får in medel för det arbete som utförs?

• Finns risken att centralorganisationen tappar närkontakten med ”gräsrötterna” och då driver frågor som inte är förankrade i den lokala församlingen? Vem ska säga vad församlingarna behöver?

Kongresshandlingar 2012• 31

vägbeskrivning

Hitta till Kongressen Kongressen hålls på Konferensplats Torp som ligger på slätten mellan Kumla, Fjugesta och Örebro alldeles bredvid Götabro kurs- och konferensgård. Kommer du söderifrån svänger du av vid Brändåsen och kommer du norr i från är det enklast att åka av vid Mariebergs köpcentrum. Den exakt adressen är Torp, Kräckling 692 93 Kumla.

TORP Götabro

För dig som använder GPS: Latitud: N 59º 08.148' Longitud E 014º 59.804' X: 6557447 Y: 1453719

Anteckningar

Kongresshandlingar 2012• 33

Anteckningar

Kongresshandlingar 2012• 35

”

För mig betyder Dagen att jag kan läsa om nyheter och fördjupande reportage som andra medier missar.

I gränssnittet mellan kyrka och samhälle är Dagen bäst Anders BlåBerg i klassen!

Missionsdirektor för

”

evangeliska Frikyrkan

1

månad gratis! ller Ring e oss! mejla Kundcenter för provprenumeration: 08-619 24 20 eller

info@dagen.se