EFK Kongress 2014 - Kongresshandlingar 2014

Page 1

id mt Fra

tid Nu

EVANGELISKA FRIKYRKANS Kongress 2014

Fรถrsamling i en otrogen tid KONGRESSHANDLINGAR


INNEHÅLL

INNEHÅLL

EVANGELISKA FRIKYRKANS KONGRESS 2014 Välkommen till Kongress 2014 Program och hålltider Barn- och ungdomsaktiviteter och bön med hålltider Förslag till dagordning Valberedningens förslag

3 4 5 7 8

Val av missionsdirektor

10

EFK UNG EFK UNGs Bidragsspårs plats i EFK

12 13

Redovisning av uppdrag från Kongress 2012

15

Stadgeändringar

20

Vägbeskrivning

24

Kongresshandlingar 2014 Foto: Ulrika Arenius, Matilda Boström och David Gelinder Formgivning: Mattias Bergman, EFKs Sverigekontor. Tryckeri: Printeliten

2

Kongresshandlingar 2014


välkommen

Välkommen till Kongress 2014 För snart 18 år sedan möttes en ganska stor skara församlingsrepresentanter i Örebro Friidrottshall för att fatta beslut om att bilda Nybygget-kristen samverkan, det som senare fick heta Evangeliska Frikyrkan. Vid den tiden kanske många bland delegaterna hade svårt att ens föreställa sig år 2014 – borde inte Jesus ha kommit tillbaka då? Men under 18 år har EFK hunnit etablera sig, blivit känt, utvecklat mönster och rutiner och även vuxit till sig. Det har också varit en tid med stora förändringar i samhället. Följer vi med? Ska vi följa med? Den som gifter sig med tidsandan blir snart änka, säger ordspråket. Hur är vi en församlingsrörelse som både bär på eviga sanningar och har ambitionen att vara snabbfotad och lyhörd att ställa om när så behövs? Kongresstemat är Församling i en otrogen tid. Arbetsgruppen som jobbat med temat har planerat genomföra en Kongress på ett annorlunda sätt där självklarheter ifrågasätts och många olika röster ska få komma till tals. På programmet står viktiga val, till missionsdirektor för de närmaste fyra åren och till EFKs styrelse.

Var en Kongress hålls har på ett sätt inte så stor betydelse. Men det är med både nyfikenhet och stor glädje vi gästar Lugnetkyrkan i Falun. Församlingen har gjort en anmärkningsvärd resa de senaste decennierna, som har lett fram till ett ambitiöst kyrkbygge men framför allt ett rikt församlingsliv. Att möta församlingen blir en extra krydda för oss som är besökare under kongressdagarna. Vi ber och hoppas att alla som deltar i Kongressen ska med övertygelse kunna säga att Gud har talat till oss, och att vi nu har en klarare bild av vägsträckan framför oss. Anders Blåberg missionsdirektor

Kongresshandlingar 2014

3


PROGRAM

Program Kongress 2014 Tidsangivelserna är ungefärliga.

Torsdag

09:30 Drop-in fika och registrering 11:00 Uppstart: Församling i en otrogen tid Magnus Davidsson, Claes-Göran Åberg, Cahtrine Nygren, Ruben Johansson, Jenny Wahlström med flera. Här är vi nu! Spaningar i storforum Lisa Fredlund, Maria Cruz, Øyvind Tholv sen, Fleury Dongozi, Sara Emilsson, Richard Hultmar, Hanna Undemar och Lars Johansson. 13:00 Lunch Möjlighet att mingla, tycka till och samtala med ”folk i rörelsen”, besöka utställning. 14:00 Här är vi nu! Fortsatta spaningar i mindre grupper 15:30 Fika Möjlighet att mingla, tycka till, samtala med ”folk i rörelsen” 16:00 Hur hamnade vi här? Låt oss också se tillbaka Vad kan vi lära av vår historia? Året som gått – vad bär vi med oss? Rapporter, verksamhetsberättelse, ekonomi med mera. 17:30 Kvällsmat Möjlighet att mingla, tycka till, samtala med ”folk i rörelsen” 19:00 Här är vi nu... Och vi anar drömmen! En kväll med Gud i bön, lovsång, tilltal och vittnesbörd. Välkomnande av nya församlingar. John van Dinther, Maritha Vilhelmsson, Lugnetkyrkans lovsångteam med flera.

4

Kongresshandlingar 2014

Fredag

08:00 Bön i Kapellet 09:00 Här är vi nu... inför Guds ansikte Bön, lovsång, resumé och respons utifrån gårdagens spaningar. Hit vill vi komma! Spaningar i stor forum Nya spaningar i storforum med Linalie Karlsson, Helder Favarin, Rickard Cruz, Niklas Holmefur och Martine Karlsson Fika Möjlighet att mingla, tycka till, samtala med ”folk i rörelsen” Hit vill vi komma! Fortsatta span ingar i storforum. 13:00 Lunch Möjlighet att mingla, tycka till, samtala med ”folk i rörelsen” 14:00 Hit vill vi komma! Framtidsspaningar i mindre grupper 15:30 Fika Möjlighet att mingla, tycka till, samtala med ”folk i rörelsen” 16:00 Vilka väljer vi att leda detta? Gemensamma val inför 2014 och framåt med mera. 17:30 Kvällsmat Möjlighet att mingla, tycka till, samtala med ”folk i rörelsen” 19:00 Hit vill vi komma! Det är möjligt! En kväll med Gud i bön, lovsång, tilltal och vittnesbörd. Presentation av nya missionärer. Cahtrine Nygren, Magnus Davidsson, Lugnetkyrkans lovsångteam, Helder Favarin med flera.


Hålltider för barn- och ungdomsaktiviteter samt bön

Lördag

08:00 Bön i Kapellet 09:00 Här är vi nu... inför Guds ansikte Bön, lovsång, resumé och respons utifrån gårdagens spaningar. Vägen framåt – samtal i storforum Vi jobbar med möjliga vägar framåt med hjälp av bland annat EFKs styrelse. 10:30 Fika Möjlighet att mingla, tycka till, samtala med ”folk i rörelsen” 11:00 Vägen framåt – fortsatta samtal och beslut i storforum Vi jobbar med handlingsplan och färdbeskrivning för den nyvalda styrelsen. Styrelsen redovisar hur man arbetat med uppdragen från Kongress 2012. 12:30 Lunch Möjlighet att mingla, tycka till, samtala med ”folk i rörelsen” 13:30 Vägen framåt – beslut Samtal och beslut utifrån Kongressens process. Information inför Representantskapsmöte 2015. 15:30 Sändning: Att vara församling i en otrogen tid Nyvalda Missionsdirektorn har ordet. 16:30 Fika

Barn- och ungdomsaktiviteter under Kongressen Ledare från Lugnetkyrkan håller i barn- och ungdoms aktiviteterna. Utförligt program på plats.

Barnaktiviteter 4-10 år Torsdag-fredag

11:00-13:00 14:00-15:30 Lördag

11:00-12:30 13:30-15:30 Ungdomsaktiviteter 11-15 år Torsdag-fredag

11:00-13:00 14:00-15:30 Lördag

11:00-12:30 13:30-15:30

Bön under Kongressen Morgonbön i Kapellet. Vi ber för dagen och det vi tillsammans står i, ledare Maritha Vilhelmsson. Fredag-Lördag

08:00-09:00

Kongresshandlingar 2014

5


Skulle din församling kunna samla in mer pengar om ni hade en kollektomat? Besök Bonigis monter så berättar vi mer om vår idé kring den nya generationen kollektomater. • • • •

Billigare Mer lättanvända Underhållsfria Transportabla

Kontakta oss på: info@bonigi.se eller ring Tobias på 036-333 60 20

www.bonigi.se

Kämpar du eller någon i din närhet med att sluta porrsurfa?

XXX

Har du satt en standard för hur du vill använda internet som du brottas med att leva upp till? Habit supporter hjälper dig online. Söker du stöd eller vill du stötta? Besök vår hemsida www.habitsupporter.se eller stanna till i vår monter för mer information. Du når oss enkelt på info@habbitsupporter.se

Kongresshandlingar 2014


förslag till dagordning

Förslag till

DAGORDNING

för förhandlingar vid Evangeliska Frikyrkans Kongress 2014

1. Mötets öppnande 2. Val av kongressfunktionärer 3. Godkännande av dagordning 4. Information från valberedningen 5. Hälsningar 6. Årsredogörelse och anmälan av årsbok 7. Ekonomisk rapport 8. Fastställande av resultat- och balans räkning 8.1. Evangeliska Frikyrkan 8.2. Örebromissionen 8.3. Helgelseförbundet/Fribaptistsamfundet 8.4. Stiftelsen Helgelseförbundet 8.5. Juridiska personen Fribaptistsamfundet 9. Fråga om ansvarsfrihet 10. Pensionsstiftelsen Evangeliska Frikyrkan 10.1. Ekonomisk rapport 10.2. Fastställande av resultat- och balans räkning 10.3. Fråga om ansvarsfrihet 11. Tack till medarbetare som gått i pension 12. Parentation 13. Presentation/notering av nya församlingar 14. Val av missionsdirektor 15. Val av styrelse för Evangeliska Frikyrkan 16. Val/notering av styrelse för Pensions stiftelsen Evangeliska Frikyrkan 17. Val av revisorer till Evangeliska Frikyrkan och Pensionsstiftelsen Evangeliska Fri kyrkan

18. Val av valberedning 19. EFK UNG 20. EFK UNGs Bidragsspår 21. Stadgeändringar 22. Presentation/notering av nya missionärer 23. Redovisning av uppdrag från Kongress 2012 24. Rapport från mötesbyrån 25. Avslutning och inbjudan till Represen tantskapsmöte 2015

Kongresshandlingar 2014

7


valberedningens förslag

VALBEREDNINGENS FÖRSLAG

Kongressfunktionärer Ordförande: Claes-Göran Åberg, Gnosjö. Vice ordförande: Gudrun Boström, Umeå. Vice ordförande/mötesguide: Cahtrine Nygren, Eskilstuna. Vice ordförande/ mötesguide: Ruben Johansson, Ludvika. Protokollsekreterare: Johanna Wikström, Falun, Sofi Simonsson, Västerås, Bengt Elmvret, Huskvarna. Protokolljusterare: Göran Axelsson, Habo, Gunnel Borg, Örebro. Valfunktionärer: Stefan Axelsson, Östra Ryd, Karin Jonsson, Östra Ryd.

Evangeliska Frikyrkans styrelse Följande personer är valda till Kongress 2016: Per Ewert, Forserum, Håkan Arenius, Örebro, Charlotte Arenander, Umeå och Magnus Eriksson, Stockholm. Följande personer är valda till Kongress 2014: Mats Berggren, Jävrebyn, Hanne Carlsson, Örebro, Gunlög Eiderbrant-Nilsson, Örebro, Muzafer (Ferro) Mehmedovic, Malmö, Eva Domeij, Hässelby, Ingemar Forss, Östersund, Linalie Karlsson, Linköping, Kiell Tofters, Östervåla, Johan Knabäck, Västerås, Anders Nordström, Karlstad, Claes-Göran Åberg, Gnosjö och Göran Janzon, Stora Mellösa, (personalrepresentant). Av dessa har följande avböjt omval: Hanne Carlsson, Gunlög Eiderbrant-Nilsson, Ferro Mehmedovic, Kiell Tofters och Göran Janzon Dessutom avbryter Per Ewert sin mandattid i förtid vid Kongress 2014.

8

Kongresshandlingar 2014

Valberedningen föreslår omval av följande personer med mandatperiod till år 2016: Mats Berggren, Eva Domeij, Ingemar Forss, Linalie Karlsson, Johan Knabäck, Anders Nordström och Claes-Göran Åberg. Valberedningen föreslår nyval av följande personer med mandatperiod till år 2018: Anna Elsander, Borlänge, Tea Gustavsson, Skogås, Maria Arcini, Tollarp, Fredrik Lignell, Linköping, Basem Besada, Järfälla och Mesfin Kassaye, Bandhagen. Valberedningen har arbetat mot en styrelse med 17 ledamöter (mot idag 16), exklusive missionsdirektorn som är självskriven ledamot enligt stadgarna. För notering till protokollet har följande nyval gjorts gällande personalrepresentant med mandatperiod till år 2018: Thorine Arenius, Örebro

Styrelse för Pensionsstiftelsen Kongressen har att utse en arbetsgivarrepresentant i Pensionsstiftelsens styrelse. Nuvarande arbetsgivarrepresentanter: Ingemar Hansson (ordinarie 2011-2014) Bengt Elmvret (ordinarie 2012-2015) Mats Jerlström (ordinarie 2013-2016) Lars-Erik Stendahl (suppleant 2012-2015) Valberedningen föreslår omval av följande person med mandatperiod till år 2017: Ingemar Hansson, Billdal.


valberedningens förslag

Nuvarande arbetstagarrepresentanter: Anders Kammensjö (ordinarie 2011-2014) (För internationella medarbetare, organisationen EFK) Anders Holmefur (ordinarie 2012-2015) (För medarbetare i Sverige, organisationen EFK) Bengt Freed (ordinarie 2013-2016) (För pastorer) Heléne Paulsson (suppleant 2012-2015) För notering till protokollet har följande omval gjorts på arbetstagarsidan med mandatperiod till år 2017: Anders Kammensjö, Hisings Backa.

Revisorer för EFK och Pensionsstiftelsen EFK Nuvarande ordinarie: Irén Frändå (auktoriserad), Anders Källner, Jönköping, Lars-Åke Jakobsson, Örebro. Nyval av: Anders Löthgren, Kumla (auktoriserad). Omval av: Anders Källner, Lars-Åke Jakobsson. Nuvarande suppleanter: Jonas Grahn, Örebro (auktoriserad), Sven Erik Eriksson, Tärnsjö Louise Wettéus, Örebro. Omval av: Jonas Grahn, Sven Erik Eriksson, Louise Wettéus.

Valberedningen Följande personer är valda på en mandatperiod till Kongress 2014: Christer Morath, Östra Ryd, Erik Bryskhe, Götene, Leif Larsson, Vilhelmina. Följande personer är valda på en mandatperiod till Kongress 2016: Nils Norburg, Jönköping, Maria Furusand, Stockholm, Eva Johansson, Värnamo. Av dessa har Nils Norburg och Maria Furusand avbrutit sina mandatperioder i förtid. Valberedningen föreslår fyllnadsval av följande personer till år 2016: Håkan Axelsson, Norsborg, Irma Janzon, Stora Mellösa. Valberedningen föreslår nyval av följande personer till år 2018: Josefin Lennartsson, Örebro, Knut Bertil Nystöm, Örebro, Willy Svahn, Linköping.

Kongresshandlingar 2014

9


val av missionsdirektor - beslutsunderlag

val av missionsdirektor

Styrelsen överlämnar följande underlag med beslutsförslag. Bakgrund Styrelsen beslutade i januari 2013 att rekrytera en ny missionsdirektor, md. Motivet var ett behov av stora förändringar för att nå målen i dokumentet ”EFK2020”, och att detta också kräver ett långsiktigt ledarskap. Styrelsen såg även fördelar i att i detta läge rekrytera såväl md som biträdande md samtidigt. EFKs stadgar föreskriver att styrelsen lägger förslag om val av md till Kongressen:

§ 6 Missionsdirektor Kongressen väljer missionsdirektor på förslag av styrelsen. Ställning som missionsdirektor kan innehas av minst en och högst tre personer. Missionsdirektor väljes för en mandatperiod på fyra år. Omval kan ske. Missionsdirektorn skall leda Evangeliska Frikyrkans verksamhet enligt de riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar. Har mer än en person utsetts till missionsdirektor, skall styrelsen i en skriftlig instruktion avgränsa varje direktors ansvarsområde. Rekryteringsprocess Styrelsen utsåg Claes-Göran Åberg (styrelsens ordförande), Hanne Carlsson (styrelsens vice ordförande) och Linalie Karlsson (styrelseledamot) samt Øyvind Tholvsen (ledare för Församlingsprogrammet) och Owe Anbäcken (tf rektor för Örebro Missionsskola och tidigare regionledare Asien) till rekryteringsgrupp.

10

Kongresshandlingar 2014

Huruvida en eller flera md skulle föreslås var från början en öppen fråga. Øyvind Tholvsen lämnade gruppen i ett skede då han själv var aktuell att ingå i en md-grupp. Styrelsen beslutade efter samtal i Representantskapsmöte 2013 att följande förmågor, egenskaper och erfarenheter (utan inbördes ordning) skulle styra rekryteringen: l l l l l l l

Att bredda och förnya med entreprenörskap och förändringsarbete. Att fördjupa och formulera i teologiskt avseende. Att vårda i herdebemärkelse – såväl rörelsen som anställda. Att ha internationell utblick och erfarenhet. Att ha förtroende bland församlingarna i Sverige. Att kunna leda en komplex och stor organisation. Att kunna se den mångfald som finns inom rörelsen som en tillgång.

När nomineringsperioden avslutades den 8 september 2013 hade församlingar och enskilda föreslagit 30 personer. Av dessa valde styrelsen att gå vidare med tre män och tre kvinnor – nomineringar från församlingar vägde tyngre än förslag från enskilda personer. Senare intervjuades ytterligare fyra personer. Gruppens avsikt var att presentera två alternativ inför styrelsens beslut i januari 2014, ett team med två eller tre md och ett med en md som teamledare, kompletterad med en eller två biträdande md. Det första visade sig svårt att få till – att sätta ihop en väl fungerande duo eller trojka är komplext när erfarenheter, kompetenser, gåvor och personkemi ska vägas samman.


val av missionsdirektor - beslutsunderlag

Förslag till ny Missionsdirektor Rekryteringsprocessen har lett fram till att styrelsen föreslår Kongressen att välja Daniel Norburg som ny Missionsdirektor. Daniel svarar väl upp mot de uppsatta kriterierna. Styrelsen uppskattar särskilt hans övertygelse om att den lokala församlingen har en nyckelroll när rörelsens mål ska förverkligas. Daniel har lett en församling genom ett mycket positivt förändringsarbete och han har en bred erfarenhet som även innefattar andra ledningsuppgifter och styrelsearbete. Avsikten är att forma ett ledningsteam av kvinnor och män kring Daniel. Mer information om detta kommer inför eller under Kongressen. Daniel Norburg har varit pastor och föreståndare i Immanuelskyrkan i Malmö sedan 1994. Han är gift med Ann-Sofie och de har fyra barn. Daniel har i många år på EFKs uppdrag stöttat församlingsledare och församlingsplanteringar. Sedan 2010 leder han nätverket New Wine Sverige, ett uppdrag som han nu lämnar.

Kongressen föreslås besluta att välja Daniel Norburg till missionsdirektor med mandatperioden 2014-2018.

Kongresshandlingar 2014

11


efk ung - beslutsunderlag

efk ung

Bakgrund Representantskapsmöte 2013 beslutade följande: att ta ett inriktningsbeslut om att EFK UNG återigen ska bli en del av Evangeliska Frikyrkan (EFK), vilket förutsätter att EFK UNG fattar ett liknande beslut på sitt årsmöte, l att detta ska ske vid årsskiftet 2013/2014 och att EFKs styrelse och EFK UNG får fatta beslut om detaljerna. l

EFK UNGs årsmöte i juni 2013 tog i sin tur beslut som bekräftade att EFK UNGs vilja är att återigen bli en del av EFK och att upplösa EFK UNG. EFK UNGs styrelse och EFKs styrelse fattade därefter beslut om att från och med 1 januari 2014 flytta all verksamhet från EFK UNG till EFK. Församlingsprogrammet har fått ansvaret för att stödja församlingarnas barn- och ungdomsverksamhet. Ett eget program med en egen understyrelse med ansvar för Frizon samt att vara en ung röst i rörelsen har också upprättats. Vidare har beslut också fattats om att flytta alla tillgångar till EFK. Avsikten var från början att upplösa EFK UNG som organisation och egen juridisk person. EFK UNGs stadgar § 8 anger att ”beslut om upplösning skall fattas vid två på varandra följande kongresser inom Evangeliska Frikyrkan, med minst två tredjedels (2/3) majoritet.”

12

Kongresshandlingar 2014

EFKs styrelse har dock kommit fram till att EFK UNG bör kvarstå som juridisk person på samma sätt som t.ex. Helgelseförbundet och Örebromissionen formellt finns kvar efter bildandet av det som nu är EFK. Skälet till detta är att organisationerna då kan ta emot medel som skulle kunna vara testamenterade till dessa juridiska personer. Kongressen föreslås besluta att notera att organisationen EFK UNG har lagts vilande, men kommer att kvarstå som juridisk person, att notera att all EFK UNGs verksamhet samt alla tillgångar har förts över till Evangeliska Frikyrkan.


EFK UNGs BIDRAGSSPÅRS PLATS I EFK – SAMTALS- OCH BESLUTSUNDERLAG

EFK UNGs BIDRAGSSPÅRS PLATS I EFK

EFK UNGs Bidragsspårs årsmöte lämnar följande skrivning:

EFK- styrelsens kommentar om Bidragsspårets plats i EFK

Bakgrund: I samgåendeprocessen mellan EFK UNG och EFK har frågan om EFK UNGs Bidragsspårs framtid lyfts. Detta diskuterades på EFK UNGs årsmöte där det beslutades att efterfråga riktlinjer för till vem EFK UNGs Bidragsspår ska relatera i framtiden. Frågan lyftes också på EFK UNGs Bidragsspårs årsmöte och där beslutades att frågan skulle ställas till kongressen 2014. Ärende: I EFK UNGs Bidragsspårs stadgar står det att organisationen ”samarbetar med EFK UNG”. I och med att EFK UNG från årsskiftet blir en vilande organisation och samtidigt blir en del av EFK kan vi inte längre relatera till organisationen EFK UNG på samma sätt som tidigare. EFK UNGs Bidragsspår är och behöver vara en självständig organisation för att kunna fungera på det sätt som den gör och betjäna de församlingar som vill med statsbidrag. Även om vi är självständiga och det är vårt årsmöte som röstar om de viktiga beslut som rör vår organisation önskar vi också finnas med som en del av hela rörelsen EFK. Vi önskar en nära kontakt med moderrörelsen och nu när EFK UNG går samman med EFK vill vi höra rörelsens syn på hur vårt samarbete ska se ut i framtiden. Då vår organisation tidigare samarbetat med EFK UNG känns det relevant att fortsätta relatera till den del av EFK där UNG-frågorna nu hamnar.

Styrelsen är mån om att Bidragsspåret fungerar väl enligt dess syfte vilket är att ta till vara på EFK-församlingars önskan om att använda Ungdomsstyrelsens ekonomiska bidrag till ungdomsförbund och i förlängningen till de lokala ungdomsföreningarna. Vi är medvetna om att många församlingar har valt att av olika skäl inte ansluta sig till Bidragsspåret för sitt ungdomsarbetes räkning. I denna fråga har alltså inte församlingsrörelsen varit enig. Men styrelsen ser inte detta som ett problem som måste lösas. Bidragsspåret har också möjlighet att arbeta offensivt och erbjuda medlemskap till de församlingar som skulle kunna komma ifråga vilket bl a förutsätter att en lokal ungdomsförening bildas. När EFK UNG som organisation läggs vilande är det lämpligt att det i stadgarna till Bidragsspåret kommer att stå ”samarbetar med EFK”. I den nya organisationen finns inom EFK ett program som (tillsvidare) heter EFK UNG. Där hamnar UNG-frågorna tillsammans med det stora arbetet kring Frizon. EFK UNGs Bidragsspårs årsmöte uttryckte en önskan om att relatera till den del av EFK där UNG-frågorna hamnar. Den kopplingen kan upprättas genom att Bidragsspårets årsmöte väljer in t ex en representant från UNG-programmet i sin styrelse. Det är också angeläget att det upprätthålls en relation mellan styrelserna för EFK och Bidragsspåret, genom regelbundna avstämningar och protokollsutbyte.

Förslag: EFK UNGs Bidragsspårs årsmöte föreslår att frågan om vår organisations framtid lyfts på kongressen för att höra församlingarnas åsikter och tankar kring detta och vart den ska relatera.

Se beslutsförslag på nästa sida...

Kongresshandlingar 2014

13


EFK UNGs BIDRAGSSPÅRS PLATS I EFK – SAMTALS- OCH BESLUTSUNDERLAG

Kongressen föreslås besluta att frågan om Bidragsspårets plats i EFK tas upp på Kongress 2014, att när stadgarna till Bidragsspåret ändras förs meningen ”samarbetar med EFK” in istället för ”samarbetar med EFK UNG”, att stödja Bidragsspåret i arbetet med att erbjuda fler församlingar möjligheten att ansluta sig.

14

Kongresshandlingar 2014


REDOVISNING GÄLLANDE UPPDRAG FRÅN KONGRESS 2012

REDOVISNING GÄLLANDE UPPDRAG FRÅN KONGRESS 2012

Styrelsen i samarbete med Maritha Vilhelmsson och Anders Blåberg överlämnar följande redovisning. Bakgrund På Kongress 2012 fördes samtal om ”Vårt gemensamma uppdrag och ansvar” som rörelse. Samtalen hade underrubrikerna: Vad innebär det att vara en i EFK samarbetande församling? l Vem ska betala för det gemensamma Sverigearbetet? l

Bakgrunden till samtalet går längre tillbaka i tiden, i protokollet från Kongress 2010 står det: ”På Kongressen för två år sedan var det intensiva samtal om statsbidragen och hur de påverkar oss. Frågan om statsbidragen är inte enbart en fråga om bidrag eller inte, utan hänger samman med vår identitet. Kongress 2010 gav därför ett uppdrag till styrelsen att klargöra frågan om vad det innebär att vara en i EFK samarbetande församling inför Kongress 2012.”

Åtgärder 1. Långsiktig finansiering av EFKs arbete i Sverige I september 2012 slutfördes en utredning som gjorts på styrelsens uppdrag med titeln: ”Långsiktig finansiering av EFKs verksamhet i Sverige”. En arbetsgrupp bestående av Anders Blåberg, Magnus Eriksson, Anders Nordström och Irma Janzon stod bakom utredningen. EFKs personal som arbetar med insamling fanns också med i arbetet. Utredningen ringade in sex områden som var för sig innebär en utvecklingspotential, men som också med varandra kan samverka till en förstärkt ekonomi.

Efter ett långt samtal vid Kongress 2012 fattades bland annat följande beslut:

De sex områdena är: 1. Förbättra nuvarande insamlingsverktyg. 2. Relationer – till nyckelgrupper inom församlingsrörelsen. 3. Marknadsföring – EFK som insamlingsorganisation. 4. Second Hand-butiker. 5. Kyrkoavgift som insamlingsväg. 6. Årliga insamlingskampanjer inom EFK, typ Offer Direkt.

att EFKs styrelse får i uppdrag att utifrån en bred förståelse av lärjungaskapets innebörd arbeta vidare med den långsiktiga finansieringen av EFKs gemensamma arbete i Sverige. l att styrelsen får i uppdrag att utföra en väl utarbetad kommunikationsturné för att presentera vad som görs och för att föra ett samtal om det framtida arbetets innehåll och planering.

Särskilt uppmärksamhet riktades mot uppstart av nya second handbutiker och mot kyrkoavgiften. Genom dessa två insamlingsvägar finns en stor potential inom EFK. Utredningens förslag har redan delvis börjat förverkligas men mycket återstår att göra. Trots att det gått snart två år sedan utredningen skrevs bedöms ändå slutsatserna och förslagen som högst relevanta även idag.

l

Kongresshandlingar 2014

15


REDOVISNING GÄLLANDE UPPDRAG FRÅN KONGRESS 2012

2. Redovisning av ”kommunikationsturnén” Styrelsen gav efter kongressen en arbetsgrupp i uppdrag att arbeta fram ett förslag på hur kommunikationsturnén skulle genomföras. En arbetsgrupp tillsattes och de arbetade fram grunden för kommunikationsturnén” som har gått under arbetsnamnet ”Nära 2020”. Arbetsgruppen skriver: ”Beslutet kan förstås som en del av det fortsatta arbetet för att se visionerna i EFK 2020 förverkligade. … Nära 2020 ger en signal om att vi vill nära den vision som formats och betonar vikten av närhet mellan organisationen EFK och rörelsen EFK. Det antyder också det faktum att 2020 ligger allt närmare i tiden.” 1 En bakgrundsstudie lade grunden för kommunikationsturnéns upplägg. Bland annat genomlystes behovet av nytt material. En omfattad församlingsanalys gjordes, där bl a frågan om de lokala församlingarnas engagemang för det gemensamma arbetet genomlystes. En mätfaktor var givandet till det gemensamma arbetet. Kommunikationsturnéns mål Det övergripande målet för Nära 2020, i linje med kongressdiskussionens innehåll och övriga beslut, är att vi blir fler som gemensamt bär arbetet i EFK i bön och givande. Detta behövs för att bättre möta de enorma utmaningar Sveriges kristenhet har idag och den längtan hos de som ännu inte känner Jesus. Målsättningen har även delats upp i aktivitetsmål, kunskapsmål, attitydmål och beteendemål.

1

Beslutsunderlag för Nära 2020, 12-11-14.

16

Kongresshandlingar 2014

Specificering av delmålen i Nära 2020: Aktivitetsmål Besöka 200 församlingar. Regionala samlingar våren 2014. l Kunskapsmål Relevansen i det gemensamma arbetet. Kännedom om den gemensamma verksamheten. Målen i EFK 2020 och något om strategierna i Sverigestrategin. l Attitydmål Känner att det gemensamma arbetet är viktigt. Ökat förtroende för det gemensamma arbetets möjligheter. l Beteendemål Ökat offrande. Ökat engagemang i bön. Ökad delaktighet som uttrycks genom ”surret” i och om det gemensamma arbetet. l

Kommunikationsturnéns genomförande Under hela kommunikationsturnén har EFKs styrelse varit styrgrupp för projektet. Löpande har arbetsgruppen redovisat arbetet till styrelsen. Arbetet har bestått av församlingsbesök, regionala samlingar, materialproduktion och satsningar på att öka närvaron i sociala medier. Församlingsbesök Siffrorna som finns redovisade under rubriken ”Aktivitetsmål” är ett försök att sammanställa de besök som skett av personal i vårt gemensamma arbete. Alla besök är alltså inte renodlade Nära 2020-besök. Besök som har haft tydlig själavårdande karaktär, eller som har handlat om konfliktlösning, är inte medräknade. Tyvärr är inte alla besök som har gjorts redovisade, men siffrorna, som redovisas under rubriken ”aktivitetsmål” ger en fingervisning om omfattningen av de församlingsbesök som har gjorts. Församlingsbesöken har utgått från ett antal definierade förslag på samtalsområden/teman/berättelser i mötena. Områden som visar på hur det gemensamma arbetet betjänar församlingarna och varför det är relevant. Det har handlat om församlingsutveckling, församlingsgrundande, utbildning, insamling/ekonomi och internationellt arbete och bön. Tjänster och utmaningar gällande Sverigearbetet har prioriterats. Under


REDOVISNING GÄLLANDE UPPDRAG FRÅN KONGRESS 2012

året har också framtidsfrågorna lyfts fram, särskilt med tanke på tillsättandet av ny missionsdirektor. I varje samling har det gemensamma bärandet i bön och givande lyfts fram. Regionala samlingar Under hösten 2013 bjöds 61 församlingar in till sex regionala samlingar. Fem av samlingarna skedde i samarbete med Kristen Samverkan Småland-Blekinge (KSSB), och fokuserade på det gemensamma ansvaret vi har i bön för varandra och det gemensamma arbetet. En av samlingarna hade fokus på mission och initiativet till den togs av Korskyrkan i Umeå, Elimkyrkan i Örnsköldsvik, Nordmalings Baptistförsamling och Betelkyrkan i Umeå i samarbete med EFK. Under våren 2014 planerades att genomföra nio regionala samlingar. Församlingsprogrammet, Örebro Missionsskola och Internationella staben ansvarade för tre samlingar vardera. Målsättningen med samlingarna var att lyfta de olika delarna i EFK 2020 utifrån olika perspektiv. En av samlingarna tvingades dock att ställas in på grund av för få deltagare, men försök att genomföra den senare under året kommer att göras. Satsning på sociala medier Eftersom kommunikationsturnén - Nära 2020 - har handlat om att möta rörelsen på ett relevant sätt, i församlingslivets vardag, var det nödvändigt med en mediesatsning, parallellt med fysiska möten. Som organisation är det viktigt att möta människor där de är, och många möten sker i mediesammanhang. Ofta sker kommunikationen mellan det gemensamma arbetet och församlingsrörelsen via några få kontaktpersoner, till exempel pastor eller ordförande. I de sociala medierna förändras kommunikationsmönstret till att bli en direktkommunikation med medlemmarna utan mellanhand. Möjligheterna att snabbare få ut information och få direktrespons ökar avsevärt genom de sociala medierna. Nedan följer en redovisning av ett urval av de sociala medier och bloggar som är knutna till EFKs gemensamma arbete. l

Facebook På EFKs officiella facebooksida är det 1445 som har tryckt ”gilla”. Den siffran säger inte någonting om räckvidden som sidan har. I genomsnitt

är det drygt 390 under de senaste månaderna som har sett varje inlägg som görs på sidan av administratörerna. För att få en rättvis bild av vilket genomslag Facebook har skulle en mer omfattande analys behöva göras av de officiella sidor som är knutna till EFKs gemensamma arbete och de evenemangssidor som har skapats. I dagsläget finns inte de resurserna. l Twitter Sedan 2009 finns EFK på Twitter. Kontot har drygt 950 följare. Dessutom finns bland annat följande konton: Liljeholmens folkhögskola (188 följare) Örebro Missionsskola (270 följare) Torpkonferensen (15 följare) EFKbön (406 följare) l Instagram EFK har ett eget Instagramkonto sedan februari 2013 med 168 följare. Dessutom finns bland annat följande konton: Örebro Missionsskola (36 följare) Liljeholmens folkhögskola (96 följare) Torpkonferensen (47 följare). l Bloggar EFK har några bloggar som är kopplade till det gemensamma arbetet. Förutom redovisningen av de officiella bloggarna har vi ett antal missionärer och utlandsarbetare som bloggar regelbundet. De finns dock inte med i redovisningen. Pionjärbloggen: Nästan 37 700 visningar sedan oktober 2011. Step Outbloggen: Nästan 1 100 visningar sedan januari 2014. Bönebloggen: Nästan 9 600 visningar sedan december 2012. Missionsdirektorsbloggen: Drygt 4 700 visningar sedan augusti 2011. Måluppfyllelse En del i rörelsen förväntade sig att kommunikationsturnén skulle innebära att stora samlingar runt om i Sverige skulle ske. Efter församlingsanalysen såg arbetsgruppen behovet av att låta mötestillfällena i kommunikationsturnén leda till samtal om ömsesidigt ansvarstagande och engagemang för det gemensamma arbetet. Något gruppen inte trodde skulle vara möjligt i samma utsträckning i stora

Kongresshandlingar 2014

17


REDOVISNING GÄLLANDE UPPDRAG FRÅN KONGRESS 2012

samlingar som i mötet med de lokala församlingarna. En kommunikation bygger alltid på att båda parter har möjlighet att ge och ta. Utan att skapa möjlighet till att både lyssna och dela, trodde gruppen att det skulle vara svårare att få ett ökat engagemang och ansvarstagande som konsekvens av samlingarna. Som ett komplement till träffarna med de lokala församlingarna har regionsamlingarna varit tillfällen då den stora bilden har fått kommuniceras till många. Det ömsesidiga utbytet mellan församlingar i de forumen, kan inte överskattas för en framtida samhörighet och ett engagemang för de gemensamma frågorna. Aktivitetsmål De aktivitetsmål arbetsgruppen satte upp har till stor del uppfyllts. 159 församlingar har fått besök en eller flera gånger av någon anställd i det gemensamma arbetet. 14 regionala samlingar har genomförts under projekttiden. Värt att notera är att 67 församlingar har fått två eller fler besök och 34 församlingar har fått tre eller fler besök. De församlingar som har fått mer än ett besök har själva frågat efter det. Innebär det att fler församlingsbesök har gjorts än vanligt? Det är svårt att utvärdera därför att det inte tidigare skett någon sammanställning av antalet besök som gjorts. Med största sannolikhet har antalet besök skett i större omfattning än tidigare. Framför allt beror ökningen på att mer personalresurser har funnits för att besöka församlingar under projekttiden. Kunskapsmål Vad det gäller målen kan vi också konstatera att det är inte bara antalet församlingsbesök som är målet utan även vad som kommuniceras vid besöken. Vi kan konstatera att en hel del besök har fått en tydligare inriktning mot EFK 2020 än vad de tidigare har fått. Det gemensamma kunskapsmålet, som speglar helheten av det gemensamma arbetet, har fått genomsyra många av besöken även vid de tillfällen då besöken har haft en annan inriktning än EFK 2020.

18

Kongresshandlingar 2014

Attitydmål Attitydmålen att församlingsrörelsen ska känna att det gemensamma arbetet är viktigt och att det skulle skapas ett ökat förtroende för det gemensamma arbetets möjligheter, kan inte utvärderas redan nu. Det behöver utvärderas på sikt. Delar av beteendemålen pekar på att attitydmålet har uppfyllts. Beteendemål Arbetet med kommunikationsturnén har haft som mål att vi blir fler som gemensamt bär arbetet i EFK i bön och givande. Vad det gäller beteendemålen, som egentligen är en konsekvens av de andra målen, går det att konstatera att den del som handlar om det ekonomiska bärandet bara delvis har uppfyllts. Utifrån nedanstående siffror är det tydligt att engagemanget för internationell mission, uttryckt i givande, har ökat med ca 1, 8 miljoner kronor. Gensvaret från församlingsrörelsen har alltså varit gott. Vad det gäller Sverigearbetet och Örebro Missionsskola ser vi inte samma gensvar. Faktum är att givandet har minskat med 300 000 kr. Parallellt med det ändamålsriktade givandet ser vi också att de s.k. fria gåvorna har ökat med 500 000 kr. Procentuellt har inte antalet givare ökat vad det gäller kyrkoavgiften men den summa avgiften genererar är betydligt högre än vad den var för två år sedan (se ytterligare sammanställning om insamlade medel sist i denna text). Ett av målen var att öka det gemensamma bärandet i bön. Vi tror oss ha sett ett ökat engagemang i bön under projekttidens gång, men även detta mål är omöjligt att mäta. Vem kan veta hur många som finns med och bär arbetet i bön? Det vi ser är att det uttryckta engagemanget för bön för det gemensamma arbetet, ökar. Det uttrycks bland annat genom responsen till vårt bönearbete och inte minst genom antalet besök på bönebloggen. Det sista beteendemålet som sattes upp var att öka det gemensamma arbetets närvaro i sociala medier och att öka interaktionen med följare. Vi ser en ökning i alla sociala medier av interaktionen mellan följare och det gemensamma arbetet. Det är svårt att utvärdera om det beror på projektet eller är en allmän ökning av aktiviteterna på sociala medier. Oavsett vilket, har ändå ”surret” ökat, vilket var målet.


REDOVISNING GÄLLANDE UPPDRAG FRÅN KONGRESS 2012

Slutkommentar Den brist på närhet som Evangeliska Frikyrkans församlingar och medlemmar kan känna till EFKs Sverigekontor och Örebro Missionsskola, med de människor och resurser som finns där, är något vi ständigt behöver jobba på för att det ska bli bättre. Relationer är en färskvara och något ömsesidigt. I mötet med pastorer, församlingsledare och medlemmar uttrycks det allt för ofta att man upplever distans till rörelsen. Även bland de församlingar som finns nära det gemensamma arbetet i sitt engagemang uttrycks det ibland. Trots mycket information, via många olika kanaler, är det inte säkert att man nås av informationen eller uppfattar sig själv eller det sammanhang man finns i som mottagare. En del konstaterar att det är långt geografiskt till vårt administrativa centrum i Örebro, och det kan man hantera. Däremot är avståndet – eller känslan av avstånd –

som inte har med geografiska mil att göra, svårare att hantera. Trots målsättningarna i EFK 2020 finns det många frågor vart vi är på väg som rörelse. De besök som görs spelar roll, både för församlingarna, enskilda personer och för vårt gemensamma arbete. Responsen efter besöken har varit god och många har uttryckt ett behov av det vi gör tillsammans. Församlingar har uttryckt att man är beredd att omprioritera i budget för att avsätta pengar till det gemensamma arbetet. De som besöker församlingar, har efter sina möten med församlingar, mött kommentarer som ”EFK handlar ju inte om ’vi’ och ’dem’. Vi måste börja prata om ’oss’ ”. Det är precis det som det handlar om. En rörelse handlar om ”vi” och det vi gemensamt gör och har behov av att äga tillsammans. Tillsammans behöver vi äga rörelsens både utmaningar och möjligheter.

Några jämförelser med de siffror som nämndes i Kongress 2012 Församlingar som inte ger något alls Församlingar som ger över 1000 kr/medlem Församlingar som ger 1- 250 kronor/medlem

2011 69 79 38

2013 67 87 47

Totala behovet av gåvor till Sverigearbetet Givna gåvor till Sverigearbetet Ytterligare behov Sverige

7 253 676 kr 1 285 679 kr 5 967 997 kr

7 749 000 kr 979 221 kr 6 502 000 kr

Givna gåvor till EFKs internationella arbete

22 237 987 kr

24 075 426 kr

Fria gåvor, d.v.s. icke ändamålsbeständiga gåvor Antal medlemmar som ger via kyrkoavgiften Gåvor via kyrkoavgift till EFK Gåvor via kyrkoavgiften till lokala församlingar

691 963 kr

1 203 702 kr 12 % av medlemmarna 12 % av medlemmarna 4,5 miljoner kr 5, 4 miljoner 4,5 miljoner kr 4,9 miljoner

Kongressen föreslås besluta att notera redovisningen av åtgärder utifrån uppdrag från Kongress 2012.

Kongresshandlingar 2014

19


STADGEÄNDRINGAR

STADGEÄNDRINGAR

1. EFKs stödgrupps framtid Bakgrund Både Örebromissionen (ÖM) och Helgelseförbundet (HF) bildades på slutet av 1800-talet som föreningar med enbart personligt medlemskap. Avsikten var inte att vara ett eget trossamfund eller ens en församlingsrörelse. Man var snarare missionsföreningar och missionsrörelser. Under 1900-talet utvecklades både HF och ÖM till att bli församlingsrörelser som innebar att de 1952 blev ”trossamfund i lagens bemärkelse” när den nya relgionsfrihetslagstiftningen då kom. Ända fram till Nybygget-kristen samverkan (Nybygget) bildades 1996/97 fanns därför en möjlighet att vara en del av HF och ÖM både som församling och som enskild person. När Nybygget bildades gjordes det därför en konstruktion i stadgarna som innebar att man kunde som enskild person vara med i en stödgrupp. Ordningen finns kvar idag. Syftet med stödgruppen finns beskriven i Bilaga 23 till originalprotokollet från styrelsemöte 1996.12.13-14. Man säger att ”stödföreningens” 1 syfte är ”att skapa en närhet och delaktighet i Nybyggets verksamhet. Målgruppen är medlemmarna i de församlingar som samarbetar med Nybygget och enskilda personer som har intresse för Nybyggets verksamhet.” Vidare framgår det att utgångspunkten är att man får en mer utökad information som ska syfta till större närhet och delaktighet i form av bönestöd och finansiellt stöd. Nybyggets informationspublikation som då hette Nybygget Direkt som ”är obligatorisk och utgör basen samt det enda förekommande ’medlemsregistret’ i stödföreningen.” Målet är dialog för att ta tillvara goda idéer och kreativitet hos alla medlemmar. I styrelsemötet beslutades om detta innehåll och att det skulle ges namnet Nybygget Direkt. 20

Kongresshandlingar 2014

Nuvarande stadgars § 2.2 säger om stödgruppen: Enskilda personer kan vara medlemmar i Evangeliska Frikyrkans stödgrupp vars syfte är stöd i förbön, offer och engagemang utifrån en mer omfattande information. Nuvarande stadgars § 3 ger medlemmar i stödgruppen följande rättigheter: Rätt att väcka motion till Kongressen enligt § 3.1. 2 Närvarorätt med yttrande- och förslagsrätt vid Kongressen enligt § 3.4.1. Det finns i dag en viss osäkerhet i organisationen om vilka som utgör EFKs stödgrupp. Eftersom den nämnda innehållsbeskrivningen antagen av styrelsen 1996 12 13-14 säger att det inte ska upprättas något annat medlemsregister än över de som mottar EFKs informationspublikation torde stödgruppen idag utgöras av de ca 13 000 personer som idag får informationspublikationen Direkt hemskickad. Syftet med stödgruppen torde förutom de skäl som finns beskrivna ovan, också ha varit att bereda en plats i EFK för de som har EFK-bakgrund och en stark EFK-koppling på olika sätt, men som idag av olika skäl inte är medlemmar i en i EFK samarbetande församling. Stödgruppen skulle då ge dessa personer en möjlighet till närhet och delaktighet som gav förutsättningar för ett fortsatt engagemang för EFKs gemensamma missionsarbete. Det är idag inte möjligt att på ett enkelt sätt ta reda på hur många av de som får Direkt hemskickad som inte också är medlemmar i en EFK församling. Vi är säkra på att detta rör sig om en mycket liten del av dessa 13 000. Att bli mottagare av tidningen har under de senaste åren inte marknadsförts som ett sätt att gå med i EFKs stödgrupp. Merparten av de som får tidningen torde inte veta om att de genom detta också är med i EFKs stödgrupp vilket till exempel ger de rättigheter i Kongressen som nuvarande


STADGEÄNDRINGAR

stadgar föreskriver. Det borde ju dessutom finnas någon sorts prövning av prenumerationen utifrån att man genom den också ges tydliga rättigheter i vår organisation. En sådan prövning görs inte idag och är inte önskvärd. Vi har inte, vad vi har kunnat registrera, heller hört om någon som under de senaste Kongresserna har gjort anspråk på att vara där utifrån sin tillhörighet till EFKs stödgrupp. Vi står i ett läge där vi på något sätt behöver förtydliga oss omkring stödgruppens existens. EFKs styrelse menar att det är problematiskt att ha kvar en stödgrupp som ges tydliga möjligheter inom organisationen till påverkan, utan att detta har framkommit när man blivit mottagare av Direkt. Vårt förslag är därför att vi lägger ner stödgruppen och tar bort de rättigheter som ges stödgruppen. Däremot ska vi naturligtvis fortsätta arbeta utifrån de syften och målsättningar som finns i de avsikter som i sin tid låg bakom upprättandet av stödgruppen. Till Kongress 2016 borde vi göra en prövning av frågan om vilka som ska få väcka en motion till Kongressen. Idag är det församlingar, medlemmar i stödgruppen samt EFK UNG som har rätt att göra detta. Man bör pröva om det i framtiden ska vara möjligt även för enskilda medlemmar i EFKs församlingar att väcka motioner till Kongressen. Vi är medvetna om att detta blir ett beslut som i en historisk tillbakablick blir en tydlig markering av att vi helt fullbordar loppet från en missionsrörelse med enbart enskilda personer som medlemmar till att bli en missions- och församlingsrörelse med enbart församlingar som direkta enheter inom trossamfundet. Vi tror att detta motsvarar hur vi idag ser på oss själva som en församlingsrörelse. Vi ser till exempel inget i vår nuvarande tro- och självförståelse som motiverar att hålla kvar någon sorts personligt medlemskap i EFK.

Förslag till stadgeändringar Mot denna bakgrund föreslår styrelsen att § 2.2 i Evangeliska Frikyrkans stadgar stryks helt liksom de rättigheter som tillskrivs stödgruppen i § 3.1 och § 3.4.1. enligt överstrykningarna nedan. § 2.2 Stödgrupp Enskilda personer kan vara medlemmar i Evangeliska Frikyrkans stödgrupp vars syfte är stöd i förbön, offer och engagemang utifrån en mer omfattande information. § 3.1 Ärenden vid Kongressen --Församling eller person i Evangeliska Frikyrkans stödgrupp samt och EFK UNG har rätt att väcka motion till Kongressen. Motion skall tillställas styrelsen senast tre månader före utsatt tid för Kongress. § 3.4.1: Närvarorätt Rätt att närvara vid Kongressen med yttrande- och förslagsrätt tillkommer varje medlem i samarbetande församling, personer i Evangeliska Frikyrkans stödgrupp och EFK UNG genom en representant. Rätt att närvara vid Kongressen med enbart yttranderätt tillkommer också anställda inom Evangeliska Frikyrkan och EFK UNG som ej är medlemmar i en i Evangeliska Frikyrkan samarbetande församling.

Kongressen föreslås besluta att anta föreslagna stadgeändringar.

Dokumentet använder begreppet ”stödförening” på detta sättet, även om det inte i formell betydelse är en egen förening. 2 Notera att detta är en rätt som idag ges till de som är med i stödgruppen, men inte till enskilda medlemmar i EFKs församlingar. 1

Kongresshandlingar 2014

21


STADGEÄNDRINGAR

2. Medlemsbegreppet i EFKs stadgar Bakgrund I stadgarnas § 3.4 definieras närvaro och beslutsträtt i Kongress och Representantskapsmöte. I § 3.4.1 sägs att alla medlemmar i samarbetande församling har rätt att närvara. I § 3.4.2. beskrivs hur många ombud en församling får representeras av baserat på antalet medlemmar i församlingen. I nya församlingsplanteringar används nya sätt att definiera tillhörighetsformer. Det finns nu exempel på församlingar som har gjort församlingsordningar och stadgar där man inte använder begreppet medlem. Församlingen kan till exempel istället bestå av ett antal husförsamlingar som utser ombud till årsmötet. Man för heller inte nödvändigtvis någon medlemsmatrikel i dessa församlingar. Från EFKs styrelses sida har vi inte haft andra synpunkter på detta förutom att man i församlingen måste ha en skriftlig överenskommelse omkring hur beslut fattas i församlingen inklusive hur ekonomin hanteras, hur ledarskap utses och avsätts samt vad som är församlingens värdegrund. Vi tror det är viktigt att församlingarna har möjlighet att göra avsteg från den rådande föreningskultur och -struktur som har utvecklats inom frikyrkan. Dock behövs det ett klarläggande omkring hur de församlingar som idag inte använder medlemsbegreppet ska representeras i våra beslutande organ. Förslag till stadgeändring Mot denna bakgrund föreslår styrelsen att § 2.1 i Evangeliska Frikyrkans stadgar ändras genom följande tillägg (fetmarkerat nedan). § 2.1 Samarbetande församling Ställning som samarbetande församling kan erhållas efter beslut av Evangeliska Frikyrkans styrelse. Samarbetet grundar sig på de ömsesidiga förpliktelser och de teologiska övertygelser som beskrivs i dokument antagna av Kongressen. Vid varje års slut ska samarbetande församling rapportera församlingens medlemsantal. För församling som inte har matrikelfört personligt medlemskap rapporteras hur många personer församlingen består av utifrån de kriterier som anges för medlemskap i

22

Kongresshandlingar 2014

Evangeliska Frikyrkans ”Förslag församlingsordning”. Detta antal ger sådan församling de rättigheter och/eller skyldigheter som i dessa stadgar knyts till församlings medlemsantal. De personer som ligger till grund för denna rapport äger samma rättigheter som övriga församlingars medlemmar.

Kongressen föreslås besluta att anta föreslagen stadgeändring.


STADGEÄNDRINGAR

3. Stadgeändringar som en konsekvens av beslut om EFK UNGs framtid Om beslut fattas att lägga EFK UNG vilande behöver några förändringar göras i EFKs stadgar. Förslag till stadgeändring Styrelsen föreslår att ändringar görs i § 3.1 och § 3.4.1 enligt överstrykningarna nedan. § 3.1 Ärenden vid Kongressen Vid Kongressen skall följande ärenden förekomma: 1. Val av kongressens funktionärer. 2. Föredragning av verksamhetsberättelse. 3. Föredragning av revisionsberättelse. 4. Fastställande av resultat- och balansräkning. 5. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen. 6. Beslut om övergripande dokument gällande verksamhetsinriktning. 7. Teologisk bearbetning och reflektion samt beslut i gemensamma värderingsfrågor. 8. Information från EFK UNG. 9. Val av missionsdirektor i förekommande fall. 10. Val av styrelseledamöter. 11. Val av minst två revisorer och två suppleanter. Minst en revisor skall vara auktoriserad. 12. Val av ledamöter till valberedningen. 13. Behandling av motioner. 14. Övriga ärenden. Samtliga val som förrättas gäller fram till och med den Kongress som hålls efter den mandatperiod valet omfattar. Församling eller person i Evangeliska Frikyrkans stödgrupp samt EFK UNG har rätt att väcka motion till Kongressen. Motion skall tillställas styrelsen senast tre månader före utsatt tid för Kongress. Styrelsen förbereder de ärenden som skall behandlas vid Kongressen. Senast en månad före Kongressen skall styrelsen på lämpligt sätt informera de samarbetande församlingarna om Kongressens ärenden. § 3.4.1 Närvarorätt Rätt att närvara vid Kongressen med yttrande- och förslagsrätt tillkommer varje medlem i samarbetande församling, personer i Evangeliska Frikyrkans stödgrupp samt EFK UNG genom en representant. Rätt att närvara vid Kongressen med enbart yttran-

derätt tillkommer också anställda inom Evangeliska Frikyrkan och EFK UNG som ej är medlemmar i en i Evangeliska Frikyrkan samarbetande församling. Rätt att närvara vid Representantskapsmötet med yttrande- och förslagsrätt tillkommer varje samarbetande församlings utsedda ombud, Evangeliska Frikyrkans styrelse, EFK UNGs styrelse samt programstyrelser. Rätt att närvara vid Representantskapsmötet med enbart yttranderätt tillkommer också anställda inom Evangeliska Frikyrkan och EFK UNG. Kongressen föreslås besluta att anta föreslagna stadgeändringar.

Kongresshandlingar 2014

23


vägbeskrivning

hitta till kongressen Kongressen hålls i Lugnetkyrkan som ligger på Lugnetvägen 1 i Falun. Kommer du söderifrån på E16 tar du höger i rondellen in på svärdsjögatan, skyltat ”HÖGBO” och ”JÄRLINDEN”. Sväng sedan vänster in på Lugnetvägen, kyrkan ligger då på vänster sida.

24

Kongresshandlingar 2014

För dig som använder GPS: Latitud: Longitud: X: Y:

60°36’52.6”N 15°39’26.3”E 60.614616 15.657314


Kongresshandlingar 2014

25



Det behövs fler second hand-butiker! Tillsammans tar vi hand om miljön, skapar en god arbetsgemenskap och pengarna går till människor i nöd. Vi hjälper din församling igång.

MED OMSORG OM ALLT - från sakerna vi säljer till människorna vi hjälper.

Du hittar oss i Hallsberg, Huskvarna, Norrköping, Söderköping, Grafisk manual Örebro och på www.brabegagnat.se!

1

BÄTTRE FÖRETAGANDE FÖR EN BÄTTRE VÄRLD www.livgivande.se facebook.se/LivgivandeForetag info@livgivande.se


Vad händer i den kyrkliga världen? Prova tidningen Dagen en månad gratis. Besök vår monter under Kongressen.

Erbjudandet gäller för hushåll som inte prenumererat på Dagen det senaste halvåret. Efter provperioden avslutas prenumerationen automatiskt. Gäller endast inom Sverige. Kundcenter 08-619 24 20


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.