Vad är egentligen motivation?

Just i denna stund när du läser denna mening är du motiverad. När du lägger ifrån dig boken för att svara på ett telefonsamtal som du befarar kommer att pågå längre än vad du egentligen har tid och lust med är du motiverad. I morgon, när du beger dig till jobbet är du motiverad, och väl där när du utför alla dina arbetsuppgifter, går på möten, tar en lunchpromenad och hanterar din e-post är du motiverad. När du efter arbetsdagens slut går till gymmet, veckohandlar, tömmer diskmaskinen och plockar upp barnens smutsiga kläder från golvet är du motiverad. Faktum är att du är mer eller mindre motiverad att göra precis allt det som du gör.

Ovanstående ter sig måhända främmande för dig och kanske blir du rentav en smula provocerad. Kanske tänker du att motivation inte alls är vad du upplever när du rensar ogräs i trädgården, sorterar bland dina kvitton eller utför en arbetsuppgift som du finner lika tråkig som onödig, men som din chef kräver att du ska utföra. Om så är fallet är du ingalunda ensam. Många, för att inte säga de flesta, förknippar motivation med någonting positivt såsom lust, djup koncentration eller entusiasm. Detta är såklart ett sätt att se på motivation och det är också ett synsätt som delas av en stor del av de forskare som studerar företeelsen.

Dessa betraktar dock detta förhållningssätt till motivation som ett av flera och knyter även sådant som de flesta absolut inte skulle betrakta som trivsamt, positivt och behagligt till motivation. Stress, rädsla, ångest och skuldkänslor är exempel på sådana känslomässiga tillstånd som i allra högsta grad är kopplade till motivation enligt deras sätt att förhålla sig till begreppet.

Om nu motivation kan skilja sig åt på detta vis uppstår frågan om vad som förenar dessa olika tillstånd eller vad det där som vi kallar för motivation egentligen är för något. Vi kan härleda svaret om vi studerar ordets ursprung, latinets movere vilket betyder ”sätta i rörelse”. Motivation är helt enkelt det som sätter vårt beteende i rörelse i någon riktning och mot någon form av mål. Det är de psykologiska och biologiska processer som initierar beteenden och handlingsmönster, som påverkar hur mycket energi och ansträngning vi lägger i utförande av dessa beteenden och som styr hur lång tid vi ägnar oss åt dem. Din motivation styr således ditt beteendes:

• Riktning (vad du gör).

• Intensitet (hur mycket du anstränger dig).

• Varaktighet (hur länge du ägnar dig åt beteendet).

Med utgångspunkt i ovanstående definition börjar du nu kanske förstå de självsäkra antaganden som dryftades om din motivation i början av kapitlet. Så länge du faktiskt gör något så krävs det åtminstone ett minimum av motivation för att du ska göra just detta och inte något annat av alla de alternativ som står till ditt förfogande i varje given stund. Även då du ägnar dig åt någonting som du absolut inte skulle beskriva som lustfyllt och motiverande så är du motiverad, annars hade du helt enkelt inte ägnat någon energi och tid åt just detta. Med andra ord kan det vara berättigat att komplettera ovan nämnda defini-