TID OCH RUM ÖBERGS 12 0 Å R
2
3
Olle Dahlberg Hemort Tillberga Ålder 84 Yrke Målare
TID OCH RUM ÖBERGS 120 ÅR Text Dan Linder/Svensk ordlist Foto BildN, Lasse Fredriksson, Anders Forsell, Jan Ovland, Kajsa Elfström Arkivbilder Öbergs arkiv, Västmanlands läns museum arkiv, Västerås Stadsarkiv Inredning och miljöer Öbergs Idépartner Grafisk form och produktion Kajsa Elfström/SNAP, Jan Ovland/Ovland Only Projektledning Madelene Ulfberg/SNAP Idé och research Västmanlands läns museum i samarbete med Kulturstiftelsen Arty Tryck Göteborgstryckeriet, Västerås oktober 2016 Utgivare Tapetlagret Öbergs Färghus i Västerås AB ISBN 978-91-639-2085-1
6
FORM OCH FÄRG UNDER 120 ÅR D
et är september 2016 och vi befinner oss mitt i vårt företagsjubileum. För 120 år sedan startade Johan Öberg den färghandel som ännu bär hans namn. Tack vare familjen Öberg – Johan, hans söner, änkan
Augusta och svågern Otto – kan vi vara stolta ägare till ett företag med en historia som sträcker sig över ett sekel och två decennier. Innan vi går vidare, vill vi stanna upp och blicka tillbaka, bland kvarlämnade faksimiler och i arkiv. När vi samlar vår historia ser vi hur Öbergs överlevt fackliga uppror, två världskrig, stadsbränder, dödsfall och finanskriser. Men andan, och de drivkrafter som Johan Öberg lämnade efter sig, lever kvar. Genom Öbergs historia går en röd tråd: stoltheten i ett gott, tidlöst hantverk med öga för form och färg. Detta goda hantverk går från generation till generation. Vi hoppas att kunder och läsare om 120 år ska uppskatta det goda hantverk vi lämnar efter oss i dag. Det fanns på Öbergs år 1896, finns på Öbergs år 2016 och lär finnas även år 2136. TOMMY OCH ANNELIE SCHILLER
7
PROLOG
ELDHAVET 1919 En ögonblicksbild från Stora gatan i Västerås i kvällningen den 22 maj 1919, just när fickuret visar halv sju. Elden är lös och nu har ryggarna bråttom över Stora gatans stenläggning.
8
Foto: Fotograf okänd/Öbergs arkiv
B
ara pojkarna i kortbyxor på trottoaren till höger ägnar någon uppmärksamhet åt fotografen. Röken syns över hela stan när lågorna slukar Albin Hedréns kappskrädderi 100 meter bort, i hörnet Köpmangatan–Hantverkargatan.
Hur många är de egentligen, alla som skyndar förbi butiken med stentrappa i bildens vänstra hörn? Adressen är Stora gatan 31 och här ligger Johan Öbergs butik, Färger & Kemikalier, Sjukvårds & Förbandsartiklar enligt texten vid entrén. Ovanför sitter firmamärket med initialerna där ett stort Ö sväljer ett litet J, etablerat 1896. Kanske är han en i myllret av vidbrättade hattar på väg att beskåda branden. En 48-årig entreprenör från Gävle men västeråsare sedan 23 år tillbaka och förste suppleant i färghandlarnas branschförening som bildats 1908. Går han ut på sin stentrappa och ser den mörka rökpelaren och himlen smälta samman? Framgång räddar hans företag från att bli kol och aska. Johan Öberg flyttar sin verksamhet från Köpmangatan till Stora gatan när verksamheten blir trångbodd under det första krigsåret 1914–1915. På Stora gatan 31, där Hygrells järnhandel speglar sig i skyltfönstret, ryms hyllmeter av storsäljare som tapetrullar, torra färger och linolja. Rader av burkar och flaskor som på ett apotek. Vid glasdiskarna med sjukvårdsartiklar och mediciner dinglar penslarna i krok och snöre. I morgon, den 23 maj, ska VLT rapportera om eldens förlopp: ”Överhängande fara för stadens centrum. Elden häjdad efter 2 timmar.” En piga hos Hedréns kappskrädderi tappar ett hett strykjärn fyllt med fotogen. Golvet antänds och flammorna tuggar i sig av det 80 år gamla spåntaket under takpannorna. Nu trampar hundratals människor i gränderna när brandchefen Danielsson bullrar in med 3 befäl, 17 brandsoldater, motordriven brandspruta och 4 slangar. Möjligen gör väderleken sitt till i släckningsarbetet – majkvällen är vindstilla. Nästa dag är lokalerna på Köpmangatan utbrända men kvarteret står kvar. Värden för en miljon kronor, bland annat Hedréns kappskrädderi, har slukats i branden och bolmat bort över taken. Efter släckningsarbetet står skräddare Widgren på bottenvåningen med vatten till byxbenen. Johan Öbergs butik med ”Färger & Kemikalier, Sjukvårds & Förbandsartiklar” har fortfarande mer än ett sekel på sig att expandera och se Västerås växa. 120 år, närmare bestämt.
9
Golv Karlsgatan, Västerås
10
18 96
11
Ny teknik med gamla handelsleder Start fรถr industrin Mustaschborstar och fransk parfym Tunga textilier och mรถnstrade golv
12
Hamnen i nyblivna stapelstaden Västerås, 1900-tal. Foto: A. Lovén/Västmanlands läns museum
13
NYA UTSIKTER Barfotabarn och gator av grus. Husfasader som räcker så långt ögat når och sensommarljuset som vilar mot fasaden. När 1800-tal går mot 1900-tal når inte bara landsvägarna ut i stora världen…
14
Lillån flyter längs med Aseas verkstäder, förbi arbetarnas egna Folkets hus, ner mot Mälaren. Utmed Karlsgatan sträcker sig det nya huvudkontoret. Foto: Asea/Västmanlands läns museum
U
nder 1890-talet är Västerås brundisigt av byggdamm; 8 100 invånare som går, bär, kånkar och stretar på land och ombord på pråmar. Det börjar med järnvägen, in-
vigd i december 1876 med kung Oscar II i förstaklassvagnen. Från Stockholm till Västerås på knappt fyra timmar när 31-tonsloket med vagnar stånkar sig fram med 64 kilometer i timmen. Frukost i Bålsta och ett genombrott för lokal infrastruktur. I Västerås löper två stickspår ner till hamnen och det nybyggda tullhuset. Sjöfarten ger utvecklingen en knuff; som stapelstad kommer rätten till utrikeshandel. Från land till sjöss och till land igen; urgamla handelsleder och teknik av sista skriket. Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget – snart bara Asea – etablerar sig 1891 och Nordiska Metallaktiebolaget sex år senare. Med teknikens kommer människor i mängder. Under 1880-talet bildas de första byggnadsföreningarna i en stad där bebyggelsen från 1714 års gatuplan stått orörd. Den nya stadsbilden är ett elegant rutmönster med gott om gathörn där hucklen och hattar passerar. Nu försvinner de gamla kvartersnamnen och ersätts med kvinnonamn väster om Svartån, och mansnamn i öster. På Stallhagen, bakom Mariabergets urtidskullar, växer punschverandorna tätt bland lönnarnas grönska; nationalromantik med drag av allmoge och Vasaborgar. I stadens östra utkanter finns öar av arbetarnas bostadshus – tillräckligt nära storindustrin för att ana blänket från verkstädernas höga fönster mellan innergårdarnas tvättstreck.
15
16
Alfsta, Hubbo år 1919. Första sommaren efter kriget. I verandafönstren hänger spindelvävstunna tyllgardiner, grusplanen är nykrattad och sommarbrisen leker i familjen Lindströms ljusa klänningsfållar.
17
Även detta ett familjeporträtt från 1919. Hemma hos familjen Leontin vänder fru och son ryggen mot den yviga palmen, en populär inredningsdetalj. Tonerna från pianot studsar mot den stormönstrade tapeten och i vänstra hörnet tiger telefonen still. Foton: Fotograferna Wijgård/Västerås stadsarkiv
Katalog Ă–bergs arkiv
18
HÅROLJA VÄGGLÖSSMEDEL MUSTASCHBORSTAR FRANSKA PARFYMER EAU DE COLOGNE LÄKEMEDEL ETERISKA OLJOR MUNVATTEN 1 RULLGARDINSVÄV 1
Många varor kommer sjövägen: från England skeppas rullgardinsväv, olje- eller vattenmålad och färgad i blått och grönt.
19
20
Målarmästare O A Johanssons butik i Gävle, tidigt 1890-tal. Foto: Fotograf okänd/Öbergs arkiv
21
OA
Johansson & Co, grundat år 1878, har en av Gävles finaste adresser i Gevaliahuset på Norra Kungsgatan 11. År 1893 annonserar företaget
om det största och bäst sorterade tapetlagret i Norrland: 1 200 olika sorter, pris från 10 öre till 4 kronor per rulle. Här finns kemikalier, hushållsartiklar och import av franska parfymer. På gården har Johansson även egen parfymtillverkning av Eau de Cologne Pour la Gevalia. Vid disken vänder borstarna sina ryggar åt den unge praktikanten till vänster: Johan Öberg, 23 år gammal. Han är bondson från Valbo och flyttar till Västerås i april 1896 för att bli färghandlare. Nu tar industrialiseringen fart, inte bara i Gävle och Västerås. Och en stad med gott om jobb lockar folk. Alla dessa människor behöver färg, borstar och tapeter. Johan Öberg kommer inte till Västerås ensam: med följer Johans 21-åriga fru Augusta, ettåriga dottern Karin och Johans bror Gustaf som driver verksamheten under några år. I mars 1921, nästan precis 40 år efter ankomsten, avlider Johan Öberg och tillsammans med Otto Maunsbach driver Augusta verksamheten vidare och får telefonnummer 125 – ”chefen personligen” tryckt på firmans korrespondenskort.
Fernissa frรฅn England och Kina, lack och fransk terpentin kรถps รถver disk i seklets bรถrjan.
22
23
Golv Konradssons kakel/Le crete quadro
24
25
26
EN TYSK PÅ TAPETEN 1896 är året då tapetproduktionen tar ny fart. Med en precision på en tiondels millimeter klarar den tyska Rosenmaskinen av att trycka sju färger samtidigt. Dessutom kan tapeter massproduceras på rulle, vilket ersätter handstämplade pappersark. Rosenmaskinen är en banbrytande uppfinning. Nu är tapeten inte längre en lyxvara för de rika.
27
Foto: BildN
28
29
Tapet Morris & Co/Archive Wallpapers III Kulör Bris Möbel Klong/LIV Golv Konradssons Kakel/Blackstone Plats Funkisgatan Västerås
God kvalitet ger ett gott hantverk. Penslarnas borst tillverkas av svinborst eller hår från mård och grävling. Ur Öbergs sortiment, tidigt 1900-tal.
30
31
32
Tapet Sandbergs/Tradition Edvin
33
Golv Konradssons Kakel/Baita Sun Rect Kulör Öbergs 1896 Blå och Lovika
Stuckatur från stora salen i Stadshotellet. Foto: Stig Johansson /Västmanlands läns museum
34
19 10 Drakblod och apotekarstrid Ottar och Swenson Ekkammar och Ostwalds färgatlas Ekådring och spegeldörrar
35
36
Dingtunasonen Erik Hahr är stadsarkitekt i Västerås åren 1909–1935. Foto: Fotograf okänd/Västmanlands läns museum
HAHRS STAD Ett nytt sekel på marsch; trampet av skor, kängor och stövlar hörs över hela Västerås. Invånarna har blivit 17 600 stycken, 9 500 fler på 20 år.
U
te på Viksäng ringlar rekryter och befäl i raka led: år 1906 gör Västmanlands regemente halt på mark som hört vapenskrammel under 200 år. I kvarteren Ivar, Kåre och Josef kryllar barfotabarnen i 130 Asea-lägenheter på ett rum och
kök. Det kryllar även av tjänstemän. De flyttar in i tvårummare med sängkammare och finrum. Överallt är det inte trångbott. Med tiden färgar alltfler kolosser staden tegelröd med högt i tak och plats för framtidstro: Mimerverkstadens långa fasad är färdig år 1915, Ångkraftverket 1915, Aktiebolaget Hakon Swenson, fröet till Ica, år 1917 och Aseas huvudkontor Ottar, invigt 1919. Krigsslut och världsfred – det betyder högkonjunktur, även i Västerås. Nyblivne stadsarkitekten Erik Hahr är den förste med just den titeln. Under 26 år sätter han fingeravtryck i stadsbilden: skolor, teatern och andra offentliga byggnader. Privatvillor, hotell, biografer och industrier. Hos Hahr bor gårdag och framtid vägg i vägg – han har öga för det nya men värnar om det gamla. Så småningom lär sig barn och vuxna att hitta hem till nya adresser i Hemdal, på Haga och Vega. På Jakobsberg och Norrmalm ligger ingenjörsvillorna, småhus i trä med vita eller gröna knutar, på lagom avstånd från verkstadsporten.
37
38
Detaljer från Stadshotellet, ritat av Hahr och invigt 1907. Foto: Stig Johansson, Åke V Larsson/Västmanlands läns museum
39
DRAKBLOD KOLOKVINTEN 2 MALTOS CANNABIS 3 SUNDHETSSALT JERNSOCKER SALUBRIN 1
40
Öbergs utbudskatalog, tidigt 1900-tal. Drakblod är naturmedicinen som en bit in på 1900-talet prisas för sina magiska krafter och dessutom används till att färga marmor. 2 Maltos Cannabis är en populär patentmedicin, smaksatt med örter och kryddor, lämplig mot olika former av sjukdomar ”och såsom bot mot svaghetssymptom.” 3 ”Ett botemedel mot allehanda ondt” – så marknadsförs sundhetsaltet som till största delen består av bikarbonat och pepparmyntolja. 1
41
42
S
jukvårds- och förbandsartiklar står det med snirklig stil i skyltfönstret till Johan Öbergs färghandel på Stora gatan 31 i Västerås. Det är inte alldeles problemfritt.
Färghandlarna runtom i Sverige i 1900-talets början är alla förvillande lik apotek. Redan 1903, hos Beckers färghandel på Malmtorgsgatan 5 i Stockholm, undrar kunderna om de kommit rätt. Här finns rader av glasburkar och flaskor med inslipade proppar och inbrända signaturer, hyllfack med glasdörrar och diskar med mässingsvikter och stativvåg. Den tyske handelsresande Wilhelm Becker kommer till Stockholm år 1876 och startar färghandel vid Brunkebergstorg. En avdelning innehåller ”kemikalier och kem.tekn.artiklar”, inspirerad av de tyska drogerierna. Så inleds konflikten. I butiken på Malmtorgsgatan är färg fortfarande det centrala. Men stadens apotekare är ursinniga över ”ett intrång i området” som de kallar hotet mot sitt monopol. Apotekarstriden blir mer än ett ordkrig: polisbesök och stämningar är vardag för butikschef Karl Kjellander. Av stadsfiskal Stendahl får han rådet att organisera sina färghandlarkollegor och bilda enad front mot de förbittrade apotekarna. En av initiativtagarna är Abraham Mattsson från Gävle, Johan Öbergs tidigare chef. Och det dröjer ännu fyra år tills Sveriges Färg-, Drog- och Kemikaliehandlares Förening bildas – med Öberg i styrelsen.
Foto: Fotograf okänd/Västmanlands läns museum
43
44
Ljusa toner hos Öbergs Tapetmagasin, Köpmangatan 1. Foto: Fotograf okänd/Öbergs arkiv.
ELLEN KEY STÄLLER DIAGNOSEN ”Vill man däremot hava tapeter, då bör man lika noga som man aktar sig för sjukdom eller skulder, akta sig för de mörka tapeterna, med meningslösa ornament, rödbruna eller svartgröna eller brungrå pladaskor, dem man stundom sökt försköna genom sirater i guld. Redan av sådana tapeter blir man – i synnerhet i ett land som vårt, med en lång mörk vintertid – nästan mjältsjuk.” Författarinnan, kvinnosakskämpen och pedagogen Ellen Key formulerar hemmets estetik i Skönhet för alla från 1913. Redan två decennier tidigare, i mitten av 1890-talet, skapar Key sitt formideal i tvårumslägenheten på Valhallavägen 49 i Stockholm, senare i sitt magnifika drömhus Strand mellan Vadstena och Gränna, byggt i jugendstil år 1910. Key hade uppskattat teorierna om tapeter i ljusa färger som blir högsta mode i mitten av 1930-talet.
45
Under 1910-talets första år används ekkammar inom målningen. Dessa kammar av ek används nämligen för att skapa en trästruktur. Vid den här tiden är trä kostsamt, men genom att dra mönster med kammarna i ek ser ådringen alldeles äkta ut.
46
47
48
WILHELM OSTWALD SATTE FÄRG PÅ FLERA DECENNIER. Wilhelm Ostwald (1853-1932) är fysiker, kemist och filosof. År 1908 får han Nobelpriset i kemi och tillbringar de kommande decennierna åt färgsystematisering, en föregångare till NCS-beteckningarna. Ostwalds färgatlas inspirerar Bauhausrörelsen, liksom svenska funktionalister och färgforskare under 1920- och 30-talen. Wilhelm Ostwalds färgatlas ligger till grund för de nya idéerna där råd och rekommendationer blandas med rena skräckexempel av ekonomisk art. Genom att välja mörka tapeter i hemmet ökar exempelvis belysningskostnaden med 400 procent, medan ljusa tapeter innebär en besparing på 35 kronor om året.
49
50
Tapet EcoBorĂĽs/Vildtuta
51
52
Tapet Sandbergs/Sanna Lampa Klong/LIV
53
Kulรถr Ceder, ร bergs 1910 Gul och Puder
Tapet Colefax & Fowler/Messina Kulรถr Dahliavit Plats Skoftesta Gรฅrd Kรถping
54
Foto: BildN
55
56
Verktyg Stäpplare Kulör Guld
Foto: BildN
57
Tapet Ralph Lauren/Signature Papers och Colefax&Fowler/Messina Kulรถr Dahliavit Mรถbel Homeline/Molly Kudde Designers Guild/Mathura Plats Skoftesta Gรฅrd Kรถping
58
Tapet Sandbergs/Grace Kulรถr Guld
59
Stöpplare När man stöpplar får man fram en kornig målningsyta genom att stöta på färgen med en speciell borste.
60
Verktyg En punstrissa används för att göra hål i pappret när mönstret ska överföras från papper till vägg.
61
62
FR ANK OCH MÅLARSOPPAN ”Västerås klassas ju än idag som en industristad och när Öbergs tips-
”Första gången skulle färgen appliceras i omgångar med flertalet
ade om den nya produkten som fick tonen av rost kändes det som
strykningar. Vår målare fick en utbildning av Öbergs i hur färgen
att den varma rödbruna rosttonen med lite patina passade bra på
skulle appliceras, torktider och teknik för att rosttonen skulle fram-
Frank. Det finns både värme och en känsla av gammal inarbetad in-
träda och få ett åldrat utseende” säger Peter Sandberg.
dustrilokal i färgen. Färg och form säger mycket om en restaurang och idag kan även detta ses som ett konkurrensmedel.”
Det blir inte bara rostfärg på Frank utan även soppa – serverad i målarburk:
Krogentreprenören Peter Sandberg letar inspiration till Frank i Little
”Tommy Schiller hade idén inför en middag hos oss. Vad kunde
Italy, på danska finkrogar och bland svenska klassiker. Restaurangen
vara mer passande när färghandeln tar ut personal och viktiga kunder
invigs 2007 med en stark förankring till industrins vagga i Västerås
att både leverera en god middag och samtidigt påminna alla om att
över 100 år tidigare – en tydlig känsla av arv och patina:
Öbergs alltid har välgjorda produkter i sina färgburkar?”
ÖBERGS SOPPA
Tryffelsmaksatt jordärtskockssoppa INGREDIENSER 1 liter kycklingbuljong 5 dl vitt vin 1 liter grädde 1 vitlöksklyfta 1 schalottenlök 1 kg jordärtskocka Tryffel Finhackad vitlök och" schalottenlök fräses lätt i stekpanna. Koka upp jordärtskockorna i vitt vin och kycklingbuljong. Låt koka i 10 minuter. Häll i grädde till skockorna är mjuka. Mixa slät och sila av. Smaka upp med färskriven eller skivad tryffel.
Väl smakat!
63
Foto: BildN Tapet Midbec/Omexco Kulör Novacolor/Ironicc Barstol By Lassen Plats FRANK Västerås
64
Grind Kristinagatan 5
19 30
65
Funkis och flammande neon KF till Västerås Utställningen ”Bostad och färg” Ljusa pastellfärger och räta vinklar
66
67
Sommar, funkisprakt och kortbyxor i släpljus. Hållgatan, Västerås. Foto: Carl Henning/Västerås stadsarkiv
68
Ett stilla sorl och ljudet av servitrisernas klackar. Solljuset målar kvadratiska fält i Konsumtionsföreningens restaurang på Stora torget i Västerås år 1937. Foto: Stig Johansson/Västmanlands läns museum
LJUS OCH ORDNING Under 1920-talet förvandlas boendet, både i organisation och form. I Västerås bildas Sveriges första HSB-förening, Hubert, 1924. Bland villorna på Stohagen och Stallhagen har nationalromantiken spelat ut sin roll.
1920
-talets formspråk är sakligt och stramt
På Herrgärdet i Västerås släpper Erik Hahrs lägenheter in dags-
i ljus pastell, med stilideal från grekiska
ljus och luft. Den senaste tekniken klarar stora, tunna fönsterglas
tempel och 1700-tal.
– vissa har till och med och rundade kanter. Och om nätterna va-
Så kommer 1930-talet och knackar på med funktionalismen. Sam-
kar de nya neonskyltarna, hummande och surrande, över gator och
tidens arkitektur befrias från sina ornament, men förses med de
husfasader.
typiska fullmåneformade lunettfönstren på gavelröstet.
Stadens invånare kan också ta cykeln ner till Stora Torget och
Hösten 1938 ger Lubbe Nordström ut sin bok Lort-Sverige, om
spegla sig i skinande kakel hos det nya varuhus som Konsumtions-
”bostädernas tillstånd och det allmänna andliga tillståndet” från norr
föreningen Västerås uppfört. Bageri, charkuteri och lager går i
till söder. Trångbott, mörkt och instängt. Ändå doftar stadslivet ny-
funkis-stil, tidens tecken. Tillvaron är funktionell, lugn och ordnad
sågat timmer; nu kommer kollektivhusen och barnrikehusen.
– tills kriget gör slut på friden den 1 september 1939.
69
70
Trapphus på Herrgärdet. Erik Hahr ritade. Foto: Anders Forsell/Västmanlands läns museum för projektet Modernismen i Västmanland.
71
Funkisprakt p책 St Ursulas V채g p책 Bl책sbo.
72
Boupptäckning efter Augusta Öberg 1937/Öbergs arkiv
91 792 KRONOR OCH 18 ÖRE, OCH ”EN AUTOMOBIL AV MÄRKET VOLVO” 1936 ÅRS MODELL, VÄRD 4 900 KR.
73
74
Foto: Fotograf okänd/Öbergs arkiv
75
Ö
bergs verksamhet växer kraftigt under tidigt 20-tal. År 1925 öppnar Augusta Öberg en filialaffär på Stora gatan 55 tillsammans med Otto Maunsbach.
Sommaren 1936 pågår de olympiska spelen i Europa. I Västerås avlider Augusta Öberg, nyss fyllda 61 år. Chef, entreprenör och ägare till fastigheten i kvarteret Manfred nummer 2, Stora gatan 31 där huvudaffären ligger. Filialaffären på Stora gatan 55 med tapetlager drivs i 30 år tills den slukas av en eldsvåda. Efter Augusta Öbergs bortgång ombildas firman till aktiebolag med Maunsbach som delägare och vd. Augustas efterlämnade andel värderas till 91 792 kronor och 18 öre, inklusive en ”automobil av märket Volvo” av 1936 års modell, värd 4 900 kr.
Förutom tapeter och terpentin säljer Öbergs även parfym. En annonskliché för Chanel No 5 (lanserad 1921), där de vita fälten fylls av återförsäljaren.
76
77
78
NÄR FOLKET SKULLE LÄRA SIG VÄLJA FÄRG. I oktober 1933 på Skeppargatan 77–81 i Stockholm får svenska folket lära sig att välja färg och tapeter till hemmet. Svenska Slöjdföreningen och HSB ordnar utställningen Bostad och färg där de senaste forskningsrönen inom färgharmoni och kulörer demonstreras i 40 stycken experimentrum.
Tapet BoråsTapeter/Borosan
79
80
Mรถbel OX Denmarq/KS Chair fladdermusfรฅtรถlj
81
Tapet Sandberg/Gabriel Kulรถr ร bergs 1910 Gul och Betong
82
Mรถbel Sika Design/Paris Chair
83
Lampa Watt & Veke/Jacob Cooper Kulör Öbergs 1930 Rosa och Kärlek
84
Kulör Öbergs 1930 Rosa, Kärlek och Dahliavit Plats Funkisgatan Västerås
85
Foto: BildN
Golv Biografentrén, Folkets Hus Bio, Fagersta. Foto: Lasse Fredriksson/Västmanlands läns museum för projektet Modernismen i Västmanland
86
Under 1950-talets modernism utnyttjas teglets kulör i mönstermurning av fasader.
19 50
87
Landet närmar sig stan Industrin på högvarv ”Måla på lördag” Abstrakta mönster Synliga konstruktioner
88
Solen står högt över sandlådorna på södra Skallberget. Riksbyggen bygger husen under 1950-talet. Foto: Stig Johansson/Västmanlands läns museum
89
90
HÖJDER OCH DALAR Med 1940-tal kommer ransoneringskort, surrogatkaffe och bristen på stål och armeringsjärn. I Västerås går industrin på högvarv och efter kriget startar småhusbyggandet på allvar – med färdigblandad betong.
Stjärnhusen på Vitmåragatan sträcker på sig över Gideonsberg. Foto: Stig Johansson/Västmanlands läns museum
H
ustyperna myllrar i folkhemmet: egnahemshus, rektangulära enplanshus och radhusen med sina smala trädgårdar. På Gideonsberg och södra Skallberget förvandlas
skogsbackar till tomter för suterränghus bland klippor och gläntor. Sveriges åttonde största stad växer med hjälp av olja, djuphamnens viktiga importvara med egen kaj. I början av 50-talet har Västerås 62 000 invånare och de blir ständigt fler, fler barn, fler bilar. Många familjer flyttar ut i nya bostadsområden på Skiljebo och Malmaberg. När Blueberry Hill med Fats Domino ekar mot fasaderna i HSBs Krumeluren på Hammarby, mullrar luften i moll. I den stora världen, bortom piskställningar och sandlådor, pågår kalla kriget. Under 1950-talet byggs över 1 000 nya bostäder per år, många av dem är utrustade med skyddsrum. Bäst att vara på den säkra sidan. Mot slutet av årtiondet representeras ordningsmakten av båda könen i Sverige; från och med 1958 kan kvinnor bli präster och poliser. De flesta viker ihop husmorsförklädet, lämnar barnen på något av de nyöppnade daghemmen och ger sig ut i offentlig sektor, handel och industri.
Numera är arbetsdagarna kortare, semestern längre. Människor tar sig ut till områden som Munga, Frösåker och Tidö-Lindö för att rensa i sommarstugerabatten eller stå framåtböjd med räfsa och spade när potatisen ska upp. Nya tider kräver större armbågsutrymme, även i city. Snart ska stadsbilden ändra form och utseende med bredare gator och öppna ytor. Under de kommande 15 åren ska grävskoporna lyfta sina ståltandsgap mot himlen i en stadsförnyelse som lämnar kvar många ärr i minnet. Snart finns den forna småstadsbebyggelsen endast bevarad i Åke V Larssons svartvita bilder.
91
92
Under 1950-talet utnyttjades teglets kulör i mönstermurning av fasader. Foto: Anders Forsell/Västmanlands läns museum för projektet Modernismen i Västmanland.
93
Fotografering för Aroseken 1960. Foto: Åke V Larsson/Västerås Stadsarkiv.
94
Foto: Asea/Västmanlands läns museum
GOD BOSTAD 95
”Ungkarlshem” i kvarteret Jonas, Västerås. Under 1950- och 60-talen är det ordning och reda i folkhemmet. För den som följer Kungliga Bostadsstyrelsens råd om möblering får förmånliga lån. Skriften God Bostad i dag och i morgon som ges ut från och med 1954 till en bit in på 70-talet bygger på funktionsstudier och bostadsundersökningar för hur svenska hem bör inredas på bästa sätt. Och det dröjer ända fram till 90-talet tills regleringarna avskaffas och begrepp som ”rymd” och ”öppen planlösning” får fritt spelrum.
96
Foton: Asea/Västmanlands läns museum
FRÅN PARK AVENUE TILL ASEA Stadsarkitekt Sven Ahlbom ritar Melkerkontoret för Asea och lånar fönsterfasaden från Lever House på Park Avenue i New York. Innan kontorsskrapan står färdig, skapas ett experimentbygge där ingenjörer som Göran Ersander kan mäta yttertemperaturen från fönstrens insida via en stege. Efter tre års arbete invigs Melkerkontoret 1960 med maximala kombinationsmöjligheter för inredningen, tack vare flyttbara väggblock. Alla rum har en utsikt, interkommunikationen sköts via rörpost och paternosterhissar och i källaren finns entrén till en biograf.
97
98
HÄR BLANDAS ALLA FÄRGER FÖR HAND, BAKOM DISK. G
nistrande vitt vid färghandelns dörr. År 1925 startar Öbergs sin filialbutik på Stora gatan 55 i Västerås. Hos Öbergs ska Annie Nihlén (bilden) arbeta i närapå 30 år, från 1923 när hon just fyllt 20, till mitten av 1950-talet. Hon gör den långa vandringen
från lärling till filialbutikens föreståndarinna, i vit rock på översta trappsteget. En idrottare och tävlingsmänniska som varje år ser till att komma iväg till Jämtland för att åka skidor. Färgbranschen är lika mycket matematik som fingerspetskänsla; att välja rätt färgämnen och räkna rätt bland mått och mängder. Här blandas alla färger för hand, bakom disk. Tappas på burk som förses med en handskriven etikett. Noga och alltid exakt, ständigt med doftstrimmorna av lösningsmedel dallrande i luften.
99
Foto: Fotograf okänd/Öbergs arkiv
100
Servalac fick en central plats på Öbergs informationsträff i Excelsiorsalen, 1960-tal. Foto: Fotografen okänd/Öbergs arkiv
”MÅLA PÅ LÖRDAG” Före 1955 har svenska målare bara lediga lördagar under juni och juli. Men just det året får Målareförbundet igenom sina krav om lediga lördagar året runt. Därmed blir Målareförbundet först att införa lediga lördagar för sina medlemmar. I samband med detta driver Alcro kampanj för den svenska ”gör det själv”-marknaden genom uppmaning att måla på lördagar (när målarna har ledigt.) Kampanjen är framgångsrik och fortsätter under 1960-talet som reklamfilm på bio där Martin Ljung slår fast att det är fult att inte måla.
101
Foto: Lasse Fredriksson/Västmanlands läns museum för projektet Modernismen i Västmanland.
102
103
104
Tapet BorĂĽstapeter/Scandinavian Designers II
105
106
107
Tapet Sandberg/Edward Kulรถr AD 2 Fossil Lampa Watt & Veke/Ingrid
108
109
Tapet Eco/Crayon Mรถbel Muuto/Fiber Chair
110
Tapet Boråstapeter/Scandinavian Designers II Kulör Öbergs 1950 Grön
111
Tapet BorĂĽstapeter/Jubileum
112
Mรถbel Muuto/Visu Chair och Nerd bar stool
113
Tapet Midbec/Orla Kiely
114
Inntertak Hallstahammar kommunhus. Foto: Lasse Fredriksson/Västmanlands läns museum för projektet Modernismen i Västmanland
19 70
115
Boende efter statlig standard Öbergs på Ängsgärdet Rivning och byggnadsvård Stormönstrat och heltäckningsmattor
116
Vinden får trädens blad att rassla i Råby centrum en hösteftermiddag 1979. Bara några kvicka steg från matbutiken, vidare till sömmerskan, Sparbanken och Konsum… Foto: Jange Blomkvist/ Västmanlands läns museum.
117
118
Foto: Erik Brinne/Västmanlands läns museum
MILJONPROGRAM OCH MINNEN 1960-talet är framtidstrons årtionde, och fartvindens. I Västerås går inte längre bilarna genom stan utan via Cityringen, invigd samma år som högertrafikomläggningen 1967.
M
iljonprogrammen under Rekordåren (1961–1975) ger
engagemanget för byggnadsvård ökar. I mitten av decenniet skiftar
höga hus med prefabricerade betongstommar och
fokus från nybygge till bevarande av befintlig bebyggelse; vissa äldre
fasad i mexitegel. Mitt i Västerås invigs ett högt hus
hus får nya uttryck, till exempel plåtfasader. År 1975 blir Byggnads-
1969 som ska rymma både människor och bilar. Under öppnings-
vårdsåret.
helgen kommer 100 000 besökare till toppmoderna varuhuset
I slutet av 1970-talet kommer en reaktion på miljonprogrammens
Punkt. Många av dem kommer från stadsdelar så nya att de pro-
standardiserade boende. Som kontrast – och avståndstagande – till
visoriska trätrapporna fortfarande står kvar i portuppgångarna:
de många små lägenheterna och flerfamiljshusen reser sig rymliga
Pettersberg, Bäckby, Rönnby och Råby.
enplansvillor med stora, valmade svarta tak på bland annat Hamre
Det doftar fortfarande nysågat virke och våt betong om Västerås. Miljonprogram och villor byggs, många med paneler i starka färger. Ändå gör 1970-talets oro för oljekris, miljöhot och stadssanering att
och Framnäs. Här möter amerikansk villaarkitektur det traditionellt svenska med rödfärg, vita knutar och spröjs.
119
Biografen Prisma i Punkthuset, den stora premiärbiografen i Västerås under 25 år. På duken: Jacques Tati’s Playtime. Foto: Bertil Forsén/Västerås Stadsarkiv
120
121
122
Aroseken bygger atriumhus på Nordanby gärde år 1960–1962. Området får pris och belönas med en Bo Bättre-plakett år 1963. De vita husen och molnen gnistrar ikapp när bilden tas en dag i juni 1967. Foto: Stadsbyggnadskontoret.
123
Jag kommer ihåg när mamman lagade maten, att hon sa – Salvatore kom ihåg att det är råvaran som gör kocken.” – SALVATORE MACRI
124
Familjen Macri.
Spaghetti al ragu della
Mamma Maria Macri
D
en 1 juni 1966 upphör arbetskraftsinvandringen till Asea. Den sista familjen som kommer har gjort en tågresa på två dagar från den lilla byn Mammola i italienska Kalabrien. Med
på resan finns en 13-årig ung man, Salvatore Macri, som med tiden blir en välkänd krögare i Västerås, fortfarande aktiv på restaurang Limone. På den här bilden – som också fungerar som familjens pass – står han längst upp vänster. Salvatore jobbar först som budpojke på moppe med 213 öre i timmen, senare som reläprovare med 700 kronor i månadslön: ”Det var en härlig tid och ett härligt land. Min morbror hade kommit hit för att jobba redan 1951. Mamma började som lindare i Melkerkontoret, pappa som slipare. Här fanns elspisar, dessutom var cykelvägarna lika stora som bygatan hemma!” Familjen Macri flyttar till en lägenhet på Jakobsgatan 73. Varje kväll dukar Salvatores mamma fram minst åtta tallrikar och glas. Genom de öppna fönstren stiger nya dofter av basilika och olivolja. ”Alla italienarna hängde på italienska klubben. Vi tog med oss matkulturen, gentlemannasättet... Ett par år senare, 1968, öppnade Etna, stans första pizzeria. Jag gick till Folkets Park och hade svenska kompisar, de kom hem till mig för att äta pasta med min familj och läsa Kalle Anka.” Varje år åker västeråsaren tillbaka i sällskap med barn och barnbarn till byn Mammola i Kalabrien som han lämnade för 50 år sedan: ”Där kallar de mig lo suedeze, svensken” säger Salvatore Macri.
INGREDIENSER 4 PERS 1 gul lök 1 dl olivolja extra virgin 500 gram grovmalen köttfärs (högrev) 1 st morötter (rivna) 800 gram tomater hela, konserverade 1 dl vatten 2 st vitlöksklyftor 1 dl rödvin 2 st färska chilipeppar 10 blad färsk basilika 500 gram spaghetti salt Skala och finhacka löken och vitlöken. Fräs i olivoljan utan att den tar färg. Smula ner köttfärsen, rivna morötterna och bryn med lite salt (1 tsk). Häll i vinet och låt den koka i någon minut, häll i tomaterna och vattnet. Tillsätt chilipepparn och basilikan. Småkoka under lock i 2 timmar och rör om den då och då. Smaka av med salt. Koka spaghettin al dente, i salt och vatten enligt anvisning på paketet. Servera med nyriven parmesanost och med ett gott italiensk rött vin.
Buon appetito!
125
ETT FÄRGHUS PÅ 126
Å ÄNGSGÄRDET 127
U
nder hösten 1969 byggs Öbergs färghus på Ängsgärdet i Västerås där det ligger kvar ännu efter 47 år. Bygghandlingarna visar ett företag i tiden: gott om utrymme för butik, lager och
parkering. Den driftige Gunnar Karlsson är chef för färghuset vid den här tiden; lätt att hitta på bilden, den ende i slips och kavaj bland per-
Foto: Fotograf okänd/Öbergs arkiv
sonalen. Karlsson blir utsedd till Sveriges bästa färghandlare innan han lämnar över verksamheten till Larry Ersson 1980.
128
Ritningar Ă–bergs arkiv
129
130
ÖBERGS ADRESSER I VÄSTERÅS 1896-2016 131
1 Köpmangatan 1
Butik
1896
2 Stora Gatan 27
Butik
1897 – 1914
3 Stora Gatan 31
Butik
1914
4 Stora gatan 55
Filial
1925
5 Stora Torget 2
Konstnärsmaterial 1950-tal
6 Regementsgatan 2
Butik
1950-tal
7 Stora Gatan 26
Butik
år okänt
8 Emausgatan 35
Filial
1958 – 1960
9 Narvavägen 23
Filial
1954
10 Tråddragargatan 33
Filial
1954 – 1957
11 Skiljeboplatsen 2
Filial
1957
12 Dybecksgatan 33
Filial
1954 – 1957
13 Sturegatan 10
Filial Make up
1956 – 1958
14 Stora gatan 24
Filial tapetaffär
1956 – 1958
15 Gamla Tullhuset
Magasin/lager
1939 – 1943
16 Ängsgärdet
Butik
1969
Karta Västerås stadsakrkiv
132
”DET ÄR FULT ATT INTE MÅLA” ”Det går en massa lönnmålare lösa numera…” säger berättarrösten i reklamfilmen för Alcros nya Servalac 1965. En av nyheterna är att färgburken blivit bredare, därför går penseln ner, och färgen rinner inte. Komikern Martin Ljung spelar lönnmålande kypare, läkare och patient. Reklamfilmen avslutas med att Ljung dinglar längs en fartygssida med burk och pensel och intygar att det är fult att inte måla.
133
Tapet Midbec/Orla Kiely Kulรถr ร bergs 1970 Orange och Glรถd Lampa Watt & Veke/Krille Cooper
134
135
136
Tapet Eco/Black & White
137
138
COME BA CK Alla dessa ekande trapphus med sina svala stenytor… och den kraftiga flingfärgen på väggarna. Flingfärg blir populärt under 1950-talet och är färgindustrins svar på traditionell stänkmålning. Först rollar målaren väggen med en bakgrundsfärg och stryker därefter på en färglös lack med flingor, vanligen i svart och vitt. Under 1960- och 1970-talen används flingtekniken även som golvfärg i garage- och förrådsutrymmen.
Golv Tarkett iQ Eminent
139
140
141
Tapet Sandberg/New York Stories Kulรถr Lunar Grey Matta Designers Guild/Sohozinnic
142
19 90
143
Plats för Skrapan Finansministern och färghuset Bland Gotlandshus och Skånelängor Järnsmide och furu Svampmålade väggar
Foto: Måns Berg/för Kungsleden, fastighetsägare 2016
144
BOOMEN OCH STADSBILDEN Året är 1987 och fasaderna i Västerås, liksom de vidsträckta industrilokalerna på Finnslätten, är sig inte lika längre. Efter ett sekel plockas tre av de fyra röda bokstäverna ner. A:et är kvar, men S, E och A ersätts med två B:n efter fusionen mellan ASEA och schweiziska Brown Boveri.
M
uskler på gymmet och i affärslivet, det är 80-talet.
överskott i slutet av 80-talet ger en finanskris i början av 90-talet.
Fåfänga och framgång flätar händer. Även byggbran-
Nu är det läge att använda vad man redan har, genom att förnya
schen har vuxit i omfång. Med byggboomen följer stora
äldre industri- och kontorslokaler.
projekt som Djäknebergrestaurangen, Mälardalens högskola, Aros
Men det går inte att stänga av maskinen helt och hållet: människor
Congress Center och VLTs nya hus där den gamla korsvirkesbebyg-
måste fortfarande bo. Kataloghustillverkarna blandar historiska stilar
gelsen speglar sig i glasfasaden. I samband med Bo 90 får ABB en
som klassicism, nationalromantik, landsbygds- och herrgårdsflört
högrest granne på andra sidan Stora gatan, med bastu och bar i
och ger dem namn som ”Gotlandshus” och ”Skånelängor.”
toppen.
Alla bor inte på en eller två våningar över marken. På Råby och
Shoppingen är också ny, tack vare de inbyggda gångbroar som för-
Vallby byggs stora bostadskomplex där ett högt punkthus hänger
binder varuhus och gallerior till ett stort inomhuscity. Framtiden kan
samman med flera lägre. Den som betraktar stadens profil från
inte komma kvickt nog, det är som om tiden gick i dubbla hastigheten.
Mälaren nära millennieskiftet, upptäcker att horisonten blivit taggig
Till slut kommer tiden ändå ifatt och bromsar byggivern. Bostads-
av alla nya lokala landmärken som strävar mot skyn.
145
146
Vi pratade med kommunalrådet Åke Hillman som tyckte det var en strålande idé att bygga en skyskrapa i Västerås. Men det tyckte inte stadsbyggnadschefen Hultman. Han tyckte det var en korkad idé och skrattade så han grät.” – JOHNNIE PETTERSSON, ARKITEKT
År 1988 rensas kvarteret Lorens mitt i Västerås och lämnar kvar en gapande grop. Arkitektduon Johnnie Pettersson och Leif Karlsson har startat sin firma Archus två år tidigare men tankarna på en ny profilbild i Västerås har funnits längre än så. En ny utsiktspunkt för ett inför stadens tusenårsfirande år 1990, 25 våningar och 81 meter högt. Styrande i staden har från början tänkt anlägga minigolfbana på rivningstomten men Pettersson och Karlsson har ”entreprenörspush”, en drivkraft som handlar om att bädda för samhällsutvecklingen. Vid mitten av 1980-talet anses duon för oprövad och uppdraget att rita Skrapan går istället till en annan arkitekt och invigs 1990.
Foto: Archus
147
148
Foto: Fotograf okänd/Öbergs arkiv
”RÅD VAR DET STÖR
149
RSTA VI KUNDE GE.” ”E
tableringen av byggvaruhusen var inte negativt för oss, för att de klarade inte av det här förtroendet som en färghandel gör. Jag menar, ska du måla ditt hus är det en stor investering för dig som privatperson. Då vill du ha en viss trygghet, inte bara gå och läsa på burkar. Råd var det största vi kunde ge.” Janne Dahl tar över Öbergs 1993 och säljer verksamheten till Tommy Schiller 1998.
150
Jag brukar mäta utvecklingen genom Öbergs färghus i Västerås. De säljer färg, penslar, kakel och golv både till vanliga konsumenter och till professionella. Nu ökar deras omsättning.” – PER NUDER
I september 2005 presenterar dåvarande finansminister Per Nuder (s) sin statsbudget för 2006. Bland satsningarna på sysselsättning, högskola och skatteväxling tittar Öbergs fram – som konjunkturindikator. Enligt Nuder ger färghandeln besked om landets välstånd, tack vare kontakten mellan just Nuder och Tommy Schiller. De har blivit bekanta genom fruarna, då och då hör Nuder sig för hur verksamheten går.
151
152
Mosaik Konradssons/Metaleza
153
154
Mรถbel Muuto/Raw Lounge Tapet Cole&Son/Geometric II Kulรถr Solis
155
156
1. MÅLA VÄGGEN 2. DOPPA EN NATURSVAMP I EN LASYR, GÄRNA TON-I-TON 3. DUTTA Svampmålning är ett av 1990-talets mest färgstarka formspråk. Den som vill skapa sig ett hem i tiden under ett finansiellt skakigt decennium och färger som äppelgrönt, smurfblått och vinrött dominerar, skaffar sig en fondvägg med svampmålning.
157
158
Kulรถr ร bergs 1990 Mint Lampa Muuto/Mhy Pendant
159
Kulรถr Balett Lampa Muuto/Mhy Pendant
160
161
Tapet Tuva Matta Designers Guild/Fitzrovia chalk Mรถbel Sika Design/Chill Chair
162
Mรถbel Muuto/The Dots
163
164
20 16
165
Millennium och mälarutsikt Ångkraftverket: från nyttoindustri till nöjesindustri Industriella influenser och hantverk Natur och blanka metaller
166
DÅ BLIR NU V
ästerås växer under de första åren på det nya millenniet.
logiskt och energisnålt. Och vad som förut var lantligt är i dag en
Tidigare friluftsområden blir året-runt-boenden. Längs
stadsdel med pendlingsavstånd för bil och cykel.
stränderna kring Lillåudden, Öster Mälarstrand och hamnen
reser sig huskroppar som speglar sig i vattnet.
Det är som om historien biter sig i svansen. Förädlad teknik, ny kunskap och tillförsikt. Fler människor, andra behov. Ett ångkraft-
Tomtmark som tidigare förknippats med industri, arbete och
verk, en knutpunkt under sin epok, står tyst och kallt under 30 år
transport är numera attraktiva promenadstråk och exklusiva bostads-
innan det återuppväcks i form av äventyrsbadet Kokpunkten och
områden med inglasade balkonger och panoramautsikt.
The Steam Hotel.
Historien ekar mellan husen i stan: 1930-talet kommer på återbesök med nyfunkishusen, kubiska med kontrasterande färger i svart och vitt. Då som nu har fönsterpartierna gott om plats. Villorna liknar alltmer herrgårdar med sina stora verandor i ljust gult, grått och vitt. Omsorg om naturen följer med in över tröskeln; nu byggs eko-
Nya tider och ständiga visioner om att växa, utvecklas och locka nya invånare och innovationer. Stapelstaden har nått långt på 120 år och än finns ingen ände. Vår historia är vår framtid; vad som en gång var, ska en gång bli som nytt.
Illustration: The Steam Hotel
167
168
100 år gamla anor, 18 våningar och 227 rum blir till The Steam Hotel under 2017. Foto: Ångkraftverkets vänner. Illustration: The Steam Hotel
169
170
Tapet Sandberg/Flora Sandberica Lampa Muuto/Under the bell
ÖGONBLICKS PATINA I gamla Ångkraftverket ryms Kokpunkten och The Steam Hotel. Här har ett nybygge fått ögonblicklig patina med industriell känsla; genom att måla med bottenfärg och en så kallad rostaktivator (oxideringsfärg) som skapar rosteffekt. Färgen IRONic appliceras med pensel, skumroller eller svamp på väggspackel, äldre kalkbruk, gips, äldre syntetisk och mineralisk färg, mineralskivor, träskivor, MDF och plywood.
171
172
Det är ett sätt att marknadsföra Öbergs internt, att tänja gränserna med tokiga idéer.” Tommy Schiller om Öbergsölet från våren 2016. För ett varumärke som formats och utvecklats under 120 år finns få begränsningar. Allt ligger i namnet och vad det utstrålar, personliga relationer och intryck från kunder och samarbetspartners. Ett gott renommé rymmer färg, möbler och öl.
173
174
175
Tapet Designers Guild/Caprifoglio Kudde Designers Guild/Tulipani Cushion
176
Tapet Cole & Sons/Pebble Möbel Muuto Hängare Strop By Lassen
177
178
Tapet Designers Guild/Jardin de Plantes Mรถbel Muuto/Fiber Chair Kudde Lobdesign/Puff
179
Tapet Boråstapeter/Scandinavian Designers II Kulör Öbergs 2016 Grön och Guld
180
Matta Designers Guild/Belgravia Denim Mรถbel G.A.D/Pall Sparven
181
182 Tapet Baker Lifestyle och Caprifoglio Kulör Öbergs 2016 Grön och Sal Stol Andersen/Tac Chair Lampa Örsjö/Kvist Skål By Lassen/Kubus Bowl Plats Sigtunavägen Västerås
183
[Öbergs 2016]
Foto: BildN
184
I MO R
R GON
185
OM TRADIT OCH GENER Tommy och Annelie
186
TIONER RATIONER OM KUNDKONTAKT…
OM MED- OCH MOTGÅNG…
Tommy: ”Jag är ju gammal målare, älskar målerier. Många av våra
Tommy: ”Satsa i motgång, det är min filosofi. Allt kan hända,
kunder har samma bakgrund som jag. Det gör att man kan snacka,
marknaden går upp och ner. Hela möbelavdelningen byggde vi
komma varandra nära, förstå och sätta sig in i vad kunderna
upp under en tillfällig svacka. När det blev högtryck på marknaden
behöver.”
igen stod vi klara att ta emot kunder som var nyfikna på möbler.”
OM ATT BYGGA PERSONLIGA RELATIONER…
OM ÖBERGSANDAN…
Annelie: ”Förutom färg säljer vi även möbler. Precis som med färgen handlar det om ett hantverk, att förstå och känna kunderna som kommer. Allt handlar om personliga relationer, att få människor att upptäcka kvaliteten och vår kunskap. Många kommer tillbaka eller tipsar sina bekanta om oss. Kunderna känner sig trygga med oss, det ska vi fortsätta förvalta.”
Annelie: ”Ombyggnationen utvecklade och stärkte vi-känslan och stoltheten för Öbergs. Det är viktigt att vi jobbar ihop, att vi delar Öbergsandan – hur vi uppträder och bemöter varandra på jobbet och våra kunder.”
187
188
Visst vore det roligt om Öbergs blir ett familjeföretag. Barnen har diskuterat saken. En av dem är förvaltare, en är entreprenör, så de skulle klara det utmärkt. Jag ser inga problem för att Öbergs traditioner av social kompetens, hög kvalitet och gott hantverk ska kunna fortsätta framöver. Så länge vi jobbar vidare och håller arvet efter Johan Öberg vid liv.” – TOMMY OCH ANNELIE SCHILLER
189
Foto: BildN
190
191
Sanna Florinus Hemort Skultuna Ă…lder 18 Yrke MĂĽlare
TID OCH RUM ÖBERGS 12 0 Å R
Sedan starten 1896 går en röd tråd genom Öbergs historia; stoltheten i ett gott, tidlöst hantverk med öga för form och färg. Detta goda hantverk består än idag, efter 120 år. I den här boken upptäcker du tidens mönster genom generationer och traditioner.