Fรถrbindelser
En transformation av Blasieholmen Filip Malte Larsson KTR
AVGÅNGSPROGRAM vår/sommar 2017 Det Kongelige Danske Kunstakademis Skoler for Arkitektur, Design & Konservering Institut for Bygningskunst & Kultur Kandidatprogram for Kulturarv, Transformation & Restaurering Professor: Christoffer Harlang Filip Malte Larsson Studienr. 5076 Vägledare: Christoffer Harlang Nicolai Bo Andersen Victor Boye Julebäk Charlie Steenberg
Innehåll
5 Prolog 7 Introduktion Blasieholmen 9-11 Historia 13 Dagens problematik 15 Tullpackhuset 17 Varumagasinen 19
Våg-& Kokhuset
21 Nationalmuseum 23 Intention 25 Program 27
Metod
29 Inlämningsformat 30 Studieförlopp 31 Källor 32-35 Appendix
4
Prolog
‘Vid bryggor och träkaj låg skutorna tätt, stuvare och sjömän trängdes med roddarmadammer och tvätterskor. Från kokhusen steg röken, från krogarna slamret, från svinburarna gälla skrik och från luckorna basarnas rop. Men utanför allt det mörka och trånga låg vattnet och blänkte i morgonsolen, ett ljusblått och öppet stråk mot främmande länder och äventyr. Stanken steg från hamnen. Men vindarna som alltid strök fram över den blå ytan, som pilade mellan Djurgårdens gröna träd och Söders mörka sten, fläktade bort det värsta och svalkade de svettiga hamnarbetarna som slet med sina säckar och balar Hamnen hade vaknat efter vintersömnen, till vårens väldiga brådska. Det var inte mer än någon vecka sedan den första båten tagit sig in genom skärgårdsisarna.’1
Mina drömmars stad - Per Anders Fogelström, 1960
5
6
Introduktion
Stockholm har ett unikt kulturarv med koppling till sjöfart och handel. En plats där storstad och skärgårdsnatur möts. En lugn oas med stadens puls i ryggen och skärgården natur framför sina fötterna är Blasieholmen. Halvön är belägen mellan Gamla stan och Östermalm, Norrmalm och Skeppsholmen mitt i centrala Stockholm. Ute på Blasieholmens udde löses kvarterstaden upp och enkelt stående byggnader står fritt att röra sig runt om. Hela miljön ute på Blasieholmens udde, med kajen och de bevarade byggnaderna - Våg-& Kokhuset, Tullpackhuset och Varumagasinen - är viktig för förståelsen av Stockholm som sjöstad, handelsstad och huvudstad, på grund av att det i dag inte finns mycket kvar av den äldre tidens hamn- och sjöfartsmiljöer. Blasieholmens udde är en tillsynes bortglömd plats som lämnats att förfalla. En plats där stora förändringar är planerade som kommer att radera ut en viktigt del av Stockholms kulturarv. Jag vill med mitt avgångsprojekt ge ett alternativt förslag till hur man kan addera och transformera i en kulturhistoriskt sårbar kontext som Blasieholmen, en av få i sitt slag i Stockholm. Att skapa rumliga förbindelser mellan staden och skärgården och historiska förbindelser med framtida funktioner. Syftet är att skapa en förbindelse mellan kvartersstaden, den öppna platsen och kajkanten, samt skapa mer diversitet i den utveckling som idag stor på agendan.
7
8
1625
1702
1805
1863
1885
1930
1956
1970
2017
Blasieholmen Historia
Halvön Blasieholmen bestod tidigare av två holmar som var åtskilda från varandra och fastlandet. Holmarna har från mitten av 1500-talet och fram till 1640 bland annat stått för kungens skeppsbyggande, så som till exempel Vasaskeppet.2 Senare har Blasieholmen varit uppsamlingsplats för inkommande sill och annan lakefisk till Stockholm. därav namnet på kvarteret Sillhovet där områdets äldst bevarade hus står beläget, Våg-& Kokhuset från 1832.3 Vid bygget av Nationalmuseum på den intilligande Kyrkholmen fylldes kanalen igen och blev en del av Blasieholmen och bildade museiparken som idag omfamnar Nationalmuseums norra och västra sida. Blasieholmens tidigare strandlinje kan man än idag få en uppfattning om från Sillhovets trekantiga tomt, då denna låg helt ut till strandlinjen innan kanalen fyldes igen.4 Blasieholmens udde utvecklade sig aldrig i den kvartersstruktur som i Sverige kallas för Stenstaden, utan har sedan mitt 1800-tal haft den samma karaktär som idag med fritt stående byggnader på en öppen yta ut mot kajkanten. Sedan de senaste nybyggda byggnaderna på Blasieholmens udde uppfördes, Varumagasinen 1910, har tiden nästan stått stilla. Byggnaderna har fått nya progam, men utöver det är helhetsplanen densamma.
Motsatt sida: Blasieholmens utveckling Underlag: Stockholmskartan
9
10
Blasieholmen Historia
Blasieholmens udde har, sedan tullverksamheten lades ned, varit en plats där kontor och service för Stockholms skärgårdsbåtar har hållit hus.5 En skärgårdsbåt är en typ av passagerarbåt som trafikerar Stockholm och skärgården både för turister, bosatta och sommargäster. Blasieholmens udde är en centralt placerad plats i förhållande till de bryggor som är utgångspunkten för största del av all trafik ut till skärgården från Stockholms innerstad, Strömkajen och Nybroviken, och därför en viktig knutpunkt för fortsatt god sjöfart. Idag känns denna del av Blasieholmen nedgången och övergiven, som om den låtits förfalla med flit. På 1960-talet planerades stora förändringar i Stockholm. Gamla stadskvarter rivdes till förmån för höghus och shoppingcenter. Stockholm skulle saneras och effektiviseras. En helhetsplan utformades för stades biltrafiken. I denna helhetsplan finns det beskrivet en 6-filig motorväg som går rakt genom Blasieholmen med en efterföljande bro ut mot Strandvägen på Östermalm. Ett förlag som aldrig genomfördes.6
Motsatt sida: Varumagasinen
11
Ny
bro
en
ÖSTERMALM
n
årde
rädg
gst Kun
vik
BLASIEHOLMEN Tullpackhuset
Varumagasinen
Str öm ka
jen Våg-&Kokhuset
Nationalmuseum
SKEPPSHOLMEN GAMLA STAN 12
Blasieholmen Dagens problematik
Stockholm blir, som många andra storstäder, mer och mer kommerciell. Stora nationella och internationella företag tar över det offentliga rummet. Tidigare i år fick till exempel Apple godkänt att bygga en Flagship Store i Kungsträdgården. Parken ligger ett stenkast från Blasieholmen och är stadens mest karaktäristiska och viktiga stadspark. År 2013 utlyste Stockholms Stad tillsammans med Nobelstiftelsen en tävling om att utforma ett Nobel Center på Blasieholmen. David Chipperfield vann med sitt förslag ‘Nobelhuset’.7 Förlaget innebär att de två varumagasinen och Tullpackhuset med viktigt kulturarv rivs och platsen får en helt annan karaktär, med bland annat stor risk för trafik som följd. Denna politiskt aktuella och kontroversiella plats är i behov av en uppdatering för att möjliggöra ett bevarande av det kulturarv som den besitter, annars förfaller den i glömska eller raderas ut fullständigt. En komplicerad plats och en svår diskussion där alla har sin egen mening om hur den ska utvecklas in i framtiden. Jag tror därför Blasieholmen behöver en ny diversitet. En plats som förbinder den både historiskt och rumligt med dess kontext och kultur- och naturarv.
Motsatt sida: Situationsplan 1:5000
13
14
Tullpackhuset
Arkitekt: Axel Fredrik Nyström År: 1876 Nuvarande använding: Tillfälligt flyktingboende Behovet var stort att utöka tullverksamheten i Stockholm då staden växte och fler varor fördes in. Tullpackhuset på Norra Blasieholmshamnen uppfördes år 1876 i nyrenässansstil med putsad tegelmur och delvis exponerad tegelmur ovanför karaktäristiska runtbågsfönster. Byggnaden hade en öppen mittdel för magasinering och sidoflyglar för administration. Med tiden blev hamnen dock för liten för de allt större fartygen och avdelningen stängde 1942 för att helt dras in 1962.8 Senare har byggnaden fungerat som bensinstation4 och hamnkontor för Waxholmsbolaget, som står för skärgårdstrafiken i Stockholm5.. Idag är Tullpackhuset under rivningskontrakt och fungerar tillfälligt som flyktingbostad för nytillkomna.9 Förutom Tullpackhuset på Blasieholmen är det flesta av de gamla tullhusen i Stockholm från 1800-talet är idag rivna. Därför är Tullpackhuset på Blasieholmen är ett i sitt slag.8
Motsatt sida: Tullpackhuset, foto: Klemming, källa Stadsarkivet
15
16
Varumagasinen
Arkitekt: Byggmästare J. A. Hess År: 1910 Nuvarande använding: Tillfälliga kontor, utfyttande verkstad Tullpackhuset hade inte kapacitet att uppbevara alla varor som kom inkom, därför uppfördes år 1910 de två varumagasin för uppbevaring av den ökande mängd varor som kom in till hamnen. Byggnaderna utfördes med enkel träskonstruktion som står på betongplintar. Träkonstruktionen stod synligt med öppet takrum. Byggnaderna stod vid tiden för uppförande oisolerad med 12 skjutpartier som kunde öppnas upp i fasaden. Magasinen är idag unika för Stockholm, då några liknande magasin inte längre finns bevarade i Stockholms hamnar.8 Den verksamhet som på senare tid bedrivits i Varumagasinen är främst service för passagerarbåtar som trafikerar Stockholm och skärgården.5 Dock är denna verksamhet i en utflyttningsfas, vilket medför stora svårigheter för fortsatt underhåll av skärgårdsbåtarna. Under det rådande rivningskontraktet inför kommande nybyggnation är byggnadena främst tillfälliga kontor till bland annat Stockholms Stad och Liljevals Museum.9 Både Tullpackhuset och Varumagasinen är enligt Stockholms Stadsmuseum av särskilt högt kulturhistoriskt värde10
Motsatt sida: Varumagasin, Interiör fotograf: okänd, källa: Stadsarkivet
17
18
Våg-& Kokhuset
Arkitekt: Carl Christoffer Gjörwell År: 1832 Nuvarande använding: Bostad12 Ett av Blasieholmens äldsta byggnader är Våg- & Kokhuset från 1832 som ligger i kvarteret Sillhovet. Namnet Sillhovet kommer från att det var i den tidigare intilliggande kanalen inkommande sill och lakegods kom in till staden. Varor som skulle förtullas och säljas i Stockholm vägdes och hamnarbetarna och sjömännen kunde även laga sin mat här.3, 13 Våg-& Kokhuset är en putsad byggnad utan vidare utsmyckningar som byggdes främst med funktion istället för skönhet i åtanke. Byggnaden har idag det högsta bevarandevärde på området, i samma klass som Nationalmuseum och Kungliga slottet.10 Med sin storlek och placering på området skapar Våg-& Kokhuset en helt speciell stämning ute på Blasieholmens udde.
Motsatt sida: Våg- & Kokhuset fotograf: Kasper Sallin, källa: Stadsarkivet
19
20
Nationalmuseum
Arkitekt: Friedrich August Stüler År: 1866 Nuvarande använding: Museum Nationalmuseum byggdes på den tidigare Kyrkholmen, som låg avskild från resterande Blasieholmen med en kanal. Kanalen fylldes snart igen och Museiparken skapades. Nationalmuseum är utför i röd och grå kalksten som bärs upp av en sockel i granit. Museumet är byggt upp av ett mittskepp med två flygelbyggnader som skapar varsin innergård. Nationalmuseum är en byggnad som verkligen dominerar stadsbilden runt strömmen i centrala Stockholm. Dess monumentalitet och placering är sägs vara inspirerad från Venedig. Blasieholmens låga bebyggelse bakom Nationalmuseum är med att förstärka intrycket av byggnadens monumentalitet. På 1960-talet byggdes Annexet till Nationalmuseum, En administrationsbyggnad i tegel- och metallfasad. Under 2015-2016 rivdes en del av Annexet till fördel för ytterligare en administrationsbyggnad med en flätad fasad i betong.
Motsatt sida: Nationalmuseum år 1878 källa: Stadsarkivet
21
22
Intention
Min intention med projektet är att ta utgångspunkt i Blasieholmens premisser, med de resurser och begränsingar den har med sina naturgivna förutsättningar, sin historia och sin aktuella problemställning. Att arbeta med en miljö som har stora utmaningar och förändringar framför sig. Jag vill undersöka hur det kan skapas en miljö på Blasieholmen som kan förtälja om dess kulturarv och ge något till det offentliga rummet i Stockholm. Något som förbinder platsen och staden med dess levande marina skärgårdsliv och den kulturella kopplingen till Nationalmuseum. Jag vill förstärka förbindelsen mellan skärgården och staden. Denna förbindelse kan exempelvis vara funktioner som knyter sig till skärgården och dess sjöfart, platser som skapar urbana rum, eller något som knyter sig till den kulturella delen av Blasieholmen. Mitt ingrepp kan ses som en studie i hur Blasieholmens udde kan utvecklas på ett hållbart.
Motsatt sida: Skärgårdsbåt Storskär källa: Sjöhistoriska museet
23
24
Program
Mitt projekt vill bestå av en alternativ stadsutveckling innehållande addition och transformation kring Blasieholmens udde. Projektet utgår ifrån en undersökning av möjligheten till en större diversitet, som till exempel kan vara en institution, verkstad, mötesplats eller park. Dessa exempel kan skapa goda förbindelser både historiskt och rumligt. Det program som ska till på området är något som kan understötta en önskan om att skapa dessa förbindelser FN’s 17 världsmål ses som ett gemensamt ansvar för en hållbar utveckling av vårat samfund. Mål 11, av de 17, talar bland annat om samfundets ansvar att bevara kultur- & naturarv i en stadsmiljö. Blasieholmens historia bidrar till en förståelse av Stockholm som sjöstad, handelsstad och huvudstad från tidigt 1500-tal tills idag. Det känns därför upplagt för mig att arbeta med att skapa en levande hamn i en stadsmiljö som Blasieholmen, med plats för hamnverksamhet i förbindelse med stadsmiljö och kulturverksamhet. Mål 11 förespråkar även en god sammanhängning mellan stadsutveckling och transportsystem. Att avskaffa en viktig försörjning till Stockholms skärgårdsbåtar vid Blasieholmen, till fördel för andra funktioner, är enligt min mening ett steg i fel riktning, både funtionellt och för platsen identitet. Denna funktion ska därför åter bli en del av Blasieholmens udde.
Motsatt sida: utsnitt av måleriet Nybrokajen. Oljemålning av Axel Peter, 1890
25
26
Metod
I min metod används begrepp lånade från målarkonsten, som refererar till tre olika skalor som kan användas på olika sätt, som verktyg eller en form för optik i mitt arbete. Dessa skalor utgör även en del av min inlämningsform. Landscape I Landscape vill jag undersöka den urbana situation på hela Blasieholmens udde. Där det beskrivs hur byggnaderna förhåller sig till varandra och till sin nära omgivning, kajkanten och Stenstaden. Still Life I Still Life vill jag utvälja en av byggnaderna och utveckla den med fokus på byggnadens volym, rum och konstruktion. Portrait I Portrait vill jag utvälja en specifik detalj och dess karaktär, både tektoniskt och materialitet. Avgångsprojektet utvecklas över tre faser: Blick Första fasen kallas för Blick och handlar om registrering, analys och värdesättning. Ett landskap, en stad eller en byggnad undersöks i förhållande till det tekniska, det historiska och det fenomenologiska egenskaper i stadens, byggnadens och detaljens skala. Kast Andra fasen kallas för Kast och handlar om att, baserat på de studier och analyser utförda i Blick-fasen, presentera ett nytt alternativt förslag för utveckling av Blasieholmen Projekt Tredje fasen kallas för Projekt. Denna fas handlar om att utveckla projektet, presicera intentionerna, samt skärpa ett sammanhängande arkitektoniskt förslag bearbetat i de tre skalorna 1:500 , 1:50 & 1:5 Motsatt sida: Våg - Kokhuset
27
28
Inlämningsformat
Ritningar: Landscape 1:500 situationsplan, sektion, fasader Still Life 1:50 utsnitt av plan, sektion & fasad Portrait 1:5 plandetalj, sektionsdetalj, fasaddetalj Modeller: 1:200 - Situationsmodell 1:20/1:33,3 - Utsnitt av byggnad Visualiseringar Modellfoto och visualiseringar som beskriver materialsammansättning, atmosfär och rumlighet. Katalog Processen - en samlig av skisser, modelfoton och referenser Notat Värdesättning av de existerande byggnader och det omkringliggande miljöerna. Listan över inlämnat material och skalor är vägledande och kan komma att ändras.
Motsatt sida: Tullpackhusets norra fasad
29
Studieförlopp
2011-2014 Det Kongelige Danske Kunstakademis Arkitektskole Avdelning 10 Bachelor Lektor: Peter Henning Jørgensen 2015-2017 Det Kongelige Danske Kunstakademis Arkitektskole Kulturarv, Transformation & Restaurering, KTR Master Professor: Christoffer Harlang Praktik 2010-2011 Wester+Elsner Arkitekter Stockholm 2014-2015 Berg/CF Møller Architects Stockholm Studieresor Japan. Avdelning 10, 2012 Portugal/Spanien. Avdelning 10, 2013 Istanbul - Turkiet. Avdelning 10, 2014 Odzun - Armenien (uppmätning). KTR, 2015 St Thomas - US Virgin Islands (uppmätning). KTR, 2016 Västkusten - Sverige (delvis uppmätning). KTR, 2016 Sicilien - Italien (delvis uppmätning). KTR, 2016 Vikingeskibshallen - Roskilde (uppmätning). KTR, 2016
30
Källor
1 Per Anders Fogelström, Mina drömmars stad, (Bonniers 1960) 2 Stockholms hamnar, https://www.stockholmshamnar.se/Historia/ Platser/Stockholm/Nybrokajen/ 3 Tulla Grünberger, Hovslagargatan 4, ett hus på Blasieholmen, (Balkong 2014) 4 Nils Ahlberg, Blasieholmsudden - plats för förändring, (Fastighets AB L E Lundberg 2015) 5 Tidningen Skärgården, http://www.skargarden.se/sjoverkstad- husvill-nar-nobel-flyttar-in/ 6 City 67 - Wikipedia, https://sv.wikipedia.org/wiki/City_67 7 Nobelcenter - Architecture, http://www.nobelcenter.se 8 Stockholms Stadsmuseum, Blasieholmensudden - del av Normalm 3:43 9 Samtal med Karin Johannessen, Säkerhetschef för Kulturförvaltnin gen, Stockholms stad. (29-12-2016) 10 “Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering “, http://stadsmuseet.stockholm.se 11 Stockholmskällan, https://stockholmskallan.stockholm.se/ 12 Bebyggelseregistret (BeBR), http://www.bebyggelseregistret.raa.se 13 Sigurd Erixon, Stockholms hamnarbetare, (Stockholms Stad 1988), 60; 166-167
31
32
Appendix
Tullpackhuset ritning frün 1874, källa: Stadsarkivet 33
34
Våg&- Kokhuset, ritning från 1830, källa: Stadsarkivet 35