Bilaga om Millenniemålen by Svenska FNförbundet

ANNONS

D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R U T G I V E N AV F N - F Ö R B U N D E T I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A

ANNONS

Millenniemålen DISTRIBUERAS MED SVENSKA DAGBLADET DEN 10 DECEMBER 2012

FOTO: WFP/MARCUS PRIOR

FN:s millenniemål – tillsammans mot 2015

8 mätbara mål Millenniemålen handlar om att göra livet bättre för världens fattiga. Läs om inriktning, status och praktiska exempel. Sidorna 5 -12

Hur används målen i biståndsarbetet?

New Deal – utmaningar i Liberia

Weaving Politics

Millenniemålen har en stor betydelse för utformningen av Sveriges biståndsarbete. Läs intervju med Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka.

New Deal kallas FN:s initiativ för att sätta upp mål för länder med särskilt svåra förhållanden för fredsoch statsbyggande. Läs om exemplet Liberia.

Koreografen Cristina Caprioli har startat ett spännande projekt kring koreografi, mänskliga rättigheter och våld.

sidan 15

sidan 14

sidan 18

ANNONS

DENNA TEMATIDNING ÄR UTGIVEN AV FN-FÖRBUNDET I SAMARBETE MED MANDERLEY MEDIA

ANNONS

Annons D e n n a t e m at i D ning är utgiv e n av F n - F Ö r B unDet

i samarBete m eD manDerley meDia

Millenniemålen DISTRIBUERA

S MED SVENS KA DAGBLAD ET

FN:s millenniemål – tillsammans mot 2015 Hur används målen i

biståndsarbetet?

Millenniemålen har en stor betydelse för utformninge n av Sveriges biståndsarbete. Läs intervju med Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka. sidan 15

New Deal – utmaningar

i Liberia

New Deal kallas FN:s initiativ för att sätta upp mål för länder med särskilt svåra förhållanden för fredsoch statsbyggande. Läs om exemplet Liberia. sidan 14

Annons

DEN 10 DECE MBER 2012

Foto: WFP/ Marcu

s Prior

8 mätbara mål

Millenniemålen handlar om bättre för världens fattiga. att göra livet Läs om inriktning, status och praktiska exempel. Sidorna 5-12

Weaving Politics

Koreografen Cristina Caprioli har startat ett spännande projekt kring koreografi, mänskliga rättigheter och våld. sidan 18

Millenniemålen är en tematidning distribuerad med Svenska Dagbladet den 10 december 2012 Omslagsfoto En flicka i en förskola i Demokratiska Republiken Kongo. Foto: WFP/Marcus Prior

Tidningen produceras pro bono av Manderley Media för Svenska FN-förbundet Produktion och projektledning Per Axel Nordfeldt Manderley Media Bastugatan 24 B 118 25 Stockholm 08-428 83 20 axel@manderley.se För frågor om innehållet kontakta Berith Granath Svenska FN-förbundet 08-462 25 40 berith.granath@fn.se Formgivning Björnekull Design 0709-99 62 67 sven@bjornekulldesign.se www.bjornekulldesign.se Tryck V-TAB Ett Svanenmärkt tryckeri

F N:s milleniemål för en bättre värld FN:s arbete med milleniemålen har bidragit till att göra världen bättre för miljontals människor i Afrika, Asien och Latin amerika. Fattigdomen och barnadödlig heten har minskat. Allt fler människor har tillgång till rent vatten, skydd mot malaria och bromsmediciner mot hiv. Mer än 200 miljoner invånare i slumområden har fått bättre bostäder och tillgång till vatten och sanitet. I dag börjar fler barn än någon sin grundskolan. Men det finns också länder där inte ett enda av milleniemålen kommer att nås. I t ex Liberia lider befolkningen efter den väpnade konflikten i landet. För att hjälpa Liberia och andra länder med särskilt svåra förhållanden har fredsoch statsbyggande mål satts upp inom initiativet ”New Deal” – läs mer om det i artikeln på sidan 14. Du kan bidra till att millenniemålen uppfylls. Genom vår kampanj ”Skolmat blir kunskap” kan du stödja FN:s skolmatsprogram. Gratis skolmat gör att fler barn kommer till skolan i fattiga länder. Genom kampanjen ”Flicka” kan du stödja FN:s befolkningsfond UNFPA:s arbete för flickors rättigheter och möj ligheter. I den här bilagan kan du läsa mer om dessa kampanjer. FN:s medlemsländer har ställt sig bakom FN:s millenniemål. Världens regeringar har därigenom gett världens invånare ett löfte som måste uppfyllas. Millenniemålen mäts i statistik och siffror. Men vi får ald rig glömma bort att de syftar till att ge människor möjlighet att ta sig ur fattigdom och nöd. Med tre år kvar till 2015 måste vi öka takten för att millenniemålen ska nås. Finanskrisen får inte leda till att den positiva utveckling som pågår bromsas in. Vi måste i stället anstränga oss ännu mer. Du kan vara med i arbetet för en bättre värld – läs bilagan, stöd våra kampanjer och bli medlem i FN-förbundet! Aleksander Gabelic Ordförande Svenska FN-förbundet

Linda Nordin

Generalsekreterare Svenska FN-förbundet

Svenska FN-förbundet verkar i kraft av sina medlemmar och givare för ett bättre och starkare FN. FN-förbundet bedriver påverkansarbete exempelvis om millenniemålen och deltar i debatten om FN:s reformering och framtid. Vi stödjer FN:s fältarbete. Det handlar till exempel om att stödja minröjning, om gratis skolmat i fattiga länder och om flickors rättigheter. Vi granskar Sveriges agerande i FN liksom Sveriges efterlevnad av FN:s olika konventioner och beslut. FN-förbundet arrangerar seminarier, studieresor, utbildningar och FN-rollspel. Vi producerar skolmaterial, kampanjmaterial och FN-rapporter med syfte att informera och påverka. Vi når ut genom www.fn.se, medverkan i sociala medier och medlemstidningen Världshorisont.

Innehåll

FN-förbundet samarbetar med FN-förbund i flera andra länder, bland annat i Armenien, DR Kongo, Georgien, Sydafrika och Tanzania. Vi samverkar med WFUNA, FN-förbundens världsfederation. FN-förbundet har flera tusen individuella medlemmar som är organiserade i över 110 lokala FN-föreningar. Vi är även en paraplyorganisation med över 90 anslutna riksorganisationer. Läs mer på www.fn.se

FN-förbundet engagerar och utbildar skolor och ungdomar. Gymnasieskolor kan ansöka om att bli så kallade certifierade FN-skolor.

Op-Ed Johan Norberg: Uppdatera kartorna 3 Debatt: Kämpa för kvinnors rättigheter 4 Millenniemålen 1 Utrota fattigdom och hunger 5 2 Uppnå grundutbildning för alla 6 3 Öka jämställdheten och kvinnors makt 7 4 Minska barnadödligheten 8 5 Förbättra mödrahälsan 9 6 Stoppa spridningen av AIDS mm 10 7 Hållbar utveckling 11 8 Globalt partnerskap 12 Liberia – ett land med stora utmaningar 14 Millenniemålen styr biståndet 15 Tillgänglighetsarbete 17 Politisk koreografi 18 Veteraner 19

FN-förbundet driver tre långsiktiga kampanjer: Skolmat blir kunskap, Flicka och Röj en mina. Kampanjerna syftar till att informera om – och skapa resurser till livsviktig FN-verksamhet i fält. Kampanjerna bidrar också till att stärka FN:s millenniemål.

Genom kampanjen Skolmat blir kunskap får FN:s livsmedelsprogram (WFP) hjälp att förse barn i fattiga länder med gratis skolmat. Skolmaten gör att fler barn kommer till skolan. FN-förbundets insamlade medel går till skolmatsprojekt i Etiopien, Kongo, Nicaragua, Kambodja och Afghanistan. Läs mer under www.fn.se/skolmat

Kampanjen Flicka bidrar till att stärka flickors rättigheter och möjligheter i Etiopien och Kongo. FN-förbundet samarbetar med FN:s befolkningsfond (UNFPA) och Kongos FN-förbund för att förhindra barnäktenskap och könsstympning och att flickor och unga kvinnor ska få bättre möjligheter att gå i skolan och råda över sina egna liv. Läs mer under www.fn.se/flicka

Röj en mina är ett samarbete mellan FN-förbundet och CMAC (Cambodian mine action centre). Insamlade medel används till att röja minor i Kambodja och till rehabilitering av överlevande. Människor som lever i mindrabbade områden får också utbildning om hur man ska hantera att leva i minors närhet. Läs mer under www.fn.se/rojenmina

ANNONS ANNONS

OP-ED

Vi har förlorat hoppet. Jag hör det uppgivna konstaterandet ganska ofta. Åren runt 1990 var så fyllda av optimism när kalla kriget tog slut. Apartheid, militärdiktaturerna och kommu nismen föll. Det såg ut som en ny, fredlig värld, stadd i snabb utveckling. Men snart grusades förhoppningarna.

Uppdatera kartorna Men vänta, gjorde de verkligen det? Om vi tittar på fakta om vad som har hänt efter 1990 ser vi att andelen demo kratier har ökat med nästan en femtedel och antalet döda i krig har halverats. Läs kunnigheten har ökat och barnadödlig heten minskat. Medellivslängden i det vi fortfarande kallar u-länder är i dag högre än den var i Sverige 1940. Men svenskarna har missat denna fan tastiska utveckling. För en tid sedan lät jag Demoskop göra en opinionsunder sökning där svenskar ombads gissa hur världen utvecklas. 3 av 4 svenskar trod de att undernäringen och den extrema fattigdomen hade ökat i världens låg- och medelinkomstländer sedan 1980. I själva verket har undernäringen minskat från 28 till 15 procent och den extrema fattigdomen har minskat från 41 till 25 procent – med ungefär 650 miljoner människor, trots att världens befolkning under samma tid har ökat med mer än 2 miljarder människor. Det märkliga var att högutbildade hade mindre koll på hur världen utvecklats än andra, vilket väcker frågor om hur uppdaterade våra mass medier och läroböcker är. Bara om vi trodde att vi skulle få en värld befriad från problem och orättvisor har vi rätt att vara besvikna över utveck lingen efter 1990. Det som hände däref ter var att vi fick nya problem att oroa oss över och hantera, nya krig och nya miljö problem. Vår mycket mänskliga oro är en viktig drivkraft, eftersom det är vad som får oss att ta itu med de nya problemen.

På många platser i världen offrar människor i snitt 6 timmar per dag för att få hem färskvatten. Ett tungt arbete som oftast utförs av kvinnor och flickor – på bekostnad av skola, försörjning och vila. Xylem Watermark är vårt initiativ för att lösa världens vattenfrågor både på kort och lång sikt. Tillsammans med biståndsorganisationer arbetar vi med teknisk och finansiell nödhjälp – samt med permanenta lösningar för säker tillgång till färskvatten. F O T O : N AT H A L I E B E S È R

Läs mer på xylemwatermark.com

Men vi får inte låta den förblinda oss för de framsteg som har gjorts, för då riskerar vi att drabbas av uppgivenhet. På sätt och vis är det en kopernikansk revolution – det har avslöjats att vi inte är universums mitt, vilket vi alltid har trott. Världens politiska och ekonomiska tyngdpunkt håller på att flyttas österut och söderut. Afrika och Latinamerika, som vi brukade associera endast med hopplöshet, har nu några av världens mest expansiva ekonomier. Morgon dagens viktigaste marknader, idéer och affärsmodeller kommer att uppstå utan för västvärlden. Om vi inte uppdaterar våra kartor kommer vi att navigera fel. I värsta fall går vi på grund. JOHAN NORBERG

Passion och engagemang – Manderley Media gör tidningen ANNONS

TIDNIN DENNA TEMA

ND KA FN-FÖRBU N AV SVENS G ÄR UTGIVE

ETE ET I SAMARB

LEY MED MANDER

MEDIA

ANNONS

DENNA TEM

AT I D N I N G Ä

R UTGIVEN

AV H A N D I S

AM I SAMA

RBETE MED

MANDERLE

ANNONS

60 år i arbetslivet

ANNONS

Y MEDIA

r nglighet etegä Mänskliga rättighTill

DENNA TEM

ANNONS

AT I D N I N G Ä

R UTGIVEN

AV S S D V I S

AMARBETE

MED MANDE

RLEY MEDIA

ANNONS

IDNIN D E N N A T E M AT

ÖRBUN E N AV R I K S F G ÄR UTGIV

ER TA D I A G N O S DET SÄLLSYN

Hud no.2 2010 Medicin idag ANNONS

I SAMARBETE

RLEY MED MANDE

MEDIA

ANNONS iDnin D E n n A t E m At

örbun E n Av r i k s f g är utgiv

tA DEt sällsyn

DiAgnosEr

i sAmArbEtE

E R 2 010 E 18 N O V E M B NS SAMHÄLL Ö L J E R DAG E G SOM MEDF

Utkommer med

NIN E N T E M AT I D

En tematidning om

ET K A DAG B L A D ÖLJER SVENS G SOM MEDF

Foto: © RapidEye

hudforskning

erley e n Av m A n D g är utgiv

mArbete meDiA i sA

sjÖf meD Öster

e s t i vA l e n

Annons

den 19 augusti 2012

Särläkemedel starkt växande område Särläkemedel för sällsynta diagnoser är ett prioriterat och område inom EU idag erbjuder stora möjligheter för nya företag.

Sidan 4

Med 12 000 medarbetare i mer än 150 länder har Xylem resurserna som krävs för att hitta innovativa lösningar för vattenförsörjning, avlopp, cirkulation och rening. Våra produkter heter Flygt, Lowara, Sanitaire, Godwin och Vogel.

är Den bästa lösningen att skapa tvärvetenskapliga team och nationella medicinska center med en spetskompetens kring eller några diagnoser.”

svår ”Att drabbas av en ofta hudsjukdom innebär dagligt ett livslångt lidande, lokal behov av tidskrävande långvarig behandlingar samt dyra läke medicinering med biverkningar. medel som kan ge lida Patienten kan också av psykosociala konsekvenser utseende till följd av avvikande förmåga. samt nedsatt fysisk diagnos, Att ställa en korrekt ge bra sjukdomsinformation terapi och utprova optimal kräver specialinsatser” Anders Vahlquist, professor och överläkare vid Akademiska sjukhuset

/ iStockphoto

At i D n i n DennA tem

Svenska Dagbladet

2008 9 FEBRUARI TA D A G E N 2 DEN SÄLLSYN

Distri nsen eaDv gikonfere D e r m at o l o

Therapy). med PDT (Photodynamic preparat Behandling av hudcancer förbehandlad med ett kemiskt medicinteknik. har blivit högteknologisk i hårbotten och kraftfulla röda LED-ljuset. av basalcellscancer till cellgift av det Patienten lider och omvandlas av cancercellerna för att minska smärtan. som absorberas vatten på behandlingsområdet gott resultat En sköterska sprayar ca 8 minuter. Metoden har lika dör på Cancercellerna ger mindre ärrbildning. som kirurgi men

A n n o1n s

mEDiA

Annons

no 1. 2010

IN E N T E M AT I D N

rlEy mED mAnDE

Sällsynta diagnoser

Annons

ser fokus: Sällsynta diagno

Distribueras med Svenska Dagbladet2010 c h på 010 ber 2010 o oktober 2 Den 4 okto g Den 6-9 den 18 december i götebor DagblaDet a mässan D svenska på s v e n s k bueras me

Läs debattartikeln på

sidan 4

Sällsynta sjukdomar ger viktig kunskap Forskning kring sällsynta kunskap sjukdomar ger viktig också om vanliga sjukdomar.

Sidan 5

Större flexibilitet behövs Är dagens definitioner att av sällsynthet så snäva som de utesluter grupper borde vara med? Läs vad professor Göran Annerén tycker.

Sidan 6-7

Genetisk vägledning sjukPatienter med ärtfliga domar och deras anhöriga att få kan ha stor hjälp av genetisk vägledning.

Rädda Östersjön Marin forskning framtid Scenarier för Östersjöns kap Innovation och entreprenörs

Sidan 14

e Perret

ringen 60 år med MR-förkla

Nya beredningsformer

ni o gLenDin FoTo: Hug

Näringslivet allt viktigare partner

betydelse I MR-arbetet har näringslivets senare år. ökat väsentligt under Sidorna 6-7

g Funktionsnedsättnin FN:s konvention

Sveriges riksdag Den 13 november antog med funktionsnedsättning. om rättigheter för personer på utvecklingen. till att detta ska driva Det ställs stort hopp

Sidorna 8-9

rättigheterstöd Kvinnors Proces fråga rättigheter är en avgörande Ghana. Att främja kvinnors från säger Joseph Mensah för Afrikas samhällen, Sidan 13

Tillgänglighet – kostnadsfria råd blir tillgängligt

om hur ert projekt Sidornas 3 och 4

Fokus hudforskning

ger hopp

vsvariga För patienter med li a behand sjukdomar kan själv påfrest ande. lingen vara mycket rednings Läkemedel i nya be ch ger hopp. former underlättar o

för 60 år rättigheterna antogs deklaration om de mänskliga dokumentet högst relevant. När FN:s allmänna är händelse. Ännu idag Sidorna 3-5 sedan var det en historisk

– samhällets ansvar,

inte individens

Focus skin research

ology and Research in dermat en covers venereology in Swed f activities. a broad spectrum o English summaries

Sidorna 6-10

ka personer Både sjuka och fris ed mjukgöran behandlar huden m ktigt att välja de krämer. Det är vi erksamma rätt – beroende på v t. substans er har de olika effek Sidan 10

Sidorna 4-5

Tillgänglig arbetsplats

på klinik Det händer mycket ge. Här erna runt om i Sveri institu berättar de ledande ete och tionerna om sitt arb santa några särskilt intres projekt.

het Kulturen satsar på tillgänglig

of the European 19th Congress gy 2010! to host the

Sidorna 14-15

We are proud ogy and Venereolo a? of Dermatol Vad säger politikern Centre Sidorna 12-13 n & Congress

Sidorna 6-7

Lyssna på tidningen

– taltidningen finns

på www.handisam.se/SvD-

bilaga

SAHLGRENSKA

Swedish Exhibitio October 2010 Göteborg 6-9

UNIVERSITETSSJUKHUS

Tema sällsynta diagnoser ovanliga Lär mer om några

effekt

Academy

rkMaN Norberg ba F oto : M a r i a

artiN Foto: FN/M

Mjukgörande krämers på hudbarriären

Det behövs en plan nationell handlings oser för sällsynta diagn

sjukdomar. Akademiska barnsjukhuset Göran Annerén vid en ung patient. i Uppsala undersöker

Exempel på modeller

steg kan MBT platt asfalt I ett och samma Hårda golv och höft- och ryggproblem. behaglig skogspromenad. känns som en tillgängliga om hur MBT fungerar, Övrig information finns på MBT‘s hemsida modeller och återförsäljare www.swissmasai.se

Läs om Östersjöfe

Tristan och Isolde

stivalens program

SJUKH UNIVERSITETS HLGRENSKA Konventionella skor

Ring 08-428 83 20 för att diskutera informationslösningar eller mejla till axel@manderley.se

Mariinskijbaletten

MBT är världens på hela kroppen. positiv påverkan dokumenterad hjälpa vid fot-, knä-,

om MBT? Vad säger användarna avsevärt förbättrat och “MBT har rörlighet.“ “Jag står mer aktivt min rygg och min med bättre hållning.“ i “En god investering förbättras “Förutom att hälsan den egna hälsan.“ får jag daglig träning.”

ka.se www.sahlgrens rg2010.org

www.eadvgothenbu

Sidorna 8-13

Algblomning i Östersjön.

MÅR. AVGÖR HUR DU DIN HÅLLNING vetenskapligt första sko med

MBT

Esa-Pekka Salonen

på sidorna 6-9

USET

xyleminc.com/se

ANNONS

DENNA TEMATIDNING ÄR UTGIVEN AV FN-FÖRBUNDET I SAMARBETE MED MANDERLEY MEDIA

ANNONS

D E B AT T

Kämpa för kvinnors rätt

Om vi på allvar vill utrota fattigdomen måste vi arbeta med att ta bort de hinder som står i vägen för flickors och kvinnors möjligheter att gå i skolan, att arbeta och kunna påverka samhället.”

2015 ska millenniemålen vara uppfyllda. Fattigdomen ska vara halverad, flickor ska gå i skolan i lika hög utsträckning som pojkar, barnadödligheten ska minska med två tredjedelar, mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar och sprid ningen av hiv ska ha upphört.

i vet redan nu att vi är långt ifrån att uppnå flera av dessa mål och att Sveriges biståndsminister, till sammans med ett antal ledare från hela världen just nu diskuterar hur ett nytt globalt ramverk för fattigdomsbekämp ning och hållbar utveckling ska se ut. En förutsättning för att fattigdom ska kunna utrotas på allvar är att alla männ iskor har möjlighet att bestämma över sina egna liv och sina egna kroppar. Utan satsningar på jämställdhet och att stärka flickors och kvinnors rättigheter är detta omöjligt. Över 200 miljoner kvinnor saknar idag tillgång till moderna pre ventivmedel och därmed försvåras deras rätt att själva bestämma om, när och hur många barn de vill ha. Komplikationer i samband med graviditet, förlossning och osäkra aborter är den vanligaste döds

orsaken för flickor mellan 15-19 år i värld ens fattigaste länder och det är också en starkt bidragande orsak till flickors och kvinnors fattigdom och ohälsa. Tusentals unga människor får också hiv och andra könssjukdomar för att de saknar möjlig heter att skydda sig. Om vi på allvar vill utrota fattigdomen måste vi arbeta med att ta bort de hinder som står i vägen för flickors och kvinnors möjligheter att gå i skolan, att arbeta och kunna påverka samhället. Detta innebär att arbeta för ökad jämställdhet samt för tillgång till sexualundervisning, preven tivmedel, utbildning samt till säkra abor ter och säkra förlossningar. Kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar och sin sexualitet får inte kompromissas bort. Gunilla Carlsson har, som medlem i FNs högnivåpanel för att ta

Flickskola, Choma, Zambia.

fram underlag till de nya millenniemålen, makten att påverka utvecklingsagendan och hållbar utveckling de kommande åren. Vi vill därför uppmana henne att inte väja för politiskt känsliga diskus sioner utan kämpa för att kvinnors rätt till preventivmedel, information, säkra

aborter och säkra förlossningar får högsta prioritet när millenimålen revitaliseras efter 2015. K R IS TINA LJ UNG R O S Förbundsordförande RFSU

Är du tillgänglig? Är du tillgänglig?

Dålig tillgänglighet lägger varje dag hinder för över 1 miljon människor med funktionsnedsättning. Vad kan du göra för att riva hindren? Se våra filmer om tillgänglighet och beställ vårt praktiska material på handisam.se Dålig tillgänglighet lägger varje dag hinder för över 1 miljon människor med funktionsnedsättning. Vad kan du göra för att riva hindren? Se våra filmer om tillgänglighet och beställ vårt praktiska material på handisam.se

ANNONS

DENNA TEMATIDNING ÄR UTGIVEN AV FN-FÖRBUNDET I SAMARBETE MED MANDERLEY MEDIA

ANNONS

Under årens lopp har FN anordnat en rad internationella konferenser. Många frågor har behandlats, exempelvis fattigdomsbekämpning, jordbruksutveckling, livsmedelstrygghet, utbildning, hälsofrågor, miljö, vatten, befolkningsfrågor, barns och kvinnors situation.

8 mål för en bättre värld

FN:S MILLENNIEMÅL – INTRODUKTION

Vid det så kallade Millennietoppmötet i FN i New York i september 2000 antogs Millenniedeklarationen som kan sägas vara en mycket komprimerad samman fattning av några av de viktigaste besluten som tagits vid FN-konferenserna. Millen niemålen har sitt ursprung i Millennie-

deklarationen, huvudsakligen i kapitlet om utveckling och fattigdomsbekämpning. Målen valdes för att det fanns tillräck ligt med data för att kunna mäta föränd ringar över tid. Mätperioden är 1990-2015. Det finns 8 övergripande mål, 21 delmål och 60 indikatorer.

I FN pågår en process hur målen ska leva vidare efter 2015. Vid FN:s konferens om hållbar utveckling i Rio de Janeiro i juni 2012 antogs ett förslag att kalla FN:s utvecklingsmål för hållbarhet som bygger på begreppet socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har tillsatt en högnivåpanel som ska utvärdera millenniemålen och presentera ett förslag hur arbetet för hållbar utveck ling ska bedrivas efter 2015. Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson ingår i panelen.

1 U trota fattigdom och hunger MÅL 2015: Halvera andelen människor som lever på mindre än 1,25 dollar per person och dag. Halvera andelen människor som lider av hunger. Uppnå full sysselsättning för alla. LÄGET I DAG: Andelen människor som lever i extrem fattigdom i utvecklingsländerna har mer än halverats sedan 1990. Men fortfarande lever 1,3 miljarder människor i extrem fattigdom. Det är 600 miljoner färre än 1990. Delmålet att halvera den extrema fattigdomen i världen uppnåddes globalt 2010.

När vi nu ökar våra insatser för att nå millenniemålet att halvera andelen hungriga, låt oss då sträva bortom målet, mot en total utrotning av hungern. När det gäller hunger är den enda acceptabla siffran noll.” José Graziano da Silva Generaldirektör för FN:s livsmedelsoch jordbruksorganisation FAO

rbetet med att minska hungern går däremot långsamt. Omkring 870 miljoner människor lider av kronisk undernäring. Ett sätt att mäta undernäring är andelen underviktiga barn i befolkningen. Omkring ett av fem barn i utvecklingsländerna får inte till räckligt med mat. Antalet människor som klassas som fattiga arbetare uppgår till omkring 460 miljoner, en halvering sedan 2000. UMARU KARGBO TROR PÅ FRAMTIDEN Umaru Kargbo, allmänt kallad K-man, är ett levande bevis på att det med stark vilja, hårt arbete och rätt hjälp går att ta sig ur ett liv i fattigdom. För bara tre år sedan bodde han på gatan och överlevde genom att tigga. I dag har han en egen verkstad där han lagar och tillverkar skor. Umaru Kargbo bor i Makeni, en stad i norra Sierra Leone. Sierra Leone är ett av världens fattigaste länder som under 1990-talet härjades av ett blodigt inbör deskrig. Fattigdom och orättvisor var bidra gande orsaker till kriget och än i dag är arbetslösheten, speciellt bland unga, ett stort problem. Enligt uppskattningar står 800 000 unga utan arbete, och det i ett land med en total befolkning på drygt fem miljoner. Extra svårt är det för dem som, liksom K-man, har någon typ av funktionshinder. När han var tio år drabbades han av polio och blev förlamad i båda benen. Ganska snart stod det klart att han skulle få svårt att försörja sig och det enda rådet han fick var att börja tigga.

UNDP SIERRA LEONE

MIL L ENNIEMÅL 1

Umaru Kargbo fick polio när han var 10 år och blev förlamad i båda benen. Tack vare sin yrkesutbildning kan han nu försörja sig själv och sin familj. Här i sin verkstad tillsammans med sonen Mohammed.

”Men jag ville göra något bättre av mitt liv” säger Umaru Kargbo och berättar hur han, genom ett projekt stött av FN:s utvecklingsprogram UNDP, fick chansen till yrkesutbildning. ”Jag fick gå som lärling hos en sko makare. Genom projektet fick jag mate rial, lim, läder, nubb och en hammare. Jag fick också lite pengar så att jag kunde klara mig.” Umaru Kargbo har haft tur. För även om FN:s millenniemål har bidragit till att lyfta miljontals människor ur fattigdom visar studier att det fortfarande är mycket kvar att göra, speciellt när det gäller de mest utsatta människorna som lever i länder som drabbats av konflikter och

naturkatastrofer och som diskrimineras på grund av kön, ålder, funktionshinder eller etnicitet. K-man tog vara på den chans han fick och i dag ser livet helt annorlunda ut. Som utbildad skomakare har han byggt upp en egen verkstad och lär upp andra funk tionshindrade. Drömmen är att starta en fabrik som kan skapa ännu fler jobb. Dessutom har han bildat familj. ”Jag brukar tjäna typ 7 dollar om dagen, en bra dag tjänar jag ännu mer och nu kan jag försörja min familj. I dag är jag stolt och glad och vågar drömma om framtiden” säger Umaru Kargbo. FN:S UTV EC K LING S P R O G R A M UND P

ANNONS

DENNA TEMATIDNING ÄR UTGIVEN AV FN-FÖRBUNDET I SAMARBETE MED MANDERLEY MEDIA

ANNONS

2 U ppnå grundutbildning för alla MIL L ENNIEMÅ L 2

FOTO: FN:S BARNFOND UNICEF

MÅL 2015: Alla barn, flickor och pojkar, ska kunna fullfölja grundskolan. LÄGET I DAG: Inskrivningen i grundskolan i utvecklingsländerna har ökat från 82 procent 1999 till 90 procent i dag. Den största ökningen har skett i Afrika söder om Sahara från 58 procent 1999 till 76 procent.

En temporär skola i ett flyktingläger i Myanmar.

en 61 miljoner barn går inte i grundskolan, varav 33 miljo ner i Afrika söder om Sahara. Många barn har också svårt att fullfölja skolan. De måste kanske bidra till famil jens försörjning genom att jobba. THIN THIN HIA LÄNGTAR TILL SKOLAN Sedan den etniska och religiösa konflik ten mellan muslimska och buddhistiska grupper bröt ut i juni 2012 har omkring 100 000 människor flytt från delstaten Rakhine i västra Myanmar. Våldet har lett till att barnen i Rakhine fått allvarliga fysiska och mentala pro blem. FN:s barnfond UNICEF har ett omfattande katastrofbistånd i området. Internflyktingarna får bland annat medi cin och läkarvård. UNICEF:s lokala sam arbetsparter arbetar för att familjerna ska få rent dricksvatten och sanitet.

Genom att bland annat investera i skolmatsprogram och stödja familjejordbruk har flera länder lyckats halvera förekomsten av hunger och fattigdom, långt före 2015 då millenniemålen ska vara uppnådda.” Ertharin Cousin Verkställande direktör för FN:s världslivsmedelsprogram WFP

SÅ HÄR BERÄTTAR THIN THIN HIA: ”Jag är 11 år och den yngsta bland fem syskon. Vi har bott i flyktinglägret Min Gan sedan vi tvingades lämna vårt hem i Sittwe då konflikten bröt ut. Min pappa kunde inte längre arbeta som smed. Han förlorade sina verktyg när vårt hus brändes ned. Jag var rädd att dö och kunde inte sluta gråta. Vi sprang till byn där våra farföräldrar bor och stannade hos dem. Jag kunde inte sova på nätterna, jag var för rädd. Efter en vecka flyttade vi till ett munkkloster. Där stannade vi tills vi flyt tade hit. Jag hade feber och diarré och fick behandling på en mobil hälsoklinik. Vi fick mat från FN:s livsmedelsprogram, men jag tycker inte om att äta samma mat varje dag. Maten räckte inte till hela familjen.

Jag har några få vänner här i lägret, men vi kan inte leka eftersom det inte finns någon plats att leka på. Jag hade flera muslimska vänner innan konflikten bröt ut, men jag vet inte var de är. Jag hoppas de är OK. Om det fortsätter så här kan inte mina föräldrar låta mig gå i skolan mer. Jag måste hitta ett jobb så att jag kan tjäna pengar och hjälpa min familj. Jag önskar att jag kunde komma hem och få stanna där. Jag hoppas att min pap pa kan få ett jobb så att vi klarar oss. Jag längtar tillbaka till skolan. KAUNG MYAT THAN och ZAFRIN CHOWDHURY Översättning: Berith Granath

The subject for Peace & Security Summit How can veterans contribute to Peace and Security in Society? Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna (SVF) www.pss13.se - www.sverigesveteranforbund.se

ANNONS

DENNA TEMATIDNING ÄR UTGIVEN AV FN-FÖRBUNDET I SAMARBETE MED MANDERLEY MEDIA

ANNONS

3 Ö ka jämställdheten och kvinnors makt MÅL 2015: Avskaffa könsdiskriminering i all utbildning. Millenniemål 3 mäter också andel kvinnor som lönearbetar utanför jordbrukssektorn och andel kvinnor i parlament. LÄGET I DAG: I dag börjar nästan lika många flickor som pojkar skolan. Det gäller såväl grundskola som gymnasieskola och högre utbildning. Kvinnor utgör omkring 40 procent av löntagarna utanför jordbrukssektorn, en liten ökning från 35 procent 20 år tidigare. Men kvinnor har fortfarande mer osäkra och sämre betalda jobb än män. Bara en av fem parlamentariker i världen är kvinna.

Jämställdhet är nödvändigt för länders tillväxt och konkurrenskraft. När länder värderar flickor och kvinnor på samma sätt som pojkar och män; när de investerar i deras hälsa, utbildning och yrkesträning; när de ger kvinnor bättre förutsättningar att delta i ekonomin, få inkomster, äga och driva företag – kommer detta inte bara berörda flickor och kvinnor till nytta, utan även deras barn och familjer och samhället och ekonomin i stort.” Jim Yong Kim President för Världsbanksgruppen

är Edith Niber började i en skola som FN:s världslivsmedelspro gram WFP stödjer förändrades hennes skolgång radikalt. För första gång en fick hon månatliga matransoner att ta hem till familjen, ett incitament för elever att påbörja och fullfölja utbildningen. Edith fick ett stipendium av Ghanas skolmyndighet och WFP på 400 dollar för sina goda skolresultat. Men hon har inte alltid varit duktig i skolan. 2009 hade hon så dåliga betyg att hon inte fick plats på något gymna sium överhuvudtaget. Men hon gav inte upp och försökte på nytt och kom in på ett gymnasium där WFP stod för skol luncherna. Hon arbetade hårt, förbätt rade sina resultat och erbjöds en plats på St Francis Senior High School, en av de bästa gymnasieskolorna i Ghana. Återigen fick hon ett stipendium som WFP och Fonden för jämställdhet står bakom. Drygt 100 flickor fick stipendier så att de kunde fortsätta och fullfölja gym nasieutbildningen. Bidraget var en lättnad för Ediths mamma som ansvarade för att försörja familjen sedan hennes man blivit sjuk. Ediths föräldrar är mycket stolta över henne och Ediths yngre syster har insett viktigten av att gå i skolan och få bra betyg. ”Stipendiet fick oss att förstå hur hårt Edith har arbetat” säger hennes far Nonnenbe Niber. ”Min fru och jag har bestämt oss för att vi ska göra vårt bästa för att Edith ska kunna fullfölja gymnasiet och gå vidare till universitetet.” Matransoner med bland annat matlag ningsolja, majs och jodberikat salt bidrar till att färre flickor hoppar av skolan eller gifter sig tidigt. Omkring 220 flickor har fått stipendier och månatliga matranso ner sedan programmet började för tio år sedan i Ghana. En studie 2011 visade att 95 procent av flickorna under perioden 2001-2010 fortfarande gick i gymnasiet eller på universitet eller arbetade efter avslutad skolgång.

FOTO: WFP/AFUSAH SALIAH

MIL L ENNIEMÅL 3

Edith Niber är en av tusentals unga kvinnor i Ghana som kommer att fullfölja sin gymnasie utbildning tack vare gratis skolluncher och månatliga matransoner till familjen som FN:s världslivsmedelsprogram WFP står för.

FRIA OBEROENDE FACK – RESPEKT FÖR FACKLIGA RÄTTIGHETER

F N: S LI V S M E D E LS P R O G R A M W FP Översättning: Berith Granath

WFP:s skolmatsprogram i Ghana innebär att 122 000 elever i 304 grund- och gymnasieskolor får gratis skolluncher med näringsrik mat. Flickor får också månatliga matransoner att ta hem till sina familjer, ett initiativ som leder till att fler flickor påbörjar och fullföljer skolgången. Stöd WFP:s skolmatsprogram! Skänk ett bidrag via FN-förbundets kampanj Skolmat blir kunskap! SMS:a Skolmat till 72 909 (50 kr) eller ge ett bidrag via pg 90 00 79-5 (ange Skolmat).

Fackliga och andra mänskliga rättigheter kränks i många länder med motivet att krisen kräver det. Kränkningar löser inga problem utan riskerar att förvärra dem. 2015 ska FNs Milleniemål vara uppnådda och arbetet med nya mål pågår. Mål facken världen över vill se är: •Arbete med justa villkor åt alla – kvinnor och män •Sociala skyddsnät för befolkningen i alla länder Detta kräver fria fackföreningar. Alla länder måste leva upp till ILOs kärnkonventioner, respektera organisationsfriheten och rätten att förhandla kollektivt. Nu! Läs mer på tco.se

ANNONS

DENNA TEMATIDNING ÄR UTGIVEN AV FN-FÖRBUNDET I SAMARBETE MED MANDERLEY MEDIA

ANNONS

4 Minska barnadödligheten MIL L ENNIEM Å L 4

MÅL 2015: Minska dödligheten bland barn under fem år med två tredjedelar jämfört med 1990.

L E E L A R A N A – H Ä L S O R Å D G I VA R E SOM RÄDDAR MÅNGA BARNS LIV I Nepal är vartannat barn under fem år undernärt, vilket ofta leder till häm mad utveckling. Många barn under två år lider också av blodbrist. I ett land där

”Min andra dotter, som nu är sex måna der, har jag ammat” förklarar Leela Rana. ”Jag vill försäkra mig om att hon utvecklas bra, både fysiskt och mentalt.”

medelinkomsten ligger på runt 400 dol lar per person och år är det inte givet att familjer har näringsriktig mat på bordet varje dag. Förutom de ekonomiska aspekterna är utbildningsnivån låg i Nepal. Det sak nas tillgång till rent dricksvatten och god sanitet. Allt detta bidrar till undernäring. Leela Rana arbetar som frivillig hälsorådgivare i sin by i Palpadistriktet i Nepal. ”Efter att ha fått utbildning vet jag nu att 80 procent av hjärnan utvecklas under de första två levnadsåren” säger Leela Rana. ”När jag blev mor första gången för nio år sedan visste jag inte ens att späd barn endast ska få bröstmjölk under de första sex månaderna.” Leela Rana minns att hon bara gav sin dotter ris och bönor under hennes första levnadsår.

Framstegen under de senaste årtiondena har lärt oss att bra strategier, tillräckliga resurser och politisk vilja kan rädda livet på miljontals barn.” Anthony Lake Generalsekreterare för FN:s barnfond UNICEF

FOTO: UNICEF/SUSHRESTHA

LÄGET I DAG: I dag dör hälften så många barn som för 20 år sedan tack vare bättre hälsovård, omfattande vaccinationsprogram och minskad fattigdom. 1990 dog drygt 12 miljoner barn under fem år, i dag dör färre än 7 miljoner barn per år. Det innebär att omkring 19 000 barn dör varje dag i sjukdomar som ofta kan förebyggas. Hälften av alla barndödsfall drabbar Afrika söder om Sahara.

rbetet med att minska förekom sten av malaria och mässling har varit framgångsrikt. Andelen barn som sover under impregne rade myggnät har ökat dramatiskt i flera afrikanska länder, bland dessa Mali (från 27 procent 2000 till 70 procent 2010), Tanzania (från 2 till 64 procent samma period) och Rwanda (från 4 till 56 procent samma period). Antalet barndödsfall i mässling har minskat med 74 procent mellan 2000 och 2010, från 535 000 till 139 000.

Leela Rana informerar föräldrar om barns näringsbehov, om nyttan av att amma och om vikten av att tvätta händerna ofta. Lee la Rana delar även ut näringstillskott till de yngsta barnen. Tack vare dessa insatser överlever nu flera barn sin första tid i livet. Barnen i byn utvecklas också bättre och är friskare. Programmet drivs av Nepals hälso vårdsmyndighet med stöd av FN:s barn fond UNICEF och andra biståndsgivare. Tanken är att programmet ska spridas till alla delar av Nepal. ASHMA SHRESTHA BASNET och PRAGYA MATHEMA Översättning: Berith Granath

Leela Rana informerar en mor om betydelsen av att hennes dotter får tillräckligt med näring under sina första två år då 80 procent av hjärnan utvecklas.

Längre Leve mammorna! Nu kan du visa ditt stöd i kampen mot mödradödligheten. På internationella kvinnodagen den 8 mars anordnar RFSU, för fjärde året i rad, världens största barnvagnsmarsch.

Tillsammans marscherar vi i hela landet för att visa politikerna att mödradödligheten måste stoppas. Håll dig uppdaterad om marschen, följ oss på facebook.com/uniteforwomen

ANNONS

DENNA TEMATIDNING ÄR UTGIVEN AV FN-FÖRBUNDET I SAMARBETE MED MANDERLEY MEDIA

ANNONS

5 Förbättra mödrahälsan F O T O : U N F PA / W I L L I A M R YA N

MIL L ENNIEMÅL 5

MÅL 2015: Minska mödradödligheten med tre fjärdedelar jämfört med 1990. Uppnå universell tillgång till reproduktiv hälsa. LÄGET I DAG: Närmare 300 000 kvinnor dör varje år i samband med graviditet och förlossning. Nästan alla dödsfall sker i utvecklingsländerna. Risken för en gravid kvinna i Afrika söder om Sahara att dö i samband med graviditet eller förlossning är en på 16. Risken för en gravid kvinna i de industrialiserade länderna är en på 3 800.

Nybliven stolt mor på ett sjukhus i Dhaka i Bangladesh.

etta millenniemål är det mål som ligger sämst till. Det är också det millenniemål som Sveriges reger ing sätter främst. För att målet ska nås krävs fler utbil dade barnmorskor och ökad tillgång till förlossningsvård, preventivmedel och säkra aborter. Tidiga giftermål som leder till att den unga hustrun blir gravid är en stor risk för såväl modern som barnet. BARNMORSKOR – NY YRKESKÅR I BANGLADESH I Bangladesh arbetar FN:s befolknings fond UNFPA, tillsammans med landets regering, för att bekämpa mödradödlig heten. Landets kvinnliga premiärminister Sheik Hashina är en stark företrädare för en förbättring av mödrahälsan. Som ett resultat håller en helt ny yrkeskår nu på att växa fram i landet och 2011 utexami nerades de 60 första barnmorskorna. Det pågår ett omfattande arbete för att skapa kapacitet att ta emot barnmorskorna på klinikerna på landsbygden. Samtidigt pågår en kamp för att ändra attityder och värderingar gällande exem pelvis hur många barn en familj ska ha och när, huruvida modern ska föda hem

ma eller på sjukhus och frågan om repro duktiva rättigheter och hälsa. Vid ett toppmöte om millenniemålen i FN i New York 2010 lovade Sheik Hashina att Bangladesh ska ha 3 000 barnmorskor 2015.

Kvinnors situation glöms ofta bort. Därför ska Sverige vara en stark röst för kvinnors och flickors rätt att bestämma över sin egen kropp. Det är en mänsklig rättighetsfråga, grundläggande för jämställdheten.” Gunilla Carlsson Sveriges biståndsminister

UNFPA:s och regeringens insatser för att bekämpa mödradödligheten har bidra git till att andelen mödrar som föder i hemmet har minskat under de senaste tio åren, från 90 procent till 75 procent. Antalet dödsfall per 100 000 levande födda barn har också gått ned, från 340 till 194 under samma tioårsperiod. A N N A LE N A A N D R E W S

Världen behöver fler barnmorskor Mål 5: Förbättra mödrahälsan Varje dag dör nästan tusen kvinnor i samband med graviditet eller förlossning. Det effektivaste sättet att förbättra mödrahälsan är att satsa på fler och bättre utbildade barnmorskor. Vårdförbundet bidrar genom International Confederation of Midwives för att nå millenniemål 5. Svenska barnmorskor är viktiga förebilder i världen!

UNFPA:s insatser i Bangladesh ska bland annat bidra till att flickor och kvinnor behandlas med värdighet och respekt. En utmaning är flickors och kvinnors låga socioekonomiska status i samhället vilket leder till att de inte får den hälsovård och mat de behöver och inte har möjlighet att göra sin röst hörd och delta i beslut. 39 procent av flickorna är gifta före 18 års ålder, på landsbygden är 36 procent gifta före 15 års ålder. Varje år föder omkring 14 miljoner flickor och unga kvinnor i åldern 15-19 år barn. Stöd UNFPA:s arbete för flickors rättigheter och möjligheter! Stöd FN-förbundets kampanj Flicka! SMS:a Flicka till 72 909 (50 kr) eller ge ett bidrag via pg 90 00 79-5 (ange Flicka).

Medlemmar i Vårdförbundet arbetar för en säker vård. Vi är 110 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som utvecklar vården för dig som individ. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet.

www.vardforbundet.se

ANNONS

DENNA TEMATIDNING ÄR UTGIVEN AV FN-FÖRBUNDET I SAMARBETE MED MANDERLEY MEDIA

ANNONS

6 Stoppa spridningen av hiv/aids, MIL L ENNIEMÅ L 6

malaria och andra sjukdomar S

LÄGET I DAG: Allt färre människor smittas av hiv och tack vare ökad tillgång till bromsmedi ciner lever människor med hiv längre och bättre liv. Omkring 34 miljoner människor i världen är hivpositiva. Antalet dödsfall i aids är knappt två miljoner per år. Endast hälften av de närmare 14 miljoner människor i utvecklingsländerna som behöver bromsmediciner får sådana.

edan 2000 har andelen malaria relaterade dödsfall minskat med 25 procent tack vare impregne rade myggnät och bättre medicinering. Världshälsoorganisationen WHO bedö mer att malaria i princip kan vara utrotad 2020. Men fortfarande får omkring 215 miljoner människor malariaanfall varje år och omkring 650 000 människor dör i malaria varje år.

H I V P O S I T I VA A N A FA N N K Ä R L E K E N När Ana i Colombia för fem år sedan fick veta att hon var hivpositiv trodde hon att hon skulle få sympati och stöd från gran narna och lokalsamhället. I stället fördrevs hon från sin by. Hon hotades till livet och den lokala radiostationen meddelade att hon inte längre var välkommen i byn. På grund av förföljelsen var den gravida Ana att fly till provinshuvud Detta är en annons från tvungen SVENSKA FN-FÖRBUNDET

Det kan vara svårt att vara optimistisk om utvecklingen i världen. På tv och i tidningar visas ofta bilder av katastrofer, fattigdom och lidande. Men vet du hur världen ser ut, egentligen? Sedan 1990 är det faktiskt väldigt mycket som blivit bättre. På världskoll.se skaffar du dig koll på omvärlden, får reda på hur det står till just nu och en glimt av hur det skulle vara att leva någon annanstans.

På lite mer än tjugo år har läs- och skrivkunnigheten i världen ökat med hela 8 %. Det beror bland annat på att det över

Från 1990 har andelen av världens befolkning som är undernärd också minskat. En anledning till det är att många slipper vara fattiga

hela världen går fler barn i skolan än det gjort någonsin tidigare!

– andelen människor på jorden som lever i fattigdom har aldrig varit mindre!

staden Cúcuta där hon födde sin son, en frisk krabat som fick namnet Juan Pablo. ”Jag var rädd att de skulle stoppa ambu lansen och döda mig. Jag kom ensam till sjuk huset, min sys ter hade lämnat mig. Jag satt i en grön plaststol utan någonting, mållös och grå tande” minns Ana. Ana flyttade med sin nyfödda son och sin sexåriga dotter till ett hem för männ iskor som lever med hiv/aids. FN:s flyk tingorgan UNHCR stödjer verksamheten. Ana träffade sin blivande man på cen tret. Eduardo arbetade som volontär. ”I ärlighetens namn var det Juan Pablo som jag blev kär i först och sedan Ana” medger Eduardo. Ana ville att den nya familjen skulle fira sin första jul tillsam mans i Anas hemby. Men hon upptäckte snabbt att inget hade förändrats. Efter att ha blivit hotade till bringade de en hemsk natt på busstationen i väntan på den första morgonbussen. ”Jag var väldigt rädd för jag hade aldrig upplevt något liknan de” minns Eduardo. F O T O : F N : S F LY K T I N G O R G A N U N H C R / V R O D A S

MÅL 2015: Hejda och minska spridningen av hiv/ aids. Uppnå universell tillgång till behandling av hiv/aids för alla som behöver det. Hejda och minska förekomsten av malaria och andra folksjukdomar.

Gå in på världskoll.se och få reda på hur världen ser ut.

Namnlöst-1.indd 1

2011-11-11 14.08

Ana på hemmet för hiv- och aidssjuka.

Efter att ha bott på några olika orter vari från de tvingats flytta när det kommit ut att Ana är hivpositiv bor familjen nu åter i Cúcuta. Där har de aldrig känt sig för följda eller diskriminerade. Anas fall visar dock att mycket återstår i arbetet mot den stigmatisering, diskri minering och förföljelse som fortfarande drabbar många hivpositiva och aidssjuka. J O HA NNA R EINA Översättning: Berith Granath

Vi måste mångdubbla våra arbetsinsatser och vårt samarbete med regeringar och se till att människor inte utsätts för diskriminering eller stigmatisering på grund av att de är hiv-positiva.” António Guterres FN:s högkommissarie för flyktingar

ANNONS

DENNA TEMATIDNING ÄR UTGIVEN AV FN-FÖRBUNDET I SAMARBETE MED MANDERLEY MEDIA

ANNONS

7 Säkra en miljömässigt hållbar utveckling MÅL 2015: Principerna om hållbar utveckling ska genomsyra politiken. Minska förlusten av biologisk mångfald. Halvera andelen människor som saknar rent dricksvatten och godtagbar sanitet.

FOTO: FN/PENANGNINI TOURE.

MIL L ENNIEMÅL 7

LÄGET I DAG: Målet om rent dricksvatten uppnåddes globalt 2010. Men fortfarande har omkring 780 miljoner människor inte rent dricksvatten. Drygt 2,5 miljarder människor saknar godtagbar sanitet.

tsläppen av koldioxid är i dag 40 procent större än 1990. Förlusten av den biologiska mångfalden på grund av människors ingrepp i naturen sker 1 000 gånger snab bare än den naturliga förlusten. Det finns drygt 20 000 utrotningshotade växt- och djurarter. Avskogningen sker inte lika snabbt som tidigare tack vare minskad avverk ning av skog och plantering av ny skog. Men fortfarande minskar skogsarealen i världen med över fem miljoner hektar per år, motsvarande Sveriges yta. Ökad efter frågan på etanol, palmolja och nötkött bidrar till avskogningen då odlingarna och uppfödningen av boskapen kräver stora ytor. LÅT OSS SKYDDA VÅR SKOG Under inbördeskriget i Burundi sökte tusentals människor skydd i Kibiras skogsreservat nära huvudstaden Bujum bura. Sedan inbördeskrigets slut 2002 har skadorna på skogen blivit uppenbara. Internflyktingar och bybor i närsamhäl lena högg ned träden för att få åkermark och ved att elda med. Med stöd av olika organisationer, bland andra Globala miljöfonden GEF och FN:s utvecklingsprogram UNDP bil dades organisationen Dukingirikibira på kirundi (”Låt oss skydda vår skog”) 2010.

”Rent vatten och sanitet är en förutsättning för att vi ska kunna nå många av de andra målen. Utan hälsa ingen utveckling. Utan utveckling ingen fred.” Jan Eliasson, FN:s vice generalsekreterare

350 kvinnor gick samman för att återplan tera skog och bygga upp skogsreservatet på nytt. Sedan 2010 har över 300 000 plantor planterats. Kvinnorna kombinerar jord bruk och skogsbruk på ett miljömässigt hållbart vis. För att få inkomster säljer de avokado- och fruktträd. De förädlar fruk terna och gör marmelader och fruktviner som de säljer. Vinsten investeras i andra inkomst genererande verksamheter, bland annat biodling. Kvinnorna har redan installerat cirka 200 bikupor och förbereder sig nu för att skörda honungen. ”Tidigare trodde vi att träd endast kunde användas som ved vid matlag ning” säger Marie Nduwimana, ledare för organisationen. ”Nu vet vi att träden gör det möjligt för oss att tjäna pengar så att vi kan tillgodose våra basbehov och köpa läroböcker till våra barn.”

Kvinnorna i Dukingirikibira på väg ut i skogen för nya insatser att rädda den.

Från ord till handling

En hållbar utveckling

G LO B A LA M I LJ Ö FO N D E N G E F Översättning: Berith Granath

Världens ledare måste hålla sina löften! Det krävs hållbar utveckling och globalt samarbete för att millenniemålen ska nås! Därför driver FN-förbundet en kampanj till förmån för millenniemål 7 att säkra en miljö mässigt hållbar utveckling och millenniemål 8 att utveckla ett globalt partnerskap. Kampanjen pågår mellan den 18 september, samma dag som FN:s generalförsamling öppnade i New York, och den 18 december.

SKRIV UNDER FÖR EN BÄTTRE VÄRLD Med tre år kvar till 2015 måste arbetet intensifieras! Svenska FN-förbundet uppmanar Sveriges regering att använda sitt goda anseende på utvecklingsområdet och ta initiativ i EU och FN till följande åtgärder för att nå millenniemål 7 och 8: • Rädda drygt en miljon barn från att dö i diarré varje år genom att satsa på toaletter. • Stoppa avskogningen och ge människor och djur som lever i och av skogarna en chans att överleva. • Styr biståndet så att det bidrar till att millenniemålen nås.

• Ge sju miljoner människor i utvecklingsländerna som behöver behandling mot hiv en fullgod sådan. • Satsa på myggnät och antimalariamedel för att förebygga 655 000 dödsfall i malaria som sker varje år.

Läs mer på FN-förbundets webb www.fn.se Du kan ställa dig bakom kraven genom att skriva under på www.fn.se Du behövs i arbetet för en bättre värld!

I Civilförsvarsförbundet har vi satt som krav på oss själva att minimera våra egna påfrestningar på klimat och miljö samt bidra till en hållbar utveckling. Vi gör det på olika sätt, allt från att resa klimatsmart till att använda internet och telefon för möten och att mejla istället för att skicka brev. Men det handlar också om att tänka efter före ett inköp. Vi försöker välja närproducerat och miljömärkt och produkter utan onödiga tillsatser. När så är möjligt köper vi från svenska tillverkare. Det minskar miljöbelastningen i form av transporter, men vi vet också att vi i Sverige har justa villkor både för personal och miljö. Självklart sopsorterar vi och återvinner. Vi når inte alltid fram men fokus är inställt på en hållbar utveckling. Ett säkrare liv hela livet - även i utsatta lägen! | Bli medlem: 08-629 63 60, info@civil.se

Milenniemålen FN förbundet tidning SVD 20 dec 2012.indd 1

www.civil.se

12/1/2012 7:19:19 AM

ANNONS

DENNA TEMATIDNING ÄR UTGIVEN AV FN-FÖRBUNDET I SAMARBETE MED MANDERLEY MEDIA

ANNONS

Mellan i dag och 2015 måste vi se till att de löften vi gett blir löften vi håller.”

8 U tveckla ett globalt partnerskap

Ban Ki-moon FN:s generalsekreterare

MÅL 2015: Delmålen inom ramen för millennie mål 8 är vare sig mätbara eller tidsbundna som delmålen inom ramen för övriga millenniemål. Delmålen handlar bland annat om världshandel, finanssystem, bistånd och skuldavskrivningar. De handlar också om att läkemedelsföretag ska bidra till att göra livsviktiga läkemedel tillgängliga i utvecklingsländer och att den privata sektorn ska bidra till att göra ny teknik tillgänglig i utvecklingsländer. LÄGET I DAG: Det globala nettobiståndet ligger på drygt 133 miljarder dollar. Bara fem länder, varav Sverige är ett, lever upp till FN:s mål att ge minst 0,7 procent av bruttonational inkomsten i bistånd.

kuldavskrivningarna fortsätter. Av 40 utvecklingsländer som är berätti gade till skuldlättnader enligt ett ini tiativ som kallas HIPC (Heavily Indepted Poor Countries) har 36 fått kostnaderna för räntor och amorteringar minskade med 59 miljarder dollar. Målet att läkemedelsföretag ska bidra till att livsviktiga läkemedel tillhandahålls i utvecklingsländerna till överkomliga priser kommer inte att nås. I slutet av 2010 levde uppskattningsvis 34 miljoner människor med hiv, en uppgång med 17 procent från 2001. Uppgången beror på fortsatt många nya hiv-infektioner och att fler lever längre för att de får behandling. Men fortfarande får knappt hälften av de närmare 14 miljo ner människor i utvecklingsländerna som behöver behandling någon sådan. Kampen mot malaria har varit fram gångsrik bland annat tack vare att FNorgan, stater och privata fonder har finan sierat arbetet. Användningen av myggnät har ökat markant, framför allt i Afrika söder om Sahara där nät räddar livet på många barn. Nu varnar FN för att intres set för att finansiera insatser mot malaria avtar.

Vid slutet av 2011 hade antalet mobil abonnemang i världen ökat till uppskatt ningsvis sex miljarder. Mobiltelefoni erbjuder nya och viktiga möjligheter att kommunicera i regioner som tidigare inte haft tillgång till telefoni. Ett delmål för millenniemål 8 är att världens fattiga ska få tillgång till ny tek nik. I Niger hjälper FN:s världslivsmedels program WFP de allra fattigaste att köpa mat med hjälp av mobiltelefoner. Mobil telefonerna delas ut till särskilt sårbara familjer och laddas med drygt 400 kronor varje månad. ”I dag ska ni få varsin mobiltelefon” förklarar Samuel Boureima till ett dussin tal kvinnor som sitter utanför en liten byggnad i Tillaberi i Niger. En av del tagarna är fembarnsmamman Fatima Mamoudou. ”Jag kommer att kunna köpa mat, det är vad min familj behöver” säger hon och berättar att familjen har haft svårt att få ekonomin att gå ihop men att projektet gör livet lättare. Den så kallade hungersäsongen har precis börjat i Niger. Det är nu maten inte räcker till eller överhuvudtaget inte finns.

FOTO: WFP

MIL L ENNIEM Å L 8

Fatima Mamoudou visar sin nya mobiltelefon.

WFP stödjer flera projekt som syftar till att säkra livsmedelstryggheten, bland annat hur familjerna kan förvara regn vattnet inför torrperioden och hur bön derna kan bruka jorden på ett effektivt och miljömässigt hållbart vis. S TEP HA NIE TR EMB LAY Översättning: Berith Granath

Vad har alkohol med saken att göra? Oavsett land och utvecklingsnivå utgör alkohol och andra droger ett utvecklingshinder. Människors möjligheter till personlig utveckling och självständighet inskränks. Människors skaparkraft, sociala och politiska engagemang och förmåga till samarbete får mindre utrymme. Förutsättningarna för utbildning och hälsa försämras, ekonomisk utveckling hindras och sociala problem skapas. Kvinnor och barn drabbas nästan alltid hårdast och kvinnors underordning förstärks. Svaret är allt.

www.iogt.se

ANNONS

DENNA TEMATIDNING ÄR UTGIVEN AV FN-FÖRBUNDET I SAMARBETE MED MANDERLEY MEDIA

ANNONS

Liberia är ett av världens fattigaste länder. Militärkupper, gerillagrupper, inbördeskrig och politiska och ekonomiska konflikter har under årtionden präglat landet, vilket också har påverkat hela regionen. Fredsavtal har ingåtts och brutits av parterna. 2003 beslöt FN:s säkerhetsråd att upprätta en FN-styrka i Liberia, UNMIL.

F N

-närvaron i landet är omfat tande. Svenskan Karin Landgren är FN:s general sekreterares särskilda representant i Libe ria och tillika chef för UNMIL och som sådan högsta chef för FN:s arbete i landet. 2005 hölls allmänna val och Ellen Johnson Sirleaf, med ett förflutet i FNsystemet, valdes till president. Johnson Sirleaf omvaldes 2011 för en andra man datperiod. Samma år fick hon Nobels fredspris. Den äldre generationen liberianer känner till Sverige genom att det delvis svenskägda gruvföretaget Lamco bröt järnmalm i landet under 1960-, 70- och 80-talen, vilket också Ellen Johnson Sirleaf hänvisade till vid ett möte med

svenska parlamentariker i samband med FN-förbundets studieresa till Liberia i oktober. Syftet med FN-förbundets studieresa var att studera sambandet fredsbyggande och utveckling och de utmaningar ett postkonfliktland som Liberia står inför. UNMIL ansvarar fortfarande för säker heten i Liberia. Enligt planerna ska antalet FN-soldater minska under kommande år och Liberias egen försvarsmakt och polis väsende ta över ansvaret. UNMIL har under senare år utbildat landets soldater och poliser. Många liberianer oroar sig för övergången. De har inget förtroende för vare sig de inhemska soldaterna eller poliserna med tanke på deras roller under inbördeskriget.

FÖR FRED SÄKERHET OCH UTVECKLING

F O T O : F N / J E N N I F E R S A LT M A N

– ett land med stora utmaningar

Liberias president Ellen Johnson Sirleaf i talarstolen i FN:s generalförsamling 2012.

FN:s humanitära arbete och långsiktiga utvecklingsarbete kan istället komma att utökas. I Liberia arbetar FN-organ och regering tillsammans för att utveckla lan det socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Millenniemålen är ett verktyg i det arbetet. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har lyft fram det faktum att inget post konfliktland har nått ett enda millen niemål. Han hänvisar till de 19 så kallade sviktande och konfliktdrabbade länder som gått samman i en öppen grupp som kallas ”g7+”. De biståndsgivande OECDländerna, FN och gruppen g7+ har disku terat hur en ny internationell överenskom melse skulle kunna öka engagemanget hos berörda länder. En sådan överenskommel se antogs vi ett högnivåmöte om bistånds effektivitet i Busan i Sydkorea 2011. Den nya överenskommelsen kallas för ”New Deal” och bygger på fem fredsoch statsbyggande mål. Målen handlar om legitima politiska lösningar, rättvisa, säkerhet, grundläggande ekonomiska för utsättningar såsom sysselsättning, statens inkomster och tillhandahållande av vissa samhällstjänster. De fredsoch statsbyg gande målen kan ses som ett mellansteg mot att nå millenniemålen. Sju länder har anmält intresse att genomföra ett pilotsamarbete på landni vå inom ramen för New Deal. Sverige och USA har ingått ett pilotsamarbete med Liberia.

I ett tal till FN:s generalförsamling i okto ber sade president Ellen Johnson Sirleaf att hon fann det mycket oroväckande att en fjärdedel av världens sju miljarder invånare lever i länder som betecknas som ”sviktande eller konfliktdrabbade”. Hon hävdade också att de fredsoch statsbyggande målen måste införlivas i hållbarhetsmålen som ska ta vid efter mil lenniemålen 2015. B ER ITH G R A NATH

Utmaningar som Liberia står inför enligt president Ellen Johnson Sirleaf • Att få ekonomin på fötter • Att skapa arbeten • Att utveckla sjukvården och skolan • Att bygga en fungerande infrastruktur med vägar, broar, hamnar, vatten- och elförsörjning • Att ge människor förutsättningar att ta sig ur fattigdom • Att främja jämställdhet och öka kvinnors makt • Att fortsätta med försonings processen efter inbördeskrigen • Att ta hand om tidigare barn soldater • Att bekämpa korruptionen • Att ta tag i frågan om markägandet

En New Deal för vår tid

FOLKE BERNADOTTEAKADEMIN (FBA) är en myndighet som arbetar för att förbättra internationella fredsinsatser. Vi samverkar med svenska och internationella partners och bedriver utbildning, forskning och utveckling samt bidrar till fredsinsatser med civil personal inom olika områden. FBA finansieras till största delen av biståndsanslaget. Läs mer på www.folkebernadotteacademy.se

New Deal in Fragile States (sviktande stater) är en överenskommelse om ett nytt sätt att bedriva utvecklingssamarbete i stater som är svårt konfliktdrabbade och därför inte har uppnått ett enda av millenniemålen. Överenskommelsen bygger på fem fredsoch statsbyggande mål (Peacebuilding and Statebuilding Goals – PSG): legitima politiska lösningar, rättvisa, säkerhet, grundläggande ekonomiska förutsättningar (exempelvis sysselsättning), tillhandahållande av vissa samhällstjänster. Dessa mål kan ses som mellansteg på vägen mot att uppnå millenniemålen. Utvecklingsarbetet ska bygga på en nationell bedömning av situationen. Varje sviktande stat ska ta fram en nationell utvecklingsplan för en övergång till hållbar utveckling. Utvecklingsplanen

genomförs tillsammans med givarna inom ramar som flexibelt anpassas till varje lands utmaningar och behov. Sju länder inom g7+-gruppen har anmält intresse för pilotsamarbete inom New Deal. Fyra har hittills fått samarbetspartners: Australien samarbetar med Timor-Leste, Sverige och USA med Liberia, Storbritannien, Nederländerna och Danmark kommer att samarbeta med Afghanistan och Sydsudan. Flera av FN:s organ, fonder och program tar hänsyn till New Deal i sina arbetsplaner, och även Världsbanken planerar ett omfattande engagemang i genomförandet av New Deal. Läs mer http://www.oecd.org/international%20dialogue http://www.g7plus.org

ANNONS

DENNA TEMATIDNING ÄR UTGIVEN AV FN-FÖRBUNDET I SAMARBETE MED MANDERLEY MEDIA

ANNONS

De strategier som ligger till grund för svenskt bistånd genomsyras av millennie målen. En stor del av verksamheten inriktas på att nå dessa mål.

vi arbetar med, men det innebär inte att vi avstår från bistånd om andra insatser behövs. Vi försöker använda system som fungerar i mottagarländerna eller bygga vidare på andra aktörers befintliga arbete. Vi vill undvika att splittra insatserna i många mindre egna projekt. Det tog sin tid innan millenniemålen slog igenom. Men även innan de formule rades arbetade Sida inom målområdena. – Portaluppdraget för oss har länge varit kampen mot fattigdom, som ju är det första millenniemålet, fortsätter Charlotte Petri Gornitzka. Fokus för våra insatser har varit att skapa möjlighet för

Kubra Haydari går i skolan i utkanten av Mazar-i-Sharif, Afghanistan, och drömmer om att bli läkare. Tack vare internationellt bistånd, från bland andra Sverige, har andelen flickor i skolan ökat från omkring två procent 2002 till mellan 40 och 50 procent idag. Från och med nästa år är Afghani stan det land som tar emot mest biståndspengar från Sverige.

människor att ta sig ifrån sin fat tigdom. Andra viktiga områden för Sida är mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet samt miljö och klimat. – Demokrati och rättigheter är egentligen minst tydligt uttryckt som ett eget mål i millenniemå len, men de aspekterna försöker vi integrera i alla projekt på ett prak tiskt och klokt sätt.

G L O B A L P L AT T F O R M Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör på Sida. Nyttan med millenniemålen är i stor utsträckning att man tack vare dem kunnat skapa en egna företagets överlevnad och för att global plattform för arbe det ska fungera på nya marknader. Det tet. Det har underlättat för innebär att millenniemål 8, om ett globalt givare och mottagare att ha partnerskap, får allt större betydelse. gemensamma mål att refe – Det innebär också att Sidas arbete rera till. Resultaten blir också struktureras om, menar Charlotte Petri mer mätbara, och de påver Gornitzka. Bistånd handlar betydligt kar mycket av hur Sida väljer mindre om direkta pengagåvor idag. Vi sina projekt och hur dessa kan exempelvis gå in med mjuka lån för att stötta näringslivet i ett land som hål genomförs. – Men det blir fel om vi ler på med återuppbyggnad efter en kon betraktar de olika målen som flikt. Då fungerar biståndet ungefär som skilda från varandra, säger en förlustgaranti och kan ha väldigt stor Charlotte Petri Gornitzka. En betydelse på marknader där vanliga finan stor del av lösningen för att siella aktörer inte vågar ge sig in på grund till exempel förbättra möd av riskerna. rars hälsa är att de får hjälp att ta sig ur sin fattigdom, att E F T E R 2 0 1 5 de får utbildning och liknan Enligt planerna ska millenniemålspro de. Det gäller att se hur allt jektet avslutas 2015. En del av målen har uppnåtts, men mycket kvarstår att göra. hänger ihop. – Förhoppningen är att vi inte överger – Men det är långt ifrån alla länder där den här typen de mål som inte uppnåtts, säger Charlotte av arbete fungerar. En allt Petri Gornitzka med eftertryck. Det är större del av det bistånd Sida viktigt att fortsätta. Det jag saknar i mil förmedlar går idag till län lenniemålen idag är helhetssynen på fat der i konflikt/post-konflikt, tigdomsbekämpning och hållbarhet. Vi eftersom människor där lever måste hitta ett sätt att beskriva en lång i störst utsatthet. Vi finns siktig fattigdomsbekämpning som hänger idag i större utsträckning i ihop med hållbarhetsfrågorna. länder som Kongo, Soma – Jag hoppas också att vi inte hamnar lia, Afghanistan. Där kan vi i en nord-syd-diskussion, för tiden när inte förlita oss på att det finns nord hjälpte syd med gåvobistånd är förbi. fungerande system att bygga Idag handlar det om ett ömsesidigt arbete. – När millenniemålen skrevs utarbe vidare på. Där arbetar vi genom andra organisationer tades de av en ganska liten grupp männ på plats, som FN eller frivil iskor, fortsätter hon. Idag samlas väldigt ligorganisationer. många i en diskussion om vad som är rätt att göra, både lokalt och globalt. Det är mycket positivt, ur den diskussionen föds N Ä R I N G S L I V E T S N YA R O L L Även näringslivets roll har mycket lärande om hur vi ska arbeta. Det förändrats mycket under innebär att vi har en gemensam agenda i det senaste decenniet. Tidi stället för att var och en skapar sin egen. gare gav kanske företaget ett Det är en väldig kraft i sig. – Jag hoppas att nästa generations bidrag till någon organisa tion som en välgörenhets millenniemål inte ska uppfattas som gest. Idag är företagen betyd en biståndsagenda utan som en utveck ligt mer aktiva och inser att lingsagenda. utvecklingsarbete är något som är nödvändigt för det P ER A X EL NO R D FELD T FOTO: SANDRA CALLIGARO

illenniemålen har stor betydelse för hur svensk biståndspolitik utformas. Sedan de antogs av FN år 2000 har målsättningarna i allt stör re utsträckning kommit att påverka den svenska regeringens prioriteringar och på så sätt genomsyra strategier och förutsätt ningar som Sida får för sitt arbete. – En stor del av verksamheten inriktas på att dessa mål ska nås, säger Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör på Sida. – För svensk del har vi fokus särskilt på mål 4 och 5, det vill säga barnadödlig het och mödrahälsa. Det betyder att vi försöker få in dessa aspekter i alla projekt

Millenniemålen styr biståndet

90 01 22-3 Pg 900-1223 Bg

svenskakyrkan.se/internationelltarbete

Ge en julG책va!

Sms:a HOPP till 72950 s책 sk채nke r du 50 kronor. Foto: ACT/DCA/Binyan Mengesha

ANNONS

DENNA TEMATIDNING ÄR UTGIVEN AV FN-FÖRBUNDET I SAMARBETE MED MANDERLEY MEDIA

ANNONS

Samhället ska vara tillgängligt för alla. Det är knappast en kontroversiell tanke, snarare en självklarhet. Ändå ser det inte ut så för de cirka en miljon personer med funktionsnedsättning som lever i Sverige idag. Målsättningar och strategier finns, men praktiken är det ofta sämre med.

” Tillgänglighetsarbete måste grunda sig på politiska ställningstaganden” definierad roll att föl ja den. Nu får vi siff ror på hur arbetet går. Handisam är en mjuk myndighet, det vill säga att det inte finns några åtgärder att sätta in mot dem som inte följer råd och rekommendatio ner. – Det ligger i för utsättningarna och det är den väg reger ingen valt för oss att arbeta. Men det finns förslag på att brist på tillgänglighet ska klassas som diskrimine ring, och då skulle vi få helt andra verktyg.

– På många plan går det ganska trögt med tillgänglighetsarbetet, såväl ute i kommu nerna som på myndigheter och inom näringslivet, konstaterar Carl Älfvåg, generaldirektör för Handisam, den myn dighet som samordnar funktionshinders politiken. Till en del beror det på att spektrat av funktionsned sättningar är så brett och varierat. En nedsättning kan vara fysisk eller psykisk (eller en kombination), lindrig eller all Carl Älfvåg, varlig. Tillgänglig generaldirektör hetsarbete handlar för Handisam lika mycket om att avhjälpa fysiska hinder som att göra information förståelig och anpassad för att kunna användas av personer med olika typer av nedsättningar. En annan orsak är att tillgänglighets arbetet är en post bland andra kostnader i till exempel en kommuns budget. Carl Älfvåg tycker att det ska vara så. Det måste vara en kontinuerlig process där inte någon ska behöva snegla på projekt pengar. – Tillgänglighetsarbete måste grunda sig på politiska ställningstaganden, säger han bestämt. Det går visserligen att ta fram siffror på att tillgänglighet lönar sig – behovet av vård och assistans kan minska, fler kan arbeta och betala skatt i stället för att få bidrag, för handeln och restauranger handlar det om en stor konsumentgrupp och så vidare. Men det grundläggande är att vi måste bestämma hur samhället ska fungera. I GRUNDEN EN MR-FRÅGA Tillgänglighetsarbete handlar i grunden om mänskliga rättigheter, och Carl Ä lfvåg

FOTO: KJELL B PERSSON

F O T O : PA U L Q U A N T

tycker att det blev en markant skillnad när riksdagen 2008 antog FN:s konvention om rättigheter för personer med funk tionsnedsättning. Han ser också en stark koppling mellan Handisams arbete och millenniemålen. – Vi deltar i många internationella konferenser på vårt område. Både natio nellt och internationellt finns starka driv krafter för att ländernas hela befolkning ska kunna ta del av utveckling och själv bestämmande. Både millenniemålen och konventionen hjälper till att sätta mätbara mål som underlättar arbetet väldigt myck et. Det finns också mycket vi i Sverige kan lära oss av andra länders arbete och en väldigt stark internationell funktionshin dersrörelse. N Y S T R AT E G I Handisam grundades 2006 för att följa upp arbetet med den handlingspolitiska plan som sedan 2000 fanns för arbe tet med tillgänglighet och som löpte ut 2010. Rubriken på den var ”Från patient till medborgare”, och det är en inriktning som ytterligare förstärkts med den stra tegi som lades fast 2011. – Bortsett från petitesser som att den kallas strategi i stället för handlings plan finns en hel del väsentliga skillna der, säger Carl Älfvåg, kanske främst att den är 5-årig i stället för 10-årig. Det är uppenbart att många bedömde 10 år som en ocean av tid, vilket innebar att de satte igång alldeles för sent i alla fall. Med en 5-årig plan är det lättare att hålla trycket uppe. – En annan viktig sak är kraven på kommuner och myndigheter att sätta mätbara mål som går att följa upp och att rapportera resultaten till regeringen via Handisam. Det innebär att vi blivit mer av en analysmyndighet. – Den stora förändringen är att politi ken blivit tydligare och att vi fått en mer

Vi har ställt oss positiva till detta i våra remissvar. SER POSITIVT PÅ FRAMTIDEN Trots att arbetet går långsammare än vad många skulle önska ser Carl Älfvåg ljust på framtiden. – Även om det går för långsamt finns en helt annan öppenhet för funktionshin derspolitiska frågor idag än för bara några år sedan. Det märks i våra kontakter med kommuner, myndigheter, näringsliv och allmänhet och inte minst inom kultur, underhållning och media. – Tillgänglighetsarbetet tar steg framåt, och det gör mig hyggligt optimistisk för det fortsatta arbetet. P ER A X EL NO R D FELD T

Svenska Blå Stjärnan – mötesplats för djurintresserade Frivilligorganisationen Svenska Blå Stjärnan har samhällets uppdrag att ta hand om djuren vid kriser, katastrofer, utbrott av smitta och andra händelser som kan drabba djuren. Förutom vårt viktiga samhällsuppdrag har vi en mängd föreningsaktiviteter och kurser för alla djurintresserade. Medlemskap kostar 100 kr/år. Du får då tillgång till aktiviteter och kurser samt medlemstidningen Blå Stjärnan 4 gånger/år. Läs mer om vår verksamhet och gör din medlemsanmälan på www.svenskablastjarnan.se

ANNONS

DENNA TEMATIDNING ÄR UTGIVEN AV FN-FÖRBUNDET I SAMARBETE MED MANDERLEY MEDIA

FOTO: HÅKAN LARSSON

Cloth (under cover), 2011. ccap/Cristina Caprioli. Dansare Emelie Johansson & Cilla Olsen.

Politisk koreografi – Varje gång du ger en föreställning och bjuder in en publik iscensätts ett etiskt möte. Det säger koreografen Cristina Capri oli, konstnärlig ledare för egna danskom paniet ccap och professor i koreografi vid Dans- och Cirkushögskolan. Hon har länge ägnat sig åt dansen som politiskt språk, och de tankarna har nu lett till projektet Weaving Politics med föreläsare från många olika områden inom politik, filosofi och konst. Det är ett internatio nellt tvärvetenskapligt symposium om koreografi, mänskliga rättigheter och våld, och inleder ett tvåårigt forsknings projekt som Caprioli ska driva kring dessa frågor. Weaving Politics argumenterar för koreografin som politik: allt som görs från scenen får en politisk mening. Frå gan om och i så fall hur politik hör ihop med konst har debatterats i många decen nier och Cristina Caprioli är lite trött på att den ständigt kommer upp.

– Det är därför jag nu gör ett så omfat tande projekt, så att frågan blir tydlig. Det skulle vara skönt att lägga denna grund läggande fråga bakom oss, gå vidare och verkligen börja arbeta. Då skulle vi kunna sluta förklara och börja diskutera. – Frågan om mänskliga rättigheter blir extra tydliga genom koreografin. Vilka kroppar talar vi om, vilka rättigheter talar vi om? Hur kan vi använda kroppen, vil ka kroppar har rätten att ställa sig på en scen, vilka förnimmelser är det vi skapar när vi rör oss på scenen? – Deklarationen om mänskliga rättig heter är skrivna på ett sätt jag upplever som mycket otillfredsställande, efter som man genom att skriva och beskriva bekräftar en viss norm. Man beskriver utanförskapet genom att vara den som kan beskriva det, genom att vara den som kan formulera problemen. Vem har rätt att säga saker och från vilken plats? – Det är dessa två spår min forskning handlar om: synen på vad som är rätt och vad som är en kropp.

– Världen står inför nya och väldigt stora problem idag, migration, global uppvärm ning, en finansiell sektor i permanent kris. På något sätt måste vi kanske återerövra politiken för att kunna han tera dessa. – Här kommer koreogra fin in: den är ett sätt att tänka och ta ansvar för det man står för. Jag vill hitta ett utbyte mellan politiskt teori, filosofi och koreografi. Politik och filosofi har båda en mycket stark förank ring i semiotik och lingvistik, och hur vi kommer överens om att språket fungerar styr också våra tankar: det som kan formule ras språkligt går också att tänka. Dansen tillför något annat. Den är definitivt ett språk, men utgår inte från överenskom melser på samma sätt som filosofin. Dan sen gör inte det vi kommit överens om, den skapar sitt eget uttryck, tränger sig emellan, lyfter fram nya betydelser. – Det är en del av jobbet, konstaterar Cristina Caprioli. – Dansen kanske är just den plats där vi gör något som inte bara är ”för att”.

”Frågan om mänskliga rättigheter blir extra tydliga genom koreografin. Vilka kroppar talar vi om, vilka rättigheter talar vi om?”

FOTO: ANNA DIEHL

Dans är ett politiskt ställningstagande, säger koreografen Cristina Caprioli, som initierat ett projekt om koreografi, mänskliga rättigheter och våld.

ANNONS

Dans är ett politiskt ställningstagande som ingår i ett större sammanhang. Det är detta Weaving Politics handlar om. P ER A X EL NO R D FELD T

Weaving Politics äger rum på Dansens Hus i Stockholm 14-16 december 2012. Läs mer på www.weavingpolitics.se

ANNONS ANNONS

Veteraner bidrar till fred och säkerhet The subject for Peace & Security Summit How can veterans contribute to Peace and Security in Society?

Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna (SVF) www.pss13.se - www.sverigesveteranforbund.se

Sverige har i över 60 år ställt upp med personal, civil som militär i FN:s insatser runt hela vår jord. Män och kvinnor har lämnat sina arbetsplatser, familjer och anhöriga för att hjälpa människor som är utsatta på olika sätt.

anhöriga goda mötesplatser, aktiviteter och möten, och sist men inte minst ett tydligt, högkvalitativt kamratstödjande. Vi bygger vår verksamhet på FN:s grund pelare – fred, medmänsklighet och kam ratskap. Idag är vi drygt 4 500 medlemmar som har gjort insats inom alla tänkbara områ den – militär, polis, olika rådgivare, fäng elsepersonal, vårdare, sjukvård m.m.

FOTO: JOEL THUNGREN

PEACE AND SECURITY SUMMIT Vi närmar oss nästa års stora veteranhän delser i Sverige. 29 maj 2013 går Veteran dagen av stapeln, en familjedag vid Sjö historiska museet på Djurgården i Stock

FOTO: ROLAND FRID

et ger mervärde för såväl Sverige som de enskilda individer som gör insatsen. Vi knyter band mel lan Sverige och de platser dit vi sänder svensk personal. En ny syn på omvärlden ger större öppenhet och större förståelse för andra kulturer, etnicitet och konflikter. Det är några av de styrkor som veteranen tar med sig hem efter avslutat uppdrag. Sverige har en säkerhetspolitik som byg ger på att vi solidariskt tillsammans med andra avvärjer hot mot fred och säkerhet i gemenskap och samverkan med andra länder och organisationer. Försvarsmakten beskriver en vete ran så här: ”En veteran är en resursstark person som deltagit i några av de mest dramatiska händelserna i världen. Vete ranerna förtjänar samhällets erkänsla och respekt.” Ofta får veteraner – av människor som kommer från kris/krigsområden där de hjälpt till att bekämpa fattigdom, för tryck, brott mot de mänskliga rättighe terna och med att förhindra att krig fort går – bekräftelse på att de gör skillnad och att deras insats är värd all den upp offring som det ändå är för en svensk man eller kvinna att lämna trygg heten hemma. På hemmaplan efter tjänstgöring är vetera nerna berikade med nya perspektiv och erfaren heter och är ofta efterfrå gade föreläsare i skolor och andra sam manhang. Upplysning och förmedling av känslan att någon bryr sig är viktigt, här hemma men framförallt i oroshärdar. FÖRENING TILL FÖRBUND Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna (SVF), en av medlemsorganisationerna i svenska FN-förbundet, började som en kamratförening i Värnamo för snart 30 år sedan, under namnet Kamratföreningen Bataljonen. De som startade verksamhe ten kände att de behövde någonstans att samlas och prata med likasinnade. På så sätt kunde man ventilera händelser och livet ”ute” när familj, vänner och anhö riga inte orkade lyssna längre. Under det senaste decenniet har verksamheten sta digt ökat och föreningen har blivit ett för bund med 17 föreningar med bl.a. Folke Bernadotteakademin och Kriminalvården som medlemmar. Grunden i vår verksamhet är fortfa rande att föra vidare den goda kamratskap och sammanhållning som skapats under en insats, men tack vare vår storlek kan vi nu också verka för att veteraner ska få den erkänsla och respekt i samhället som Försvarsmakten och SVF konstaterar att de förtjänar. Vi ger veteraner och deras

holm med festligheter och evenemang för både stora och små. Samma vecka står SVF som värd för World Veterans Fede rations (WVF) internationella mötesplats Peace and Security Summit i Stockholm. Under några fullspäckade dagar 28-31 maj kommer ett hundratal delegater, medlem mar i WVF, från hela världen att delta. På agendan står kända talare och seminarier med syftet att fortsätta veteraners fredsbe varande arbete även efter att de har kom mit hem från sin tjänstgöring. Temat för konferensen kommer att vara: ”Hur kan veteraner bidra till fred och säkerhet i samhället?” Det väntas bli ett par mycket spännande och intressanta dagar. Både Veterandagen och Peace and Security Summit ger oss också unika möj ligheter att sätta veteranen på samhällsa gendan i Sverige. Vi kommer med hjälp av evenemangen att fortsätta att verka för att ge veteraner samhällets erkänsla och respekt. P E R LE N N A R T S S O N

Läs mer om vår verksamhet på www.sverigesveteranforbund.se och för Peace & Security Summit 2013, www.pss13.se

Var med och påverka våra nya globala utvecklingsmål. Med några år kvar till att millenniemålen ska vara uppfyllda leder FN ett globalt arbete med nya utvecklingsmål efter 2015. Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson är med i den högnivåpanel som ska ge råd till FN:s generalsekreterare. Och biståndsmyndigheten Sida samlar in kunskap från det utvecklingssamarbete vi gör och har gjort. För att Sverige ska bidra till de nya målen behöver vi tankar och åsikter från alla svenskar som intresserar sig för global utveckling.

Lägg dig i. Redan idag. De 3 enklaste sätten att påverka är: 1. Tyck till på Utvecklingsbloggen: blogg.ud.se/utvecklingspolitik 2. Delta i den globala diskussionen på www.worldwewant2015.org 3. Gå med i Facebook-gruppen ”Utvecklingsmålen post-2015”.

Vi är engagerade för att människor ska få ett bättre liv. Den enskilda människan står alltid i centrum för vårt arbete. Det här är Ángel René, som fått en ny familj och en trygg uppväxt tack vare en ny lag som minskar handel med barn i Guatemala. Människan i Centrum - Engagemang för att människor ska få det bättre.