Tidskriften Folkuniversitetet 3, 2014 by Folkuniversitetet

folkuniversitetet tidskriften folkuniversitetet

#3,

september 2014

KONST MED KRAFT ATT FÖRÄNDRA TITHI HAHN OM RELIGION QUANTIFIED SELF BEMÖT HÄRSKARTEKNIKER DIPLOMERAD VISUAL MERCHANDISER KULTURELL ALLEMANSRÄTT

FOTO KARIN ALL

GABRIELLA ERIKSSON CHEFREDAKTÖR

Konstliv i södra Dalarna I början av 1990 talet lämnade jag bruksorten Avesta för studier och nya intryck. Vid det tillfället var jag inte mycket till hemortsambassadör. »Det finns väl inte så mycket positivt att säga om den hålan«. Sedan dess har det hänt en del i min barndomsstad.

Avesta Art har blivit ett etablerat begrepp inom konstvärlden, en numera årlig utställning av samtidskonst från hela världen i Verket – museet i den gamla järnbrukshyttan. Väl värd ett besök. Förra året var Carolina Falkholt en av konstnärerna som ställde ut. Hon fick även i uppdrag av kommunen att utsmycka en gammal husvägg i centrala Avesta med sin graffiti. Högst upp på väggen tronar ett kvinnligt könsorgan. Omdebatterat men ocensurerat. Konst måste få ta plats och jag känner mig numera som en lite bättre ambassadör för Avesta än för 20 år sedan. I det här numret fördjupar vi oss i konsten som politisk kraft och vad folkbildningen bidrar med. Att göra det möjligt för alla att ta del av kultur är centralt i en demokrati. Läs om juristen Merima Bruncevics forskning som lanserar idén om en »kulturell allemansrätt« som både tillgodoser upphovsrättsinnehavarens och publikens intressen.

Tidskriften Folkuniversitetet Nr 3 sept, 2014 Årgång 35 Ansvarig utgivare Michel Wlodarczyk Redaktion Gabriella Eriksson 08-679 29 59 Klara Johansson 08-679 29 63 Lotta Åberg (föräldraledig) Susie Hjort (vik.) 08-679 29 62 Grafisk form Karin All 08-679 29 57 Redaktionsråd Kicki Emanuelsson, Stockholm Hanna Rodriguez, Uppsala Andreas Åhs, Göteborg Anna Svensson, Lund Christine Thörnström, Umeå Adress Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679 29 50 www.folkuniversitetet.se E-post tidskriften@folkuniversitetet.se Tryck Trydells Tryckeri issn 0284-7574 Utgivningsplan 4 nr/per år Nästa nummer, november 2014 Omslag Graffitikonstnären Carolina Falkholt Foto: Bella Frank LJÖMÄRKT MI

341 091

MER … Varför inte lysa upp höstmörkret med en kulturupplevelse du aldrig tidigare testat? 2 Tidskriften Folkuniversitetet

Tidskriften Folkuniversitetet innehåller analys och fördjupning av omvärldsfrågor som stärker Folkuniversitetets medarbetare och position.

COLLEGE TAR TÄTEN /22 Metodik och pedagogik i framkant.

EN DAG PÅ FOLKUNIVERSITETET /26 Följ med Ann-Mari Lindgren på jobbet.

Innehåll

QUANTIFIED SELF /16 Samla data om dig och din kropp.

omvärld

på folkuniversitetet

Konst med kraft att förändra / 6

Vad gör de egentligen på förbundskansliet? / 26

Forskning om upphovsrätt / 14

Diplomerad Visual Merchandiser / 28

Det kvantifierade jaget / 16

Konstskola i förändring / 30

Tithi Hahn om framtidens religion / 18 pedagogik

& ledarskap

Ekonomismart trappar upp ambitionerna / 31 Normkritik i Dalarna / 31

Så bemöter du härskartekniker / 20

Folkuniversitetet + LOU = ? / 32

Brittiska College tar täten / 22

Christina Ekman ser engagemang / 35

Lärarnas balansgång inom SFI / 25

MILICA JOVANOVIC /25 Sfi-lärare i Stockholm.

Tidskriften Folkuniversitetet 3

Noterat

SOCIALA MEDIER KOMMERSIALISERAS FORSKNING FÖR FRAMTIDEN Den 12:e november bjuder Vetenskap & Allmänhet, Sveriges Unga Akademi samt Naturvetarna in till en konferens om framtidens forskningspolitiska agenda. Bland annat kommer regeringen att bjudas in för att presentera sin forskningspolitiska vision. Konferensen vänder sig till beslutsfattare och de som vill påverka forskningspolitiken. Följ på Twitter hur programmet växer fram via #fofram14.

Ny forskning visar att sociala medier kommersialiseras allt mer, vilket skadar tillförlitligheten och utmanar marknadsföringslagen. – Lagen är problematisk att upprätthålla i sociala medier, eftersom det inte är företag utan ofta professionella användare som är avsändaren av kommersiella budskap där varumärken och produkter integreras i privata skildringar. Marknadsföringslagen behöver därför ses över för att tydliggöra vad som gäller inom detta område, säger Christofer Laurell på Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.

ÖVERSÄTTNING SKA STÄRKA MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Vissa avgöranden från EU-domstolen ska översättas till svenska och regeringen avsätter 1,5 miljoner för detta under 2014. I dag finns ingen sådan översättning i fulltext och den som vill ta del av besluten är hänvisad till de engelska eller franska originalversionerna. – Mänskliga rättigheter ska skyddas och främjas långsiktigt i Sverige. Ett led i det arbetet är att säkerställa att det finns kunskap om Europadomstolens avgöranden, framförallt där Sverige är part, säger integrationsminister Erik Ullenhag. 4 Tidskriften Folkuniversitetet

DET LÖNAR SIG ATT DELA MED SIG Forskare i Tyskland har kommit fram till att de som är vänliga mot andra och delar med sig av information också är mer framgångsrika. De som var generösa med sin kunskap och dessutom vågade riskera pengar genom att lägga dem i en gemensam pott, fick fördelar av att andra var mer villiga att dela information tillbaka till dem.

Noterat

»Det är viktigt att fördomar bemöts och det görs bäst med fakta«

MYTER OM INVANDRING PUNKTERAS AV FAKTA

ATT SHOPPA ELLER INTE SHOPPA Att leva vid sidan av konsumtionssamhället – går det? Journalisten och musikkritikern Gunilla Brodrej har skrivit en bok om att göra det. Under ett år köpte hon ingenting till sig själv. Inga kläder, skor, smink, inredningsprylar, böcker eller smycken. Bara matvaror, drivmedel, färdmedel och »visst underhåll« som hårklippning och skomakare. Efteråt kom hon ut på andra sidan, lite mer medveten och med lite mer pengar över. Boken Shopstop – rapport från ett celibat, belyser shoppandet som livsstil. Förutom dagboksanteckningar om det shoppinglösa livets vedermödor och reflektioner kring miljö och resursslöseri, finns intervjuer med olika personer om deras syn på allt från ekonomisk tillväxt till modets betydelse och textilfabrikerna i Bangladesh.

På regeringens webbplats finns nu 20 fördomar och påståenden om invandring som bemöts med fakta och resonerande svar. Exempel på påståenden som bemöts är »Sverige är på väg att bli ett muslimskt land«, »Den fria rörligheten inom EU leder till social turism«, »De som tigger är kriminella och utsatta för organiserad människohandel« och »Allt fler invandrare är orsaken till att skolresultaten sjunker«. – Det är vanligt att oriktiga påståenden, halvsanningar och myter sprids, särskilt på internet, om kostnader och problem med invandring. Det är viktigt att fördomar bemöts och det görs bäst med fakta. Integrationsminister Erik Ullenhags förhoppning är att webbplatsen Fakta mot fördomar kan användas och spridas av fler som vill stå upp för ett öppet och tolerant Sverige.

oktober Internationella dagen för lärare. Tidskriften Folkuniversitetet 5

Omvärld Pussy Riot, det feministiska punkkollektivet fick en hel värld att vända sina blickar mot det ryska samhället och dess brist på demokratiska rättigheter. 6 Tidskriften Folkuniversitetet

Konst har genom historien använts för att antingen bevara rådande maktordningar eller för att omkullkasta desamma. Filmer, målningar, teaterföreställningar och romaner har skapat debatt och förändring. Eller konserverats och tystats. Konst är inte att leka med; konsten är en politisk kraft att ta på allvar.

Konst som politisk kraft

Text MADELEINE BENGTSSON Foto uppslaget ILYA ANDRIYANOV

ondellhundar, Pussy Riot, Ecce Homo, fejkad psykos, mohammedkarikatyrer; konst som har provocerat och lett till skandaler, skapat debatt och förändringar inom konstsfären. Konst som har legat till grund för spaltmetrar av kulturdebatt i dagstidningarna eller skapat ilska och konstförakt hos allmänheten. Konsten påverkar och upprör helt klart – men i vilken grad? Kan konst försätta berg? Hur påverkar kulturutövning maktutövning? Och vice versa? En graffitimålad vagina på en skola i Nyköping fick lokalpolitikerna (som beställt verket från början) att täcka över målningen och en riksdagspolitiker att kräva fängelsestraff. Som en motreaktion täckte konstnärer över manliga könsorgan på ortens offentliga statyer. Vem bestäm-

mer vilken konst som är okej? Vad kommer konstkonflikten i Nyköping att innebära för yttrandefriheten, synen på mänsklig anatomi och feminismen framöver? Pablo Picassos Guernica, målningen som skildrar fasorna i spanska inbördeskriget, fungerade både som reaktion och opinionsbildare. Vad hade fredsrörelsen i USA varit utan Lennon och Onos kampsång »Give peace a chance«? I den svenska litteraturen finns flera verk som lett till politisk förändring: Moa Martinsons, Ivar Lo Johanssons och Jan Fridegårds skildringar av statarna fick riksdagen att avskaffa statarsystemet. Sara Lidmans reportagebok Gruva eldade på den konflikt som ledde till gruvstrejken i Kiruna 1969. Relationen mellan Ukraina och Ryssland som blivit allt mer spänd Tidskriften Folkuniversitetet 7

Monica Swedberg studerar konst från mellanöstern.

Stina Oscarson tar konsten som politisk kraft på största allvar.

»Grindslanten« kan ha haft betydelse i kampen mot barnfattigdom.

motstånd

I bildserien Qajar fotograferas kvinnor på gammalt vis i ateljé men med moderna symboler. Shadi Ghadirian, fotograf från Iran, beskriver kvinnorollen i sina bilder.

8 Monica Swedberg, Foto: Elias Swedberg. Stina Oscarson, Foto: Malin Hoelstad. »Grindslanten« av August Malmström (1829-1901).

» Om åskådaren ser en dekorativ målning eller en politisk brandfackla i en teaterpjäs, film eller fotografi, är högst individuellt.« under året har lett till att Svenska PEN anordnade en konferens för författare från de två länderna för att låta dem knyta nya kontakter. Ljudmila Ulitskaja, en av de deltagande författarna, förklarade för Sveriges Radios Kulturnytt att »kulturen står över politiken«. Ett uttalande som rimmar illa med händelserna på Alingsås konsthall för två år sedan då en kommunpolitiker på eget bevåg tog ner affischer för en konstutställning eftersom han ansåg dem vara stötande och skrämmande för barn. Samtidigt kan konstnärer med radikala motiv misslyckas totalt med att omvända betraktarna, trots intentioner, slagord och skarpa färger.

onstvetaren Monica Swedberg har intresserat sig för de här frågorna. I sin forskning har hon studerat hur konst upprätthåller maktförhållanden såväl som den försöker förändra tingens ordning. Hennes specialområde är konst från mellanöstern. – Hur ser vi i väst på öst och vad har varit konstens roll i skapandet av den bilden? Svenska konstnärer reste på 1800-talet runt i mellanösternregionen och kom hem med målningar som ofta gav upphov till fördomar om mellanöstern. Verken blev ett verktyg i kolonisatörers händer: konsten bekräftade en syn på området som barbariskt och

kvinnofientligt och ursäktade krig och invasioner. Konsten användes som maktmedel, något som det finns flera exempel på i historien, berättar Monica Swedberg.

den samtida konsten i mellanöstern finns konstnärer som både vill göra upp med västs syn på regionen och med förlegade patriarkala traditioner. Monica Swedberg har studerat aktuella verk hos kvinnliga konstnärer i Turkiet och Iran och funnit att flera av dem tar upp tabubelagda ämnen, såsom våld i hemmet, våld mot kvinnor och tvångsäktenskap. – Konstverken skapar rum där svåra ämnen kan diskuteras. Kultur överhuvudtaget bidrar till att vi vidgar våra tankar, värderingar och idéer. Genom konsten kan åsikter och attityder uttryckas, även i hårt censurerade miljöer. Kulturen går inte att kväsa. Det är som att konsten alltid hittar sin väg; hittar språk som kan talas även när förtryckets munkavle läggs på. I Ungern har teatergruppen Krétakör blivit svartlistad av den högernationalistiska regeringen och de tvingas arbeta i hemlighet i sitt eget hemland. Men deras föreställningar, där de diskuterar fascism och nationalism, når förbi censur och förbud på ett sätt som få tidningsartiklar i landet lyckas med. Samtidigt är konstens politiska

genomslagskraft avhängig av betraktarna. Om åskådaren ser en dekorativ målning eller en politisk brandfackla i en teaterpjäs, film eller fotografi, är högst individuellt. – Det är upp till var och en att tolka, det är det som är så häftigt med konsten. Vad jag ser i verk beror på var jag kommer ifrån, såväl geografiskt som utbildningsmässigt. Vår förförståelse, våra fördomar, vår ideologi och våra erfarenheter skapar vår blick. Vi är inte blanka utan har påverkats av det samhälle vi haft runt om oss, säger Monica Swedberg.

år det att härleda lagförändringar, valutgångar eller revolutioner ur konstverk eller konsthändelser? Det är svårt att peka på faktiska, konkreta exempel. En målning som Grindslanten kan ha legat bakom en riksdagsledamots motion om att bekämpa barnfattigdom, men kanske på ett undermedvetet plan. Att som politiker erkänna att hen har låtit sig påverkas av ett verk, en konstnär – eller en lobbyist – kan vara riskabelt för trovärdigheten. Klart är åtminstone att politiker bryr sig om konst. Att konst upprör och skapar debatt. Debatt leder till nya tankar. Och med nya tankar kommer nya förslag. Konsten som politisk kraft är något som regissören och kulturdebattören Stina Oscarson tar på stort allvar. – Kortfattat kan man säga att Tidskriften Folkuniversitetet 9

Tobias Harding har forskat om svensk folkbildning.

Anne-Marie Laginder har studerat folkbildningens roll inom kulturutövande.

cirkeln

» Inom folkbildningen kan människor med olika erfarenheter och bakgrunder träffas. i cirkeln kan de knyta band som håller samhället samman.«

10 Tidskriften Folkuniversitetet

»Antingen låter man konsten vara fri att ge människor nya insikter om vad det är att vara människa eller så kan den användas på precis motsatt sätt. « konsten kan användas på två sätt. Det har vi sett genom historien.

ntingen låter man konsten vara fri att ge människor nya insikter om vad det är att vara människa och vad det är att bygga ett samhälle tillsammans. Om vi låter den göra det, kan den ge oss kraft och mod att ifrågasätta givna sanningar och på så sätt fungera som demokratins immunförsvar. Eller så kan den användas på precis motsatt sätt, menar Stina Oscarson. I diktaturer som Hitlers nazityskland, Östtyskland, Sovjet och Nordkorea har konst använts för att få människor att tro att man är på den enda och rätta vägen. – Detta är något som det talats mycket om och varnats för. Dock talar vi mer sällan om hur vi idag i den västerländska demokratin låter konsten inordna sig och bli en del av den enda berättelsen om ekonomisk tillväxt. Att publiken reducerats från medborgare till kunder. Att teatrar och snart alla kulturinstitutioner sålt sin frihet genom att förvandlas till varumärken. Att många av de nya jobben inom den så kallade »upplevelseindustrin« är olika typer av events där företagsledningar köper lojalitet av sina anställda genom gemensamma upplevelser. Det borde vi tala mer om, säger hon.

Konst som politisk kraft; som rum för politiska samtal. Folkbildningen och studieförbunden i Sverige är en viktig resurs i skapandet av dessa rum.

ver hälften av alla studiecirklar i Sverige handlar om kulturverksamhet, såsom konst, musik och konsthantverk och varje år arrangerar studieförbunden hundratusentals olika kulturprogram. – Idén om konstutövande som en del av medborgerlig bildning har varit bärande inom folkbildningen länge och var det i andra kretsar även innan folkbildningens tid, berättar Tobias Harding, universitetslektor i kulturpolitik, som forskat kring svensk folkbildning. Cirkeln eller styrelsen är en plats där människor får erfarenhet av att arbeta och organisera verksamheter demokratiskt. – Folkbildningen och föreningslivet fungerar därför som en slags demokratiskola, menar han. Men det är också ett forum att stärka ens sociala kapital, sociologen Pierre Bourdieus begrepp som kan översättas till socialt nätverk. – Inom folkbildningen kan människor med olika erfarenheter och bakgrunder träffas. De skulle kanske aldrig ses på samma arbetsplats eller bostadsområde, men i cirkeln kan de knyta band som håller samhället samman. Tobias Harding är övertygad om

att folkbildningens kulturverksamheter kan ge människor verktyg för politisk förändring. Men då gäller det också att cirklar och utbildningar faktiskt inkluderar olika grupper. Att studieförbunden vänder sig till grupper som kanske inte är vana vid föreningsliv, eller som är arbetslösa. – Folkbildningen ger möjlighet att skapa meningsfulla och intressanta verksamheter där inte arbete, akademisk utbildning eller status är det viktigaste. Där de egna erfarenheterna spelar roll. Det är politiskt, säger Tobias Harding. Så att tälja, väva, svarva, sjunga och akvarellmåla på tisdagskvällar är egentligen en form av revolutionär verksamhet? Det är kanske att dra det lite långt.

nn-Marie Laginder, docent i pedagogik, har studerat folkbildningens roll inom kulturutövande och ser såväl konservativa som progressiva drag. – Folkbildningen, med sin mångfald av folkhögskolor, studieförbund, olika huvudmän och deras stora frihet att forma inriktning och innehåll, har potential att bidra både till att bevara gamla kulturarv, hantverkstraditioner och att förnya och utveckla olika konstnärliga uttryck och konstformer, säger hon. I sin forskning har hon intervjuat deltagare i konsthantverkscirklar. Att lära sig ett konsthantverk Tidskriften Folkuniversitetet 11

Konstnären Anna Odell är inte rädd för att ifrågasätta givna sanningar. Hon vet vad det innebär att skapa debatt.

pengar

Trenden med privata konsthallar, ritar om kartan för konstens politiska påverkan. Här från Bonniers konsthall i Stockholm. Bilderna är skapade av Sharon Lockhart.

12 Bonniers konsthall, Foto: Olle Kirchmeier. Anna Odell, Foto: TT-bildbyrå.

» Hur meningsfull och radikal den konstnärliga verksamheten i studieförbunden än är, styr starka intressen fördelningen av såväl kulturanslag som utställningsmöjligheter.« och att utöva det innebär envist arbete för att lära sig manuella färdigheter. Flera av deltagarna i studien beskrev tillfredsställelsen av att vara del i hela processen från idé till förverkligande, att se resultat. Hur arbetsprocessen skapar ro och kräver koncentration. – Det mönster som framträdde handlade också om att cirkelmötena skapade en fredad tid, en frizon i vardagen. Där förpliktelser i familj och arbete för en stund kunde ställas åt sidan. Cirkelmötena och utövandet av något konsthantverk i gemenskap med likasinnade kan därmed bidra till att få ihop livet i en splittrad tillvaro, berättar Ann-Marie Laginder.

ndersökningen visar att cirkeln och hantverket upplevs som ett rum där ekonomiska, rationella och nyttoorienterade värden får stå tillbaka. Ann-Marie Laginder ser potential i folkbildningen att vara ett rum där det går att tala ett annat språk än det som samhällsklimatet påbjuder. – Det långsiktiga, intressedrivna lärandet tar inte sin utgångspunkt i yttre krav på anställningsbarhet, flexibilitet och förmåga att hela tiden skapa och omskapa sitt marknadsvärde i ett samhälle präglat av konsumtion. Istället skapas en möjlighet att vara närvarande här och nu, där vardagsstressen har möjlighet att klinga av.

Hur meningsfull och radikal den konstnärliga verksamheten i studieförbunden än är, styr starka intressen fördelningen av såväl kulturanslag som utställningsmöjligheter. Är det inte partipolitiska, så är det ekonomiska intressen som styr.

tid partiskt med sig själv. Var inte lojal mot någon eller något annat än din inre moraliska kompass. Samhällets framtid hänger på det!

renden med privata konsthallar, skapade av framförallt män med stora resurser, ritar om kartan för konstens politiska påverkan. Tate Modern i London var först, i Sverige har vi Bonniers konsthall och Artipelag. och Abescita konstmuseum. Det gamla mecenatsystemet återföds. Regeringens kulturbudget som klubbas varje höst kan vara avgörande för om konstnärer, författare och teatergrupper – eller studieförbund – kan fortsätta sin verksamhet ytterligare ett år. Hur kritisk och radikal vågar konstnärer vara mot handen som föder dem?

amtidigt får vi inte glömma konstnärerna i Iran och Turkiet som verkar trots att kontrollfunktionerna där är mycket hårdare än i Sverige. Stina Oscarson ger råd till konstnärer som tvekar och tvivlar: – Ägande är inte frihet. Din enda frihet är din fria tanke. Vägra låta någon kidnappa dina tankar. Vägra låta dig förvandlas till ett varumärke. Ett varumärke är inte fritt. För ett varumärke är all-

KULTURBUDGETEN n I kulturbudgeten för 2014 satsade regeringen bland annat på läsfrämjande insatser, nya pensionsregler för anställda inom scenkonstområdet samt renovering och ombyggnad av Kungliga Operan. n 6, 9 miljarder kronor var det statliga anslaget till kulturen för 2014. n Folkbildningsanslaget: 10 studieförbund delar på cirka 1,7 miljarder kronor.

Tidskriften Folkuniversitetet 13

Forskning Hur kan allmänheten få tillgång till konstverk, musik eller andra kulturella uttryck – samtidigt som upphovsrätten bevaras? Frågan är aktuell för digitala former som musik och film, men också för fysiska konstverk. En ny avhandling av Merima Bruncevic visar att det finns rättsliga möjligheter till en »kulturell allmänning« . MERIMA BRUNCEVIC, juris doktor på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Tillgång till kultur – en allemansrätt N är man tänker på allmänningar så tänker man nog oftast på gröna skogar, öppna fält, sjöar, eller stora betesmarker, och kanske även på tillhörande naturresurser som vatten, fiskar eller bär. Allemansrätten är inskriven i den svenska grundlagen och innebär i stora drag att allmänheten, med hänsyn och varsamhet gentemot naturen och markägaren, kortvarigt och begränsat får vistas i naturen och vandra, plocka bär, tälta, fiska, bada i sjöar… Som rättskonstruktion handlar allemansrätten om en skälig tillgång till naturen under vissa förutsättningar, och har alltså aldrig varit av sådan art att den tar bort ägarens rättighet till sin mark. Men den ger allmänheten tillgång till egendomen på ett rimligt sätt. Man brukar tala om »värden som ägaren får tåla«. Den amerikanska forskaren Elinor Ostrom tilldelades år 2009 Nobelpriset i ekonomi när hon lyckades visa att allmänningar varken innebär resursslöseri, ekonomiska förluster eller värdeminskningar, så som man tidigare förmodat. Enligt UNESCO delas världsarv in i natur- och kulturarv. För de naturella allmänningarna, eller commons enligt den engelska benämningen, gäller allemansrätten, men kan man, rättsligt sett, också tala om en kulturell allemansrätt? Och skulle den, likt den naturella, kunna stiftas in i lagen?

14 Tidskriften Folkuniversitetet

Forskare föreslår allemansrätt för kultur. FOTO EUGENIO MARONGIU

Rent rättsligt är svaret ja. Hela Miljöbalken bygger på sådana koncept som förmår handskas med flera olika intressen samtidigt, till exempel ägare, användare, allmänhet, kommande generationer med mera – på ett ekonomiskt och demokratiskt hållbart sätt.

ett kunskapssamhälle är naturella och kulturella resurser jämställbara och för att må bra och kunna delta i samhällslivet behöver människor kunna vistas både i naturens och kulturens rum. Till skillnad från de naturella resurserna är de kulturella inte (nödvändigtvis) sinande, (dvs förbrukas inte vid användning?). Det innebär att Ostroms forskningsresultat med gott fog kan överföras till den kulturella sfären. En rättsligt möjliggjord kulturell allemansrätt handlar alltså inte om att ta bort, minska eller inskränka upphovsmännens rättigheter eller möjlig-

Mer att läsa Vill du veta mer om kulturella allmänningar?

Merima Bruncevic, Fixing the Shadows: Access to Art and the Legal Concept of Cultural Commons, Juridiska Institutionens Skriftserie, Göteborgs universitet (2014) Enrico Bertacchini, Giangiacomo Bravo, Massimo Marrelli & Walter Santagata, Cultural Commons: New perspectives on the Production and Evolution of Culture, Edward Elgar, (2012).

Merima Bruncevic undersöker hur människor kan få tillgång till konstnärliga verk som kunskapskälla. foto göteborgs universitet

heter. Tvärtom handlar det om en ekonomiskt, kulturellt och demokratiskt hållbar användning av resurser. Att under skäliga förutsättningar, med hänsyn och varsamhet gentemot skaparna och upphovsrätten, kortvarigt och begränsat, möjliggöra tillgång till de kulturella skogarna, dvs. kulturarvet.

orskning visar att detta kan ske genom en rättskonstellation som fokuserar på hållbarhet, och därmed varken underminerar eller inskränker den underliggande äganderätten eller upphovsrätten.

Tidskriften Folkuniversitetet 15

Trendspaning

Trenden kallas »Quantified Self« och innebär att du samlar och analyserar data om dig och din kropp.

Kvantifiera dig själv

Vill du veta hur din sömncykel ser ut eller när du är på bäst humör? Det finns en app för det! Och en hel rörelse som diskuterar nya verktyg, sensorer och metoder för att mäta sig själv.

egreppet Quantified Self (QS) myntades 2007 av Gary Wolf och Kevin Kelly i San Fransisco. QS innebär att samla digital information om ditt beteende, dina värden och dina upplevelser. Du kan exempelvis registrera hur långt du gått under en dag, hur din puls har förändrats och hur glad du har varit. En del mäts automatiskt genom sensorer i armband eller stegmätare och annat fyller du själv i, som i en dagbok. Tanken är att vi då förstår oss själva bättre och kan påverka och förbättra våra liv. Ola Cornelius har tre mätarmband på sig. Han mäter bland annat

16 Tidskriften Folkuniversitetet

puls, blodsocker, sömn och vikt. – I början var det mest spännande med tekniken. Nu är jag intresserad av hur saker påverkar mig. Jag får direkt återkoppling på mitt beteende. Nu går jag alltid i rulltrappan och tar aldrig hissen. Många personer har länge följt sina mätvärden, till exempel diabetiker. Teknisk utveckling har gjort det lätt för många att enkelt hålla koll på allt från vikt till sömnkurvor. Genom sociala medier, möten och nätforum delar människor kunskap och idéer, vilket accelererar trenden och utvecklingen. Ola Cornelius är medgrundare av Quantified Self Stockholm;

en grupp som utbyter erfarenheter kring mätningar de har gjort. Ola Cornelius driver även, tillsammans med forskaren Sara Riggare, bolaget Nerve som tar fram Ola Cornelius verktyg inom området kroniska neurologiska sjukdomar. – QS kommer att få stor påverkan inom vården. Vi får fler verktyg för att förstå och påverka vår hälsa. Idag har läkaren ett stort kunskapsövertag, men patienterna kommer att bidra med mer kunskap och ställa mer relevanta frågor. Redan nu söker de flesta på internet innan de kontaktar sjuk-

vården. Det finns läkare som tycker att det är fantastiskt, men också de som tycker att det är jobbigt och tidskrävande. Nästa steg för Ola Cornelius är att börja mäta sin hjärnaktivitet – Jag har intresserat mig för hjärnan de senaste åren, framför allt för hur hjärnan är påverkbar. Den får en sämre funktion när man blir äldre, men är samtidigt elastisk och kan tränas som en muskel. En risk med QS är att det redan finns något av en hälsohets i sam-

hället, vilket detta kan bidra till ännu mer. Det finns heller ingen kvalitetssäkring av appar och det är inte alltid klokt att lita på informationen eller råden man får via dem. En annan farhåga gäller att detta är ännu ett steg mot ett utvidgat övervakningssamhälle. Vem får tillgång till information om vår hälsa? En trolig utveckling är att företag använder informationen för målinriktad reklam och specialutformade produkter. – Redan nu delar vi med oss av

»Redan nu söker de flesta på internet innan de kontaktar sjukvården«

väldigt mycket information, via sociala medier, till telefonbolag och till Google, säger Ola Cornelius. Om du varit ute och sprungit kanske du vill berätta om det, men sådant som rör en sjukdom är privat. Snowdens avslöjanden får en att tänka efter, men data om mig sparas på flera olika amerikanska servrar och jag bryr mig inte så mycket om det just nu. – QS kommer att få stora konsekvenser i våra liv. När ny teknik snabbt blir tillgänglig för många då händer det saker. Vad som händer får vi se, säger Ola Cornelius. TEXT KLARA JOHANSSON ILLUSTRATION SOFIA LINDHOLM Tidskriften Folkuniversitetet 17

Religion 2020

Tithi Hahn

Programledare för radioprogrammet Människor och tro, aktualitetsmagasin med livsåskådningsperspektiv. TEXT SUSIE HJORT FOTO MATTIAS AHLM

Vilka frågor tror du kommer prägla religion och livsåskådning år 2020? YRKE: Journalist på Sveriges Radio P1. FRITID: Kulturkonsument och f. d. aktör. BOR: Stockholm ETT TIPS: Gå åt andra hållet så ser du något nytt. 18 Tidskriften Folkuniversitetet

Här hemma hoppas jag att många invandrade trosföreställningar hittar sin plats i samhället och inte vid sidan av. Och jag misstänker att frågor om religionsdialog och synkretism (religionsblandning, reds anm) och hur »kyrkan« ska gå i takt med sin tid eller inte, fortfarande kommer vara aktuella. Globalt misstänker jag tyvärr att många av konflik-

existentiella frågor och ingå i ett sammanhang är basala värden som allt fler önskar sig. En sådan livsåskådning kan också bli en motkraft till konsumtionssamhället utan att bli en trosrörelse. Vilken roll kommer frikyrkorna att spela i Sverige?

En större roll än idag om de klarar att möta de ungas krav och behov, specifikt i fråga om jämställdhet och moralsyn. I ett samhälle där välgörenhet och civilsamhälle får ökad betydelse kan nog frikyrkorna med sin tradition fylla en roll, men den starka kraft i folkrörelsesverige som de en gång var tror jag är historia. En annan viktig fråga för många samfund är hur de kan följa med till storstadsregionerna. Kommer religion att vara en större del av det politiska samtalet?

Svårt att säga. Det beror på vilka som släpps in i debatten och om ideologierna spelat ut sin roll eller kommer att förstärkas. Värdefrågor tror jag blir viktigare och de kan ju ha med religion att göra utan att de behöver kopplas samman. Sekulära dokument som handlar om mänskliga rättigheter och allas lika värde kan också prägla det politiska samtalet. Vilka livsåskådningsfrågor kommer vara viktiga för unga människor?

Vår nya ärkebiskop uttryckte i en intervju när hon tillträdde att klimatet är en teologisk fråga. Klimatfrågan tror jag måste engagera de unga idag, och den existentiella dimensionen finns ju i tanken kring människans ansvar för skapelsen. Jag spårar två utvecklingslinjer hos unga. För vissa blir religionen en identitetsmarkör och en trygghet i ett allt mer individualiserat samhälle. Andra ser den som orsaken till att samhället blir alltmer fragmentiserat.

terna får en religiös överbyggnad vilket kommer att göra dem svårare att lösa. Religion och maktanspråk har aldrig varit en lyckad kombination. Tror du att sekulära livsåskådningar får en större betydelse?

Definitivt. I Storbritannien har en sekulär kyrka etablerats. Unga människor träffas för samvaro och samtal, men utan Gud. Behovet att diskutera

Hur tror du att debatten om demokrati och mänskliga rättigheter kommer att påverka religiösa dogmer?

Jättesvår fråga. Jag hoppas att ett demokratiskt samhälle utmanar fundamentalism av alla sorter. Om samhället förmår att hålla samman kommer också religiösa samfund att bli mer inkluderande. Om inte kan det bli precis tvärtom. Detta händer inte på sex år, men jag tror att samtalet måste starta i hur vi värnar en fungerande demokrati som angår alla och inte tar den för given.

Tidskriften Folkuniversitetet 19

Pedagogik och ledarskap

Berit Ås klassiska härskartekniker – osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbel bestraffning, påförande av skuld och skam – förekommer fortfarande. Stå inte handfallen när du utsätts för förtryck, och bidra själv med ett bra bemötande.

BEKRÄFTA MERA – FEM TIPS MOT HÄRSKARTEKNIKER

Tag plats Mot osynliggörande. Bekräftarteknik: synliggörande. Om någon undviker att uppmärksamma dig, låter bli att lyssna på dig eller tittar på alla utom dig – tag plats! Undvik att hamna i en offerroll, avbryt direkt när det händer och kräv respekt. Du kan göra det på ett sakligt sätt – säg att det där var ett otrevligt beteende och be dem lyssna tills du pratat klart. För att bidra till en kultur där alla uppmärksammas – synliggör dem du har omkring dig genom att ge gensvar, bekräfta och ge konstruktiv kritik. På det sättet synliggör du också indirekt dig själv.

Kräv korten på bordet

Mot undanhållande av information. Bekräftarteknik: informera. Undanhållande av information sker oftast omedvetet, men kan likväl användas som en härskarteknik. Om du märker att du exkluderas kan du påpeka att du

Ifrågasätt

Mot förlöjligande. Bekräftarteknik: respektera. Att förlöjliga någon är att infantilisera och förklara personen skrattretande. För att motverka den här härskartekniken – skratta aldrig med och agera vuxet och påläst. Bekräftartekniken mot förlöjligande är att respektera andra. Bemöt andra som vuxna och trovärdiga. Stötta och håll med den som blir utsatt för förlöjligande. 20 Tidskriften Folkuniversitetet

Genom att bekräfta andra, och dig själv, kan du både visa och få respekt.

inte fått all information och be att beslut som felaktigt tagits utan din medverkan ska lyftas på nytt. Var själv noga med att informera och inkludera alla berörda av de processer du arbetar i. Var uppmärksam på att göra plats för blyga personer, och se till att återberätta samtal som förts då inte alla närvarat. Genomskinlighet är ett ledord.

Bryt mönster

Mot dubbel bestraffning. Bekräftarteknik: dubbel belöning. Dubbel bestraffning är upplevelsen av att vad du än gör så gör du fel. Om du känner så kan du kräva hjälp med att prioritera, fråga hur viktig en arbetsuppgift är och vad som händer om du skjuter på att utföra den. Berätta för andra hur din agenda ser ut, och säg till dig själv att hur du än gör så gör du rätt. Hjälp andra genom att säga detsamma till dem, och tänk alltid att människor gör så gott de kan utifrån sina förutsättningar.

Intellektualisera

Mot påförande av skuld och skam. Bekräftarteknik: bekräfta dig själv och andra. Påförande av skuld och skam är egentligen det sammantagna resultatet av härskarteknik 1–4. Den här härskartekniken är svår att upptäcka eftersom skammen och skulden är känslor som du upplever inifrån, men som påförts utifrån. Försök att intellektualisera hur du behandlas, försök se situationen ur omgivningens ögon och se mönstren i ett större sammanhang. För att motverka skuldkänslor är det viktigt att bekräfta dig själv och andra, ge uppbackning och uppmärksamhet. Källa: ENSU, Stockholms universitet

TEXT LOTTA ÅBERG FOTO MOSTPHOTOS

Så gör vi Hur bemöter du härskartekniker?

ANNA LIND, handläggare Jag försöker att inte skuldbelägga mig själv, och påminna mig om att härskartekniker är en del av en strukturell maktutövning som sällan har att göra med mig som person.

CHRISTINA CASSELGREN, läkare Jag försöker föra upp det till ytan direkt och förklara hur den andra personens beteende får mig att känna och vilka konsekvenser det får. Tyvärr är det inte alltid jag inser vad som har hänt förrän efteråt och då brukar jag nog låta det vara om det inte upprepas.

FILIP NILSSON, departementssekreterare Jag har nog jobbat på medvetna arbetsplatser och inte blivit utsatt. Det är viktigt att uppmärksamma och stötta om någon annan blir offer för härskartekniker, den som blir det kan själv lätt bli defensiv och hamna i försvarsposition.

Tidskriften Folkuniversitetet 21

Text och foto CARINA JÄRVENHAG

NU TAR COLLEGE TÄTEN Tidigare sågs de som universitetens fattiga kusiner, men nu är det inom collegevärlden mycket händer vad gäller pedagogik och metodik. Feedback och lärande observationer är grunden för pedagogiken vid Westminster City College i centrala London. Paddington Green Campus är en

ultramodern byggnad i glas och stål alldeles bakom den myllrande och mångkulturella Edgware Road. Här har Westminster City College samlat alla sina vuxenutbildningar på uppdrag av arbetsgivare, för arbetslösa samt särskilda kurser för personer med funktionsnedsättningar. I den ljusa luftiga kafeterian berättar Pete Shorrocks, som är pedagogiskt ansvarig, att ungefär 7 000 elever mellan 16 och 60 år, studerar här varje läsår. – Oavsett åldersgrupp bygger vår pedagogik på samma principer; delaktighet, utveckling och feedback. Vi lägger också stor vikt på att utveckla våra elevers kunskaper som samhällsmedborgare, säger han. Pete Shorrocks ser en pedagogisk trend där det framför allt är Storbritanniens college som provar nya studieformer. Däremot 22 Tidskriften Folkuniversitetet

går det mycket långsammare i grundskolorna. – Vi arbetar mycket med vad vi kallar för »utvecklande observationer och lärande bedömning. Det handlar om att eleverna ger feedback till varandra« och till läraren. Våra lärare sitter också med på varandras lektioner för att hela tiden kunna utveckla undervisningen. – Senast nu på morgonen gjorde jag själv en sådan observation, säger Pete Shorrocks. Westminster City College har tagit fram vad de kallar för avancerat deltagande. En grupp av skolans »super-lärare« som med jämna mellanrum sitter med på sina kollegors lektioner. – De är skolans bästa lärare som är utvalda både för sin förmåga att lyssna och viljan att inspirera sina elever. Det ger kunskapsöverföring och motiverar lärararna att prova nya metoder på sina lek-

tioner. Vi är både glada och stolta över att alla lärare vågar följa med på det tåget! Pete Shorrocks visar vägen uppför de vindlande trätrapporna mot övervåningens glastak. Vi passerar det inglasade biblioteket, »The Learning Resource Center«, där alla studenter kan hämta ut en bärbar dator. Hela byggnaden är förstås utrustad med ett trådlös nätverk. – Vi använder oss ganska mycket av digital feedback på lektionerna.

»Vi märker att svarsfrekvensen och delaktigheten är mycket större när eleverna har en laptop eller en läsplatta.« Medan kanske knappt hälften bryr sig om att svara på en muntlig fråga är det nästan 100 procent som gör det digitalt, säger Pete Shorrocks och fortsätter: – Olika smarta »appar« blir allt vanligare i undervisningen. Vi kör också med »flipped class room«, så att eleverna kan titta på föreläsningar och förbereda sig inför lektio-

Pete Shorrocks framför en av många elevutställningar som pågår på skolan. Tidskriften Folkuniversitetet 23

nerna. Det passar vissa elever bättre att studera ensamma i lugn och ro än i ett klassrum tillsammans med andra. De digitala verktygen gör det lättare för oss att hitta en studieform som passar alla. Tre trappor upp sitter lärarkåren och granne med Pete Shorrocks är Malgorzata Zielinska, som är ansvarig för utbildningarna för arbetslösa. Det är en verksamhet som pågår året om med nya kursstarter var tredje vecka. – I all vår Malgorzata Zielinska vuxenutbildning lägger vi ett stort fokus på anställningsbarhet, säger Malgorzata Zielinska. Det innebär både att utbilda inom de områden som efterfrågas, men också att förbereda deltagarna på vad som förväntas av dem på en brittisk arbetsplats. Utbildningarna görs i samarbete

med den engelska arbetsförmedlingen, så kallade Job Centers, men utmaningarna är många. Så många som ett 30-tal olika nationaliteter kan ingå i en och samma kurs och förkunskaperna i det engelska språket är mycket skiftande. Dessutom förekommer ofta alkohol- och drogmissbruk. De flesta går en 12-veckorsutbildning i engelska, datorkunskap, cv-skrivande och andra söka-jobb färdigheter. Det är ett tufft program med 36 timmars undervisning i veckan. – Det är något av en chock för vissa. Vi kräver absolut punktlighet, delaktighet och att man följer de sociala koderna i klassrummet. 24 Tidskriften Folkuniversitetet

Tre av skolans trivselvärdar, som både ser till att stämningen är god och ordnar aktiviteter utanför klassrummen.

Vi har en del avhopp den första veckan, men de flesta anpassar sig. Ungefär 30 procent av deltagarna får en anställning efteråt, vilket anses som ett bra resultat. Malgorzata Zielinska säger att det utan tvekan blivit mycket tuffare på den brittiska arbetsmarknaden sedan hon själv flyttade hit från Polen år 2002. Då gick det alltid att få ett jobb om man verkligen ville. – Men förra veckan kom en tidigare elev hit, en 60-årig man som varit alkoholist. Nu var han nykter, välklädd och hade fått ett jobb. Visserligen händer det inte varje dag, men det är sådana händelser som gör vårt jobb meningsfullt, säger Malgorzata Zielinska.

KORT OM WESTMINSTER CITY COLLEGE n Består av Paddington Green Campus och Queen’s Park Campus i Westminster i centrala London. n Erbjuder ett 100-tal olika kurser varje år; allt från lärlingsutbildningar, A-levels och universitetskurser till kurser för arbetslösa och personer med funktionsnedsättning, vidareutbildning för yrkesverksamma och ett mindre antal öppna kurser. n Arbetar aktivt för mångfald. n På www.cwc.ac.uk finns mer information.

Dilemmat

Oundviklig balansgång inom sfi MILICA JOVANOVIC, SFI-LÄRARE, BITRÄDANDE UTBILDNINGSANSVARIG FÖR SFI-DELTAGARNA ÄR DET PRIMÄRA ATT LÄRA SIG SVENSKA. Deras olika behov och förväntningar kan ibland komma i konflikt med de nationella styrdokument som Skolverket satt upp för undervisningen. Milica Jovanovic, sfi-lärare och biträdande utbildningsansvarig i Stockholm, berättar om hur hon och hennes kollegor hanterar detta.

Det är en fråga som jag jobbar med nästan dagligen. Jag träffar alla nya elever som kommer till oss och går igenom riktlinjer med studieplaner, likabehandlingsplan och kunskapsmål så att det ska bli tydligt för eleverna vad som förväntas utan att göra det för byråkratiskt. Vi jobbar mycket med kunskapskraven för att alla ska förstå vad som krävs för att få skriva prov. Vi lärare är ju väl medvetna om vad som krävs för att bli godkänd på proven, och vi vet också att det slår tillbaka på oss som anordnare om vi släpper elever till prov som de sedan inte blir godkända på. Vi får helt enkelt en sämre genomström-

ningsstatistik vilket påverkar vårt rykte som anordnare. Elevernas självinsikt om de egna kunskaperna är inte alltid den bästa. Här uppstår en del krockar där det gäller att förklara att det är kunskaperna som avgör när man är mogen för prov, inte att man har gått en kurs ett visst antal veckor. Om någon elev ligger på gränsen men kräver att få skriva prov så händer det att vi chansar om personen är väldigt envis. Ibland går det vägen, ibland inte. I vissa fall finns också andra krav som sätter press på eleven, till exempel att Arbetsförmedlingen kräver att de måste ha papper på sina svenskkunskaper för att kunna söka jobb.

Majoriteten av eleverna har inte några problem med att förstå hur systemet för sfi-utbildning fungerar, men de som ifrågasätter och klagar tar väldigt mycket tid och kraft från oss lärare. Likabehandlingsplanen har visat sig svår att förmedla. Det är svårt att förklara vad som klassas som kränkning och det händer att det övertolkas av eleverna. Vi brukar diskutera det vid klassråd en gång per månad. Innehållet i likabehandlingsplanen är också tacksamt att ha med i undervisningen. När vi har tema demokrati så faller det sig naturligt att diskutera likabehandling, rasism eller synen på könsroller. Det kan vara svårt med nybörjarna, men enligt reglementet måste det finnas på alla nivåer.

BERÄTTAT FÖR GABRIELLA ERIKSSON

FOTO GABRIELLA ERIKSSON

– Likabehandlingsplanen har visat sig svår att förmedla. Det är svårt att förklara vad som klassas som kränkning och det händer att det övertolkas av eleverna, säger Milica Jovanovic.

Tidskriften Folkuniversitetet 25

En dag på … 1.

På Folkuniversitetet

Ann-Mari Lindgren sitter med i många grupper både på Folkuniversitetet och i andra studieförbundssammanhang. Följ med på en mötestät dag och få en inblick i hur det kan vara att arbeta på förbundskansliet. Ann-Mari Lindgren arbetar som

administrativ chef på förbundskansliet, bland annat med etikoch gränsdragningsfrågor. Den här dagen läser och besvarar hon mejl hemma på morgonen för att sedan gå till ett möte på Folkbildningsrådet. Mejlfrågorna idag rör till exempel hur man beräknar ferielöneavdrag för en cirkelledare och utbildningsstipendier till en anställd. På Folkbildningsrådet träffar Ann-Mari den rådgivande gruppen för etikoch gränsdragningsfrågor. Gruppen, som är ny, ska fungera som rådgivare till Folkbildningsrådet som på medlemmarnas önskan ska ta ett tydligare ansvar för tolkning av regelverket 26 Tidskriften Folkuniversitetet

kring folkbildningen. Idag diskuteras bland annat verksamhet med asylsökande och kulturprogrammen som ökat kraftigt. Folkbildningsrådet arbetar med

ett nytt system för statsbidragsfördelning till studieförbunden och gruppen ska också lämna input i det arbetet. Det nya systemet ska gälla från och med 2016. – Det behövs ett system som inte är så volymdrivande, säger Ann-Mari. Det kan finnas andra fördelningsgrunder än studietimme. Kriterier och riktlinjer behöver också en översyn – fungerar de i dagens folkbildningsarbete? Efter mötet åker Ann-Mari till förbundskansliet. Där får hon någ-

08:30 Läser och besvarar mejl 10:00 Möte på Folk bildningsrådet. 15:00 Till förbundskansliet. 16:00 Möte på kansliet. 19:00 Middag på restaurang. 22:00 Promenad hem i kvällningen.

ra spontana frågor om nya datorer. Som administrativ chef ansvarar hon för större inköp och har också övergripande ansvar för ekonomi och personalfrågor. – Det är ett litet kansli så vi jobbar alla med många frågor, något som jag gillar. Jag sitter med i många grupper både i Folkuniver-

1. Ann-Mari på väg till kansliet på Eriksbergsgatan i Stockholm. 2. På Folkbildningsrådet diskuteras tolknings- och gränsdragningsfrågor. 3. Här med Eva Ekengren från Studieförbundet Vuxenskolan. 4. Möte med Gabriella Eriksson och Lotta Gullers på förbundskansliet. 5. Keramik är ett stort intresse.

sitetet och i andra studieförbundssammanhang. I de senare representerar jag Folkuniversitetet och då gäller det att försöka ha pejl på helheten, säger hon. En annan uppgift är att organisera

internkontrollen och besvara tolkningsfrågor från stiftelserna. Varje år ska studieförbunden granska en del av verksamheten och återrapportera till Folkbildningsrådet. Förbundskansliet gör det med hjälp av den centrala gruppen för etikoch kvalitetsfrågor, där alla stiftelser är representerade. Ann-Mari arbetar nära generalsekreteraren Michel Wlodarczyk och fungerar som sekreterare och föredragande i vissa frågor i förbundsstyrelsen och

rektors-au. Just nu skriver de ett enkätsvar till Folkbildningsrådet om fördelningsfrågan. – Vi stöter och blöter frågan. Sedan skriver jag ett förslag till svar som skickas till stiftelserektorerna för synpunkter. Ann-Mari jobbar också med fördelning av statsbidraget mellan stiftelserna. Under året görs en prognos, en preliminär samt en slutlig fördelning och det är förbundsstyrelsen som fattar beslut. Statsbidraget betalas ut en gång per kvartal. När Ann-Mari började på förbunds-

kansliet 2006 utformades rollen mycket utifrån hennes kompetens. Tidigare arbetade hon bland

annat på Folkbildningsförbundet och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO). Hon har också varit en flitig cirkeldeltagare genom åren. Just nu är keramik det stora intresset. På eftermiddagen följer ett möte på förbundskansliet om arbetsordning för våra nationella utvecklingsgrupper som består av en person från varje stiftelse och en från förbundskansliet. Det är viktigt att deltagarna sprider information om arbetet i respektive grupp och även förankrar sig i respektive stiftelse. Efter jobbet blir Ann-Mari bjuden på födelsedagsmiddag i Gamla stan av den närmaste familjen. TEXT KLARA JOHANSSON FOTO KARIN ALL Tidskriften Folkuniversitetet 27

Goda exempel

DIPLOM FRÄMJAR KARRIÄREN I Stockholm finns Sveriges första diplomutbildning till Visual Merchandiser. Allt fler butiker inser vikten av att ge kunderna en helhetsupplevelse med guldkant. För att skapa en tydlig butikskommunikation krävs personal med kreativt driv och strategiskt tänk. Efter många år som frilansare i

att skapa unika och säljande miljöer, insåg Sofia Andrén att tiden var mogen för handeln att omfamna visual merchandising. Kunskaperna efterfrågas allt mer och hon började få frågor om hur man utbildar sig inom området. Men det fanns ingen utbildning som motsvarade behoven så Sofia presenterade en utbildningsidé för Ulrika Engerstam på Folkuniversitetet i Stockholm, och våren 2014 startade den första omgången av utbildningen till diplomerad visual merchandiser. – Det är viktigt att utbildningen är verklighetsförankrad, vi gör många studiebesök och har flera riktiga uppdrag från butiker där deltagarna får ta fram förslag till skyltfönster och kampanjer i butiksmiljö, säger Sofia. Genom att vara ute i verklighe-

ten får eleverna förståelse för vikten av att jobba nära andra yrken som inköpare och marknadsförare. Deltagarna får öva mycket på presentationsteknik och att sälja in 28 Tidskriften Folkuniversitetet

sina visuella idéer på ett konkret sätt. Sofia poängterar att det är viktigt att andra yrkesgrupper som man samarbetar med lätt förstår vad man vill göra med sina idéer. Erika Gustrén och Emelie Larsson är två av vårens elever som numera är diplomerade. Erika hade läst såväl industridesign som modevetenskap när hon av en slump hittade utbildningen. – Den kändes helt rätt. Jag ville jobba kreativt men inte som renodlad designer. Redan innan utbildningen var

helt avslutad fick hon jobb som visual merchandiser hos en stor klädkedja. – Jag hade ingen yrkeserfarenhet på området, så diplomet var en avgörande merit för att få jobbet menar Erika Gustrén. Emelie Larsson hade goda erfarenheter av Folkuniversitetets utbildningar efter att tidigare ha gått en yh-utbildning i Uppsala. Hon har bland annat jobbat som exponeringsansvarig i butik och som projektledare inom butiksutveck-

ling där hon utvärderade exponering och försäljningsprocesser hos olika butikskedjor. Men hon ville gärna utveckla kunskaperna och få ett diplom. – Utbildningen har en bra blandning av kursledaren Sofias teoretiska genomgångar och olika praktiska övningar, säger Emelie Larsson. Nu ser hon fram emot nya kreativa utmaningar, gärna inom hemelektronikbranschen. Efterfrågan på visual merchandi-

sers ökar, men Sofia vill gärna rekommendera sina adepter att ha eget företag som ett komplement till en anställning. – Många butiker behöver punktinsatser så det finns gott om frilansarbete, säger hon. Erika och Emelie har genomfört uppdrag för Världskulturmuseernas butiker, Designtorget och Västermalmsgallerian vilket de framhåller som väldigt givande projekt där de fick ta stort eget ansvar och där kreativiteten fick sprudla. – En annan del som jag tar med mig från utbildningen är att den givit mig en säkerhet i yrkesrollen visual merchandiser, en yrkesidentitet helt enkelt konstaterar Erika Gustrén. TEXT GABRIELLA ERIKSSON FOTO KARIN ALL

Erika Gus som num

Kunder kräver mer av shopping idag och tydliga varumärken säger Sofia Andrén, lärare på utbildningen Visual Merchandiser.

Erika Gustrén och Emelie Larsson är två elever som numera är diplomerade.

Foto nedre raden: privat 29

Elever från Lunds konstoch designskola på besök i Wanås konstpark.

KONSTELEVER PÅ VÄG … I en oas 15 minuters promenad från Lunds centrum ligger Lunds Konst/Designskola. Här går 28 elever som under ett eller två år får möjlighet att bearbeta och uttrycka idéer genom gränsöverskridande två- och tredimensionell gestaltning. Skolan förbereder för högre stu-

dier inom konst, design och arkitektur. Syftet är att man ska hitta nya vägar och få verktyg att komma vidare. Och enligt statistiken har runt 70 procent av eleverna kommit in på högre utbildningar inom sina områden de snaste 5–10 åren. Ibland går det fort. I våras gick inte mindre än 13 elever vidare till olika högre utbildningar. Och då hade de flesta av dem bara gått på skolan i ett år. – Vår skola är unik jämfört med andra konst och designskolor. Dels för att vi är den enda skolan som kombinerar konst, design och arkitektur, dels för att vår undervisning är uppbyggd kring projekt där eleverna arbetar tillsammans med varandra och har varandra som 30 Tidskriften Folkuniversitetet

bollplank, säger rektorn Cecilia Cavefors. Lunds Konst/Designskola är en dynamisk plats i ständig förändring. Genom studieresor och studiebesök håller sig skolan uppdaterad kring det senaste. Varje höst åker elever och lärare till exempel till Berlin för att besöka utställningar, gallerier och konstmuseer. Detta blir också ett sätt för de nya eleverna att lära känna varandra och svetsas samman inför det kommande läsåret. Lärarna är yrkesverksamma inom sina ämnesområden och påverkar utbildningen liksom eleverna med sina unika bakgrunder, framtidsdrömmar och förväntningar. Alla får en egen ateljéplats i skolans stora ateljé

och tillgång till verkstäder, projektrum och bibliotek. Lärarna finns tillgängliga hela tiden och ingen behöver sitta ensam på sin kammare. – Processen är det viktigaste. Hur man gör och hur man kommer vidare – metoderna, menar Cecilia. Skolan är också stadigt förankrad i verkligheten genom ett mångårigt samarbete med Lunds kommun. Varje år förskönar eleverna staden med olika utställningar, arkitekturprojekt och installationer. exempel är utsmyckningar av gångtunnlar och årligen återkommande projekt med ljusgestaltningar. – Vi måste vara lyhörda och våga förändra för att hålla oss à jour med omvärlden. Min roll som rektor är att lyssna och se nya mönster som utvecklas. Jag vill skapa den bästa kreativa miljön för elever och lärare, avslutar Cecilia. Några

TEXT ANNA SVENSSON/S. HJORT

Goda exempel

EKONOMISMART TRAPPAR UPP Enligt Kronofogdens statistik är 40 000 unga överskuldsatta i Sverige. Sedan starten 2009 har Ekonomismarts utbildning besökt 130 kommuner och utbildat närmare 4 000 unga vuxna. Ekonomismart är ett utbildnings-

koncept som vill skapa medvetna konsumenter. Målgruppen är dels arbetslösa unga som får konkreta tips och verktyg för att klara vardagen och undvika de största fallgroparna – dels yrkesverksamma vidareförmedlare som får ta del av metoder och material för förebyggande arbete. – Många unga saknar privatekonomiska förebilder i sina sociala nätverk. Efter vår utbildning

har det visat sig att många deltagare själva har blivit ekonomiska förebilder för sina vänner och familjer säger Katrin Rundström, projektledare vid Folkuniversitetet Karlstad. Från början var det ett regionalt samarbete mellan Finansinspektionen, Konsumentverket och Folkuniversitetet, 2013 kom Sparbanksstiftelsen Kronan med och garanterade en extrasatsning i Kronobergs län. Nu förstärks

Ekonomismarts utbildare: Emelie, Johan, Katrin, Erik, Ida och Hanna.

projektet ytterligare med två nya finansiärer, Sparbanksstiftelserna Alfa och Nya, vilka möjliggör en ökning av resurserna i Värmlands och Örebro län samt Skaraborg. Ekonomismart har vuxit till att i dag vara ett nationellt utbildningskoncept med sex utbildare, och nu firar man femårsjubileum genom att trappa upp ambitionerna. Ytterligare aktörer har visat stort intresse för att delta i arbetet! För att sprida erfarenheter del-

tog Ekonomismart i seminariet Varning för snabba cash! – om ungas privatekonomi som anordnades av Sparbanksstiftelserna under årets Almedalsvecka. – Seminariet lockade cirka 100 deltagare och visade att Ekonomismart fyller ett behov som inte tidigare har tillgodosetts. Jag tror att Ekonomismart är här för att stanna, säger Katrin Rundström. TEXT GABRIELLA ERIKSSON FOTO KENNETH SKOGLUND

NÅGOT ATT VARA STOLT ÖVER I Dalarna leder Gabriella Åström det normkritiska projektet »Proud of you«. Gabriella Åström arbetar för att

skapa inkluderande och kreativa mötesplatser för personer med intresse för jämställdhet, likabehandling, social hållbarhet och hbtq-frågor. – Jag har startat ett samarbete med Aurora Cederholm, en av initiativtagarna till West Pride i Göteborg. Via »Proud of you« erbjuder vi även personalutbildningar i

normkritik, hbtq och likabehandling, berättar Gabriella.

Under hösten är Folkuniversitetet med och anordnar pridefestivalen i Falun och feministiskt forum. Det finns även planer på att sprida konceptet till andra orter i stiftelsen Uppsala. –Under ett möte med den regionala studieservicegruppen presenterades »Proud of you« och nu vill alla komma igång, säger Natalia Glowniak, verksamhetsledare inom studieservice i Uppsala. TEXT KLARA JOHANSSON FOTO JOHANN HELGASON Tidskriften Folkuniversitetet 31

Upphandling Folkuniversitetets uppdragsverksamhet koordineras av Kristian Hult, nationell upphandlingssamordnare. Här ger han sin syn på lagen om offentlig upphandling och de utmaningar vi står inför som organisation.

PRISDUMPNING HOT MOT KVALITET

olkuniversitetets verksamhet är reglerad av lagar, förordningar och avtal. Inom uppdragsverksamheten, där vi levererar tjänster till offentliga myndigheter, landsting och kommuner, styrs våra möjligheter att få uppdrag främst av Lagen om offentlig upphandling, LOU. Våra erfarenheter av den offentliga marknaden i konkurrens med övriga aktörer har varit god. Vi har en hög ambitionsnivå och är villiga att lära. Vi lyckas mycket bra och åtnjuter ett gott renommé som följd. Men den offentliga markna- Kristian Hult den, reglerad av LOU, är utmanande när det kommer till att vinna kontrakt. Vi kan se mindre nogräknade aktörer vinna uppdrag genom prisdumpning, med följden att uppdragen utförs på ett undermåligt sätt – tyvärr med inga eller få konsekvenser för aktören. Blir någon till äventyrs utesluten kan de dyka upp med ett annat namn och göra samma sak igen. Ett annat stort problem är de frekvent förekommande och ofta långa och för alla parter (advokatbyråerna undantagna) kostsamma överklagandena.

LOU borde ses över på ett antal punkter men allra främst är det upphandlarens kompetens och kontroll av aktörer som har betydelse. Arbetsförmedlingen har visserligen blivit bättre när det gäller utformningen av sina anbudsförfrågningar men det finns mycket kvar att önska. Det samma gälUtformningen av

32 Kristian Hult, Foto: Kenneth Skoglund.

ler Arbetsförmedlingens förmåga att kontrollera, följa upp och stänga ute mindre nogräknade aktörer. Tydlig åtstramning av regler, högt ställda krav i anbuden, skarpare och mer frekventa kontroller, tuffa åtgärder vid fusk, fokus på kvalitet och fasta, alternativt rimliga prisintervall är några förslag som torde värna de seriösa aktörerna, för att inte tala om de arbetssökande. När vi etablerar oss på den offentliga marknaden som leverantör av exempelvis coachning, kärnämnesutbildning, introduktionsaktiviteter för nyanlända och liknande gör vi det på vårt sätt, med starka rötter i folkbildningen. Vi tillhör den ideella sektorn, är fria från avkastningskrav från ägare och vi ser som vårt uppdrag att på olika sätt främja värdet av utbildning. Det är en oerhört stabil och klok utgångspunkt som ger oss möjlighet att utvecklas i harmoni med vår viktiga samhällsroll. Men det räcker inte att vi är skickliga i vår leverans. Tidigare meriter från väl utförda uppdrag har tyvärr en begränsad betydelse när avtalstiden är slut och ett nytt anbudsförfarande måste genomföras. Det räcker heller inte med att vara experter på uppdrag A i norr och på uppdrag B i söder. Vår samordning och vårt samarbete över geografiska- och verksamhetsgränser är en stor tillgång men samtidigt en ständig utmaning som måste prioriteras. Med stabil utgångspunkt och gediget samarbete ska vi inte bara hänga med i utvecklingen, vi ska leda den. TEXT KRISTIAN HULT FOTO JAN LINDMARK

FAKTA Folkuniversitetet samordnar sin uppdragsverksamhet genom n den nationella uppdragsgruppen med representanter från samtliga stiftelser och förbundskansliet. n den nationella upphandlingssamordnaren. Följ deras arbete på intranätet!

När Folkuniversitetet etablerar sig på den offentliga marknaden som leverantör av exempelvis kärnämnesutbildning sker det med starka rötter i folkbildningen.

Tidskriften Folkuniversitetet 33

Aktuellt hos oss

Peter Högström

SLÅ ETT SLAG FÖR VARUMÄRKET Efter nästan ett år såg vår nya varumärkesplattform till sist dagens ljus. Den fick en grundlig presentation på årets Visingsökonferens. Där fick alla chefer spela ett speciellt framtaget spel och diskutera frågor kring vårt varumärke och vad det står för. – Mottagandet var över förväntan. Nu väntar en intensiv höst med mycket diskussioner när plattformen ska implementeras, säger Kicki Emanuelsson, ordförande i den nationella marknadsgruppen. FOTO HUMMINGBIRDS

LYCKAD SVENSKKURS I Jämtland och Västernorrland har Folkuniversitetet utvecklat konceptet Korta Vägen, i nära samarbete med Arbetsförmedlingen och Mittuniversitetet. Internationella studenterv erbjuds en instensivkurs i akademikersvenska och en unik behörighetsgivande svenskutbildning på 30 högskolepoäng. – Den första gruppen examinerades innan sommaren och nu i höst startar nya grupper i både Sundsvall och Östersund, säger Peter Högström, avdelningschef i Jämtland.

FJÄRRSTYRDA CIRKLAR I LUFTEN Några tekniknördar I Gävle startade en förening, köpte en humanrobot och några drönare och drog igång två studiecirklar i robotteknik. Sedan ett halvår lär de sig om programmering, navigering och praktisk tillämpning. Drönare är fjärrstyrda flygfarkoster som kan utrustas med kamera och GPS och till exempel användas för spaning, sök och journalistiska uppdrag. Dan Magnusson, avdelningschef i Gävle, tror att de kan uppmuntra till entreprenörskap som kan utvecklas kommersiellt. – Drönarnavigatör är nog en framtida yrkesroll, säger han.

DAGS ATT DANSA IN HÖSTEN Balettakademien i Umeå deltar i invigningen av den samiska årstiden höst som infaller i september/oktober. Evenemanget är en del i programmet för kulturhuvudstadsåret.

ÄLDRE SAAB-ARBETARE EN OUTNYTTJAD RESURS

Joakim Olausson

Joakim Olausson och hans kolleger på Folkuniversitetet i Trollhättan har fått drygt 2,3 miljoner kronor för att genomföra ett ESF-projekt som hittar sätt att få arbetsgivare att bli varse vilken resurs äldre Saab-arbetare är. – När fabriken stängde så var det många som inte fick med sig några betyg säger Joakim Olausson. Utan betyg blev det svårare att få nytt jobb.

34 Tidskriften Folkuniversitetet

Ledare

CHRISTINA EKMAN ÄR REKTOR FÖR FOLKUNIVERSITETET I UMEÅ FOTO ANTON ÅSEMAR

LINNÉUNIVERSITETET GER KURS I SPANSKA PÅ IS BARCELONA I höst kan man läsa spanska i Barcelona och få högskolepoäng i Sverige. Det är ett nytt samarbete mellan IS Internationella skolorna Barcelona och Linnéuniversitetet. Eva Netzell, verksamhetsansvarig på IS Barcelona är glad över det stora intresset och berättar att de redan i våras hade fått 150 ansökningar. – Skolan har också spanska elever som pluggar svenska vilket bidrar till ett ömsesidigt kulturutbyte och säkert ökar populariteten, säger hon. FOTO GABRIELLA ERIKSSON

MATHANTVERKARE FÅR JOBB I Kristianstad startar i höst, för tredje gången Yh-utbildningen Mathantverkare med entreprenörskap. – Hela utbildningen är inriktad på att starta eget. Men även de som inte gör det har mycket goda chanser att få jobb efteråt, bland annat genom de kontakter man får under praktiken, säger Anna Nilsson, Yh-utbildningsledare i Kristianstad. 2013 hade nästan 9 av 10 examinerade inom hela Yh-utbildningen arbete året efter examen.

Nyckeln till framgång Årets Visingsökonferens ägnades åt Folkuniversitetets

nya varumärkesplattform. Den är framtagen som ett stöd för ledning och medarbetare i syfte att stärka vårt varumärke. Vi måste bli tydligare att kommunicera ut våra kärnvärden: universitetsanknytning, oberoende och förnyelse. Detta är vår väg till framgång! Jag är övertygad om att detta hänger samman med ett ledarskap som stärker medarbetarna så att de förmår fatta egna beslut, samtidigt som det finns en tydlig strategi för organisationen. En medarbetare har tre viktiga relationer på arbetsplatsen: till sin ledare, till sitt dagliga arbete och till sina kollegor. En bra arbetsplats präglas av att alla tre fungerar väl. Det vill säga: jag litar på människorna jag arbetar för, är stolt över vad jag gör och presterar och trivs med dem jag arbetar med. En ny undersökning visar att förtroende är den viktigaste faktorn för att skapa engagemang på en arbetsplats. För oss och för många andra är detta en utmaning och en ständig förbättringsprocess. Vi är en decentraliserad organisation som arbetar efter mottot »frihet under ansvar«. De företag och organisationer som inte nöjer sig med ett årligt nöjdhetsindex utan arbetar strategiskt med riktlinjer och arbetsplatskultur, är de som kan förvänta sig ett större engagemang och därmed högre kvalitet på verksamheten.

JUST NU …

Bäst just nu: Höstmys

Sämst just nu: Oroligheterna i världen där civila och särskilt barn far illa!

Tidskriften Folkuniversitetet 35

POSTTIDNING B TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET BOX 26152 100 41 STOCKHOLM

Visste du att … Hösten 2014 finns 65 diplomutbildningar som ger nya möjligheter i arbetslivet.

folkuniversitetet.se

Folkuniversitetet