Försvarsutbildaren nr3-2011

försvars nr 3 · 2011

sidan 26 n a m m ä t s Rik s d och d y k s o s l ä H sidan 16 n e i g y h fält ektet j o r p a i p Olym

sidan 28

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 1

1

2011-06-01 14:50:19

ledare Den ljusnande framtid är vår!

försvars nr 3 · 2011

Från Svenska Försvarsutbildningsförbundet Ansvarig utgivare: Generalsekreterare Leif Tyrén Chefredaktör: Informationschef Per Klingvall e-post: info@forsvarsutbildarna.se Redaktör: Tommy Jeppsson Annonschef: Kontakta 08-587 742 00 eller info@forsvarsutbildarna.se Omslagsbild: Kristian Lindholm från Birger Jahrls insatskompani, Stockholm under MOUT-utbildning.

Foto: Per Lunqe Adress: Karlavägen 65, Stockholm Postadress: Box 5034, 102 41 Stockholm Telefon 08-587 742 00 Telefax 08-587 742 90 Postgiro: 69310-1 E-post: forsvarsutbildaren@forsvarsutbildarna.se Hemsida: www.forsvarsutbildarna.se Originalframställning/Tryck Tryckerigruppen AB Adressändringar: adressandring@forsvarsutbildarna.se Manusstopp för Försvarsutbildaren nr 4/11 är den 12 aug-11. Nr 4 kommer ut den 30 sept 2011.

Upplaga 33 700 ex/utgivning, 5 nr under 2011.

Tidningen är TS-kontrollerad.

2

Ett år efter att den värnpliktiga grundutbildningen avbrutits kan vi börja se effekterna av det. Vår traditionella målgrupp, de värnpliktiga, är inte så intressanta ur Försvarsmaktens synvinkel. Försvarsmaktens stora intresse är rekrytering och personalförsörjning av insatsorganisationen och Hemvärnet. Det har och kommer att ytterligare påverka våra framtida möjligheter till verksamheter.

Efter nyligen avslutad riksstämma, där flera anföranden behandlade våra framtida möjligheter och behovet av personal för olika former av anställning och för Hemvärnets behov, känner jag tillförsikt. Vår egen verksamhet i form av uppdrag från Försvarsmakten redovisades och den är omfattande i år och ser ut att kunna öka väsentligt under kommande år. Ett nyligen etablerat och fördjupat samarbete med Svenska Lottakåren gör situationen ännu bättre. Den sista tiden har det visat sig att det förutom frivilliguppdragen finns en mängd andra behov hos Försvarsmakten och även inom MSB, av olika typer av stöd och hjälp med instruktörer, figuranter, medverkande vid spel med mera. Försvarsmakten har även behov av hjälp att genomföra uppdrag som per definition inte är frivilliguppdrag. Det finns således mycket att göra för den som vill, kan och förmår att medverka.

För rekryteringen mot GMU och någon form av anställning inom Försvarsmakten handlar det för oss i hög grad ungdomsverksamheten i åldrarna 15-20 år. Där befinner vi oss just nu i ett vakuum, beroende på att Försvarsmakten just nu utreder vad man vill ha ut av ungdomsverksamheten. Den utredningen ska vara klar före årsskiftet och då ska vi vara beredda att gripa oss verket an. En första vink får vi i juni då en delredovisning sker.

För den lite äldre målgruppen, ungdomarna inte uteslutna, handlar det i första hand om att rekrytera till Hemvärnet, dels genom att rekrytera ur värnpliktsmagasinet till Hemvärnssoldater och Hemvärnsbefäl så länge det finns ett magasin och dels att rekrytera till Hemvärnets avtalsbefattningar. Behovet av avtalspersonal är stort och just nu utgörs begränsningarna av tillgången till platser på GU-F kurserna och organisationernas förmåga att rekrytera kursdeltagare.

Rikshemvärnschefen vill nu att alla frivilliga försvarsorganisationer, som rekryterar till Hemvärnet, ska medverka i Hemvärnets rekryteringsorganisation. Den kommer att vara organiserad på lokal/regional nivå och ledas från central nivå, RiksHvavd. Meningen är att berörda frivilligorganisationer ska medverka på den lokala/regionala nivån, men även på den centrala nivån. Rekryteringsorganisationen håller på att byggas upp just nu och i mitt tycke är modellen mycket smaklig för oss att medverka i. Det ger våra regionala förbund den direkta kontakten in i Hemvärnsförbanden och underlättar vårt eget rekryteringsarbete i hög grad.

Eftersom jag själv är inne på finalåret som generalsekreterare känns det extra bra att våra tjänster är efterfrågade och att det finns gott om definierade uppdrag att genomföra. När det dessutom ser ut att finnas gott om uppdrag i framtiden känns det ännu bättre att få lämna över till min efterträdare i höst.

Leif Tyrén Generalsekreterare

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 2

2011-06-01 14:50:20

chefredaktören har ordet

Från information till kommunikation Försvarsutbildarna har flera olika kanaler för att få ut information om vad som händer och vilka utbildningar man kan söka till. Vi har tidningen och dessutom så har vi hemsidan och ett nyhetsbrev som går ut till alla medlemmar. Tidningen Försvarsutbildaren är idag den viktigaste kanalen för att nå ut med information till medlemmarna i Försvarsutbildarna. Tidningen landar in i mottagarens brevlåda och man kan på ett enkelt sätt ta med den och läsa i den vart man vill men den har dock några nackdelar. Den är relativt dyr och kommer aldrig att kunna vara dagsaktuell eftersom den bara utkommer med fem nummer per år. En av de största nackdelarna är nog ändå att det blir mycket envägskommunikation i en tidning. Hemsidan och Nyhetsbrevet är i dagsläget också bra när det gäller att lägga ut information men som de är uppbyggda idag så blir det begränsat med respons från mottagarna, dvs. våra medlemmar och läsare.

Det finns därför ett stort behov av att utveckla kommunikationen med våra medlemmar. Vi behöver hitta former för att gå över från ensidig information till

tvåsidig kommunikation. Det här gäller egentligen i alla förbund och föreningar men det blir mer påtagligt på den centrala nivån där både överstyrelsen och kansliet skulle bli bättre om vi mer direkt kan fånga upp sådant som sker ute i landet.

Då kan vi mycket snabbare och bättre följa medlemmars intresse och stötta idéer och olika initiativ. Det ger även möjlighet för oss att provskjuta idéer och önskemål från våra uppdragsgivare Försvarsmakten och MSB, på ett bättre sätt.

Ett sätt är att förbättra våra kanaler är att använda oss av sociala medier som Facebook och YouTube. Det skapar möjlighet att sprida information snabbare men framförallt att se flödet av diskussioner och att kunna följa upp trender och idéer som finns ute i landet. Det här är naturligtvis inte bara en teknisk fråga utan även en kulturell fråga. Vi har idag ingen tradition där enskilda medlemmar hör av sig direkt till kansliet eller överstyrelsen för att göra sin röst hörd. Det märks även när det gäller debattartiklar i tidningen. Trots uppmaningar så får vi alltför sällan in underlag för debatter eller

åsikter från våra läsare. Det här är också något som är önskvärt att förändra. En livaktig organisation mår bra av att det sker debatter. Vi studerar därför just nu på hur vi skall använda oss av sociala medier, främst Facebook, för att möjliggöra bättre kommunikation och nå medlemmarna på ett bättre sätt. Det löser inte alla problem utan måste även kompletteras med en ökad vilja att respondera på det som sägs och skrivs och att lyfta fram egna uppfattningar och åsikter. Då blir även tidningen och de andra kanalerna bättre.

Hör gärna av er via mail till mig med synpunkter på hur vi skall utveckla informationen till att bli kommunikation och så vill jag passa på att önska alla läsare en bra sommar med möjlighet till både skön semester och goda kurstillfällen.

Per Klingvall Chefredaktör

innehåll i detta nummer NYHETER

4 5 6 6

Bra samarbete mellan tolkar Mentorer åt hemvärnssoldater Försvaret ser över marknadsföringen Försvar och blåljus vid rekrytering

REPORTAGE

8 9 10 11 14 15 16 18 21

Värnpliktsbeslut med för liten marginal Frivilligförsvaret nödvändigt för att fylla insatsförsvaret Inget Hollywood Rekryteringsmyndigheten om GMU Beväpnade vakter För få reservofficerare Hälsoskydd och fälthygien MOUT på Livgardet

28

Olympiaprojektet

BOKRECENSION

12

Krigiska ord

PERSONALFÖRSÖRJNING

13

Arbetsförmedlingen i ny roll

UTBILDNING

20

Frivilligklossar

FÖRSVARSUNGDOM

25

Aktiva ungdomar

RIKSSTÄMMAN

26

Riksstämma 2011

LANDET RUNT

29 30

Regional krishantering Orderträning i Kalmar

Militärfamiljer Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 3

3

2011-06-01 14:50:20

NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER NY 48-timmars intro i Göteborg

Försvar och blåljus vid rekrytering

Möjligheter inom Försvarsmakten presenterades för läkare och sjuksköterskor vid en 48 timmars introduktionskurs i Göteborg.

Ett 20-tal läkare, sjuksköterskor och läkarstudenter ägnade en helg i april på Försvarsmedicincentrum. Här fick de reda på vilka möjligheter som väntar dem om de väljer att söka till Försvarsmakten.

Med uniformer och på logement rättade de sig snabbt in i

Försvarsmakten och blåljusmyndigheter har genomfört marknadsföring och rekryteringsfrämjande åtgärder i Eksjö.

Det blev inte bara virvlande blåljus utan även pompa och ståt i Eksjö centrum. Smålands Karoliner, ridande husarer och Hemvärnets Musikkår gjorde entré på Stora Torget och följdes av utställningar och förevisningar av de organisationer som deltog.

Intresserade Eksjöbor kunde också testa fyskraven för den grundläggande militära utbild-

det militära livet med uppställning. Teori varvades med praktik.

Ortopeden Katarina Silverplats berättade om sina erfarenheter som kirurg i Afghanistan.

Försvarsmaktens medicinska utrustning visades.

Den fysiska träningen, enligt militärt snitt på hinderbana, blev en utmaning för sjukvårdarna.

Nu väntar den grundläggande militära utbildningen GMU med inriktning mot internationell tjänst i slutet av juni.

ningen, GMU eller inför anställning i internationell tjänst.

Swedec, Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, genomförde en förevisning och utställning på temat Försvarsmaktens stöd till samhället. Åskådarna fick bekanta sig med transportsystemet OXA och ammunitionsrobot 2C, i en fingerad situation. Normalt hanterar Swedec ett ammunitionsuppröjningsuppdrag per dag som stöd till samhället som finns utanför Försvarsmakten.

Bra start i Skövde För 69 rekryter som ryckte ut från GMU:n i Skövde blev detta en bra start på yrkeslivet.

Efter att ha kämpat sig igenom de första tre månaderna i militärlivet väntar nu anställningar.

Som med rekryter från alla andra orter i Sverige där GMU genomförts, ska de ha den kunskap som är grundplåten för anställning i Försvarsmakten. Den första anställningen blir på prov. Trivs den anställde och trivs Försvarsmakten med honom eller henne ligger vägen öppen för en fortsättning.

– Att göra GMU har varit lärorikt och utmanande och jag

4

är väldigt glad att jag fullföljt.

Det fanns ju tidpunkter när man kände att man ville åka hem och undrade vad man gjorde här, men i efterhand är jag väldigt nöjd med att jag inte gav efter för de tankarna, säger Christian till mil.se.

Av de rekryter som genomfört utbildningen på K3 har 40 valt att stanna kvar och påbörjat sin provanställning tillsammans med ytterligare tolv från andra förband. Åtta har gått vidare till andra arbetsplatser inom Försvarsmakten och sju till Hemvärnet. Nästa GMU går igång vid K3 i augusti.

Försvaret i utlandet en miljard dyrare Priset för svenska internationella fredsinsatser har ökat med en miljard kronor de fem senaste åren, skriver TT. Uppgiften kommer från en rapport där Riksrevisionen konstaterar att såväl regeringen som Försvarsmakten lämnat bristfällig redovisning för svenska styrkor utomlands.

Förra året var anslaget 2.5

miljarder kronor. Sedan 2006 är det en ökning med en miljard.

Samtidigt minskade antalet personer med minst två månaders tjänstgöring med 17 procent under perioden, från 1 656 till 1 371.

Regeringen förklarar utvecklingen med det drastiskt försämrade säkerhetsläget i Afghanistan.

Första GMU-kullen i Halmstad

Försvaret ser över marknadsföringen

Nu har de första rekryterna som klarat av GMU:n i Halmstad ryckt ut. Det blev en högtidlig avslutningsceremoni som prydde en utbildning i högt tempo.

– Det har gått jättefort, säger Amanda Fors på femte pluton.

Kenni Persson är imponerad över den militära strukturen och organisationen: – Det blir kul när allt fungerar som det ska, säger han.

Trots den korta utbildningstiden känner sig Erik Pettersson redo för nästa steg, en provan-

Försvarsmakten kommer att tvingas vidta drastiska sparåtgärder för att hålla sin budget.

En av krisåtgärderna är ett möjligt stopp för nyrekrytering av soldater. Men budgetkrisen kan också komma att påverka Försvarsmaktens marknadsföring.

– Sannolikt kommer det att ha vissa effekter och vi kommer förmodligen att tvingas spara.

Däremot har den rekryteringskampanj vi just genomfört gått betydligt bättre än väntat vilket gör att det ändå varit läge för att göra vissa ompriorite-

ställning som soldat på Försvarsmaktens tekniska skola, FMTS. – Ett tag var jag orolig för om jag skulle vara mogen uppgiften, men efter att ha pratat med FMTS och om hur de kommer att fasa in mig i tjänsten känner jag mig redo, säger han.

Rekryterna kom till Halmstad från olika håll i landet och nu ska de 121 som ryckt ut gå vidare.

55 har valt den kompletterande militära utbildningen, KMU, som behövs för specialistofficers- eller officersutbildning, framgår av mil.se.

ringar, säger Försvarsmaktens marknadschef Fredrik Svahn till dagensmedia.se.

Fredrik Svahn tror inte att de sparkrav som väntas kommer att påverka marknadsföringen i större utsträckning. Men den så kallade varumärkesbyggande verksamheten, det vill säga vägen mot en stark och positiv bild av Försvarsmakten hos potentiella soldater, den kommer att minska.

Fredrik Svahn planerar inte att avbryta planerade aktiviteter.

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 4

2011-06-01 14:50:20

ER NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER Försvaret ska spara miljarder Försvarsstrukturutredningen föreslår besparingar på 2.4 miljarder kronor jämfört med försvarets kostnader 2008.

Pengarna ska frigöras i stödverksamheten i Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut

(FOI), Försvarshögskolan och Försvarets Materielverk.

En miljard ska sparas genom minskade ambitioner för utveckling och forskning, 1.4 miljarder genom effektivisering av materiel- och logistikförsörjning.

GMU: Bra start i Gävleborg Den första grundläggande militära utbildningen hos Gävleborgsgruppen fick en bra start.

Beröm från såväl rekryter som Högkvarteret sporrar. ”Förbandet ger intryck av att ha planerat och förberett utbildningen väl.

Plutonchef och övrigt befäl har god blick för hur kommande projekt ska genomföras. Läget inför fortsatt utbildning uppfattas som mycket stabilt” skriver överste Lars Hammarlund.

Helikopter 14 överlämnad Den officiella överlämningsceremonin av Hkp 14 har ägt rum. Mottagare: Försvarsmakten. Ceremonin genomfördes på helikopterflottiljen Malmen.

Helikoptrarna som FMV överlämnat är en så kallad grundkonfiguration, vilket innebär att

arbete återstår för att göra dem operativa.

Försvarsmakten har beställt 18 Hkp 14 av vilka 13 är avsedda för trupptransport och fem för ubåtsjakt. Samtliga helikoptrar ska användas för sjuktransporter och sjöräddning.

Soldater fyller Bodens lägenheter Sveafältet i Boden har nu färre tomma lägenheter.

Soldater flyttar in. Fastighetsförvaltaren Bodenbo ser att utvecklingen vänt.

– Det är otroligt roligt. Så här bra har det inte sett ut sedan 2004, innan universitetets sjukvårdsutbildning flyttade till Luleå. Nu är vi tillbaka på den nivån, säger Björn Lindgren, VD på Bodenbo.

130 tomma lägenheter på Sveafältet har nu blivit 85. Och det blir ännu bättre. Nästa kull som börjar sin grundläggande

militära utbildning i juli innebär fler inflyttande. Dessutom bygger Försvarsmakten upp verksamheten i Boden. Garnisonen kommer att få 700 nya arbetstillfällen.

– 1 500 deltidssoldater som också har civila jobb kommer att behöva bostäder. Det som händer i försvaret är jackpot för Boden. Det kan till och med bli bostadsbrist 2013 och 2014. Därför ändrar vi redan nu i detaljplanerna för att vara beredda, säger Björn Lindgren.

Jägartjänst hägrar På Arméns jägarbataljon i Arvidsjaur har nu omgång två, 39 rekryter, ryckt in för att se om de klarar den krävande uppgiften att vara jägare i Försvarsmakten.

– De som nu ryckt in i Arvidsjaur går den rakaste vägen till färdig jägarsoldat eftersom de har tilldelats en preliminär placering vid jägarbataljonen, säger David Engström, skvadronchef.

Efter GMU inleds den tolv månader långa utbildningen till jägarsoldat, GU J. Då anställs soldaterna enligt det så kallade soldavtalet, först med en sexmånaders provanställning.

För de nyinryckta soldaterna innebar den första veckan mycket nytt. De skulle ”ha koll på läget”. Bland det viktigaste för en jägarsoldat som ska gå långt är att ha ordning på fötterna.

Därför är fotvårdsutbildning bland det första som möter en jägarelev. Man ska kunna tejpa sina fötter. Lika viktigt är den fysiska styrkan, de nya jägarrekryterna fick gå igenom maxtester av olika slag, pushups, situps, upphopp, rygghäng och armhäng. Men viktigast är viljan och den kommer att bära rekryterna vidare.

Lyckat i Karlskrona Den första kullen på GMU och Marinbasen i Karlskrona har ryckt ut. Det blev en lyckad utbildning. Av 174 rekryter godkändes 158. Huvuddelen valde att söka anställning i Försvarsmakten. 35 jobbar nu på Marinbasen, 27 på tredje Sjöstridsflottiljen i Karlskrona,

19 på Ubåtsflottiljen och 50 på Sjöstridsflottiljen i Berga.

Av de utbildade i Karlskrona har fem jägarsoldater gått till K3 i Skövde, fyra soldater till P4 i Skövde och en soldat till LV6 i Halmstad. En soldat jobbar nu på Ledningsregementet i Enköping.

Rekryteringen fortsätter Trots en möjlig väg ut ur Försvarsmaktens budgetmiss, ett anställningsstopp 2012, fortsätter rekryteringen av soldater, sjömän och specialister.

Den kostnad för förbanden som oväntat ökat med 300 miljoner kronor påverkar verksamheten men rekryteringen fortsätter.

Antalet sökande som antas till den grundläggande militära utbildningen, GMU, kommer att minskas i höst. Ekonomin sätter gränser för hur många som kan gå på den utbildning som i ett första skede lockade sju sökande per plats.

Testamente över nätverksbaserat försvar Försvarets konsultkostnader sväller. Det sätter fart på interna konflikter. Ett projekt som dragit stora konsultkostnader och vållat konflikterna är NBF – det nätverksbaserade försvaret. Genom NBF skulle Försvarsmakten bli ett high tech-försvar med soldater försedda med digital lägesbild i realtid. ”Smarta puckar”, det

vill säga små sensorer utspridda över aktuell yta skulle ge direkt information om fienden. Ledningen skulle upp på nya nivåer.

FOI marknadsförde det projekt som slukade 250 miljoner kronor om året. 2009 begravdes projektet i ett regeringsbeslut. Den sammanlagda notan blev 1.5 miljarder kronor.

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 5

5

2011-06-01 14:50:20

NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER NY Bra samarbete mellan tolkar Försvarskvinnor på kurs Samarbetet går på räls mellan Försvarsutbildarnas Militärtolkar och Tolkskolan.

Lars Hammarström som nu gått i pension men varit lärare på Tolkskolan 1982–2002 är mycket nöjd med Försvarsutbildarna.

– Vi har ett intimt samarbete och det går mycket bra, säger han.

De kurser som är inplanerade för sommaren på Tylebäck kommer att ge tolkarna bättre kunskap i arabiska, dari, ryska och militärfranska.

Militärtolkarna driver utbildning, rekrytering och försvars-

upplysning. Lika viktigt är att vara en kamratförening för dem som utbildats på Tolkskolan eller gått en liknande utbildning inom försvaret, till exempel Televapen eller på FRA. Ribban ligger högt för tolkar, 500 nya glosor i veckan.

– Jodå. Och så blir det prov på fredagar. Då ska eleverna också komma ihåg tidigare veckors glosor, säger Lars Hammarström.

Tolkskolan började sin verksamhet 1957 och sedan har kurser genomförts tillsammans med Militärtolkarna.

CBRN utbildar Vid denna tidskrifts pressläggning kommer inom en vecka tolv plutonchefer, gruppchefer och ställföreträdare från landets fyra CBRN-plutoner att utbildas i Umeå. SkyddC står för denna utbildning.

– I år utbildar SkyddC men från och med nästa år, 2012, kommer vi att klara det själva inom Försvarsutbildarna, säger CBRN-förbundets ordförande Bernt-Åke Nensén.

Som brukligt är kunde antalet kursdeltagare vara större, men: – Svårigheter att få ledigt från jobb måndag till fredag har ställt till det.

Kursdeltagarna kommer från CBRN-plutonerna i Göteborg, på Södertörn och i Umeå. Denna kurs kommer att följas av en liknande i slutet av augusti. Kraven är stora på plutonerna och det speglar utbildningen på SkyddC.

– Det blir mycket indikering, säger Bernt-Åke Nensén.

Vid en skarp händelse ska plutonerna kunna utföra indikering till fots eller fordonsburna. Det är huvuduppgiften. Men med en insatstid på 24 timmar, är det då meningsfullt att indikera?

– Vi kan nog räkna med att om hotbilden höjs så kommer också insatstiden att bli mindre.

CBRN-plutonerna rapporterar vid en kemolycka till den lokala räddningsledaren, men är underställda chefen insatsstaben vid Försvarsmaktens högkvarter.

I dag är en fjärdedel av plutonernas befattningar fyllda. När den övningsanläggning som nu planeras i Umeå står färdig höjs förmågan av utbildning. Nu pågår en miljöprövning av bygget som beräknas vara klar efter sommaren.

Föreningen Försvarskvinnor som är en del av Försvarsutbildarna i Västernorrland har under våren genomfört två kurser. Den första handlade om motivationspsykologi.

– Vi fick lära oss om hjärnans belöningscenter och bland annat om hur det styr beroenden och missbruk, säger Irene Jonsson som är förbundssekreterare i Västernorrland.

Föreläsare var Nina Åkerstedt, personalvårdsbefäl, som också ger kurser på HvSS. – Vi fick utifrån Ninas modell lära oss förstå hur problem uppstår både hos oss själva och hos människor i vår omgivning.

Kursen som omfattade åtta timmar samlade 30 deltagare i Sundsvall och det var deltagare

från flera avtalsorganisationer som Bilkåren, Svenska Lottakåren, Röda Korset och där fanns också befattningshavare från Hemvärnet.

Den andra kursen, som Nina Åkerstedt också höll i, handlade om gruppdynamik. Den samlade 20 deltagare i Örnsköldsvik. Här fick deltagarna insikt i hur en grupp fungerar, dels hur enskilda medlemmar interagerar och dels hur hela gruppen agerar.

Föreningen Försvarskvinnor har funnits i fem år. Den har i dag 47 medlemmar och startades för att ta tillvara intressen hos avtalspersonal som inte längre hade någon befattning.

Föreningen vänder sig till alla avtalsorganisationer.

Ingen mat på fjället När Försvarsutbildarna och kurschefen Torbjörn Groth genomför kurser i fjällutbildning och överlevnad kalfjäll blir det ingen eller i alla fall mycket lite mat.

– Eleverna ska få känna på hur det är att gå långt utan näringstillförsel, säger Torbjörn Groth. Överlevarna går tio mil från Storulvån till Sylarna, Helags, Bunnerfjällen och vänder åter mot Storulvån.

– Det första dygnet ger vi lite mat och trappar sedan ner mot noll. Eleverna dricker vatten och äter de växter som kommer i deras väg och som är ätliga.

2.5 till tre mil ska avverkas utan näring. Brukar det bli irritationsmoment?

– Nej. Det brukar gå bra. Eleverna vet vad det handlar om och vill se hur kroppen fungerar utan tillförsel av näring. Det är klart att de blir lite sega i huvudet.

Men vi har aldrig haft några problem.

Efter näringsstoppet fylls kroppens näringsförråd på med glykogen. Några tabletter Dextrosol piggar upp.

– Då får de uppleva energikicken och det brukar vara populärt, säger Torbjörn Groth.

Tio elever ska späka sig på kalfjället. Vid sidan av denna kurs genomförs en mer grundläggande fjällutbildning och på den deltar 20 elever.

Ledarskap i kris i Västerbotten Försvarsutbildarna i Västerbotten har övat ledarskap i kris. Då rörde det sig inte om havererade reaktorer i kärnkraftverk utan om mindre händelser som ändå kan vara riktigt allvarliga.

– Vi gick igenom hur en ledare tar hand om kriser i sitt förband,

6

säger Tommy Bolme som är utbildningsansvarig i Försvarsutbildarna Västerbotten.

Första delen som sträckte sig över fyra dagar var teori, dels med föreläsningar och dels med s.k. applikatoriska exempel, d.v.s. praktikfall. Kursdeltagarna deltog

i spel som innehöll bl. a vådaskott, anhörigas bortgång och andra allvarliga händelser.

– Vi pratade med varandra, dels som samtalsledare och dels i rollen som den som hade problem.

Gruppen som utbildades fick

lära sig ställa rätt frågor för att samtalen skulle bli meningsfulla.

Också ramen för samtalen togs upp och inte minst kroppsspråket. Krisinformation till media hann man gå igenom på den kurs som nu ska fortsätta med del två.

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 6

2011-06-01 14:50:21

ER NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER Kanothelg i Älvsborg

Ny chef på Tylebäck

15 ungdomar har varit ute på Viskan och paddlat kanadensare. Arrangör var Älvsborgs Försvarsutbildningsförbund. Arne Ekberg som är utbildningsledare såväl för vuxna som ungdomar i Älvsborg är nöjd med helgen.

– Det gick riktigt bra. Trots lite tråkigt väder var ungdomarna vid gott mod, säger han.

Under tidigare kanotturer och övningar som också då gått mellan Viskafors och Stora Hålsjön, en tur på ungefär 13 kilometer, har kanoter kantrat. Denna tur var det ingen av ungdomarna som hamnade med huvudet före i någon strid ström eller fors.

Fyra instruktörer med Kjell Larsson i spetsen löste planeringen och genomförandet.

– Vi hade förstås kvalitetssäkrat övningen och inte minst var vi noggranna med säkerheten, eftersom detta var verksamhet

Mats Petersson är ny chef för kursgården Tylebäck. Han tar över en framgångsrik förnyelse som startade för tio år sedan. Vad vill du göra med kursgården?

– Oj. Jag har varit här två veckor som chef och det är många intryck att landa i. Det är förstås mycket. Jag har en dialog med ägaren, Försvarsutbildarna i Halland. Det byggdes mycket för tio år sedan och vi får se vart vi vill gå, säger Mats Petersson.

Han pekar på kursgårdens historia och utveckling mot hotell och konferens. Det är inte bara grönklädda gäster på Tylebäck numera utan också många företag finner det lämpligt att boka en konferens eller en kick-off här. Det finns också vandrarhem och husvagnsplatser.

– Det finns så många inslag, så olika typer av gäster och jag vill fånga utvecklingen, vara en del av den och forma Tylebäcks framtid. Även om de grönklädda förr var, om inte de enda, så de flesta gäster, är det i dag fler företag som skickar hit gäster.

Kursgården är en pärla vid havet som ligger naturskönt till.

på vatten, säger Arne Ekberg.

Temperaturen gick inte under åtta grader, men regnet gjorde ett av momenten besvärligt, att göra upp eld utan tändare eller tändstickor. Här lyckades en av instruktörerna tända en eld.

Andra moment som stod på programmet var att göra mat på jägarkök och att bygga förläggning för natten, dels med regnskydd, slanor och granris, men även med tält 20.

Försvarsutbildarna i Älvsborg har gott samarbete med Elfsborgsgruppen.

– Vi har nyligen genomfört en skjututbildning med elva ungdomsavdelningar på uppdrag av gruppen och vi kommer att få fler uppdrag av det slaget. Vi genomför utbildningen, men svarar inte för administrationen, säger Arne Ekberg.

Mentorer åt hemvärnssoldater Några av Trängregementets soldater har varit med som mentorer åt en trafikpluton under en hemvärnsvecka i Skövde.

Under övningen deltog 1000 hemvärnssoldater och officerare från Försvarsmakten. Trängregementet stödjer vardagligen inga hemvärnsförband men deltog ändå under veckan genom att stötta verksamheten med kompetens, bland annat avseende eskortmoment.

– Vårt uppdrag var att agera som mentorer åt hemvärnets

trafikpluton som genomförde ett metodförsök med en ny typ av förband, hemvärnstrafikpluton, säger Alexander Larsson, ställföreträdande trafikchef vid den så kallade MOVCONgruppen vid Trängregementet i Skövde.

Som mentorer har soldaterna i MOVCON-gruppen delat med sig av sina kunskaper och stöttat med tips och råd om hur soldaterna i hemvärnets trafikpluton ska lösa sina uppgifter.

År 2007 gjordes den senaste tillbyggnaden och då var det flexibilitet och mångfald som var ledstjärnan. Tillbyggnaden av 24 dubbelrum i tre parhus gav arkitektpris och den som tillbringat en natt i ett av dessa känner stjärnklassen på boendet. Dessutom byggdes nya konferenslokaler och ytterligare 24 hotellrum. Nu finns funderingar på tillbyggnad igen.

– Vi tvingas säga nej till gäster.

En möjlighet vi har är att bygga ut, säger Mats Petersson.

På kursgården finns 260 bäddar från enkel standard till riktigt fin hotellstandard. Tio större konferensrum och tolv rum för grupparbete ger Tylebäck möjligheter att hysa kurser, utbildningar och konferenser.

På 1970-talet var trycket högt från Försvarsutbildarnas föregångare FBU och dess ungdomar. En kurs, av många under ett år, gav 100 elever inblick i vad försvaret då sysslade med.

De första som övade på Tylebäck var Landstormen på 1940-talet.

Då var förläggningen mycket enkel.

Ny lokal i Småland Försvarsutbildarna i Norra Småland har fått ny lokal som hyser 3 rok, eller ett konferensrum, två kontorsrum och kök.

Förbundskassören Bo Ahlstedt är glad över den nya lokalen.

– Nu kommer vi närmare garnisonen, säger han.

Garnisonen är Ing2 i Eksjö och lokalen är belägen alldeles utanför staketet. Det innebär att besökare inte behöver passera vakten.

Försvarsutbildarna har också

grannar i den flygelbyggnad där tidigare kadetter huserade, grannarna är inom försvarsfamiljen: Bilkåren, Svenska Lottakåren och FRO. Förutom Bo Ahlstedt kommer förbundsordföranden Larsåke Paulsson och sekreteraren Jan Sällberg att synas ofta i lokalen.

– Konferensrummet blir utmärkt för försvarsutbildning och styrelsemöten, säger Bo Ahlstedt.

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 7

7

2011-06-01 14:50:21

reportage

Värnplikten bidrog till folkförankring och gjorde Försvarsmakten synlig i samhället bl a i samband med övningar som avser strid i bebyggelse. Foto: Försvarsmakten, Björn Westerdahl

– Försvarets folkliga förankring är inga tomma ord. Hoppet står nu till frivilligrörelsen, säger Peter Hultqvist.

Värnpliktsbeslut med för liten marginal Det beslut som ledde till att värnplikten i realiteten är avskaffad stör Försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist (S). Han vill ha bredare lösningar och i aktuella Libyen vill han ha ett mer långsiktigt engagemang med humanitära lösningar som leder till demokrati.

Text och foto: Per Lunqe

D

en för dagen mest brännande frågan är svenskt engagemang i Libyen.

Peter Hultqvist och hans partibroder Urban Ahlin, utrikespolitisk talesperson för Socialdemokraterna har skrivit en debattartikel i DN. Den går i korthet ut på att den svenska insatsen borde breddas och omfatta såväl militära, humanitära som långsiktiga biståndsinsatser. De vill att en fond för stöd till utvecklingen av demokrati inrättas. Vapenembargot kan stödjas med en svensk marin enhet.

Få rösters övervikt En fråga som fortfarande är aktuell är Försvarsmaktens personalförsörjning.

Hur upplevde du riksdagsbeslutet förra året då värnplikten i princip gick i graven?

– Det drevs igenom med mycket knapp marginal, med några få rösters övervikt. Ett beslut i den storleksordningen borde fått en bredare lösning, säger Peter Hultqvist.

8

Han aviserar nu en socialdemokratisk utvärdering. Gruppen som ska jobba med den är ännu inte tillsatt. Frågorna är inte klara, men Peter Hultqvist menar att kompetensutvecklingen inom Försvarsmaktens insatsorganisation borde belysas över tiden.

– Det är en sak att i dag, första året, ha sju sökande per plats på den grundläggande militära utbildningen, hur ska kvalitén säkras om några år när nyhetens behag lagt sig?

Dubbel kompetens Är du beredd att riva upp beslutet om värnplikten om ditt parti hamnar i majoritet i riksdagen?

– Det kan jag inte säga. Men vi måste absolut hitta vägar till att förbättra försvarets folkliga förankring. Med dagens utveckling urholkas det perspektivet. Det är definitivt inte bra.

Peter Hultqvist ser dock ”en långsiktig trend” där värnplikten under sina sista år blev mindre och mindre. Samtidigt ser han i det en fara.

– Med värnpliktiga soldater, sjömän, specialister och befäl hade vi en utmärkt dubbel kompetens i försvaret.

Poängen, som Peter Hultqvist ser och som han hört vid flera utlandsmissioner från befäl av andra nationaliteter, är att svenskarna är duktiga inte bara att hantera vapen, utan där finns också murare, snickare och logistiker.

– Värnplikten är både praktiskt och principiellt angelägen, det fanns en förankring då.

Inte bara rekrytering Den förankringen ser han nu i alla frivilliga organisationer som engagerar yrkesarbetare och ungdomar vilka på sin fritid lägger ner tid för försvaret.

– Den folkliga förankringen är inte bara tre ord utan står för något mycket djupt och grundläggande för försvaret, säger Peter Hultqvist.

En annan mer påtaglig vinkling med bäring på försvaret nu och de närmsta åren är rekryteringen.

– De frivilliga organisationerna spelar en mycket stor roll för rekryteringen. De utgör en bas.

Peter Hultqvist med förflutet som kommunalråd i Borlänge har också mer handgriplig erfarenhet av Hemvärnet, vid en gasolycka då förbandet löste en viktig uppgift, att bevaka evakuerade bostäder.

– Det gick smidigt, de har grundstrukturen eller grundorganisationen. Inga problem, bara att be om stödet så löste de ut det på ett smidigt sätt.

Försvarsutbildarna fyller, det är Peter Hultqvist medveten om, flera viktiga roller. En av de viktigaste är att utbilda för avtalsbefattningar i Hemvärnet.

– Och så hoppas jag att ungdomsverksamheten ska blomma, det är en mycket viktigt ingång till försvaret, säger han. n

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 8

2011-06-01 14:50:22

reportage

En början i frivilligförsvaret är en bra grund för en anställning i Försvarsmakten.

Foto: Försvarets Bildbyrå

Frivilligförsvaret nödvändigt för att fylla insatsförsvaret Frivilligorganisationerna är viktiga när en ny generation av unga människor ska lockas gå den grundläggande militära utbildningen, GMU. Försvarsutskottets vice ordförande Cecilia Widegren (M) har tillit till Försvarsutbildarna.

ecilia Widegren tar emot vid Mynttorget. Vi pratar försvar och frivilligförsvar. På minuten 10:30 ger hon sig iväg för ett samtal om personalförsörjningen. Det ska bli ett rundabordssamtal med bland annat rekryter och personal från Ledningsregementet, forskare på Handelshögskolan, organisationen Svensk Soldat, försvarsminister Sten Tolgfors och Försvarsmaktens generaldirektör Ulf Bengtsson.

– Vi bjuder in människor från olika delar av försvaret som har bäring på personalförsörjningen, säger Cecilia Widegren.

är det samarbete som finns inom ramen för Försvarsmaktsråd Skaraborg.

Bostäder ska finnas för rekryter och anställda. Det ska finnas daghem och skolor och civila jobb för de tidvis tjänstgörande, liksom för deras sambor, hustrur eller män.

Frivilligorganisationerna är en av grundbultarna för att Försvarsmaktens ska klara sin personalförsörjning.

– Frivilligrörelsen är Försvarsmaktens fönster mot samhället och helt nödvändig för att personalförsörjningen ska lyckas, säger Cecilia Widegren som själv under flera år varit aktiv i frivilligrörelsen.

Då pekar hon på ungdomarna där frivilligrörelser som Försvarsutbildarna har en mycket viktig ungdomsverksamhet.

– Personalförsörjningen bottnar i engagemang. När en kille eller tjej möter försvaret på en ungdomskurs i Försvarsutbildarna då kan han eller hon få en bra bild av försvaret. Lika viktigt som att tre månaders GMU är ett skyltfönster av Försvarsmakten.

Hur ska de stanna?

Hon vill veta vad som händer lokalt, prata med rekryter, soldater och sjömän om hur läget är i dag. Och det är ganska ljust.

Hittills har det varit ca 22 000 ansökningar till 2 400 platser på GMU. Nu vill Cecilia Widegren veta vad som görs för att få rekryterna att stanna i Försvarsmakten.

Bland många frågor vill hon också veta hur det civila meritvärdet ska säkerställas.

– Vi tittar på fortsättningen, framtiden.

Då måste vi ha en dialog mellan kommunerna, landstingen, näringslivet och Försvarsmakten. Ett gott exempel på detta

Vi träffas på Facebook När man inte har ett försvar som är baserat på plikt, utan könsneutral frivillighet, måste försvaret möta unga på de arenor där de rör sig och här är ungdomsverksamheten inom bland annat Försvarsutbildarna viktig. Då är det också viktigt att organisationerna har verksamhet som efterfrågas.

– Frivilligorganisationer som har en verksamhet som är relevant för dagens samhälle premieras, säger Cecilia Widegren.

Hon vill att försvaret ska möta ungdomar på ungdomars villkor. När 18-åringarna vandrar mellan World of Warcraft och

Text: Per Lunqe

C

gymmet, twittrar och är med på Facebook då ska försvaret vara med.

– Försvaret kan erbjuda en interaktiv kommunikation genom sociala medier och göra ungdomarna intresserade. Det är viktigt att fånga trenderna och hitta kanalerna som når fram till dagens ungdomar.

Cecilia Widegren tycker att GU-F utbildningen på Såtenäs höll hög kvalitet, inte minst samverkan mellan flera frivilligorganisationer.

– Nyttan, hur eleverna utvecklade varandra tillsammans med ledarna, blev tydlig.

Cecilia Widegren blev även imponerad av hemvärnsveckan i Skaraborg, som är hennes hemtrakter.

– Det har verkligen blivit en förnyelse, ett generationsskifte inom hemvärnet med en tydlig föryngring bland medlemmarna.

Det var även roligt att höra om hur otroligt många unga människor det var som kom fram och ställde frågor till soldaterna, säger Cecilia Widegren. n Cecilia Widegren, vice ordförande i Försvarsutskottet ser frivilligrörelsen som ett fönster.

Foto: Berit Abrahamsson

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 9

9

2011-06-01 14:50:23

reportage

Inget Hollywood Försvarsmakten bygger relationer med unga och vill ge dem en bild av försvaret som inte bara handlar om stridsscener från Hollywood.

Text och foto: Per Lunqe

F

redrik Svahn, Försvarsmaktens marknadschef, kommer just från ett möte med Försvarsutbildarnas generalsekreterare Leif Tyrén. De har pratat ungdomar och här finns en gemensam nämnare.

– Vi är mycket för att närma oss ungdomar och Försvarsutbildarnas ungdomsverksamhet är en bra ingång, säger Fredrik Svahn.

Han vill skapa en ram och en portal till en grupp som är mycket viktig för Försvarsmaktens rekrytering.

– Men då handlar det inte om direkt rekrytering utan om en långsam uppbyggnad av relationer. Att vi närmar oss ungdomarna på det här sättet är nytt.

De ska känna igen sig Fredrik Svahn har en klar bild över hur ungdomar betraktar försvaret. Deras uppfattning kommer till stora delar från actionstyrda Hollywoodfilmer och TVserier.

– Kommer de att känna igen sig i detta om de tar anställning i Försvarsmakten?

Knappast. Vi vill ge dem en bredare bild.

10

Hollywoodscenerna är bara fem procent av vad vi gör.

Därför satsar nu Försvarsmakten på att berätta vad verksamheten handlar om. Det blir begrepp som att ”göra skillnad” och det appellerar inte till militärt överintresserade.

– Ungdomarna får också en bild från Försvarsmaktens insats i Afghanistan. Vi behöver inte förstärka spänningsmomenten, utan ska visa varför soldater strider där, att vi bidrar till säkerhet och demokrati, säger Fredrik Svahn.

Ny kampanj Hur viktigt är varumärket Försvarsmakten?

– Det är jätteviktigt. Du måste förstå vad det står för och varumärket uppstår i betraktarens ögon. Du ska se Försvarsmakten som en bra arbetsgivare och ha en bred bild av sammanhanget, varför vi finns.

För närvarande genomför Försvarsmakten en ny kampanj.

Den senaste kampanjen hade två syften.

Det ena är att rekrytera personer till nästa GMU-omgång. Det andra är att lansera ”Välkommen till vår verklighet”.

– Tidigare års ”Har du det som krävs?” vände sig främst till blivande officerare.

Nu behöver vi bredda våra målgrupper. En grupp är tjejer.

Media influerar och amerikanska media tenderar att ha ett starkt inflytande på undomars föreställningar. Bilden visar nyutnämnda sjöofficererare som svär eden vid en ceremoni vid sjökrigsskolan i Annapolis. Foto: DOD photo by Cherie Cullen

Tjejer söks Tjejerna som enligt Fredrik Svahn kanske inte känt sig hemma i Försvarsmaktens kommunikation ska nu göra det.

– Vi kommer att visa det mesta, både bra och dåliga sidor, hur det ser ut när vi är i Afghanistan och hur det ser ut när vi sitter i vakten. Vi visar ibland tråkiga men viktiga uppgifter, hur vi tränar på hinderbanor, kort sagt det mesta.

I januari skrev Svenska Dagbladet att Försvarsmakten misslyckats med sin rekrytering av soldater, sjömän och gruppbefäl.

Av målet 5 000 var bara 1 950 rekryterade.

– Det är att blanda päron och äpplen.

Eftersom vi har ambitionen att rekrytera tidvis tjänstgörande men att denna anställningsform ännu inte finns reglerad i arbetsmarknadslagar har vi ett tapp. Lagen kommer att finnas först 2012. Vi kan helt enkelt inte rekrytera till den kategorin, säger Fredrik Svahn. n Fredrik Svahn, Försvarsmaktens marknadschef, vill bygga relationer med ungdomar.

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 10

2011-06-01 14:50:25

reportage

Försvarsmaktens förmåga att attrahera till längre anställning kommer att vara avgörande för systemets effektivitet.

Foto: Försvarsmakten, Björn Westerdahl.

Rekryteringsmyndigheten om GMU: ”Resultatet ser vi först efter provanställningen” 2009 påbörjade Rekryteringsmyndigheten och Försvarsmakten arbetet med att samordna uttagningen till den nya grundläggande militära utbildningen (GMU). Den 29 april muckade den första kullen soldater efter 90 dagars utbildning.

Text: Richard Kjaergaard Foto: Rekryteringsmyndigheten och Björn Westerdahl

E

n frivillig ansökan, ett antal nätbaserade frågor om hälsotillstånd, personliga värderingar och utbildningsnivå.

Så börjar rekryteringsprocessen till den nya Försvarsmakten. Den som går vidare kallas till en fysisk antagningsprövning.

Christer Nilsson Sandberg arbetar som handläggare vid Rekryteringsmyndigheten

Christer Nilsson Sandberg menar därför att i Karlstad. Han berättar att det finns en det i nuläget inte går att få en helt klar bild tydlig geografisk centrering bland de som sökte till den första GMU-omgången i bör- av hur rekryteringen kommer fungera i ett framtida perspektiv. jan av januari 2011.

– Personer från Stockholm, Göteborg och Malmö med omkringliggande län är högst representerade i statistiken, föga förvånande eftersom det är landets största Första GMU-omgången i siffror befolkningscentra.

• Nätbaserade ansökningar: 6 833 Lägst antal sökande • Svarande på de utskickade nätbaserade frågorna: 4 757 kom från Söderman• Uttagna för antagningsprövning (mönstring): 3 421 lands län, säger han.

• Genomförde antagningsprövning: 2 026 Rekryteringen • Bedömda som lämpliga enligt fastställda kriterier: 1 159 till de första GMU• Individer av intresse för Försvarsmakten: 1 063 omgångarna har fått

Män 961, Kvinnor 102 gratis skjuts i tillförsel • Antal utbildningsplatser: 842 av sökande från den • Inryckande: 759 sista kullen av mönst Män 687, Kvinnor 72 rade.

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 11

11

2011-06-01 14:50:28

reportage – Det fanns en god tillgång på unga personer som mönstrat och som inte fick göra sin värnplikt. Flera av dessa valde att söka till GMU. Men spannet var större än bara en ålderskull, den yngsta personen som ansökte var född 1992, den äldsta 1956, säger han.

Västsverige populärt Förbanden P4, Trängregementet och K3 i Västra Götalands län hör till dem som hade flest sökande inför GMU-omgång 1.

Dalregementsgruppen och Gävleborgsgruppen lyckades bäst för Hemvärnets vidkommande. Där har utbildningsgrupperna använt sig av egna rekryteringskoncept som exempelvis ”Gävleborgsmetoden”. Ett arbetssätt som innebär mer personlig kontakt mellan sökande och utbildningsgrupp i form av fysiska tester och direkt rådgivning.

Längst ned i statistiken över intresset för sökbara förband hamnade Ledningsregementet i Enköping, Luftvärnsregementet i Halmstad, I 19 Boden samt Hemvärnet på Gotland.

På Rekryteringsmyndigheten har man tydligt sett ett samband mellan lanseringen av Försvarsmaktens nya rekryteringskampanj ”Välkommen till vår verklighet” och ett ökat intresse inför GMU-omgång 3, den utbildningskull som rycker in i augusti-september. Den 14:e mars, samma dag som den nya kampanjen startade så anmälde drygt 1 000 personer sitt intresse.

Hur många blir kvar?

Rekryteringsmyndigheten ser nu med intresse fram emot utkomsten av den första GMU-omgången. Christer Nilsson Sandberg ger myndighetens syn på saken: – Det slutgiltiga resultatet av rekryteringen ser vi först efter att provanställningstiden är slut för de soldater ur GMUomgång 1 som sedan får jobb. Då kommer vi också veta om vi behöver ändra något i antagningsprocessen. Vi tror också att de nya begreppen måste få tid att sjunka in hos allmänheten. Flera sökande till GMU-omgång 1 trodde att de anmält sig till värnpliktstjänstgöring och sedan inget mer. Utbildningens mål är att soldaterna

Christer Nilsson Sandberg är handläggare på Rekryteringsmyndigheten i Karlstad.

Foto: Rekryteringsmyndigheten

senare ska fortsätta sin tjänstgöring, säger Christer Nilsson Sandberg.

Den första kullen GMU-soldater muckade den 29 april. Hur många som fick provanställning i insatsorganisationen och tecknade kontrakt med Hemvärnet återstår att se. n

Krigiska ord

O

rdet decimering förknippas idag knappast med avrättningar. Den historiska bakgrunden är dock ett grymt straff som tillämpades för romerska legionärer som flytt från fienden. Var tionde soldat i förbandet avrättades. Ordet kommer från ”decem” som betyder tio på latin.

I denna nya mycket intressanta bok förklarar författaren de många ord och uttryck som speglar vår krigiska historia.

Här hittar läsaren ord och uttryck som vi använder i vårt fredliga vardagsspråk ofta utan tanke på att de hör ihop med krig och våldsamheter.

Ta ordet cardigan till exempel. För oss förknippas ordet med en lite elegantare kofta. Ordet härrör från Lord Cardigan som var befälhavare för den berömda lätta kavalleribrigaden under Krimkriget. Mest känd är han för att ha lett den ökända dödsritten under slaget vid Balaklava då ”de tappra 600” under intensiv beskjutning genomförde ett huvudlöst anfall mot en rysk artilleriställning. Lord Cardigan bar det midjekorta knäppta plagg i stickad

12

ull som fått hans namn.

Hur många av oss har inte hoppat omkring runt midsommarstången och sjungit ” Små grodorna” utan att ha en aning om den historiska bakgrunden?

Melodin ”Chanson de L´ignon” eller ”Löksången” var en populär fransk soldatsång under revolutions- och napoleonkrigen och har kommit att förknippas med grenadjärerna i Napoleons kejsargarde.

Texten är en hyllning till löken som enligt sången förvandlar krigarna till lejon. Melodin i refrängen är ”Små grodorna”.

Få människor reflekterar över att falang betecknar en grekisk stridsuppställning eller känner till att ordet deadline myntades i amerikanska inbördeskrigets mest ökända fångläger. Ordet ”krabat” var från början ett öknamn på de kroatiska ryttarna under trettioåriga kriget.

Svenska vardagsuttryck som gå i bräschen, sabla ned och hugga in har också krigiska bakgrunder, utan att någon tänker på det. Urvalet i boken speglar mänsklighetens krigiska historia, ända tillbaks till biblisk tid.

Författare: Olle Bergman Förlag: Historiska Media

Krigiska ord ingår i en serie böcker om ordhistoria inom vitt skilda områden.

Olle Bergman sällar sig till författare som Gösta Bergman (Ord med historia) och Birger Stolpe (Ordsnoken) när han på ett lättsamt och intresseväckande sätt utreder ursprunget till många gamla ord och uttryck i svenskan. Denna lilla trevliga bok kommer att tilldelas en hedersplats i min bokhylla. n Uno Gradin

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 12

2011-06-01 14:50:28

personalförsörjning

Arbetsförmedlingens nya utmaning:

rekrytera soldater

Soldatens viktigaste roll är att kunna genomföra väpnad strid.

Foto: Försvarsmakten, Björn Westerdahl

Försvarsmakten tar hjälp av Arbetsförmedlingen för att få soldater, sjömän och specialister till insatsförsvaret. ”Vi är glada att Försvarsmakten valt att ge oss uppdraget och inte någon annan aktör på marknaden”.

Text: Per Lunqe foto: Per Lunqe och Björn Westerdahl

U

lf Norman, kundansvarig eller ”key account manager” på Arbetsförmedlingen var med om att utforma underlaget till den överenskommelse som hans generaldirektör Angeles BermudezSvankvist och överbefälhavaren Sverker Göranson skrev under i mitten av januari.

Arbetsförmedlingen på marknaden Uppdraget som Arbetsförmedlingen nu tagit sig an är att stötta Försvarsmakten där arbetssökande möter arbetsgivare.

Ulf Norman på Arbetsförmedlingen har skapat möten mellan Försvarsmakten och de som kan tänka sig att jobba militärt.

– Försvarsmakten är inne i en delvis ny roll och vi ska hjälpa dem att etablera sig som arbetsgivare, säger Ulf Norman.

För att klara uppdraget har Arbetsförmedlingen tillsammans med Försvarsmakten hållit branschutbildningar för sina arbetsförmedlare. Det började med en så kallad pilotutbildning i slutet av november förra året där konceptet testades. Det höll och branschutbildningarna rullar nu. Den sista går i juni och sedan ska satsningen utvärderas.

– På branschutbildningsdagarna berättar anställda inom Försvarsmakten om sig själva, sitt förband och hur verkligheten ser ut i Försvarsmakten.

Arbetsförmedlarna får information om vilka arbetsvillkor som gäller i Försvarsmakten, kraven för att delta i den grundläggande militära utbildningen, GMU och vad Försvarsmakten står för som arbetsgivare.

– Våra arbetsförmedlare har liksom många andra behov av att få bättre kunskap om försvaret sedan värnplikten gradvis avskaffades, säger Ulf Norman.

Hur reagerade dina föräldrar?

På branschutbildningsdagarna blir det såväl teori som praktik för de arbetsförmedlare som senare ska berätta om försvaret för arbetssökande. De får en genomgång av den värdegrund som gäller i Försvarsmakten, varför Sverige har ett militärt försvar

och de får träffa en kille eller tjej som gått GMU:n och kanske någon som varit på mission i utlandet.

– Då ställer de förstås många frågor.

Hur reagerade dina föräldrar när du berättade att du tänkte söka till Afghanistan?

Vad har du lärt dig?

Också det civila meritvärdet av anställning i Försvarsmakten är av intresse för arbetsförmedlarna, för de flesta ungdomar som tar anställning är detta inte slutpunkten i deras karriär.

Branschutbildningen leder till informationsmöten som arbetsförmedlingen håller tillsammans med Försvarsmakten.

– Det är inte rekrytering utan vi informerar kort och gott om vad en anställning i Försvarsmakten kan innebära, säger Ulf Norman.

Vi är en mötesplats Informationsmöten har hållits, bland annat i Härnösand, Skövde och Halmstad. Då informeras de arbetssökande som visat intresse och kommit på mötet om vad Försvarsmakten är, vilka möjligheter som erbjuds men också om krav, till exempel plikt som anställd att tjänstgöra utomlands.

– Vi tillhandahåller en mötesplats där arbetssökande och Försvarsmakten har möjlighet att lära känna varandra, säger Ulf n Norman.

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 13

13

2011-06-01 14:50:30

reportage

Den svenska staten måste ta ett ansvar för våra medlemmar. De riskerar att kapas av pirater, säger Tryggve Ahlman på redareföreningen. Foto: Per Lunqe

Beväpnade vakter ombord?

Svenskflaggade fartyg som seglar i Indiska Oceanen och genom Adenviken löper risk att kapas av pirater.

Den svenska redareföreningen har vänt sig till Näringsdepartementet för att få frågan utredd. Svaret dröjer.

Text: Per Lunqe Foto: Per lunqe och Richard Kjaergaard

K

limatet hårdnar när piraterna taktikanpassar och använder kapade handelsfartyg som moderskepp (se Per Klingvalls artikel i Försvarsutbildaren 2/2011). De får längre räckvidd och större uthållighet.

På den svenska redareföreningen är oron stor att ett av de fartyg som seglar under svensk flagg ska kapas.

– Vi har vänt oss till Näringsdepartementet och frågat vad som gäller om vi har beväpnade vakter ombord, säger Tryggve Ahlman som är säkerhetsansvarig på redareföreningen.

Frågan är aktuell ur fler vinklar. En är arbetsmiljön ombord.

– Våra medlemmar ska inte behöva känna oro för kapning när de passerar piratplågade vatten.

Gör det bästa av situationen Och oron är reell. Pirater som tar sig

14

ombord är tungt beväpnade och enligt Tryggve Ahlman hänsynslösa.

– Det finns uppgifter om att pirater uppträder narkotikaberusade. En oberäknelig pirat med vapen är en mardröm ombord, säger han.

I avvaktan på Näringsdepartementets utredning som blev svaret på redareföreningens fråga i februari, tillämpar nu de svenska fartyg som i transit passerar Indiska Oceanen och Adenviken något som kallas Best Management Practice.

Vad innebär det?

– Det är att förse relingarna med taggtråd, att ha vattenkanoner och att skapa låsta rum i fartygets mest vitala delar som maskinrummet.

Men vad Tryggve Ahlman helst ser är att rutinerade väpnade vakter följer med fartygen.

– Våldet eskalerar och vi hoppas nu att regeringen och Näringsdepartementet ska klara ut de rättsliga frågorna. Vi har en hel del lagar och förordningar som reglerar verksamheten till sjöss.

ju erfarenhet från den svenska insatsen i operation ATALANTA. Och alternativet är privata vaktbolag?

– Det finns flera, många som styrs från England. Privata bolag är ett alternativ, men vi vill inte ha skjutglada gossar utan vakter som agerar med erfarenhet och omdöme.

Av 1 000 fartyg som passerar piratvattnen på en månad är fem svenskflaggade.

Ur svensk synvinkel är volymen hanterbar anser Tryggve Ahlman.

– Antalet vakter som skulle följa med är lågt, men skulle ge våra medlemmar den trygghet alla vill känna som utför ett arbete.

Men Tryggve Ahlman och hans befälhavare på fartygen har bara att följa de regler som finns. Hur är det i våra grannländer?

– Norska och danska fartyg har samma problem. Men där tog statsmakterna tag i frågan snabbt och de länderna har nu öppnat möjligheten för att ta ombord civila beväpnade vakter.

Staten måste ta ansvar Tryggve Ahlman vill nu att svenska staten tar ett direkt ansvar för besättningarna ombord.

– Staten har ett ansvar för att skydda både sjömän och egendom. Det ansvaret finns, anser vi.

Redareföreningens huvudspår är alltså svensk militär ombord.

– De legala frågorna blir mycket mer komplexa med civila beväpnade vakter.

Det är flera lagrum, bland andra sjölagen, fartygssäkerhetslagen och befälhavaransvaret.

– Vems ansvar är det om eldstrid bryter ut och människor blir skadade eller omkommer? Det är svåra frågor, men jag hoppas att Näringsdepartementets utredning ska räta ut frågetecknen, säger Tryggve Ahlman. n

Fem svenskflaggade Ni har föreslagit svensk militär?

– Ja. Det vore en bra lösning. Vi har Skall Försvarsmakten stationera soldater på fartyg som trafikerar piratinfekterade farvatten? Foto: Richard Kjaergaard

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 14

2011-06-01 14:50:31

reportage

Reservofficerarna kommer att ha en storbetydelse för insatsorganisationens effektivitet. Bilden visar en övning med jägarförband. Foto: Försvarsmakten, Björn Westerdahl

För få reservofficerare Nyutbildning av reservofficerare har inte genomförts på över fem år och tillgången är långt under det acceptabla. Bristen hotar det insatsförsvar som ska vara operativt 2014.

Text och foto: Per Lunqe

J

örn Holmgren, ordförande för landets reservofficerare, är kritisk. Han har länge påtalat brister i utbildning och numerär.

– Riksdagens beslut om ett nytt flexibelt och snabbt gripbart försvar bygger till stor del på att det bemannas av reservister och reservofficerare, det är personal som har vanliga civila arbeten och tidvis tjänstgör i Försvarsmakten, säger han.

Skillnad mellan behov och tillgång Av drygt 9 000 reservofficerare har 1 500 tackat nej till att skriva på ett nytt avtal med internationell tjänstgöringsskyldighet, vilket är ett krav för anställning. 1 800 har inte svarat på frågan om de vill omreglera sitt avtal. Kvar blir 5 000 som ska bemanna 2 500 befattningar i Försvarsmaktens insatsorganisation. Låter det bra?

– Nej. Av dessa 5 000 är bara 600 under 35 år och totalt 800 är under 40 år.

Skillnaden mellan behov och tillgång är oroväckande stor. Därför är ÖBs löfte om nyutbildning av reservofficerare redan i år välkommet, säger Jörn Holmgren.

Ingen utbildning I princip har all övnings- och utbildningsverksamhet för reservofficerare varit inställd eller drivits på sparlåga under mycket lång tid. Under dessa år har mycket hänt i försvaret. Det är ny materiel, ny taktik och annan stabsmetodik i multinationella staber. Därför behövs återtagandeutbildning och övningsverksamhet för befintliga RO på bred front.

– Vi kan jämföra med en bilist som för fem år sedan körde sin bil på landsbygden och sedan dess inte suttit bakom ratten, men nu plötsligt ska trängas på Essingeleden och ge sig in i Stockholms city, säger Jörn Holmgren.

Han menar också att folkförankringstanken måste vara i fokus.

– Värnplikten har tjänat vårt land väl under många år. Med den fanns en djup och bred folkförankring. Med frivilligheten som grund för pesonalförsörjningen, får folkförankringen ske på ett annat sätt.

Här borde frivilligorganisationerna och reservofficersrörelsen kunna spela en central roll. Ska Försvarsmakten bli hela Sveriges

Jörn Holmgren, ordförande för Sveriges reservofficerare är kritisk. Utebliven utbildning hotar insatsorganisationen, säger han.

och svenska folkets försvarsmakt krävs att vi tar folkförankringen på allvar.

Ljusare framtid?

Jörn Holmgren som själv tjänstgjort i Bosnien ser det dubbla värdet av att en officer har både civil och militär kompetens och erfarenhet. Han pekar på Winston Churchills berömda ”An officer in the reserve is twice a citizen”, en reservofficer är en dubbel medborgare.

Efter många år på svältkost ser Jörn Holmgren att hans reservofficerare nu går en ljusare framtid till mötes och tycker att det ÖB Sverker Göranson sa under Folk och Försvars rikskonferens i Sälen lovar gott.

– Han lovade att få igång nyutbildningen av reservofficerare redan i år och det är hög tid. Riksdagen har i flera år påtalat att sådan utbildning bör genomföras.

Förra året var skrivningen skarpare, den ska genomföras men ändå blev det ingen utbildning.

Jörn Holmgren ser inte bara till sina medlemmars bästa.

– Bristen på reservofficerare hotar införandet av insatsorganisation 2O14.

Försvaret har tappat sex, sju årgångar reservofficerare på grund av inställd utbildning, säger han. n Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 15

15

2011-06-01 14:50:33

reportage

Instruktörer från Försvarsutbildarna Miljö och Hälsa. Från vänster: Stefan Andersson, Jens Sundhall, Per-Anders Malmberg och Johan Hallman.

Pilotprojekt: Kurs i hälsoskydd och fälthygien Elever från Hemvärnet och frivilligrörelsen lyssnar intresserat på vad instruktören Johan Hallman från Försvarsutbildarna Miljö och Hälsa har att säga. Små mikroorganismer kan hota våra militära förband.

”

Text och FOTO: Richard Kjaergaard

– Truppen kan slås ut av bristande rutiner i hygien vid exempelvis koket. I slutändan kan förbandet få svårt att lösa sina uppgifter på grund av sjukdomar, säger Johan Hallman.

Generalläkaren och Försvarsmakten genomförde fem inspektioner under förra året vid olika Hemvärnsförband. Syftet var att granska hur det stod till inom områdena miljö, djurskydd, livsmedelshantering samt hälso- och sjukvård. På många håll kunde stora brister påvisas inom nämnda områden – inte minst vad gäller livsmed-

16

elshanteringen. I sin rapport yttrar generalläkaren bland annat följande: ”Iakttagelser som gjorts i den fältmässiga livsmedelhanteringen har visat att den hygieniska hanteringen varierat mellan de platser och hemvärnsgrupper som Generalläkaren besökt under året.” (ur: Generalläkarens inspektion och tillsyn av Hemvärnet med nationella skyddsstyrkorna under 2010).

Utbildning förbättrar Något måste göras åt situationen. Bollen gick till Försvarsutbildarna Miljö och Hälsa. Ett förbund som organiserar miljöoch hälsoskyddsinspektörer inom Försvarsutbildarna, bland annat med inriktning mot internationell tjänst.

Per-Anders Malmberg arbetar till vardags vid FMLOG:s miljösektion och är chef för utbildningen som genomfördes i Göteborg.

– Kursen ”Hälsoskydd/fälthygien-chefskurs” är ett pilotprojekt. Den syftar till att

ge grundläggande kunskaper inom berörda områden. Sannolikt kommer liknande utbildningar att genomföras på olika platser runt om i landet, behovet finns där. Jag ser en möjlighet att förbundet skulle kunna arrangera två till fyra kurstillfällen per år, säger Per-Anders Malmberg.

Kunskaperna kan variera bland trosspersonalen i Hemvärnet. Eva-May Nordström från Karlstad står och steker fläskkotletter tillsammans med kurskollegan Sven Scheffe från Kungsbacka under kursens enda praktiska moment. Hon berättar att hon genomgått Svenska Lottakårens utbildning till fältkock på Revingehed.

– Det är en grundutbildning som omfattar två veckor. Där gick instruktörerna igenom mycket av det som den här kursen omfattar. Det här är en nyttig repetition för mig, säger hon.

Under det praktiska momentet förevisas även vattenreningsutrustning. En enkel pumpanordning med ett filter som påmin-

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 16

2011-06-01 14:50:35

reportage

ner om isoleringsmaterialet Rockwool.

Men miljö- och hälsovård innefattar mer än skadliga mikroorganismer i mat och vatten. Instruktören Johan Hallman berättar: – Mycket av det vi gör som miljö- och hälsoskyddsinspektörer är förebyggande åtgärder samt riskkalkyler. Frågor som rör detta ur ett militärt perspektiv skulle kunna vara: Hur placerar förbandet sina toaletter? Har förbandet en bra policy för hantering av livsmedel och avfall? Hur hanteras drivmedel och kemikalier? Finns det tillräckligt med kunskaper och utrustning för att tjänsten ska kunna bedrivas på ett bra sätt ur ett miljö- och hälsoperspektiv?

Bra hygienartikel Alcogel är en vanlig ersättning för konventionell handtvätt i fält. Men hur effektiv är produkten egentligen? Svaret får kursdeltagarna när Johan Hallman tar prover på två

elever. Med ett speciellt mätinstrument kan han se förekomsten av bakterier. Den ena eleven har tvättat händerna med tvål och vatten. Den andra har smörjt in händerna med Alcogel. Resultat: I stort sett lika rent.

Eleverna får även ta del av erfarenheter från utlandstjänst. Stefan Andersson är reservofficer med erfarenhet från tjänstgöring som Environmental Health Officer i Bosnien, Kosovo och Afghanistan. Till vardags arbetar han som miljöchef i Hylte kommun. Stefan Andersson understryker hur viktigt det är att alla inom ett förband tänker på miljö- och hälsovårdsfrågor: – Om jag slarvar med min hygien och blir sjuk, så utsätter jag också mina kamrater för onödiga risker. Brister i hygien visar sig extra tydligt under en längre insats.

Damm är också en stor smittspridare, något som inte minst förekommer i den afghanska öknen – men även här hemma, n avslutar han.

BOKERBJUDANDE! Nu kan du som är medlem i Svenska Försvarsutbildningsförbundet köpa Mikael Holmströms nya bok “Den dolda alliansen – Sveriges hemliga NATO-förbindelser” till specialpris! Beställ den direkt från förlaget Atlantis (per telefon, fax, brev eller e-post) och uppge att du är medlem i Svenska Försvarsutbildningsförbundet så får du boken för endast 220 kr/st (frakt tillkommer). Ordinarie ca-pris 360 kr.

Bokförlaget Atlantis, Sturegatan 24, 114 36 Stockholm, 08-545 660 70, order@atlantisbok.se

Det är viktigt att maten tillreds på rätt sätt och förvaras i rätt temperatur. Kursdeltagarna Eva-May Nordström från Karlstad och Sven Scheffel från Kungsbacka under kursens praktiska moment.

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 17

17

2011-06-01 14:50:36

reportage personlig färdighet. Det är fyra stationer – väggar och en dörröppning. På varierande håll skjuter eleverna skarpa dubbelskott och genom dörröppningen kastar de fingerad spränghandgranat. Momentet avbryts då och då för utvärdering. Säkerheten är mycket viktig.

– Ni får inte röra vapnet en millimeter under förflyttning utan att det är säkrat. Tänk på mynning, finger, säkring, säger Kjell.

Vinn tid i momenten Att eleverna avger dubbelskott med AK4:an hållen såväl mot höger axel som vänster när de bekämpar målet bakom sin vägg, tycks inte orsaka några större problem. Det hindrar inte Björn att korrigera: – Ni måste ha bättre koll på materielen, om ni är högerhänta, ska magasinen då ligga till höger eller vänster? frågar han.

Och, fickor ska vara stängda.

Kjell, med tio års erfarenhet av MOUTutbildning förstår detaljerna: – Ni kan räkna. Fyra dubbelskott, tio patroner i magasinet, då vet ni hur många ni har kvar. Det är bara att räkna.

Banan går nu på tid och eleverna jagar runt. För att vinna tid vad gör man då?

– Det är ingen mening med att springa omkring som gaseller. Tid tjänar ni i momenten, säger Kjell.

Per Forsberg (t.v.) och Kristian Lindholm, Birger Jahrls insatskompani, Stockholm, inleder en inbrytning.

MOUT livgardet: koll

på farliga riktningar

När Försvarsutbildarna övar MOUT – strid i bebyggelse är tempot högt, instruktörerna proffsiga och eleverna på bettet.

Text och foto: Per Lunqe

P

å Livgardet finns utmärkta utbildningsmöjligheter för MOUTutbildning. I början av maj ordnade Försvarsutbildarnas Stockholmsförbund tillsammans med Livgardets utbildningsgrupp en helg där eleverna övades i det som förr hette SIB – strid i bebyggelse.

Kurschefen Per Nordlund på Försvarsutbildarnas Tunga infanteriförening höll ihop helgen.

18

– Förr utkämpades de militära konflikterna till största delen utanför städer. I dag sker striderna till 75 procent i stadsbebyggelse, säger han.

Eleverna på kursen kommer alla från föreningar inom Försvarsutbildarna och har också befattningar i hemvärnsförband.

Hemvärnet kraftsamlar runt storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö och strid i bebyggelse känns angeläget för de elever som övar på Livgardet denna helg och de har förstklassig lärarledning: Kjell Karlström från Livgardet och Björn Bexander, Amf1.

Säkerhet viktigt Jag kommer in i utbildningen när Kjell och Björn driver eleverna framåt på en bana för

Löspipor i dag Det viktigaste är inte att nedkämpa målen.

Ett dubbelskott och fienden duckar, han håller sig nere vilket ger tid till förflyttning, viktig tid.

Kurschef, instruktörer och elever sitter upp i fordonen och landar i Stora Sätra, Livgardets anläggning för strid i bebyggelse.

Det är ungefär som en betongförort. Här finns möjligheter med såväl skarp som lös ammunition. I dag åker löspiporna på. Kjell och Björn visiterar och så sätter momentet igång.

Detta är helgen innan en av bataljonerna i Livgardesgruppen har KFÖ. Rikshemvärnschefen får soldater som har fått en inblick och färdighet i strid i bebyggelse. Ska Stockholm försvaras är kunskap i MOUT en bra merit.

Vapnen täcker farliga öppningar Kjell och Björn förevisar en inbrytning. De står tätt intill varandra. Björn som är tvåa och står bakom Kjell ger honom en klapp på axeln och så passerar de dörröppningen snabbt. Farligt är nya dörröppningar och fönster. Vapnen ska täcka dessa.

– Vi stod alltså en meter ut och en meter

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 18

2011-06-01 14:50:37

i sida från dörröppningen innan vi gick in. Varför? frågar Kjell och ger själv svaret: exponera oss så lite som möjligt, inga siluetter i dörröppningar, vi ska ha bra fart in genom dörren, rörelseenergin ska vara hög när öppningen passeras.

Eleverna delas i två grupper. Jag följer Kjells grupp. Parvis genomsöker de rum.

Här finns mycket att tänka på.

En sak i taget Utrustade med sina AK4:or och övningsgranater söker de igenom rummen. Det går snabbt. Det går bra och ibland går det mindre bra.

– Vapnet, vart riktade du det? Hur stod ni? frågar Kjell och det märks att han gjort tio år med MOUT-utbildningar regelbundet.

Gruppen återkopplar.

– Fokuserar på en sak i taget.

– Här och nu.

– Farliga riktningar.

– Följsamhet.

De två grupperna blir åter en och vid den gemensamma genomgången delas kritik ut.

– Hur många gick in och osäkrade vapnet? frågar Kjell.

Två händer sträcks upp. Björn repeterar det mantra som ska sitta i ryggmärgen: – Tydlig följsamhet, en sak i taget, farliga riktningar och fokus här och nu.

Övningsledaren Kjell Karlström, Livgardet, talar allvar med soldaterna.

Kurschefen Per Nordlund från Försvarsutbildarnas Tunga infanteriförening såg till att kursen blev av och löpte som på räls.

gillar. Ett rum kan inte bara vara farligt utan det ger också en mängd möjligheter.

Rikshemvärnschef Roland Ekenberg understryker vikten av MOUT-utbildning: – Från 2006 har inriktningen varit att lämna skogen. Det innebär att hemvärnsförbanden, med sina uppgifter skydda,

bevaka och ytövervaka, skall kunna verka i bebyggelse, inte minst därför att det flesta av de viktiga skyddsobjekten ligger i urban miljö. Således är det av stor betydelse att öva och utveckla sig själv inom detta område, säger han. n

Per Forsberg, Försvarsutbildarnas Louise de Geer-förening i Norrköping, ger sig in på okända ytor.

Vi lämnade skogen 2006 På frågan om vad eleverna tycker om momentet svarar en alert elev: ”oändliga möjligheter.” Det är ett svar som instruktörerna

Mål för mout-utbildningen Grundläggande förståelse för: • MOUT-operationer • Grundprinciper • Metoder • Framryckning gata • Stridspars agerande i rum • Grupps tagande av trapp • Grupps tagande av korridor Syfte: • Ge soldat basförmåga för fortsatt utbildning/övning vid hemmaförband Krav: • Säkerhet • Vapenhantering (mynning/finger/ säkring) • Soldaten ska kunna redogöra för grundprinciperna och stridspars agerande i rum

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 19

19

2011-06-01 14:50:39

utbildning

Frivilligklossar Under 2010 fick Försvarsutbildarna ett uppdrag av HKV PROD FRIV att utreda hur frivilliga försvarsorganisationer kan stödja Försvarsmakten vid utbildnings- och övningsverksamhet.

Uppdragets frågeställning var: Kan man eventuellt skapa en ”Frivilligkloss”?

Text: Christer Karlsson

E

n arbetsgrupp organiserades av Per Klingvall med representanter från tre olika frivilligorganisationer. Arbetet igångsattes under våren 2010.

I maj månad i fjol när Per tillfälligt återgick till Försvarsmakten för internationell tjänst, övertog undertecknad hans uppgifter i projektet.

Styrande för utredningen var Försvarsmaktens behov i samband med utbildnings- och övningsverksamhet.

Genom ett antal möten och samtal med olika organisationsenheter inom Försvarsmakten samt FHS (Försvarshögskolan) visade det sig att det som för närvarande är mest efterfrågat är stöd i samband med övningsverksamhet. Behovet på utbildningssidan är mindre.

Exempel på behov inom utbildningsområdet är FHS årliga stora stabsövning.

Här kan utbildning vara aktuellt främst inom vissa ”nischområden” som media och CBRN. Här har frivilligpersonal bedrivit utbildning under nämnd övning.

En av Försvarsmaktens viktigaste uppgifter är utbildning av officerare. Inom detta område har Skyttesportförbundet lämnat viktigt stöd med instruktörer till Markstridsskolan för utbildning av officerare med eldhandvapen och prickskyttevapen.

Det finns en tydlig ”vattendelare” mellan Försvarsmaktens (FHS) övningar samt Hemvärnets KFÖ-verksamhet. Exempelvis den internationella övningen VIKING 11 i april i år var en stabsövning med stort behov av stabsassistenter, underrättelseassistenter och bilförare. Hemvärnets KFÖ-

20

verksamhet har däremot stort behov av B- och C- styrkor, figuranter, skjutledare, sjukvårdsinstruktörer m.fl.

Erfarenheten visar att det är viktigt att tidigt delta i planeringsprocessen inför övnings- och utbildningsverksamhet för att frivilligorganisationerna skall kunna möta behoven med rätt kompetens till rätt antal. Det kan behövas utbildning av olika innehåll vilket kräver lång förberedelsetid med hänsyn till frivilligpersonalens sociala situation.

På den centrala nivån är HKV PROD FRIV en viktig aktör. De utgör den viktiga länken mellan Försvarsmakten och frivilligorganisationerna.

Under utredningens gång har det framkommit att ordet Frivilligkloss inte är lämpligt. Det ger intryck av en oflexibel organisationsform som inte svarar upp mot de olika behoven. Det har också bekräftats genom en förfrågan som utsändes till alla frivilligorganisationer. Begreppet som valdes blev Resurspool.

Resurspooler kan organiseras på central, regional och lokal nivå. I det förstnämnda fallet kan media vara ett ex, CBRN ett annat på den regionala nivån och på lokal nivå kan sjukvårdsinstruktörer komma ifråga. Resurspooler skall kunna användas när det uppstår en oförutsedd brist/vakans i övat förband eller i en övningsledning.

Inom Försvarsmakten har arbetet med insatsorganisation 2014 påbörjats, Hemvärnet arbetar med insatsorganisation 2012.

Det torde komma att påverka frivilligorganisationerna.

De rekommendationer som lämnats i en rapport till HKV PROD FRIV har föreslagits att resurspoolerna deltar i hela planeringsprocessen inför stora nationella och internationella övningar. På så sätt kan frivilligorganisationerna tidigt få information om vilka kompetensbehov som finns inför övning eller utbildning. Frivilligorganisationerna har framfört ett behov av 6 månaders förvarning för att kunna hantera förhållanden för den enskilde personen som skall tjänstgöra vid övning eller utbildning. n

CBRN är en framtida resurspool. Foto: Försvarets Bildbyrå

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 20

2011-06-01 14:50:40

reportage

U.S. Navy Petty Officer 2nd Class Jerome Cinco kramar om sin treåriga dotter före avfärd till Afghanistan. Foto: U.S. Marine Corps photo by Cpl. Reece E. Lodder

Militärfamiljer Män, fruar, pappor och mammor tjänstgör i Irak och Afghanistan. Hur krigen påverkar dem har dokumenterats på ett sätt som tidigare soldater inte kunnat ana. Följden är att soldater både får sjuk- och mentalvård – och att de inte skäms om de behöver gå till psykolog. Först nu börjar dock krigstjänstens effekt på soldaternas familjer att undersökas.

Text: Elisabeth Braw

”

Vänta tills pappa kommer hem” hör Andi Wrenn ofta andra mammor säga till sina barn. Skillnaden är att Wrenn och hennes väninnor är militärfruar – och deras män är borta i krig i många månader.

– I många fall har soldatbarn inte sett sina pappor under sex av de senaste tio åren. Vi vet ännu inte vilka följder långa krigsinsatser kommer att få på militärbarn, säger Wrenn, fembarnsmamma och fru till en officer i det amerikanska flygvapnet.

Wrenn, vars man tjänstgjort i både Irakoch Afghanistankriget, fungerar också som resursperson för andra militärfruar – och kvinnliga soldaters män – på militärbasen.

Ett populärt militärordspråk lyder ”När soldaten är borta faller världen samman.”

– Det stämmer förstås inte, men sanningen är att bilen går sönder, datorn kraschar och det blir stopp i slasken.

Sådana saker händer hela tiden, men när soldaten är hemma kan han (eller hon) hjälpa till att ta hand om dem, noterar Marc Maxwell, författare till boken Surviving Military Separation, och fortsätter: – De flesta gifta par delar på uppgifterna i hemmet. När soldaten är borta måste hans fru göra allt ensam. Det är helt enkelt lättare att ha fyra händer än två.

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 21

21

2011-06-01 14:50:41

reportage

Familjemedlemmar till U.S. Coast Guard Petty Officer 1st Class Christopher Dixon väntar på hans hemkomst. Foto: U.S. Coast Guard photo by Petty Officer 2nd Class Bill Colclough

För soldater som sänds ut i mission är tanken på sina familjer hemma något som är ständigt närvarande. Bilden visar amerikanska soldater i samband med en ceremoni. Foto: US Army

Många soldatfruar har därför bildat stödgrupper, där de hjälper varandra med vardagssysslor och ordnar regelbundna träffar – med barnpassning – för att kunna prata om sin situation. På Andi Wrenns militärbas ordnar gruppen födelsedagskalas för fruar (och män) vars make eller maka är borta i krigstjänst. Många militärfruar har dessutom tagit till ett nytt slags hjälpmedel: bloggning. ”Jag bloggar för att inte bli galen”, presenterar sig en militärfru vars man tjänstgör i Afghanistan.

– Helikopterpiloter och infanterisoldater blir beskjutna hela tiden, så risken är större att de inte kommer att återvända från kriget, men i krig vet man aldrig. Det är det som oroar så många soldatfruar och män, påpekar Maxwell.

För en av de bloggande soldatfruarna, Jessica, som är i 20-årsåldern och har bloggen [Mis] Adventures of an Army Wife, blev kriget för mycket. Hennes man kom tillbaka helskinnad – han hade inte ens tjänstgjort i ett stridande förband – men han var konstig, personlighetsförändrad. Den 11 april bloggade Jessica: ”När ni läser detta är jag död. Åtminstone hoppas jag att jag är död.” Jessicas förhoppning uppfylldes inte: självmordsförsöket misslyckades.

För de flesta militärmakor och makar är bekymren inte så oövervinnliga. Ett mer långsiktigt bekymmer är barnen. Även om föräldrarna gör sitt bästa har krigen i Irak och Afghanistan påtagliga konsekvenser för dem. Enligt en ny rapport, utförd av den amerikanska statliga tankesmedjan RAND på uppdrag av armén, får många barn problem i skolan när en av deras föräldrar är

22

borta i krig. Deras betyg sjunker ofta och de gör inte sina läxor ordentligt.

– Barn vars föräldrar är i krigstjänst i 19 månader eller mer gör avsevärt sämre ifrån sig på prov. Det spelar ingen roll om föräldern i krigstjänstgöring är mamma eller pappa, officer eller soldat, i reserven eller i aktiv tjänst, säger Dr. Amy Richardson, en av forskarna bakom rapporten, och fortsätter: – Det är en blandning av psykologisk stress och det faktum att en ensam förälder helt enkelt inte hinner med att sköta allt, till exempel läxläsning. Ofta har föräldern det psykologiskt jobbigt. Många barn blir klängiga. När de kommer till skolan på morgonen vill de ha en kram. De förväntar sig omedvetet att lärarna ska ta över en slags föräldraroll när deras mamma eller pappa är borta i kriget, men ofta vet lärarna inte ens vilka barn som kommer från militärfamiljer.

Ofta flyttar militärfamiljer under förälderns krigstjänst dessutom från militärbasen och närmare släktingar, för att den kvarvarande föräldern ska få lite hjälp. Det betyder också att barnen måste byta skola igen. Krigen förvärrar därmed situationen för militärbarnen, som i många decennier fått vänja sig vid att byta skola vartannat år när soldatföräldern förflyttades.

– Många barn blir oroliga eller revolterar när en förälder är borta i krig. Även nära militärbaserna är kontakten mellan skolan och militären ofta mycket dålig.

När min mans regemente kom tillbaka fick våra barn inte ens ledigt för att möta sina föräldrar. Skolorna saknar kunskap när det gäller att hjälpa militärbarn. Sådana barn

behöver särskilda rådgivare och stödgrupper, helst tillsammans med barn vars föräldrar har haft krigstjänst och kommit tillbaka, säger Andi Wrenn.

RAND rekommenderar att skolor och regementen förbättrar kommunikationen, så att skolorna i alla fall vet vilka barn som kommer från militärfamiljer, och i synnerhet vilka barn som har föräldrar i krigstjänstgöring. RAND vill också se fler kontaktpersoner som sköter kontakten mellan skola och regemente. Den största hjälpen kommer enligt Marc Maxwell dock från föräldern på hemmaplan, som kan se till att hålla sina barn så upptagna att de inte har tid att fördjupa sig i sin sorg.

Maxwell: – Barn behöver en hemmaförälder som är stark, motiverad och fokuserad på uppgiften. De rättar sig efter sina föräldrar när det gäller hur de ska bete sig under mammas eller pappas krigstjänstgöring.

Det bästa hemmaföräldern kan göra för familjen är att hålla ständig kontakt med soldaten – och det behöver inte ens kosta försvarsdepartementet något. Skype, gratistelefoniprogrammet, har på kort tid blivit militärfamiljers favoritkommunikationsmedel.

– Och alla militärfruar jag känner har med sig mobilen överallt. De blir nästan hysteriska om de missar ett samtal. Det kunde ju vara deras man som ringde, berättar Wrenn.

Och soldater älskar brev, påminner hon.

Brev kan de alltid bära med sig och läsa om och om igen. n

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 22

2011-06-07 07:46:08

historia

Carl Gustav Hellqvist berömda målning ”Valdemar Atterdag brandskattar Visby” (1882). Själva det blodiga slaget den 27 juli 1361 är väl dokumenterat tack vare de arkeologiska utgrävningarna, men när det gäller brandskattningen är de historiska källorna mer osäkra. Foto: Arkiv

Medeltidens bästa dokumenterade slag: Valdemar Atterdag krossade den gotländska bondearmén Den illa utrustade gotländska bondearmén blev ett lätt byte för den danske kungen Valdemar Atterdags armborstskyttar och tunga kavalleri.

Slaget blev närmast en massaker som sedan följdes av den berömda brandskattningen av Hansastaden Visby.

Text: Mats Nihlén

V

ad som egentligen hände de där varma julidagarna för 650 år sedan är höljt i dunkel. Det blodiga slaget är väl dokumenterat tack vare de arkeologiska utgrävningarna, men när det gäller själva brandskattningen är det svårare att säga vad som är sant och vad som är uppdiktat.

Slaget ägde rum den 27 juli 1361 och blev rena slakten med närmare över 1 800 stupade gutar och minst lika många dödade danska soldater. Eftervärlden vet mer

om denna strid än om något annat medeltida slag i Norden! När striden var över skyfflades nämligen de lemlästade liken ner i sex massgravar – som i vår tid öppnats.

Det kom att ta över 500 år innan arkeologerna satte spaden i jorden och avslöjade den makabra sanningen om det blodiga slaget. I jorden under ett enkelt kors återfanns bondearméns kämpar från den avgörande drabbningen mot Atterdag.

Utgrävningarna leddes av Oskar VilFörsvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 23

23

2011-06-01 14:50:46

historia

helm Wennersten och pågick under många år och väckte ett enormt intresse. Garvade arkeologer stod förstummade inför vad som gömdes i den dyiga jorden utanför Visbys ringmur. Synen som mötte dem har bevarats på en makaber kolteckning av Gunnar Hallström, ”De fallna”, som för tanken till efterkrigsbilderna från de nazistiska förintelselägren.

Skrämmande bild Kropparna hade vräkts i de väldiga gravarna huller om buller, i groteska ställningar, med kläder och rustningar på kroppen, i en enda sammanblandad massa, slängda som avskräde. En skrämmande bild av ett medeltida krigs fasor. Man gav sig inte ens tid att ta rustningarna av de döda och på grund av denna brådska vet man idag åtskilligt om 1300-talets rustningar.

Fynden berättar om hur skoningslös striden var, hur blint och ursinnigt man gick löst på varandra med yxor, svärd, spikklubbor, lansar och knivar. Detaljer stiger fram med smärtsam skärpa. Så var männen rustade, så höggs de ner.

I massgravarna påträffades kranier med upp till femton grova blessyrer, bröstkorgar där pilspetsarna ännu satt fastkilade, kroppar med avhuggna ben.

Många fick näsor och öron kapade, andra huvudena kluvna.

Det är en gåta hur krigarna har kunnat fortsätta att slåss med dussintals sår in på benen, som vart och ett borde ha varit dödande. Man måste ha kämpat med fullkomligt dödsförakt tills kroppen formligen huggits i stycken.

De flesta dog av hugg mot huvudet, visar de arkeologiska undersökningarna.

Huggen har i allmänhet kommit bakifrån, vilket visar att många dödats under flykt.

Många hugg har också riktats mot benen, var fjärde av de fallna visar svåra huggskador på benen.

Barn och gamla Osteologerna, som undersökt skelettfynden, konstaterar att den gotländska hären måste ha varit rena hopskrapet. En tredjedel av soldaterna var barn och gamla, andra var halta, lytta eller puckelryg-

24

giga. Det var en veritabel spökbrigad, ett förtvivlat bottenskrap som slängdes mot danskarna den där heta julidagen för 650 år sedan i ett sista desperat försök att rädda Gotland.

Men det var förgäves. Det ohyggliga slaget betydde slutet för Gotlands guldålder, som grundlagts redan under vikingatiden.

Vad som utlöste katastrofen är inte i detalj klarlagt. De historiska källorna är få och motstridiga. Men ungefär detta vet man. Visby var i mitten av 1300-talet den säkert viktigaste handelsplatsen i norra Europa, medlem i den mäktiga Hansan och den enda transithamnen i denna del av världen för import och export mellan öster- och västerland. ”Bonderepublik” Gotland var vid denna tid en halvt självständig ”bonderepublik”. De självägande bönderna var samtidigt storköpmän och konkurrerade med Visbyborna, av vilka många var tyskar.

Trots att Hansastaden Visby betraktade sig som en fri stat i staten var ön som helhet närmast ett slags protektorat under den svenske kungen Magnus Erikssons beskydd. 1360 hade denne förlorat de skånska landskapen till danske kungen Valdemar Attedag (1321–1375).

I början av juli 1361 drog Atterdag i väg med sin stora armada mot Gotland.

Efter ett strandhugg på Öland – som kostade öns bondeuppbåd 600 i stupade – nådde han Gotlands kust den 22 juli och landsteg vid nuvarande Västergarn (enligt en annan uppgift fiskeläget Kronvall) ett par mil söder om Visby.

Landstigningen kom inte oväntat. Kung Magnus Eriksson hade redan på våren meddelat gotlänningarna att ett anfall kunde väntas och uppmanade gutarna att rusta sig. Den traditionella osämjan mellan bondebefolkningen och borgarna i Visby gjorde dock att ett samlat försvar inte kunde komma till stånd.

Minst 600 gutar stupade och en minnessten erinrar ännu om den dystra händelsen. Nu hade den gotländska huvudstyrkan slagits sönder. Spillrorna av armén drog sig tillbaka mot Visby och ingick sedan i det folkuppbåd som kämpade mot danskarna.

Invasionsarmén ryckte nu fram mot staden och vid det numer rivna Solberga kloster strax utanför Visby stod sedan, den 27 juli, det avgörande och berömda slaget.

Danskarna anföll i full slagordning med ryttare och armborstskyttar. Gutarna satte in sin sammanskrapade och illa utrustade bondehär med anförarna på små gotlandsruss (man har hittat ben från sådana hästar i massgravarna).

Nationell katastrof Visbyborna tycks över huvudtaget inte ha deltagit i striderna. Staden förhöll sig neutral och borgarna åsåg passiva den väldiga kampen från stadsmuren. När striden äntligen var över vräktes de lemlästade liken i sex massgravar.

Den 29 juli höll Valdemar sitt intåg i Visby. För att slippa allmän plundring och för att få ha kvar sina handelsprivilegier måste Visbyborna finna sig i att bli brandskattade. Vad som är sant och vad som är uppdiktat om denna händelse är svårt att säga. En rad myter och sägner har levt vidare till våra dagar.

Den vanligaste versionen är att Visbyborna tvingades fylla tre väldiga ölkar med guld och silver. Sedan plundrade Valdemar Visbys alla kyrkor på deras klockor, silver, guld och ädla stenar. Efter Visby kom turen till landsbygden, där danskarna också gick hårt fram.

Valdemar Atterdags invasion var en nationell katastrof vars verkningar sträckte sig långt fram i tiden. Gotlands guldålder kom aldrig tillbaka och det dröjde århundraden innan freden var slutgiltigt återställd på den gamla sagoön. n

Minnessten Vid Ejmundsbro och Fjäle myr i Mästerby socken drabbade gotlänningar och danskar för första gången samman i en serie slag.

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 24

2011-06-01 14:50:46

försvarsungdom

Aktiva ungdomar Det händer mycket på ungdomsfronten inom Försvarsutbildarna.

Ungdomsrådets ordförande Jörgen Fagerström reflekterar över vinterns verksamhet.

Text: Per Lunqe Foto: privat

V

intern har varit gynnsam för utbildning som rör just vintertjänst.

Vintern gav ungdomarna fokus på skidåkning.

– Vi har kunnat genomföra två utbildningar i Östergötland, grunder vintertjänst och ett sportlovsläger, säger Jörgen Fagerström.

Ungdomarna fick då lära sig hur man uppträder i kyla för att inte dra på sig köldskador. Under sportlovslägret sov de i tältförläggning.

– Det är förstås en fördel att vi kunnat vara på Helikopterflottiljen Malmen, det gör saker enklare och det ligger närmare till för våra ungdomar i Östergötland.

Samma ledarutbildning Framöver kommer det på central nivå finnas två kurser för ungdomsledare respektive blivande ungdomsledare. Numer är sådan utbildning ensad mellan Försvarsutbildarna och Hemvärnet. Försvarsutbildarnas ligger som vanligt på Väddö och i år är det vecka 31 som gäller. Två veckor senare genomförs ungdomsledarutbildning på HvSS. – Eftersom kraven på ungdomsledare så gott som helt är desamma är det nu logiskt att också utbildningen ser ut på samma sätt, säger Jörgen Fagerström.

Han puffar för att de som vill bli ungdomsledare men av någon anledning inte har möjlighet att vara med på Väddö, i stället anmäler sig till HvSS.

I utbildningen ingår många moment som är av rent praktiskt värde såväl för den enskilde som samhället. Foto: Joakim Andersson

Kurser för ungdomar Bland annat kommer en central kurs att genomföras i Ånn under vecka 31.

– Den har varit inställd de tre senaste åren, så det är roligt att den blir av nu. För ungdomarna i Östergötland kommer två utbildningar. En som när detta skrivs ska genomföras under påsken och som kallas vårlägret. Då får 36 ungdomar under fyra dygn känna på militärlivet. Varför 36?

– Det är logementen på Malmen som är gränssättande, vi har tillgång till tre logement om tolv sängplatser, säger Jörgen Fagerström.

Under vårlägret blir det stora momentet ett soldatprov som bland annat innebär en

Jörgen Fagerström är ordförande i ungdomsrådet.

marsch på 30 kilometer. Det blir också ett studiebesök på polismyndigheten i Linköping.

– Det finns flera poliser som en gång varit engagerade i vår ungdomsverksamhet.

De berättar om polisyrket och vilka krav som ställs. De visar också sin utrustning som fordon och vapen. n

Ungdomsledarkurs Målet med ungdomsledarkursen är att eleverna ska kunna planera, samordna, genomföra och följa upp verksamheten vid en ungdomsavdelning.

Tyngdpunkten ligger på ledarskap, att leda en ungdomsavdelning så att kamratskap och bra utbildningssituationer finns.

Kursen anordnas centralt om 40 till 50 timmar.

Krav som ställs på eleverna är de ska vara myndiga samt ha fullgjort militär grundutbildning eller bedömts som lämpliga av andra skäl (till exempel godkänd LK2 i kombination med stor personlig mognad och lämplighet). Eleverna ska vara bedömda som lämpliga av förbundsstyrelse och utbildningsgrupp.

Bland kursens moment finns ledarstilar, grupprocesser och konflikthantering.

Försvarsmaktens värdegrund är ett viktigt inslag.

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 25

25

2011-06-01 14:50:47

riksstämman

På sedvanligt vis invigdes Riksstämman med fanfar. Denna gång med hjälp av Marinens Ungdomsmusikkår.

Den hundrade Riksstämman Ä ven om riksorganisationen fyller 100 år först nästa år så var det här riksstämma nummer 100. Den 5 juli 1912 beslöt 18 av landets landstormsföreningar vid en kongress i Stockholm att bilda Sveriges landstormsföreningars riksförbund. Kongressen skapade det som efter hand blev Centralförbundet för befälsutbildning och som 2006 blev Svenska Försvarsutbildningsförbundet.

Det har hänt mycket under de här 99 åren och nästa år fyller riksorganisationen 100 år. Då kommer firandet att ske i Stockholm den 9-10 juni och under hösten och nästa år kommer vi att uppmärksamma 100-årsjubileet med olika aktiviteter, främst kopplade till riksstämman. Årets riksstämma var troligtvis inte lika omvälvande som den allra första men är naturligtvis viktig eftersom det är det organ som ger medlemmarna möjlighet att, via sina valda ombud, påverka den långsiktiga inriktningen av organisation.

På riksstämman väljs Överstyrelsen för Försvarsutbildarna. Överstyrelsen leder det strategiska arbetet av Försvarsutbildarna mellan riksstämmorna och träffas

26

vid ordinarie styrelsemöten 5 ggr/år. Läs i faktarutan vilka som ingår i överstyrelsen efter 2011 års riksstämma.

På riksstämman i år så beslutades om en ändring i stadgarna. Ändringen är av administrativ karaktär där ordet årsredovisning byts ut mot årsbokslut. Ändringen syftade framförallt till att inte försvåra för förbunden och föreningarna att genomföra sina årliga ekonomiska redovisningar.

Riksstämman är också en möjlighet att föra ut information och få feedback på det som görs och dessutom ger det tillfälle att bjuda in gäster som är viktiga för Försvarsutbildarna. I år deltog bland andra Anders Hansson, moderat riksdagsman, Generalmajor Gunnar Karlson, Rikshemvärnschefen Roland Ekenberg samt Stefan Hallén, chefen frivilligavdelningen, från Högkvarteret. Från MSB deltog Thomas Degeryd och dessutom var Barbro Isacsson, vice ordförande i Svenska Lottakåren, med. Det är viktigt med våra gäster eftersom vi kan visa vad vi gör och dessutom får delegaterna en möjlighet att diskutera aktuella ting med dem. n

Generalmajor Gunnar Karlson, Högkvarteret, talade om Arméns framtid.

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 26

2011-06-01 14:50:49

riksstämman

Överstyrelsens v ordf Håkan Staaf redovisade arbetet som skall leda fram till en ny vision och verksamhetsidé.

Förbundsordförande, Henrik Landerholm, som anlände direkt från en resa i Sudan, i samspråk med Rikshemvärnschefen Roland Ekenberg.

Framtidsgruppens arbete U nder stämman så redovisade vice ordföranden i Överstyrelsen, Håkan Staaf, läget i framtidsgruppens arbete. Framtidsgruppen har till uppgift att föreslå förändringar i Försvarsutbildarnas vision och verksamhetsidé samt föreslå hur de skall förverkligas. Arbetet skall vara klart för beslut till riksstämman 2012. Den redovisning som gjordes lyfte fram de yttre förutsättningar som gäller för Försvarsutbildarna med anledning av den förändring som Försvarsmakten håller på att genomgå. Här påpekas särskilt slutet på värnpliktsutbildningen, minskad numerär i försvaret samt vilka uppdrag som försvaret och MSB ger Försvarsutbildarna idag.

Förändringarna har påverkat vår utbildning eftersom vi inte längre har möjlighet att utbilda våra medlemmar till en tänkt krigsorganisation men har även gett stor effekt då vår viktigaste målgrupp, värnpliktiga under grundutbildning, inte längre existerar.

Kompletterar man framtidsgruppens arbete med utbildningschefens, Anders Gustafssons, redovisning så går det att konstatera att det inte är något fel på volymerna i våra utbildningsuppdrag. De har snarare växt de senaste två åren men innehållet har förändrats. Från att ha varit utbildning för våra medlemmar är de nu inriktade på grundutbildning av hemvärnets specialister genom grundläggande soldatutbildning för frivilliga (GU-F) och specialistutbildning till insatsorganisationen. Den stora diskussionen i framtiden bör därför ligga på rekrytering av nya medlemmar och medlemsvård av de befintliga. n

Förbundsordförande: Henrik Landerholm, vice förbundsordförande: Bengt Jerkland Överstyrelsen Bertil Garpland ordförande, Håkan Staaf vice ordförande, Lennart Dahg kassaförvaltare Ledamöter: Anders Fryksell, Ewert Frisk, Claes Otterdahl, Linda Karlsson, Bernt-Åke Nensén, Anneli Dahlgren, Anders Gummesson.

Ersättare: Anders Lagerholm, Hans Ingbert, Jörgen Fagerström, Christer Nilsson I överstyrelsen ingår dessutom Generalsekreteraren.

Bilder och kontaktuppgifter till styrelsemedlemmarna finns på www.forsvarsutbildarna.se

Riksstämmans medaljörer

fr. v Silvermedaljör ,Ingemar Wahlberg, guldmedaljörer, Anders Kämpe, Carl-Lennart Nilsson, Lennart Månsson, Lars-Åke Ståhl, Mats Hermansson och Håkan Jeppsson.

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 27

27

2011-06-01 14:50:52

reportage

P7-Skånska gruppen stödjer Försvarsutbildarna i Skåne avseende Olympiaprojektet TEXT OCH FOTO: Jerker Andersson/Ungdomshandl vid SSK

O

lympiaprojektet är benämningen på det samarbete som etablerats mellan Försvarsutbildarna i Skåne och Olympiaskolan i Helsingborg och som åtnjuter Försvarsmaktens stöd i olika former.

Olympiaskolan är en gymnasieskola vars tyngdpunkt och profilering ligger på SOSprogramet, ”Skydd och Säkerhet” och innefattar vissa förberedande kursdelar och moment som stämmer in på en framtida karriär inom exempelvis polis, tull, kustbevakning, Försvarsmakten, etc.

Projektet som sådant har som syfte att ge ungdomarna en uppfattning om vad Försvarsmakten kan erbjuda som en framtida arbetsgivare samt på ett djupare plan redogöra för Försvarsmaktens roll i samhället och i vår omvärld som säkerhetspolitiskt instrument.

Denna gång, vecka 19 på P7 i Revingehed, var det dags för förstaringseleverna att få prova på olika delar ur det ”militära smörgåsbord” som en blivande GMU-soldat också kommer att utbildas på. Det var allt från att få på sig uniformen via exercis, sjukvårdstjänst, sambandstjänst till att upprätta förläggningsplatser, bo i tält och tillreda sin egen mat.

Under de allt tuffare momenten gavs hela tiden utrymme för att diskutera gruppdynamik, ledarskap och inte minst ”Försvarsmaktens Värdegrund” kopplad till den pågående verksamheten. Allt i syfte att utveckla självinsikt och omdömesförmåga hos eleverna och därmed kunna skapa byggstenar och förutsättningar för att det goda ledarskapet skall prägla eleverna framgent.

Plutonchefer och instruktörer är rekryterade ur Försvarsutbildarna och de flesta av dem arbetar också som ungdomsledare inom organisationen. Projektledare ur Försvarsutbildarna är Björn Svensson, som utgör länken mellan skolan och Försvarsutbildarna och som också var ”kompanichef ” över plutonerna under veckan. Ur Försvarsmakten är det ungdomshandläggaren vid P7-Skånska gruppen, kn Jerker Andersson, som handlägger och övervakar projektet från Försvarsmaktens sida.

28

Intresset var mycket stort hos ungdomarna.

– Det är så klart en oerhörd omställning för de allra flesta av ungdomarna att komma till den militära miljön med dess speciella krav på uppträdande, passande av tider, uppställningsformer, med mera.

– Inte minst fältdygnen har varit utmanande och utvecklande för många av eleverna, svarar Björn Svensson med sitt befäl Björn Svensson på min fråga om hur ungdomarna upplevt uppstarten och fortsättningen av veckan.

– Detta är en utmärkt metod för ungdomarna att själva kunna bilda sig en uppfattning om Försvarsmakten som arbetsplats, fortsatte Björn Svensson.

Hur hamnade du här?

– Jag blev tillfrågad och det lät väldigt spännande att få medverka i projektet och en extra krydda var Ingemar Mårtensson, stf plutch att det skulle genomföras på mitt gamla regemente.

Hur klarar ungdomarna de utmaningar de ställs inför?

– De kämpar på och försöker göra sitt bästa. En och annan inser väl kanske redan här och nu att det militära inte är något för dem. Å andra sidan är det väl bra att den insikten kommer nu och inte när de påbörjat en GMU-utbildning, svarade Ingemar Mårtensson på mina frågor och som hade tagit semester från sitt arbete på Tullverket för att kunna medverka i projektet. Uniformsbyte!

Hur har du upplevt veckan hittills?

– Kul!

Vad har varit bäst?

– När 711. kompaniet anföll med stridsfordon 90 rakt in i vår förläggningsplats som förevisning.

Det var bäst! Näst bäst var när kn Stefan Segerstråle förevisade Stridsvagn 122.

Kan du tänka dig en framtida anställning inom Försvarsmakten?

– Ja! Absolut! Men då skall det vara som jägare.

Jag har redan deltagit i två vinterutbildningar i Ånn och är medlem i FVRF och Försvarsutbildarna, svarade Larisa Dordevic på mina frågor.

Larisa Dordevic verkar vara inställd på en framtid i Försvarsmakten.

Olympiaprojektet besöktes också under veckan av Ulf Hammarlund m.fl ur Försvarsutbildarna Region Syd som följer projektet med stort intresse.

Försvarsutbildarna önskar här få framföra ett stort tack till P7 och alla vid regementet som bidragit till att projektet kan genomföras. Stort tack för väl genomförda förevisningar! n

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 28

2011-06-01 14:50:54

LANDET RUNT

Regional krishantering I februari i år genomfördes en stor krishanteringsövning i sydöstra Sverige – SAMÖ 11. Syftet var bland annat att öva myndigheter och organisationer i ett scenario med en större kärnkraftsolycka. I ljuset av katastroferna i Japan har övningens resultat fått större uppmärksamhet för att analysera svensk förmåga i sådana här sammanhang.

P-O Carlsson föreläser om övningserfarenheter.

Medlemmarna i Försvarsutbildarna i Kalmar län fick vid ett tillfälle i mars möjlighet till djupare insikter i de problem och möjligheter som övningen klarlagt. Beredskapssamordnaren i Kalmar kommun, Per-Ola Carlsson, redogjorde för övningens förutsättningar, genomförande och resultat. Problematiken mellan de nationella, regionala och lokala nivåerna, liksom förutsättningarna för samverkan mellan olika myndigheter belystes.

Under övningen hade bland annat utrymning av Oskarshamn simulerats, varvid medlemmar ur Försvarsutbildarna Kalmar län deltog, och hantering av dessa vid ankomst till Kalmar. Vidare hade samverkan mellan olika myndigheter övats, vilken visade att det inte alltid är helt enkelt att få ett samlat grepp över vilka resurser som samhället totalt förfogar över, och att samordna dessa för optimala insatser.

Slutsatserna efter genomförd övning var bland annat att medvetenheten hos allmänheten i krisfrågor behöver skärpas och att informationstjänsten gentemot allmänheten är avgörande. Behovet av frivilliga resursgrupper i kommunerna med olika förmågor är också betydande.

Text: Patric Lindgren Foto: Tadeuz Roch

Förbunden i Syd budgeterar gemensamt Under en kväll i slutet av april var ett par av förbunden i region Syd samlade för att gemensamt påbörja budgetarbetet inför 2012. Kalmarförbundet och Kronobergsförbundet arbetade med planer och budget under del av en eftermiddag och kväll. Man arbetade delvis gemensamt med planeringen och kvällen blev mycket konstruktiv. Glädjande var bland annat att en hel del nya idéer ”kläcktes” under det gemensamma arbetsmötet. Utbildnings-

ledare Ulf Hammarlund samordnade arbetet och begav sig senare på kvällen mot Göteborg för att stödja ytterligare fem st förbund i budget- och planeringsarbetet. Då kommer Göteborgsförbundet vara värdar för det årliga mötet på Kviberg.

Försvarsutbildarna Kronoberg: från vänster Thomas Hajas, Mats Rundberg och Örjan Wilhelmsson. Bakom: Ewert Frisk

Försvarsutbildarna Kalmar: från vänster Leif Nilsson, Alexander Lindgren och Patric Lindgren.

Text och foto: Ulf Hammarlund

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 29

29

2011-06-01 14:50:57

Tävlingsförberedelser i Östergötland

LANDET RUNT

Helgen den 7–8 maj så genomförde Östergötlands ungdomar förberedelser och träning inför Rikshemvärnschefens ungdomstävling. Eftersom förberedelserna genomfördes tillsammans med hemvärnsungdom så skapades en kvaltävling där de tre bästa grupperna får möjlighet att representera Östergötland i samband med tävlingen om Rikshemvärnschefens vandringspris.

Jörgen Fagerström som jobbade under tävlingen var nöjd med helgen.

– Det höjer kvalitén på förberedelserna när vi kan göra detta tillsammans med hemvärnsungdom eftersom det skapar en miljö som liknar den under rikstävlingen. Det blir en positiv konkurrenssituation.

Jörgen menar också att det är bra för gruppkänslan när man möts i den här typen av verksamhet.

I samband med förberedelserna så genomfördes också en filminspelning för kommande ”trailers” till hemsidan. Försvarsutbildarnas kansli har beställt fem trailers och en längre film om ungdomar som skall

användas i marknadsföringssyfte. Filmerna kommer att läggas ut på hemsidan via YouTube efter sommaren.

TEXT: PER KLINGVALL FOTO: PETER NORDSTRÖM, ARMÉ- MARIN- OCH FLYGFILM

Orderträning i Kalmar

I slutet av mars genomförde Försvarsutbildarna i Kalmar län en regional kurs i orderträning för grupp- och plutonchefer i vilken 14 befäl med olika befattningar i hemvärn och andra insatsförband, från södra Sverige deltog.

Under två dagar tränades dessa i att ta emot, omsätta, förbereda och ge order till sina plutoner och grupper. Den taktiska ramen var strid runt flygplats och orderexemplen koncenterades till marschorder, strid från stridsställning och tagande av terräng.

Deltagarna fick följa orderkedjan från bataljonchefens order, till kompanichefens bedömande och order och därifrån utforma, förbedera och ge order till pluton respektive grupp.

Kursen gick över två dagar, där lördagen främst ägnades åt stridstekniska grunder, orderutformning, orderteknik och olika former för ordergivning, viss kraft lades på att ge order med hjälp av terrängmodell och att utforma denna så bra som möjligt. Ordertabulatur och –metodik befästes genom viss drill och genom att deltagarna i grupper fick ge order till varandra, där sedan kamratutvärdering användes för att förbättra förmågan.

Söndagen gick i tillämpandets tecken där förmiddagen ägnades åt spel och muntlig stridsövning med gott om tid till förberedelser, medan eftermiddagen fortsatte med ont om tid och oförberedda händelseutvecklingar. Således tränades både förmågan att ge order med möjligheter till

30

avsevärda förberedelser, och i situationer där mycket liten tid för förberdelser stod till förfogande.

Kursdeltagarna och kursledningen var eniga om att deltagarna avsevärt hade förbättrat sin förmåga och uppfyllt kursmålen, men också att det är angeläget att denna utbildning kan genomföras oftare, i olika situationer till exempel som förberedelse inför KFÖ.

Text och foto: Patric Lindgren

Intresserade kursdeltagare under orderarbete.

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 30

2011-06-01 14:51:08

Det händer i förbunden 20/6 – 10/10 Region Syd Skjutinstruktör – gevär 22 Hv Ungdomsinstruktör 1:2 CBRN – introduktion Strid RU – enskild soldat (avtalspersonal) Ungdomsinstruktör 2:2 Instruktör - tårgas Instruktörskurs – miljö- och hälsoskydd Kurs för skribenter Mediarelationer

Försvarsutbildarna i Dalarna 26–28 augusti 01–04 september 02–04 september 03–04 september 15–18 september 16–18 september 07–09 oktober 07–09 oktober 07–09 oktober

Försvarsutbildarna i Bohuslän-Dal Patrulltävlan (ungdom) Rekrytering (ungdom) Riksskytte, Förbundsmästerskap banskjutning Riksskytte Studiebesök Försvarsmuseet Årstävlan

Försvarsutbildarna i Göteborg Riksskytte Riksskytte Försvarsupplysning Vapentjänst Ungdomskurs AmfU ”Pröva på helg” (ungdom) Försvarsupplysning Ungdomskurs AmfU

Försvarsutbildarna i Halland Utbildningshelg (ungdom) Försvarsupplysning Utbildningshelg (ungdom)

Försvarsutbildarna i Kronoberg Utbildningshelg (ungdom) Utbildningshelg (ungdom)

Försvarsutbildarna i Älvsborg Överlevnad (ungdom) Brand och hjärt- och lungräddning Strid (ungdom) Fälttjänst (ungdom) Vapentjänst Fältskytte (ungdom) Orientering (ungdom) Banskjutning

Prisskjutning/Riksskytte Instruktörskurs ungdom Utbildning Ak4B/Ak5C Vapentjänst - kulspruta 58 Vapentjänst - granatgevär m/48 Sommarkurs (ungdom) Försvarsinformation

Region Norr Ledarskap – truppföring, grupp/pluton Ledarskap – avtalspersonal Ledarskap – kris, fortsättning CBRN – introduktion

03 september 04 september 06 september 17 september 23–24 september 01–02 oktober 04 oktober 15–16 oktober

Säve Säve Kviberg Göteborg Göteborg Göteborg Kviberg Göteborg

26–28 augusti 21 september 30 sep – 02 okt

Halmstad Halmstad Halmstad

26–28 augusti 30 sep–02 okt

Ljungby Markaryd Eksjö, Skillingaryd Eksjö

17–23 september 26 sep – 02 okt 26 sep – 02 okt 26 sep – 02 okt

Revingehed Revingehed Revingehed Revingehed

05–07 augusti 27 augusti 09–11 september 16–18 september 17 september 25 september 01 oktober 15 oktober

Borås Bockasjön Remmene

02–04 september 10–11 september

Väddö Falun

Horred

10–11 september

Falun

17 september 24 september 01 oktober 14–16 oktober 14–16 oktober

Väddö Väddö

Försvarsutbildarna i Södermanland

Uddevalla Bengtsfors Uddevalla Fräkne

Region Mitt Mediarelationer Utvecklande ledarskap

Försvarsutbildarna i Stockholm

Uddevalla

Ungdomsutbildning (kursstegen) 23–25 september

Ungdomsutbildning (funktionsövning) 29–31 oktober Utbildningssystem HALVAR CBRN-utbildning Simulatorutbildning Förbandsinstruktörsutbildning

Utvecklande ledarskap

20 augusti 09–10 september 10 september 11 september 24 september 01 oktober

Försvarsutbildarna i Norra Småland

Försvarsutbildarna i Skåne

Skredsvik Vårgårda Eksjö Skövde Borås Kosta Tylebäck Tylebäck Tylebäck

27 juni – 03 juli 13 oktober

26–28 augusti 16–18 september 23–25 september 07–09 oktober

Försvarsutbildarna i Jämtlands län Truppföring i grupp/plutons ram

19–21 augusti

Försvarsutbildarna i Norrbotten norra CBRN – introduktion

07–09 oktober

Försvarsutbildarna i Norrbotten södra Hälsoskydd och fälthygien

10 september

Försvarsutbildarna i Norrbotten östra Ledarskap – avtalspersonal

Försvarsutbildarna i Västerbotten Ledarskap – kris, fortsättning

Jämtl.fjällen Kiruna Lulsundet

16–18 september

Kalix

23–25 september

Umeå

Försvarsutbildarna i Västernorrland Ledarskap – truppföring, grupp/pluton Vapentjänst PSG 90 Kurs GOS, UTM, karta, kompass

Sve-No Kalix Umeå Kiruna

26–28 augusti 24 september 09 oktober

Sve-No

Rikstäckande förbund Svenska CBRN-förbundet

DIM/DECON utbildning 22–26 augusti (utbildningen är obligatorisk för placering i förbanden)

Försvarsutbildarna Miljö och Hälsa Instruktörskurs – miljö- och hälsoskydd

Kriskommunikatörerna Mediarelationer Mediarelationer Kurs för skribenter

Luftvärnsförbundet Krigsförbandskurs med Lv 6 Luftvärnstaktik Ungdomsrekrytering Luftvärnstaktik Luftvärnstaktik Ungdomskurs Fältskjutning, markmål Ungdomskurs Ungdomskurs Ungdomskurs

Umeå

07–09 oktober

Tylebäck

02–04 september 07–09 oktober 07–09 oktober

Väddö Tylebäck Tylebäck

19–21 augusti 24 augusti 27 augusti 31 augusti 03–04 september 07 september 09–11 september 09–11 september 05 oktober 07–09 oktober

Halmstad Stockholm Roslagen Stockholm Stockholm Roslagen Vällinge Roslagen Roslagen Roslagen

Försvarsutbildaren 3/2011

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 31

31

2011-06-01 14:51:17

POSTTIDNING

2 0 2 7 3 8 7 0

! p o h s b e sök vår w

Be

. m . m r e d ä l k l profi a y n r e d u j b r e Vi e s . a n r a d l i b t u www.forsvars

32

Försvarsutbildaren 3/2011

Anmäl ändrad adress!

Forsvarsutbildaren 3_2011.indd 32

Har du flyttat eller ska du byta adress? Se till att du får ditt nummer av Försvarsutbildarna utan avbrott! Gå in på www.forsvarsutbildarna.se – leta upp ”Min medlemssida” och gör dina ändringar direkt på hemsidan.

2011-06-01 14:51:18