Omtanke dygnets alla timmar

Catharina Nyström brinner verkligen för sitt arbete och att vara Jesus förlängda arm. Hon tror att den goda miljön och atmosfären som de boende och anställda upplever på FAM-huset beror på att man här står upp för kristna värderingar.

Runt om i Sverige arbetar Frälsningsarmén för att hjälpa personer i utsatthet. Ett sådant arbete är FAM-huset i Fristad, Borås, ett tillfälligt boende för familjer som behöver utredas och/eller få behandling. Man arbetar för att tillsammans med familjen och Socialtjänsten hitta lösningar som ger barnen möjlighet att växa upp i trygghet.

TEXT OCH FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

FAM-huset i Fristad har sex lägenheter för de boende samt ett övernattningsrum för jourhavande personal. I huset, som är ett enplanshus, finns även kontor och gemensamma utrymmen med plats för lek och umgänge. På hemmet finns det socionomer, socialpedagoger och förskollärare som utifrån sina specialiteter arbetar med familjerna. Catharina Nyström arbetar som behandlingsassistent och är en av dem som regelbundet har jour på boendet. Hon har arbetat på FAM-huset sedan sommaren 2015, på heltid sedan februari i år, och arbetar mycket med våldsutredningar. — Det kan vara ganska tufft om man har en mamma på boendet med ett nyfött barn som kräver tillsyn några gånger per natt. Då kan man behöva gå upp var tredje timme, säger Catharina.

Ibland kan FAM-huset få förfrågningar från Socialtjänsten om akutplaceringar. Då kan det komma en familj på kvällen som måste tas emot och skrivas in på boendet. — I det här jobbet är det snabba förändringar, allt sker med väldigt kort varsel. Så när jag kommer en dag till jobbet vet jag inte om jag har ett långt pass som går till klockan sju på kvällen. Går man till klockan sju, så har man också beredskap, utöver den som sover på hemmet under natten. Och den som har beredskap måste stanna kvar eller ringas in vid behov.

De boende är människor i kris med många trauman med sig och normalfallet stannar på boendet i åtta veckor. Ibland kan det vara personer som redan har utretts, men som behöver ett kortare boende och kompletterande utredning för en tid. Ibland, beroende på avtal med olika kommuner, så kan det vara en längre tid. All personal på boendet har tystnadsplikt och det finns personal som talar flera språk, man anlitar även tolk vid behov. De boende har under vistelsen kontinuerlig kontakt med sin socialsekreterare. Det finns också möjlighet att ta emot besök från vänner och familj och det finns en särskild besökslägenhet.

Det finns en stor trädgård med lekplats för barnen och en uteplats för att umgås, äta och koppla av under årets varmare tider. I matsalen serveras mat som tillagats av boendets kock. För den som hellre vill laga egen mat finns det pentry i vissa lägenheter eller så får man laga mat i ett gemensamt pentry.

Under utredningsplaceringen på FAMhuset, som varar i cirka åtta veckor, försöker utredarna ge en saklig och tydlig beskrivning av barnet, barnets behov och föräldrarnas omsorgsförmåga. Bedömning av risk och skydd, centrala behov och mottaglighet genomförs. ”Signs of Safety” används som en riskbedömningsmetod som verkar för ett systematiskt och långsiktigt barnskydd bland annat genom arbete med säkerhetsplanering och trygghetspersoner. Utredarna sammanställer ett beslutsunderlag som lämnas till Socialtjänsten och familjen. Vad som sker efter tiden på FAM-huset beslutas av Socialtjänsten. — Vi tar emot blivande föräldrar och barn från noll till 13 år. Orsaken till placering här är att Socialtjänsten vill se hur föräldraskapet fungerar, det kan vara att de tidigare är kända av Socialtjänsten eller att de fått in orosanmälningar under en tid och vill se hur det är i familjen. Det kan ha blivit akutplacerade på grund av våld, berättar Catharina.

Boendet på FAM-huset är oftast där frivilligt men ibland händer det att de har boende som är LVU-placerade, det vill säga Socialtjänsten har bedömt att de måste ha denna placering vare sig de vill eller inte. — Då är det väldigt olika till hur de ställer sig till placeringen här, säger Catharina.

Den personal som arbetar ensam på natten har överfallslarm. Det är bra att alltid ha som rutin att ha det på sig, menar Catharina även om de får information vid tillfällen då de har boende som innebär ökad risk. Det är inte alltid hotet kommer inifrån FAM-huset, det kan komma utifrån också. Personalen har också ett GPS-larm när de är ute och kör med någon av de boende.

På FAM-huset har man nolltolerans mot droger och alkohol och placeringen blir avbruten om någon nyttjar det under sin vistelse på boendet. Det är inget behandlingshem för missbruk, boende som har missbruksproblem måste ha vi-

I matsalen serveras måltider som tilllagats av boendets kock.

JAG VÄRDESÄTTER VERKLIGEN ATT DETTA ÄR EN KRISTEN ARBETSPLATS.

I sammanträdesrummet möter vi kollegan Carolina Hedblom.

PÅ FAM-HUSET ARBETAR MAN MED BARNETS BEHOV I CENTRUM, BBIC, VILKET ÄR SAMMA METOD SOM SOCIALSTYRELSEN UTGÅR IFRÅN.

sat drogfrihet i ett antal veckor innan de kommer till boendet.

Ett vanligt dagpass på FAM-huset börjar med en överlämning och rapport klockan halv nio i 30 minuter följ av morgonsamling på en kvart. — Där alternerar vi mellan personalen för att ha en morgonsamling. För mig har morgonsamlingen varit viktig och jag värdesätter verkligen att detta är en kristen arbetsplats, säger Catharina.

Efter morgonsamlingen sitter Catharina och skriver på utredningen, eller så är det något praktiskt att göra, som att köra en familj till sjukhus eller Socialtjänsten eller boka läkarbesök och BVC-besök.

— Det kan också vara att gå ut med en familj, den huvudsakliga uppgiften är ju att observera hur familjerna är i vardagen. Gör jag det så är jag med en familj under dagen vid olika tillfällen, sitter med vid matstunderna eller följer med vid promenader eller vid nattning. Vi tittar mycket på barnets anknytning till familjen, säger Catharina.

På FAM-huset arbetar man med barnets behov i centrum, BBIC, vilket är samma metod som Socialstyrelsen utgår ifrån. Man tittar på familj och miljö, barnets utveckling och föräldrars förmåga. — När jag är inne i en utredning så sitter jag och skriver i möjligaste mån under dagarna. När utredningen är klar så är det lugnare perioder. Har jag inte kontaktmannaskap, så har jag inte lika mycket uppgifter. Har jag kontakmannaskap så är jag kontaktperson för familjen vilket innebär att jag ansvarar för större delen av deras kontakter och frågor och veckosamtal. Kontaktpersonen håller också i uppföljningsmöten med Socialtjänsten.

Ett långpass på FAM-huset för Catharina kan vara från klockan 8.30 till klockan 19 på kvällen, och då har hon beredskap till 8.30 nästa dag. Är det på en fredag så är beredskapen till lördag klockan 10.

— Jag arbetar mycket kväll och 29-timmarspass, då jag ”dygnar” som ungdomarna säger. En vanlig korthelg för mig kan vara att jag börjar klockan 11 på en lördag och slutar klockan 16 på söndag. En lång helg börjar 14 på fredag till klockan 16 på lördag, men den fortsätter sedan klockan 11 på söndag till 8.30 på måndag. Under helgen har vi ingen kock, så då måste vi som personal ta hand om matlagningen, vi är alltid tre personal. Vi försöker också hitta på aktiviteter på helgerna, det finns en fin badsjö i närheten och så brukar vi grilla ute i trädgården.

På tisdagar har FAM-huset aktivitetsdag då man brukar pyssla, göra gipsavgjutningar, måla och annat, som julpyssel före jul. En dag i veckan är det också sångstund.

Catharina berättar att hon kände en stark kallelse att arbeta med just det hon gör på FAM-huset. — Jag brinner verkligen för att vara Jesus förlängda arm, och det är tillåtet att prata om det. Jag tror att grunden för den fina miljö och atmosfär vi har beror på att vi vill stå för de kristna värderingarna. För mig har det varit en lärorik tid att vara här. När man blir kallad av Gud är det att vara i rätt tid på rätt plats, säger hon. g

Jag arbetar mycket kväll och 29-timmarspass, då jag ”dygnar” som ungdomarna säger.

Frälsningsarmén tar tempen på samhället

I FRÄLSNINGSARMÉNS SOCIALA arbete ser vi hur pandemin drabbar dem som redan har det tufft. De tim- och korttidsanställda tappar sina anställningar först. När man sedan ska ta del av våra välfärdssystem blir det ofta ekonomiska ”glapp” innan man hittar rätt och får sin rättmätiga utbetalning. Detta beror till stor del på att myndigheter som Arbetsförmedling, A-kassa och Försäkringskassa är överbelastade och processerna har blivit allt långsammare.

UNDER DENNA TID FICK HON LOV ATT LÅNA PENGAR TILL HYRA OCH MAT. UTAN GODA VÄNNER OCH EN VÄLVILLIG HYRESVÄRD HADE HON VARIT HEMLÖS IDAG.

En av våra volontärarbetande kvinnor hade arbetat som tillsvidareanställd säljare i ett år på ett företag som sa sig vilja satsa på vidareutbildningar och erbjuda mer varierande arbetsuppgifter. Alla dessa löften försvann vid pandemins inträde och hon har sedan dess varit arbetslös. Av de 20 anställda varslades 12 personer. Hon trivdes på sitt jobb och hade äntligen känt positiva framtidsutsikter. Och inte nog med att hon nu förlorat jobbet. Nu väntade de nya problem, som så många upplever, i mötet med våra myndigheter.

Hon försökte omedelbart få kontakt med Arbetsförmedlingen vilket visade sig vara svårare än väntat. Pandemin omöjliggjorde fysiska besök och hon hänvisades till telefonen. När hon efter en och en halv vecka inte lyckats nå dem skickade hon ett mejl som hon fick svar på tio dagar senare. Äntligen blev hon inskriven. När hon sedan behövde fråga om något kunde hon få stå i telefonkö i upp till en och en halv timme, för att ibland sedan vidarekopplas till en telefonsvarare. Då var det bara att börja om igen.

A-kassan meddelande att man fått lov att permittera folk samtidigt som deras arbetsbelastning ökade. Detta gjorde att hon fick vänta i hela sex månader på sin berättigade ersättning. Under denna tid fick hon lov att låna pengar till hyra och mat. Utan goda vänner och en välvillig hyresvärd hade hon varit hemlös idag.

Detta är bara ett exempel av många. Det är inte konstigt att människor ger upp när de tvingas berätta saker gång på gång och får olika svar från olika personer på olika myndigheter. Tålamodet prövas och oron börjar komma. Hur ska det gå för mig?

Ja, månader av utebliven ersättning slår hårt mot den fattige och bostadshyran är den mest utmanande utgiften. Lägg där-

Daniel Back, ansvarig socialt arbete, Templet i Stockholm

till den hårdnande boendesituationen vi har i hela landet, och då inte minst i våra storstäder. Det är lätt att föreslå byte till ett billigare boendealternativ, men oftast mycket svårt att hitta i praktiken. En liten ekonomisk förändring kan innebära en katastrof då man tvingas leva närmare och närmare marginalen och där man till slut inte klarar av sin boendekostnad. Detta gäller framförallt ensamstående föräldrar med barn, fattigpensionärer och långtidssjukskrivna. Med andra ord drabbar detta dem vi som samhälle borde hjälpa som mest.

I allt detta har vi som kristen kyrka ett viktigt uppdrag. När skattepengen inte längre alltid är en garanti för ett säkert omhändertagande blir civilsamhällets roll desto viktigare, inte bara genom konkret hjälp för utsatta gruppers basbehov utan även genom att ge dem en röst i samhällsdebatten. I Frälsningsarméns sociala arbete tar vi dagligen tempen på hur samhället mår. Därför är det viktigt att vi gör denna temperatur publik och konkret, för febern kommer säkerligen att fortsätta även i pandemins efterdyningar. g