PORTFOLIO l SAARA FRANZELIUS
PORTFOLIO l SAARA FRANZELIUS Adress: Tel: Email:
Doktor Liborius gata 3 41323 Göteborg 076 231 46 19 saara.franzelius@gmail.com
UTBILDNING 01/2014
Arkitektexamen GÖTEBORG Master’s Program in Architecture & Urban Design, Chalmers Examensarbete: Adaptabilities in Space, Time & Architecture:
2011 – 2012
Wood Program, Aalto Universitet ESBO Design-build projektet rökbastu Koe färdigställt 05/2012 Projektet på internet: https://blogs.aalto.fi/smokesauna/
http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/198037/198037.pdf
2010
Kandidatexamen i arkitektur / Chalmers tekniska högskola
2007
Filosofie kandidatexamen Medieforskning, Åbo universitet
GÖTEBORG
ÅBO
2004
Kastu gymnasium
ÅBO
ARBETSLIVS- 08/2013 – 06/2014 ERFARENHET
Wingårdh arkitektkontor GÖTEBORG Praktik
06/2012 – 08/2012
Esbo Stadsbyggnadscenter, översiktsplanavdelning Praktik
06/2010 – 08/2011
GÖTEBORG Wingårdh arkitektkontor Praktik
ESBO
06/2009 & 08/2008
HELSINGFORS
ISS Arkitektplanering / Suunnittelupalvelut Praktik
06 – 07/2008
Byggnadsplanering Rautio & Vuorenala Praktik
ÅBO
04 – 08/2007
Agricola 2007 -jubileumsår, Åbo universitet // Praktik
ÅBO
2005 – 2007
Clas Ohlson // Försäljare, deltid
2005 – 2007
Frilansreporter // tex. Göteborgs-Posten och studenttidskrifter
ÅBO ÅBO & GÖTEBORG
SPRÅK- KUNSKAPER
Utmärkt muntlig och skriftlig kunskap: svenska, engelska, finska Bra muntlig och skriftlig kunskap: spanska, tyska
DATAKUNSKAPER
Mycket bra kunskaper: AutoCad, SketchUp, Adobe InDesign och Adobe Illustrator. Bra kunskaper: Revit, ArchiCad, Rhinoceros, Adobe Photoshop, Microsoft Office-program.
TÄVLINGAR Vinst i projekttävlingen Kulturkvarter i Örebro 2014 genom Wingårdhs, medverkande i det vinnande arkitektteamet
Saara Franzelius l Portfolio l 2014
Vinst i Skanska Sustainable Cities Challenge 2013
Hedersomnämnande i Nya ögon på trä 2010
PUBLICERAT
Artikeln What would Gunnar Asplund do? om Stockholms stadsbibliotekstävling publicerad i Conditions (no 7) - arkitekturtidskrift 2011.
1
THESIS
Maxa Staden l 2013 Idétävling för hållbar stad, vinst Eurhythmia l 2013 Utveckling av centrala Ås, Norge
2
3
WOOD
Koe
l
2012 Rökbastu
SKANSKA SUSTAINABLE CITIES CHALLENGE EUROPAN12
WOOD PROGRAM
Kanto l 2011 Rökbastu
WOOD PROGRAM
Band l 2010 Träpaviljong, hedersomnämnande
NYA ÖGON PÅ TRÄ
WORK
Kulturkluster l 2014 Kulturkvarter i Örebro, vinst
WINGÅRDHS
I dialog l 2014 Mälardalens högskola i Eskilstuna
WINGÅRDHS
YksiPasila l 2011 Ny stadsdelscentrum i Böle, Helsingfors
WINGÅRDHS
Tiivistyvä Kaitaa l 2012 Utredning av området Kaitaa-Iivisniemi
ESBO STADS-
4
DWELL
5
EXTRA
Gården l 2008
CHALMERS
Flerbostadshus
‘What would Gunnar Asplund do?’ l 2011 Artikel Cube l 2011 Trästudie
BYGGNADSCENTRAL
Keramik l 2010-2014
CONDITIONS WOOD PROGRAM KRACKELURA
Saara Franzelius l Portfolio l 2014
Saara Franzelius l Portfolio l 2014
1
THESIS
Maxa Staden l 2013 Idétävling för hållbar stad, vinst Eurhythmia l 2013 Utveckling av centrala Ås, Norge
SKANSKA SUSTAINABLE CITIES CHALLENGE EUROPAN12
Mitt examensarbete Adaptabilities in Space, Time and Architecture handlar om hur vi ska bygga inför den okända framtiden. Arbetet består av tre delar: två projekt i form av tävlingsbidrag - som presenteras här - och en akademisk essä om knuter ihop projekten till en helhet. Examensarbetet i sin helhet kan läsas på: http://issuu.com/franzsa/docs/adaptabilities
Saara Franzelius l Portfolio l 2014
MAXA STADEN Vinnande tävlingsbidrag Skanska Sustainable Cities Challenge 2013 Fallstudie 1 i examensarbetet Adapatbilities in Space, Time and Architecture Samarbete med Jenny Ackemar
Maxa staden handlar om förtätning över tid, istället för på ny yta och om att göra det offentliga rummet tillgängligt för fler. Det är ohållbart med byggnader och ytor som står tomma under stora delar av dygnet och Göteborg har potential att växa i redan existerande strukturer och platser. Aktiviteten i staden kan maximeras över dygnet. Och om det offentliga rummet blir tillgängligt för fler människor med olika bakgrund så leder det till att många fler gör staden till sin egen plattform och därmed får vi ett mer levande och tolerant samhälle.
Saara Franzelius l Portfolio l 2014
Saara Franzelius l Maxa staden 2013
TEATER // KONSERT
ARENA
PARKERING
KONTOR
BUFFERGRÖNT
BOENDE
DAG 8-17
KVÄLL 17-24
Traditionell användning/ användare
Betalande publik
Den här maximeringen kan illustreras med hjälp av en matris. I den horisontella raden finns olika existerande strukturer och platser. Den vertikala raden innehåller tiden: dagen och kvällen. Hur används ytorna används över dygnets timmar?
1
2
3
4
5
6
7
Så här ser det ut idag: De helsvarta figurerna är de som arbetar eller bor - normalanvändarna. Och så har vi de vita figurerna som symboliserar en publik som betalar för att ta del av det som sker.
Saara Franzelius l Maxa staden 2013
TEATER // KONSERT
ARENA
?
DAG 8-17
PARKERING
?
Traditionell användning/ användare
BUFFERGRÖNT
BOENDE
? ?
KVÄLL 17-24
KONTOR
?
?
Betalande publik
Här ser vi tydligt en maximeringspotential!
1
2
3
4
5
6
7
Saara Franzelius l Maxa staden 2013
TEATER // KONSERT
ARENA
PARKERING
KONTOR
BUFFERGRÖNT
BOENDE
DAG 8-17
KVÄLL 17-24
Traditionell användning/ användare
Betalande publik
Barn
Aktör
Vad skulle hända om förskoleklassen skulle börja lunch på konserthuset? Eller om arenan blir folkets arena vissa dagar? Kan parkeringsytor kvällstid förvandlas till bollplaner?
1
2
3
4
5
6
7
Sport
Arbete
Odling
Tänk om de större kontorens faciliteter användas av andra efter arbetsdagen slut? Eller vad om medborgarna skulle få frihet att bruka och omforma offentliga buffertytor?
Saara Franzelius l Maxa staden 2013
Betalande publik 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
IDAG Vi börjar med Ullevi. Stapeldiagrammet under bilden beskriver relationen mellan klock-slag ochanvändartäthet under en dag med fotbolls-
19
20
21
22
23
24
Anställda
match. Under ett fåtal timmar fylls arenan av en betalande publik.
Sport Barn Aktör Näring Odling / handel 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
MAXA STADEN Såhär skulle kunna se ut under folkets dag då arenan är öppen för alla. En jämnare fördelning av ett större antal användare. På just den här dagen visar diagrammet hur Bondens marknad startar tidigt och fortsätter fram till klockan 2-3 och sedan tar lokalaetablerade och oetablerade
18
19
20
21
22
23
24
Anställda
aktörer vid och Ullevi förvandlas till en festplats med mat och musik. På Ullevi finns faciliteterna som stöder ett evenemang som detta. Jämför med Kulturkalaset där stora delar spärras av och med krånglig logistik. Staden kan fortsätta som vanligt.
EXEMPEL 1: ULLEVI ARENA, GÖTEBORG
1
2
3
4
5
6
7
Saara Franzelius l Maxa staden 2013
8-17 IDAG Detta andra exempel är en parkeringsplats där mellan 8-17 finns plats för hundratals
parkerade bilar. Efter kontorstimmarna är ytan ofta tom och öde.
MAXA STADEN Den här ytan motsvarar sju basketplaner eller 18 tennisbanor. Genom att helt enkelt måla idrottsplanen linjer på asfalten
transformeras ytan kvällstid från något öde till en aktiv mötesplats.
17-23
EXEMPEL 2: SKANSKAS PARKERINGSPLATS, GÖTEBORG
1
2
3
4
5
6
7
Saara Franzelius l Maxa staden 2013
?
IDAG Det sista exemplet är en bit typisk buffergrön yta. Den fungerar idag som en trafikseparerande zon mellan Parkgatan och Nya Allén. Ytan används i nuläget väldigt lite.
MAXA STADEN Här har vi en jättepotential att skapa en frizon för Göteborgarna att bruka och omforma som de själva vill utan att behöva
äga marken. Någon vill odla, några andra spela ett parti boule, bygga en scen eller ställa ut sin skulptur.
EXEMPEL 3: BUFFERGRÖN YTA, GÖTEBORG
1
2
3
4
5
6
7
Saara Franzelius l Maxa staden 2013
TEATER // KONSERT
ARENA
PARKERING
KONTOR
BUFFERGRÖNT
BOENDE
DAG 8-17
KVÄLL 17-24
24H
24H Traditionell användning/ användare
Betalande publik
Barn
Aktör
Sista raden i matrisen handlar om framtidsvisioner. I framtiden måste vi se till att integrera tidsfaktorn i det som planeras och byggs.
Sport
Arbete
Odling
Ökad tillgänglighet
Förtätning med “koloniväxthus”
Förtätning med blandstad: “Mix use”
Fotgängare och cyklister i fokus för stadsplanering
Genom att tänka flexibelt kring förtätning och tid har vi möjlighet att skapa ett mer levande och tolerant samhälle: En maxad stad där alla får plats.
Maxa staden visionen är vi i framtiden i högre grad tar hänsyn till tidsfaktorn - att tänka flexispace, multiuse och att samsas om det offentliga rummet.
1
2
3
4
5
6
7
Saara Franzelius l Maxa staden 2013
EURHYTHMIA Tävlingsbidrag 2013 Europan12, Ås, Norway Fallstudie 2 i examensarbetet Adaptabilities in Space, Time and Architecture Samarbete med Jenny Ackemar Eurhythmia [Constructive interaction between two or more rhythms, such as occurs in healthy creatures] Henri Lefebvre
Europan12 in Ås focuses on creating a cretive and active town centre. Ås is about to double its population by 2040. The growth provides a great possibility for Ås to develop into a university town with an identity built on local qualities and a flourishing town centre with clear nodes and diversity in public spaces. Ås has many qualities. The continuously developed train connection allows Ås to be an integrated part of the Oslo region. The university, Universitet for miljøog biovitenskap, in Ås is becoming an international node in the area of life science and has a historical value due to its 150 years old campus area. The long agricultural tradition provides vicinity to locally produced food. The cultural scene is active and Ås is the home town of the well-known artist Odd Tandberg. Today these qualities are scattered in what resembles a collection of islands that do not interact nor connect to each other sufficiently. The town centre lacks nodes and clarity in directions, there are few defined public spaces and, above all, the strengths of the region are not represented in down town Ås. Eurhythmia is defined, according to Henri Lefebvre, constructive interaction between two or more rhythms, such as occurs in healthy creatures. The concept of Eurhythmia is to gather, concentrate and develop the qualities that build the identity of Ås, connect them and this way create a town centre with clear nodes, directions and defined public spaces. Eurhythmia includes diversity in rhythms, functions, typologies and activities for a resilient future.
Saara Franzelius l Portfolio l 2014
1 2
3
4 8
ien
keve
Co
Brek
ad
ro
Raveien
y
t un
9
1012
7 6
5
sen
Rådhusplas
5
6 3
13
2 eien Moerv
7
4
1
THE TRAIN STATION is situated parallelly to Moerveien.
8
MEGA BLOCK houses a crocery store on the street level and offices in the rest of the building
THE TOWN HALL, the library and the cinema are gathered around one space overlooking the park.
9
THE CULTURE SCHOOL consists of beautiful red brick buildings on the other side of the park.
1012
UMB UNIVERSITY CAMPUS
13
THE BUSS STATION
MOERVEIEN is one of the main axes in central Ås.
ODD TANDBERGS VILLA with his sculptures on the yard is located at the southwest corner of the project area.
RADHUSPLASSEN is the second main axis in central Ås. Today is mainly functions as a parking space and a connection to east. THE UNDERPASS leads to the other side of the railway. ÅSHEIM is the old community building in Ås. It was moved to its current location recently and now awaits a complete reconstruction.
ÅS TODAY The project site is marked with a white, dashed line
1
2
3
4
5
6
7
Å S T O D AY
Saara Franzelius l Eurhythmia 2013
Raveien
ÅSHEIM
HOUSING
Rådhusplassen
Moerveien
1. TODAY The project site is located where Moerveien and Rådhusplassen, the two main commercial streets, meet.
2. AXIS The axes are emphasized and the crossing point becomes the central meeting point in Ås. MARKET HALL
TANDBERG MUSEUM
CULTURAL GARDEN
GREEN BRIDGE
PAVILIONS
DYNAMIC WALK
ACTIVE PLAZA
MULTI-SPACE CULTURAL GARDEN
ACTIVE SQUARE
Moerveien
5. EURHYTHMIA Development of existing values.
DYNAMIC WALK
3. PUBLIC SPACES A sequence of public spaces is programmed with different rhythms and characters that can function individually as well as interact and complete each other.
1
2
3
4
5
6
7
CONCEPT
4. STRUCTURES The new structures are programmed and situated on the site to frame and support the new public spaces. TRAIN CONNECTION
UNIVERSITY
AGRICULTURE
ART & CULTURE
ÅSHEIM
Saara Franzelius l Eurhythmia 2013
1 County road
2
3 2
17
3
1
18
11
keve
Brek
4
ien
14 Raveien
16 10
15
13
12
9
5 7
4 sen
6
Moe
Rådhusplas
n
rveie
8
6
N
5
SITE PLAN 1:500
DYNAMIC WALK
1
2
3
4
5
6
7
SITE PLAN & SECTION
ÅSHEIM
MARKET HALL
THE UNDERPASS is widened. The stairs along the art museum provide a sunny spot to hang out.
THE NEW STREET connects Raveien and Brekkeveien.
7
ÅSHEIM is relocated to the green grove. This becomes an idyllic place and an important node emphasizing the connection to the north.
8
DYNAMIC WALK
9
ACTIVE PLAZA
10
CULTURAL GARDEN
11
MULTI-SPACE
THE CROSSROADS of Moerveien, Raveien and Rådhus-plassen is simplified. Moerveien gets a more diagonal direction opening up the street space in front of the plaza and making room for possible expansion of the town hall.
12
TANDBERG MUSEUM
13
MARKET HALL
14
YARD BUILDING
15
APARTMENT BUILDING
LIBRARY & CINEMA are opened up towards the dynamic walk. The building can be expanded towards the walk.
16
ROOF TOP HOUSING
17
URBAN VILLAS
BICYCLE STATIONS where you can rent a bike or fill your tires are located in different parts of central Ås. You can buy a yearly subscribtion allowing the free use of the town bikes all season.
18
existing: MEGA BLOCK
GREEN BRIDGE provides a generous and a more visible connection north for bicyclist and pedestrians.
19
RED CARPET the bicycle and pedestrian connection emphasizes the direction of the university. Hot spots activate the path.
YARD BUILDING
APARTMENT BUILDING
Saara Franzelius l Eurhythmia 2013
1
2
3
4
5
6
7
ACTIVE PLAZA
Saara Franzelius l Eurhythmia 2013
TANDBERG MUSEUM
MARKET HALL
APARTMENT BUILDING
YARD BUILDING
ROOF TOP HOUSING & URBAN VILLAS
TYPE OF ADAPTABILITY: flexible division of space
TYPE OF ADAPTABILITY: flexible interior
TYPE OF ADAPTABILITY: flexible dwelling function
TYPE OF ADAPTABILITY: flexible user combination
TYPE OF ADAPTABILITY: flexibility in choice of dwelling
HOW: functional core with sliding door elements
HOW: loadbearing facade enables free interior plan
HOW: middle unit enables multiple dwelling combinations
HOW: c+c, c+h, c+o, c/h, c/o (c=commercial, h=housing, o=office)
TYPE OF ADAPTABILITY: villa qualities+easy maintanance+ central location
VERSION 1 The floorplan is not dependent of the loadbearing structure.
STUDENT HOUSING Orange figures represent students. One of the three stairways with the same logic.
COMMERCIAL
COMMERCIAL
FIRST FLOOR
OFFICE The middle unit (38m2) can serve as an extra office space for an entrepreneur.
OFFICE / HOUSING COMMERCIAL
2ND FLOOR
VERSION 2
MULTIGENERATIONAL LIVING The middle unit can be connected to the either of the larger units (66m2).
ONE FUNCTION The entire space functions as one.
TWO FUNCTIONS, ONE TENANT The floors share a tenant but have different functions.
OFFICE / HOUSING COMMERCIAL
TWO FUNCTIONS, TWO TENANTS The floors have different functions and different tenants.
SHARED MIDDLE UNIT The middle unit can function as a children’s room when the parents get separated.
1
2
3
4
5
6
7
N E W S T R U C T U R E S & A D A P TA B I L I T I E S
Saara Franzelius l Eurhythmia 2013
1
2
3
4
5
6
7
C U LT U R A L G A R D E N
Saara Franzelius l Eurhythmia 2013
Saara Franzelius l Portfolio l 2014
2
WOOD
WOOD PROGRAM
Kanto l 2011 Rökbastu
WOOD PROGRAM
Band l 2010 Träpaviljong
NYA ÖGON PÅ TRÄ
Koe l 2012 Rökbastu
Saara Franzelius l Portfolio l 2014
KOE Rökbastu Rönnskär, Helsingfors skärgård Färdigställd i maj 2012 Design-build projekt av Wood Program studenter Wood program 2012, Aalto Universitet Koe rökbastu var design-build projektet på Wood Program 2011-2012. Vi i studentgruppen var ansvariga för alla delar i processen, från första konceptskisser till konstruktionen och byggarbetet. Ritarbetet började i januari 2012 efter konceptfasen under hösten. Under våren förfinades designen och konstruktionen testades på Aalto universitetets trälaboratorium. I maj påbörjades byggfasen: Prefabelementen byggdes på arkitekturskolan träverkstad och i slutet av maj stod den färdiga byggnaden på skolans gård. Bastubyggnaden flyttades till dess slutgiltiga plats på Rönnskär i Helsingfors skärgård under våren 2014. Koe bastu kan hyras av allmänheten och den värms idag av praktiska skäl med el. Bastubyggnaden består av två delar: Basturummet the core - och “skinnet” som omsluter basturummet och bildar en terass. Designen är inspirerad av religiösa rum - ett tempel för rengörning och avkoppling. Bastuaggregatet står i slutet av vandringen som en eldaltare.
Saara Franzelius l Portfolio l 2014
Saara Franzelius l Koe 2012
1
2
3
4
5
6
7
I L L U S T R AT I O N
Saara Franzelius l Koe 2012
SKIN
CORE 0
0
1
2
3
4
5
6
7
D R AW I N G S
1/2
1
2
1/2
1
2
3m
3m 0
1/2
1
2
3m
Saara Franzelius l Koe 2012
1
2
3
4
5
6
7
FINISHED SAUNA
Saara Franzelius l Koe 2012
1
2
3
4
5
6
7
A S S E M B LY P R O C E S S
Saara Franzelius l Koe 2012
Building a mockup on the site
Interior mockup 1
2
3
4
5
6
7
DESIGN PROCESS
Building the sauna Saara Franzelius l Koe 2012
112
45°
45°
135° 24
135°
Sawn timber frame 100x38mm
Wooden peg 20mm
225
219
WOODEN PEG Ø 20 mm
66°
Sawn timber frame 100x38mm 132°
132°
48°
Plywood tongue 15x10x150mm
10
Steel strap 0,5x15mm Sawn timber frame 100x38mm
54
20 38
23
Plywood groove 14mm 50
25 5 25
PLYWOOD GROOVE (14 mm THICKNESS)
100
Glulam panel GLULAM PANEL 54mm
SKIN 1
2
CORE 3
4
5
6
7
C O N S T R U C T I O N A L D E TA I L S
Saara Franzelius l Koe 2012
1
2
3
4
5
6
7
Saara Franzelius l Koe 2012
KANTO RĂśkbastu Muuratsalo, Alvar Aaltos sommarstugatomt Saara Franzelius Wood program 2012, Aalto Universitet
The Kanto sauna is inspired by the organic curves found everywhere in nature. The rounded yet irregular shape of a tree stumb, the soft lines of a boulder left behind by the ice age or the curvature of a human body. The sauna consists of two parts: the sauna heat room and the changing room. The sauna room is concentrated around the stove, kiuas. Nature plays a big part in Kanto’s design. The changing room is open to nature and the connection between the two parts is through outdoor space. The relaxation space is provided by the forest around the sauna. There are stones and tree stumbs for seating. The sauna room isolated from its surroundings. This gives a hightened nature experience when stepping out from the sauna. Kanto’s construction refers to the massive timber log sauna tradition in Finland. Both parts of the sauna are constructed with a log element system. The log elements are connected to each other on each round and the rounds of logs are fastened together. This gives the sauna a solid and heavy character. The benches in the sauna heat room and the changing room are also made of logs that continue through the room and are suspended by the walls. [ kanto Finnish for tree stumb ]
Saara Franzelius l Portfolio l 2014
1
2
3
Saara Franzelius l Kanto 2011
individual tree “The sauna room is the stumb. The changing room is the trunk”
trees “The benches are the branches.”
forest “The forest is the relaxing room.”
3
The form language in Kanto sauna is inspired by nature. Like the organic lines in a tree stumb.
Kanto sauna’s log element structure derives from the tradition of log houses.
The nature around the sauna provides the space for relaxation during and after the sauna.
2 Päijänne
1
1 Aalto’s summer house 2 Aalto’s smoke sauna 3 Boat shelter
site map 1:1500
plan 1:100
section 1:100 1
2
3
Saara Franzelius l Kanto 2011
Photo of the scale model 1
2
3 4
Saara Franzelius l Kanto 2011
BAND Kafé och träinfo Stockholmsmässan Saara Franzelius & Jenny Ackemar Nya ögon på trä -tävling 2010 Hedersomnämnande Trä kopplas ofta ihop med räta vinklar och raka ytor. Genom att visa att det är enkelt att bygga böljande och organinska former med trä skapas ett oväntat möte med ett bekant material. Inspirationen är hämtad från hyvelspån och naturens böjda former. Konceptet bygger på ett band av vanliga träreglar som fästs ihop i ändarna med en vajer. Trämattan böjer sig och blir vägg, golv och tak. Bandet integrerar de olika funktionerna, skapar rum och binder ihop hela förslaget till en helhet. Den böljande trämattan skapar två rum. Kaféet ligger vid kortsidan närmast scenen. Kafédisken är en öppning i bandet. Träinformationspunkten ligger vid den andra kortsidan. Bandets böjning skapar ett bord för broschyrerna. Olika trä-produkter är synliga: skivor, furureglar och limträbalk som stöder upp taket. Furureglarna i bandet är av standardstorlek 34 x 34mm. Bandet hålls ihop av ett vajersystem. En vajer löper genom ett hål i träreglarnas övre och nedre kant med en distansbricka mellan varje regel. Strukturen gör att virket är lätt att återanvända. Vajern kan enkelt tas bort, och reglarnas ändar kan kapas. Bandet kan också lätt rullas ihop och användas igen som till exempel skärmväggar på en ny plats. Konstruktionen kan packas tätt på grund av vajersystemets flexibilitet.
Saara Franzelius l Portfolio l 2014
1
2
3
Saara Franzelius l Band 2010
broschyrbänk
förråd K K kaffemaskin
kyldisplay
ståplatser
d
a
kafé
träinfo
A
känsla: omfamnande trä plan 1:100
c A
b
strategi: böljande band sektion A - A 1:100
1
2
3
fasad a 1:200
fasad b 1:200
fasad c 1:200
fasad d 1:200
Saara Franzelius l Band 2010
Vy över träinformaationspunkten 1
2
3
Saara Franzelius l Band 2010
Saara Franzelius l Portfolio l 2014
3
WORK
Kulturkluster l 2014 Kulturkvarter i Örebro, vinst
WINGÅRDHS
I dialog l 2014 Mälardalens högskola i Eskilstuna
WINGÅRDHS
YksiPasila l 2011 Ny stadsdelscentrum i Böle, Helsingfors
WINGÅRDHS
Kaitaa - Iivisniemi 2040 l 2012 Utredning av området Kaitaa-Iivisniemi
ESBO STADS-
BYGGNADSCENTRAL
Projekt gjorda under tiden jag har arbetat på Wingårdh arkitektkontor och Esbo stadsplaneringscentral.
Saara Franzelius l Portfolio l 2014
KULTURKLUSTER Kulturkvarter i Örebro Projekttävling 2014, vinst Wingårdhs, medverkande i arkitektteamet uppdragsansvarig: Jonas Edblad
Örebro kommun vill samla kulturutbudet till Svartåns strand. Projekttävlingen gick ut på att biblioteket, kulturskolan och en multiscen samt bostäder skulle placeras bredvid det befintliga konserthuset. I “Kulturkluster” bryter vi ned det stora programmet i flera mindre volymer. Skalan blir intim, det finns många siktlinjer och varierande rumsligheter. De olika volymerna, inklusive de befintliga byggnaderna, kopplas ihop med ett system av spränger vilket bidrar till ytterligare utblickar och interaktion mellan olika program. Kvarteret öppnar sig mot ett nytt torg vid Fabriksgatan. De nya byggnaderna kopplas samman med en samlande inomhustorg - alla aktiviteter i huset kan nås härifrån och här möts alla som ska till kulturkvarteret.
Saara Franzelius l Portfolio l 2014
ST A
+29 ,
SÖ DR
BA NG ATA N +27 ,
+2 8,
28
ÅGA TAN
ÖS
29
TR A
29
+2 7
N RO AB
28
29
29
1
28
+28,2 8 ,2 +2
N
ENTRÉ KONSERTHUS
+2
9,4
29
28
32
28
+28,6
28
2
GATA
VASAPLATSEN
,2 +28
30
V
VASA
D
AN
STR
A AS
28
LASTINTAG
EN
ÅLLP
8,5
32
+2
9,3
28 ,5
NIKO
LAIGA TAN
+28,5
ENTRÉ KONSERTHUS
,7
LASTINTAG MULTISCEN 1v
29
+29,5
29
4v
34
+28
RESTAURANG/ AULA 2v
ENTRÉ KULTURKVARTER
4v
MULTISCEN 1v
33
+28
31
,5
+27
+33,6
30
TERRASS ÅPLATSEN
HUVUDENTRÉ KULTURKVARTER
GA TA N
BIBLIOTEK/KULTURSKOLA 5v
+31
,5 32
INFART GARAGE
NYG
+2
BA
7,5
DH
US
28
34
BUSS H
BADH USBR ON
33
RO
ÅP
29
+2
LATS
AD
N ME
30
31
+27,8
ATA N
4v S
ATA N
LAT
KOG
LLP BUS
FF
KYR
28 9,5 +2
GC-
SHÅ
P-O
30
DRO
+28
33
31
LASTINTAG ENTRÉ
BAN
+29
,4
A
GAT AN
29
33
28
28
,1 DRO TTN
ING
28 +2
29
+33
8,5
SGA TAN FAB
SITUATIONSPLAN 1:2000
31
RIK
+28
32
5
4
32
6 28
+29 30 KULTUR ÖREBRO
FASAD MOT SVARTÅN 1:1000
FASAD MOT NYGATAN 51,8 m
51,8 m
FÖRRÅD TEATERSAL
KOMBO DANS- & TEATERSAL
KOMBO DANS- & TEATERSAL
KOMBO DANS- & TEATERSAL
KOMBO DANS- & TEATERSAL
VERKSTAD /ATELJÉ
45,0 m
KOSTYMFÖRRÅD
BILD-/ KERAMIKSAL
TEATERSAL 45,0 m
KOSTYMFÖRRÅD
MUSIK
MUSIK
ENSEMBLESAL
ENSEMBLESAL
ENSEMBLESAL
41,1 m
41,1 m 39,6 m MUSIK
FÖRRÅD
KONFERENS
PAUSRUM
KONTOR
37,2 m
38,7 m 37,2 m
BIBLIOTEK
37,1 m AULA
BIBLIOTEK
32,6 m
LOGE
32,6 m MULTISCEN TIDNINGSHÖRNA
BIBLIOTEK
BIBLIOTEK
28,0 m
SOLITÄRER LÄNGS SVARTÅN 1
2
3
4
5
KÖK
LOGE
28,0 m 25,0 m
SEKTION A-A
RESTAURANG
SIDOSCEN
PARKERING
ÖPPET BOKMAGASIN 24,4 m
TEKNIK
ÖPPET BOKMAGASIN 24,4 m
25,0 m
PARKERING
SEKTION B-B Saara Franzelius l Kulturkluster, Wingårdhs 2014
1
2
3
4
5
KULTURTORGET
Saara Franzelius l Kulturkluster, Wing책rdhs 2014
A
GRUPPRUM
BOKHALL GRUPPRUM
ÖPPET NER
INFO
GRUPPRUM
ÖPPET NER
BOKHALL
TERRASS
RESTAURANG
KAFÉ OMKL
BOKHALL
AULA
BOKHALL
INFO
TEKNIK
STÄD PAUS FÖRRÅD
KOPIERING TEKNIK
GR AD ÄN G
BACK OFFICE RECEPTION
TOR IN
B
UTSKÄNK TILLAGNING
KYL TORRFRD FRD RENSERI DISK
STÄD
FÄ LLD
TELESKOPLÄKTARE
FÖRRÅD
TIDNINGSHÖRNA
FÖ R IN
RECEPTION INFO
VAKTM/ UPPACKNING
LASTKAJ
AT S
SOPRUM
STÄD
GARDEROB
FRÅN PARKERING
FÖRRÅD
TYST LÄSESAL
SCENRUM
ENTRÉTORGET
VAKTMÄSTERI
PL
TRANSFORMATORSTATION
SIDOSCEN OMKLÄD ARTIST
KULTUR SKOLA
OMKLÄD ARTIST
ARTISTLOGE
ARTISTLOGE
SIDOSCEN
ARTISTLOGE
FÖRRÅD INFART PARKERING
FRÅN PARKERING
ARTISTLOGE
BORSTAD BETONGYTA
INLAST MULTISCEN
KULTURTORGET
B
ENTRÉPLAN
PLAN 1
A
A
KONTOR
KONTOR
KONTOR KONTOR
KONTOR
A
A
A
KONTOR
MUSIK
MUSIK
MUSIK
OMKLÄDNING ELEVER
ENSEMBLESAL
KOMBO DANS-TEATERSAL
TYST RUM TYST RUM KONTOR
FÖRRÅD
KONTOR
TEKNIK
VÄNTYTA
TYST RUM KOPIERING
KONTOR
TEKNIK
NÄRFÖRRÅD
ENSEMBLESAL
KONFERENS
TYST RUM
PAUSRUM
MUSIK
OMKLÄDNING ELEVER
ENSEMBLESAL
MUSIK MUSIK
KOMBO DANS-TEATERSAL
OMKLÄDNING LÄRARE OMKLÄDNING LÄRARE
KONTOR KONTOR KONTOR KONTOR KONTOR
KONTOR KONTOR KONTOR
MUSIK TYST TYST TYST TYST TYST RUM RUM RUM RUM RUM
FILM & FOTO
LOGE ELEVER
MUSIK MUSIK MUSIK
TEKNIK
MUSIK
KONTOR KONTOR KONTOR KONTOR
TEKNIK
DANSSAL
VÄNTYTA KONTOR KONTOR
LOGE ELEVER KONTOR
KONTOR
TEKNIK KOMBO DANS- & TEATERSAL
MUSIK
KOMBO DANS-TEATERSAL
MUSIK MUSIK MUSIK MUSIK
B
MUSIK
MUSIK
MUSIK
MUSIK
KOPIERING /RECEPTION
MUSIK
VÄNTYTA
B
B
B
B
B
VÄNTYTA
ENSEMBLESAL
TEKNIK FRD BIBLIOTEK
ENSEMBLESAL
VÄNTYTA ENSEMBLESAL
ENSEMBLESAL ENSEMBLESAL STUDIO
KULTURKLUSTER
TEATERSAL BLACK BOX
KOSTYMFÖRRÅD
ENSEMBLESAL
KONFERENS
VÄNTYTA
ENSEMBLESAL
VILRUM
ENSEMBLESAL
VERKSTAD/ ATELJÉ
VERKSTAD/ ATELJÉ
KOSTYMATELJÉ
KOSTYMFRD
FÖRRÅD
FÖRRÅD
ENSEMBLESAL ENSEMBLESAL
BRÄNN - & TORKRUM
MUSIK MUSIK MUSIK MUSIK
BILD/ KERAMIKSAL
BILD/ KERAMIKSAL
A
ENSEMBLESAL ENSEMBLESAL
BILD/KERAMIKSAL
A
A B
PLAN 3
A
PLAN 5
PLAN 4
KULTURSKOLA 2 ROK
ADMINISTRATION
1 ROK
BIBLIOTEK
TEKNIK
1 ROK
B
2 ROK
MULTISCEN & AULA
PLAN 2
RESTAURANG & CAFÉ
A
PARKERING
1
2
3
4
OPTION: BOSTADSTORN 5
PLAN 4 FÖRRÅD
VY FRÅN ÅPROMENADEN
Saara Franzelius l Kulturkluster, Wingårdhs 2014
1
2
3
4
5
ENTRÉTORGET, BIBLIOTEKET, ÅPLATSEN
Saara Franzelius l Kulturkluster, Wingårdhs 2014
I DIALOG Mälardalens högskola i Eskilstuna Projekttävling 2014 Wingårdhs, medverkande i arkitektteamet uppdragsansvarig: Jonas Edblad Mälardalens högskola i Eskilstuna vill koncentrera sina lokaler i centrala stad och bli mer yteffektiv. Den nya högskolebyggnaden ska ligga vid vattnet granne till den k-märkta badhuset. Grundidén i “I dialog” var att sammanfläta och samla högskolans funktioner till en kompakt och spännande byggnad som främjar möten mellan studenter och personal. Rörelsen i byggnadens inre rum är inspirerad av en bergsvandring - huvudtrappan som alla använder leder till nya rum och utsikter. I “I dialog” finns en stor respekt för det gamla badhuset. Det stora bassängsrummet är bevarat som ett orangeri - ett informellt mötesplats - och byggnaderna är sammankopplade på badhusets huvudplan en trappa upp.
Saara Franzelius l Portfolio l 2014
CY
KE L
BEACHVOLLEYBOLL
CY
KE L
STRÖMSHOLMEN
PARKERING CYKELPARKERING CYKELPARKERING CY
HA
KE
MN
CY
L
CYKELPUMP TRYCKLUFT
GA TA N
KE
L
MÖTESPLATS
N
TER
+10,30
RA
TER
BR
UK
SG
HÖGSKOLANS LÄGE I ESKILSTUNA
+10,25
LA ST ZO
ATA N
AFFISCHPELARE
SKULPTUR
SS
RA
SS
+10,15
SM
ITV ÄG
SHARED SPACE
EN
CYK
EL
SOLPANELER +10,20
+10,40
RÄ
ND
EN
SEDUMTAK
CY
LG
KE
L
RA
DE
MA
CH
TO
GG
TS
RG
ET
+10,69
IN
ITE
TTN
+11,00
DR O
TIV
LA ST ZO N
+11,45
AK
ATA N
CY
KE
+10,30
ER
GA TA N
STRÅK OCH KOPPLINGAR
1. Byggnaden har en konstruktion av stålpelare och betongbjälklag med en modul på 2400 mm.
1
2
3
4
5
2. En generell struktur för kommunikation och teknik skapar en flexibilitet för framtiden.
3. Publika funktioner ger liv åt det inre rummet.
4. Det inre rummet kopplas till fasaden.
5. Rörelse i byggnaden
Saara Franzelius l I dialog, Wingårdhs 2014
1
2
3
4
5
ORANGERIET
Saara Franzelius l I dialog, Wing책rdhs 2014
+34,30
+30,10 +10,40 SHARED SPACE
+10,25
+26,35
HAMNGATAN
+22,60
+18,85
A STUDENTTORGET
FRD. VERKSTAD
INKUBATOR
CYKELGRÄNDEN GRUPPRUM
+10,20
TOUCH DOWN
HÖRSAL 120P
+10,15
GRUPPRUM IDT
HÖRSAL 120P
KONFERENS
GRUPPRUM GRUPPRUM IDT BIBLIOTEK
TYST LÄSESAL BIBLIOTEK
GRUPPRUM BIBLIOTEK
GRUPPRUM BIBLIOTEK
KONFERENSRUM 12-15P
/ INFO & PENTRY
TYST LÄSESAL +18,70
FRD. KAFFE / MULTIDESK
ORANGERIET
KAFFE / MULTIDESK
+15,10
GRUPPRUM BIBLIOTEK
GRUPPRUM 8P
GRÖN HYLLA
TYSTA STUDIEPLATSER
MÖTE
MÖTE
A
GRUPPRUM 8P
MÖTE
STUDENTKÅR ARBETSPLATSER BIBLIOTEK
KÖK & SERVERING
ARBETSPLATSER
CAFÉKÖK & SERVERING
FORSKARLAB BIBLIOTEKSLOKALER
SOPRUM +10,70
B
SMITVÄGEN
+10,70
ENTRÉPLAN 1:1000
KÅRLOUNGE
MODELLVERKSTAD
TEKNIK
FRD. VERKSTAD
STUDIO IDT
DATORSAL IDT/ BIBLIOTEK
FRD.
GRUPPRUM
TRÄ-/METALLVERKSTAD IDT
UTHYRNINGSBAR YTA FÖR GRODDFÖRETAG
A
GRUPPRUM BIBLIOTEK
STUDIEBALKONG
GRÖN HYLLA
GRUPPRUM
GRUPPRUM GRUPPRUM IDT IDT FRD. VÅRD A
DATORSAL IDT
HÖRSAL 90P
GRUPPRUM 10P
STUDIEPLATSER
+18,85
FRD.
LÄROSAL 48P GRUPPRUM 10P
VILRUM
BADRINGEN
FRD.
UTHYRNINGSBAR YTA FÖR GRODDFÖRETAG
SOPRUM
GODSMOTTAGNING
FORSKARLAB IDT
STUDENTHÄLSAN VILRUM
+15,10
PRINTER
PAUSRUM
KAFÉ
A
A
METODÖVNINGSRUM
DISKRUM
STUDENTPENTRY
LJUS-/LJUDLAB
FRD.
TYSTA STUDIEPLATSER
MÖTESRUM
PRINTER
DESIGNSTUDIO IDT
PENTRY
INFO DISK +10,30
STUDENTTORGET
GRUPPRUM BIBLIOTEK
GRUPPRUM BIBLIOTEK
STUDIEZON METODÖVNINGSRUM
METODÖVNINGSRUM
KAFFE
TOUCH DOWN
HÖRSAL 300P
KONFERENSRUM 20P
VÄNTRUM
ÖVERVAKNINGSRUM
BIBLIOTEKSLOKALER
ENTRÉLOUNGE GEMENSAMT FÖR INKUBATOR & GRODDFÖRETAGEN
ENTRÉTORGET
FRD.
+10,30
STUDIEPLATSER
KONFERENSRUM 60 M2
TOUCH DOWN
DELBAR HÖRSAL 180P
GRUPPRUM GRUPPRUM
KONFERENSRUM 25P
FORSKARLAB IDT
+10,30
ENTRÉRUM UTSTÄLLNINGSYTA +10,40
GRUPPRUM
BALKONG
+10,30
DESIGNSTUDIO IDT
DESIGNSTUDIO IDT
B
+15,10
BALKONG
HÖRSAL 80P (60P)
UTSTÄLLNINGSYTA IDT
HÖRSAL 100P (60P)
B
BALKONG
B
LUNCHDELI +11,50 B
B
+10,45
+34,30
PLAN 1
+11,45 AKTIVITETSTORGET
B
PLAN 2
+30,10
+26,35
TEKNIK +11,00
TEKNIK
+22,60
TEKNIK STUDENTTORGET
A FÖRRÅD FÖRRÅD IDT
STÄD
+18,85
A
FÖRRÅD KAFÉ OMKLÄDNINGSRUM
+15,10
TEKNIK OCH FÖRRÅD
FÖRRÅD STUDIO IDT
TEKNIK
+10,30
PLAN 1 +15,10
TEKNIK
KÄLLARPLAN
B
B
B
B
+34,30
+34,30 LÄROSAL 48P STUDIEZON
STUDIEZON
LÄROSAL 40P
LÄROSAL 40P
LÄROSAL 30P
HÖRSAL 90P
TERRASS
BALKONG
BALKONG
BALKONG
BREAK OUT ZON
LÄROSAL 30P
LÄROSAL 40P LÄROSAL 60P
STUDIEZON
LÄROSAL 40P
LÄROSAL 40P
LÄROSAL 40P
LÄROSAL 40P
+30,10
DELBAR LÄROSAL 60P
+34,30 LÄROSAL 40P
+30,10
DELBAR LÄROSAL 90P
LÄROSAL 40P
LÄROSAL 40P
STUDIEZON
LÄROSAL 30P
+30,10
GRUPPRUM
GRÖN HYLLA
GRUPPRUM
GRUPPRUM
KONTOR
MÖTESRUM STUDIEBALKONG
GRUPPRUM +22,60 10P
GRUPPRUM 15P
MÖTE A
FORSKARLAB
HÖRSAL
+15,10
STUDENTTORG GRUPPRUM 15P
GRUPPRUM 8P
+15.11
GRÖN HYLLA
GRUPPRUM 10P
+22,60
+22,60
MÖTE
GRUPPRUM 10P A
+18,85
GRUPPRUM 10P
A
+15,10
A
+18,85 LOUNGE
KAFFE / MULTIDESK
HÖGSKOLA
KAFFE / MULTIDESK
+11.50
+10,30
LOUNGE FRD.
STUDENTTORG WC
GRUPPRUM 8P
KAFFE / MULTIDESK
GLASTAK
KAFFE / MULTIDESK
+15,10
GRÖN HYLLA
UTHYRNINGSBAR YTA FÖR GRODDFÖRETAG
GRUPPRUM 15P
GRUPPRUM 8P
+26,35
+18.70
STUDIEPLATSER +22,40
GRUPPRUM 8P
FRD
FRD.
GRUPPRUM 15P
+22,60
MÖTE
GRUPPRUM 8P
GRUPPRUM 8P
A
A
KAFFE / MULTIDESK
FRD. GRUPPRUM 8P
+22.34
ORANGERIET
GRUPPRUM 10P
GRUPPRUM 10P
STUDIEZON KAFFE / MULTIDESK
STUDIEPLATSER TYST LÄSESAL
+18,85 DATORSAL
DESIGNSTUDIO
MÖTE
+ 6,70
GRÖN HYLLA
MÖTESRUM
+26,35
BREAK OUT ZON
GRÖN HYLLA KONTOR
LÄROSAL 30P
DELBAR LÄROSAL 90P
+26,35
+26,35
LÄROSAL 30P
KONFERENSRUM 12-15P
GRUPPRUM 15P
+10,30
LOUNGE
+10,30
KONFERENSRUM LEDNING 30 P
MÖTESRUM +30,10
STUDIEBALKONG
ARBETSPLATSER
ARBETSPLATSER ARBETSPLATSER TERRASS
B
B
B
PLAN 4
PLAN 3
PLAN 5
+34,30
STUDIEZON
KONTOR
MÖTESRUM
GRUPPRUM
GRUPPRUM
MÖTESRUM
+34,30
+34,30
+30,10
+30,10
+30,10
+26,35
+26,35
+26,35
+22,60
+22,60
+18,85
+18,85
+15,10
+15,10
+10,30
+10,30
KONTOR
+22,60
+18,85 FORSKARLAB
DATORSAL
DESIGNSTUDIO
STUDIEZON
STUDIEPLATSER
+22.34
TYST LÄSESAL
+18.70
+15,10
HÖGSKOLA
+15.11 UTHYRNINGSBAR YTA FÖR GRODDFÖRETAG
STUDENTTORG
HÖRSAL
ORANGERIET
+10,30
+11.50
STUDENTTORG WC
+ 6,70
SEKTION A-A
FASAD MOT HAMNGATAN
FASAD MOT BADHUSET
+34,30
+34,30
+34,30
+30,10
+30,10
+30,10 PLAN 5
+26,35
+26,35 PLAN 4
+22,60
+22,60 PLAN 3
+18,85
+18,85 PLAN 2
+15,10
+15,10 PLAN 1
+10,30
+10,30 ENTRÉPLAN
KONTOR
+26,35
KONFERENSRUM
GRUPPRUM
LÄROSAL
+22,60 STUDIEZON
+18,85 BIBLIOTEK
+15,10
HÖRSAL
+10,30
BIBLIOTEK
STUDENTTORG
HÖRSAL
+ 6,70
SEKTION B-B 1
2
3
4
5
FASAD MOT SÖDER
FASAD MOT BRUKSGATAN Saara Franzelius l I dialog, Wingårdhs 2014
ENTRÉYTA, STUDENTTORG, STUDIEPLATSER, CAFÉ UNDERVISNINGSLOKALER, GRUPPRUM AKADEMIEGNA UNDERVISNINGSLOKALER BIBLIOTEKSLOKALER
ARBETSPLATSER
KONFERENSLOKALER
STUDENTPENTRY, KÅRLOKALER, CAFÉ
SAMVERKANSLOKALER, UTHYRNINGSBAR YTA GODSHANTERING, OMKLÄDNING, FÖRRÅD
AXONOMETRI 1
2
3
4
TEKNIK
5
STUDENTTORGET
Saara Franzelius l I dialog, Wingårdhs 2014
TIIVISTYVÄ KAITAA Utredning om tillväxtmöjlighteterna och -förutsättningarna i Kaitas-Ivisnäs i Esbo Saara Franzelius Esbo Stadsplaneringscentral, 2012 Esbo (Espoo), Finland Handledare: Anu Ylitalo, översiktsplan- & Meiri Siivola, detaljplanavdelningen Kaitaa-Iivisniemi in Espoo in the Finnish capital region is going through interesting times in the heart of the fast development of the second biggest city in the country. Espoo has a metro reservation through the neighbourhood and the plans include a new station at Kaitaa connecting the area to the rest of the metropol. Espoo’s last big housing development area that will be developed into a new local centre, Finnoo, is locaded next to Kaitaa. The attraction power and the population number have a upward trend. The metro plans have initiated a new comprehensive plan process for Kaitaa-Iivisniemi. The area is about to change greatly and in in the need for additional planning. Densifying Kaitaa report looks into the current situation of the housing areas and the starting points of further planning and densifying of the area. The report regards the area of the new comprehensive plan. Unused building potential, possible future densifying areas and new building sites are located. New building areas on the edges of the current ones have been considered with two different efficencies, maxi and midi.
Saara Franzelius l Portfolio l 2014
M M
new building areas (Maxi) existing housing areas densification additions within existing areas
M
planned metro station and distance from station existing building mass central area densification study (Korkka & Rantanen)
1
2
3
M
Saara Franzelius l Tiivistyv채 Kaitaa, Esbo 2011
osayleiskaava-alue on merkitty karttaan.
Espoo Etelä-Suomen kartalla
Kaitaa-Iivisniemi
Oulu
Kaitaa-Iivisniemi is mainly scarce single house area. Its centre is located south from Kaitaantie in Iivisniemi. On the northside of Kaitaantie is the lake Hannusjärvi with a northern unbuild forest area, Hannusmetsä. At the north east of the area there is a industrial area called Hannuspelto. The southern part consists of Kaitamäki and Hyljelahti, housing areas dominated by single houses and row houses. In this report the housing areas are divided into three: Kaitamäki, Hyljelahti and Hannusjärvi.
Kokkola
Kielotie
Kuopio
lä
iväy
s Län
Seinäjoki
Jyväskylä
Hannusmetsä Savonlinna Mikkeli
Densifying
Pori
n sra
nu
kee Hyl
n Ha
K
ntie
Mariehamn
jä ytä npy
Hannusjärvi Turku
tie
an
ta ai
ta
Helsinki nie
Iivis
Iivisniemi
ntie
me
Nurmijärvi Iivisniemenkallio
Hyljelahti e
hdenti
Hyljela
Ka
In the long run the inhabitant goal will increase even more as concentration of housing along main public transportation lines decreases environmental impacts and makes the logistic of the city more efficient.
Kaitaanlaakso
entie
Riilahd
an
tie
Vantaa ita
In order to secure the profitability of the new metro station planned in Kaitaa the number of inhabitants at the area has to increase to at least 10 000. At the moment (2010) there are 3 600 inhabitants at Kaitaa-Iivisniemi. According to the study made in 2012 about the central area of Iivisniemi including the metro station it is possible to increase the number of inhabitants within this area with ca 4 900 (55sqm/person). This means that outside the central area the addition must be at least 1 100 people assuming that the Vihti central areas are densified efficiently. This entails ca 60 500 sqm new housing.
Tampere
Rullavuori
Helsinki Kauniainen
Kaitamäki
Rullaniemi
Espoo
Kirkkonummi Espoon rantaraitti Kaitalahti
1: 12 000
This is a short presentation of the report Tiivistyvä Kaitaa made at the Espoo City Planning Department during a summer intership 2012. The entire report is published on the internet at http://www. kaupunkisuunnittelu.fi/ TiivistyvaKaitaa/ (in Finnish) 1
2
3
Rivitalo Hyljelahdessa
Saara Franzelius l Tiivistyvä Kaitaa, Esbo 2011 Kaitaanlaakso
M
Saara Franzelius ohjaajat: arkkitehti Anu Ylitalo, Yleiskaava & arkkitehti Meiri Siivola, Asemakaava 29.08.2012
Conclusions The need to densify is considerable Vantaa compared to the current building mass of the Kaitaa-Iivisniemi. Almost three times the current number of inhabitants, which is necessary for the metro station, calls osayleiskaavan aluerajaus for determination and long term planning from the city. This report shows Helsinki that KaitaaIivisniemi will change greatly in the future. Kauniainen Hannusjärvi The growth needed cannot be reached with the current typologies, single houses and Espoo row houses nor within the current housing areas. New typologies and new areas need Kaitaa-Iivisniemen to be introduces for housing projects. To sijainti Espoossa. enable the necessary increase in the area Kaitaan itäpuolella Kaitaan metroaseman all measures need be considered. ympäristönto tarkastelun aluerajaus
M
M
sijaitseva Finnoon
X 302
Hyljelahti
osayleiskaava-alue Existing housing areas need to be densified and new unbuild areas on the edges have on merkitty karttaan. to be introduced for new efficient building. The starting point for new buildingLaskentatopologiat projects is good thanks to the great deal ofTäydennysrakentamistarve unbuild 60 500 k-m rakennustyypeittäin: land on 1:6 the edges of housing areas in 000 200 k-m omakotitaloja tarvitaan 302 lisää kattamaan Kaitaa-Iivisniemen Kaitaa-Iivisniemi. The largest insecurity täydennysrakentamiseen täydennysrakentamistarve. soveltuvat reuna-alueet on paljon esimerkin mukaisia factor of the densifying plans of theKaitamäellä existing omakotitaloja. rakennetut pientaloalueet 450 k-m kokoisille rivitaloille vastaava luku on 134. areas is täydennysrakentamiseen the slowness and the unknown Esimerkkirivitalo on tyypillinen Hyljelahdessa. alueet propabilitypientaloalueiden of the sisällä completion. The 2500 city can tarvitaan 24. k-m kerrostaloja KerrostalotyyppiKaitamäki on valittu Iivisniemen alueelta. affect theKaitaan eagerness to build among the metroasema ja 500 M metrin sekä 1 000 metrin many ways but has so far etäisyysin metroasemasta M land owners not done so. 2
M
2
siä
2
akennusuna a lähes alueella, avuuden en ttä stelun a-Iivisniemi aan paljon.
2
osayleisk
olemassa oleva rakennus
X 134
metroaseman ympäristöön luonnosteltu rakennuskanta**
Hyljelahti
nysrakentavittavaa a on otetn. Tämän misen mahikkia oja. Rakennnysrakenmia reunakäyttöön. paljon ähtökohdat täin: miselle ovat
Densification potential in Kaitaa-Iivisniemi in numbers Kaitaa-Iivisniemen tiivistämismahdollisuudet lukuina
area
alue
aan 302 niemen
potential increase asukasluvun of number of lisäyspotentiaali inhabitants hlö
238 205 304 064 144 301
14 755 5 883 2 858
268 107 52
73 000 14 346
11 385 9292
207 169
43 800 38 368
796 698
ntie
täjä
pyy
25 300 12617
New housing areas at Täydennysrakentaminen the edges of old ones reuna-alueilla
mi
Maxi, edges Maxi, reuna-alueet
249 800
71 660
1 303
Midi, edges Midi, reuna-alueet
149 650
41 835
760
270 000
4 900
The central area of Kaitaan metroaseman ympäristö** Kaitaa-Iivisniemi (Korkka & Rantanen) (by Korkka & Rantanen)
ali
Hyljelahti
total potential growth potentiaalinen kasvu yhteensä
Maxi++unbuild toteutumaton Maxi buildingrakennusright + oikeus++additional lisärakennusoikeus central building right
asukasluvun lisäyspotentiaali hlö
Maxi + toteutumaton rakennusoikeus + lisärakennusoikeus
142 816
2597
+ metron ympäristö (Korkka & Rantanen)
412 816
7 506
Midi + toteutumaton rakennusoikeus + lisärakennusoikeus
113 294
2060
+ metron ympäristö (Korkka & Rantanen)
383 294
6968
new or unuusi tai used building käyttämätön right, sqm rakennusoikeus, k-m2
potential increase asukasluvun of number of inhabitants lisäyspotentiaali hlö
* täydennysrakennustarkastelu verrattuna voimassa olevan kaavan tilanteeseen ** Kaitaan metroaseman ympäristön kaupunkikuvallinen ja toiminnallinen tarkastelu 2012 Arkkitehdit Mauri Korkka Kirsti Rantanen, tarkastelualue on merkitty karttaan
X 24
142 816
2597
412 816
7 506
Täydennysrakentamistarve: Laskentatopologiat EXISTING BUILDING TYPES
Midi + unbuild building right + cenMidi + toteutumaton rakennustral + additional building right oikeus + lisärakennusoikeus
113 294
2060
60 500 k-m2 rakennustyypeittäin:
+ metron ympäristö +central area (Korkka&&Rantanen) Rantanen) (Korkka
383 294
6968
tie
hden Hyljela
+central area + metron ympäristö (Korkka (Korkka&&Rantanen) Rantanen)
Rullavuori 1
uusi tai käyttämätön rakennusoikeus, k-m2 potentiaalinen kasvu yhteensä
n kee
Densification within Täydennysrakentaminen existing housing areas pientaloalueiden sisällä Karpintie Karpintie, addition lisäys* Hannusranta Hannusranta, addition lisäys*
käyttämätrkin mukaisia dennysrauuden vastaava luku on 134. n enepävarHyljelahdessa. ikuttaa aan 24. kkuuteen ki visniemen alueelta. , kuten tua kiinteisen toteutmattomien alueiksi kasvattaa eet ovat omistukhjaamaan
new or unuusi tai used building käyttämätön right, sqm rakennusoikeus, k-m2
Hyl
Unused building right Käyttämätön rakennusoikeus Kaitamäki Kaitamäki Hyljelahti Hyljelahti Hannusjärvi Hannusjärvi
area, sqm pintaala, m2
2
3 * täydennysrakennustarkastelu verrattuna voimassa olevan kaavan tilanteeseen ** Kaitaan metroaseman ympäristön kaupunkikuvallinen ja toiminnallinen tarkastelu 2012
Rullaniemi
DENSIFICATION NEED IN KAITAA-IIVISNIEMI CALCULATED IN
200 k-m2 omakotitaloja tarvitaan 302 lisää kattamaan alueen täydennysrakentamistarve. Kaitamäellä on paljon esimerkin mukaisia omakotitaloja.
Saara Franzelius l Tiivistyvä Kaitaa, Esbo 2011
Saara Franzelius l Portfolio l 2014
4
DWELL
G책rden l 2008 Flerbostadshus, Guldheden
CHALMERS
Saara Franzelius l Portfolio l 2014
GÅRDEN Flerbostadshus Södra Guldheden, Göteborg Grupparbete: Saara Franzelius, Maria Persson & William Westin Bostadens rum, ht 2008 Chalmers Arkitektur, årskurs 2 Gården syftar till att skapa en modern version av Guldhedens grannenheter, en närmiljö som främjar möten och skapar en känsla av tillhörighet. Inspiration har vi hämtat från gårdsmiljöer i området. Genomtänkt gradient mellan det offentliga och det privata präglar bostadshusen och deras närmiljö: gatan – den offentliga zonen, gården - en halvoffentlig rumslighet som bildas mellan huskropparna, lägenheten – den privata delen. Typplanet har en variation av lägenhetsstorlekar: en 1:a, en 2:a, en 3:a och en fyra. Detta lockar en större målgrupp och gården blir en spännande mötesplats och kan skapa tillhörighet. Samtliga lägenheter riktar sig mot gården genom föstersättning och placering av sociala ytor och balkongerna som ligger snett ovanpå varandra främjar vertikala möten.
Saara Franzelius l Portfolio l 2014
Placering Byggnadskropparna är placerade så att gårdarna, liksom lägenheterna, blir solbelysta under en längre tid av dagen utan att skugga övrig byggnation på Landala. De nya byggnaderna kommer ej heller att markant påverka sikten från Guldhedens punkthus då nybyggnationen placerats på en nivå åtta meter lägre och endast har en höjd av fem våningar. Byggnaderna sluter sig mot gatan i öster. Öppningen mellan husen markerar var den semiprivata zonen börjar. Förskjutningarna i huskroppen gör att gården öppnar sig mot berget. Inne på gården finns lummig grönska, möjlighet att sitta ner med grannen samt en lekplats. Äppleträd och blommande buskar formar gården.
GÅRDEN: RUMSLIGHET OCH RIKTNING
De sociala utrymmena - kök, vardagsrum, balkonger - riktar sig och öppnad sig mot gården. Fokusen är på gården.
Byggnad Entrén ger rymd och leder till ett trapphus med hiss samt trappa som med sin dubbla gångbredd främjar konversation med grannarna. På grundvåningen kan man även nå utrymmen för cykel, förvaring av barnvagnar och rullstolar och givetvis den gemensamma tvättstugan. Entrén är en passage som skapar möten och kommunikation i tre axlar genom huset.
SITUATIONSPLAN 1:3000
Som material har byggnaderna givits rött skurat tegel. Kroppen har två förskjutningar i vilka det rena teglet exponeras. Balkongernas är förskjutna i sidled och skyddet är av glas för att förstärka kommunikationen med gården. Förskjutningarna i fasaden bidrar till att skapa bättre solförhållanden samt i samklang med balkongerna ge en visuell variation som stärker platsens särart och karaktär.
PLAN ÖVER GÅRDEN 1:800 1
2
3
4
SEKTION B-B 1:400 Saara Franzelius l Gården 2008
1
2
3
4
Saara Franzelius l G책rden 2008
Lägenheterna Huvudplanet ger en etta, en tvåa, en trea och en lägenhet om fyra rum och kök. Med variation på lägenhetsstorlekarna söks en demografisk bredd för att skapa dynamik. I lägenheternas entré finns en möjlighet att förvara rullstol och barnvagn samtidigt som den ger klar siktlinje genom lägenhetens hjärta mot fönster. Golven i lägenheten är av trä för att skapa en varm atmosfär. Samtliga lägenheter riktar sig mot gården genom föstersättning och placering av sociala ytor. Fönster i kök och vardagsrum är indragna i fasaden med nischer vinklade utåt för att betona riktning och närhet till gården samt ge ljus. Köket och vardagsrum har ett öppet samband men fungerar även som åtskiljda rum. I de mest privata delarna av bostaden har fönster givits djupare nischer i frilagt tegel för att poängtera det massiva, skyddande och intima.
De mer privata rummen har utskjutade fönster som skapar en djup nisch. Den intima känslan betonas ytterligare.
Ettan får ljus från ett väderstreck, tvåan från två, trean från tre och fyran från fyra väderstreck. tvättstuga
soprum
A
cykelförråd
ENTRÉPLAN 1:400
3 rok 86m2 2 rok 58m2
1 rok 31m2
4 rok 107m2
LÄGENHETSFÖRDELNING
Zoneringen synns i fönsterutformning och placering. De sociala rummen vetter mot gården med utåtvinklade fönster.
A HUVUDPLAN 1:200 NYCKELTAL 0,75
Vy från köket i tvåan
Fönsternischen i sovrummen
1
2
3
4
FASADER 1:400
Saara Franzelius l Gården 2008
Saara Franzelius l Portfolio l 2014
Saara Franzelius l Portfolio l 2014
5
EXTRA
‘What would Gunnar Asplund do?’ l 2011 Artikel Cube l 2011 Trästudie
Keramik l 2010-2014
CONDITIONS WOOD PROGRAM KRACKELURA
Saara Franzelius l Portfolio l 2014
WHAT WOULD GUNNAR ASPLUND DO? Artikel Conditions magazine (nr 7) 2011 Saara Franzelius Artikel om mediadebatten kring tävlingen för Stockholms nya stadsbibliotek. Kan debatten berätta varför tävlingen misslyckades totalt? Och vad berättar vårt sätt att diskutera arkitektur om barnchens tillstånd?
Saara Franzelius l Portfolio l 2014
1
2
3
Saara Franzelius l Conditions “What would Gunnar Asplund do?” 2011
1
2
3
Saara Franzelius l Conditions “What would Gunnar Asplund do?” 2011
1
2
3
Saara Franzelius l Conditions “What would Gunnar Asplund do?” 2011
CUBE A wooden cube Project of Saara Franzelius Wood crafting exercise, 2011 Wood Program
1
Saara Franzelius l Cube 2011
KERAMIK Fritidsintresse Krackelura-keramikverkstad 2010-2014
1
Saara Franzelius l Keramik 2010-2014