LEDARE & REDAKTION
Demokraten!
December
2000
Sa blev det da jul â&#x20AC;˘ 1gen trots allt... Det nya artusendets forsta if gar nu mot sitt slut, och vi kan, sa har tolv manader efter millenniumhysterin, konstatera att viirlden inte gick under den har gangen heller, utan istiillet star jul- och nyarsfirande ater infOr dorren. ;\Ianga minns sakert de provocerande r-rroior, med rexten '54r 2000 tar IIi ii/'er'~ som bars a\' en del innndrare i borjan av 90-talet, Inre heller derta sJog in, eller,,) 0:ja, det ar ju inte sa art S\Trigc har utropats till muslimsk stat eller kllllgcn miirdats och ersarts a\' nagon fet oIjeshejk, men faktum ar art 90-talet~ inyand nngs- och invandrarpolitik pekar i just denna riktning, Lagcn har hela tiden skarpts for att diskriminera svenskarna, och makthavamas s\:enskfientliga hallning nadde sin hojd i och med regeringspropositionen ':) ve~~e,fram/iden odJ mtw!!/a/del/" (1 ()()~/ 98:16), Om inte denna innebar art ''iI/val/drama /lig ii/'er': sa \'ar den i alla fall den definitl\';l dods~;riiten for det svenska folkets formella existens, Nu ar det ju, tack och loY, sa att ert folk ime kan avskaffas cnbar! genom art nagra virrhjarnor satter det pa pram, men \',Ill''1nniga infall har genom historien manga ganger o\'l~rgart rill praktisk handling och fatt forodandc konsekvenscr. Det \Trkar \'<Ira ett aterkommande drag hos daraktiga makrhanre art hela tiden ga ett steg langre for art Tillfredssriilla sina pen'ersa bojelser, Pol POT, till exempel, rag dad pa alia med glasogon, eftersom de, enligt honom, var intelligenta och diirmed ert hot mor hans
maktposition, och Hitler jagade mot sJutet a\' Tredje riket "aTtondelsjudar", I S\'erige har nll var nya inregrarionsminisrer, \Iona Sahlin, lIttryckltgen sagt sig vilja diskriminera svenskar pa arbetsmarknaden, "ad kommer hamast? Tvangssteriliseringar och yrkesfbrblilP Siiker! ar art nrerligare svenskfientliga atgarder ar art viinta, Ert annat exempel pa art de imperialisnska tril)biirarnas OTacka Jofte fakTiskt infriats ar arers upplaga a\' 'lY-t-spcktaklet '~'Yo//ra.â&#x20AC;˘.ij'IJJ", J en musik\'idco sjunger den mulTikulturella artisteliten om "sitt land". och animeradc bilder \'isas pa nar en skinnbula och en utliindsk man trilffas oeh har homo~ex i griiset under en s\'ensk flagga, Fiirncdrande, tlera ganger om,
Derta nummer ay j)emokraten! ar en ganska tunn hisroria, Dds omfartar den bara knappt en manads handelscr oeh dels stul1dar julen, yilkcr inl1cbar art lag oeh de andra i redaktiol1en har haft SY;lrt art fa tiden att racka tilL ~iista nummer iir tankt art komma i februari, oeh da lovar jag att ni oeksa ska fa ert nummer av Jam/a/ i Jkam/1rall, som ju tn'arr bli"it lire asidosart under hiisrcn, Dessurom ITtrvi ju da vera hur der har gatr med \'iin-ningstavlingen och enkiiten om dodssrraff (l!;lom intc att skicka in den innan nrar), :\led det \'ill jag onska er alla en rikrigt god iu] oeh ert gott nyrt at, \'i ses igcn nasta ar,
Redaktionellt
Jimmie Akesson Forbundsordforande
'
Ansvarig utgivare: Jimmie Akesson Demokraten.' ar officiell medlemstidning for Sverigedemokratisk Ungdom Riksorganisationen och ges ut 4-6 ganger om are I. Innehallet ror organisationen, dess foretradare, politik och aktiviteter,
RedaktOr: Gabriella Johansson Redaktion: Mattias Karlsson Joakim Larsson Helena Nilsson
Sum tal i Skumvrun ar SDU:s forum for ideologisk och filosofisk debatt. och ges ut som bilaga till De111okra/en.' cirka tre ganger om aret. lnnehallet ar tyngre artiklar av filosofisk och ideologisk karaktar,
demokra ten@sverigedemokraterna'.se samtal.i,.skamvran@sverigedemokraterna.se
Demokraten!
ORGANISATIONEN
December 2000
Slutspurt for vinterns virvningstivling I forra numret av Demokraten! initierade vi arets stora varvningstavling. For bara tio kronor kan din a vanner bli medlemmar i SDU under resten av verksamhetsaret, och samtidigt har du mojlighet att bli en premierad varyare med chans pa fina priser. En battre julklapp kan du knappast ge dina vanner. \'arnlingskampanjen gar ndare, och dl:t har horiat trilla in en del \"an"ningsli:tor. \; agot \"i glomde niimnil I forra num ret \"ar att det gar alldcles lItmarkr ,Ill "kri\'a an~n pa haksidan a\'!istan Celler pa eft separat papper), om de markerade raderna skulle ta slut . .\fcdlemskapet galler till oeh med den 31
mars, men \"j hoppas forst~ls att de flesta a\" kampanjmedlcmmarna form"ar sina medlemskap diirefter och det iir lIpp till dig som \',in'are att papeka vikten a\' detta.
Glom inte bort att din lista maste skickas in till kansliet senast 31 december for att du ska kunna delta i tavlingen.
Viii du bli kontaktperson pit din skala? De etablerade ungdomsfOrbunden har ofta separerade organisationer for skolungdomar och de lite aldre ungdomarna. Av naturliga skal ar SDU inte uppbyggt sa men det hindrar naturligtvis inte att vi riktar vart arbete till olika aldersgrupper. Infor \'alet ar det oerhort \"iktlgr ,Ilr \¡i nar lit nil for,tagangsvaljarna, oeh vi har filITi,.,o pLlIlerar ,Itt gora nktade utskiek till dessa, men dra rl:Sllrser kommer hara att riieka till ett fatal kommuner. Darfor ma,re \'1 hirra ,mdra grepp, oeh det ar dar du kommer in 1 hllden. Arbetsgrupper
pi skolo!
\ °i har tagit fram en !ism ()vel landers samtliga gymnasieskolor oeh malet ar art [;\ Igang ~DL'-grupper pii \'ar oeh en a\" dessa. Ert forsra sreg 1 denna nktnltlg ;11' att Illtta konraktpersoner pa skolorna, som kan klllra till ,ig andra medlemmar oeh intresserade. Ofta,t hehii\"s h,lra nagra Ut personer for
arr en skola ,ka kunna r~ickas med \"ar information infor valet. Diirfor soker n nll utatriktade personer, som kan tag i art hilda en arbetsgrllpp pa sin ,kola oeh arbera med att ,prida \"art hudskap. 1 forsta hand viinder sig denna lIppmaning till gymnasieclever, men det finns fiir,ras utrymme art hilda grupper aven pa hogstadieskolor. niir blir arhetn dock helt inriktat pa opinionsbildning oeh medlcms\'arnling, eftersom eleverna dar ar for unga for <ltt rosra i niisra \"al. Vad kravs av dig? Som kontaktperson fOr SDU pa dill skola ska dll naturligtvis dcla vara \'arderingar oeh alltid f<>ljafiirhunders ,tadgar och prineipprogram. I-':orrekt uppt6idande i alia Eigen iir fiirsras en sjah¡klarher. Om du tveker art du le\'er lIpp rill dessa kra\" och iir \-illig art arbeta for SDL' p{\ din ,kola, \'ill \"i att dll 11<;rav dig till dirt distrikt eller kanshet. Sj~il\'klart hjiilpcr \'i dIg arr komma igang med arbetet.
Tag kontakt med Ditt distrikt! SOli S\"<I Box 119-t
SOU Vast Box 70-t5
221 05 Lund
-t61 07 Trollhiittan
Tel: O-t6-1-t76 55
Ost
SOU Nord
SOLI
.,
(inakti\'t distrikt)
Box 20085
Tel: 0707-5-t 32 31
Box 3060 850 03 Sunds\'all
Tel: 0707--t2 -t3 21
SOU Bergslagen
Box 2050 871 02 Borliiuge
1O-t 60 Stockholm
Demokraten!
SAMHALLE
December 2000
Queerperspektivet och styrd forskning Rent principiellt ar jag av den :isikten att politiker oeh staten yare sig kan eHer bor intervenera i manniskors karleksliv. Jag har s:iledes inga problem med homosexueH lust eHer homosexueH parbildning, men nar homosexualiteten politiseras oeh anvands av olika krafter i syfte att bryta ned samhallets mest fundamentala normalitetsbegrepp eller nar en tredje (ofrivillig) part involveras, som i fallet med homoadoptioner - d:i anser jag att varje sunt samhalle oeh varje sund politiker inte bara bor utan aven skall protestera. Den alltmcr yalorganiserade, och med det liberal-marxistlska etabl1ssemangets hjalp, alltmer I11tll"telscrika ,Jfl}/obb)1I nojer sig inte langre med att pladcra allm;in acceptan, far sina sexuella ayvikelser. J gayriirc!sen, fObpar har det nu YUXlt fram en nygammal Yilrldsask;ldning. nlken legitimeras a\' cn forskningsgren kallad ljuecrforskllillg. J .iksom manga andra postmouerna Idcyttringar, har dcnna sina rotter i den marxIStl,k.! L\IlkefraditlOllen. \¡ilker inncbar atr omyarldcn folkas I termer a\' fartrl"ckarefortryekta .. \\Tn om queerforskarna ,allan ilr helt o\'erens med sina feministiska kusincr InOll1 genusforskningen, ;ir dc bada inriktningarna ,amma ande' ham. Libom femini,men, som haydar art olikheterna melLl1l kiillen blott ilr roller skapade av \'ar souala omgi\"tllng, !1;\HLlr Ljucerrbrelsen atr aycn dlr sexuella laggning ar soclalr hctingad. \'1 blir ,Ilia tYl11gadc in i en "helerollormalil'/Iel". Offieiellt sett sags det polimka ,\fter med ljueerteorierna vara att oka farstaelscn for de s.k. ,exuellt an,ikande oeh
liimstalla samthga scxuella laggnlllg,lr, inklusive hetl:rosexualiteten. J realitcten tyeks dock det \Trkl1ga "fret \'ara att underminera heterosexualiteten och balansen mellan konen och darmed fors\'aga det rildande samh;il!ssystemct oeh kulturen. Kort sagt forefaller srftet yara att normaliscra abnormaliteter genom alt gora alia abnormala. Lat oss nu ponera alt ljueerteoretlkerna \'crkligen har ratt i sak - d.\:s. art sexucll laggnl11g faktiskt enban ,Ir en social konstruktion. \'arfi>r blir folk da homosexuclla' \',ldeir higga ner sa mycket energi pa att fa den iiYCrdldigande majoriteten heterosexuella att ranka oyer sin sexualitet) \'arf6r inte bara skola om de homo. bl- och transsexuella) Dessutom bjuder ju queerteoretlkerna pa crt alldele, h-sande argument emot homoadoptloner. (]Ades,;a barn. cnligt de homosexuc!la,; egen reori, skullc lop a en betdligr sttine risk ;in annars art bli homosexuella p,l gnmd ;1\" payerkan fran sin niirmaste omgtnllng. Idiotin kan kvavas i sin linda I.yckligtyis far nu inre dessa Yansl11nesteorier sra helr oemotsagda, il\'en om de pa sen,lre tid nl11nit ofanrligr mycket terrang oeh idag salufors pa i ston sert \"arje uniyersiret oeh h<igskola ay heryuelse. :-\yligen pre,enterade ert amerikansk forskarlag vid Brill/Jill/d. ['lliWT.f11) nya forskningsriin, som, om de kan siikerstallas en gang for alla, skulk sla fast alt sexucll Eigf:.,'l1ing iir hiologiskr bellngat oeh darmed fiir alltid ta lufrl'l1 ur quecrteoricrna. Det amenkanska forskarreamct anser sig, genom cmpiriska srudier, ha funnit be\"is f6r att en miinniskas scxuella Iaggning bcsriims m" halten komhormon dcnne ursalts for i moderli\¡er.
Prenumerera pi SD-Kuriren Nummer 40 ute nul Sycrigcdemokraternas parriorgan, SD-Kuriren, har ÂŁatt ett ycrkligt lyft scJan Jcn nya rcJaktionen tog \'id. Reaktionerna har inrc lacit \'anta pa sig och prenumeranterna str(}mmar in. For att prenumerera satter du in 150:- (fyra nummer) pi SD-Kurirens postgiro: 117 09 68-0. SD-Kuriren, Box 130 -+5, 2,)() 13 Ilclsingborg Fax/Telesva:: 0-+6-180 23 <)E-post: red.kuriren@syerigedemokrarcrna.sc
Demokraten!
SAMHALLE ,,- :
December 2000
Styrd forskning Tror~ queerreonern,i' uppcnlJara IHhrer glnna, Jes:;a frek\'enr av dcr a\'antgardt,n"k.1 ualJlJ"cmanger, rnle p,1 gnmd a\' reoncrna, n'len,bphg'l clln ItHclkkrudla hallh'H
Delta forhalLtnde h,lr bland anl1.11papek,lts ,1\' 'I,H'\'l'tarprofe,sorn oeh regenng,utredaren, ( h'",.ld' /OIlJJOII, ,om sagt art "I 'i /f11l)'llja.â&#x20AC;˘ po/ilukl ot'h '/orlmendd IiiI' ./fll)'kllillgm /flldergr,il'"'' {D's I ~ R 2111In , For ,It! Lld,1 bot pa denna ow\'ackande
her. lHan darieH an de pa""lr 'a hr,1 111I den \'.lrlJ"btlJ, den liber,ll-marxl,n"ka maktclllcn ior"oker ,bpa,
ulyeckhng kLHS an man ior dl! for"t<! forsoker ,lter,bpa etr fnlt och forul'iHtnmgs!i.Jst debat!- oeh forsknmg,kItnut, och for det andra art man dLlr upp ,karpare hnjer for n;inngsh\TIS oeh andr,1 fin,ln,tare r' tnhLlndnl!1g t, och 'ponsnng, ,1\' olik,1 iorskntngsprolLkr. :>Ist 111enHltL mm,r kr,l\" oekS<1atr ,lalen forhaller '<Ill,neuml! lill for,klllngen oeh fClrscr Unl\'er"Ileten med nllracklJgl ';lor,1 medel ()r alt de sk,1 kllnna halla 'lg med en fn, fnrursa rtnll1gslns nch olJeroendc forsknll1g,
"om
F n exempd pa dett<! ;ir ,lIt dcn opper homo"exllelle och 1I1\'andrade qucerforskaren, Of/I: 1--11/1 r, l1\'lJgen nlldcladcs fem miljoner kronor ur Rlkshankcns lullllcumsfond, Kulick och hans forskarlag har fait J uppg1ft atr undcrs(ika "varf(ir man blJr heterosexuell", Kulick h,lr helt anammat queerreorierna och ~agcr bland annar an '?,,~,'N hdt:T/Jsn,JI,IIt1elensom ell pro/JIem Jllarare ail ,10mdl llalllrli~1 odl I/Ildl'tilld~gl li/Malld", S~'ftet ar alltsa art prohlemati"era hcteroscxlIaliteten och meJ tanke pa de felaknga premlssern,l, dcr pohllska malet, der einskade resulrarer oeh pcrsonen, S0111genomfiJr lIndersciknlngarna, kan \'al resultatet knappast hE mer .In ett~
Fri oeh oberoende forskning Olyekligt nog ar det o\'an hcskriYIl,1 CXCl1lplc.:tlI1fe err isolerat fall. ,\rt forsknlllgsresuitar fill,lllSler,I' cller renl ,1\' be,tilll, for art fylla ert polJnskt cller ekono1111skt ,dre bItr .lllr \'anhgare,
Debatt: Varfor kallas
Ungsvenskarna? Sedan ÂŁOrcanumret av Dcmokraten! gar SDU under namnet Ungsvenskarna pa natet. Kanske sticker detta i ogonen pa nagra medlemmar, som kan sin historia, men mest overrumplade kanner sig nog de aldre moderater, som forut var aktiva i just U ngsvenskarna, men som for langc sedan syikit sina forna varderingar. Den 1--18 oklohcr (,\\T), ,om
\',11
l')(I-l htldadl"
,\Indentla
1111'1./1.'/1.1 I ,dflhll.',,,;I,-,;/Illdet
,la/)//III~-'t 11"1''-, iiJregang,tre,
'\:agol
eget ungdomsforhund
hade man dock !llle, Ulan klllil till ,ill. J/'mge, .. ,\'al/olld/a ['lIgdf/JiJ,l/hdilllii ~,L' Redan fr.ln hoqan yar de Ideologlska morsiirtnlllg,lrn,1 InOI1l ~:\L p.llaglJga, \-ilket bland .lnnal 109 Slg urtln I.. I all ('n 'lor fal.mg l!1om for bundel hade s,lmwre med Per } ngdahl, \'/.'I"II.>'la r;lre!m/, , '.lr I'Iiller tog maklen 1 I\'skland \ ,tide ',l1nma fraknon en ty,;b-anlig lJn}c och spltttnngLn mlll.lll \\-1 och S_ L' Y,U ell faktum, L:ngS\'Cnskarna bildadc' ll)q ,om -\\'I-':s cget ling' domsforhund, och ar numL LI bnl '0111 \lodcrara c1omsforbunder, eller -"fl'I, 'samnLf L ngS\'en,brna ga\'S redan 19-16, ,i\('n om nagon elhublokal.1\'delning faninde yerkar annnda "
'Ill. ,1\ del
ung()\'er fon,
.
~lI
,ka
man
\',tl l.ILI :;Ia kl.1I'l ,Ill ~DL'
Inte
koper
L ngsn'n"kamas progratl1 fLln 1'J,l-l, men ;1\' tle1'<1'lnleclmng,Ir t\'(ker lag aneh .Ill del ,II'en hU1al11l1ing \'i I'or ,lnY;lIlda o::'S ,1\' nch for'ok,1 cl,thlera I fnlkmlln Deb lalar del om ,ItI \'I ar \lng,1 och sYt'lI,kar och de""ulom "ro!l,l o\'('r del', oeh de\,; rel,lr del narurllgn I' gallfLher pa lIberilla lIngtl10deraler, \'11kel lag Iror k.in ge en del 0pl11I0n"ma"lga poang, (;lnom an \'1",1pa all \'I .tr de! end,1 tro\ .trdlg;r ungS\'emk.! allern.ltl\Tr, kan \'l saker! plock<! nil 0';, en oeh annan \'ilscledd slaekare fran de ,mdLI ungdom,fiJrhunden, [)esslllom "I mholiserar L'ngsyen"kama (:\1 sktllelJnJc mellan demokrarbkl och anlldell1okrall,k 11<IllOnelllunbnde, \'Ilket giJr all \'I I rterligare \'Isar \'lIken \';tg \'I ,ka ga ~DL' ar Inger hLigerforbund oeh ,b heller ll1ger bli, \:,1l10n,llJ,men ,Ir \'Irken hoger eller \',In>le1'. Ingen kan dock filrneb .l tl \'1 ,\Il\'ander 0"" ,IY ell hel del kon"cn',1 tl\' relonk 1\ ,Ir ,lrgument.1l10n, llll e'\empcl nM dCl galler fr,lgor om fiir"-,Irel, fl1nt!Jen, knmtllalJlclen oeh 11<1110nell.Del finn" s,l1edes Ingel som lllndrar ,Ill \'1 I \'i"" lItstraeklllng gar under henilml1lngen t' ngs\ en ,brn,1 - dct nk llga ar \'ad \'i splka \'aller art gena den .,\'11(1111111 1111'd,
www.ungsvenskarna.com
Demokraten!
JULSPECIAL
December 2000
"Men julgranen kommer ju fran Tyskland ... " Ett vanligt argument mot oss sverigedemokrater ar att det inte finns nagot som ar svenskt, utan alla vara kulturyttringar ar importerade fran andra Hinder. Inte ens vart julfirande slipper undan harvidlag oeh till viss del har vara motstandare ratt. En kultur utveeklas naturligtvis bland annat genom impulser fran andra kulturer, oeh ett sadant utbyte ar heller inget vi fornekar eller vander oss emot. Daremot kan man trots detta se tydliga skillnader mellan hur julen firas i olika lander, oeh detta beror pa traditioner med gamla anor i folkdjupet. Jenny Larsson fOrklarar har varfor den svenska julen ser ut som den gor. Julen som vi firar den idag ;ir en ,alig ,am ling ;1\' olika tradirioner fran olika im'andrade folkgrupper som tagH med sina san an fira ju] pa, till dagt'l1~ medin, r ex T\' som ~prider olika typer av budskap om hur lulen hor vara. Julen firas ju till minne av f-.:risti fodelse. Der varden krisrna kyrkan som omkring 1SO e. kr. ville hogridltghalLI att Fralsaren blivit fodd. :\1en av alia foreteelser ~om .I\·handlas I juletid ar det fa som egentligen hiirsrammar fran Iw,t kri~;ti foddse. T grnn, den ar julen en blandning a\' 1\'a, pi kan,ke till oeh med tre eller flera olika religioner. hirurom j":mri fodclse iiven den fornnordiska foreteelsen bara for an namna nagra.
midnntcrblol,
romarnas
solgud
Midvinterblot I Snorre Srurlarssons kung;I'agor her,ltus dct om mld\'interblot, \,ilket ar en tradition ,om prakn,erades redan a\' \'ara nordiska \·ikingafolk. :--1id\'interhlor tirade, nagon gang nnder arets morkaste tid det \'ill ,aga I trakterna av \"art nutida \·intersolstand. Det \"ar en ,lags fruktbarhcrsfesl ttll asagudarnas ara. Det siigs att man draek t1ll'ekct 01 under festens gang oeh att feta godgrisar offrade~. kamkc \'ar nurida· julskinka harstammar harifran, \Tm n'r. (lrdet jul h;lrstammar dock fran jol. \'ad det egentligen betnJcr \'et mgen men det namns for forsra gangen I skrift \'Id tidcn for Harald Harfagres liv. Drieka jul sa, det an man ,kulle gora, men dii inte i samband med midnntnhlol utan snarare i samband med etT ah-blot pa hasten nil "god ,lr,V,lxt oeh fred" ,
Crl/nlJI Jil/a I'(/(km jll/kor/
{;ldr~g.lflIlIJ' .\')·.,triilii/i//
fill
~iiiil dfll.'I'pl/ ..-J'./f.
J-pjffl'emk/iga /Ollt/PI!kdlltl
deeember firade solgudcns fiidel,edag. Der intre~~anta i det hela ar an innan Romarrikct an am made Kristcndomcn som statsreligion, Erades Jesus fodclscdag den 6 januari a\' det krisrna samfundcr. :\ar sa kris~endomen overtog~ <1\' romarna borjade man Era Krist! fade1sc den 25 december,
i stallet
fiir som farr solguden. Den tidiga svenska julen Dc krisrna misslOmuerna som kom rill ~ordcl1
insag r;irr
snart atr alia de fester oeh riter som asatron hadc, omiijligt kunde a\'skaffa~. \ 'ad man gjonJc \'ar atr kri,tna hagtider lades Yld samma t1dpunkr som dc hedni~ka oeh art man da firade krisrna ideal Istallet for hedniska .. \mnel klUlde \'ara det samma men till en annan gud~ iira. Det ar troligen sa den s\'enska julen uppkommit. kristi fodclse s,lmmanfoll tids-
Solgudens fodelse Innan Romarriket ;mammal den knSlna tron, fir,ldes en an tal olika gudar vid olika till£'lllen pa arer. Runt \',U nuvarande massigt med mid\'inrerblor. kyrkan giek till och med sa langt juIetid hade man till exempel en gEtdjefest rill Sarurnus ara ; att den byggdc kyrkor p1\ gamia offerplatser oeh anammade (17 december) och sa firade man det romerska nyaret (1 inneh1l11et i \'issa offerriter. Som tidigarc namnts iir det januari), \'ad som dock iir intre",ant :ir an man den 25 kanske darfar som ,'i ater julskinka till jul. Utsccl1det pa vara
Demokraten!
lussebullar ar ett annat exempel rotter i asatron.
JULSPECIAL
pa "mboler
Bondesamhallets jul For de som levde a\' jorden best;llndes
hers
wm har sin a
r\"tm a\' arbetct
pa garden. Julen kom sa \"id en ridpunkr dar det a\' naturliga skal inte fanns lika mycket att gii!".l. Skorden var bargad oeh den arbetsamma oeh tidsk6inlllue rrii,kningen \"ar klar. :'\u ska dock ingen tro att bbnuerna bar,1 \"alsade omkring pa julen. Nej, dar fanns mycker atr giira mfar julen sa som atr slakta grisen, brygga ole 1 och sriipa llusen. Efter grisslakten skullc allt tas till vara och uer \'ar bara det ett drygt Jobb. Sylta, korv, lungmos och paltbriiu iir bara nagra av alia saker sam giordes. Der lilla som mor ,Ill f<innodan ble\' over, lades under en sten at tomren som annars kunde bli tlsk och flnta. Bryggandet av julolet eller julurickan, sk(illes mestadcls a\" kvinnoma. Inte ails o\"anligt \'ar att knnnor dukl1ga pa att brygga gick runt ochh hjiilpte garuarna med att brygga sit! julol. Der \"ar nnligt atr Im'gucn ,atrl' 19ang pa .\l1Iu-dagen den 9 december. Ljusen g;orues of LIS{ a\" talg fran speciellr for andamaler g6dda djur. Bast \"<Ir ralg fran far. \"ekama gjordes av sarskilt Ijusvekegarn ,om I"\·innaues dagen fore st6pningen. ~ar Ijusen seuan sriipres skulle alia \'ara glada. ~-\nnars kunde Ijusen bora bete sig llnuerligr. mand annat trodde man art Ijusen skulk sprak<! om nagon slappre en fis i rummer dar stopningen pagiek. Julen i staden Fran borjan skilue sig julen i sraden inte sa siirskilt mycket fran Julen pa landet . .\len i borjan och mitren pa 1800-taler borjade det handa saker som gjorde all julen sag olika ut. Det borjade det dyka upp fler hanuelsbod,lr i stiluerna youker giorde att stadsboma inte behii\'ue f(irbereua infor jul pa samma sat! som pa landet. Det man behii\'ue k()pres i affarer och pa sa satr sparades tid. Tid som nu kunde am"andas till annat. Bland annat just rill at! tit!a i skylrflJllsrer, ga pa )ulmarknader och umgas med \"arandra. Spel ocb dobbel borjade bli allt nnligare i julelld. Specie lit speier schack borjade sla igenom pi! all\'ar. I aWirema fal1l1s mer och mer nymodlgheter och urIandska \"aror som lockaue. 11l\',lndraue hanl"\"Crkare och tjansteman som foretradesns bouu" 1 sraderna hade ragir mcd sig traditioner fran sma hemEil1lkr. ham. r ,oar det fdll1 Tyskland och England som inf1uellSertl.l kom. Julgr,lIlen och S:t :'\icolaus ar rn av de mest bnda tI'ska imporrema. Coca Cola-tom ten Den jultomte som vi har luag har mlcker lite atr giira med 1800-talets tomte, Tomten som \"i kilnner honom iuag upp-
December 2000
falllls och hall i er nu, inre bara i L:S, \, utan <1\' Coca Cola. Julen 1931 giorde Coca Cola en lanusomfartanue reklamkampanj diir Sanra Claus dricker en flaska Coca Cola. I Ian fanns overallI', I tidningar, skyltfonsrcr, reklamtador och \"id kassoma i affarerna. Den tomte folk bnde da, hade Coca Cola fiirnndlat rill en amerikansk hclylletom te, I':n stor, tjock, lang och gladlynt farbror meu star ri>d niisa och crt krulligt stort vitt skagg, hade skapars fiir at! inspirera folk atr uricka Coca Cola. Snabbt hangue anura dollarstinna affiirsmiin pa den nya rrendfiguren. Det dar med art tom ten bor pa nordpolen kom en smart aff,irsman pa. IIan srarraue namligen en najespark norr om ~e\\' York med namnet ~orth Pole, dar tom ten levde. Santa Claus ble\" sedan snabbt expo 1'terad till anura lander genom f-foll:'woods filmer och inte minst genom \\'alt Disneys produkrioner. Gudskclm' har Coca Cola II1re ensamrarten rill julromtcn idag och tm iir val det. Tomten, vem ar han egentligen? Jo'()rsroch framst far man skilja pa \"ar S\Tnska husromte och den anglosaxiska Julromren. Den sisrnamnde har rmditioner sam gar tillbaka rill helgoner S:t ~ikolaus, en biskop j , \sien $Om dog den (, uecember 333 e. kr. \'ar tomte iir betydligt roligare; enlIgr nordiskt folkt ro \"ar han ursprungligen ert slags natun"asen, en alnshog gammal man sam bodue pa garden. \lan masre fjaska lIte for tom ten, annars kunde han sralla rill mcd sartyg pa garden. Den iigm som bidragit rill \"ar uppfartning om tom ten ar framst berg\'illten, I'krg\"iitren kan faktiskr ha funnits "P~l riktigt": bade egl'ptier under forntiden och romare och grcker under antiken utnytrjade smavuxna miinniskor for atr gran fram metaller ur tdinga gnl\·gangar . .\,. praktiska sk;il \"<\rde kladu,l 1 siirk och kapuschong (som skydd mot dropp och smiiras). Som julklappsutdclare har han uock en annan historia, Hirst "ar uet den anonyme julbocken, som kasrade in presenter genom yttcruiirren pa julen, likt biskop ~ikolaus, som gaY' g~I\'or at behiinnde i sitr biskopsdome. ~Ikolaus ga\" forresten namn at \'ar tomtenisse (l'ikolaus ble\" "~ils" och "\:isse"). Tomrenissen ;ir dock lite mer spjm"er,lkng och "jiidig" iin den nirdnausvarue SankI' ~ikolaus. I S\"Crige ,'ar uet frarnfiir allt reckturenlenny :'\"strom sam bidrog till art gora rom ten kand, genom sina \"ackra lulkort.
(, 1r/ik.elll har /idigare !'I/b/i.-era/J!'a Sl'er~~ede!Jlokra/ema .•· be!JlJida)
Fortsatt att bidra till Tian! I. clenna Demokratcn! skulk ,'j egcntJigcn ha reclm"isat inkomna bidrag till "ar insamJing nail, men eftersom det inte ,"ar sa binge sedan Farra numrct kom ut, har ,-i annu intchunnit gi)ra nagon sammansrallning. Diirfor ,'aurar \"j med redm"isningcn tiJJ nasta nummer.
Demokraten!
DEBATT
December 2000
Svenska muslimer - en motsagelse i sig sjalvt Det finns idag ca. 400.000 muslimer i Sverige, varav 85.000 ar engagerade i nagon muslimsk fOrsamling.Detta gor islam till den nast storsta religionen i vart land. At det mojligt att assimilera eller ens integrera denna grupp? Svaret pa den fragan maste bli nej. Nordisk oeh muslimsk kultur och drdegrund ar i prineip yarandras motsarser. Islam skiller Slg ocksa fran andra religioner pa det siifter art man lnte har llnderordnat sig den varldsliga makten. Islam ar allts,t intl' bara en trosaskadning, utan dikterar aven hur samhii11et skall organiseras, \'ilka lagar som skaU rada och hur manniskor skall forhillla sig till varandra. Kort sagt rcglerar islam oeh koranen varje aspekr av manniskans liv. Pa grund a\' :1ft islam, regler for samhaHsorganisering betraktas som order fran .\lIah, oeh darmed ar oforanderliga, gar islam inte aft komlJinera med demokrati, eftersom manniskan intc rillars ,indra pa Guds regler. Det ar oeksa detta synsart sam omiijliggilr assimilcring.
Islam radikaliseras Given.-is ar der skiUnad pa mllslimer och muslimer, aHa ar inte lika fundamentalisriska, men iiven de moderata muslimerna ar ramligen radikala med svenska matt matt. Globalt sett befinner sig Islam nu ocksil i en \',ildigr fundamentalistisk och expansiv fas, jamfarbar med kristl'1ldomen under korstagstiden, vilket Elr aten'erkningar iiven pii Sverige oeh Europa, :\tt den globala muslimska radikaliseringcn aven galler Europa har undcrsakningar i )':ngland och Tyskland visat, Bland annat tyekte 65 00 av de tillir,tgadc muslimerna aft muslimsk lag stad o\'er yardlandcts, ,)"',5 110 var beredda att ta till fysiskr vald fOr att fars\'ara islam, ,~()Il 0 ansag att fi)rfattaren Salman Rushdie skulle aniirtas och 23,200 ansag att alia som motsatter sig Islam skall diidas (\'erloekcnder Fundamentalismus, \X: I Ieitmeyer oeh J.\l11llcr 199~ samt "Public eye", BBC, 1989).
Religionsfrihet? Nagot som ar \'anligt forekommande da man kritiserar islam eller moskebyggen ar att dess fiirsvarare aberopar religionsfriheten far art rysra kririken. Den svcnska rc1igionslagstiftningen I § sager dock aft "envar ager riitt att fritt utova sin religion, savitt han icke darigenom sriir samhiil!ets lugn eller astadkommer allman farargelse", Oeh dct borde faktiskt inte berraktas som helt orimligt aft hiivda aft en organisation som inte aeeepterar det [<Idande law'ysremet, samhallsskieket eUer kulturen oeh desslltom ar IJeredda att tillgripa dId for art driva igenom sina krav pil iiiriim.lringar star samhallets lugn. Den islamistiska expansionen i \'iist\'arlden iir ingenting annat an srarsunderstadd kulrurimperialism. Dc scnaste 25 aren har det byggts 11.000 moskcer i Luropa mcd hjalp av statligt srad fran muslimska lander pa ca 3-4 miljarder arligen (Islam integration eller?, C. Himiehsen), :\1ed hjalp av der ekonorruska stiider fran den muslimska va riden, fiidc1seo\'erskott i muslimska familjer oeh en absurd svensk kliitur- oeh migrationspolitik, har den muslimska gruppen lyckats skaffa sig en aUr srarkare stallning i det svcnska samhallet. 1 ;\[alma iir numera \[uhammed det vanligaste namner bland nyfodda pojkar oeh i sradsdelen Rosengard har krav framkommit pa att den lokala vardeentralen skall inratta en anlc1ning far hll1nlig omskarc1se (Ias: konsst}'mpning), Islamiska riksfarbunden, bestaende av 37 statsfinansierade fiirsamlingar, driver numera langtgaende kra\' pii uppriirrandcr <IV ert muslimskt samhalle i Sverige, mcd separat lagsriftning, rattsskipning, undcrvisning, slaktmetoder, sjllkyard och arbetstider, Om inte urveeklingen stoppas riskerar \¡i att in om nagra deeenmer fa en Iiknande llt\-cekling som den pa Balkan, Indonesien, Dagcstan och andra stallen. i'iagon gang masre vi siiga "hit men inte Eingre", .lag fareslar aft vi gar det nu,
Nasta Dummer ... ...av Demokra/en! kommcr i fcbruari. Redaktionen vill ha material for publiccring ins ant scnast den 31 januari.
Forbundsstyrelsen vill harmed passa pa att onska alla medlemmar en riktigt god jul och ett gott nytt ar.
UNGOOM Sverigedemokratisk lTngdom Riks Box 766, 191 27 Sollcntuna Tel: 08-642 25 32, Fax: 08-643 n (j()
http://www.ungsvenskarna.com