Farlig kärlek av Doktor J Klarkum 1946 by Fredrik Almroth

Doktor J Klarkum

. rvi

f r

V .'.

Imm ;

.Â»

VAD

ÄR

FARLIG K ÄRLEK ? » Alla drifter å ro lidelser , så l ä nge de ha sin k älla i f örvirrade begrepp. »

Feuchtersleben.

Vad ä r farlig k ä rlek ? Detsamma som ett gift, som icke endast angriper mä nniskans fysik utan också dess inre, dess ande. Och då k ä rleken ä r en naturkraft och kanske den m ä ktigaste av alla , m åste man vara mycket aktsam, att man icke f örgriper sig på den. Huru ofta syndas det icke mot kä rlekens bud p å det ena eller andra sä ttet ? Sjukliga f örest ä llningar leda kä rlekslivet in p å villov ägar, som kunna f öra ned i avgrundens djup. Fö r andra rymmer k ä rlekslivet den faran, att de urarta till mä nsk liga vrak med allehanda hemska sjukdomar. Alla ä ro vi emel lertid utsatta f ö r kä rlekslivets frestelser och dä rmed också dess faror. Och huru ofta ha dessa frestelser icke f ört mannen och kvin nan in på ett k ä rleksliv, som varit helt blottat på alla vackra k ä nslor. Efterå t beklaga dessa mä nniskor sin oförsiktighet och å ngra , att de inte bä ttre v ä rderat den sanna kä rleken. Följderna av farlig k ä rlek ha beskrivits i andra avsnittet av » Under fyra ögon » . Dä r skildras k ö nssjukdomarna, onanin, impotensen m. m. och vi skola dä rf ör inte upprepa allt detta , men vi vilja ä n en gå ng framhålla, att den farliga k ä rleken kan f å allvarliga f öljder ä ven f ö r avkomman. Vad sjä lva be greppet » farlig kä rlek » innebä r, skola vi närmare komma in på i n ästa avsnitt , dä r vi skola upptaga alla det farliga kär lekslivets nyanser till behandling. Hä r m å endast fastsl ås, att kä rlekslivet alltid kan vara far ligt nä mligen för den okunnige. Farlig k ä rlek ä r oäkta k ä rlek , och det ä r med den som med oä kta pä rlor. Dessa kunna ju vara vackra att se på och kunna stundom till och med bedraga kä nnare, men de ä ro trots allt v ä rdelösa. Likadant f örh åller det sig med den far liga kä rleken. Den kan ofta äga ett strå lande yttre, men dess inre vä rde ä r lika med noll. Den farliga k ä rleken har alltid varit mä nsklighetens och framf örallt ungdomens hotande spöke. Den unge mannen eller unga kvinnan, som jagar efter kärleken, kan ofta råka vilse och komma in i den farliga kärlekens mörka skog. Somliga hitta ut till ljuset igen, men m å nga gå under i mörkret. Den farliga kä rleken kan dä rf ör jämstä llas med en kropps lig och själslig sjukdom, som yttrar sig på många olika sätt men alltid ödelägger den mä nniska, som angripes d ärav. Den sanna k ä rleken kan liknas vid dagen, den farliga k ä rleken vid natten. De flesta m ä nniskor ä lska dagen och ljuset, och icke m å nga frestas av mörkret. Men f ör deras skull, som älska ljuset , vilja vi nu f öretaga en vandring genom mö rkrets rike för att visa dem vilka faror och fasor, som lura på dem, som lämna ljuset och av egen eller andras tillskyndan råka in j mörkret, d ä r oftast intet hopp gives.

—

KÖNSMORALEN FÖRR OCH NU.

Alltsedan världens skapelse har moralen alltid diskuterats, och det är ganska intressant att jä mf öra vår tids åsikter om könsmoral med dem, som voro rådande under våra f ö räldrars och farf öräldrars tid. Vad skrev man egentligen p å den tiden om kö nsmoralen ? Alldeles detsamma som nu. Man skrev om de d åliga sederna, om ungdomens könsliga f ö rvillelser o. s. v., alldeles som nu f ör tiden. Dessa frågor ha alltid diskuterats, fastä n kulturen under tiden gjort väldiga framsteg. Men är könsmoralen densamma nu som d å ? Är den bä ttre eller säm re ? Må nga anse det f örra, nä mligen att den ä r b ä ttre i våra dagar, och till dessa ansluta även vi oss, även om man måste erkänna, att det kräves ytterligare mycket mera upplysning, innan moralen n å tt det stadium, som vore önskvä rt i ett väl ordnat samhälle. Men varpå kan man då stödja ett så dant påstående, att mo ralen är bä ttre nu f ör tiden ? Jo, helt enkelt p å det faktum, att upplysningen om det sexuella samlivet mellan man och kvinna trä ngt djupt ned i samh ä llsskikten. De gamla dogmer na, det gamla hemlighetsmakeriet på det erotiska områ det har f å tt lämna plats f ör en friare syn p å detta område. Numera vill man upplysa och varna, samtidigt som man inprä ntar en starkare ansvarskä nsla. Förr uppn å dde man med all sin hem lighetsfullliet blott, att ämnet blev » pikant » , vilket innebär den allra största faran f ö r svaga mä nniskor. Pikant hemlighetsfullhet f ör blott till nedbrytande av de goda sederna, och f örm år aldrig hö ja dem. Naturligtvis finns det och kommer alltid att finnas mä n och kvinnor, f ör vilka ingenting är heligt, icke heller kä rlekslivet, men ä ven emot dylika andliga smittospridare ä r upplysning på sin plats. Man m åste varna ungdomen f ör dylika individer, som parasitera p å kö nslivet och dess lagar. Den moderna kö nsmoralen går ut p å att f ö r de stora massorna f örklara , att det sexuella f ö rhållandet mellan man och kvinna ä r något helt naturligt , i motsats mot den gamla mo ralläran , som blott f örmå dde ge dessa ting en pikant och tve tydig karakt ä r och helt lä mnade ansvarsfr ågan utanf ör. Man bör nämligen lägga m ä rka till att den nya kö nsmoralen just betonar detta ansvar, som den på tager sig icke endast inf ör sig själv utan också inf ör andra. DET EROTISKA LIVETS LOCKELSER. Om k änslan fick lov att styra v ärlden, så skulle allt gå på tok . ( Fr. Hedberg.) Det gives väl knappast något, som kan verka mera lockande på en obef ästad sjä l ä n det erotiska livet, ty erotiken är en dominerande faktor i det mä nskliga livet, en faktor, som är ämnad att st å i fortplantningens tjä nst. Men människornas erotiska liv st år under f örnuftets kontroll i motsats mot dju rens, som endast behä rskas av driften. Dock f å r f örnuftet ofta vika för de erotiska lockelserna. I stället f ör att f örnuftet bor de ta kommandot, blir det ofta till slav under driften, som lockar och kallar. Men denna drift rymmer intet av kärleks livets idé, och därf ör utgöra det erotiska livets lockelser en fara f ör det sanna kärlekslivet, den, som blott strä var efter

att tillfredsställa sina sinnliga lustar, blir aldrig vis i kä rlek, ty kä rleken ä r sammansatt av andra och högre element ä n drif ten , vilken m ä nniskan dock har gemensamt med djuren. Kä rlekslivet äger m å nga strä ngar på sitt instrument Det erotiska livet har blott en : beg äret . Och detta begär är jord bundet i motsats till det sanna k ä rlekslivet, som ä r andligt

betonat Beträffande det erotiska livets lockelser spelar naturligtvis kvinnan en viktig roll. Hon verkar genom sitt yttre attrahe rande på mannen Omvänt kan naturligtvis även mannen genom sitt rent yttre utseende verka tilldragande p å kvinnan. En fors kare har emellertid anmä rkt, att kvinnan alltid bakom erotiken fordrar en sjä l , en f örst ående och ö m kä rlek, medan mannens erotik ofta blott söker stundens tillfredsst ällelse. Mannens k ä r lek ä r mera realitetsbunden. Kvinnan ä lskar både f ör att f å sin drift tillfredsstä lld och f ör att hennes själ skall ha n ågot att k ä nna tillgivenhet f ör. Mannens kä rleksliv är icke av så själslig natur, även om också han självklart kan vara m äktig en öm och f ö rst å ende k ä rlek. Mannens och kvinnans erotiska liv kan också vara av den beskaffenhet att det rymmer en allvarlig fara f ör deras själs liga liv. Med andra ord : köttets lusta kan bli allt och komma att fullstä ndigt beh ärska det andliga livet. Att en sådan sexu ell inställning kan bli synnerligen farlig f ör bå de man och kvinna säger sig självt. Och straffet f öljer automatiskt. Hä r skall icke upprepas, vad i de tidigare delarna av » Under fyra ögon » sagts om de sjukdomar, som kunna bli f öljden av över drifter av olika slag. Lå t oss i stället tala n ågot om moralen i det erotiska li vet. Vad ä r d å moral ? Moralen är en sede och pliktlä ra , en lä ra om dygd , utan vilken samhä llet trots de juridiska lagarna ej kan best å. Nu gives det ju dessvärre m ä nniskor vilkas sexu ella liv ä r utan moral. Den samvetslöse f ö rf öraren saknar så dan. Den otrogna maken eller makan likaså. Men även det äkta par, som sä tter det ena barnet efter det andra i vä rlden utan att äga m ö jligheter att dra f ö rsorg om dem, m åste stä mp las som omoraliskt. Så dana m ä nniskor äro offer f ör det ero tiska livets lockelser. Moral ä r emellertid ett vidsträ ckt begrepp, och vad den ene menar vara moraliskt är omoraliskt för den andre. Här har å ter upplysningen en viktig uppgift att fylla. Det gäller att å tminstone p å det erotiska områ det bibringa mä nniskorna kunskaper om vad som ä r rä tt och orä tt. Man m åste f å m ä n niskorna att inse, att ä ven det erotiska livet äger sina lagar, vilka man aldrig straffl öst bryter emot. Auerbach säger p å ett stä lle : » Lidelsefulla ä ro vi alla. Det är blott fråga om rytmen Den som hoppar nedf ö r hela trappan p å en gång, bryter nac ken. Den som går nedf ör den steg f ör steg bevarar livet. » Till dessa Auerbachs ord kunde tillfogas : han bevarar icke blott det fysiska livet utan även det andliga , och icke allenast hos sig själv utan ä ven hos andra.

EROS P Å AVV ÄGAR.

Ansvarsmedvetandet måste inrymmas i livets alla f ö rh å llan den och icke minst i det könsliga livet. Man måste ha klart

f ör sig att ansvarsl öshet p å detta omr å de icke blott ä r omo ralisk utan också kan f öra in på brottets v ägar. Det finns ju som bekant m ä n , vilkas sexuella instä llning ä r så dan, att de blott strä va efter att göra så m å nga erö vringar som mö jligt utan den minsta tanke p å f öljderna. Deras erotik har f ört dem in på avvägar, som bli en fara f ö r b åde dem själva och andra. Erotikens avvägar f öra icke sä llan m ä nnen in bland de pro stituerade kvinnorna. De utsä tta sig d ä rvid f ö r faran att bli nedsmittade av könsliga sjukdomar och f å hela sitt sexuella liv f örkrympt Detsamma gä ller kvinnan , som inl å ter sig ä n med den ene ä n med den andre, utan att man därf ör kan rä kna henne till de prostituerade Även hennes Eros ä r på farliga vägar, och f öljderna bli oftast en krossad livslycka. Dylika m ä n och kvinnor f å med tiden en s å slapp moral, att ett sunt och hederligt ä ktenskap f ör dem ter sig som en form lig plåga. Mannens erotiska f öreg å ende drar honom vanligen tillbaka till de sexuella utsv ä vningarna, och kvinnan slutar of tast som prostituerad. Nä r man talar om Eros på avvägar, m åste man även rä kna de trolösa ä ktenskapen till dylika perversiteter, äktenskap d ä r mannen har sina » v äninnor » och hustrun sina » vä nner » . Det sexuella livet har ä ven i detta fall lidit skeppsbrott. Mannen betyder icke något f ör hustrun. Ilan kan inte tillfredsställa hen nes drift och tvä rtom. Sådana ä ktenskap m åste man st ä mpla som osedliga, emedan de blott upprä tth ållas av ekonomiska skäl eller av ren maklighet. Ä ktenskap av detta slag borde upp lösas. De gagna icke någon av parterna och heller icke sam hä llet. I de s. k. konvenansäktenskapen kommer Eros ofta p å av v ägar, emedan den ömsesidiga sympatien , den n ö dvä ndiga grun den f ör all ä ktenskaplig lycka , redan frå n bö rjan varit uteslu ten. Hjä rtat har icke f å tt vara med, har icke ens rådfrågats.* Det måste dock erk ä nnas, att dylika konventionella ä kten skap ä ro på god väg att försvinna, och en av orsakerna hä r till ä r mannens vaknande ansvarskä nsla och hedersbegrepp samt den moderna kvinnans sjä lvbestä mmanderä tt. M å nga orsaker till att Eros kommer p å avv ägar ligga i den bakvä nda inställningen, ungdomen frå n början f å tt, en instä ll ning som gjort dem okunniga om vad som ä r tillå tligt och otill å tligt på könslig grund. Det ä r ett glädjande tidens tecken, att man i f ö redrag, skrift och tal söker undervisa m ä nniskorna om deras kö nsliv och sam tidigt hö ja deras moralbegrepp. Må nga f ö rst ående m ä n och kvin nor ha h ä rvid, ofta med fara f ör att bli betraktade som falska profeter, gå tt i bräschen f ö r det sexuella upplysningsarbetet Men liksom skolorna st å maktlösa beträ ffande sina elevers upp fostran , om dessa icke av hemmen bli tillh ållna att akta och ä ra skolorna och deras l ä rare, så f örh åller det sig också med dessa uppoffrande m ä n och kvinnor, som satt till sin uppgift att un dervisa ungdomen om kä rlekslivets hemligheter, nä r de sakna hemmens moraliska stöd. M å nga hem sakna nä mligen f ö rst åelse f ö r dessa personers arbete. Så dana hem kunna nog i sig själva vara goda och hederliga och sörja djupt om barnen f ö rgå sig

. -

mot sexuelli tetens morallagar, men de sakna likväl ofta det mod, som faktiskt erfordras f ör att ge sö nerna oeh dö ttrarna en in blick i kö nslivet. Men allt beror p å tillvägagå ngssättet. M å nga f örä ldrar ä ro dock av andra omstä ndigheter f ö rhind rade att ge barnen en effektiv undervisning i hithörande frågor, t. ex. så dana , som genom kampen f ö r tillvaron tvingas att kon centrera hela sitt intresse på de ekonomiska f örh ållandena och ej la n ågon tid över f ör undervisning av barnen. Och det skall icke förnekas, att mycket m å varda dessa ekonomiskt vanlottade f örä ldrar f ö rl å tet. En fattig ä nka har t ex. tv å halwuxna flic kor. Hon måste dagligen st å i och slita och släpa f ör att hålla hemmet samman. Flickorna sä ndas p å fabrik, så snart de nå tt den passande åldern, och m åste sålunda tidigt bidraga till hem mets ekonomi. Den strävsamma modern ä r helt naturligt trö tt om kv ä llarna , trött av det uppslitande arbetet och trö tt av de bekymmer, som st ä ndigt jäkta henne. Men flickorna ä ro unga och livshungriga. De ä lska att efter arbetet i den mörka , kvava fabriken se glada m ä nniskor i upplysta lokaler. De stifta bekant skaper, de frestas, de falla. Eros har kommit in p å avv ägar. Som pendang till ett dylikt fattigt hem stä lla vi så upp det mera välsituerade, eller det rika hemmet, dä r inga brö dbekym mer existera. Men icke heller detta hem bildar n ågot undantag frå n regeln betr äffande ungdomens bristf älliga sexuella upplys ning, fast orsakerna d ä r äro av annat slag. Hä r ä r det just välst å ndet och bekymmerslösheten som dö dar intresset f ör det viktigaste av livets problem. Fadern intres serar sig uteslutande f ör sina aff ä rer , f ö r bä ttre middagar, f ö r sin klubb, medan moderns intresse mest kretsar kring de se naste moderna , skö nhetsvå rd och liknande intelligensfria ting. Barnens andliga uppfostran kommer d ä rf ör att f ö rsummas. Även i denna familj ha vi kanske två unga flickor i alldeles samma ålder som i den fattiga familjen. Och lika livsglada ä ro de ock så. De sv ä rma, stifta bekantskaper, frestas och falla. Eros kom mer p å avvägar. Skillnaden mellan situationen i dessa b å da hem , det fattiga och det rika ä r egentligen bara den, att det beträffande det f örra kan vara i viss m å n ursäktligt , om barnens sexuella upp fostran f örsummas, medan det betr äffande det v älbä rgade hem met ä r absolut oursä ktligt, Hä r har det funnits b å de tid och f ö rm åga , att ge den uppv äxande ungdomen en upplysning , som kan bli av avgö rande betydelse f ö r hela deras liv. I hemmen nedlägges det frö, som i framtiden skall bä ra frukt, och hur denna frukt kommer att bli , beror just på fröets beskaf fenhet och den v å rd och ans den uppvä xande plantan f år.

ANTI EROS. Det finnes b å de m ä n och kvinnor, som faktiskt ej äga n ågot kö nsliv. De ä ro ofruktbara som en öken. Eros utövar icke den ringaste inflytelse p å dem . De f örbli hela livet igenom celibater. Deras kä rleksliv kan det oaktat ge vissa utslag. De dyrka sin egen Eros, vilken i deras ögon icke ä r k ä rlekens gud utan

driftens. I en tidigare del av detta arbete, har onanin omtalats som ett led i anti Eros, likaledes masochism , sadism och konträ r sexualk ä nsla. Men det gives också andra fenomen, som måste

räknas till samma begrepp. Det gives t. ex. ä ven hermafroditer eller s. k. tvekönade varelser. Vad vill d å detta säga ? Med her mafroditer menas så dana varelser, hos vilka b åde manliga och kvinnliga könsorgan samtidigt finnas. En så dan varelse ä r alltså till hälften kvinna, till hälften man. Det mä nskliga fostret ä r f ör övrigt alltid tvekönat, i det att anlag till bå da kö nen f öre finnas p å ett tidigt stadium , och f örst senare tar det ena över hand, så att barnet vid f ödelsen ä r av antingen manligt eller kvinnligt kön. Dessa kö nsligt abnorma mä nniskor ä ro icke i st ånd att dyrka Eros p å ett naturligt sä tt. De m åste därf ör i regeln hänräknas till klassen: Anti Eros, även om deras köns liv och den drift, som finnes nedlagd i dem kan ge sina utslag liksom hos naturligt utrustade mä nniskor. Mä n som f ötts som hermafroditer, f ö ras ofta in på homo sexualitetens områ de. De ä ro oftast koketta som unga flickor, sminka och parfymera sig och svä rma f ör kraftfulla mä n eller unga pojkar Att dylika manliga hermafroditer kunna utgöra en stor fara f ör en obef ästad ungdom, säger sig självt. Kvinnor, som f ötts tvek ö nade men blivit uppfostrade som kvinnor, kasta ofta sin kä rlek på unga flickor. Också dessa äro givetvis mycket farliga f ör sina offer. Hermafroditer ä ro beklagansv ä rda varelser, som själva icke ä ro p å det klara med sitt köns r ä tta best ä mmelse. De ä ro k ö ns ligt sett ett, men deras k ä nslor gå i tv å riktningar. Hela deras sexuella liv blir ett enda stort m örker. Så finns det, som f örut n ämnts, den kategori mä nniskor, som kan benämnas celibater. Må nga religiöst instä llda mä nniskor bli celibater, i det de mena, att deras själ tager skada av det könsliga umgänget. Nu skulle man kanske kunna tro, att natu rens makt vore så stor, att den nedbröte alla dylika skrankor, men det gör den icke alltid , ty den ortodoxe celibatens själsliv kan understundom vara så starkt bef ästat, att det undanträ nger driften. Man torde icke heller kunna p åvisa n ågra skadliga f ölj der av erotisk avh ållsamhet Tvä rtom har man trott sig kunna p åvisa motsatsen. Den konklusion jag i detta sammanhang skulle vilja göra, ä r f öljande : ä ven om en mä nniska icke önskar att leva helt avskuren frå n könsligt umgänge, kan och bö r hon tvinga driften att underordna sig förståndet, så att detta f år bestämmanderä tten i stort sett. Först å ndet f å r avgö ra , om man skall leva ett anti-erotiskt, ett asketiskt liv, eller om man skall hä nge sig å t en m å ttfull k önsnjutning. Fö r kvinnan blir det en fråga om :

KAN MANNEN UNDVARAS ? Om en kvinna av religiösa orsaker har kommit överens med sig själv om att ett liv i celibat f ör henne ä r det mest ä ndam ålsenliga, d. v s. om hon gå r i kloster, antingen i bokstavlig eller figurlig mening, ja , då ä r det intet tvivel om att hon mycket vä l kan undvara mannen, om hennes vilja ä r ä rlig och stark. Det f å ju så m å nga kvinnor göra, emedan det finns flera kvinnor ä n m ä n. Visserligen anser man, att det av samma orsak finns flera onanister bland kvinnorna ä n bland mä nnen, men å andra sidan ä r kvinnans etiska liv högre utvecklat ä n mannens. Det skall rä tt mycket till, innan hon sjunker ned på onanistsns eller den prostituerades niv å.

En kvinna kan sålunda gott undvara mannen, även om det alltid skall vara naturligast f ör henne, att äga en man vid sin sida. Hennes kä rlek är, som f örut framh ållits, mera bunden till själen ä n mannens. Hon är i högre grad en k ä nslom ä nniska, ä r i besittning av mera ömhet, mera blidhet och tillgivenhet ä n mannen, och allt detta gör, att hennes drift utsä ttes f ö r flera hämningar ä n mannens. I ett tidigare avsnitt av denna bok har det talats om sadis tiska kvinnor, kvinnor, som ömsesidigt tillfredsstä lla sin drift p å onaturligt s ä tt. Dessa kvinnor kunna undvara mä n, ja, m å nga av dem hysa till och med en stark och outplå nlig avsky f ör det manliga släktet. Må nga kvinnor välja frivilligt att leva i celibat, emedan de ä ro r ädda att h ä ngiva sig å t en man , som icke menar allvar med sin k ärlek. De frukta f ö r att offra sin dygd å t en man, som senare skall visa sig vara f öga vä rd deras offer. De hysa rä dsla f ö r ä ktenskapet och f öredraga att leva som jungfrur. Besviken k ärlek är också ofta skulden till att kvinnan f öredrager att leva sitt liv i ensamhet. En stark erotisk drift, som aldrig f å tt sin utlösning av rä dsla f ö r f öljderna, är ibland or saken till att en kvinna med en fast karaktä r beslutar sig f ör att f ö r alltid undvara mannens k ä rlek. Fruktan att hä ngiva sig har h ållit driften tillbaka, och slutligen f örsvinner den fullstä ndigt. Dygden är, som Rousseau säger, ingen vetenskap, som man med stort besv ä r tillägnar sig. För att vara dygdig behövs det blott en fast vilja. Och d å kvinnan mycket väl kan leva utan mannen i kö ns ligt avseende, så kan hon också bli lycklig och tillfredsställd med sin inkapslade dygd. Kvinnan kan p å det hela taget lä ttare undvara mannen ä n tvärtom, icke endast i sexuellt avseende utan också på livets ö vriga områ den.

SK ÖKOK ÄRLEK. Med en sköka menar man i regeln en kvinna som lever av prostitution, det vill säga genom att sälja sin kropp, f ör att mannen skall f å sin drift tillfredsst älld. Beteckningen sköka kan emellertid också med rä tt anv ä ndas p å den kvinna , som utan att därav f å några ekonomiska f ördelar, hä ngiver sig ä n å t den ene ä n å t den andre. Skökans kä rlek ä r i vilket fall som helst rent djurisk. Prostitutionen är av gammalt datum. Könslystna och omora liska kvinnor kommo snart nog att inse, att de kunde göra aff ä rer med den gunst, som mannen eftertraktade. Redan i bi belns gamla testamente omtalas prostitutionen. I Babylonien voro skökorna mycket utbredda, och i Persien och hos romarna fanns det tempel, vigda å t k ä rleksgudinnan, där prostitutionen florerade. Gör man sedan ett språ ng fram i tiden till 15 1600 talen, finner man, att prostitutionen i m å nga av Europas stora stä der organiserades ocli de fala kvinnorna enrollerades alldeles som soldater. De fingo bo i sä rskilda kvarter och i vissa hus, s. k. bordeller, vilket namn ä r bildat av det anglosaxiska ordet borda ( hus). Dessa offentliga otuktshus existerade ä nnu f ör en mä nnisko 9

— -

å lder sedan och å tnjöto statligt beskydd. Lyckligtvis gick det upp f ör myndigheterna i de flesta l ä nder, att ett s å dant skydds givande å t denna klass av m ä nniskor var staten ov ä rdig, varf ö r prostitutionen numera ä r upph ävd som statligt reglerad orga nisation i de flesta lä nder, å tminston ep å denna sida jordklotet. Att så dana bordeller voro och ä ro ett hemvist lör allsk ö ns osedlighet och veneriska sjukdomar ä r givet , och sä kert ä r ocks å , att m ången ung man f å tt hela sitt k önsliga liv ruinerat i dessa otuktsnästen. Men ä ven om den offentliga prostitutionen så lunda ä r upph ä vd, florerar den hemliga fortfarande. Den prostituerade kvin nan d öljer ofta sitt rä tta yrke bakom en mask . Ilon st å r kanske i cigarrbutik i en mörk grä nd i storstaden , men ä nnu oftare på trä ffas hon under aftonens och nattens timmar , starkt sminkad och m ålad p å de mera trafikerade gatorna. Dessa gatans hajar draga d å ut på rov. Och oftast finna de sina offer. Man har i de d åliga sociala f örh ållandena velat se roten till hela prostitutionen , och ganska sä kert ä r det ä ven så i m å nga fall, men en hel del av dessa unga prostituerade kvinnor finna ä ven en njutning i sitt liv. Och så ä r det ju till p å k öpet ofta så inbringande, att de kunna f ö rsö rja b å de sig sjä lva och sin k ä raste, alfonsen. Detta m ä nskliga vidunder ä r n ågot av det f ö raktligaste man kan tä nka sig, och det ä r verkligen en psyko logisk gå ta , att en sådan man kan bli f ö rem å l f ö r en kvinnas k ä rlek , ä ven om det ä r en prostituerads. Men hetmes k ä rleksliv skall ju också ge n ågot utslag, och d å sker det p å detta egen domliga sä tt Den prostituerade kvinnan ä r i allm ä nhet ofruktbar. De ofta upprepade sexuella akterna f örst ö ra rä tt snart hennes organ Men det gives som sagt ingen regel utan undantag. Det finns prostituerade kvinnor, som kunna bli utm ä rkta hustrur och ä ven sä tta barn i vä rlden, men de hö ra som sagt till undantagen För mannen , som sö ker en tillf ä llig k ä rlek hos en prostituerad kvinna , kommer » njutningen » att bli en stor missrä kning, ty skö kan saknar i allm ä nhet totalt den kvinnliga charm , som mannen sä tter så stort v ä rde p å. Dock kan hon mö jligen f ö r stun den egga hans sinnen , men d å han lä mnar henne , ä r han van ligen ett rov f ör samvetsf ö rebråelser. Han har blivit av med sina pengar Det ä r det hela. Men den sanna , ä kta och djupa k ä rleken finner en man blott hos en kvinna, f ör vilken han kan

hysa sympati och aktning.

K Ä RLEKSLIVETS Ö VERBELASTNING . Det finns m ä n och kvinnor, som ä ro f ödda med f ö r stark erotisk drift, s å att det sexuella umgä nget, som skulle och borde vara n ågot vackert och harmoniskt blir en vrå ngbild dä r av eller en last. Naturligtvis ä r det alltid svå rt att trotsa naturen. En kleptoman t. ex. kan icke lå ta bli att stjäla, icke emedan han sä tter n ågot stort värde p å de saker han tillägnar sig ofta kan det vara fullstä ndigt vä rdelösa f ö rem å l utan emedan han drives av ett inre tv å ng att sö ka tillägna sig, vad som icke ä r hans egendom. Han ä r abnorm p å denna punkt. Alldeles p å samma sä tt kan det f örhålla sig med den person, som överbe 10

—

— -

—

m åste ä kta makar lastar sitt k ä rleksliv. Man och kvinna n ä mligen t ä nka på att kroppens fysiska kraft under k ä rleksak ten anspä nnes till det yttersta. Muskler, nerver, blodkä rl, allt ä r i funktion, och dess ä dla organ l å ta sig icke ostraffat miss brukas. En av de farligaste f öljderna av en k ä rlekslivets ö verbelast ning är neurasteni. En så dan f örsvagning av nervsystemet kan komma som en f öljd av » det avbrutna samlaget » , vilket tyv ä rr ä r mycket vanligt. Den yttrar sig i f örsta hand som en utmatt ning av de kö nsnerver, som finnas i ryggm ä rgen och i sm ä rtor i urinröret och lä ndregionen. Det gå r i allm ä nhet mest ut över mannen , men ä ven kvinnan blir straffad f ö r sin överbelastning av kä rlekslivet, i det hon kan bli impotent och kanske drabbas av abort. En överbelastning av k ä rlekslivet medf ö r också f öljder f ö r det andliga livet. Hysteri, lä ttretlighet, intresselöshet, slö het och likgiltighet ä ro vanliga verkningar. Kärlekslivet m åste därf ör noggrant regleras, om man vill frigö ra sig frå n dess tyranni. Blir man slav under sin drift, har man rå kat in i det farligaste slaveri, som t ä nkas kan. Den st ä ndiga kraftf ö rlusten verkar också ö deläggande p å hjä rnan och hela organismen. Sinnessjukdom kan lä tt bli f öljden. Dä rom kun na psykiatrikerna berä tta å tskilligt.

LÖSA FÖRBINDELSER. Det kan icke f ö rnekas, att de l ösa f örbindelserna mellan man och kvinna ä ro mycket vanliga. Ä r det f öljden av en slapp mo ral ? Absolut! Men lösa f örbindelser ha alltid existerat, så n å gon m å ttstock på v å r tids moral ä ro de icke. Men dä rf ö r ä ro de givetvis icke mindre f ö rkastliga. Nä r man och kvinna ingå en s. k. lös f ö rbindelse, f å de sjä lva taga p å sig ansvaret d ä rf ö r. Ja, säger man , men dylika m ä nniskor tä nka aldrig på ansvaret utan blott p å njutningen. Ocks å detta ä r riktigt, men lika väl, som det ä r straffbart att p å f öra en annan m ä nniska kö nssjukdomar, lika v äl borde det vara straff f ör den man eller kvinna , som ingick en lös f örbindelse och fick barn , som de icke voro i st å nd att f ö rsö rja. Det ä r icke .någon mening i att staten, det vill säga alla andra mä n niskor, skall betala f ör frukten av en så dan lös f örbindelse. Man säger, att så dana f örbindelser ingås av dumhet och of ö rst å nd.

Nej, bristen p å sexuell upplysning ä r den enda acceptabla f ö r klaringen. Vid ett sexualm öte, d ä r detta problem blev dryftat, trädde en arbetare fram och bek ä nde : » den f örsta sexuella upp lysning jag erhöll , var d å jag en kväll blev antastad av en slinka på gatan » . Det verkliga ansvaret f ör de lösa f örbindelsernas f öljder b ö r d ä rf ör i sista hand läggas på bristen på sexuell upplysning å t det uppv ä xande sl ä ktet. Om denna upplysning d äremot f ö re finnes, gives det ingen ursä kt. I så fall m åste ansvarsskyldighet p ål äggas mannen, d å det som regel ä r kvinnan det gå r ut ö ver. Men hur man ä n ser p å dessa saker, så ä ro lösa f ö rbindelser alltid att betrakta som ett slags otukt, en otukt som icke endast rymmer en fara f ö r den eventuella avkomman utan även f ö r paret självt. Lä mnar man de eventuella sjukdomarna ur räk ningen och endast h åller sig till moralen , kan det fastslås, att

denna alltid gå r under genom ing åendet av dylika lösa f örbin delser. Och utan en ren och h ög moral kan intet samhä lle leva.

EROTISKA KYSSAR. En kyss kan ofta utgöra den f ö rsta inledningen till den far liga kä rleken och för den oberö rda kvinnan det f ö rsta steget ut p å osedlighetens breda v äg. Det finns m å nga slag av kyssar, ja en kä nd professor har till och med skrivit en lä rd avhandling oin kyssen och dess historia. Det finns artighetskyssar, vä nskapskyssar, moderskys sar, kärlekskyssar o. s. v., men den erotiska kyssen ä r n ågot f ör sig sjä lv. Den rymmer alla kärlekslivets frestelser och fa ror. Den rymmer sötma och njutning men ocks å undergå ng. En kyss är n å got alltf ör vackert och upph ö jt f ö r att f å miss brukas. Den kvinna, som lä ttsinnigt skä nker bort sina kyssar till höger och v ä nster, handlar mycket oklokt och omoraliskt En kyss brukar nämligen alltid bli inledningen till st ö rre inti . mitet. Den erotiska kyssen ä r också en frestelsernas kyss. Bläddrar man i historiens böcker, finner man , att m å nga staters ö de blivit avgjorda genom en sådan kyss av en frestande kvinnomun En kyss ä r alltid en makt att räkna med , och just d ärf ö r m åste. man behandla den med varsamhet. Den erotiska kyssen gives p å m å nga olika sä tt. Den erfarne f örf ö raren k ä nner dess verk ningar in i detalj och först år att begagna den i rä tt tid. Det r åder intet tvivel om, att må nga oskyldiga flickor kommit in p å det sluttande planet just genom en s å dan kyss. Den erotiska kyssen är nyckeln till paradiset, men liksom en tjuv kan begagna sig av falska nycklar f ör att skaffa sig till träde till en främmande persons bostad, så kan även den er farne f örf ö raren med tillhjä lp av den erotiska kyssen skaffa sig tillträde till ett rent och obef ästat ungt kvinnohjärta. Hon m å ste dä rf ör alltid vara p å sin vakt gentemot dessa till synes oskyldiga kyssar, som kunna bli så farliga f ör hennes hjä rtefrid. Den erotiska kyssen äger just detta driftens eggande moment , som talar sitt vä djande och lockande tysta spr å k med en entr ä genhet och övertalningsf ö rm åga, s@ m blott den starke kan mot st å. Det ena k ö nets drift vä djar till det andra k ö nets. Som sagt, det finns, kan man säga, verkliga experter på den erotiska kyssen. Den kan ges p å m å nga olika sä tt, men det åsyftade resultatet är alltid detsamma : erövring. Den erotiska kyssen kan anbringas på barmen, i nacken, p å munnen, p å skuldran, kort sagt överallt, d ä r den kan verka eggande på driften, och just d äri består dess farlighet. Den gives icke hel ler p å samma sätt som en vanlig kyss. Den saknar den äkta kyssens renhet, h ä ngivenhet och ömhet. Den erotiska kyssen ä r blott ett barn av lidelsen och den i m ä nniskan nedlagda , dju riska, jordbundna driften. Hand i hand med den erotiska kys sen gå r

SINNLIG RETNING. Sinnlig retning, av vad slag det vara må, påverkar sinnena genom hjä rnan, som ä r organet f ör de andliga tillg å ngarna och den mittpunkt eller central, varigenom s å väl sensationer som känslor f örmedlas. När man f å tt detta klart f ör sig, skall man 12

också lätt f örstå, att det ädlaste organet m ä nniskan äger, n äm ligen hjärnan, sä tet f ör intelligensen, kan bli lidande genom en onaturligt sexuell retning. Denna retning framkallas ofta av den erotiska kyssen, fort plantar sig genom hjä rnan till kä nselnerverna och på verka hela organismen. Ju kraftigare och mera varaktig denna retning ä r, desto starkare blir verkan, och desto skadligare ä r den. I den könsliga omfamningen spelar retningen givetvis en be tydande roll, men den kan också vara av mera konstlad natur Genom slipprig lektyr, genom osedliga bilder, genom tvetydig film kan en s å dan åstadkommas, och den andliga retning, som därigenom uppkommer kan genom sin varaktighet verka ä nnu mera nedbrytande på en obef ästad sjä l ä n den erotiska kyssen. Man bör varna ungdomen f ö r att uts ä tta sig f ö r dylika intryck Ofta å terupprepade retningar, huru de nu ä n åstadkommas, resultera alltid i en mer eller mindre skev inställning av hela det erotiska livet, och bruka merendels neddraga det p å ett lågt , djuriskt plan, vare sig det gä ller ett f örhållande mellan äkta makar eller mellan f örf öraren och den unga kvinna, vars gunst han eftersträ var. Bägge parterna, både mannen och kvinnan, bli lidande dä rp å, dock kvinnan i högre grad ä n mannen.

-. .

FARLIG K ÄRLEK SOM SL ÄKTARV. Man vet, att flera sjukdomar ä ro ärftliga, t. ex. tuberkulos, syfilis m. fl., och liksom dylika sjukdomar kunna ned ärvas, kunna ocks å vissa egenskaper och laster fortplantas frå n gene ration till generation. Så ä r t. ex. fallet med dryckenskapslasten, om man nu skall kalla alkoholismen en last och icke en sjuk

dom.

Perversiteter p å det sexuella omr ådet kunna emellertid också vara ä rftliga , t. ex. bö jelsen f ö r onani. Den nya tidens rasbiologi anser, att de medf ödda andliga och lekamliga svagheterna ä ro omö jliga att bortarbeta, och att det enda sä ttet att f örhindra dessa egenskapers spridning ä r att f örhindra ifr ågavarande individer att fortplanta sig. Det var den österrikiske munken Gregor Mendel, som var en av de första som pläderade f ör den moderna rashygienen. Han gjorde en mä ngd experiment med v ä xter, vilket blev den f örsta upprin nelsen till rasbiologiens stora vetenskap. Denna utvidgades och f ördjupades ytterligare av den ber ömde svenske forskaren Her man Lundberg, som studerade och utforskade en muskelkramp epilepsi, som f örekom i en svensk släkt. Den » mendelska lagen » kallas numera fortplantningshygienens lag inom läkarvetenska pen, och den lyder s ålunda : » Äktenskap mellan en sund individ utan anlag och en sjuk resulterar i friska barn med anlag till sjukdom , den sjukdom som den ena parten av f öräldrarna haft. Äktenskap mellan två friska m ä nniskor, bägge med anlag, ger 25 proc. sjuka barn, 25 proc. friska utan anlag och 50 proc. friska med anlag Äktenskap meVan en sund människa med an lag och en sjuk ger 50 proc. sjuka och 50 proc. friska barn med anlag till sjukdomen. Äktenskap mellan tv å sjuka ger 100 proc sjuka, ä ktenskap mellan en frisk med anlag och en frisk utan anlag ger 50 proc. friska med anlag och 50 proc. friska utan anlag till sjukdomen.» Det är särskilt amerikanarna som nu äro f öregå ngsmä n på 13

det rashygieniska området, i det vissa stater utf ä rdat förbud för alkoholister, morfinister, vaneförbrytare och personer som å tnjuta fattigvårdsunderstöd att ingå ä ktenskap. Men icke blott fysiska eller psykiska sjukdomar ä ro ä rftliga utan även moraliska egenskaper. Föräldrarnas bö jelse f ör per versiteter i sexuellt avseende kunna t. ex. ocks å gå i arv fr å n generation till generation. Hä rav f örst å r man, att det vilar ett ofantligt stort ansvar på m ä nniskan beträ ffande de sexuella tingen. Man bä r detta ansvar icke blott inf ör sig själv utan framf ö r allt inf ö r det kommande slä ktet. Ett så dant arv frå n f öräldrar och dessas f ö rä ldrar ä r ofta liktydigt med ett helt f örspillt liv f ör den oskyldiga avkomman och kan ä ven ådraga dessa stackars individer juridiska straff .

KVINNAN UTMANANDE DEN FARLIGA K Ä RLEKEN. Till f öljd av naturens lag tillkommer det mannen att vara den aggressiva parten i k ä rlekslivet. Det ä r mannen, som friar, och det ä r i de flesta fall mannen som frestar. Det ä r mannen som gör inviten. Det ä r den man, som av naturen utrustas med

alla de egenskaper, som göra honom till en fullgod representant f ör det manliga könet, som av alla betecknas som den skä ndlige f örf ö raren. Det ä r i synnerhet äldre kvinnor, vars sexuella liv aldrig gjort n ågra utslag, som plä ga ge mannen denna beteck ning. Men ä r det alldeles rä ttvist ? I m å nga fall ä r det natur ligtvis det. Ja, rent av i de flesta fall. Men man f å r inte blunda f ör, att m å nga kvinnor kunna ha lika stor skuld i den farliga kä rleken. Hä r åsyftas vissa kvinnor, pm vilka Holger Drachmann en gå ng sagt, att de borde sä ndas till Turkiet. Nu ä r denne store skald död, och Turkiet har f ö rä ndrats så mycket, att de å syf tade kvinnorna lika gä rna kunna f ö rbli, dä r de ä ro. Man kan ju t. ex. inte lägga en könsmogen man till last, att en vacker kvinna, som är väl förfaren i koketteriets konst, verkar frestande på honom. Han skulle varit en egendomlig man, om hans drift inte det minsta påverkades. Huru djupa så dana k ä nslor kunna vara , blir en sak f ör sig. Kan man sedan f ö rebrå honom , att han gå r vidare och söker göra det f örsta intrycket till realitet ? Kan man inte med lika stor r ä tt f örebr å kvinnan hennes medvetna f örsök att locka honom ? Jo säkert ! Må nga av historiens kvinnotyper ge oss bevis på, att skulden till den farliga k ä rleken lika ofta vilar hos det kvinnliga könet som hos det manliga. Lusten att verka lockande ligger henne i blodet, även om hon inte har en tanke å t det h ållet. Å andra sidan sä tter mannen ofta en ära i att besegra kvin nans dygd. Det ligger en djup mening i att romarna hade isamma ord f ör dygd och tapperhet, ty dygd i detta ords sanna bety delse existerar blott, d å den . utsatts f ör angrepp och v ä rdigt best å tt provet. Kvinnans dygd eftertraktas av mannen, emedan den inneh å ller ett bestä mt v ä rde, men om den utan vidare kan erövras av ho nom , om den så att säga kastas f ö r hans f ö tter, sjunker detta v ä rde genast. Om den däremot är omgiven av en stark f ästnings mur, som först måste raseras, så blir dygden f ör mannen just 14

det, som den ä r ämnad att vara : en juvel, en skatt, n ågot som ä r v ä rt att kä mpa för. Dygden har d å blivit mannens ideal. Men denna kvinnliga juvel kan iklä da sig må nga fattningar, och liksom man ofta inte kan skilja similismycket frå n det ä kta , s å ä r det ofta sv årt att skilja ä kta dygd frå n falsk . Det ä r naturligtvis den oäkta dygden, som verkar som utspridare av den farliga k ä rleken. Att vara dygdig av berä kning ä r inte mycket v ä rt. Blott den ä kta dygden äger v ä rde, och f ö rm å r av v ä rja angreppen. Kurtisanen, den l ä ttsinniga kvinnan , som av f å f ä nga söker f å nga mä n som fiskar i sitt nä t, m åste dä rf ör i lika stor ut strä ckning betraktas som den farliga k ä rlekens representant, som mannen , vilken i likhet med Don Juan lägger 1,003 kvin nor f ör sina f ö tter. Och liksom den unga , obef ä stade kvinnan måste vä rja sin dygd mot de manliga hjä rtekrossarna , som korsa hennes v äg, så m åste ocks å den unge, oerfarne mannen taga sig i akt för de Evad ö ttrar, som med sina f ö rf ö relsekonster söka egga honom till aggressivitet. Hä r kommer det an p å hur vis man ä r i k ä rlek.

DEN GRYMMA VENUS. I flera tyska sagor, av vilka Tannhä user ä r den mest k ä nda , omtalas Venusberget, i vars inre Venus håller sitt hov. Utan f ör berget sitter den trogne Eckart och varnar folk f ö r att sä tta sin salighet p å spel genom att drö ja d ä r. Venus, k ä rlekens gudinna, kallas vid sitt rä tta namn : Afro dite, och dyrkas i sagan lika ofta som ett himmelskt v äsen som ett avgrundsv äsen. Den jordiska Venus, kvinnan, kan också be traktas frå n bägge dessa synpunkter. Hon kan vara himmelsk i sin skö nhet, med sitt goda hjä rta, genom sin ä rliga kä rlek, men hon kan också vara avgrundslik i sin grymhet och i sina laster. Hon kan vara masochistiskt eller sadistiskt inst älld i sitt erotiska liv. Men hon kan också vara grym i sin drift visavi mannen. Hon kan vara i besittning av ett så stort överskott av drift och äga ett så om åttligt begär, att hon bringar mannen till avgrundens rand och f örvandlar honom till ett vrak. Hennes k ä rleksliv ä r en blandning av ömhet , hä ngivenhet och v ä llust. Hon ä r grym i sitt begä r efter könsligt umgä nge, dels emedan hon ä lskar sin man över allt p å jorden, dels emedan hon icke kan behä rska

sin drift. Och den könsperversa kvinnan kan å andra sidan vara grym gentemot de kvinnor, hon idkar umgä nge med mot naturens la gar. Djuret i henne beh ä rskar m ä nniskan i henne. Hon söker kanske bekä mpa den djuriska driften, men hon förm å r det icke. Hon frö jdar sig ö ver att se sina offer jä mra sig under hennes erotiska tyranni , och hon slä pper dem icke, f örrä n hennes om å tt liga drift ä r tillfredsställd Att dessa erotikens ulvar utgöra en stor fara f ö r sin um gä ngeskrets s äger sig sjä lvt. Detta har omnä mnts för att alla skola f å klart f ö r sig, att ä ven kvinnor kunna vara farliga, n ä r deras sexuella liv genom arv eller egen tiliskyndan blivit till en last.

SPORTFÖ RLAGET OLYMPIA A.-B. BOKTRYCKERI MALM Ö , 1946.