Frihet nr 6, 2014 by Frihet Media

D R E E B G U I T

SÅ PA LI FI AL GÅ T R V E T L M E X R IK L V STJ AN V I U ID Ä D V I ND A R R N R A DA BE G A D RE RG EN TIL AH EF SK TIN L P LST TE RI AS UN RÖ R VE G K F M SD R I F T I L – -C OM IG MS FR HO O A R ÅN CK NA GR EG H EN NIS ÖN ISS YLL T E A F ÖR A D RN Ä L T A

T SO I D N #6 U N C I A I N G 20 G D L D E F R 14 OM M Å PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I KR N D S KA G E S

NUMMER 6/2014

akutläge: vi är på plats ebola-irak-sydsudan-gaza-CAR-Syrien

din hjälp behövs!

FOTO: CAROLINE VAN NESPEN

Just nu pågår flera stora humanitära kriser i världen. Men du kan hjälpa. Vi är på plats. Tack vare gåvor från personer som du räddar vi liv. Med din hjälp kommer fler att överleva. Sms:a Akutläge 100 till 72970 för att skänka 100 kr eller sätt in din gåva på PG: 90 06 03-2. Märk gåvan ”AKUTFONDEN”.

FRIHET

59 4/2012

VÄLKOMMEN

Vi har så mycket gemensamt

ÄR JAG SMATTRAR ner de här meningarna har det gått två veckor sedan vallokalerna stängde. Alla de som jobbar med att tycka har redan tyckt väldigt mycket. Jag har precis som så många andra haft blandade känslor efter valet. Å ena sidan kan Fredrik Reinfeldt inte längre skära ner mer på välfärden, å andra sidan har ett rasistiskt parti fått fördubblat stöd. Bekymmer och framtidshopp liksom avlöser varandra. Nu är det dags att sikta framåt. Att bygga framtidshopp. Men för att göra det måste vi börja med att tänka igenom hur vi har hamnat här. NÄR MODERATERNA FÖR åtta år sedan bestämde sig för att kalla sig för Nya Moderaterna hände det något i svensk politik. Vissa har sagt att Moderaterna gick åt vänster, att de positionerade sig i mitten. Jag vet inte om det stämmer. Snarare så flyttade Moderaterna mitten mot sig. I det läget hade Socialdemokraterna två vägar att gå. Antingen kunde de ta en hårdare vänsterposition för att visa på konflikten mellan höger och vänster. Det gjorde de inte. I stället valde de att åtminstone i retoriken köpa fler delar av mitten. Allt skulle finansieras krona för krona. Ekonomisk politik blev budgetpolitiska ramverk i stället för visioner om minskade klyftor. Allt för att locka väljarna som finns i marginalen. Än har vi inte sett de sista analyserna av valet. Men vi vet att Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet tagit över Stockholm. En kommun som varit blå i åtta år. Dessutom blev det rödgrönt maktskifte i Uppsala och Lund, två städer där väldigt många har en högskoleutbildning.

värderingar som ligger rätt i tiden bland oss unga. Men de är tyvärr inga valvinnare överallt. Feministiskt initiativ och Miljöpartiet fångar knappt tio procent tillsammans. Människor vill ha ett större paket. Det kan vara socialdemokrati. OM SOCIALDEMOKRATIN SKA vara svaret och den enande kraften måste mittenpolitiken brytas upp. Jag tror på Stefan Löfvens politiska projekt, många av idéerna är bra. Att socialdemokratin är mitten kan vara bra. Men då måste mitten flyttas åt vänster. Fort. Precis som högern lyckades flytta mitten till sig för åtta år sedan. Om vi lyckas flytta mitten och samtidigt ser till att Moderaterna står kvar ungefär där de står så kommer någonting att hända. Konflikterna kring värderingar kommer att minska och andra kommer samtidigt att växa. Med konflikt menar jag ingenting aggressivt eller våldsamt. Jag menar bara grupper som kämpar för sina frågor. Och där har vi så mycket att vinna. För när tidningarna skriver om konflikten mellan stad och land känns det som att de letar efter saker som inte finns. Kanske är palten lite vanligare i Norrbotten och falafeln vanligare i Malmö. Men frågorna som förenar är så många. Speciellt bland unga. Det är vi som måste kolla mobilen på morgonen om vi ska jobba, jobba den ena dagen på ett äldreboende och den andra på ett bygge. Det är våra grannar som blir utförsäkrade. Vår vän som inte kommer in på drömutbildningen hen har sökt när högskolan får minskade resurser. Det är vår klasskamrat som inte fick extra hjälp och därför inte tog sig till gymnasiet. Vi drabbas alla av vinstjakten på skolorna och gråter när vi hör att det går att köpa sig före kön på de privata vårdavdelningarna.

SAMTIDIGT SOM MITTENPOLITIKEN vann storstäderna och akademikerna, förlorade den landet. Ja, jag vet att Sverigedemokraterna fick sex procent på Sveriges rikaste gata Strandvägen i Stockholm. Men där har Socialdemokraterna aldrig vunnit ett val. I bruksorter och mellanstora städer gick Sverigedemokraterna framåt. Socialdemokraterna och Moderaterna bakåt. Företrädare för vänstertankesmedjorna Katalys och Arena idé har ganska samstämmigt hävdat att det ur en försvagad konflikt mellan höger och vänster kommer en ny konflikt. Vi kan kalla det en social konflikt. I den ena änden har vi frågor som miljö och feminism. I den andra änden finns auktoritära och konservativa värderingar, typ konung, könsroller och nationalism. Den här andra, lite mer värderingsdrivna skalan är lite svårare att förändra. I den är värderingar, utbildning och geografi lika viktigt som klass och ekonomiska intressen.

DET FINNS SÅ mycket som skiljer vänster från höger. Det är dags att visa det. Vissa vill få oss att tro att klyftan mellan stad och land är milsvid. Det är den inte. Vi har så mycket gemensamt. Om vi tar vara på det kan vi skapa en ny och bred socialdemokrati som gör Sverigedemokraterna till en historisk parentes. 

SOCIALDEMOKRATIN OCH INTE minst SSU har ju sedan tio–tjugo år verkligen tagit till sig av de gröna och feministiska idéerna. Det är

John Antonsson är tillförordnad chefredaktör för Frihet. john.antonsson@frihet.se, twitter.com/johnantonsson

FRIHET

3 6/2014

INNEHÅLL

21 14 MEN VI DÅ?

Minskade tillgänglighetskrav är ett förslag för fler studentlägenheter – men vad hände med ett samhälle för alla?

21 TRIANGULERA SD

Katrine Kielos skriver sin sista krönika för Frihet.

22 ALEXANDRA DAHLSTRÖM

Skådespelaren regidebuterar med musikdokumentären ”All we have is now”.

26 DIKTATUR

Frihetskolan om demokratins motsats.

28 NÄR GMO TOG ÖVER

Frihet åkte till platsen där genmodifierat jordbruk blivit norm. Nu protesterar de som drabbats av mirakelgrödornas giftiga baksida.

44 MELLAN TVÅ VÄRLDAR

Kulturintervju med Patrik Lundberg, författare från samma område som Jimmie Åkesson.

47 FOKUS SSU

SSU släppte flygplan över Danderyd. Så kampanjade unga sossar i valet. Intervju med Matilda Grebestam. De skönaste bilderna från sommaren. Storbritannien pustar ut när Skottland stannar.

44 4 6/2014

FRIHET

Frihet Besöksadress — Sveavägen 68, plan 4 101 31 Stockholm Postadress — Box 554 101 31 Stockholm Leveransadress — Luntmakargatan 53, 101 31 Stockholm Prenumerationsärenden — 08 714 48 00 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Frihet: 076 199 40 03 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 12 300 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2013) Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning.

Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för en ung publik.

Frihet Nummer 6/2014, årgång 96 Utgivare — Frihet Media Ek. Förening Omslagsbild — Eva Edsjö Ansvarig utgivare — John Antonsson Tf chefredaktör — John Antonsson, 076 199 40 03, john.antonsson@frihet.se Layout — Camilla Frantzell, 08 700 26 00, camilla.frantzell@frihet.se Form — Vår Korrektur — Per Axelsson

För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses medge digital lagring och publicering. Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Press Stop på Götgatan i Stockholm, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

5 6/2014

FRIHET

Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 6/2014 Chrissie Abbott, Cooperative Sub, Eva Edsjö, Emma Larsson, Gustav Gräll, Katrine Kielos, Linus Fremin, Nicolas Bertea, Peter Frantzell, Sara Hansson, Tanvir Mansur, Texasjohny, Tove Solbeckar, Åsa Secher

Brev!

Sluta prata om människor i siffror

Jag är rädd. Under valrörelsen har jag stött på alla olika idéer. Några bra, andra mindre bra. Men den idé, den tanke, som man så ofta möter är Sverigedemokraternas åsikt om välfärd ”eller” invandring. Det som skrämmer mig är dock normaliseringen av dessa åsikter. Att tesen inte möts med höjda ögonbryn och frågande blickar, utan gillande nickningar och leenden. Att rasismens fula tryne blir mer och mer accepterat i vårt samhälle. En del av vardagen. Det är toleransen av rasismen som är farlig. Detta bevisas av den vedertagna frågan: Men det är väl inte rasism att vara kritisk mot invandringen? Mitt korta svar är: Jo, det är rasism. Mitt långa svar är detta: Rasism enligt Svenska Akademiens Ordlista är: ”åskådning som hävdar att olika människor har olika

värde och bör ha olika ställning i samhället”. För att diskutera tesen “hur många som kan komma hit” måste vi sätta ett pris, ett värde på olika folkgrupper. Detta värde kommer senare avgöra om du får stanna eller inte. Du ger en folkgrupp, baserat på ytliga egenskaper såsom etnicitet, en högre eller lägre maximalkostnad. Ett högre eller lägre värde som leder till en högre eller lägre ställning i samhället – om du får stanna, eller inte. Rasism per definition. Därför kan du aldrig, från en antirasistisk synpunkt, legitimera den tesen utan att dra in rasistiska åsikter. Vi måste sluta att prata om människor som siffror och prata om människor som människor. Vi har en moralisk skyldighet att hjälpa så många vi kan när fler och fler partier legitimerar och kopierar SD:s retorik. Vi måste visa att det finns en annan väg, en bättre, jämlikare och rättvisare väg. Nu, mer än någonsin, när rasismen växer måste vi resa oss och säga stopp! För om sanningen ska fram finns det inget ”eller” i frågan välfärd eller invandring. Det finns inget A eller B. Vi kan få C, vi kan få båda. Vi kan få varandra. /Johan Eckerström, SSU Kronoberg.

Medarbetaren John Antonsson, tf chefredaktör FOTO: SIMON RÖDER

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 2 500 tkn) Frihet förbehåller sig rätten att redigera i insänt material. Adress: Frihet, Box 554, 101 31 Stockholm E-post: info@frihet.se

Ålder: 30 år. Bor: Gröndal i Stockholm. Gillar: Mat. Ogillar: Ensidighet. Du är tillförordnad chefredaktör på Frihet.

Vad känns roligast med det uppdraget? – Att få leda en av Sveriges bästa medlemstidningar. Att få chansen att göra tidningen ännu lite bättre. Sist men inte minst, att få skriva för världens bästa läsare. Vad tycker du kännetecknar en bra text? – Respekt för läsarnas intelligens, men också respekt för att läsarna inte alltid vet exakt allt om allt. Vad gör du när du inte jobbar? – Lagar mat, åker skateboard och skriver skräck. Var hittar du inspiration?

6 6/2014

FRIHET

– Jag tror inte riktigt på inspiration. Däremot tror jag att man med lite olika källor till kunskap kan komma på bra grejer. Därför läser jag allt jag kommer över, från serier till teori. Vad önskar du mest av allt just nu? – Att vi kommer på ett bra sätt att bekämpa rasisterna i riksdagen och de rasistiska strukturer som genomsyrar hela samhället. Om du hade jobbat med något annat, vad skulle det vara? – Jag tror att jag hade jobbat med mat. Kanske som kock, eller i en chark eller något liknande.

ILLUSTRATION: CAMILLA FRANTZELL

Skolan som oas Det är skolstart. Sovmorgnar byts ut mot väckarklockor, badkvällar mot pluggkvällar, och avslappningen förvandlas till ansträngning. Det är slut på sommaren, och över tar den gråa verkligheten. Samtidigt så glömmer vi ofta att det inte behöver te sig så här. Det finns faktiskt en grupp elever där skolstarten är ljuset i vad som känns som en evigt lång tunnel. Där skolstarten faktiskt är tryggheten man längtar till, sammanhanget man vill tillhöra och flykten från mörkret där hemma. Där skolan är räddningen från en ofta alldeles för tuff vardag för ett barn. Den fattigaste tiondelen av befolkningen växer i en alltför hög takt. Det är besvärligt att vuxna hamnar i kläm i systemet och går utan arbete. Det drabbar naturligtvis barnen hårdast. Det är de som lutar sig hjälplöst mot sina föräldrar. Men hur mår man om inte ens

tryggheten själv är trygg? Långt ifrån alla har stabila hemförhållanden. Skolan blir ett tryggt fäste i livet där man förhoppningsvis kan känna tilltro till sig själv genom vuxna förebilder och jämnåriga kamrater. Man kan för en stund lämna hemmets verklighet för att hamna i skolans trygghet. ”Så, nu ska ni få berätta. Vad har ni gjort på sommarlovet?” Vi sitter i en ring på golvet. Många av oss är bruna av solen, och håret har blivit ljusare. Vi är tillbaka i skolan efter ett sommarlov man inte på långa vägar kunnat tänka sig ta slut. Händerna flyger upp i luften, alla har något att berätta om sommarens festligheter. Det är djurparker som besökts, bad vid stranden och ibland restresor som bokats för att kompensera för regnet. Samtidigt jämför barn sig väldigt mycket med varandra. Det är inte lätt att vara den som inte har något att berätta. Många barnfamiljer, för att inte tala om ensamstående föräldrar, har en oerhört

ansträngd ekonomi. Det blir omöjligt för barnen att leva upp till normen av sommarförväntningar med solblekt hår, skrubbsår på knäna och vispgrädde på nästippen. Jag är förmodligen inte ensam om att minnas detta från min egen skolgång. Det tragiska är att jag även bevittnat liknande frågeställningar när jag nu har jobbat som vikarie i en skola som ligger i gränslandet mellan ett socialt utsatt område och innerstaden, mellan rika och fattiga, mellan utrikes och inrikes födda. Jag blev nästan stum när jag fick höra frågan från elevernas lärare. Tanken om att skolan ska vara kompensatorisk och utjämna klassklyftor verkade tyvärr vara frånvarande hos några lärare. Ingen elev ska behöva ha ont i magen. Ingen elev ska behöva känna sig mindre värd. Följande visdomsord är väl värda att repeteras: ”Fråga inte vad barnen har gjort under sommaren, fråga vad de är nyfikna på i skolan i höst.”/Isak Skogstad

Vad hände sen? ”Med världen för ögonen”, Frihet 2/2012 Frihet intervjuade Stefan Löfven. Han var då nyvald ledare för Socialdemokraterna. Han var ganska ovan i den politiska hetluften och hade ännu inte suttit i riksdagen. Han gav redan då prov på vad som skulle bli hans fokusområde. Jobben och arbetets villkor. Han tog upp att han ville se mer

bilda regering. I slutet av intervjun sa han: ”Inga ska behöva vänta till de är 30 år för att få en egen bostad, kollektivtrafiken ska gå i tid och alla ska få en chans att bygga sin framtid. Men det kräver också mer av samhället.” Det ska bli spännande att följa de fyra kommande åren.

utbildning och ett kunskapslyft. ”Det krävs snabbare åtgärder för att lyfta sjuka och långtidsarbetslösa och därmed tillväxten”, sa han då. Nu har han överlevt sin första valrörelse. Socialdemokraterna gjorde ett litet lyft. Allt fokus under valrörelsen handlade om jobb. Och nu har han fått i uppdrag att sondera terrängen i riksdagen för att

7 6/2014

FRIHET

H AL LÅ DÄ FOTO: XXX

– Reinfeldts tal placerade SD i valrörelsens mitt.

ERIC SUNDSTRÖM Jobbar på Dagens Arena och tankesmedjan Arena Idé.

Hur ska valresultatet tolkas? – Svag högervind och fragmentering. Borgarna kollapsar och får 39 procent, de två röda partierna S och V får 37. Nyare grönrosa partier, MP och FI, får 10 procent och ett rasistiskt parti blir tredje största med 13. – Om vi slår ihop borgarna och SD får den blåbruna sörjan 52 procent. Och det efter åtta förlorade år med Reinfeldt. Det kan knappast kallas vänstervind. – På 1950-, 60- och 70-talen var S duktiga på att fånga upp strömningarna i freds-, kvinno- och studentrörelserna. Men den gröna vågen missades och ett nytt parti (MP) bildades i stället. – Om S lyckas fånga dagens progressiva vindar – feminism, antirasism, klimat – och slipar den tidlösa idén om ett jämlikt samhälle, blir årets valresultat en bottenplatta. Annars kan en europeisk utveckling vänta: S sjunker ytterligare och SD växer.

Varför tror du att SD ökat så kraftigt? – Sverige slits isär. Ökad utsatthet, ojämlikhet och vanmakt skapar grogrund. Samtidigt: Minskad ideologisk konflikt mellan etablerade partier, ett slags postpolitik där även vänstern är visionslös. – Sedan har SD normaliserats och Reinfeldts sommartal placerade SD:s huvudfråga i valrörelsens mitt. Tror du att det svåra läget i riksdagen gör det svårt att driva S-politik? – Nej, faktiskt inte. En S-MP-regering kan fixa budgeten med V och sedan samarbeta över blockgränsen mot FP och C, vilket är helt nödvändigt i det nya läget. En politik för ökad jämlikhet är avgörande när grogrunden för SD:s framgångar ska reformeras bort. – Det bör S vinna brett stöd för. Vad är alternativet? TEXT: JOHN ANTONSSON

”Jag kan inte föreställa mig att göra något annat.”

19-ÅRIGA EMILY KEAT, STORBRITANNIENS FÖRSTA PROFESSIONELLA SJÖJUNGFRU, OM HUR DET ÄR ATT LEVA SOM HÄLFTEN FISK, HÄLFTEN MÄNNISKA. (MIRROR)

SKATOR - HEDERLIGA TROTS ALLT Forskare som studerat skator kan nu motbevisa fågelns rykte om att vara tjuvaktiga. De ska heller inte ha någon särskild dragning till skinande föremål, också det en myt. Forskarna har dragit slutsatsen efter att ha placerat ett antal glänsande föremål i närheten av en hög med nötter. Endast vid 2 av 64 tillfällen visade skatorna något intresse för de glänsande föremålen. Toni Shephard vid Exeters universitet säger till BBC: - Det verkar som att det rykte som omger skatorna är ett resultat av generaliseringar och myter snarare än sakliga bevis.

RÖSTER

DET VAR STÖDET FÖR SVERIGEDEMOKRATEN BJÖRN SÖDER I OMRÖSTNINGEN TILL RIKSDAGENS ANDRE VISE TALMAN.

8 6/2014

FRIHET

STOPP FÖR BERT KARLSSONS ASYLBOENDE Entreprenören och före detta Ny demokrati-partiledaren Bert Karlssons planer på ett privat asylboende i Hällnäs, Västerbotten, stoppas av Migrationsverket. Karlssons planer var att ﬂytta in 200 asylsökande i ett före detta sanatorium. Utländska bärplockare har tidigare bott i huset, då under allt annat än drägliga villkor. Jokarjo, Bert Karlssons företag, får däremot grönt ljus för ett asylboende i Åsele.

VAL I VÄRLDEN: RUMÄNIEN

Typ av val: Presidentval. Valdatum: 2 november. Statsskick: Republik. Invånare: 20 miljoner.

Kuriosa 1: Dracula är inspirerad av den rumänske prinsen Vlad Tepes. Kuriosa 2: Det rumänska språket är 1 700 år.

HISTORIA: Det kanske viktigaste för att förstå Rumäniens historia är att förstå kommunismen. Efter att ha tillhört såväl öst som nazisternas sida under andra världskriget slutade Rumänien som en kommunistisk diktatur. Rumänien var ockuperat och kontrollerat av Sovjetunionen fram till slutet av 50-talet. Förtrycket var allomfattande. Människor kastades i fängelse, skickades på arbetsläger och mördades. Trots den hårda linjen var Rumänien ett av de länder i Östblocket som länge hade en motståndsrörelse. 1965 fick Nicolae Ceausescu makten i Rumänien. Till en början var han en lite ”snällare” kommunistdiktator. Listorna med förbjudna böcker bantades och friheten ökade. Men det tog slut fort. Snart tätnade kontrollen ännu mer. Ceausescu skapade en egen form av kommunism. Med influenser från såväl Stalin som den nordkoreanska Juche-ideologin. Diktatorn blev inte bara diktator utan också en kungaliknande gestalt som gärna framträdde med en spira. Det var i december 1989 som kommunismen föll. Flera politiska händelser ledde fram till ett stort folkligt missnöje. Inte minst den svåra matbrist som rådde i landet under 80-talet, något som skett efter att diktatorn bestämt sig för att sälja stora delar av jordbruksproduktionen utomlands för att betala av statsskulden. Efter valet bildades tidigt det socialdemokratiska partiet PSD, många av medlemmarna var och är fortfarande tidigare medlemmar i kommunistpartiet. OM VALET: Rumänien drabbades hårt av finanskrisen. Läget blev extra allvarligt då landet har stora problem med fattigdom. Den tyska Bertelsmannstiftelsen gör varje år en rankning av EU-ländernas sociala rättvisa. Där hamnar Rumänien näst sist, före Grekland. Nästan en tredjedel av Rumäniens invånare lever på mindre än 35 kronor om dagen. Enligt samma rapport har Rumänien stora problem

9 6/2014

FRIHET

med diskriminering av den romska minoriteten. Landet har haft svåra problem med korruption. Bara för ett par år sedan försökte majoriteten i parlamentet, ledd av den socialdemokratiske presidentkandidaten Victor Pontz, avsätta den sittande högerpresidenten, med anklagelser om korruption. När en stor medieägare greps för en tid sedan för pengatvätt började vissa oroa sig för pressfriheten. Men många väljare välkomnar det som ytterligare ett steg i kampen mot korruption. KANDIDATERNA: Flera kandidater har visat intresse. Men egentligen är det bara två. Den första är socialdemokraten Victor Ponta, den sittande premiärministern. Men att bara kalla honom för socialdemokrat är att göra det enkelt för sig. Under vårens EU-parlamentsval hade Ponta en något mer progressiv framtoning. Men i takt med att presidentvalet närmat sig har han börjat låta mer som en nationalist. I början av september genomförde Ponta en stor och dyr skattesänkning. Trots varningar från Internationella valutafonden om att det kan leda till en skuld som blir svår att lösa. Ponta tog över landet efter en högerregering som genomfört omfattande nedskärningar som lett till stora protester. Den främste motkandidaten är Klaus Iohannis, från liberala PNL. För att vara en rumänsk politiker finns det väldigt lite korruptionsanklagelser att kasta på honom. PNL är ett marknadsliberalt parti som vill fortsätta att ha 16 procents platt skatt i Rumänien. The Economist skriver att alla kandidater försöker distansera sig från sina respektive partier. – Det finns inget parti som har ett fläckfritt rykte, varje parti har flera medlemmar som skakar galler, säger sociologen Barbu Mateescu till The Economist. TEXT: JOHN ANTONSSON BILD: CHRISSIE ABBOTT/NU AGENCY

NAZISTER ANHÅLLNA FÖR KNIVÖVERFALL Tre medlemmar ur nazistiska Svenska motståndsrörelsen, SMR, greps nyligen misstänkta för ett knivöverfall mot Fidel Ogu. Överfallet ägde rum i december 2013 vid Hökarängens tunnelbanestation i Stockholm. Redan då fanns misstankar mot de tre personerna, men fallet lades tillfälligt ner. – De jagade mig. De ville hugga mig mer. Jag blödde så mycket, berättade Fidel Ogu till SVT:s ”Uppdrag granskning”.

”Vem är Ken Ring?” MODELLEN VICTORIA SILVSTEDT REAGERAR PÅ ARTISTEN KEN RINGS PÅSTÅENDE ATT DE SKA HA TAGIT DROGER TILLSAMMANS UNDER EN UTEKVÄLL I STOCKHOLM.

JORDNÖTTER - SNART FÖR ALLA? Forskare på amerikanska North Carolina A & T State University hävdar att de lyckats utveckla jordnötter som inte orsakar några allergier. Skulle projektet vara framgångsrikt är det en enorm framgång för världens allergiker. Genom att fokusera på vissa proteiner säger sig forskarna reducerat jordnötternas allergena egenskaper med mellan 98 och 100 procent. En av forskarna säger: – Genom att behandla jordnötterna med proteinbrytande enzymer kan vi isolera de delar som framkallar allergier. I USA lider närmare en procent av befolkningen, nästan tre miljoner människor, av jordnötsallergi.

POPUPMANNEN SÄGER SORRY

ILLUSTRATION: ANNELIE CARLSTRÖM

FEJKADE DÖD FÖR ATT SLIPPA GIFTA SIG 23-årige Tucker Blandford från Storbritannien skulle egentligen gift sig i somras, men ett samtal förändrade allt. En person som utgav sig för att vara Blandfords far ringde till ﬂickvännen och förklarade att han begått självmord efter en längre tids depression. Men när hon ringde tillbaka till familjen ett par timmar senare kände Blandfords mor inte till hans bortgång. – Jag är en hemsk person, men jag visste inte vad jag skulle göra, förklarar Blandford för Daily Mail.

”Personerna som stulit bilderna och läckt dem är inte hackare – de är sexbrottslingar” ”Girls”-skaparen rasar efter att hackare stulit bilder från Hollywoodkändisars mobiltelefoner.

Mannen som en gång i tiden sägs ha kommit på popup-annonser på webbsidor, det vill säga annonser som öppnas överst i ett separat webbläsarfönster, ber nu om ursäkt för tilltaget. I en intervju med tidskriften The Atlantic berättar Ethan Zuckerman att han skapade formatet med hjälp av enkel javascript-kod i mitten på 1990-talet. Några veckor senare ska en av dåtidens giganter, Geocities, ha introducerat tekniken på sina sidor med samma kod som Zuckerman skrivit. Nu säger Zuckerman att han är ledsen för annonsformatet som blivit så hatat genom åren.

3,3 jordklot

SÅ MÅNGA SKULLE BEHÖVAS OM ALLA MÄNNISKOR I VÄRLDEN HADE SAMMA KONSUMTIONSNIVÅ SOM EN GENOMSNITTLIG SVENSK.

”Parasiter och otacksamma kräk.” NÅGRA AV KOMMENTARERNA SOM SD-POLITIKER SKRIVIT OM FLYKTINGAR PÅ HATSAJTEN AVPIXLAT EFTER ETT AVSLÖJANDE AV EXPRESSEN.

10 6/2014

FRIHET

SEXSPALTEN

Fråga Tove om relationer och sex!

POLITISK KALENDER

15 OKT – 11 NOV

Tove Solbeckar är sexualupplysare för RFSU och svarar på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till tove.solbeckar@rfsu.se.

Varför skriker de jävla bög åt mig i skolan? Jag blir kallad för bög ibland i skolan. Det är aldrig mina klasskompisar som säger det, utan det är mest några killar i en annan klass. Dom säger det alltså på ett taskigt sätt. En gång när jag gick utanför skolan var det ett gäng som jag aldrig sett förut som skrek jävla bög åt mig. Varför tror de att jag är bög? Kan det vara mina kläder eller mitt utseende? Jag är ganska lång och smal och jag tycker själv att jag har helt vanliga kläder. Jag är inte homosexuell, men även om jag var det så tycker jag inte att de borde skrika jävla bög åt mig! På en skola finns det ofta starka hierarkier. Det betyder att några har stor makt och hög status medan andra har mindre makt och låg status. Många är rädda för att förlora status och kanske själva bli utsatta för kränkningar eller hamna utanför gänget. En del är beredda att utsätta andra för väldigt elaka saker så att de själva ska slippa bli utsatta. Det verkar som att du är utsatt för både direkta elakheter och ryktesspridning. Precis som du skriver så är det tydligt att personerna som kallar dig för bög gör det för att vara taskiga. Det är skolans ansvar att arbeta aktivt mot kränkningar och trakasserier. Jag tycker att du absolut ska prata med någon vuxen på skolan om det du är utsatt för. Du har rätt att få hjälp för att det ska sluta. Tillsammans med den här vuxna personen kan du komma överens om ifall du vill vara öppen med att

det är du som berättat, eller om du vill att den vuxna hemlighåller var informationen kommer ifrån. En del människor tror att det går att se på en person om hen är homosexuell. Det går förstås inte. Det är möjligt att det är något i ditt utseende eller dina kläder som fått personerna att kalla dig för bög, men det kan

– Du har rätt att se ut och klä dig som du vill. också vara något helt annat. De kanske helt enkelt vill säga något taskigt. Ordet bög används ju tyvärr som ett elakt ord av många som inte tänkt ordentligt på vad det innebär att använda ett ord för en sexuell läggning som ett skällsord. Du ska inte behöva ändra något i ditt utseende, och förmodligen skulle det heller inte hjälpa. Du har rätt att se ut och klä dig som du vill, och de som arbetar på skolan måste enligt lag se till att du skyddas från kränkningar. Stå på dig!

oktober. Presidentval i Moçambique.

oktober. Journalistförbundet håller kongress.

oktober. Parlamentsval i Tunisien.

SKILJELINJEN

Ska vi införa ytterligare en vikt föräldramånad?

GABRIEL WIKSTRÖM,

– Ja. Varför? – Vi tycker att det är ett bra första steg mot en helt individualiserad föräldraförsäkring. Jag

hoppas att majoriteten i riksdagen röstar igenom en sån månad. Men ska man inte få bestämma det själv? – Alla andra försäkringar är

– Nej, vi ska ta bort de som ﬁnns. Varför? – För att föräldrarna vet bättre än politiker hur de bäst utnyttjar föräldraförsäkringen. Familjer

ser olika ut och har olika möjligheter och därför borde de få bestämma själva. Är det inte bra med ett jämnare uttag för att öka jämställdheten?

individualiserade, det borde också gälla föräldraförsäkringen. Dessutom säger erfarenheten att det ﬁnns inget som hjälper så bra för delat uttag som ﬂer vikta månader.

november. Presidentval i Rumänien.

ORDFÖRANDE SSU

SARA SKYTTEDAL,

– Föräldraförsäkringen är jämställd, men idag ﬁnns valfrihet för föräldrarna att föra över delar av den. Den friheten ska föräldrarna ha fullt ut.

ORDFÖRANDE KDU

11 6/2014

FRIHET

november. Val till senaten och representanthuset i USA.

Sms:a AKUT SYRIEN till 72900 12 så är du med och räddar liv i Syrien! FRIHET

6/2014

GÄSTKRÖNIKA

ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

Rasismen är större än SD TRETTON PROCENT RÖSTADE för Sverigedemokraterna. Efter valet har det gjorts otal analyser om varför. Anledningarna till varför över 780 000 personer har röstat på Sverigedemokraterna är lika många som antalet röster. 781 195 anledningar för att vara exakt. Därför behöver vi många olika lösningar för att dessa olika personer ska återfå tilltron till de andra partierna i riksdagen, landstingen och kommunerna. SD:s väljare är både rasister och inte rasister. De är missnöjda och de är nöjda. SD:s väljare tillhör både arbetarklassen och akademikerklassen. SD:s väljare bor på landsbygden, i förorten och centralt i storstäderna. En röst på SD är en röst både på ett rasistiskt parti, ett missnöjesparti och ett parti mot etablissemanget. Det kan vara olika för olika väljare. Eller allt samtidigt. MEN KAMPEN MOT Sverigedemokraterna är egentligen inte en kamp mot rasism, det är en kamp mot ett rasistiskt parti. Den antirasistiska kampen fastnar oftast vid att handla om Sverigedemokraterna och nazistiska organisationer, när enbart människor som inte drabbas av rasism får definiera den. Rasismen i Sverige är egentligen större än SD. Den har alltid funnits här, liksom rasismen alltid har funnits i hela världen. Den tar sig i uttryck överallt där människor inte blir sedda som likvärdiga. I Sverige är det när människor inte anses passa in i normen som “svensk”.

Det sker nu i riksdagen, på fikarasten, på bussen. När någon inte blir anställd på grund av sitt namn eller utseende. När någon får sin slöja avdragen av en främling. När någon får sin pappersmugg bortsparkad medan hen samlar in pengar i ett nytt land för att hen inte får jobb i sitt hemland på grund av rasismen där. Det är inte bara en klassfråga. Överklassen är inte immun mot rasism. Bara under september uppdagades det att en krog och en kaffehandel på Östermalm i Stockholm hade använt sig av afrofobiska ord eller nidbilder. Kritiken viftades direkt bort som “trams”. DET HÄR HANDLAR egentligen inte om att rasismen i Sverige håller på att bli normaliserad. Rasismen i Sverige har alltid varit normen. Genom att systematiskt osynliggöra och förtrycka grupper som inte ansågs tillhöra normen har Sverige skapat ett system där vissa människor och vissa grupper är mindre värda än andra. Sverige deltog i den transatlantiska slavhandeln från afrikanska länder och den europeiska kolonialismen på 1700-talet. Under samma tid begränsade vi den judiska invandringen och judars rätt till arbete. Vi inrättade ett rasbiologiskt institut på 1920-talet. Vi tvångssteriliserade resande folk, romer och samer. Vi koloniserade Sápmi, den samiska nationen, och inskränkte samers rätt till sin egen mark. Även om det inte alltid var medvetet, handlade det om att stärka en upplevd homogen nation. Den som

13 6/2014

FRIHET

var ”annorlunda” och inte tillhörde normen fick sämre livschanser än normbärarna. IDAG FORTSÄTTER DEN rasismen, men det sker i en annan form. Det är stora skillnader i livslängd, utbildnings- och inkomstnivåer mellan segregerade områden som Älvsborg i Göteborg och områden med större mångfald som Bergsjön. Eller mellan områden som det gentrifierade Södermalm och Skärholmen i Stockholm. Klassklyftor och rasifiering hänger ihop. Det finns fortfarande en utbredd strukturell diskriminering mot personer som blir rasifierade på bostads- och arbetsmarknaderna. Och de afrofobiska, antimuslimska och antisemitiska hatbrotten ökar. DÄRFÖR KAN INTE kampen mot rasism utgå från vithetsnormens definition. Rasismen är bredare än så, och därför bör kampen vara större än så. 

Tanvir Mansur är frilansskribent. tanvir.mansur@gmail.com

14 6/2014

FRIHET

Ska inte alla få bo? Studentbostadsbristen är akut. För att öka byggandet utreds just nu möjligheten att i vissa fall sänka kraven på tillgängligheten. Rullstolsburna studenten Björn Erkus undrar vad som hände med löftet att alla ska ha samma möjligheter. TEXT: ÅSA SECHER FOTO: GUSTAV GRÄLL

15 6/2014

FRIHET

sk sä Bjö rä n m ka rn E m a kra rku bo ve s rt n tro en på r a de til tt f l p lgä örs ot ng la en li ge tie gh t o lla ete m st n k att ud a en n te r.

Att bo kvar hemma hos föräldrarna under studietiden är kanske inte ultimat men fungerar ändå bra, tycker Björn. – Man kör ju sitt eget race på dagarna så man träffas ju nästan bara på kvällen. Det var väl ganska självklart för mina föräldrar att jag skulle få bo hemma, de är ju också införstådda med hur situationen ser ut. Det är mest för min egen del som jag kan känna att det är en viktig milstolpe att flytta hemifrån. Det är också en viktig del av studentlivet som man exkluderas från genom att inte ha samma möjligheter att bo i studentbostad, säger han.

VI TRÄFFAS HEMMA i enplansvillan i Järfälla där han bor med sina föräldrar och sin lillebror. På köksbordet står ett fat med muffins och Björn bjuder på kaffe. Huset anpassades efter Björns behov redan när de flyttade in 1997. De flesta dörröppningar har breddats, trösklarna har bytts ut mot platta lister, och där det är nivåskillnader mellan rummen har det monterats en avfasning. Ett av badrummen är rymligare och har en ledstång monterad längs väggen. Björns sovrum ser ut som vilken 22-årings som helst, förutom att sängen står på hjul. Ovanför den hänger en AIK-flagga och fyra inramade diplom. De är från Vansbrosimmet som Björn har deltagit i sex gånger. Simningen är en stor del av Björns liv, han tränar mellan 4 och 6 gånger i veckan. – Jag upplever en annan frihet när jag simmar, jag blir rörligare.

DET ÄR VISSERLIGEN stor brist på studentbostäder, framför allt i Stockholm, men i teorin ska Björn ges möjlighet att bo i en studentbostad som är anpassad efter hans behov. Sedan 1977 står det nämligen inskrivet i Byggnadsstadgan att alla ”bostäder för annat ändamål än fritidsändamål” måste byggas tillgängliga för människor med funktionsnedsättning. Det innebär till exempel att badrummet måste vara tillräckligt rymligt och alla dörröppningar tillräckligt breda för en rullstolsburen person. Trots det är det vanligt att studenter med funktionsnedsättningar väljer att bo hemma, precis som Björn. – Det är ju ingen som talar om för dig om en lägenhet du söker är anpassad eller inte. Det är en stor apparat att ta reda på om jag ens kan söka en lägenheten, om det är praktiskt möjligt, eller om det är så att jag söker en lägenhet som jag sedan inser att jag inte kommer in i, säger Björn.

JÖRN ERKUS FICK sin första rullstol när han var 3 år gammal. Idag är han 22 år och läser sista året på kandidatprogrammet i statsvetenskap och nationalekonomi vid Stockholms universitet. Även om han först var inställd på att läsa juridik är det ingen slump att det till slut blev mer åt det politiska hållet. – Jag är uppvuxen i en familj och en miljö där politiken alltid har tagit plats. Det har alltid pratats politik hemma och hur man ska vara mot andra människor. Och så har vi diskuterat nyheter och det som händer runtomkring i världen, säger han.

16 6/2014

FRIHET

FÖR ATT FÅ bukt med den enorma brist på studentbostäder som råder meddelade regeringen i september att man har gett Boverket i uppgift att utreda behovet av författningsändringar för att kunna göra ett generellt undantag från kraven på tillgänglighet vid byggandet av studentbostäder med tidsbegränsade bygglov. Ett förslag som Björn tycker är rent ut sagt förjävligt. – Man hjälper bara till med stigmatiseringen genom det här, du hjälper en grupp människor men exkluderar en annan, och jag tycker det är konstigt att ställa bostadsbristen mot tillgängligheten, säger Björn och fortsätter: – Visst, jag kan förstå det på ett praktiskt plan, men inte på ett ideologiskt plan. Jag har lärt mig att det finns ett värde i alla människor och att alla åtminstone ska ges samma möjligheter. Sedan vad folk gör av sina möjligheter, det är en annan sak, men när man inte ens ges samma möjligheter blir det svårt. Att förslaget skulle ställa bostadsbristen mot tillgängligheten håller Martin Johansson inte med om. Han är generalsekreterare för Studentbostadsföretagen, en branschorganisation vars medlemmar representerar cirka 65 000 studentbostäder, vilket är ungefär tre fjärdedelar av Sveriges studentbostadsbestånd. – Vi ser inget motsatsförhållande på det sättet. Det är självklart att alla ska kunna bo i en studentbostad, men man måste anpassa reglerna efter verkligheten. Är det mindre än en procent med behov av tillgänglighet, är det inte rimligt att man bygger 100 procent på det sättet när det handlar om tillfälliga bostäder, säger han. Martin Johansson tror att sänkta krav på tillgänglighet skulle bidra till ett ökat byggande, vilket skulle gynna alla grupper. – Eftersom det verkliga behovet är så pass litet som det är idag kan man lika gärna säga att konsekvensen blir att det är den stora massan som blir lidande till förmån för den lilla gruppen. Med ändrade regler skulle byggandet öka och ett ökat byggande betyder fler bostäder på marknaden, vilket innebär ett lägre tryck på de tillgängliga bostäder som finns redan idag. Därmed finns ingen ”förlorare”, eller hur man ska se det, säger han. MIKAEL BERGHMAN, ORDFÖRANDE i Förbundet Unga Rörelsehindrade, håller inte med. Han tycker att Studentbostadsföretagen och politikerna som förespråkar en ändring av reglerna ger tillgänglighetskraven skulden för studentbostadsbristen. – Vi vill försöka få dem att se att det här med tillgänglighet handlar om allas lika rätt att delta i samhället. Och det är inte till nackdel för någon att vi bygger ett tillgängligt samhälle. Vi vet ju dessutom att det är färre unga med fysiska funktionsnedsättningar som läser vidare efter gymnasiet, och det skulle delvis kunna bero på att det är svårt att hitta tillgängliga bostäder, säger han.

17 6/2014

FRIHET

be i h Bjö hö el rn ve a s E r h itt rku an liv s f yt . Fö ödd a, r lå att es m ga k trö un ed e sk na n la ta cp r o si -s ch g r ka dö un da rrp t i oc os en h h te läg ar rs e v om nh ari in et e t ru te ll lls är er tol fö ett sb r s h ur m us en al a.

– Det är en viktig del av studentlivet som man exkluderas från genom att inte ha samma möjligheter att bo i studentbostad.

18 6/2014

FRIHET

ATT STUDENTBOSTADSBRISTEN ÄR akut är bara förnamnet. I år har fler studenter än någonsin haft svårt att hitta någonstans att bo, särskilt i landets större städer. I Sveriges Förenade Studentkårers, SFS, årliga bostadsrapport är 11 av 31 städer rödlistade, vilket bland annat betyder att de inte kan erbjuda en bostad under höstterminen. I 17 av städerna erbjuds studenterna boende innan höstterminen är slut, men det tar längre tid än en månad. Och varje år är det samma sak. Studenter som tvingas bo i tält, studenter som flyttar flera gånger per termin mellan olika andrahandskontrakt, studenter som tackar nej till sin studieplats för att de inte hittar boende på sin studieort. Redan för tio år sedan skrev SFS att ”bostadskrisen för landets studenter fortsätter att förvärras” i sin bostadsrapport. På landets sex största studieorter stod då 110 000 studenter i kö, i väntan på en studentbostad. Förslagen för att öka byggandet har varit många. De senaste åren har fokus framför allt legat på regeländringar, och i somras trädde vissa regeländringar i kraft. Till exempel ska ytorna i små lägenheter kunna samutnyttjas i högre grad. En soffa ska också kunna vara en säng, och ett matbord ska också kunna fungera som skrivbord. På så sätt blir det lättare att bygga mindre och därmed fler lägenheter på samma yta, vilket innebär en lägre byggkostnad per lägenhet. Däremot behölls kraven på tillgänglighet. Boverket kom i en utredning fram till att sänkta krav på tillgänglighet inte skulle göra tillräckligt stor skillnad. Bostadsminister Stefan Attefall höll med och sa i våras till Sveriges Radio att ”vinsten skulle bli så liten, så det fanns ingen anledning att gå vidare med mer flexibla regler på just det området”. Men nu ska alltså frågan utredas likväl. Att den enorma bristen vållar problem för många studenter är inte svårt att räkna ut och konsekvenserna är allvarliga, enligt SFS. – Det påverkar studenternas hälsa och deras möjligheter att fokusera på sina studier, i vissa fall känner de att de inte kan fullfölja sina studier och hoppar av för att boendesituationen är så pass otrygg. Vissa vågar heller inte flytta till en annan stad och avstår hellre sin studieplats på grund av rädslan för att inte hitta någonstans att bo, säger SFS:s ordförande Rebecka Stenkvist, när vi träffas på organisationens kansli i centrala Stockholm.

å Mi de t rä kae t f tt h l B or å er tfa ll n gh ra är m nd d an e et fin gä tyc ns lle ker br r t at om illg t s sk än am lo gl hä ss ig ll ar he et . te i s n, to äv rt g en år

– Vi vill försöka få dem att se att det här med tillgänglighet handlar om allas lika rätt att delta i samhället. Och det är inte till nackdel för någon att vi bygger ett tillgängligt samhälle.

STUDENTBOSTADSBRISTEN 2013 sökte rekordmånga till landets högskolor och universitet, 413 000, en ökning med 40 procent sedan 2003. Branschen och marknaden uppskattar att det behövs ytterligare 20 000 studentbostäder i hela landet. Under 2013 färdigställdes totalt 573 studentbostäder, under 2014 ska totalt 734 bostäder bli klara. I Göteborg samsas cirka 60 000 studenter om 9 700 studentbostäder. I Stockholm ska 12 800 studentbostäder räcka till 84 000 studenter. I Lund ska omkring 20 000 studenter dela på 8 600 studentbostäder. Källor: Universitetskanslersämbetet, Studentbostadsföretagen, Sveriges Förenade Studentkårer.

ANTAL STUDENTER MED FYSISK FUNKTIONSNEDSÄTTTNING SOM BOR I STUDENTBOSTAD På uppdrag av Frihet har Studentbostadsföretagen frågat några av sina största medlemmar hur många studenter de har boende hos sig med en funktionsnedsättning som kräver en tillgänglighetsanpassad lägenhet. Så här svarade några av dem: Studentstaden, Uppsala, 4 350 bostäder Under 20 studenter med något funktionshinder. Vi har idag vad vi vet ingen student som är rullstolsburen, men några av de 20 har rullator. SSSB, Stockholm, 7 927 bostäder Knappt mätbart, sannolikt rör det sig om en handfull studenter. SGS, Göteborg, 7 202 bostäder I nuläget tror vi inte att vi har någon som är fysiskt funktionsnedsatt som bor i våra lägenheter. Vi får nästintill aldrig efterfrågan från studenter om tillgänglighetsanpassade bostäder. Varje år skriver vi 3 000 kontrakt och cirka fem av dem har medicinsk förtur, men då handlar det oftast om allergier, synfel eller astma.

19 6/2014

FRIHET

r. es tt ig en a gö er tt till n Sv r a r da å na idra re e tp e is r m n b d kv re tio än en kå a re St ent situ äm a s e ck tud nd u be S oe nn Re de b r ä na ygg må r r ot nte e ud

Fö

– Det verkar finns något slags mall för vem som är student, men det finns många som inte passar in i den. REBECKA STENKVIST TROR inte att sänkta krav på tillgänglighet skulle göra någon nämnvärd skillnad för byggandet, utan att det finns andra mer effektiva åtgärder. Att andra regler skulle gälla för studentbostäder för att studentboendet är tillfälligt, som Studentbostadsföretagen vill, är hon starkt emot. Hon menar att det bara är ytterligare ett sätt att särbehandla studenter som grupp. – Studenter är en väldigt blandad grupp med väldigt många olika behov och förutsättningar. Vi tycker inte att man ska särskilja kraven på studentbostäder från kraven på andra bostäder, säger hon och fortsätter: – Det verkar finns något slags mall för vem som är student, men det finns många som inte passar in i den. Du kan vara student under väldigt lång tid, det finns många studenter med barn, studenter med funktionsnedsättningar, äldre studenter och yngre studenter. Studentgruppen är bred och varierad och det måste man alltid komma ihåg, Nnär man pratar om bostäder eller studiemedel eller möjligheter att göra studieuppehåll. Vi vill att alla ska kunna studera och det måste vara utgångspunkten. Mikael Berghman är inne på samma linje:

– Det är lite samma resonemang som att man ska sänka lönerna för unga i arbetslivet för att du bara är ung en begränsad period i livet, det är samma retorik. Då kan man börja säga samma sak om äldre, det är en begränsad period i livet, de behöver väl inte bo så bra. Vad Rebecka Stenkvist och Martin Johansson på Studentbostadsföretagen däremot verkar överens om är att det som egentligen skulle behövas är helt enkelt mer pengar. – Skulle man skjuta till en pengapåse motsvarande den som fanns förut i form av ett investeringsstöd, skulle det förmodligen generera fler lägenheter än att sänka tillgänglighetskraven, säger Martin Johansson. HEMMA HOS BJÖRN i Järfälla skiner solen och sommarvärmen dröjer sig kvar. Ikväll ska han och några vänner dricka öl och titta på den avslutande partiledarutfrågningen inför valet. Om ett år tar han sin kandidatexamen men är inställd på att även läsa masterprogrammet. Sen vill han jobba med politik. – Jag skulle kunna tänka mig att jobba som politisk sekreterare eller liknande. Jag vill jobba bakom politiken, hjälpa till och påverka fast kanske inte som politiker, säger han. S

20 6/2014

FRIHET

KRÖNIKA

ILLUSTRATION: PETER FRANTZELL

Triangulera Sverigedemokraterna SVERIGEDEMOKRATERNA ÄR SVERIGES tredje största parti. Under åtta år med Fredrik Reinfeldt har det rasistiska partiet gått från 2,9 procent till 12,9. Nu måste vi fråga oss varför. ”Folk röstar på SD för att de gillar deras politik”, säger en del analytiker. Den underliggande analysen är att så länge inte något annat parti börjar förespråka samma politik som SD, ja då kommer Jimmie Åkesson att växa. Men sen när hade förklaringen ”folk röstar på dem för att de gillar deras politik” accepterats som analys av någon annan politisk rörelse? Om politik vore så enkelt skulle Sveriges samlade kår av statsvetare bli arbetslös. Forskning visar att det inte alls är så att om parti X byter ståndpunkt från A till B så kommer de väljare som tycker B automatiskt att börja rösta på parti X. Den som anpassar sig till SD kan med andra ord inte räkna med att få SD:s väljare. ”Folk röstar på SD för att de är rasister”, är den andra teorin. Den tidning som jag själv skriver för, Aftonbladet, lanserade dagen efter valet kampanjen ”Vi är de 87 procenten”, där man ställde de 87 procent av svenskar som inte röstat på SD mot de 13 procent som gjorde det. Det var vi – som gillar olika – mot rasisterna som inte gör det. Bilden av SD-väljarna som intoleranta rasister bygger nästan alltid på bilden av att eliterna i det svenska samhället på något sätt inte alls är det själva. Och detta är ju faktiskt inte sant. Ska vi lyckas övertyga dem som röstat på Sve-

rigedemokraterna då måste vi säga sanningen. Att bortsett från att de flesta av oss vill vara toleranta och öppna, så bär vi nästan alla på fördomar. Förenklingar och ja, rasism. Främlingsfientliga attityder är i hög grad undermedvetna och alla människor har dem. Generellt gäller att vi i våra medvetna mentala processer är mindre fördomsfulla. Alla har fördomar och sättet att argumentera mot dem är att påminna människor om deras ”bättre sida”, alltså aktivera mer medvetna mentala processer. Vi måste helt enkelt tala till det inom SD-väljarna som faktiskt vet bättre. Precis som vi talar till det inom oss själva som faktiskt vet bättre varje gång vi lockas att dra en förhastad slutsats om någon medmänniska utifrån hudfärg, bakgrund eller etnicitet. Det är dags att triangulera Sverigedemokraterna. Och nej, att triangulera betyder inte ta– motståndarens–politik–och–gör– den–till–din. Det är det sista vi ska göra med Sverigedemokraterna. Enligt Bill Clintons strateg Dick Morris står triangulering för ”använd dina verktyg för att fixa deras bil”. Det vill säga: erkänn problem som din motståndare pekar på och hitta sedan ett sätt att lösa dem med dina redskap. SVERIGEDEMOKRATERNA PEKAR UT ett antal konflikter i samhället: mellan land och stad, mellan elit och vanligt folk samt mellan det gamla Sverige och det nya. Sverigedemokraterna tar alla problem som

21 6/2014

FRIHET

uppstår i dessa konfliktlinjer och gör dem till ett bevis för att invandrade och infödda inte kan leva ihop. Och då kan antirasismens svar inte bli: Nej, det finns inga problem. För självklart är det mångkulturella samhället inte konfliktfritt. Inget samhälle i världshistorien har någonsin varit konfliktfritt. Det är klart att det innebär politiska utmaningar att ta emot flyktingar. Det betyder dock inte att vi ska sluta göra det. Tvärtom. Och det är klart att det är en utmaning för en liten bygd om det kommer en stor grupp människor med helt annan bakgrund dit. För att inte tala om vilken utmaning det är för de invandrade. Konflikter har alltid funnits. De måste adresseras och lösas för vad de är. Annars kommer Sverigedemokraterna att göra dem till något de inte är: ett bevis för att mångkultur inte fungerar. S

Katrine Kielos är författare, skribent och krönikör i Aftonbladet. katrine.kielos@aftonbladet.se

22 6/2014

FRIHET

”Jag blev helt blown away direkt.” Alexandra Dahlström slog igenom i generationsfilmen ”Fucking Åmål” och är mest känd som skådespelare. Nu regidebuterar hon med ”All we have is now”, en dokumentärfilm om punkbandet Vulkano. TEXT: DANIEL MATHISEN FOTO: EVA EDSJÖ

RE UNGA TJEJER sitter i en källare i Stockholm. Något ska hända här, något speciellt och historiskt. De fingrar på instrumenten, improviserar musikstycken och snackar om möjliga låtar. Bakom kameran hörs ett dämpat skratt som tillhör Alexandra Dahlström. Vi känner henne mest från filmer som ”Fröken Sverige”, ”Blondie” och inte minst ”Fucking Åmål”. Fast nu är det i stället hon som håller i kameran och har en historia att berätta. Historien om punkbandet Vulkano. ALLT BÖRJADE FÖR tre år sedan. Via en kompis får Alexandra tips om att några medlemmar ur bandet Those Dancing Days startat ett nytt projekt. ”Det ska tydligen vara grymt.” Alexandra blir nyfiken, tar sig till lokalen på Södermalm i Stockholm. – Jag blev helt blown away direkt. Både av musiken men särskilt i logen efteråt. Det var som att hitta en ny familj, ett nytt sammanhang, förklarar hon. – Det kändes så rätt. En total överraskning. Det blev ett ömsesidigt beslut om att vi borde göra något på det. När jag nämnde att jag ville spela in en dokumentär blev de överlyckliga. – Vi litade på varandra direkt. Jag förklarade att jag skulle ta hand om dem, respektera deras integritet. Samtidigt var jag tydlig med att det inte var en reklamfilm för Vulkano. Konflikten och smärtan måste komma fram. Resultatet, ”All we have is now”, är Alexandra Dahlströms långfilmsdebut som regissör. Under filmens gång dyker hon ibland upp i bakgrunden, som en reflex i en spegel eller ett fönster. – När jag såg materialet var det tydligt att jag läckte igenom jättemycket. Men det fungerade, det blev liksom en närvaro till filmens dokumentära känsla, säger hon. – Fast när jag drogs med i känslorna och själv grät högt passade det inte in. Jag vill inte skriva publiken på näsan. Känslorna ska tillhöra dem, inte komma från mig. ”All we have is now” kretsar mycket kring de tre Vulkanomedlemmarnas gemensamma längtan efter något större, något mer storslaget. Replokalen i Skanstull är mest en katapult till allt det där

fantastiska, bortom det invanda. Temat känns igen från Alexandras tidigare filmer. – Det har jag aldrig tänkt på, men så är det ju! Det är ju Tjechov. ”Körsbärsträdgården”, ”Tre systrar”. Jag är uppvuxen med rysk kultur så det kanske kommer därifrån, förklarar Alexandra. – Aaaj, nej. Aj, stackars liten! En liten pojke snubblar och ramlar på en grusplan intill restaurangen där vi sitter. Händerna är uppskrapade och han skriker sig röd. – Det går över, ska du se. Du får snart saft och det löser sig, säger Alexandra tröstande. Fastän pojken inte hör. Hon resonerar om varför hennes alster ofta kretsar kring mänsklig längtan, oavsett om hon står framför eller bakom kameran. – När vi sträcker oss efter något som är bortom räckhåll, då växer vi också som människor. Det händer saker och blir en framåtrörelse. Det kan slå över så att du aldrig blir nöjd och går med ständig ångest. Men det finns en nyfikenhet, en hunger som är viktig, säger hon. ”ALL WE HAVE IS NOW” tog tre år att skapa, från idé till första visningen på ”Way out west” i somras. Att den kom till just nu tror Alexandra inte är någon slump. – Vulkano spelade den perfekta musiken till dokumentären jag ville göra. Sedan känns det lite som att jag kidnappat dokumentärfilmsmediet för att lära mig skriva manus. Det är ju ett perfekt sätt att se hur saker är när de är på riktigt, naturliga och avskalade. Verkligheten är kuslig på det sättet. De flesta förknippar dig med skådespeleriet. Varför valde du att regissera en film, snarare än att själv spela en roll? – Jag gör det som ger mest energi och känns mest viktigt, det som maxar allting på något sätt. Allt det där kan jag göra om jag får greppa hela filmen, från början till slut. Det blir ett eget universum som jag får lära känna utan och innan. Jag har varit nära kameran sedan jag var 13–14 och alltid velat veta mer om tekniken bakom. – Jag har en kompis, Anna-Melina, som gör musik. Och gör allt själv, utan att någon annan lägger sig i. Det där lockar mig. Man blir så mycket mindre beroende av det. – Sedan föder det också en ångest, det är ett ansvar på ett annat sätt.

23 6/2014

FRIHET

– Jag har vuxit upp med en eldig mamma som pratat mycket politik och en pappa som brytt sig om utsatta människor. Det har varit viktigt för mig, etablerat ett självförtroende.

EN GETING FLYGER in och stör. Landar på kanten till Alexandras tallrik. Hon viftar förstrött, getingen flyger iväg för att ögonblicket senare återigen cirkulera kring maten. Plötsligt börjar Alexandra knäppa med fingrarna. – Man ska knäppa, då tror de att det är en näbb! Vi ger upp, getingen ska ingenstans. UNGEFÄR HALVVÄGS IN i filmen meddelar Rebecka, en av medlemmarna, att hon tänker lämna Vulkano. Orden är förlösande och får alla att börja gråta tillsammans. Det där vackra som skulle skapas och upplevas tillsammans är nu berättelsen om två, inte tre. Händelsen blir också en av filmens viktigaste vägskäl. – Det var jättejobbigt. Både för dem själva men också för hela filmprojektet. Vi drabbades nog av en identitetskris. Vem hoppas du går och ser ”All we have is now” på bio? – Massa gubbar! Jag vill att de ska tänka: ’Så här kan man också vara, och det är inget konstigt i det.’ Och verkligen, tjejer. Vi måste förstå att det inte handlar om att tävla mot varandra, utan om att göra saker tillsammans. ALEXANDRAS FÖRÄLDRAR ÄR båda från Ryssland och själv pratar hon ryska flytande. Hon förklarar att språket ligger henne nära, är personligt. Hon åker regelbundet till Ryssland, främst Moskva. Som 17-åring följde Alexandra med regissören Lukas Moodysson, som bland annat stod bakom ”Fucking Åmål”, till Ryssland för att översätta till ”Lilja 4-ever”. – Eftersom skådespelarna var så unga, bara 14 och 11, kunde jag kanske göra dem tryggare i scener som annars var tunga och obehagliga. Upp som en sol och ner som en pannkaka. Så säger många att de känner efter att ha sett ”All we have is now”. Filmens intimitet bjuder in tittaren till Vulkanomedlemmarnas innersta drömmar och rädslor. – När projektet närmade sig slutet var det en märklig känsla. En tomhet och en närmast panikartad känsla av ’vad har vi gjort, vad har vi varit med om?’. 1999 VANN ”FUCKING ÅMÅL” pris som ”Årets film” vid Guldbaggegalan. Men galan blev mest känd för att Alexandra, då 15 år gammal, utnyttjade tillfället för att hålla ett tal mot patriarkatet och gubbväldet. Händelsen fick henne att bli en person som många förknippar med starka åsikter och en närhet till engagemang. – Jag brinner för saker, bryr mig om saker. Ibland kanske för mycket. Jag är till exempel hopplös att ha i ett klassrum. Pratar hela tiden. Är det viktigt att brinna? – Hela prylen med Guldbaggegalan fick en sådan stark symbolik. Genom åren har jag varit väldigt kluven till den. Men när en ung tjej, en nittiotalist, kom fram till mig förra året och berömde mig för talet

blev jag så jävla glad. – När jag ser en puckad status på Facebook, när någon klagar på att partierna försöker övertyga henne om vad hon ska rösta på, tänder det till. Vad är politik om inte att försöka övertyga? Det blir nog roligare om man brinner. Var kommer engagemanget från? – Jag har vuxit upp med en eldig mamma som pratat mycket politik och en pappa som brytt sig om utsatta människor. Det har varit viktigt för mig, etablerat ett självförtroende. ALEXANDRA BERÄTTAR OM en rätt så speciell Blocketförsäljning av ett personligt föremål som hon var med om nyligen. – Jag började bygga upp en fin relation med köparen som nästan blev som ett släktskap. Han är från samma plats som min släkt. Det var en rätt krånglig affär och skönt när det äntligen var klart. Efteråt var jag nästan lite skakig, jag kände en empati och medmänsklighet som var rätt så speciell. – Han berättade om sin dotter och verkade vara en fin person. Vi pratade om allt möjligt. Resor, intressen och så småningom kom vi in på valet. Då kom det fram att han var sverigedemokrat. Jag blev helt chockad och så fruktansvärt ledsen. Han kändes nästan som en morfar och jag var helt oförberedd på att ta en debatt med honom. – Hade det verkligen varit en släkting hade frågan kanske inte dykt upp. Att en person som jag etablerat en relation med och såg som en människa med gott hjärta blivit så hjärntvättad skrämde mig. Mannen utvecklade sin samhällssyn och kom med långa rasistiska utläggningar. Alexandra blev helt kall. – Han drog igång med bisarra konspirationer om flyktingar som lever lyxliv. Jag försökte kontra med att mänskligt liv aldrig kan värderas i pengar. Vårt samhälle skulle inte vara någonting utan alla de människor som kommit hit genom åren. Jag ville göra allt för att övertyga honom om att inte rösta på SD. VI DISKUTERAR ÄMNET rasism och människor som dras till dess parlamentariska gren. Alexandra är tydlig med att det är viktigt att skilja på människan och åsikterna. – Jag var bara besviken, men samtidigt förstod jag att han inte var en ond människa. Hoppas bara att han fick med sig något, funderade över varför han tänkte rösta på SD. – Problemet är att även nu, när vi sitter och pratar om det, ger vi rasismen ny kraft och energi. Vi rör oss i våra trygga små bubblor, träffar aldrig de här människorna i vardagen. Jag tror att det är dags att vi slutar ge det här näring och utrymme. Vi måste fokusera på att hitta alternativa berättelser om vilket samhälle vi vill se. Botemedlet mot Sverigedemokraterna är inte att diskutera deras politik, det är att diskutera vilken politik vi vill se i stället. S

24 6/2014

FRIHET

ALEXANDRA DAHLSTRÖM Ålder: 29 år. Bor: Stockholm. Gör: Aktuell med filmen ”All we have is now” och läser en manusutbildning.

25 6/2014

FRIHET

Frihetskolan Diktaturer

TEXT: DANIEL MATHISEN ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

En diktatur, av latinets dictatura, ”en diktators makt och myndighet”, är en stat som styrs odemokratiskt, av en diktator eller en mindre krets människor, som inte behöver ta hänsyn till befolkningsmajoritetens vilja i fria val.

DIKTATUREN FÖDS I DEN ROMERSKA REPUBLIKEN Den romerska senaten kunde i ”tider av oro eller fara” utfärda ett senatus consultum till landets konsuler, som gav dem rätt att utnämna en diktator under ett halvårs tid. Diktatorn hade fullständig makt att bestämma över staten, bortsett från de allmänna medlen. Mellan åren 501 och 44 före vår tideräkning utsågs sammanlagt 88 diktatorer.

I en diktatur koncentreras makten till ett fåtal, och ofta uppstår styrelseskicket i demokratier som upphäver personliga friheter. Diktaturer hamnar nästan alltid längst ner i globala mätningar av demokrati och mänskliga rättigheter.

DIKTATUREN I MODERN TID

Graden av förtryck i diktatoriska samhällen har varierat kraftigt, till stor del beroende på diktatorns popularitet och legitimitet i samhället. Gemensamt för olika diktaturer är dock att fria, allmänna och lika val på ett eller annat sätt begränsas eller kringgås. En totalitär diktaturs kännetecken är obegränsad statsmakt med auktoritärt förtryck av befolkningen med militära, polisiära och administrativa medel. Det kan exempelvis handla om övervakning, inspärrning och tortyr och central kontroll av landets resurser.

En mer nutida definition av diktatur är en regering som styrs av en person. Ofta sätts likhetstecken mellan diktaturer och totalitära, auktoritära samhällen. Ibland beskrivs diktaturen som demokratins motsats. Den moderna diktaturen förknippas ofta med omfattande repression, det vill säga förtryck av mänskliga friheter. Det sker ofta med hjälp av polis och säkerhetstjänst. Det är dock viktigt att påpeka att kränkningar av yttrande-, demonstrations- och näringsfrihet även förekommer i demokratiska länder.

KÄNNETECKEN

Även om diktaturer skiljer sig åt när det gäller styrelseskick och graden av förtryck finns några kännetecken:

Ingen rättssäkerhet.

Inga fungerande demokratiska strukturer.

Risk för en personkult.

FRIHET

En betydande risk att invånarna mördas av regeringen.

26 6/2014

En större risk för krig än i icke-diktatur.

Ofta en sämre ekonomisk utveckling.

PARTIDIKTATUR Några av de vanligaste diktaturerna har sitt ursprung i att ett parti tar makten och i praktiken förbjuder alla andra partier. Några exempel:

1948 bildas Nordkorea, på sovjetiskt initiativ, som en partidiktatur.

1917 tar bolsjevikerna makten i Ryssland under Lenin, vilket så småningom utvecklas till diktaturen Sovjetunionen.

1948 införs kommunistisk partidiktatur i Tjeckoslovakien.

Fascistpartiet tar makten i Italien 1922.

Den nazistiska diktaturen i Tyskland 1933.

1949 blir Östtyskland kommunistisk partidiktatur.

Fidel Castro omvandlar den auktoritära polisstaten Kuba till en kommunistisk enpartidiktatur genom revolutionen 1959.

Under det spanska inbördeskriget tar falangistpartiet makten under militärdiktatorn Franco.

Baathpartiet griper makten i Syrien och Irak 1963 och omvandlar dessa till enpartistater.

I Bulgarien och Rumänien ersattes monarkin med kommunistdiktatur 1946.

Shah Mohammad Riza Pahlavi gör Iran till en enpartistat under det monarkistiska Rastakhizpartiet 1975.

MILITÄRDIKTATUR I en militärdiktatur kontrolleras makten som regel av en grupp officerare, ofta kallad militärjunta. De flesta militärdiktaturerna har historiskt funnits i Latinamerika. Några exempel: Chile under Augusto Pinochet, 1973-1990 Argentinas militärjunta, 1976-1983 Raoul Cédras junta, Haiti, 1991-1994 Derg, Etiopien, 1974-1987 Militärjuntan i Portugal under António de Oliveira Salazar, 1974-1976 Grekiska militärjuntan, 1967-1974 Nationella säkerhetsrådet, Thailand, 2006-2008 Nigerias juntor, 1966-1979, 1983-1998 Armed revolutionary forces, Sierra Leone, 1997-1998 Burma, 1962-2011 Mali, 2012 Egypten, 2011-2012 Turkiet, 1980-1983

I moderna diktaturer har det ofta funnits drag av demokrati i form av val, eller regimer som menat sig företräda folkets vilja. Exempel är Kuba och länder inom det kommunistiska Östeuropa. Men eftersom länderna inte tillät opposition uppfylls inte kritierierna på fria val. Diktaturer under kommunistisk ideologi har ofta kallats tillfälliga, som en övergångsperiod till ett statslöst, verkligt kommunistiskt tillstånd. Det tillfälliga tillståndet har då kallats proletariatets diktatur, en tolkning av Karl Marx.

SVARTA LISTAN – VÄRLDENS MEST ODEMOKRATISKA LÄNDER Den amerikanska organisationen Freedom House sammanställer årligen en lista på världens minst demokratiska länder.

- Vitryssland (Belarus) - Burma - Ekvatorialguinea - Eritrea - Kina - Kuba - Laos - Libyen

FRIHET

27 6/2014

- Nordkorea - Saudiarabien - Somalia - Sudan - Syrien - Tchad - Turkmenistan - Uzbekistan

VI SKULLE FÅ LEVA H Protesterande mödrar, genmodifierade grödor och aktivister. När nordamerikanska Monsanto kom till argentinska Malvinas skakades invånarnas tillvaro i grunden. TEXT: EMMA LARSSON FOTO: NICOLAS BERTEA & COOPERATIVE SUB

28 6/2014

FRIHET

ÄR

FRIHET

29 6/2014 St o jo ra d rd e är lar id av ag A tä rge ck n t a tin v GM as o O- dlin gr gs öd b or ara .

DUARDO QUISPE MÖTER oss utanför sitt hus i Malvinas, ett bostadsområde 14 kilometer utanför Argentinas näst största stad Córdoba. Det är i början av juni månad och vintern är på ingång. Eduardo är en av huvudpersonerna i rörelsen Malvinas lucha por la vida, Malvinas kämpar för livet, som grundades 2012 när det blev klart att nordamerikanska Monsanto skulle anlägga ett av världens största plantage för genmodifierade majsfrön precis i Malvinas ytterkanter. 60 000 ton frön skulle årligen kunna produceras här på en yta lika stor som 40 fotbollsplaner för att användas på landets majsodlingar. När byggföretagets grävskopor rullade in i oktober förra året var organisationen på plats tillsammans med ett gäng aktivister. Framgångsrikt lyckades de ockupera

området och stoppa bygget. När ockupationen var som störst bodde där hundratalet aktivister. Samtidigt sattes en juridisk process igång där aktivisterna lyckades bevisa att Monsantos bygge skulle strida mot argentinsk miljölag. – Om det inte hade varit för vår blockad så hade Monsanto installerat sin majsplanta utan problem. Politikerna i Argentina är allierade med de stora företagen och ingen kontrollerar att de lagar som finns följs, säger Eduardo. EDUARDO QUISPE KOM till Malvinas som barn i början av 80-talet. Området bestod då mest av åkrar och några hus. Sedan dess har befolkningen gått från cirka 600 till runt 12 000 invånare. Området är ett typiskt argentinskt arbetarklassområde och tomterna är billiga.

30 6/2014

FRIHET

– Om det inte hade varit för vår blockad så hade Monsanto installerat sin majsplanta utan problem. Politikerna i Argentina är allierade med de stora företagen och ingen kontrollerar att de lagar som finns följs. – Malvinas har vuxit upp med mig, säger Eduardo och berättar om de frukter som förut odlades här. – Persikor, plommon, aprikoser … Monokultur, att bara odla en sak åt gången, har förändrat Argentina, numera hittar du kilometervis med död landsbygd där det inte går att odla, säger Eduardo. I början av 1990-talet började Argentinas jordbruk förändras. Genmodifierad odling blev allt vanligare och storjordbruk tog över mycket av jorden. I synnerhet började man odla genmodifierad soja som idag täcker ungefär hälften av landets odlingsbara mark. Sojan har blivit landets främsta exportvara och är

en av hörnstenarna i Argentinas ekonomi. Mindre jordbrukare har haft svårt att överleva och en förödande konsekvens är inflyttning till de största städernas kåkstäder. Miljöförstöring en annan. Sergio Federovisky, en av Argentinas få aktiva journalister inom miljöfrågor och författare till ”Argentina, de Espaldas a la Ecologia” – Argentina vänder ryggen mot ekologi – menar att problemet främst ligger i politikernas ovilja att ens överväga en annan modell. – Sojaindustrin är lukrativ och tillför massvis med dollar till den argentinska ekonomin. Men modellen är kortsiktig och på sikt utarmas jorden, säger han.

31 6/2014

FRIHET

MONSANTO, GMO OCH GLYFOSAT På sin hemsida skriver Monsanto att det är ett företag som verkar för ett hållbart jordbruk och med hjälp av tekniker producerar mer mat för att mätta jordens befolkning. För att odla de genmodifierade frön som Monsanto har uppfunnit och länge hade patent på används bekämpningsmedlet glyfosat, också kallat Roundup. Enligt Monsanto är glyfosat ett mildare bekämpningsmedel än många andra, men minst lika effektivt. Med denna teknik odlas stora mängder av en gröda åt gången. Effektiviteten i tekniken är att fröna har manipulerats så att de inte är resistenta mot glyfosaten som slår ut all annan växtlighet. Årligen sprejas cirka 200 miljoner liter glyfosat över många av Argentinas fält. Skribenten har sökt Monsanto för en kommentar men har inte fått något svar.

ARGENTINAS SOJAINDUSTRI Ungefär hälften av Argentinas odlingsbara mark är idag dominerad av sojafält. Den absolut största delen soja exporteras till EU, Brasilien och Kina. Landet är jämte Brasilien och USA det land som producerar mest soja i världen. Framför allt exporteras sojan som djurfoder. Andra genmodifierade grödor som odlas på samma sätt är majs och raps.

GMO, SVERIGE OCH EU I Sverige finns det en överenskommelse inom branschen att inte importera genmodifierat kraftfoder. I många andra länder saknas dock denna typ av riktlinjer, och importerade kött- och mejeriprodukter där djuren har fötts upp på soja kommer in till Sverige från exempelvis Danmark och Tyskland. Sojadialogen är ett samarbete i livsmedelsbranschen i Sverige som har som mål att 100 procent av all soja som importeras ska vara ansvarsfullt producerad år 2015.

år må en ng ha a b Vit r f ar a A öt n i yl ts l m Ituz ons ed ai b m ng arn iss ó s b bi om arn ld ni se är ng na et ar ste t a v .

– Vi hade inte alls förstått att det som gjorde oss sjuka hade något samband med de fina gröna fält som låg bara 50 meter bort från våra hus.

FÖRSTÖRELSE AV JORD är bara en baksida av den genmodifierade odlingen. Högre andel cancer, hundra gånger fler missfall, hög infertilitet och barn som föds med olika defekter har rapporterats från områden nära sojaodlingar. En forskare som i många år jobbade för att bevisa glyfosatens negativa konsekvenser på människan var argentinaren Andrés Carrasco som gick bort i början av 2014. Han kallade Argentina för ett stort experiment för GMO och hittade i sina studier bevis på att glyfosat var skadligt på nervsystemet. Det argentinska jordbruksministeriet vägrade att lyssna på hans varningar och hans forskning anklagades för att vara felaktig. – Det har konstaterats att det finns fler fall av cancer i vissa områden nära sojaodlingar, men man har inte kunnat bevisa ett direkt samband mellan glyfosat och cancer, säger Sergio Federovisky. Cecilia Carrizo Sineiro, professor i juridik på universitetet i Cordoba och mångårigt aktiv i miljöfrågor, menar att forskning i ämnet helt enkelt inte är prioriterat i Argentina. – Det satsas inga resurser på att ta reda på hur det här egentligen påverkar oss. Samtidigt förvandlas en allt större del av landet till sojafält, säger hon.

i 1 Mö 2 dr år ar kä na m iI pa tu t f za ör in up gó pr ha ät r te lse .

EDUARDO QUISPE TALAR om en normalisering. Många av sojaodlingarna ligger i utkanten av marginaliserade områden där befolkningen varken har tid eller kunskap att ifrågasätta. – Allt blir till slut normalt. När du växer upp på en plats omgärdad av sojafält och ditt barn har astma, din grannes barn har astma och deras vänner också – då är det normalt att ha astma. Malvinas, där åtta av tio inte har gått ut gymnasiet, är inget undantag. Eduardo visar mig var sojafält för inte så längesen bredde ut sig och pratar om utslag på händer och armar som är vanliga bland befolkningen i Malvinas. – Ser det ut som 500 meter? Frågan syftar på den lag som kräver minst 500 meter mellan jordbruk där vissa bekämpningsmedel används och tätbebyggda områden. Något som många gånger inte efterföljs. Eduardo tar sig om armen, den är skadad efter en konfrontation med polisen under en protest ett par dagar tidigare. Kongressen i Córdoba hade precis röstat igenom förändringar i provinsens miljölag. Förändringar som Eduardo och de andra aktivisterna inte höll med om. Under demonstrationen häktades 11 personer. I medier utmålades demonstranterna som våldsamma och kritiken mot aktivisterna har sedan dess vuxit. Eduardo pratar om polisen som våldsam och korrupt. Han har inte stor tilltro till den argentinska samhällsapparaten.

32 6/2014

FRIHET

ba ko m ak Ed tiv ua ism rdo en Qu m isp ot e, M en on sa av nt fro o i M ntfi al gur vi er na n s. a

– De nya punkterna i lagen har inte tillkommit på demokratisk väg. Politikerna säger att alla har fått vara med och tycka, men det är skitsnack. Lagen presenterades för organisationer som vår en halvtimme innan omröstning och är ett resultat av stora företags inflytande över politiken, säger Eduardo. Mest oroad är man över punkt 20 som ger Monsanto en andra chans att få igenom sitt bygge. Men att de nya paragraferna i lagen enbart är till nackdel för befolkningen i Malvinas är det inte alla som håller med om. – För att kunna installera majsplantan måste Monsanto nu bevisa att den inte är en hälsofara för miljö och människor. Äntligen har vi en ordentlig miljölag som skyddar våra medborgare, säger Cecilia Carrizo Sineiro. – En lag är mycket mer komplex än en demonstrationsskylt. Det kan inte bara stå ”förbjud Monsanto punkt slut”. Men att lagen ens började diskuteras är tack vare gräsrotsrörelsernas kamp. I synnerhet den som har förts av invånarna i Malvinas och mödrarna i Ituzaingó. DE FALL SOM har fått mest uppmärksamhet är de i Ituzaingó, ett arbetarklassområde bara några mil bort från Malvinas. Jag träffar Marcela

Anahi Ferreyra, Vita Ayllon och Norma Herrera hemma i Vitas kök. De är några av medlemmarna i gruppen ”Las Madres de Ituzaingó”. – Vi grannar möttes ofta i grönsakshandeln och pratade. Det var där flera av oss började misstänka att något inte stod rätt till. Det här var redan 2002, berättar Vita Ayllon. – Runt hörnet fanns det en flicka med leukemi, sedan insjuknade en annan ett par kvarter bort. Och en granne dog i sjukdomen kort därefter. Grannarna började tillsammans spekulera i om det var något fel på vattnet. Att få hälsomyndigheterna att komma och göra några tester var inte lätt, och det krävdes att man gick ut i medier för att något skulle hända. I samma veva kom de i kontakt med Raúl Montenegro, biolog och vinnare av alternativa Nobelpriset 2004. Tester började göras och det visade sig att det i både vatten och mark fanns höga halter av arsenik, bly och bekämpningsmedel. – Vi hade inte alls förstått att det som gjorde oss sjuka hade något samband med de fina gröna fält som låg bara 50 meter bort från våra hus, säger Vita. – Exakt vad det egentligen är som odlas här började vi fråga oss. Vi hade aldrig hört talas om Monsanto och vi visste ingenting om genmodifierade grödor.

33 6/2014

FRIHET

Ar For ge sk nt ar in en a ar Ra et úl M tp ar ont ad en is eg fö ro rG m M en O- a jä r a tta tt rn a.

SEDAN DESS HAR alla de tre kvinnorna, Vita, Norma och Marcela, drabbats personligen. 2004 blev Marcela Anahi Ferreyra gravid och man upptäckte snart att barnet skulle födas med olika defekter. – Min pojke överlevde inte, han var så illa däran. Samma år föddes flera barn med missbildningar. Norma Herreras dotter dog i leukemi. – Sjukdomsåren var enormt svåra. Både jag och min man stod utan arbete, vi var ständigt på sjukhuset. Vita fick ett barnbarn som föddes med ett handikapp i benen för några år sedan. – Min son var uppväxt här och likaså hans fru som också tillbringade graviditeten i området. DE FÖLJANDE ÅREN blev en kamp för att ställa de ansvariga inför rätta. Men fallet blev liggande i skrivbordslådo. Eftersom det här var Argentinas första rättsfall mot den här typen av miljöbrott var det ingen som vågade eller ville ta tag i det. I Ituzaingó blev situationen samtidigt allt värre. Missfall, cancer och barn som föddes med olika defekter blev vanliga i en befolkning som bara bestod av några tusen invånare. – Det var riktigt jobbiga år, men vad gör man? Vi var tvungna att fortsätta kämpa, säger Norma. Att få gehör från myndigheter var allt annat än lätt. – Politiker ville skylla på andra saker. Exempelvis den höga arbets-

lösheten och de låga inkomsterna i Ituzaingó. Eller att sjukdomarna helt enkelt är genetiska. En person från jordbruksministeriet kallade oss för galna, säger Vita. Det dröjde till 2012 för mödrarna i Ituzaingó att få något slags upprättelse. En pilot som besprutat från ett flygplan och en producent av bekämpningsmedel ställdes inför rätta och dömdes till kortare fängelsestraff och böter. De åtalades försvarsadvokater överklagade och fallet har gått upp i högsta domstolen i Córdoba, vars utslag man fortfarande väntar på. – Om vi vinner blir det en vinst för alla som kämpar. Fall som vårt pågår över hela Argentina, säger Vita. RAÚL MONTENEGRO, SOM varit delaktig under hela vägen av mödrarnas kamp och den som står för den tekniska bevisningen, tar emot mig i sitt hem i centrala Córdoba. Att det finns ovanligt många fall av cancer och andra sjukdomar nära sojaodlingar är sant, menar Montenegro men anser att verkligheten oftast är mer komplex än så. – Marken i Ituzaingó innehåller en cocktail av kemikalier. En del av dessa är förbjudna idag men har legat där i årtionden. Glyfosaten är just därför ett av många problem. I rättegången måste jag vara väldigt noggrann, annars vinner motsidan. – Det svåra med glyfosat är att bevisa hur den påverkar på lång sikt. Du dör inte knall och fall. Problemet är de små doserna som kroppen läser av som ett hormon.

34 6/2014

FRIHET

35 6/2014

M on sa nt o

ca nc er ,m iss fa ll oc h

fo rg ift ni ng .

Monsanto kallar han för ”ett fult företag som inte sköter saker som de ska”. – De har exempelvis inte kunnat presentera alla gifter som kommer användas i plantan i Malvinas. Det är bekvämt för ett företag som Monsanto att vara i Argentina, som är ett av de länder i världen som har mest GMO-odling. Att ständigt peka ut Monsanto som en enhällig fiende tror han dock är farligt. – Det var längesen Monsanto hade patent på genmodifierade grödor. Argentina har sina egna GMO-företag men de flesta känner inte ens till deras namn. Raúl stödjer kampen i Malvinas men tycker att den på sistone har blivit väl förenklad. – Tyvärr har den tagits över av anarkistiska grupper från Bue-

nos Aires och därmed tappat viss representation hos befolkningen i området. TILLBAKS I MALVINAS får jag sällskap med Eduardo Quispe och hans kollega Mercedes Cohen till aktivistlägret. Precis som många av de andra grannarna i Malvinas har de efter en del meningsskiljaktigheter flyttat ifrån lägret, även om de besöker det ofta. – Jag gillar inte hur de angriper vanligt folk. Det har hänt att aktivister har kastat sten på bussar. Vår fiende är Monsanto och det bör inte glömmas bort, säger Mercedes. Här, precis bredvid en lågstadieskola, tornar stängslet upp sig kring det område där företagets tilltänka plantage skulle ligga. Innanför ses de delar av bygget som Monsanto hunnit anlägga innan man lyckades ockupera samtliga ingångar.

36 6/2014

FRIHET

av n. en rö a jsf gg ma by de o nt ra sa ifie on od M ll nm vi ge a ol för sk tor en n d pla vi ed sta br tör s is ec ns Pr lde r vä

– Monsanto har för mycket makt i Argentina och tyvärr vill politikerna inte ta tag i den här frågan. Därför är det nödvändigt att någon tar upp kampen.

– Var är skolministeriet? Jag förstår inte att de kan tillåta det här, säger Eduardo och skakar på huvudet. – De sa att de skulle installera 60 silor, men sen fick vi reda på att det var 260! Det är ett monster, säger Mercedes. PÅ MONSANTOS HEMSIDA utmålas aktivisterna i Malvinas som terrorister som hindrar arbetare från att göra sitt jobb. Majsplantan skulle skapa 200 arbetstillfällen, och blockaden orsakade i början en konflikt med fackförbundet för byggarbetare, OUCRA. – De hotade oss och slog bland annat sönder en ugn vi hade för att laga mat, säger Mercedes. – Jobb? Är inte människors hälsa viktigare än arbete, frågar sig Eduardo. I lägret finns nu ett tjugotal aktivister kvar. Ingen av dem vill synas

i medierna. De har känt sig orättvist behandlade av argentinska medier som bara fokuserat på våldet i demonstrationerna. – Argentinas högermedier ljuger om oss i sina artiklar. De har exempelvis skrivit att vi säljer marijuana till områdets ungdomar, vilket är ren och skär lögn, säger en av aktivisterna som är inne på sin tredje månad i lägret. – Jag stannar här tills Monsanto försvinner. TROTS ATT LÄGRET på sistone har fått kritik är det många som håller med om att aktivismen här har varit fundamental när landets myndigheter vänt dem ryggen. – Monsanto har för mycket makt i Argentina och tyvärr vill politikerna inte ta tag i den här frågan. Därför är det nödvändigt att någon tar upp kampen, säger Cecilia Carrizo Sineiro. S

37 6/2014

FRIHET

Bilen – död eller pånyttfödd? När bilen stod på samhällets absoluta topp, någon gång under 1950-talet, prisades den som faktor i en frihetsrevolution. Plötsligt kunde vem som helst ta sig vart som helst utan att det kostade skjortan. TEXT: DANIEL MATHISEN ILLUSTRATION: CAMILLA FRANTZELL

TORSTÄDER RUNT OM i världen tävlade om att riva hela stadskärnor för att dra fram motorvägar. Människa, miljö och samhälle skulle byggas runt bilen. Inte tvärtom. Arkitekten och formgivaren Le Corbusier gick till och med så långt att han skapade en alternativ stadsplan för Manhattan, New York, som var tänkt att ersätta promenadstadens täta rutnät med breda motorvägsavenyer och gigantiska huskroppar som bara kunde nås via garage. Lyckligtvis blev planen aldrig verklighet. I DAG ÄR läget ett annat. Den akuta klimatkrisen har gjort bilen till en symbol för det oljesamhälle som tagit oss till civilisationens brant. Att vara medlem i Motormännen framstår idag lika fräscht som Folkpartiets skolpolitik. Bilen är död, tycks tidsandan säga. DAGENS BILSAMHÅLLE PRÄGLAS av tre huvudsakliga problem: 1. Utsläpp och buller 2. Krockrisk och skador 3. Köer DEN STORA FRÅGAN för den som är intresserad av ett hållbart och jämlikt samhälle är om dessa problem är överkomliga med ny teknologi, eller om bilen som transportmedel tillhör gårdagen. I STÖRRE STÄDER står trafiken för 90 procent av de luftföroreningar vi utsätts för. Vägtrafiken i Sverige står för en tredjedel av de totala koldioxidutsläppen. Volymen har minskat något sedan 2007, främst beroende

på nya, energieffektiva modeller och att användningen av förnybara drivmedel ökat (Trafikverket). Sedan 1970 har persontransporterna, alltså resor med enskilda bilar, ökat med 70 procent i Sverige. Trenden hänger samman med att hushållen fått större köpkraft, parallellt med att affärer och service flyttat allt längre bort från konsumenterna. Resvägen till jobb och studier har också ökat. TÄNK DIG ATT du står i en korsning. En annan bil kör mot rött ljus. Du ser den inte först, men din bil får en signal om att den är på väg att köra ut framför dig och varnar för en potentiell krock. Din bil kan rentav aktivera bromsarna för att förhindra en olycka. Det är några av möjligheterna med V2V, vehicle-to-vehicle, som just nu testas inom bilindustrin. V2V använder trådlösa signaler för att skicka information om plats, hastighet och riktning mellan fordonen. Målet är att upprätthålla säkerhet. Vid amerikanska MIT-universitetet utvecklar forskare just nu algoritmer för att optimera informationsflödet och garantera säkerheten. Det ser hoppfullt ut. Enligt en studie från amerikanska National Highway Traffic Safety Administration skulle V2V-tekniken kunna reducera antalet bilkrascher med 79 procent. EN ANNAN TEKNIK som spås förändra bilåkningen i grunden är V2I, vehicle-to-infrastructure. Principen är då att själva vägen och trafikmiljön skickar information om hastighetsbegränsningar, vägarbeten och hinder till fordonen. Systemet skulle också kunna föreslå alternativa vägar vid problem med framkomlighet. Teknik i all ära, men i slutändan är det ändå en irrationell och inte alltid koncentrerad människa bakom ratten. Idén om den självkörande

38 6/2014

FRIHET

bilen är knappast ny, åtminstone inte inom populärkulturen. Men först nu har tekniken kommit så pass långt att det är möjligt att föreställa sig en framtid med bilar som tänker själva. TEKNOLOGIFÖRETAGET GOOGLE HAR testkört självgående bilar i Nevada och Kalifornien, sammanlagt har de gått 322 000 kilometer. Bilarna läser in vägytan med kameror och vägskyltar, alternativa vägar och trafikljus med hjälp av digitaliserade kartor. Bilen använder också lasrar, radar och kameror för att analysera och bearbeta information om omgivningen. Enligt Google själva skulle självgående bilar eliminera 95 procent av trafikskadorna. Även om tekniken verkar avlägsen har bilkoncernen GM redan påbörjat egna tester, och analytiker förutspår att självgående bilar kan finnas i handeln inom ett årtionde. Men att du bara kan hoppa in i bilen, trycka på en knapp och luta dig tillbaka med en tidning ligger ännu långt fram i tiden, menar James Bell på GM: – Självgående bilar handlar inte om att trycka på en knapp och luta sig tillbaka. Det kanske kommer en dag, men inte inom den närmaste tiden, säger han till CNN. DEN KANSKE ENSKILT viktigaste kritiken mot bilsamhället är utsläppens negativa miljöpåverkan. Enligt energibolaget Exxon Mobil kommer hälften av världens bilar vara hybridbilar år 2040. Skulle det bli verklighet är det förstås betydligt bättre för miljön jämfört med dagens bensin- och dieselmotorer. Men det finns ett problem: Storleken på batterierna. Dagens hybridbilar är förhållandevis tunga, vilket drar ner effektiviteten. En ny teknik med energilagrande karosser kan ändra på det. Nio

europeiska biltillverkare driver ett forskningsprojekt för att se om bilens själva kaross kan lagra och ladda energi tillräckligt snabbt. Materialen som hittills testats är polymerfiber och kolharts. Enligt beräkningar skulle de nya panelerna kunna minska bilens vikt med åtminstone 15 procent. Den stora nyheten är dock att panelerna skulle kunna alstra energi från bilens egen rörelse, exempelvis bromsverkan, och utnyttja effektiv lagring av laddad energi. Toyota driver också ett projekt med energilagrande karosser med fokus på solceller. ÄVEN OM HYBRIDBILAR är bättre än traditionella bensinfordon, kvarstår problemet med utsläpp. Säg hej till vätebilen. Tidigare försök med bilar drivna på väte har stött på problem med säkerhet, effektivitet och kostnad, men mycket tyder på att tekniken äntligen ser ut att vara lönsam. Flera stora bilföretag har redan testat tekniken, och modeller för konsumenter ligger inte alltför långt fram i tiden. Till skillnad från elbilar kan en vätebil köra betydligt längre sträckor – drygt 640 kilometer – innan laddning är nödvändig. Dessutom tar själva laddningen bara ett par minuter, jämfört med omkring en halvtimme för elbilar. Fast den allra största fördelen är utan tvekan frågan om utsläpp. En vätemotor släpper nämligen bara ut rent vatten. NÅGRA PROBLEM KVARSTÅR. Vätemotorerna klarar ännu inte kyliga klimat, och motorerna tar betydligt större plats än traditionella motorer. Trots det är biltillverkarna optimistiska: – Alla mätningar och prestandakurvor visar att vätemotorn kan konkurrera med bensinmotorn på alla punkter. Det är ingen kompromiss för kunden, menar Craig Scott, ansvarig för framtidsteknik på Toyota. 

39 6/2014

FRIHET

KULTUR & NÖJE

Spelfilm, filmspel Frihet spelar ”The wolf among us”. Manus och spel är var för sig ingenting märkvärdigt. Men tillsammans skapar de en intressant upplevelse. TEXT: JOHN ANTONSSON

DET FINNS STUNDER när ”fula” medier förvandlas till något annat, när själva mittfåran får en ny betydelse. Ett exempel är serietidningarna. Det har alltid funnits intressanta indiegrejer. Men när de brittiska författarna började skriva för DC:s alternativa förlag hände någonting. Serier som ”Sandman” och ”Watchmen” blev succéer som hyllades av den breda publiken och litteraturkritiker. Men den här recensionen handlar om dataspel, så varför skriva om serietidningar? Jo, för att de hänger ihop. NÄR MAN PRATAR om licensspel brukar det handla om ett spel som släpps för att marknadsföra senaste Spindelmannen eller för att mjölka ut det sista ur en blockbuster-succé. Det brukar inte vara bra. Men för några år sedan slogs världen med häpnad. Då gjorde utvecklaren Telltale ett superbra spel av succéserietidningen ”The walking dead” (som också blivit teve). Nu har Telltale tagit ytterligare en licens och gjort något väldigt intressant. Den här gången handlar det om ”Fables”, en serie som kommer

från Vertigo och handlar om en plats i New York där alla magiska sagofigurer lever i exil. Jag måste säga att jag inte är något jättefan av ”Fables”, det är till en början kul men blir liksom för mycket. Det kan så klart ha att göra med att jag vet att författaren Bill Willingham är en konservativ republikan. Nåväl. ”The wolf among us” är i allt baserad på serien ”Fables”. Och med den första säsongen klar kan jag inte annat än säga att det funkar. Jag har spelat igenom spelet på surfplatta och gillar många delar. Jag gillar att karaktärerna har många bottnar, jag gillar de serietidningsliknande animationerna och jag gillar verkligen musiken. I SPELET ÄR du Bigby, han är polis i den stad där sagofigurerna lever, han är också känd som den stora stygga vargen i sagornas värld. Spelet börjar med att en prostituerad mördas. Bigby ska som polis leta upp mördaren. Det är en okej handling – riktigt bra om vi tar hänsyn till att det handlar om ett spel. Skulle samma manus ligga till grund för en

40 6/2014

FRIHET

teveserie eller en roman. Då hade jag inte varit speciellt imponerad. Tvärt om. Vändningarna i berättelsen är förutsägbara och berättelsestrukturen är högst traditionell. Men det är ju ett spel, protesterar kanske du som läsare. Ja. Det stämmer att det är ett spel. Men med en spelmekanik som inte är speciellt modern. Du går runt lite. Väljer ett av fyra svarsalternativ i dialogerna. Plockar upp några prylar. Duckar för några slag i tröttsamma fajter. Som spel är ”The wolf among us” ingenting märkvärdigt i sig. DET TJUSIGA MED alla typer av verk är att det sammanlagda värdet skapas först när alla olika delar samspelar. Dålig grafik kan vägas upp av bra mekanik. Dåligt språk kan vägas upp av en läcker story. Och så vidare. Sällan har den sammanlagda värderingen av olika delar varit så viktig som i ”The wolf among us”, trots ett manus och en spelmekanik som inte duger var för sig är spelet till slut en höjdare. S Spel – ”The wolf among us – Säsong 1” finns ute nu.

Kunde blivit så bra

Splittrad spänning

IBLAND KÄNNS DET som att vissa kombinationer av saker bara inte kan misslyckas. Som glass, chokladsås och strössel, eller bra musik, nära vänner och fredagskväll. När jag läste att Terry Gilliam, som står bakom kultfilmer som ”12 monkeys” och ”Fear and loathing in Las Vegas”, skulle göra en existentiell science fiction film med Christopher Waltz, den fantastiskt ondskefulla Hans Landa i ”Inglourious basterds”, i huvudrollen kändes det som en sådan kombination. Hur skulle det här kunna bli något annat än fantastiskt? När filmen sedan inte gick upp på bio utan släpptes direkt på dvd började jag misstänka att den kanske inte var så fantastisk ändå. Precis som Tim Burton, Guillermo del Toro och Wes Anderson har Terry Gilliam en fantastisk förmåga att skapa alldeles egna världar. Parallella dimensioner där drömmar och fantasi möter verkligheten och realism och blir något alldeles eget. I ”The zero theorem” har han skapat en pastellfärgad men samtidigt smutsig framtid, där informationshetsen helt gått över styr men den digitala utvecklingen verkat stanna någon gång på 90-talet. ”The zero theorem” är historien om en udda men briljant dataanalytiker som får i uppdrag av sin excentriske chef att genom ett speciellt datorprogram bevisa att livet är meningslöst. Det är absolut inte en rakt igenom dålig film, ibland är det vackert, ibland är det tänkvärt men oftast är det tyvärr bara blekt, som en kopia på en kopia av en bra idé. Karaktärerna blir alldeles för ofta stereotypa i sin konstighet, och handlingen känns även den stundtals uttjatad. Jakten på meningslösheten blir i sig meningslös när inte ens vägen till svaret är värd besväret.

TOM ÄR EN ung man från Quebec på väg till sin pojkvän Guillaumes begravning. Vi följer hans bilfärd genom det öde landet mot hans älskades barndomshem. Huset ekar tomt vid ankomsten och förgäves söker Tom igenom gården efter de anhöriga. Stämningen är laddad när de till slut möts. Tom, nedbruten av sorg, befinner sig i okänd, farlig terräng. Pulsen skruvas upp då vi inser att den isolerade familjen består av en mor som inväntar ankomsten av Guillaumes (förväntade) flickvän, samt en bror som gör allt för att uppräthålla illusionen om den dödes heterosexualitet. Endast 26 år gammal har Xavier Dolan regisserat fyra långfilmer – han kallas underbarn sedan ”Jag dödade min mamma 2009” – så förväntningarna på hans filmer är höga. Men ”Tom at the farm” är en splittrad film. Bitvis dyker det upp pärlor av briljant skådespeleri. Mellan dessa pärlor utspelar sig irrationella vändningar och omotiverade scener. Dolan tycks mest angelägen om att få med filmreferenser och att teckna arkeyper. En förklarande, samanhållande substans saknas. Tom är en typ; den känsliga, poetiska mannen. Francis, den dödes bror, är en biff till karl som hårdhänt och homoerotiskt utövar en så tvingande kraft på Tom att han uppvisar Stockholmssyndom. Modern vill ta hand om och mata ”sina” pojkar. En ung kvinna äntrar scenen i rollen som Slampan. Det finns lyckligtvis en mycket vacker ram som håller ihop bitarna, nämligen soundtracket signerat Gabriel Yared. Orkestrerat på klassiskt nervigt skräckfilmsmanér sätter det tonen filmen igenom.

TEXT: MARIT HEDENLUND

Film – ”The zero theorem” finns på DVD nu.

Film – ”Tom at the farm” går på bio nu.

TUNGT. Hårdrockarna Crucified Barbara är tillbaka med nya skivan ”In the red”. DATADRAMA. Teveserien ”Halt and catch fire” är underhållande om persondatorns genombrott. PARA. I ”De svenska riskkapitalisterna” får du läsa om några av de mäktigaste i samhället. SERIESÖTT. ”Valiant hearts” är ett gulligt spel om våldsam verklighet. KAMPRAP. Jeezys senaste skiva, ”Seen it all: The autobiography”, är förortens stridsrop.

St in a oc Osc h ar är vi h son slu ar s t f pa kriv ör ss er i å era i D r. td N ag at en t d då et ä re r se su p rs te er m na be r,

REKOMMENDATIONER

fa på är ”S tt b a a le ig e tt nn ve a ko v in i k r lä om på nd stn lev gen ge m k er ad er ne a re , v av ra nd dit i ti e fr on ån er .”

TEXT: PETER FRANTZELL

41 6/2014

FRIHET

KALENDERN 14 OKT – 10 NOV

oktober. Pjäsen ”Sara, Sara, Sara!” spelas i Bolidens Folkets hus.

oktober. Skräckspelet ”The evil within” släpps till flera olika konsoler.

oktober. Rappoeten Atmosphere spelar på Pustervik i Göteborg.

oktober. ”Muren”, en film om kärlek över apartheidmuren vid Västbanken, har biopremär.

3 9

november. Cat Power spelar på Göta Lejon i Stockholm. november. Sista säsongen av teveserien ”The newsroom” har premiär.

november. Foo Fighters efterlängtade album ”Sonic highways” släpps.

Feministisk mensfest

Kyrka och feminism

EN KYRKA UTAN feminism är en kyrka utan historia. Så skulle man kunna sammanfatta antologin ”Feminism och kyrkan – på spaning efter jämställdheten”. Precis som i alla antologier finns det en variation av texter. Vidden gör att alla olika typer av läsare får känna sig utmanade och kunniga, samtidigt som spetsen är kristallklar. Det handlar om feminism. Essäerna behandlar allt från den skarpa utmaningen om kyrkan som motstånd mot patriarkatet och om att göra sig fri från könsroller, av teologen Patrik Hagman, till litteraturvetaren Johanna Gustavssons kvinnoporträtt i en annars så manligt dominerad bibel. Från journalisten Bosse Parbrings kloka insikter om jämställdhet och makt på konferenser och i talarstolar, till forskaren och prästen Ninna Eghards text om språket om Gud och dess utmaningar. En läsvärd bok för alla som är intresserade av jämställdhet oavsett kyrklig hemvist. Kyrkan blir sammanhanget, men människan är den samma. Ett sammanhang som gör anspråk på likvärdighet, vilket gör antologin än mer betydelsefull.

TEXT: DANIEL MATHISEN

TEXT: LOUSE CALLENBERG

Bok – ”Kvinnor ritar bara serier om mens” (Kartago) finns i handeln nu.

Bok – ”Feminism och kyrkan – på spaning efter jämställdheten” (Argument förlag) finns ute nu.

Bed inte om ord, bed inte om tankar, men bed om del i våndan från vår rot under jord. Det Tigande tänker i kött och blod och vilja och slungar kanske sist som eld dig - sitt ord.

Var tyst. Ha tillit. Vårt väsen är ju skapelse. Vi står ju i djupt förbund med det som vill bli till. Din stora förtvivlan är inte tom ångest, den har en ton av våndan i djupen där det vill.

Det blinda mörkret våndas av hemliga drömmar, som ingen ser, och ändå är de nära i allt. De kan inte sägas. De kan inte tänkas. De måste först levas fram till väsen och gestalt.

lm s kl kap as a sa re m nR hä o lle y A t. Ur nde Af rss to on nb la skä de rs t. kå

Förtvivlad ropar du: Var är det visa ordet, som ensamt läker världens förgiftade sår? Och var är tanken, å ge oss tanken, som leder ut ur tiderna, där dödens ande rår!

Film – ”Turist” går på bio nu.

Dikt av Karin Boye

TEXT: JON HÖGMAN

Var tyst. Ha tillit

DET ÄR ETT vitt paradis. Men det blir ett medelklassens helvete när pappan i ”Turist” springer iväg inför åsynen av en lavin. En lavin som är på väg att begrava honom och hans familj. Snart visar det sig att lavinen bara vara snörök. När den lagt sig kring mamma och barn som fått stå kvar, då återstår ett tryckt efterspel i krisens spår. Ruben Östlund gör anspråk på rollen som en objektiv observatör som i långa tagningar låter en obekväm typ av verklighet utspela sig framför oss. En inte helt oproblematisk roll, men den fungerar utmärkt i dissektionen av traditionella könsroller som han vänt blicken mot. Med genusglasögonen på växer filmen till en kanske inte så subtil parodisk dekonstruktion av mannen och hans roll i heteronormens familjebygge. Men de höga skratten från igenkänningshumorn i biosalongen slår också mot en allvarlig tystnad. För många blir filmens ursprungliga dilemma hållpunkten och vad som sannolikt diskuteras på väg ut ur mörkret. Där utanför vill jag smyglyssna vartenda ett av dessa samtal. Det var länge sen jag på samma sätt vred mig av både skratt och olust som under ”Turist”.

oc up ”J h p ag fö se i h rö tt un a öv d h d r s er m ur er jä fö dr juk u kl lv r iv a nd a vu öv e r e ss x er n r si rk m it he es g m la ilj te pe e ss ö en n. k d ” t

ALLT BÖRJADE MED att Liv Strömquist gick på en fest med andra serietecknare, för omkring tio år sedan. När hon berättade att hon själv ritade serier reagerade en man i rummet med att han ”hatade kvinnliga serietecknare, för kvinnor ritar bara serier om mens”. Påståendet blev ett sommarprat, som nu blivit seriealbumet ”Kvinnor ritar bara serier om mens”. Boken rymmer en stor del av den kvinnliga, svenska serieeliten. Temat, inte helt otippat, mens. Resultatet är fantastiskt. De olika stilarna skapar en skön spretighet och de olika sätten att närma sig ämnet varierar från politiskt till personligt. Helheten blir ett samtidsmanifest med udden riktad mot patriarkala strukturer. Ruta efter ruta fylls med smärtsamma, tragiska, komiska och viktiga personliga ögonblick. ”Kvinnor ritar bara serier om mens” är nödvändig läsning för alla – inte minst snubbar som jag själv.

Skratt och olust

42 6/2014

FRIHET

SERIEN AV SARA HANSSON

43 6/2014

FRIHET

De är onanisterna Krönikören och författaren Patrik Lundberg vann mångas hjärtan med ”Gul utanpå”. Nu är han tillbaka med ”Onanisterna”, en bok om mötet mellan landsbygd och storstad.

TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: PRESSBILD

NANISTERNA. DET HANDLAR om människor som håller sig till bara en krets och inte vidgar sina vyer, säger Patrik Lundberg. När han började skriva boken tänkte han att det skulle bli en bok som driver med en viss typ av grabbighet. Med en lång radda könsord. Det var inte tänkt att bli den bok den är. Men i Patrik Lundbergs skrivprocess så växte något annat fram. Det är fortfarande mest grabbar, omklädningsrum och fotboll i början. – Jag skriver med kärlek, jag säger inte att de är dåliga människor. Deras problem, om jag får säga så, är ju att de är ett slags onanister som inte sett världen utanför. De tänker att vi kan prata om de här sjuka sakerna så länge ingen hör. De beter sig inte illa mot andra, det är just det här grupptänket. Det är som vissa unga vuxna som kanske skulle kunna heila på en fest, utifrån ser det helt sjukt ut. Men de är ju egentligen inte nazister. På tal om nazister, du är från Sölvesborg. Var i Sölvesborg är du från?

– Jag är från samma område som den här killen du tänker på. Killen jag lite skämtsamt tänkte på är Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna. – Jag har skrivit om honom flera gånger. Men särskilt när han gick ut och pratade om sin uppväxt i Sölvesborg och sa saker som jag inte höll med om, då gick jag ut och gav min bild. Då blev det liv i luckan. JIMMIE ÅKESSON HÄVDADE att hans uppväxt var färgad av att unga invandrarkillar ställde till bråk i bostadsområdet. – Men jag växte ju upp där under samma tid och såg inte de där människorna. Det fanns inga invandrare då. Det kan man ju se i skolkatalogerna. Det var kritvitt. Så jag skrev och undrade, varför ljuger du? Han skrev ett långt debattinlägg och han har ju en poäng med att jag inte kan ta ifrån honom hans upplevelser. Men alla sölvesborgare jag pratat med om den tiden säger något helt annat. – Om han börjar göra politik av något som inte är sant då sätter jag ner foten. Det hade jag gjort mot en annan partiledare också.

44 6/2014

FRIHET

– De tänker att vi kan prata om de här sjuka sakerna så länge ingen hör. De beter sig inte illa mot andra, det är just det här grupptänket. Det är som vissa unga vuxna som kanske skulle kunna heila på en fest, utifrån ser det helt sjukt ut. Men de är ju egentligen inte nazister.

FRIHET LISTAR Teveserielåtar

ay down in the hole – The Wire Stark låt från början. Greppet att variera artist mellan säsongerna som har olika teman är brilliant.

”ONANISTERNA” ÄR INTE en självbiografisk bok. Men det finns några gemensamma nämnare med Patrik Lundbergs egna erfarenheter. Han har hängt på samma platser i såväl Sölvesborg som Malmö. Precis som Kim i boken har han också gått på komvux och delat ut tidningar. – Anledningen till att jag använde de här miljöerna är att jag ville skapa en trovärdighet. Jag vet hur det ser ut på tidningsspärren och på komvux. Men storyn har jag ingenting att göra med. Onanistgrejen handlar inte bara om fotbollsgrabbar i Sölvesborg. Det handlar lika mycket om alla de som lever i storstadsmiljöer och gärna ser sig själva som medvetna. – De är också onanister och sluter sig också till människor som är exakt som de. Ofta är det människor som också har flyttat från en småstad. Men när de tar avstånd från människor i landsorten så gör de det i termer av klassförakt. – Jag sätter mig väldigt mycket emot den här white thrash-retoriken, jag gillar inte alls den. På vilket sätt då? – Att man gör narr av arbetarklassen och deras levnadsvanor. I BOKEN VANDRAR Kim mellan två världar. Den med grabbarna i Sölvesborg och kollektivet han hänger på vid Möllevångstorget i Malmö. Patrik känner inte heller att han helt tillhör någon av världarna. – Jag brukar prata om ett mellanförskap. Att hamna mitt emellan saker. Dels känner jag mig mitt emellan min hemstad och Malmö på många sätt. Men också mitt födelseland Sydkorea och Sverige. Min första bok handlade ju om min återresa till Sydkorea. Jag har mer och mer landat i att jag ser det som en fördel att ha tillgång till flera världar. – Tillgång till olika uttryck och sätt att se på livet. För mig är det något positivt. Har du nytta av det i ditt författarskap? – Annars hade jag inte kunnat skriva den här boken. Men jag har framförallt nytta av det i min journalistik. Efter valet har alla pratat om hur människor på landsbygden är. Istället för att prata med

dem, men jag vet ju eftersom jag är där hela tiden och har jättebra kontakt med mina gamla vänner. Det finns flera analyser av SD. Ungefär 700 000 anledningar till att rösta på SD, menar Patrik Lundberg. – Varje människa har sin anledning. Rösterna som kommer från landsbygden tror jag till stor del handlar om att de visar ett missnöje när de märkt att det inte blir bättre vad de än röstar på. De ser landsbygden monteras ner, hur vårdcentraler läggs ner och arbetsplatser försvinner. Jag tror att det är mycket missnöjesröster. Jag känner de här människorna och jag ser inte dem som några rasister. I RIKSDAGSVALET FICK SD 25,2 procent i Sölvesborg. Patrik tror att en anledning är att Bert Karlsson startat ett flyktingboende på en liten ort i närheten. – Det handlar inte om att de ogillar flyktingar, men de kanske undrar varför lilla Hällevik med 800 invånare ska ta emot 200 flyktingar när Stockholms stad förra året tog emot 93 flyktingar, tror jag det var. Men det är bara en av många förklaringar. Du har nu skrivit två böcker. Finns det någon gemensam nämnare? – Jag försöker besjäla och ge röst till människor som inte har en röst i samhället. Nu har vi exemplet med unga män på landsbygden. När man pratar om dem i media så är de ungdomsarbetslösa, de kan inte skriva, de kan inte läsa, de är rasister och de står för en manlighetsnorm som är helt skev. Tror du att det finns en risk när du drar så grova penseldrag? – Risken finns ju alltid, men jag försöker visa båda sidorna. Båda böckerna du har skrivit är för unga. Hur kommer det sig? – Jag själv läser fortfarande mest ungdomsböcker. Jag gillar att läsa och skriva om identitet och skapandet av identitet. Det är som starkast i tonåren, tror jag. I tonåren är känslorna större och jag gillar att blåsa på med det. Jag tycker att människor ska visa mer känslor, jag tycker det är bra. S

45 6/2014

FRIHET

ungry face - Gengångare Mogwai satte med sitt unika sound den rätta stämningen i den franska succéskräckserien ”Gengångare”.

ou´ve got time – Orange is the new black Regina Spector är ju rätt grym i sig själv. Låt och intro är riktigt bra i samklang, förmodligen bättre än serien.

andbags and gladrags – The Office (UK) Stämningsskapande och fin. Den passar liksom så bra. Så allvarstyngd som det bör vara till en så mörk komediserie.

need a dollar – How to make it in America Serien lyfte tyvärr aldrig riktigt, men både introlåten och de snygga klippen tillhör bland det bästa i serieväg.

musiken.

Beautiful mine – Mad men ”Mad men” satte ribban för teveserieintron, till stor del tack vare

Profiterar på unga människor FÅ PERSONER ÄR så förknippade med uttrycket ”känd för att vara känd” som Kim Kardashian. Det är också något som hon har tjänat stora summor pengar på genom realityserier, klädkollektioner och modellkontrakt. Nu drar hennes personliga varumärke in mer än någonsin genom ett mobilspel som spås bli nya ”Candy crush saga”. Spelet, som heter ”Kim Kardashian: Hollywood”, beräknas innan årets slut ha inbringat runt 1,3 miljarder kronor. Den enkla tanken med spelet är att du ska kunna iscensätta din egen framgångssaga. Du ska bli kändis, helt enkelt. Och för det krävs det varken talang eller stordåd, vilket Kim Kardashian har visat, utan snarare handlar det om att synas på rätt ställen, bära rätt designer och umgås med rätt personer. DET INTRESSANTA MED ”Kim Kardashian: Hollywood” är att det så träffande skildrar kändisskapets tomma baksida. Spelet går ut på att du går på fester och dejter för att bli uppmärksammad av medierna. Varje event ger dig pengar till nya kläder, bilar och hus, samt fler fans som gör att du klättrar dig uppåt i kändishierarkin. Spelet lär dig att ditt människovärde är direkt kopplat till dina materiella tillgångar. Om du inte spenderar tillräckligt blir du förlöjligad av pressen och dina dejter. Alla fester du går på handlar om att kränga produkter och så fort du når en ny nivå i spelet får du inte längre umgås med

KULTURNOTERAT LJUMMET AVSLUT När James Gandolfini gick bort sörjde miljontals fans som lärt känna honom i ”Sopranos”. Hans allra sista film blev ”The drop” som nu haft biopremiär. Med manus skrivet av deckarfavoriten, som även skrivit mycket

vänner som är under dig i kändishierarkin. När du till slut har klarat hela spelet och har 50 miljoner fans så händer absolut ingenting. Du får inget pris, ingen klapp på axeln ens, utan du ombeds bara att besöka ännu en fest. Du har nått toppen, och där blåser det kallt. ETT SPEL SOM ”Kim Kardashian: Hollywood” skulle kunna vara kritik av ett samhälle och en medieapparat som skriker efter innehåll, hur ytligt och fördummande det än må vara. Men snarare handlar det om att profitera på unga människors verkliga drömmar om röda mattor och kamerablixtar. Tidigare i år skrev tidningarna om att fler har sökt till skandalsåpan ”Paradise Hotel” än till lärarutbildningen. Över 11 000 ansökningar trillade in till årets säsong av ”Paradise Hotel”, medan det mottogs endast 10 198 ansökningar till lärarutbildningarna höstterminen 2013. Det är en bild över ett Sverige där unga människor tror att supa och ligga på teve ger dem bättre framtidschanser än universitetsstudier. JUST REALITYSERIERNA OCH dokusåpornas intåg i slutet av 1990-talet gjorde ”känd för att vara känd” till något som vem som helst plötsligt kunde uppnå. Men med åren har den hårda konkurrensen gjort det allt svårare. I somras sände tevekanalen The CW och skvallersajten TMZ realityserien ”Famous in 12”, som var ett socialt experiment där en

i ”The Wire”, var det upplagt för succé. Tyvärr har recensenterna varit allt annat än nöjda. Det har också lett till att fler kulturpersonligheter, som Killer Mike, skapar fin konst om livet, rasismen och döden.

TYCKA VAD EN vill om Kim Kardashian, men hon har inte lyckats bli en av världens mest igenkända personer genom att ligga på latsidan. Och hon är knappast dum. Hon rapporteras ha ett mycket fördelaktigt royaltyavtal gällande ”Kim Kardashian: Hollywood”, vilket beräknas ge henne mellan 30 och 40 procent av spelets intäkter. Det vill säga närmare en halv miljard kronor bara i år. Det är inte dåligt för någon som ”bara” är känd för att vara känd. S

Linus Fremin är skribent

mer kulturpolitik ”som ger stöd åt människor att reflektera över samhället och förstå varandra. Ett kulturlöst samhälle kan aldrig bli solidariskt – det krävs att demokratin skapar platser där vi kan mötas.”

ERNMAN OCH LÖFVEN Operasångerskan Malena Ernman har det senaste året gjort sig känd som en stark motståndare till den växande rasismen. Inför valet skrev hon en debattartikel tillsammans med Stefan Löfven i Aftonbladet. De skev att skolan måste ta ett större ansvar för att motverka rasismen. Men också att det behövs

46 6/2014

FRIHET

okänd familj flyttade till Los Angeles för att försöka bli känd på 12 veckor. Serien lades ner redan efter en månad på grund av dåligt tittarintresse. Det visar att bli känd kräver mer än att kamerorna är riktade mot en. Det handlar precis som i musik- och filmbranschen om att nätverka, ta tillvara möjligheter och jobba hårt.

och bloggare.

FORTSÄTTER AVSLÖJA Mitt under brinnande valröreslse släppte Expressen med hjälp av Researchgruppen flera namn på Sverigedemokrater som stått bakom grova rasistiska inlägg. Flera kandidater till riksdag, landsting och kommuner fick avgå. Samma vecka berättade Researchgruppen att de fått tillgång till en databas från forumet Flashback. De arbetar nu med fler avslöjanden. Publiceringar ska precis som tidigare ske med en partner. Vem är ännu oklart. Vi väntar alla med spänning på resultaten.

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

S K Matild FE Så ka VA SSU s PA m lä a pa L pu O pp P Gr M nj st te P eb S a I ar T pa E d e E N T e st ut pp R SS G am I nä L er S U A rS om T sfl S :a E F rn R y ko N S a ttl SU s . s. gplan LYG an D ,f .5 d em 50 öve P st B L in 2 an rD i sm na I R an LA r. de oc KV h k ry N d. la s. A sskl 48 R yfto s. r. 56

FOKUS SSU

FRIHET

47 6/2014

Rött regn Mitt under den mest intensiva fasen av valrörelsen släppte SSU tusentals pappersflygplan över Danderyd. För att uppmärksamma ojämlikheten. TEXT: JOHN ANTONSSON

AGARNA FÖRE: DET viks frenetiskt i det lilla rummet på SSU:s förbundsexpedition. Kristofer Åberg och Jennifer Söderström tar varsitt rött papper, viker enligt instruktionerna och lägger på en hög. Resultatet är pappersflygplan med namn och ett budskap om varför Sverige måste bli mer jämlikt. Innan onsdagen ska tusentals flygplan samlas i kartonger för att sedan släppas över Djursholm i Danderyds kommun, Sveriges mest ojämlika plats, med ett propellerplan. Syftet är enligt SSU att väcka debatt om Sveriges allt större klyftor. – Alliansen är trötta och har slut på idéer. Vi kan visa att vi har en plan, säger Kristofer Åberg. Alva Dahn har hjälpt till att vika under två dagar. Hon hoppas att många får upp ögonen för högerns politik. – Jag viker för att aktionen ska få genomslag. Det skulle inte göra skillnad om vi släppte ett plan. Det är viktigt att vi syns! Onsdag. Dagen för släpp. Vidar Aronsson står på ett fält i Danderyd. Han kommunicerar med planet via radio. Nu kommer det, planet. Ett rött regn faller. SSU:are är på plats för att plocka upp planen efteråt. Något som förvånar de lokala MUF:are som kommit dit för att hjälpa de Djursholmsbor som råkat få pappersflygplan med jämlikhetsbudskap på sina tomter. Andrea Törnestam, rösten som hörs i kampanjfilmen som släpptes efteråt, berättar varför hon tycker det är en bra grej med pappersplan. – Därför att människor får göra sina röster hörda och sprida budskap för jämlikare samhället. Alla fick skriva sitt namn och välja

ett budskap att ha på planen. – Ingen kan väl bli arg över ett pappersplan? Var budskapet till Djursholmsborna? – Budskapet var framför allt från alla de som skrivit, och det är riktat till hela Sverige. – Att vi valde just Djursholm är mest symboliskt. Vi hade pappersplanskampanjer över hela landet i dag, med samma budskap om ett jämlikare Sverige. 

”Ord förde bloggarna till fängelset, och ord kommer också att göra dem fria” MARTIN SCHIBBYE SKRIVER I OMVÄRLDEN OM BLOGGARNA FRÅN ”ZON 9” SOM ÄR FÄNGSLADE I ETIOPIEN.

STAR WARS-MARATON

UNGA TILL RIKSDAGEN

I slutet av september anordnade SSU Västerbotten ett Star wars-maraton i Skellefteå. Där fick medlemmar se flera filmer om en galax långt långt borta och äta godis. Kvällen anordnades efter att distriktets årsmöte fattat beslut om saken i våras.

Efter riksdagsvalet är det nu klart att flera unga med SSUkoppling har valts till Sveriges riksdag. Bland dem finns Patrik Lundqvist, Alexandra Völker och Johan Büser. Flera av dem har tidigare intervjuats i tidningen Frihet.

FRIHET

2 2,0

MILJONER

SÅ MÅNGA SAMTAL GENOMFÖRDE SOCIALDEMOKRATERNA UNDER VALRÖRELSEN.

48 6/2014

Frihet från förr. 1967 1967 var året då tidningen Frihet och SSU firade 50 år. Och jubileum firas bäst genom att blicka mot framtiden. Frihet blickade då mot 2017. Ett år som ligger ganska nära oss. Det är så klart inte en lätt uppgift att sia om framtiden. Artikelförfattaren tror bland annat att effektiviseringen i arbetslivet kommer att leda till att vi jobbar mindre. Nu blev det högre löner i stället. Härligast är kanske att artikelskribenten tror att vi kommer att åka lokalhelikoptern till jobbet och att vi ska utvinna äggviteämnen ur råolja – för att lösa svältproblemen. Det var några år före oljekrisen och rapporter om klimatförändringar.

Tipsa Frihet! Mejla info@frihet.se

6,7

PROCENTENHETER

SÅ MYCKET TAPPADE MODERATERNA I RIKSDAGSVALET.

”Samhället behöver reformer som gör livet drägligare, både för tv-kändisen och kassörskan” SOMAR AL NAHER I AFTONBLADET OM ATT DEN OSÄKRA ARBETSMARKNADEN DRABBAR FLERA YRKESGRUPPER.

Så stoppas rasismen

JONAS BERGSTRÖM SSU:s antirasistiska talesperson

SSU har släppt rapporten ”Tolv steg till ett Sverige utan rasism”, varför är den viktig? – Jag tycker att det är bra förslag och att rapporten är radikal i sin analys av rasismen. Rasism är inte något som kommer ur tomma intet utan är strukturer som är ett resultat av 500 års historia. Rasismen kom till för att rättfärdiga kolonialism och slavhandel. Rasismen är sociala strukturer som lever kvar och påverkar allt från skola till arbetsmarknad. Vad säger du om SD:s framgångar i valet? – Deras framgångar är delvis en konsekvens av åtta år med högerpolitik. Klyftorna, arbetslösheten och otryggheten ökar. Det är

FRIHET

49 6/2014

en grogrund för växande missnöje och rasism. Samtidigt måste vi vara ärliga med att vi har problem med rasism i Sverige. Rasismens orsaker och utfall måste angripas. Först då kan vi göra upp med den. Endast en socialdemokratisk politik för jämlikhet kan knäcka SD. Finns det något som är extra viktigt att lyfta fram från rapporten? – Att regeringen ger i uppdrag till polisen att prioritera hatbrott. Det såg vi nu senast i och med mordbranden i ett romskt läger i Högdalen. En dog. Polisen gjorde knappt någon utredning. Polisen måste bli mycket bättre på arbetet mot hatbrott. 

De kämpade för Stefan Efter månader av hårt arbete fick SSU:arna sin belöning. Det blir en socialdemokratiskt ledd regering. Medlemmar jobbade hårt i hela landet, som i Karlskrona och Stockholm. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: PRIVAT

EPPIG MUSIK STRÖMMAR från högtalarna. En trave med pizzor doftar så där som bara pizzor gör. Vi är på Socialdemokraternas högkvarter på Sveavägen 68 i Stockholm. De halkar in en efter en. SSU:are från Stockholms läns distrikt. Alla är tjejer. Snart ska minibuss efter minibuss slussas ut till orten för dörrknackning. Kampanjen heter Guzz buss. Det är bara några dagar kvar till vallokalerna stänger. Julika Lindstedt kommer dit lite tidigt. Hon är 17 år och kommer från SSU i Ekerö. – Jag fick vara med och hjälpa till att fixa med detaljerna.

var också en av dem som arrangerat dagen. – När jag plockade fram påsarna blev jag jätteglad, säger Julia. Julia träffar flera personer hon inte träffat förr. Det hurras och är roligt. Stämningen är på topp. – Sedan började vi gå ut till bussarna för att åka till Botkyrka. – Först skulle det bli två bussar, sedan blev det fem, och så en till. Julia knackar dörr med en person hon inte träffat tidigare. – Det var jättekul, vi kom bra överens och hade det sjukt bra. Vi pratade om allt från tidigare dörrknackningar till andra saker man har gemensamt, som skolan och sånt.

TYGPÅSARNA HADE DESIGNATS av Bim Eriksson, som är SSU:are och serietecknare. Bim

JULIA KNACKAR DÖRR i radhus och villor. – Jag skulle säga att det gick hyfsat bra. Alla

FRIHET

50 6/2014

var trevliga. Men många satt mitt i middagen. – Men när vi bad om ursäkt för att vi störde så var de flesta väldigt positiva. De förstod att man var där för att lyssna på dem och hjälpa dem med sitt val. JULIA ÄR GANSKA ny i SSU och är ordförande för SSU Ekerö – en ganska ny klubb. De brukar inte ha egna dörrknackningar men har följt med Socialdemokraterna några gånger. Hon tycker att Guzz buss var en bra idé. – Det var väldigt peppande. Man ser ju så mycket män i politiken, så det är kul att vara med när alla tjejer och kvinnor samlas, peppar varandra och har skitkul. Gör det dig peppad inför framtiden? – Absolut, det är sjukt kul och givande. Jag har bara varit med i SSU ett år. Det har mest varit val, EU-valet i våras och riksdags-

valet nu. Jag ser fram emot den normala perioden. Nu när vi blir fler och man får fler engagerade medlemmar kommer det bli roligt. – Vår klubb har bara funnits sedan i januari, nu vill jag att vi kommer igång och går kurser och så. LITE TIDIGARE I september går Shahram Behroz ner till Kungsmarken i Karlskrona. Han är en 18-årig SSU:are och bor i närheten av området. Det är måndag. Han och flera andra hade tidigare bestämt sig för att göra något roligt i Kungsmarken. För att locka fler att rösta. De har redan börjat med söndagsmöten. Dit kan vem som helst som är vänsterinriktad komma. För att prata om politik och om valet. Men de ville göra något större. Så de bestämde sig för att bjuda in Mona Sahlin.

– Vår klubb har bara funnits sedan i januari, nu vill jag att vi kommer igång och går kurser och så. SHAHRAM HAR UNDER hela valet kampanjat för att den unga socialdemokraten Magnus Manhammar ska bli inkryssad i riksdagen. – Eftersom Magnus Manhammar kände Mona Sahlin från antirasistiska Expo så bjöd han in henne. De bjöd in flera lokala kulturföreningar till ett möte för att prata om politik, om hur det är i Kungsmarken. – Efteråt kom det en massa folk. Vi bjöd på rulltårta och kaffe. MONA SAHLIN HÅLLER ett tal om rasism. Shahram går runt och pratar med folk. – Många känner mig och vet vem jag är. Jag försökte få folk att rösta. Under hela valrörelsen jobbar Shahram hårt. Han är ute och knackar dörr ofta. –Vi har haft dörrknackning varje dag. Många har vi varit hos tre gånger. När valresultatet kommer in är Shahram nöjd. Socialdemokraterna är det starkaste partiet i Kungsmarken med 68 procent. Dessutom lyckades han få sin kandidat inkryssad till riksdagen. – Jag är glad att Magnus har kommit in. Han har hjälpt mig mycket, han är min mentor i politiken. Dessutom kommer jag förmodligen in i kommunfullmäktige. Jag ser fram emot det, det ska bli fantastiskt. 

SSU i media

”Jag tror att många tycker att det är roligt när ungdomar kandiderar till riksdagen.” Ashkan Panahirad från Jönköping fick 1 500 kryss under valet. Ur Jnytt.se

”Vi har en ny möjlighet att göra politik av våra åsikter.” Erik Andersson från SSU Strängnäs vill ha mer jämställdhet efter valet. Ur Mariefreds Tidning.

”Rasismen kan bara försvinna om vi pratar om andra vägar att gå.” Anna Johansson från SSU Västerbotten efter en demonstration mot SD i Umeå. Ur Västerbottens-Kuriren.

”Vi är glada över att vi blev förstaparti på skolan.” SSU:s ordförande i Lidköping, Ängelina Ahlén, 18 år, är glad för att S vann skolvalet. Ur Nya Lidköpings-Tidningen..

”I Rättvik är det mest gubbar och tanter som dominerat politiken. Det vill vi förändra.” SSU Dalarnas ordförande om varför hans distrikt värvat flest medlemmar. Ur Mitt Dalarna.

”Halva befolkningen har sämre möjligheter.” Linnéa Wickman under en debatt om jämställdhet. Ur Gefle Dagblad.

”Det måste byggas f ler billiga bostäder för alla som flf lflyttar hit och så att unga kan flf lytta hemifrån.” Linnéa Wickman under en debatt om jämställdhet. Ur Gefle Dagblad.

FRIHET

51 6/2014

“De har nog råd i alla fall” Hushållsnära tjänster, mode och skolan. Frihet träffar SSU:aren Matilda Grebestam för att prata om erfarenheter och politik.

TEXT & FOTO: JOHN ANTONSSON

OLEN LIGGER LÅGT när vi ses. Matilda parkerar cykeln vid tågstationen och promenaden går in mot torget. Vi börjar med fotograferingen. Hon skojar lite och pekar uppåt gågatan där hon växte upp. Numera bor hon på andra sidan tågrälsen. Där hamnade hon efter några år på vift som tog henne till Uppsala, hushållsnära tjänster i Stockholm och modestudier i New York. Men vi ses för att prata politik. Och därför börjar samtalet vid engagemangets början. Då var det 2008. Då var Matilda 17 år. – Det var först efter fyra år jag slutade känna mig ny. Jag var inte så där superaktiv i början. Men jag gick dit själv och knackade på hos SSU:s ombudsman, sa att jag ville gå med. Det blev någon kurs här, något möte där. Den första aktivitet Matilda minns är en demonstration. Hon fick hålla den ena änden av en banderoll. – Jag var jätterädd att någon muffare skulle komma och fråga mig om vad jag tyckte om reporäntan eller någonting. Men det var ju ingen som gjorde det. EFTER STUDENTEN FLYTTADE Matilda till Uppsala och då gick hon med i socialdemokratiska studentförbundet. I Uppsala jobbade hon först för Sveriges elevkårer, men det blev också lite plugg och en vända som städerska i Stockholm. Det var stora kontraster. – En gång gjorde jag ett jobb hemma hos en kille där jag vek 35 pikétröjor. Jag organiserade hans garderob i två veckor. När jag stod där och vek undrade jag om RUT verkligen var den bästa feministiska reformen. – Det var då jag blev mot RUT-avdraget, skatterabatten för hushållsnära tjänster. Jag tänkte att de här människorna har nog råd med det här i alla fall. NÄR MATILDA STÄDAT klart bar det av till New York för att plugga mode. Hon trivdes inte jättebra i USA. Längtade hem även om det var roligt

FRIHET

med spännande och bra diskussioner på skolan. Inte minst om feminism och mode. De pratade om hur de skulle förändra modebranschen. – När jag växte upp pratade man mycket om hur man skulle se ut och vad som var okej. Det här med smink var inte riktigt okej, då skulle tjejer vara fina naturligt. Det fattade jag inte. Om jag gillar att sminka mig så får jag väl göra det. – Nu är det en större debatt på sociala medier där sådana frågor har kommit fram. Vi måste sluta diskutera kvinnors utseende. NÄR MATILDA KOM hem till Sverige igen blev det på flera sätt naturligt att flytta hem till Eskilstuna. Hon trodde att hon skulle hitta ett jobb när hon kom hem. Hon sökte verkligen allt hon kunde komma åt. Under tiden fick hon bo gratis hos sina kusiner. – Då tänkte jag på alla dem som inte har den möjligheten och som inte har gått klart gymnasiet. Jag ska inte säga att jag vet hur det är, för jag har ändå haft tur. Matilda började höra av sig till skolor i Eskilstuna, sa att hon var bra på engelska och ville vikariera. – Till slut ringde de och frågade om jag kan tyska. Jag sa nej. Men fick ta femmorna i två timmar en eftermiddag. Jag fick sitta och kolla att de gjorde vad de skulle. SEDAN FICK MATILDA ett jobb med kort varsel. Som musiklärare på två olika grundskolor. Hon skiner liksom upp när hon pratar om sina elever. När hon berättar om hur de har vissa gemensamma nämnare. De brukar rappa till Labyrints låtar tillsammans. Och trots att eleverna är på musiklektioner så kommer ämnen som situationen i Irak och Syrien ibland upp. – Då kanske jag frågar om de sett på Lilla Aktuellt. Då säger någon att min morbror blev bombad. Då inser jag att om Sverigedemokraterna hade styrt i femton år hade många av mina elever inte varit i livet. 

52 6/2014

MATILDA GREBESTAM Ålder: 22 år. Bor: Nyfors i Eskilstuna. Favoritplats: Övre Slottsgatan i Uppsala. Favoritskiva: Soundtracken till ”Marie Antoinette” och ”Match point”. Bästa teveserie: “Glee”.

FRIHET

53 6/2014

1 Bildbevis 1. Dörrknackning i Enköping. 2. SSU:are i Stockholm höll nattöppen valstuga i Vällingby centrum. 3. SSU driver valkampanj i Nynäshamn. 4. Trötta valarbetare förbereder för frukostkampanj i Värmland. 5. SSU Göteborg är glada och nöjda efter dörrknackning.

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

FRIHET

54 6/2014

å S

e d

g ja

SSU e d a e rdn gjord o n r en a Så hä rater. s l e lrör -rally. es kam a v nde bama hennTO: PRIVAT a n rin g ett O n ochNSSON FO b n de vsbor anssoJOHN ANTO r e l h d R: t un orra ÄSara JoBERÄTTAT FÖ t i M N

r o j g

JAG SITTER I SSU Norra Älvsborgs kampanjutskott och är kampanjledare för distriktet. Vi har haft kontinuerliga möten inpå valet om hur vi ska gå tillväga med och planera kampanjer. Först bestämde SSU i Trollhättan att de skulle ha ett Obama-rally, men av olika anledningar fick de inte till det. Då tog vi över det och fördelade uppgifterna. Vi bestämde oss för att vi skulle ha rallyt när SSU:s förbundsordförande Gabriel Wikström kom till stan. Då tänkte vi att vi också skulle bjuda in unga talare, lokala artister och unga från LO och partiet. Ett Obama-rally är en lite roligare form av ett torgmöte. Man bjuder in politiker som pratar och kombinerar det med musik och artister för att göra det hela lite roligare. JAG GÅR PÅ konstskola i Göteborg till vardags. Så jag fick ansvar för att göra affischen. Vi kom överens om vad som skulle stå, sedan fick jag göra layouten. Jag tänkte att affischen skulle vara lockande. Att den skulle vara tilldragande för alla men främst för ungdomar. Jag fixade en bild där man ser människor i bakgrunden, för att ge en känsla av en go, skön stämning. Sedan frågade Simon som jobbar på SSU-förbundet om loggor. Jag tror att det tog ungefär fyra timmar. JAG KOM DIREKT från min skola i Göteborg till Trollhättan, dagen för rallyt. Det var en fredag. När jag kom fram till Kompassen där vi hade mötet var det första jag såg en kartong med ”Res dig upp”-tröjor. Jag

FRIHET

tog på mig en tröja och började prata med folk. Sedan började jag bära ut saker: Frihettidningar, flygblad, SSU-grejer och pins. KOMPASSEN ÄR ETT slags konstverk på marken som ser ut som en kompass, därför heter platsen så. Vi ställde en scen där och så blev det som vårt eget lilla torg. Det kom dit en del folk, men det finns också mycket restauranger med uteserveringar i närheten, så det var många som hörde oss och såg att vi var där. I början spelade vi musik för att alla skulle få känna en skön stämning. Sedan varvade vi musik med tal. Ett viktigt budskap var att alla borde rösta, varje röst är viktig. När allt var klart kändes det skönt att vi genomfört det. Även om schemat skyndades på och vi blev klara tidigare än planerat. DET FINNS SÅ klart alltid flera saker man kunde gjort annorlunda, nu när man tittar tillbaka. Jag känner att vi kunde gjort affischen lite tidigare. Nu hade vi deadline en vecka innan. Om vi hade haft den ute två veckor tidigare hade vi kunnat marknadsföra oss bättre. Då hade vi kanske kunnat locka fler att komma, inte bara de som är socialdemokratiska sympatisörer sedan tidigare. Jag skulle definitivt rekommendera SSU:are ute i landet att göra ett sådant rally. Det blir roligt för väldigt många, kombinationen av musik och tal gör att man blir taggad och lyssnar mer på vad som sägs, så är det för mig i alla fall! 

55 6/2014

Internationella vänner YOUNG FABIANS  Young Fabians är en ungdomssektion till The Fabian Society. Det är en socialistisk organisation som funnits sedan 1894; organisationen var med och startade Labour 1900.

Labour pustar ut Efter en superjämn omröstning är det nu klart att Skottland stannar kvar i Storbritannien. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: PRIVAT

ATHANAEL SAMSAN ÄR aktiv i den socialistiska organisationen Young Fabians, en förening som ligger det brittiska arbetarpartiet Labour nära. – Det som förvånar är inte att Skottland blir kvar, snarare att det blev ett så stort stöd för att vara det. Nej-sidan i självständighetsomröstningen vann med över tio procent. Om Skottland hade lämnat hade det inneburit stora konsekvenser för det brittiska parlamentet. Av Skottlands 59 parlamentariker sitter 41 på Labour-mandat. – Om Skottland hade lämnat hade de konservativa Tories med dagens röstsiffror kunnat styra utan Liberaldemokraterna. – Men det är också en mer existentiell fråga för Labour. Mycket av vår historia är bundet till Skottland. Vår första parlamentariker var från Skottland, det var vår första premiärminister Ramsey MacDonald också. DEN SKOTSKE PREMIÄRMINISTERN David Cameron har indikerat att eftersom Skottland vill ha ökat självbestämmande, så ska icke-engelska röster inte få vara med och avgöra frågor som bara rör England. – Jag tror att Cameron vill göra så, jag tror också att det är något som många av de engelska väljarna vill. Det kan leda till att Labour kan vinna regeringsmakten men samtidigt sakna majoritet i parlamentet för att rösta igenom sina förslag, ungefär som jag har förstått att det är i Sverige nu.

FRIHET

Hur skulle du beskriva det politiska läget i Storbritannien? – De senaste två åren har vi sett högerpopulisterna UKIP växa i EU-valet och på lokal nivå. De har precis som Skottlands nationalistparti talat mycket om eliten vid parlamentet Westminister. Att många politiker gått på samma skola och jobbat för sina partier innan de själva blivit parlamentariker. Den gamla typen av tvåpartisystem finns inte längre. – Samtidigt har Storbritannien börjat komma tillbaka efter år av dålig ekonomi. Vi har hög tillväxt, men samtidigt växer debatten om att många människors levnadsstandard inte blir bättre. Nathanael tror att Tories kommer att anklaga Labour för att ha kraschat ekonomin innnan 2008 och att de kommer att höja skatterna. – Labour kommer å andra sidan vilja driva en kampanj som handlar om ekonomisk jämlikhet. Hur har Ed Milliband skött sig sedan han blev ledare för Labour? – Ed har tagit flera viktiga steg för att distansera sig från Tony Blair, som gjort sig illa omtyckt på grund av sin många gånger nyliberala politik och för Irakkriget. – Även om jag tror att Ed Milliband är genuin i sin vilja att ta tag i ojämlikheten, saknar han viss karisma för att kommunicera med allmänheten. Som undersökningarna ser ut så leder Labour, och ingen tror att de konservativa vinner en majoritet i valet nästa år. 

56 6/2014

Vad vill du säga till alla SSU:are som kampanjat under valrörelsen? – Att de har gjort ett fantastiskt jobb och att den här valrörelsen verkligen har varit SSU:s valrörelse. Det är vi som har burit upp valkampanjandet på många platser runtom i landet. Vad blir nästa steg i kampen mot rasismen? – Jag tror att det handlar om det vi har pratat om i flera år, men inte riktigt lyckats med, alltså att organisera oss tydligare mot rasismen. Då handlar det om att fortsätta det arbete vi har med att värva fler medlemmar, men också att se till att vi stärker vår organisation i många av de traditionella bruksorterna, att vi ser till att vi via det dagliga organiseringsarbetet ger människor en plattform att engagera sig politiskt i någonting som inte är Sverigedemokraterna eller något annat rasistiskt parti. Tror du SSU behöver samarbeta mer med andra folkrörelser? – Det skadar nog inte att göra det. Det skadar nog inte att SSU samarbetar mer med övriga civilsamhället, och där tycker jag att vi har ett bra tänk som vi ska utveckla under de närmsta åren. Vänsterpartiet kommer inte att sitta i regeringen med Socialdemokraterna. Förstår du besvikelsen som finns hos vissa inom socialdemokratin? – Egentligen inte. Vi gick till val som enskilt parti, vi har ett program som vi vill genomföra. Då handlar det om att hitta en konstellation där vi kan få igenom vår politik så brett som möjligt. Med Vänsterpartiet i regeringen hade det nog varit svårt med den breda typ av samarbete som Sverige nu behöver. – Det finns en risk att vissa blir besvikna, men jag tror att fler hade blivit besvikna om vi inte fått igenom någon politik alls.

SSU har ökat till 12 000 medlemmar, hur gick det till och vad är nästa steg? – Det beror på två saker som kombineras på ett ypperligt sätt. Ett: Ett SSU som varit taggat på valrörelsen, som är starkare än på länge och som gav sig ut med ett jäklaranamma för att värva. Två: En massa ungdomar blev i samband med valet politiskt intresserade och hade politiska uppvaknanden. När de två kombineras, då växer SSU. – Nästa steg är att få med folk till nästa steg och genomföra vår politik. Alltså att få med dem i segertåget. Att fortsätta värva. Vi vet att SSU brukar vara duktiga att öka i medlemstal direkt efter val. Jag tror att många fler kommer att vilja komma med och förändra Sverige. – Stefan Löfven tackade sitt älskade SSU under sitt segertal. Och det tycker jag är välförtjänt eftersom det verkligen är SSU som har burit partiets valrörelse där ute. Vad säger du om valresultatet? Jag tycker det är viktigt att säga att vi ökar. Man kan tycka att det inte är världens största ökning – men det är en framgång för Socialdemokraterna. För bara ett par år sedan hade man räknat ut oss och sagt att vi hade klappat ihop totalt. Vi ökar också fast det är fler partier som tävlar om kakan. Att de stora partiernas tid är över stämmer inte. – Det som jag tycker är extra kul är ju att vi tydligt vinner skolvalet som ju är SSU:s målgrupp och ett resultat av våra skoldebatter. Det man också ser där är att SD backar – bara lite, men ändå. Jag tror att vi hjälpt till att få SD att backa och det är väl verkligen en prestation att fira.

FRIHET

57 6/2014

V ju ad st gö nu r d ? u

Förbundssekreterare SSU

SI Or i sk ga LV U- a p – lan IA ko ra Ju de –Ja nis at g m ta st t. KA i sa m om n m ons un u KE o s p er hu la t r r d . rS n na ate M SU era g rs BO SS tö sk r ja d Ug a til f vä in l d örb xa för is si di tri und g kt st stri en et. ar kt kt sty oc h ge re kl no lse ub m tr ba ä kl ff rn ub ar a ba dä ut ro rv e ch i

Förbundsordförande SSU

Ellinor Eriksson

Fö TA an ar Ar rb be be t LL ta ta – E olo – J un A ds t m rr tt gi us AL ed öre pro om t n ord u ls . KU en jek ref hå föra s f t s orm lle nd RD or om e r e v sk I r S ar vi t för i på -st ud nä ill sk a en tv sam ol tt l er p a k ma oli ns ter. oc n tik er h s m en a f Ru ör nö ed . bo ks fo tan lä lk ke pp hö s gs me av ko dj en a la n ha Ti de r n,

Gabriel Wikström

V ju ad st gö nu r d ? u

Sossesfären

BILD: WIKIMEDIA COMMONS

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar. Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 554, 101 31 Stockholm, eller mejla till info@frihet.se senast den 20 oktober. PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

TÄVLING

Den argentinske fotbollsspelaren Diego Maradona är en av de bästa spelarna genom tiderna. Han har blivit särskilt förknippad med ”Guds hand”, då han gjorde mål med handen och vann VM för Argentina. Vilket år var det? 1. 1986. X. 1982. 2. 1990.

Teveserien ”Family guy” är inne på sin tolfte säsong. Vilken skådespelare gör rösten till karaktären Meg? 1. Meg Ryan. X. Mila Kunis. 2. Megan Fox.

Världshaven påverkas i allra högsta grad av klimatförändringarna. Hur stor andel av allt vatten på jorden är färskvatten? 1. Tre procent. X. Fem procent. 2. Sju procent.

Rosen har länge varit symbolen för svensk och internationell socialdemokrati. Vem har formgivit svenska Socialdemokraternas nuvarande ros? 1. Barbara Kruger. X. Ernst Billgren. 2. Javier Mariscal.

58 6/2014

FRIHET

Odling av genmodifierade grödor, GMO, är ett kontroversiellt ämne. Hur stor andel av Argentinas grödor är genmodifierade? 1. Hälften. X. En fjärdedel. 2. En femtedel.

Det svenska politiska landskapet har skiftat en del det senaste seklet. Nya pertier har uppkommit, gamla har bytt namn. Vad kallades nuvarande Centerpartiet då det bildades 1913? 1. Bondepartiet. X. Bondeförbundet. 2. Sveriges förenade bönder.

E-post är i dag en utbredd form av kommunikation mellan människor. Vilket år skickades det första mejlet över Arpanet, det som senare skulle utvecklas till internet? 1. 1971. X. 1981. 2. 1991.

GRATTIS! Elmedina Dibrani, Åmål, Lovisa Dellen, Gävle. Ni har vunnit två biobiljetter och en Frihetkasse var.

Vi vill ha dig. Och din syrra. Din mamma. Din granne. Och kanske din kompis. För tillsammans kan vi göra världen bättre. Vi kan se till så att det fortfarande går att bada i en fin insjö. Att du kan ta en promenad i skogen. Eller kanske bara plocka lite friska blåbär. Vi kan se till att bin inte dör ut på grund av farliga bekämpningsmedel. Vi kan se till att det finns fisk kvar i haven. Vi kan minska koldioxidutsläppen. Och vi kan se till att flera hundra år gamla

naturskogar inte huggs ned på bara några dagar. Och ju fler vi blir desto större skillnad kan vi göra. Då kan vi få politiker att förstå att det är dags för en förändring. Vi kan säga ifrån och visa på konkreta lösningar. Vi kan sätta press på företag. Och vi kan göra det lättare för dig att välja rätt i butiken. Vill du vara med? Sms:a medlem till   eller gå in på www.naturskyddsföreningen.se. Ett medlemskap kostar  kr/mån.

59 4/2012

FRIHET

TACK! –

SSU gjorde en riktigt bra valrörelse. Vi gjorde det möjligt för en Socialdemokratisk regering att bildas. Men arbetet för ett jämlikt samhälle slutar inte här. Var med och bidra till ett feministiskt och antirasistiskt Sverige – bli medlem i SSU. Läs mer på ssu.se eller ännu bättre – bli medlem! Sms:a: SSU [mellanslag] betala [mellanslag] 10-siffrigt personnummer till 72456. Kostar bara 20 kronor.

WWW.SSU.SE

FRIHET

60 2/2012