NÅGOT om frustuna kyrka
i ord & bild
frustuna Församling
2010
altarskåpet
kyrkans förnämsta prydnad
Kyrksilvret
den äldsta kannan är över 350 år
Orgeln
ombyggd, utökad och nyligen rengjord
Välkommen in – ser du att kyrkans mittgång inte är mitt för ingången? Såg du också, innan du gick in, att kyrkans torn inte är mitt på kyrkans västvägg? byggdes här under senare delen av 1100talet, ungefär hundra år efter det att bygden kristnats. På 1300-talet utvidgas kyrkan åt söder och öster och blir då dubbelt så lång och en halv gång till så bred som 1100-talskyrkan. Tornet var redan byggt när kyrkan breddades och står kvar på sin ursprungliga plats och därför inte mitt på den nuvarande västväggen. På 1400-talet ökades tornets höjd och under slutet av århundradet eller början av 1500-talet byggdes stjärnvalSer Du nu snett bakåt mot kyr- ven av tegel inuti kyrkan, liksom kans nordvästra hörn så har Du ett vapenhus mot söder. Detta där kyrkans äldsta delar. En bit revs omkring 1800, då den nuvaav nordväggen och en bit av väst- rande ingången genom tornet öppväggen är delar av den kyrka som nades och fönstren förstorades.
1897 restaurerades kyrkan och inreddes i nygotisk stil. Interiören försågs med schablonmålningar. Tornet fick sitt nuvarande utseende. 1939-40 genomfördes en ny restaurering enligt förslag av professor Ivar Tengbom. Då avlägsnades 1897-års inredning. En del av den förvaras numera i kyrkomuseet. Kyrkan fick sin nuvarande inred-
ning och en del äldre inventarier togs åter i bruk. Kyrkans tornspira och långhus fick samtidigt tak av kopparplåt. 1977-års renovering medförde inga större förändringar. 2007-08 rengjordes kyrkan invändigt. Kyrkans interiör präglas av de höga och spetsiga stjärnvalven. På de vitkalkade väggarna syns idag sex konsekrationskors. Från början fanns troligen tolv stycken. De målades på de ställen där biskopen med olja tecknat kors, vid kyrkans återinvigning efter det att valven rests vid 1400-talets slut eller i början av 1500-talet. Den nuvarande predikstolen är från 1940 med delar från en äldre predikstol från 1708. Utsmyckningen på predikstolskorgen är utförd av Gunnar Torhamn och föreställer: Den barmhärtige
samariern, Den gode herden och Såningsmannen. Mellan två keruber finns det hebreiska gudsnamnet JHVH omgivet av en strålkrans. Under predikstolstaket finns en duva, symbolen för den Helige Ande. Över predikstolstaket finns Lammet, som vilar på boken med inseglen (Uppenbarelseboken 5) och en stjärnglob.
dopfunten
Dopfunten tillverkades till restaureringen 1897 av grön Mölnbo-marmor. En romansk dopfunt av sandsten från 1100-talet skänkte församlingen 1868 till Statens historiska museum.
frustuna kyrkas förnämsta pr statens historiska musem för 1 deposition. 2008 blev altarskåp Altarskåpet berättar om viktiga delar av vår Frälsares tid här på jorden och om Guds frälsningsplan från skapelsen till löftenas uppfyllelse i Jesus. Altarskåpet är välbevarat och kvalitativt högtstående och tillverkat omkring 1510 i Antwerpen.
Stadens fabrikationsstämpel, en utbredd hand, finns inbränd på flera ställen i skåpet.
rydnad är altarskåpet. Församlingen sålde det 1868 till 150 kr. 1938 kom det tillbaka till frustuna kyrka som pet renoverat och rengjort av historiska museet.
Golgatahändelserna är altarskåpets centralparti. Till vänster framställs korsbärandet, i den scenen syns också Simon från Kyrene som tvingades att hjälpa till att bära korset. Motivet för det högra partiet är nedtagandet från korset. Lägg märke till miniatyrbilderna längs sektionernas ytterkanter. I dessa finns förebilder (prefigurationer) från Gamla Testamentet till händelserna i Nya Testamentet. Förlagorna hämtade altarskåps-
mästarna ur ”Biblia pauperum” som fanns i träsnitt på 1400-talet. En eller flera gammaltestamentliga bilder ställdes vid sidan av en nytestamentlig för att visa att allt som skulle inträffa redan var förutskickat i Gamla Testamentet. Den nedre bildsviten visar från vänster: Bebådelsen, Marias besök hos Elisabet, Jesu födelse, heliga tre konungars tillbedjan, omskärelsen och frambärandet i Jerusalems tempel.
tre kungar — tre generationer
Lägg märke till att i bilden av konungarnas tillbedjan dessa på då traditionellt sätt representerar tre åldrar, en yngling, en vuxen man och en gammal man samt de då kända tre kontinenterna, Europa, Asien och Afrika.
I bilden av omskärelsen är till och med kniven bevarad. Den gamle Symeon är med i bilden av frambärandet i templet. Altarskåpets övre flygeldörrar visar, när de är öppna, törnekröningen och den Uppståndnes möte med Maria (”Noli me tangere”). Den Uppståndne bär segerfanan.
De nedre flygeldörrarna visar på vänster sida, när de är öppna: Jesus gisslas av soldaterna, Pilatus visar upp Jesus för judarna ”Ecce Homo”. På höger sida visas gravläggningen och uppståndelsen. Denna bild kan knappast, som ibland sagts, vara en bild av him-
melsfärden, eftersom graven och soldater är med på bilden, Matteus 28:4 ”Vakterna skakade av skräck för honom och blev liggande som döda”. Jesus har också här den rödvita segerfanan.
visste du att... Två av Frustuna kyrkas medeltida inventarier förvaras på Södermanlands Museum i Nyköping. Dels ett krucifix och dels en framställning av Kristus som smärtornas man. Dessa är svenska arbeten från omkring 1500. På de övre flygeldörrarnas utsidor avbildas änglar med pinoredskapen. Bland de skulpterade miniscenerna längs kanterna avbildas här Abraham och Isak, när Isak skall offras. Isak bär veden till offerelden, 1 Mos. 22:6. Detta är en förebild till Jesu korsbärande och offer. Denna bild finns två gånger i altarskåpet, dels uppe till höger i bilden av korsbärandet och dels uppe till vänster i framställningen av nedtagandet från korset. De nedre flygeldörrarnas utsidor visar när altarskåpet är stängt till vänster Abraham och Melkisedek, 1 Mos. 14:17-24, samma
motiv finns som miniatyr uppe till vänster i Golgatascenen. Denna scen är en förebild för nattvarden. Till höger visar flygeldörrarna nattvardsbild och i mitten framställs Gregorii mässa. Här visas hur Kristus i levande gestalt framträder på altaret när påven Gregorius I (590 ‑ 604) förrättar mässan.
I kyrkan finns några äldre gravminnen bevarade I korgolvet ligger två kalkstenshällar i ett ramverk av gjutjärn. Den är lagd över Jesper Eliaeson adlad Ehrencreutz (d. 1722), grundare till Ehrendals och Lundholms bruk i församlingen, hans maka, Gunborg Thomasdotter Andersén (d. 1738) hans mor och de åtta av makarnas sjutton barn, som dog som små.
Ramen är troligen gjord vid Ehrendal. I de fyra hörnen finns de traditionella evangelistsymbolerna. Till vänster om ingången till sakristian finns en gravhäll lagd över Sigvard Kruse af Elghammar (d. 1571) och hans maka Alfrid Månsdotter av ätten Natt och Dag (d. 1588). På höger sida om sakristiingången ett epitafium över kyrkoherden Abraham Graffman (d. 1760) och hans hustru Maria Magdalena Waltier (d. 1765). I kyrkans västvägg, under orgelläktaren finns två gravhällar resta. Den södra är över medlemmar av släkten Rossfelt till Säby med årtalet 1646. Den norra hällen är daterad 1604 bär ett bomärke och namnet Lars Andersson.
Äldst bland kyrkans silver är en vinkanna med årtalet 1648, vilken liksom kyrkans kalk och patén skänkts av Erik kruse af elghammar till lundby och hans maka
En oblatask från 1652 är troligen gjord i Nyköping. En dopkanna från 1948 kommer från ateljé Borgila i Stockholm.
Innanför sakristians ytterdörr finns en Piscina (avlopp för överblivet nattvardsvin och dopvatten) från 2008 designad och utförd i mässing av silversmeden Anna-Stina Åberg, Nyköping. Till kyrkans altare hör sex silverljusstakar från 1946 och 1977 i tre olika höjder.
Fyra av dem är tillverkade och graverade 1977 av silversmeden Sture Hellström, Gnesta och skänkta till kyrkan av olika givare.
Frustuna kyrka äger en rik uppsättning av moderna textilier i de liturgiska färgerna.
visste du att... Sakristian i norr från 1300-talet har ett valv och ett ursprungligt fönster åt öster. Dekorationerna på valvribborna kan vara ursprungliga. Här finns några prästporträtt samt inom glas och ram ett kors i silkesbroderi från 1400-talets slut. Det föreställer den korsfäste Jesus Kristus. Detta har antagligen från början suttit på en mässhake och senare flyttats till ett annat tyg.
Orgelläktaren fick sitt nuvarande utseende vid restaureringen 1940 Läktarens relief är målad av Gunnar Torhamn. Kyrkans första orgel byggdes 1845 av Gustaf Andersson, Stockholm och omfattade då 7 stämmor. Orgelfasaden med blindpipor är från denna tid.
Orgeln om- och tillbyggdes vid olika tillfällen och hade efter ombyggnad av Olof Hammarberg 1950, 19 stämmor.
Kyrkans nuvarande orgel blev färdig 1980 och är byggd av orgelbyggaren Walther Thür i Torshälla. Orgeln är inbyggd i den äldre orgelfasaden. Den nuvarande orgeln har 25 stämmor, 1350 ljudande pipor, fördelade på två manualer och pedal. Det är mekanisk speltraktur och elektrisk registratur med fyra fria kombinationer.
Kyrkogården har utvidgats flera gånger, senast 1972 Mest iögonfallande bland gravminnena är den stora gravvården över familjen von Eckermann på Södertuna, vilket syns över Frösjön när man står vid gravvården, nordväst om ingången till kyrkan. Gravvården är utförd av skulptrisen Ellen Roosval. På kyrkogårdens södra del finns ett högt kors ritat av Hilding Evstedt, som utfört det tillsammans med Olle Jeginder och Edgar Johansson. Det invigdes pingstdagen 1990 och ersatte då ett äldre kors. Gravkapellet på östra delen av kyrkogården tillkom 1954. Ett antal äldre gravvårdar har bevarats som s.k. kulturgravar. På kyrkogården, norr om kyrkan, finns församlingens minneslund, med bänkar och ett ställ för blommor och gravljus.
korsmärkt runsten vid ingången till kyrkogården Byar med namnet ”Tuna” var lokala centralorter i sina bygder. Tuna i Daga härad kallades Frös Tuna efter en plats där fruktbarhetsguden Frö dyrkades.
Detta Tuna fanns där kyrkan nu är, vid den under tidig medeltid ännu farbara segelleden från Östersjön via Trosaån, Sillen, Frösjön och Klämmingen till Mälaren. Platsens namn har under tiderna förändrats till Frustuna. Bygden tycks ha kristnats under tiohundratalet. Den korsmärkta runstenen, som nu står vid ingången till kyrkogården, har inskriften: ”Ingemar och Ingemund och Svenund de läto resa stenen efter Jarl, sin fader god. Gud hjälpe hans ande”.
Denna beskrivning har sammanställts av Lars Haraldsson utifrån äldre kyrkobeskrivningar, kyrkans inventariebok och den av Eva Höglund 1998 utgivna: Nederländsk prakt i Mälarlandskapens kyrkor. Fotografierna är tagna av kyrkvaktmästare Anders Arman.