Mellan himmel jord 4 2015 by Frustuna församling

FR UST UNA FÖR SAML ING

#4 / 2015

TEMA PÅ FLYKT OM ATT SAMLA KRAFTER, BEMÖTA FÖRDOMAR OCH VARA LJUS I MÖRKER

ny organist

KERSTIN YTTERBERG OM HENNES PLANER FÖR KYRKOMUSIKEN OCH BARNKÖRERNA

LÅTFLERFÅFYLLAFEM

- SVENSKA KYRKANS JULKAMPANJ

ns Jule ch ko i s u ER m T S N TJÄ S D U G

#4 2 0 1 5

INNEHÅLL 3 Ledare ...och ett gott nytt kyrkoår!

4 Kerstin Ytterberg Vi presenterar Frustuna församlings nya organist 6 Lucia, mer än bara lussebullar? Vad vet vi egentligen om Lucia? Missa inte Frustunas Luciatåg. 8 Låt fler få fylla fem Svenska kyrkans julkampanj, insamling för utsatta barn. 10 Med julkrubban i fokus Tre samlingar i jul har julkrubban i fokus.

TEMA FLYKT

12 Att vara ljus i mörker 13 Religion och krig 13 Jesus som flykting 14 Vad gör Svenska kyrkan i flyktingkrisen 16 Vi söker ideella medarbetare 17 Insändaren och boktips 18 Program för Advent och Jul 19 Aktuellt Terminsstarter och annats aktuellt som händer framöver i församlingen 20 Så funkar det Vi förklarar typiska kyrkord.

TIDNINGEN KOMMER I BREVLÅDAN HOS ALLA ER SOM BOR I FRUSTUNA FÖRSAMLING. BOR DU UTANFÖR MEN ÄNDÅ ÖNSKAR ATT FÅ HEM TIDNINGEN? HÖR AV DIG TILL OSS SÅ KAN VI SKICKA DIG ETT EXEMPLAR.

22 Avtackning Vi avtackar diakon Pia Haraldsson som går i pension i april 2016. 23 Medlemssidan 24 Hit går din kyrkoavgift 2016

MELLAN HIMMEL OCH JORD Frustuna församling E-POST frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se HEMSIDA www.svenskakyrkan.se/frustuna REDAKTION Lena Fagéus, Ulrika Wikstén, Elsy Svensson, Sofia Arman ANSVARIG UTGIVARE Lena Fagéus redAKTÖR & FoRMGIVARE Sofia Arman TRYCK Östertälje Tryckeri AB OMSLAGSFOTO Kerstin Ytterberg fotad av Sofia Arman vid porten till sakristian vid Frustuna kyrka.

Kontakt TELEFON 0158-22100

E-POST frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se HEMSIDA www.svenskakyrkan.se/frustuna FACEBOOK https://www.facebook.com/frustunaforsamling KYRKOHERDE Lena Fagéus 070-288 48 58 PRÄST Johanna Lundqvist 070-245 41 21 Per Wahlström 070-8169701 per.wahlstrom@svenskakyrkan.se DIAKONI Anna Englund 076-1046512 Pia Haraldsson 070-288 77 84 BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Ida Fransson 070-297 64 15 Anna Englund Johanna Lundqvist Klaus-Henning Schütt Térèse Gauffin Sofia Arman

ADRESS Frustuna Församling Frustuna Prästgård 646 91 GNESTA

LEDARE

...OCH ETT GOTT NYTT KYRKOÅR! Nu är det nytt kyrkoår! Julen närmar sig! Och vi skriver 2016! Söndag den första advent bjuder vi in till invigning av den utbyggda prästgården! Vi har stora planer för utemiljön omkring prästgården och ägnar vintern åt att skissa och tänka och drömma. Vi hälsar en ny medarbetare välkommen! Kerstin Ytterberg är vår nya kyrkomusiker. Vi säger adjö till gamla medarbetare! Pia Haraldsson går i pension och vi avtackar henne den 20 december. Förändringens vindar och samtidigt är allt som vanligt. Traditioner och rutiner bevaras och odlas. Parallellt med att allt är som vanligt och i sin ordning är samtidigt allt omskakat och världsbilden helt förändrad. I världen råder kaos och kaoset är oss närmre nu än någonsin tidigare. Männsikor flyr och de flyr till oss. Vi behöver verkligen värna om de människor som kommer hit. De behöver få känna sig välkomna. I församlingen vill vi vara med i det arbetet. Detta nummer lyfter temat ”på flykt”. Ett tema som man kan skriva och tänka hur mycket som helst kring, vi har bara rört lite på ytan. Vi vill så gärna att fler vill engagera sig, i detta nummer berättar vi om vilka vägar man kan gå. Du behövs! Väl mött i olika rum och sammanhang.

MUSIK Klaus-Henning Schütt Kerstin Ytterberg

Lena Fagéus

BOKNING/KANSLI Elsy Svensson VX 0158-22100 frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se

KYRKOHERDE

KANSLICHEF Ulrika Wikstén EKONOMI Per Sandberg VAKTMÄSTARE Anders Arman Anders Boberg Klas Eriksson Anna Sánchez Lindström VÄRDINNA Ing-Marie Andersson REDAKTÖR & FORMGIVARE MELLAN HIMMEL & JORD Sofia Arman sofia.arman@svenskakyrkan.se

Har du läst kyrkoherdens krönika?

”Med en predikan når jag personerna i kyrkbänken. Med en krönika i en tidning når jag... ja hur många läser ÖSP egentligen?” Kyrkoherden lägger ner tanke och energi på sin krönika och tycker att den är viktig för att nå ut till fler. Har du missat den? Du hittar den i vartannat nummer av ÖSP men också på församlingens hemsida: http://www.svenskakyrkan.se/Frustuna/kyrkoherdens-kronika

VI PRESENTERAR

Välkommen Kerstin Ytterberg

- NY ORGANIST och BARNKÖRLEDARE TEXT & FOTO: Sofia Arman

ED STOR GLÄDJE OCH förväntan hälsar vi Kerstin Ytterberg välkommen till Frustuna församling. Hon kommer närmast från Salems församling där hon har jobbat som kyrkomusiker och körledare. Kerstin har i huvudsak haft ansvar för barn och ungdomskörerna i Salem, vilket också kommer att vara hennes ansvar i Frustuna församling. Kerstin, hur känner du inför att vara ny på jobbet? - Det känns väldigt roligt att få börja jobba här, jag känner mig välkommen och nyfiken. Att få hamna i Gnesta och Frustuna församling känns spännande, dels för att jag bor relativt nära Gnesta, då jag bor i Södertälje, men också för att jag har tillbringat många utav mina somrar i Södermanland. Gnesta känns på så sätt som en fantastisk knutpunkt för mig. Hur tänker du kring församlingens körer, musik och om Tingshuset som du ska ha som arbetsplats? Jag ser att det finns stora möjligheter att kunna bedriva rolig och kvalitativ körverksamhet i denna församling. Tingshuset ligger så centralt att det ger otroliga möjligheter för ungdomar att kunna ta sig hit utan att logistiken kring hämtning och lämning blir ett hinder. Men också för att jag har märkt att församlingen verkligen satsar på just kyrkomusik. Att få vara en del utav den satsningen och planera för kommande projekt är kul. Men som sagt, jag är ny på jobbet såklart, allt är i startgroparna, men framtiden ser lovande ut.

Du kommer främst att ha hand om barnoch ungdomskörerna, hur ser dina planer för dem ut? Vad gäller körerna så kommer det att se lite annorlunda ut redan till vårterminen. Jag kommer att starta ännu en kör vilket gör att åldersfördelningen kommer förändras lite. Den nya uppdelningen bygger på en så kallad körtrappa. Det gör att det alltid finns ett nästa steg att ta, tanken är att barn ska få känna längtan att få avancera och att de hela tiden ska fortsätta utvecklas. Det blir positivt tror jag.

”

MUSIK HAR SJÄLVKLART ETT EGETVÄRDE! Vi vill gärna veta mer om musiken ni kommer sjunga? I körerna kommer jag jobba en hel del improvisatoriskt. Det kommer vara lekfullt men samtidigt hålla en god kvalitet. Det är viktigt med en sådan balans. Jag sjunger gärna olika genrer, för god kvalitet finns det verkligen inom alla olika genres. Det blir en bra balans mellan tradition och förnyelse. Vi har en kulturskatt i kyrkomusiken att förvalta men samtidigt är det spännande vad som händer när man vågar prova och vara nyfiken på det nya. Vi kommer ge konserter, sjunga i gudstjänster och göra körresor tilsammans. Men mer om det kommer komma ut i riktade inbjudningar till de åldrar som det gäller längre fram. Vad gäller konserter och deltagande i gudstjänster ser jag framför mig hur fantastiskt det kan bli,

VÅRENS BARNKÖRER STARTAR VECKA 3

e BARNKÖREN ÅK. F-1 e DISKANTKÖREN ÅK. 2-3 e UNGA RÖSTER ÅK. 4-6 e UNGDOMSKÖREN FRÅN ÅK. 7 Prästgården och Frustuna kyrka är en helt otroligt vacker miljö och jag ser fram mot vad vi musikaliskt kan åstadkomma på den platsen. Det kommer många forskningsrapporter nu om vilken nytta musik gör för oss människor. Inte minst inom hjärnforskning konstaterar man musikens goda effekter. Musiken stimulerar stora delar av hjärnan vilket påverkar koncentrationsförmåga, immunförsvar, empati, inlevelseförmåga osv. Hur ser du på det Kerstin, är det så vi ska tänka om musik; att musiken är viktig för att den har goda effekter? - Det är verkligen fantastiskt att musik kan ha den sortens påverkan på oss. Musiken har samtidigt ett eget värde i sig. Med det menar jag att musiken som språk inte behöver vara ett medel, det kan också få vara målet. Något att bara kunna njuta av.

g LÄR KÄNNA KERSTIN LYSSNAR / lÄSER JAG LÄSER HELLRE, ENGELSKA DECKARE GILLAR JAG lANDET / STORSTADEN ÄLSKAR BÅDA Hund / katt hund! ÄTA UTE / ÄTA INNE lunch inne, middAg ute KAffe / te EspResso SeRieR / film film PIANO / ORGEL ORGEL FÖRSTÅS! DET ÄR JU SOM EN HEL ORKESTER

faktaruta

I Gnesta kommun är arbetet med asylsökande högst aktuellt. Ser du att du kan vara med och bidra med musiken? - Absolut. Musik kommunicerar med alla människor och förenar oss. Jag ser att församlingen i framtiden kan bli en arena där man kan få utrymme att musicera tillsammans och få ett utbyte av varandras musikkultur. Det ska bli spännande att få följa Kerstin i hennes arbete med kyrkomusiken och med barnkörerna. Vi i församlingen hälsar henne varmt välkommen! VILL DITT BARN SJUNGA I KÖR? HÖR AV DIG TILL KERSTIN PÅ:

0158-22100

5 9

LUCIA mer än bara lussebullar? DEN 13 DECEMBER

Före den gregorianska kalenderreformen år 1753 var den 13 december datumet för vintersolståndet och den längsta natten men också att ljuset kommer tillbaka.

VEM VAR LUCIA?

Det finns några variationer på legenden om Lucia, här är en tolkning. Lucia föddes i Syracusa på Sicilien av en kristen mor. När hon bara var ett litet barn avlade hon ett kyskhetslöfte, något hon inte berättade för sin mor. När Lucia sedan blev giftasvuxen hittade modern en förnäm hednisk man till sin dotter. Lucia var motvillig och när hon ville backa ur löftet anmälde den kränkta brudgummen Lucia som kristen hos ståthållaren. Lucia greps, torterades och fängslades – hon skulle föras till stadens bordell för att tjänstgöra som sköka. Vid den transporten vägrade vagnen rulla, den ursinniga ståthållaren hällde då kokande olja över henne men Lucia skadades inte. Ett svärd stacks då genom hennes hals efter att man stuckit ut ögonen. Året var 304 e kr.

HUR KOM DET SIG ATT LUCIATÅGET BLEV EN TRADITION?

Luciafirandet i Sverige med en ljusbeprydd lucia i procession är en modern tradition som tog fart under 1920-talet. I de högre stånden fanns sedan 1700-talet dock ett luciafirande som i någon mån liknar vår tids framför allt i Västsverige där den också kallats ”lille julafton” eller ”lusse långnatt”. På Skansen startades luciafirande på 1890-talet i ett försök att visa provinsiella festseder. Under 1800-talet uppträdde lucia ensam eller med en eller två följeslagare. När processionen flyttade in i städerna växte luciaföljet med tärnor och stjärngossar, som tidigare uppträtt som de tre vise männen i julupptågen på annandagen och trettondagen. I bondesamhället som helhet var lucianatten mest förknippad med övernaturliga väsen. Den fick sin nuvarande karaktär först efter en tävling i Stockholms Dagblad 1927. Den vinnande lucian gick i en procession i Stockholm med ljus i håret. Tävlingskonceptet spreds till andra tidningar och med detta så trädde lucia ut i den moderna offentligheten.

LUCIA OCH VÄDERTYDOR

Luciadagen användes även för att förutsäga väder och som en märkesdag. En regel var att grisen skulle vara slaktad till lucia. På andra håll sade man att tröskningen skulle ha avslutats vid denna tidpunkt, liksom att hästarna skulle skos för vintern. Minnesreglerna berättar att vissa arbetsuppgifter skulle vara färdiga vid lucia så att julfirandet kunde börja.

TEXT: ULRIKA WIKSTÉN KÄLLOR: A Adalbert Engelhart OSB, Nordiska museet

Välkommen TILL FRUSTUNA FÖRSAMLINGS TRADITIONELLA LUCIATÅG MED VÅRA BARNKÖRER

DEN DECEMBER KL 16.00 I FRUSTUNA KYRKA

Lå� Fl�� Få Fy��A Fe�!

Var femte sekund dör ett barn som inte hunnit fylla fem år. Rätten till mat, rent vatten och hälsa är avgörande för barns trygghet. Din gåva tänder ett femte ljus – ge den idag! SMS:a LJUS till 72905 och ge 50 kr. Eller swisha valfritt belopp till 9001223.

pg 90 01 22-3 | bg 900-1223 Läs mer: svenskakyrkan.se/internationelltarbete

ÅRETS JULKAMPANJ

#LÅTFLERFÅFYLLAFEM

ARJE DAG dör tusentals barn för att de inte får tillgång till mat, rent vatten och sjukvård. Men det finns hopp. Svenska kyrkan stöttar kyrkor och organisationer över hela världen, som värnar om barns rättigheter. Mentormammor når de mest utsatta barnen. Ett framgångsrikt exempel på Svenska kyrkans internationella arbete är verksamheten med mentormammor i Sydafrika, Swaziland och Etiopien. Mentormammor vandrar i utsatta bostadsområden och gör hembesök hos de familjer som behöver stöd för att säkra barnens hälsa. De upptäcker undernäring och sjukdomar och kan både förebygga och behandla. Med sig har mentormammorna en enkel ryggsäck med våg, måttband, hälsojournaler och andra basala arbetsredskap för att ge mödra- och barnavård. Men en mentormammas främsta arbetsredskap är hennes egen erfarenhet av att leva som mamma i utsatthet och fattigdom. Hon har rekryterats till mentormamma för sin förmåga att se, lyssna och stötta. Som mentormamma arbetar hon med att ge andra mammor kunskap om sina egna och sina barns rättigheter. I en situation där fattigdomen är utbredd räddar det barns liv.

ORSKNING VISAR att metoden med mentormammor är oerhört framgångsrik och de sydafrikanska myndigheterna har nu börjat arbeta utifrån denna modell.

FOTO: Eric Miller

Sisipho Sakawula är tre år och bor i ett av Kapstadens fattigaste områden. Här dör barn av undernäring, infektioner och bristande omsorg. Var med i kampen mot barnadödlighet! Stöd Svenska kyrkans internationella arbete - för alla barns rätt till ett tryggt liv!

Barnbidrag leder till bättre barnhälsa. Det effektivaste sättet att förbättra barns hälsa är när stater kan säkra alla invånares rätt till social trygghet. Därför driver Svenska kyrkan ett aktivt påverkansarbete gentemot makthavare i Sverige, EU och FN för att fler länder ska införa sociala trygghetssystem, som exempelvis barnbidrag. Om alla barnfamiljer får ett bidrag, ökar barns - och därmed hela samhällens - möjlighet att utvecklas. Svenska kyrkan arbetar internationellt för barns rätt att leva ett tryggt liv.

STÖD SVENSKA KYRKANS INTERNATIONELLA ARBETE! DIN GÅVA BEHÖVS!

GE EN GÅVA: BG: 900 - 1223 /PG: 90 01 22-3 www.svenskakyrkan.se/gedirekt Sms:a LJUS till 72905 och ge 50 kronor Swisha valfritt belopp till 900 1223

I KOLLEKT

Under julens gudstjänster går kollekten i synnerhet till svenska kyrkans internationella arbete genom ACT-alliance.

JULETID

Med julkrubban i fokus

Tre gudstjänster i jul har julkrubban i fokus. Julsamling för de yngsta den 10 dece,mber, Samling kring krubban på julafton och familjegudstjänsten med julgransplundring på trettondagen. Lär känna några utav nyckelpersonerna i julkrubban och välkommen till dessa gudstjänster i jul!

FÖDDA

ÄNGELN GABRIEL

FÖDD DEN 25 DECEMBER ÅR 0 I BETLEHEM

MAMMA MARIA OCH PAPPA JOSEF

MARIA VAR EN MODIG FLICKA

VÄLKOMMEN TILL JORDEN JESUS

- för visst var hon både modig och en flicka. Väldigt ung får hon förtroendet att bära Guds son i nio månader. Tro inte att hon inte fick möta onda ögon, skvaller och folk som viskade om henne när hon gick förbi. För visst viskade dem, herregud, hon påstod ju att ingen man utan Gud hade gjort henne gravid. Tro heller inte att hon inte var rädd för konsekvenser, straffet för barn utom äktenskapet var stening. Vilken modig flicka hon var, Maria, vilken tillit till Gud. Var kom hennes urkraft ifrån? När hon tog emot ärkeängeln Gabriels ord om att föda Guds son svarade hon ”från denna stund ska alla släkten prisa mig salig”. Det är hög tid att vi prisar Maria. Prisar hennes mod och styrka. Låt oss börja i juletid!

- Gabriel betyder ”Guds man” eller ”En av Guds starka”. I Luk 1:19 beskrivs han som en ängel av hög rang som ”står inför Gud”. Hans speciella uppgift är att vara Guds sändebud till människorna. Det mest omtalade är då han kommer med sändebud till prästen Sakarias, att denne och hans hustru Elisabet skulle få en son, Johannes döparen (Luk 1:1317) och då han kommer till Maria med budet att hon ska få en son, Guds son, Jesus (Luk 1:26-38).

Julsamling för de yngsta

Samling kring krubban

Julgransplundring

EN KORT SAMLING SOM ÄVEN PASSAR BRA FÖR DE LITE MINDRE BARNEN.

INLED JULAFTON MED en STÄMNINGSFULL GUDSTJÄNST. VARJE JULAFTON BJUDER VI IN TILL EN GUDSTJÄNST DÄR BARNEN FÅR UPPLEVA KRUBBAN PÅ NÄRA HÅLL.

TRETTONDAGSAFTON FIRAR VI MED EN GUDSTJÄNST TILLSAMMANS I TINGSHUSET.

vi vill bjuda till en UPPLEVelse MED JULEN OCH KRUBBAN I CENTRUM. VÄLKOMMEN TILL EN STÄMnINGSFULL JULSAMLING I EN KYRKA FULL AV LEVANDE LJUS OCH JULMUSIK.

NÄR VAR TID

EFTERÅT BJUDER VI PÅ LÄTTARE LUNCH OCH DÄREFTER HAR VI TRADITIONELL JULGRANSPLUNDRING DÅ VI DANSAR UT JULEN OCH SOM AVSLUTNING ÄR DET FISKDAMM FÖR BARNEN

JULEVANGELIET LÄSES OCH VI SJUNGER TRADITIONELLA JULPSALMER TILLSAMMANS.

NÄR VAR TID

TORSDAG DEN 10/12 FRUSTUNA KYRKA 16.00

24/12 - JULAFTON FRUSTUNA KYRKA 11.00

NÄR VAR TID

onsDAG DEN 6/1 TINGSHUSET 11.00

de TRE VISE MÄNNEN SOM KANSKE VAR TOLV?

- De tre vise männen kommer några dagar efter att Jesus har fötts. Att det talas om talet tre finns det en del förklaringar till, en utav dessa är att det talas om tre gåvor och att man därför tror att det var tre män som kom med varsin gåva till Jesus. Berättelsen är fascinerande, att några män, med sin kunsap och visdom, valde att följa en stjärna och tro att den också vittnade om att något stort hade skett. Dessa män bryter upp, de har ingen aning om vad som väntar dem och på vinst och förlust väljer de att följa stjärnan. Det finns nog en lärdom i detta. Vi kan likt dem söka efter tecken på Guds närvaro och omsorg om oss. Vi kan likt dem vara beredda att gå iväg trots att det verkar irrationellt. Vi kan likt dem våga följa vår innersta längtan. Våga ta sig till den plats där man anar att det finns betydelse för mig och för världen. Få männskor följer sina drömmar idag. Låt de tre vise männen vara en förebild för oss. Att våga gå ut ur våra trygga rum. Våga bege oss iväg och ta oss utanför vår bekvämlighetszon. 11 11

TEMA PÅ FLYKT

Att vara ljus i någons mörker VAD MENAR GUD NÄR HAN SÄGER ATT VI ÄR VÄRLDENS LJUS? VAD FÖRVÄNTAS VI GÖRA MED DEN UPPGIFTEN? FÖR VEM SKA VI LYSA OCH NÄR?

om LITEN VAR JAG MYCKET mörkrädd. När lampan släcktes kom demonerna och dansade kring min säng. Det var fasansfullt. Jag tappade orientering och riktning och vågade inte ens tända för att se efter om monstren verkligen fanns där i mörkret. Ett mycket litet ljussken i dörrens nyckelhål gav hjälp. Inte så att det lyste upp mörkret. Det var nästan tvärtom så, att den lilla ljuspunkten gjorde mörkret än mer intensivt. Men när ögonen vant sig vid mörkret visste jag att ljuset i låset skulle dyka upp som en hälsning från rummet intill: ”Var inte så rädd. Det finns ljus på andra sidan dörren – och människor”. Dessutom var ljuset i nyckelhålet ett slags orienteringspunkt. När jag visste var nyckelhålet fanns kunde jag räkna ut möblernas placering. Jag kunde orientera mig i det som var kaos. När jag döper barn hälsar jag från Jesus som säger: ”Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.” Så är det för mig; Gud är ljus. Men Gud är inget starkt ljus som lyser upp. Guds ljus i mitt liv är som ljuset i nyckelhålet. Det jagar inte bort mörkret men det är ett tecken på Guds verklighet som är större än min och som närvarar i mitt liv – som ett tecken

och ett slags hjälp att orientera mig i mitt mörker. För mörker finns, även om jag är fri från barndomens mörkerrädsla. Inte nog med att Jesus är världens ljus. Han påstår också att du och jag ska vara ljus: ”Ni är världens ljus”, säger han. Du och jag ska alltså vara ljus i världens mörker. Och då tänker jag igen på ljuset i nyckelhålet; att det kanske är som sådana ljus vi ska lysa. Som tecken på Guds verklighet och som en hjälp för någon enda att orientera sig i det som är mörkt för henne.

” j HAN PÅSTÅR ATT DU OCH JAG SKA VARA LJUS

AG TROR ATT GUD, när Gud ska förändra världen, tillämpar småskalighet! Små ljus i nattens mörker. Stora krig har vunnits på det sättet. Vid sidan av alla krigsförbrytelser i Vietnamkriget i slutet av 60-talet pågick en annan verksamhet. Man gick från by till by, från hus till hus, och solidariserade sig med människor, nära nog med en i taget. Den som blev vunnen för saken blev förklarad som ett befriat område. By efter

FOTO: Sofia Arman

by, gård efter gård, människa efter människa blev till befriade områden allt medan Stormakten i offensiv efter offensiv lade bombmatta efter bombmatta med enorma resurser i ryggen. Just nu är det mörkt i världen. När miljoner människor flyr; då råder mörker. När flyktingförläggningar brinner; då råder mörker. När skolbarn dödas; då råder mörker. Jag tror att vi är ämnade att vara ljus i det mörkret. Inte som strålkastare men som glimmande nyckelhål för någon i vår närhet som längtar. Små ljus till orientering och som tecken på en verklighet som vida överträffar vår egen och som en dag ska segra över allt mörker. ”Gud ÄR ljus och inget möRKER finns i honom.” (1 Joh.bR. 1:5)

Per Wahlström PRÄST

motiven bakom konflikten egentligen är. Resultaten klargjorde att ytterst få krig från 1946 och fram till 2001 uppfyller tillräckligt många utav dessa kriterier för att klassas som religionskrig. Istället påvisar studien att 91% av dessa krig (där krig definieras som en väpnad konflikt som fortlöpt under längre tid än ett kalenderår och krävt mer än 25 liv) inte alls har haft primärt religiösa drivkrafter. Istället har merparten av dessa krig utfärdats mellan parter med delad religionstillhörighet.

RELIGION SOM ORSAK TILL

KRIG? d

et FINNS en AllmÄn föreställning om att religion är den största orsaksfaktorn till krig och väpnade konflikter. Tanken om religionskrig är inte tagen ur luften. I alla fall mina tankar vandrar till tjocka historieböcker som vittnar om kolonialkrig, korståg och terrordåd. Men ger det oss en nyanserad bild? De största drivkrafterna bakom människans krigande har inte haft en religiös dimension. Människan har istället visat sig vara mycket mer benägen att kriga för sin idé om staten och folket, snarare än för sin idé om Gud. Det finns samtidigt åtskilliga exempel på hur religösa element florerat i krigstid. Terorrdåd i Allahs namn, missiler med inristade bibelcitat avfyrade från USA. Listan på liknande exempel kan göras lång. Det finns helt klart en religiös retorik som återspeglas i många krig. Men att religionen skulle vara den främsta orsaken till människans krigande är en förenkling som man kan ställa sig högst frågande till. Det finns försök att göra den religiösa faktorn mätbar. Modellen bygger på fem stycken kriterier varpå uppfyllnaden av dessa ger ett värde på hur ”religiösa”

Ad sÄGER dÅ dennA infoRmAtion oss i en tid då krigen tycks avlösa varandra och människor flyr för sina liv? Bilden av religonskrig spär onekligen på den stämpel som religioner redan bär. Felaktiga föreställningar matar motsättningar och fördomar. Det behövs fördjupad kunskap för att i förlängningen lyckas fördjupa förståelsen för varandras olika religiösa tillhörigheter. I det spända klimat som råder behöver vi spräcka hål på de fördomar som finns. Ser vi religion, oavsett vilken religion vi talar om, som orsak till krig ser vi också varandra som fiender. Världen blir tudelad och när människor flyr till vårt land uppfattar vi varandra som parter på varsin sida i samhället, istället för att se oss vara medborgare av samma värld. Oavsett om vi är troende eller inte, kristen, muslim eller hindu bör vi, istället för att se religion som en motsättning, låta den få fungera som en beröringspunkt med gemensamma värden att kunna mötas kring. På så sätt kan religion få verka som ett bidrag till fred och försoning. Det är i alla fall min förhoppning.

Sofia Arman

FÖRSAMLINGSASSISTENT

För den som är nyfiken på att läsa mer om ämnet och om studien texten refererar till så återfinns delar utav den i boken ”Isalamofobi” - av Mattis Gardell.

JESUS som flykting

E KNACKADE PÅ DÖRR efter dörr men fick samma svar: Det är fullt, ni får inte plats. Till slut var det ändå en man som såg hur trötta de var och erbjöd dem husrum i stallet bland djuren. En av våra riksdagspolitiker säger: ”Det borde inte vara särskilt komplicerat att tala om för människor som kommer att ”tyvärr, ni kommer inte in i vårt land för här är det fullt” En ängel kom till Josef om natten i en dröm och sa att han måste ta med barnet och Maria och fly. De måste fly för att leva. Så de packade sin väska och gav sig iväg. De visste inte var de skulle gå, men hoppades att någon någonstans skulle kunna ta emot dem och ge dem skydd. Berättelsen om Jesu födelse och första tid är slående lik situationen som många flyktingbarn befinner sig i idag. Jag har inga svar på hur man ska lösa situationen i världen, jag ser inte vägarna som vi måste ta. Men jag vet att om vi står vid vår nations gränser eller EU:s gränser och säger; ni får inte plats” till den som flyr för sitt liv och som inte har någonstans att ta vägen, då gör vi något med vår egen mänsklighet. Nu när vi firar jul läser vi berättelsen om en Gud som tar plats i ett litet barn som tar emot honom. Gud finns i de flyktingbarn som står vid våra gränser och ber om hjälp. Gud finns i mödrar och fäder som gör allt de kan för att komma till trygghet. Kanske är det så att vid din inre dörr står Gud och knackar på. När jag öppnar mitt hjärta för andra människor och ger någon min tid och min uppmärksamhet, så är det inte bara en annan människa jag tar emot, det är Gud. Gud knackar på din dörr. VILL DU ÖPPNA?

Lena Fagéus KYRKOHERDE

FOTO: IKON/ Paul Jeffrey

íōģ õđĬ Ėèĭĕ ÷ éĜĩ < Ge din gåva idag! SMS:a AKUT till 72 905 och ge 100 kr

HUR HJÄLPER SVENSKA KYRKAN tIll i FLYKTINGKRISEN?

RIG, OROLIGHETER OCH fattigdom och klimatförändringar driver miljontals människor på flykt! Ett fåtal lyckas ta sig till Europa, men de allra flesta är kvar i de direkta närområdena. Svenska kyrkan finns på plats längs hela flyktvägen. Svenska kyrkan finns genom ACTalliansen på plats i stora flyktingläger som Za’atari i Jordanien och Dadaab och Kakuma i Kenya. Vi arbetar med internflyktingar och syriska flyktingar i Irak. För de människor som riskerar allt och beger sig på den farliga resan till Europa finns vi just nu i Grekland, Serbien och Ungern. Stödet anpassas efter de behov som finns för flyktingarna i de olika regionerna, men behoven är omfattande och situationen förändras ständigt. Genom vår lokala närvaro är vi där och hör direkt från människorna det berör - och kan snabbt agera när nya omständigheter uppstår.

ARALLELLT ARBETAR VI också med att informera och påverka makthavare, både i Sverige och internationellt. Bland annat genom att kräva säkra och lagliga vägar för de människor som flyr till Europa. Länder som åtagit sig att leva upp till grundläggande mänskliga rättigheter ska inte få smita från sitt ansvar!

FOTO: IKON/ Paul Jeffrey

LÄSTIPSET på tema flykt

DET HÄR GÖR SVENSKA KYRKAN JUST NU:

w ”OSKYLDIGA BROTTSLINGAR” AV: OMID MAHMOUDI

Detta är Omids berättelse om livet i Afghanistan och om flykten därifrån. Om hur han korsade gränser till tio länder. Varje morgon på flyktingförläggningen gick han upp tidigt och skrev ner det han upplevt.

i AKUTA SKEDEN BIDRAR VI MED: Tak över huvudet, madrasser och skydd Psykosocialt stöd (samtal och aktiviteter för bearbetning av svåra upplevelser)

I denna bok får vi ta del utav hans upplevelser. Hur det är att förlora sin familj och på egen hand behöva fly sitt hemland innan man ens hunnit fylla 18. Boken handlar om människorsmugglare och om att överleva fullkomligt omänskliga förhållanden.

Mat och rent vatten. Varma filtar, kläder och skor. Hygienartiklar och babypaket.

I FLYKTINGLÄGER SOM MÄNNISKOR BOR I UNDER EN LÄNGRE TID ARBETAR VI MED:

TYDA LUFTEN wAV: ATT DINAW MENGESTU

e bygga skolor och ge skolmaterial. Att

Fosterfamiljprogram för utsatta och ensame kommande flyktingbarn.

Boken handlar om Jonas vars föräldrar 30 år tidigare flydde från Etiopien till USA. Som nyanlända gjorde de en bilresa i USA för att finna sina identiteter. Jonas, som jobbar på en migrationsbyrå, lyssnar på migranternas historia varje dag, nu behöver han lyssna till sin egen och göra samma resa som sina föräldrar.

Att skapa en bättre livssituation för äldre och handikappade.

FÖR DE YNGRE

Att bygga toaletter och duschar.

Att skapa meningsfulla möten och aktiviteter

e Utbildning i barns rättigheter och samtal kring

w ”SYSTERN FRÅN HAVET”

fredsbyggande

AV: ULF STARK & sTINA WIRSÉN

Boken handlar om Sirkka som ensam måste resa över havet till människor hon aldrig tidigare träffat. I det nya landet bor Margareta. Hon får veta att Sirkka ska bo hos henne och hennes familj, fast egentligen vill Margareta helst ha en hund. En inte helt självklar vänskap växer fram mellan barnen och lämnar ingen oberörd.

w ”SABELLES RÖDA KLÄNNING”

AV: MARinA MichAelidou-KAdi (TEXT) & DAnielA StAmAtiAdi (BILD)

FOTO: IKON/ Paul Jeffrey

En dag tvingas Sabelle hastigt lämna sitt hem och allt hon älskar . En stark bildberättelse om flykt – om att tvingas lämna minnen och människor bakom sig – och att finna sin plats i ett nytt, främmande land.

TEMA PÅ FLYKT

EFTERLYSNING!

vi söker fler ideella medarbetare

till idrag lykting- a b t et ala f rn k enga ärna ge g ingens lo mmun. p ålet. o m k da ml försa i gnesta t till än a e t t r e o b ar r oavk gå 4 vänd

2 8 98 6 4 3 : 12 ler swish an

giro: bank

533

227-6

ove iod n sper

lykt” d ”f e m märk 2016) uari

mber

febr

ing

(insaml

vI BEHÖVER ER FÖRSAMLINGSBOR MER ÄN NÅGONSIN. DET ÄR TILLSAMMANS VI BYGGER FÖRSAMLING OCH DET ÄR TILLSAMMANS SOM VI sKAPAR VARAKTIGA OCH BeTYDELSEFULLA MÖTEN MED ALLA DE MÄNNISKOR SOM FLYR till VÅR KOMMUN

ET HELA BÖRJADE med ett samtal från Solbackas styrning - hjälp oss att samordna kläder till de flyktingar som strömmar in till Solbacka. Frustuna riktade ropet utåt till församlingsborna som svarade storartat. Mängder av kläder kom in till Tingshuset. Personalen arbetade med att sortera och sortera och sortera. Till sist kunde vi äntligen åka ut till Solbacka och låta dem förse sig med kläder och hygienartiklar. De asylsökande på Solbacka har i nuläget det nödvändigaste vad gäller kläder. Men engagemanget slutar inte här. Det börjar här. Vi förstår att det kan komma fler asylsökande och fler ensamkommande flyktingbarn. Det är därför nu en av de allra viktigaste faserna tar vid. Att hjälpa till med att integrera dem i samhället. Smaka på ordet. Integration. Det kan kännas tungt och svårt och övermäktigt. Men det behöver det inte vara. Det är ofta i det lilla, i mötena med varandra som det sker. Små medel kan göra stora

FOTO: IKON/ Paul Jeffrey

skillnader. Vi vill därför uppmuntra er till att bidra med er tid. Vi kommer lyssna till behovet och samordna diverse aktivteter för och med de asylsökande och de ensamkommande flyktingbarn som bor i Gnesta kommun.

ILL DU VARA MED och göra de asylsökandes tid meningsfull? Kan du bidra med ditt engagemang och möta dessa människor med värme och sällskap? Hör av dig till församlingen. ARBETET ÄR REDAN IGÅNG, DU BEHÖVS!

SPRÅKCAFÉ FÖR ENSAMKOMMANDE

SPRÅKCAFÉ FÖR ASYLSÖKANDE

VARJE ONSDAG SÅ LÄNGE BEHOVET FINNS. KL. 09.00 I TINGSHUSET PÅ TINGSHUSGATAN 12, GNESTA

VARJE TISDAG SÅ LÄNGE BEHOVET FINNS. KL. 14-16.30 I GRYTS FÖRSAMLINGSHEM I DAGA FÖRSAMLING.

KONTAKTA OSS OM DU VILL DELTA I SPRÅKCAFÉeRNA ELLER HJÄLPA TILL VID ANDRA TILLFÄLLEN

0158-22100 ANNA ENGLUND 16

Sw I N SÄ N D A R E N

FRÅGA Jag tycker att det räcker nu. Jag ger er en chans till. Jag tycker det är förfärligt att en av biskoparna i Svenska kyrkan verkar tycka att islam är ett bättre alternativ än den kristna tron. Det räcker nu. Ge mig ett enda argument att stanna kvar i kyrkan! Arg Gnestabo! SVAR KÄRA ARG GNESTABO! Jag önskar att jag kunde svara dig på ett sätt som skulle kunna göra att ditt förtroende för kyrkan kunde bevaras. Det är begripligt att du reagerar på Stockholms stifts biskops uttalande om att det vore möjligt att göra ett av kapellen i stiften till ett interreligiöst rum på samma sätt som vi har sådana rum på flygplatser och sjukhus. Första gången jag kom i kontakt med ett sådant rum var när jag kom till ett skyddat boende för misshandlade kvinnor. Där bodde kvinnor av alla nationaliteter och alla religioner. Man hade gjort i ordning ett rum till ett enkelt andaktsrum. Innanför dörren fanns en hylla med alla möjliga religiösa symboler. Besökaren kunde ta det man ville ha och placera denna symbol i rummet och göra sin andakt på sitt sätt. Jag tyckte redan då att det var väldigt sympatiskt. Att vara öppen för att kvinnorna hade religiösa behov utan att för den skull hävda att just min religion var den främsta kändes ömsint och gott. Det här skyddade boendet hade en kristen huvudman och att det fanns ett andaktsrum för alla religioner var absolut ingenting som förändrade huvudmannens eller mitt engagemang för min egen religion. Visst kan jag förstå din reaktion att svenska kyrkan ska ägna sig åt att skapa rum för kristen tro.

Men för mig handlar biskopens tankar och förslag mer om en öppenhet för olika människors behov i svåra situationer. Det finns organisationer som arbetar aktivt med att föra samtal med andra religioner. Det jag har förstått är en självklar förutsättning för dem är att vara djupt och innerligt förankrade i sin egen religion. Kanske skulle en idé vara i dessa tider där vi hela tiden konfronteras med människor av andra trosinriktningar, att vi fördjupar vår egen tro och tillhörigheten i vår egen trostradition. Jag kanske bara har stärkt ditt beslut att gå ur kyrkan. Men jag skulle verkligen önska att du fick syn på den gemenskap som finns i kyrkan. En gemenskap av människor av alla sorter. Någon är välformulerad och god och gör inte någon annan illa. En annan råkar kanske trampa fel hela tiden. En tredje har en mycket märklig teologi och den fjärde är alldeles alldaglig och har inte tänkt så många djupa tankar. Men vi ses ändå i gudstjänsten, sjunger och ber tillsammans och vet att vi hör samman trots att vi är olika. Kanske finns det ett alternativ för dig. Du behöver inte gå ur kyrkan – du kan bli aktiv i församlingen istället. Var med och påverka och låt dig påverkas. Vänligen

DE FLYKTINGAR SOM LYCKAS TA SIG TILL SVERIGE HAR KORSAT MÅNGA SVÅRIGHETER PÅ VÄGEN. DE HAR FÖRLORAT MYCKET, OM NÄST INTILL ALLT. DET ÄR SVÅRT ATT FÖRESTÄLLA SIG HUR DET ÄR ATT tvinGAS BORT FRÅN SITT SAMMANHANG OCH BEHÖVA FLY FRÅN SITT HEM OCH HEMLAND.

Om du tvingades fly ditt hem, vad skulle du försöka få med dig då? Ing-mARIE lYCK - Det är verkligen svårt att svara på när man inte vet omständigheterna. Men jag skulle utöver min familj försöka se till att jag hade med mig mitt pass och även pengar.

HELéNE Woll Svedén - Min familj är givet. Utöver det skulle jag se till att få med mig allt som säkrar resan för mina barn. Kanske skulle jag försöka få med mig lätta värdefulla saker som till exempel smycken eller liknande att använda till byteshandel. Foto på min släkt hade jag också velat ha med mig.

Lena Fagéus KYRKOHERDE

ANDERS BOBERG

HAR DU EN FRÅGA? STÄLL DEN TILL OSS PÅ

frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se

1715

- Jag skulle se till att jag fick med mig mitt pass så att jag kan ta mig någonstans. Pengar och snus vore också bra.

TIPS! Klipp ut DETTA BLAD OCH SÄTT DET PÅ KYLSKÅPET

Julen nalkas och Frustuna församling firar jul på många olika sätt. Genom gudstjänst och mässa, med musik och konserter. Vi samlas runt krubban och vi träffas vid midnatt och i ottan. Hoppas du hittar något i julprogrammet som tilltalar dig!

ADVENT & JUL

PROGRAM MED julens MUSIK OCH GUDSTJÄNSTER novemBER

29 NOVEMBER festlig MÄSSA KL 11.00 FRUSTUNA KYRKA Alla präster, diakoner och musiker tjänstgör i mässan. Dopfest för årets döpta barn. Invigning av Prästgården.

DECEMBER

3 DECEMBER BRASAFTON JULSÅNGER MED SENIORKÖREN KL 18.00 I FRUSTUNA KYRKA

16 DECEMBER JULGUDSTJÄNST KL. 11.00 fRUSTUNAGÅRDEN Pia Haraldsson. 19 DECEMBER JULKONSERT MED GNESTA MUSIKSÄLLSKAPKL. 16.00 fRUSTUNA KYRKA 20 DECEMBER MÄSSA KL 11.00. FRUSTUNA KYRKA Johanna Lundqvist. K-H Schütt. Pia Haraldsson predikar.

6 DECEMBER MÄSSA KL 11.00 FRUSTUNA KYRKA Per Wahlström. K-H Schütt.

GUDSTJÄNST KL 15.00 TORSÅKER KYRKA. KYRKKAFFE. Johanna Lundqvist

FRUSTUNAKÖRENS JULKONSERT KL 16.00 FRUSTUNA KYRKA

24 DECEMBER SAMLING KRING KRUBBAN KL.11.00 I FRUSTUNA KYRKA Johanna Lundqvist. Kerstin Ytterberg.

10 DECEMBER JULSAMLING FÖR DE MINSTA KL 16.00 FRUSTUNA KYRKA En julsamling för de minsta 13 DECEMBER MÄSSA KL 11.00 i FRUSTUNA KYRKA Per Wahlström. Kerstin Ytterberg. LUCIAKONSERT med föRSAMLINGENS BARNKÖRER KL 16.00 I FRUSTUNA KYRKA

MIDNATTSMÄSSA 23.00 I FRUSTUNA KYRKA Johanna Lundqvist. K-H Schütt 25 DECEMBER JULOTTA. KL. 07.00 FRUSTUNA KYRKA Lena Fagéus. Kerstin Ytterberg JULOTTA. KL. 07.00 TORSÅKER KYRKA Pia Haraldsson. K-H Schütt.

26 DECEMBER MÄSSA. KL. 11.00 I FRUSTUNA KYRKA Lena Fagéus. K-H Schütt. 27 DECEMBER MÄSSA. KL. 11.00 I FRUSTUNA KYRKA Per Wahlström. K-H Schütt. 31 DECEMBER NYÅRSBÖN. KL. 16.00 I FRUSTUNA KYRKA Lena Fagéus. Kerstin Ytterberg.

JANUARI

1 JANUARI MÄSSA. KL. 11.00 FRUSTUNA KYRKA Per Wahlström. Kerstin Ytterberg. 3 JANUARI MÄSSA. KL. 11.00 FRUSTUNA KYRKA Per Wahlström. Kerstin Ytterberg. 6 JANUARI FAMILJEGUDSTJÄNST MED JULGRANSPLUNDRING KL. 11.00 TINGSHUSET Johanna Lundqvist. Kerstin Ytterberg.

AKTUELLT

TERMINSTARTER 2016

VECKA 2 STARTAR ÖPPEN FAMN & BABYCAFÉ VECKA 3 STARTAR KLUBBARNA BARN- OCH UNGDOMSKÖR TISDAGAR PÅ VERANDAN VARDAGSPAUS FRUSTUNAKÖREN SENIORKÖREN

nyhet!

MER OM RESPEKTIVE VERKSAMHET FINNER DU PÅ vÅR HEMSIDA WWW.SVENSKAKYRKAN.SE/FRUSTUNA

BRASAFTON

Inleds med ANDAKT i KYRKAN, dÄREFTER FIKA i PRÄSTGÅRDEN. SenioRKöRen sjungeR julsÅNGER DEN 3 DECEMBER KL 18 I FRUSTUNA KYRKA

TISDAGAR PÅ VERANDAN

Vi slår nu ihop tidigare verksamheter så som Bikupan och Syföreningen och bjuder istället in till våra tisdagar på verandan. En verksamhet för daglediga i alla åldrar.

START 26 JANUARI NÄR TISDAGAR 12-15 VAR FRUSTUNA PRÄSTGÅRD

72%

AV GNESTA KOMMUNS INVÅNARE ÄR MEDLEMMAR I SVENSKA KYRKAN

FÖRSTA ADVENT

FÖRSTA

FÖRSTA ADVENT BJUDER PÅ MYCKET I ÅR! fRUSTUNAKÖREN MEDVERKAR BARNGRUPPERNA SJUNGER OCH DRAMATISERAR. ALLA PRÄSTER och DIAKONER TJÄNSTGÖR. PER WAHLSTRÖM PREDIKAR. ÅRETS DÖPTA BARN ÄR INBJUDNA FÖR ATT TA EMOT SIN FÖRSTA BIBEL. EFTER MÄSSAN INVIGS PRÄSTGÅRDEN MED LUNCH PÅ MÖLLERSKA VERANDAN I PRÄSTGÅRDEN.

VARMT VÄLKOMNA TILL DENNA FANTASTISKA MÄSSA

DEN 29 NOVEMBER KL 11.00 FRUSTUNA KYRKA 19

SÅ FUNKAR DET

KYRKISKA A-F KYRKISKAN ÄR JU RENA GREKISKAN...

Vad betyder egentligen advent? Eller ordet röcklin, är det en fisk? Eller hur var det med det där ordet kommunion? Kyrkan är full av ord vi inte känner igen. I denna del, den första av tre, förklarar vi ett urval av de ord som dyker upp i kyrkans värld.

ADVENT

Advent är perioden innan jul, då vi fokuserar på att Jesus snart ska födas till världen. Ordet advent betyder ”ankomst”.

ALLHELGONATIDEN

Allhelgonatiden är perioden innan advent. Då tänker vi särskilt på de människor i vår närhet som har dött och som vi saknar. Kyrkogårdarna pryds med levande ljus och blommor och i kyrkorna hålls minnesgudstjänster.

AMEN

En kristen bön avslutas ofta med ordet ”amen” som betyder ungefär ”låt det ske”/ ”jag håller med” / ”så är det”.

DE 10 BUDORDEN

De tio budorden är en samling levnadsregler som Gud gav till människorna genom Mose. De ligger till grund för de judiska och kristna värderingarna, som än i dag präglar mycket av den västerländska kulturen.

DUBBLA KÄRLEKSBUDET

Det dubbla kärleksbudet är ett citat där Jesus uppmanar oss att älska våra medmänniskor på samma sätt som vi älskar oss själva, eftersom Gud älskar oss. Det dubbla kärleksbudet hittar du bland annat i Lukasevangeliets tionde kapitel i Bibeln.

DIAKON

Att be är att prata med Gud. Det kan ske på olika sätt - enskilt eller tillsammans med andra, som musik eller konst, med uttalade ord eller i tysthet. En vanlig gest när vi ber är att knäppa händerna, för att symboliskt ”samla ihop sig”.

En diakon är en person som arbetar i kyrkan vars uppgift är att skapa mötesplatser och gemenskap mellan människor. En diakon erbjuder också samtalsstöd till enskilda personer eller i grupp. Diakonen vigs till sitt ämbete av en biskop och brukar ha på sig ett halsband med duvan och korset och en grön skjorta med ”prästkrage”.

BIBELN

DOPET

BE EN BÖN

Bibeln är kristendomens heliga skrift. Den är skriven av många olika människor och under en väldigt lång tidsperiod. Bibeln består av två huvudsakliga delar, Gamla och Nya Testamentet (och Apokryferna som ligger mellan dessa två). Gamla Testamentet handlar om tiden före Jesu födelse samt skapelseberättelsen. Nya Testamentet handlar om Jesu födelse och tiden därefter. Här finns också de fyra evangelierna (skrivna av Markus, Matteus, Lukas och Johannes). De handlar om Jesu liv på jorden och anses vara de mest centrala texterna i Bibeln.

Dopet är ett av Svenska kyrkans två sakramenten (det andra är nattvarden). När man döps i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn blir man en del av den kristna kyrkan och får med sig Guds välsignelse genom livet.

DÖDEN

Inom kristendomen tror vi inte att döden är slutet utan det finns en fortsättning: evigt liv. Detta kommer till uttryck i begravningsgudstjänsten genom att vi överlämnar den döde i Guds händer.

EVANGELIUM

Ordet ”evangelium” betyder ”glatt budskap”. Budskapet handlar om att Gud älskar oss så mycket att han sände sin son Jesus till jorden för att offra sig för oss. Ordet ”evangelium” kan också syfta på den del av Bibeln som handlar om Jesu liv på jorden.

FASTAN

Fastan är den tidsperiod som ligger mellan jultiden och påsk. Under fastan uppmuntras vi att tänka lite extra på våra medmänniskor, och kanske också att försöka bryta någon dålig vana vi har och istället fokusera på goda handlingar. Fasta är oftast förknippad med att avstå från mat men man kan fasta ifrån annat också t.ex. tv eller att alltid ta bilen/bussen.

FRÄLSNING

Ordet ”frälsning” betyder ”räddning”. När vi använder ordet Frälsaren om Jesus så syftar vi på att han är den som räddar oss till ett evigt liv.

FÖRLÅTELSE

Förlåtelsen är central i kristen tro. När Jesus levde här på jorden lärde han oss att om vi ber om syndernas förlåtelse så blir vi förlåtna av Gud. Det innebär också att vi måste förlåta varandra när vi gör fel.

dopet - med Guds välsignelse genom livetE

bön är att

tala med Gud

HELA BIBELN OCH INFORMATION OM DEN FINNS PÅ www.bibeln.se

AVTACKNING

Pensionsdags för Pia! TEXT & FOTO: Sofia Arman

DECEMBER AVTACKAR VI vår diakon Pia Haraldsson. Då är det dags för henne att få avnjuta en lång semester, för att sedan dra sig tillbaka och njuta av livet som pensionär från och med april 2016. Pia började i arbeta i Frustuna för ganska exakt sju år sedan. Jag frågar henne om hon minns sin första dag. Egentligen inte, svarar hon och ler. - Jag hade varit en hel del här innan så för mig var det inte en helt ny plats. Min man Lars vikarierade som kyrkoherde här och jag var ofta med på gudstjänsterna. Jag minns dock att de första dagarna gick åt till att besöka olika verksamheter i samhället. Jag var till olika myndigheter, Frustunagården, Liljedalshemmet, pensionärsföreningar, Röda korset med flera. Allt för att skapa mig ett bra kontaktnät i Gnesta. Pia berättar att när hon började som diakon så var kontaktnäten lättare att bygga upp. Diakoner hade en naturlig plats i olika grupper i samhället. Så ser det inte riktigt ut idag. Jag frågar henne hur detta har påverkat hennes tjänst och diakonämbetet i stort. - Förändringen är både på gott och ont. Man var mer som en samhällsresurs tidigare. Då var det självklart att diakonen hade en roll i sammanhang tillsammans med bland annat polis och socialtjänst. Jag kan sakna det samtidigt som att denna förändring även gett diakoner större frihet, genom att vi står lite utanför dessa myndigheter. Det är en av de svårigheter som jag har stött på, denna förändrade syn på diakonens roll. JAG BLIR NYFIKEN PÅ VILKA andra svårigheter Pia har mött på vägen. Hon förklarar att hon egentligen inte mött så mycket svårigheter. Hon menar istället att hon ser det som en förmån att hon har fått möta människor i olika sammanhang. - Att vara medvandrare och att få följa en människa till slutet kan vara svårt. Men jag

ser det snarare som ett privilegium att ha fått göra det.

IA HAR VARIT DIAKON sen hon vigdes på Ersta i juni 1982. Jag ber henne berätta om sina finaste minnen. Hon förklarar att alla möten med människor, dem är de bästa minnena. Att hon har fått vara ett stöd för medmänniskor i deras livs svåraste stunder, som att vara med när människor tar avsked av en nära anhörig är också minnen hon bär med sig. Men ett specifikt minne hon har är skredet i Vagnhärad för många år sedan, då flera familjer förlorade sina hem när marken sjönk undan och husen rasade ned i ån som går genom samhället. - Vi fällde många tårar tillsammans och samtidigt delade vi många skratt. Att få vara den kanalen, att ha vänt en livsinställning från mörker till ljus, sådant kommer jag att minnas. Nu är det inte många månader kvar innan Pia går i pension efter att ha varit yrkesverksam i så många år. Hur känns det Pia? - Enormt skönt. Men även en saknad då jag arbetat på olika tjänster inom Svenska kyrkan sen 1975. SLUTLIGEN PIA, ÄR DET NÅGOT du vill hälsa de församlingsbor och kollegor som läser detta? - Jag vill gärna berätta att jag verkligen har uppskattat den stora hjälpsamhet och generositet som arbetslag och församlingsbor har mött upp med när jag har behövt hjälp i olika verksamheter. Jag har alltid känt det som att de har backat upp mig. Varmt tack till alla jag har mött, vare sig det har varit kyrkligt eller i andra sammanhang. Vi kollegor vill också passa på att säga tack. Tack Pia för den tid och det engagemang du visat för ditt uppdrag som diakon. Vi hoppas att du kommer få det härligt som pensionär, att du får njuta av att vara farmor och av att få sova länge om morgnarna.

Välkommen

tILL MÄSSAN DÅ VI AVTACKAR PIA. mÄSSAN LEDS AV JOHANNA LUNDQVISt och PIA HARALDSSON PREDIKAR.

NÄR 20 DECEMBER KL. 11.00 VAR FRUSTUNA KYRKA

g Synpunkter? TÄVLINGSDAGS! @ Dela gärna med dig om vad du som läser tycker om församlingstidningen. Både ris och ros välkomnas, men allra helst förslag på vad du tycker fattas eller vad du önskar att läsa om i framtiden. MAILA DINA TANKAR TILL: frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se VILL DU VARA ANONYM GÅR DET GIVETVIS BRA ATT POSTA BREVET TILL OSS Frustuna församling Frustuna prästgård 646 91 GNESTA

MEDLEMSSIDAN

Var med och tävla om ett bokpaket med målarböcker för vuxna. Fantastiska mönster att färglägga. Vi kan kalla det avancerat telefonklotter eller avstressande pysselbok för konstnärer.

FRÅGA

VAD ÄR DET FÖR LIKHET MELLAN EN KUNG OCH EN PRÄST? SKICKA DITT SVAR TILL frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se ELLER TILL Frustuna Församling Frustuna Prästgård 646 91 Gnesta

Vinnaren presenteras i nästa nummer!

Märk gärna ditt mail eller kuvert med "Mellan Himmel och Jord"

Tack!

g REDAKTIONEN

VILL DU KOMMA I KONTAKT MED VÅRA KYRKOPOLITIKER? Kontakta ordförande i kyrkorådet: Ulf Bergner 0158-133 78

VILL DU BLI MEDLEM I SVENSKA KYRKAN? OM DU ÖNSKAR BLI MEDLEM I SVENSKA KYRKAN SÅ FYLLER DU I TALONGEN OCH SKICKAR DEN TILL: FRUSTUNA FÖRSAMLING, FRUSTUNA PRÄSTGÅRD 646 91 GNESTA

ANMÄLAN OM INTRÄDE I SVENSKA KYRKAN Namn Adress Personnummer

v r

diakoni

själavårdande samtal

sorgedagar & sorgegrupper stöd för EU-migranter, ensamlsökakomndemande flyktingbarn och asy

h knopp för kropp oc

Internationellt arbete Fasteinsamling och Världens-barn

undervisning

för din kyrkoavgift 2016 kyrkor, kyrkogårdar och församlingshem

musik och kultur

Barnkörer Frustunakören Seniorkören

Dop Konfirmation & Ledarskola Vigsel Begravning

illustration: Tord nygren

PSALM- OCH MUSIKAFTON

Frustuna kyrka Torsåker kyrka Kattnäs kyrka Tingshuset

för barnfamiljer

Öppen famn Babycafé Klubbarna Dopfester Familjegudstänster Sommarkollo

Retreat Stil a dagar Morgonyoga

mission

vet

li olika tider i

Tisdagar på verandan Mötesplats Torsåker Brasafton

kärlek och sorg

gudstjänst Andakter

f mötesplatser

Mässa Morgonböner

temadagar om

Meditation

stöd til människoroneri utsatta situati bedriva samhällspåverkan

.. .. . ..

meditation och samtal

NÄSTA NUMMER/2 6 UTE 2