Mellan Himmel och Jord #1 2016 by Frustuna församling

FRUSTUNAS FÖRSAMLINGSTIDNING

#1-2016

F R U ST U NA F Ö R S AM L I NG

A M E T

Ö MIL J LIV TT Y N OCH

HUR FÖRKLARAR MAN SIN TRO? - Johanna Lundqvist berättar om sin kärlek till Gud

TIPS FÖR EN BÄTTRE MILJÖ

nyhet!

korsord - Kryssa, tävla och vinn!

17 GUDSTJÄNST I FÖRÄNDRING Hur har gudstjänsten förändrats över tid? Hur ser Frustunas gudstjänst ut idag och vad kan den erbjuda dig som besöker? Gemenskap, allsång, kanske hopp och glädje?

13 6 22

Alla kan göra något för rätten till mat!

13 OM FRÖN UNDER ASFALT

Vad kan Påsken lära oss idag? Lever vi människor i vår fulla potential och om inte, vad hindrar oss från att nå dit? Är det möjligt att våga en förändring om man aldrig har hört talas om vägen dit?

14 EN OFÖRKLARLIG KÄRLEK

Det här med att kunna formulera för någon vad tro är, hur det känns och vad den innebär för just mig, det är inte alltid lätt. Det kan jämföras med att berätta för någon som inte har barn hur det är att få barn. Det är svårt när man inte upplevt det själv. Hur beskriver man sin kärlek till Gud så att det blir begripligt för andra? - Johanna Lundqvist.

#1 INNEHÅLL 3 Ledare Nu börjar ett nytt liv 5 Vad handlar fastan om? Hur fastar man och varför 6 Vedugnen ger skjuts ut ur fattigdomen Möt Khine Wut Hmone Kyaw, 2 år från Burma.

TEMA NYTT LIV

7 Att vårda skapelsen 8 Önskan om en bättre värld 10 Frälsarkransen och dess gröna pärla 12 Sju tips för en bättre miljö 13 Om frön under asfalt 14 En oförklarlig kärlek Om svårigheten att förklara sin tro 16 Jag skulle vilja våga tro Finns det något större? 17 Gudstjänst i förändring Vad kan du finna när du besöker mässan 18 Axplock ur kalendariet & Medlem 19 Så funkar det - kyrkiska G-P Vi förklarar typiska "kyrkord". 20 Aktuellt Påskens program med mera. 22 Smått och gott Rättvisa och spännande recept 23 Korsord 24 Hit går din kyrkoavgift 2016

MELLAN HIMMEL OCH JORD Frustuna församling E-POST frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se HEMSIDA www.svenskakyrkan.se/frustuna REDAKTION DETTA NUMMER Lena Fagéus, Per Wahlström, Ulrika Rix, Elsy Svensson, Sofia Arman, Anna Sánchez Lindström ANSVARIG UTGIVARE Lena Fagéus REDAKTÖR & FORMGIVARE Sofia Arman TRYCK Östertälje Tryckeri AB PÅ OMSLAGSFOTOT Anna Sánchez Lindström FOTO: Sofia Arman 2

Kontakt

LEDARE

ADRESS Frustuna Församling Frustuna Prästgård 646 91 GNESTA TELEFON 0158-22100 E-POST frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se

"Det är tvingande nödvändigt med ett nytt liv."

HEMSIDA www.svenskakyrkan.se/frustuna FACEBOOK https://www.facebook.com/frustunaforsamling KYRKOHERDE Lena Fagéus 070-288 48 58 PRÄST Johanna Lundqvist 070-245 41 21 DIAKONI Anna Englund 076-104 65 12 BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Sofia Arman Anna Englund Ida Fransson 070-297 64 15 Térèse Gauffin Johanna Lundqvist Kerstin Ytterberg MUSIK Klaus-Henning Schütt Kerstin Ytterberg BOKNING/KANSLI Elsy Svensson 0158-22100 frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se KANSLICHEF Ulrika Rix EKONOMI Per Sandberg VAKTMÄSTARE Anders Arman Anders Boberg Klas Eriksson Anna Sánchez Lindström VÄRDINNA Ing-Marie Andersson REDAKTÖR & FORMGIVARE MELLAN HIMMEL & JORD Sofia Arman sofia.arman@svenskakyrkan.se

VILL DU KOMMA I KONTAKT MED VÅRA KYRKOPOLITIKER? KONTAKTA KYRKORÅDETS ORDFÖRANDE: Ulf Bergner 0158-13378

Tidningen kommer i brevlådan hos alla er som bor i Frustuna församling. Bor du utanför men ändå önskar att få hem tidningen? Hör av dig till oss så kan vi skicka dig ett exemplar.

NU BÖRJAR ETT NYTT LIV

ur många gånger har du vänt blad och låtit livet ta en ny riktning? Vad menar vi när vi talar om nytt liv? Jag är ju den jag är oavsett om jag köper ett nytt hus eller byter jobb eller partner. Det här numret av Mellan Himmel och Jord handlar om nytt liv. Kanske har de allra flesta erfarenheten av att livet blir nytt. Merparten av alla som får barn upplever att livet blir radikalt annorlunda. Plötsligt blir man medveten om hur kärleken gör en sårbar på ett helt nytt sätt. Fokus förflyttas till barnet som jag nu är ansvarig för och ska följa genom livet. Vardagen förvandlas radikalt och det gör också de flesta relationer.

människor som flytt från sitt land och kommit hit till oss. Det blir av nödvändighet ett nytt liv för dem. Ibland längtar vi efter att livet ska bli nytt, vi vill få nya vanor, ändra det som begränsar oss och släppa lös den där kraften och kapaciteten till kärlek och goda handlingar som vi anar finns inom oss. Vi behöver ett nytt liv när det gäller miljö och klimat. Det finns ingen av oss som kan undgå nödvändigheten av att tänka grönt, värna om jorden och naturen på ett långsiktigt hållbart sätt. Det är tvingande nödvändigt med ett nytt liv.

Lena Fagéus Kyrkoherde

Vi har i vår församling och i vår kommun en stor mängd av

Har du läst kyrkoherdens krönikor? ”Med en predikan når jag personerna i kyrkbänken. Med en krönika i en tidning når jag...ja hur många läser ÖSP egentligen?” Kyrkoherden lägger ner tanke och energi på sin krönika och tycker att den är viktig för att nå ut till ﬂer. Har du missat den? Du hittar den i vartannat nummer av ÖSP men också på församlingens hemsida: http://www.svenskakyrkan.se/Frustuna/kyrkoherdens-kronika

foto: magnus aronson/ikon

– för allas rätt till mat Khine Wut Hmone Kyaw är två år gammal. Hon är en av 795 miljoner människor som ofta äter för lite, för näringsfattigt och för sällan. Trots att mat är en mänsklig rättighet. Trots att jordens resurser skulle kunna föda oss alla. Var med och bekämpa en av världens största orättvisor!

SMS:a MAT till 72905 och ge 100 kr

FÖR ALLAS RÄTT TILL MAT

Swisha valfritt belopp till 9001223 PG 90 01 22-3 | BG 900-1223 4

Vad handlar fastan om? Fasteperioden är redan igång. När tidningen har landat i din brevlåda väntar närmast den tredje söndagen i fastan. Men det är inte försent att ansluta sig till fastan eller vara delaktig i fastekampanjen om allas rätt till mat.

rets största fasta i kristendomen är tiden före påsk. Den börjar 40 dagar före påsk och avslutas på påskafton. Under fastetiden före påsk tänker vi på Jesus som gick genom lidandet och döden mot uppståndelse och ett nytt liv. Fettisdagen är dagen då vi enligt traditionen ska äta semla, som ett sätt att äta upp sig inför den långa fastan. Fastan bryts sedan på påsknatten. Fastlagssöndagen och fettisdagen två dagar senare kallas med ett gemensamt namn för fastlagen. På flera platser låter man dessa dagar vara festdagar och karnevalsdagar. Fastan före påsk börjar på Askonsdagen och i många kyrkor firas askonsdagsmässa. Ibland ger prästen gudstjänstdeltagarna ett kors av aska i pannan. Korset symboliserar Jesus vandring mot korset och vandringen genom död till nytt liv. För många går associationerna när man hör ordet fasta att man låter bli att äta. Men en kristen fasta betyder väldigt mycket mer och behöver dessutom inte alls innebära att du inte äter. Det kan vara att avstå från till exempel tv-tittande, godis, alkohol, kött, Facebook eller något annat. Att fasta är att avstå från något för att vinna något annat. Fastan handlar om att du ska få tid för eftertanke och bön, och tid för att komma närmare Gud. En kristen fasta kan också handla om att avstå från något för att spara pengar. De pengar du inte använder kan sen gå till någon som behöver dem bättre än du gör.

utmaning?

FASTEKAMPANJ MATRÄTTEN

"Att fasta är att avstå från något för att vinna något annat."

Vi fastar för allas rätt att äta sig mätta

Svenska kyrkan har en internationell fastekampanj för utsatta medmänniskor i världen under fastetiden varje år. 2016 kallar vi den Maträtten och vi fastar för allas rätt att äta sig mätta. Under fastan arbetar många människor i Svenska kyrkans församlingar med att samla in pengar och sprida information om hur vi kan arbeta mot orättvisor i världen. Att avstå från kött är ett sätt att ta ansvar för klimatet. Ät mindre kött! Produktion av kött kräver stora naturresurser och bidrar i hög grad till växthusgasutsläppen och därmed till klimatförändringarna. De som lever i utsatta situationer i världen är de som drabbas värst av klimatförändringarna. De gör nämligen att torra områden blir ännu torrare och svårare att odla mat på. På andra håll blir det fler översvämningar. Redan idag finns många klimatflyktingar. Genom att äta vegetariskt en eller två gånger i veckan kan du påverka mer än du tror. Det finns inga fastslagna regler eller rekommendationer omkring fastan utan det som skrivs här kan vi använda som en inspiration om vi vill göra något extra de här veckorna.

Lena Fagéus Kyrkoherde

hämta din bössa

I våra kyrkor finns pappersbössor som du kan ta med dig hem. Fyll bössan med din gåva och ta med den till kyrkan på Palmsöndagen den 20 mars i Frustuna kyrka kl. 11.00. Alla bidrag är viktiga i kampen för allas rätt till mat!

Är du redo att fasta? Utmana dig själv, dina vänner eller varför inte kollegorna på jobbet? Avstår du från till exempel godis kan du ge pengarna som du sparat in till Maträtten – för alla människors rätt till mat. Gåvan kan du swisha till 9001223 eller sätta in på plusgiro 90 01 22-3 eller bankgiro 900-1223

Vedugnen ger skjuts ut ur fattigdomen

foto: magnus aronson/ikon

FASTEKAMPANJ MATRÄTTEN

TEXT Anna Wahlgren FOTO Magnus Aronson / IKON

den burmesiska byn Pale är mat ingen självklarhet. Ma Naing Naings familj är inget undantag. De svälter inte, men maten är alltid knapp. Nu har de fått lära sig att tillverka effektiva vedugnar som de kan sälja och på så vis skapa ett bättre liv. Det ryker från spisen. Ma Naing Naing lagar lunch, wokad vattenkrasse med chili. Den yngsta i familjen – tvååriga barnbarnet Khine Wut Hmone Kyaw – gnyr. I dag är det många munnar att mätta, eftersom brorsdöttrarna är på besök, men maten räcker. Det är dock ingen självklarhet i Pale, en isolerad by på den burmesiska landsbygden. – Vi hankar oss fram. Ibland hjälper vi till på en gård. Under dåliga perioder måste vi be om förskott, säger Ma Naing Naing.

Rättigheter ger förändring

Burma är ett land med underutvecklad landsbygd där skola och sjukvård ofta saknas. Här är barnadödligheten hög, vägarna dåliga och många människor lever isolerat med få möjligheter att försörja sig. Svenska kyrkan stödjer sedan 2008 projekt i Burma och Ma Naing Naings familj deltar i ett projekt som Lutherska världsförbundet driver. Målet är att minska fattigdom genom att arbeta med mänskliga rättigheter och utgå från människors egna behov.

– Det kan handla om ett lån, om att starta en kvinnogrupp, om att sätta upp en sparfond i en by. En liten skjuts i rätt riktning för att ta sig ur den mest akuta fattigdomen, säger projektkoordinator Salai Aung Tun Min.

Dröm om utbildning

Ma Naing Naing och hennes make har fått utbildning i att tillverka effektiva vedugnar som gör att såväl matlagning som vedinsamling går enklare. Ugnarna säljer de. – Vi vill föda upp ankor. Men vi behöver ett större startkapital för att komma igång. Vi funderar på att ta ett lån från fonden. Problemet är bara att lånet ska betalas tillbaka inom två månader, och att föda upp en anka tar sex månader. Så vi sparar på annat sätt. Ma Naing Naing drömmer om att barnen ska få utbildning och att familjen ska ha råd att gå till läkaren när de blir sjuka. Hon hoppas att de yngsta flyttar till Rangoon när de är vuxna. – Möjligheterna är större där. Jag tror att nästa generation kommer att få det bättre, säger hon och kramar barnbarnet.

– för allas rätt till mat

Khine Wut Hmone Kyaw är två år gammal. Hon är en av 795 miljoner mä för lite, för näringsfattigt och för sällan. Trots att mat är en mänsklig rät resurser skulle kunna föda oss alla. Var med och bekämpa en av värld

SMS:a MAT till 72905 och ge 100 kr

FÖR ALLAS RÄTT TILL MAT Khine Wut Hmone Kyaw, två år, är en av de 795 miljoner människor som lever med ständig brist på mat. Var med i fastekampanjen och ge en gåva för allas rätt till mat! Swisha valfritt belopp till 9001223 PG 90 01 22-3 | BG 900-1223

TEMA MILJÖ OCH NYTT LIV

i vet idag att jorden genom evolutionen utvecklats under miljontals år, inte på sex dagar, som det beskrivs i Bibeln. Ändå kan vi finna djup sanning i Bibelns skapelseberättelser, som med hjälp av symboler och myter tolkar Guds relation till naturen och särskilt till människan. Gud skapar ständigt naturen och där är människan en del. Naturen har ett eget värde, men är också något som män-

niskan är beroende av och som påverkar hennes liv. Bibeln är full av bilder och beskrivningar av Guds skapelse som något heligt i sin mångfald och rikedom och vittnar om att människor har ett särskilt ansvar att förvalta och odla jorden. Vi i Frustuna församling vill ta oss an detta ansvar och miljödiplomeringen som vi berättar mer om på nästa sida är ett steg i rätt riktning...

Moder skog Moder skog som är på jorden Helgat varde ditt väsen Ske din vilja så som i marken så ock i människorna Vår dagliga glöd giv oss idag och förlåt oss våra maskiner så som ock vi förlåta dem som aldrig lärt oss rätt från fel Inled oss inte i konsumtion utan fräls oss från vår rädsla Ty naturen är din i den makten och härligheten i evighet

Almen - Av Maria Vesterberg. Ur boken ”Sånger från jorden” av Amanda Mattling och Elinor Askmar

TEMA MILJÖ OCH NYTT LIV

MED ÖNSKAN OM EN BÄTTRE VÄRLD TEXT Anna Sánchez Lindström FOTO Sofia Arman

Vår församling har under vintern påbörjat ett arbete med att bli mer miljömedvetna och ta ett större klimatansvar. Som hjälp använder vi en diplomeringshandbok som är utarbetad av Svenska kyrkan. Diplomeringen liknar till stor del de miljöcertifieringssystem som finns i näringslivet men vilar på teologisk grund. Jag som är ansvarig att leda arbetet heter Anna Sánchez Lindström och arbetar annars som trädgårdsmästare i församlingen.

i kommer utifrån miljödiplomeringshandboken analysera hela vår verksamhet. I miljödiplomeringen arbetar en miljögrupp fram flera mål för varje verksamhetsområde. Verksamhetsområdena är pastoral verksamhet, ekonomi, byggnader, kyrkogårdar, varor, transporter och avfall. Det kommer att bland annat handla om gudstjänster, barnverksamhet, inköp, uppvärmning, grönyteskötsel och sophantering. De förändringar som görs ska leda till mindre miljöbelastning och/eller stimulera till större miljömedvetenhet. Det känns som om vårt miljöarbete är efterlängtat. Det poppar upp förslag till förbättringar från personalgruppen hela tiden. Vi är redan igång med egen kompostering av allt matavfall och utvecklar sätt att kompostera allt trädgårdsavfall från kyrkogården. I somras anlades en blomsterodling så att vi hade egna altarblommor under sommarmånaderna. Vi har också investerat i eldrivna trimrar, lövblåsar och häcksaxar. Mycket av det vi köper nu är redan ekologiskt och i viss mån även fairtrade-certifierat. För att avgöra vilket kaffe vi ska köpa in anordnade miljögruppen ett blindtest av olika kaffesorter. Det som de flesta i personalgruppen gillade var både fairtrade och ekologiskt.Tidigare har det genomförts en energi-inventering av alla byggnader, där vi tittade på vilka åtgärder som kan göras för att minska energiförbrukningen. Det finns redan nu flera andra församlingar som kommit långt i sin miljödiplomering. Några producerar egen el med hjälp av solceller, andra har bytt ut alla lampor till moderna som drar mindre el. En del församlingar har anlagt äng istället för gräsmattor. Det finns många inspirerande och goda exempel på vad en församling kan göra.

Bild från Frustuna Prästgård där Annas blomsterodling stod i full blom hela förra sommaren. 8

NAMN ANNA SÁNCHEZ LINDSTRÖM BOR I lägenhet i Gnesta MED Flickvän, hund och två katter KOMMER FRÅN Spånga GILLAR ATT Odla och snickra PÅ FRITIDEN Är hon gärna i sina kolonilotter UTBILDNING Biolog som bytte bana till trädgårdsmästare DRÖMMER OM Fler och bättre cykelbanor, inte bara i städerna.

Anna med sin trogna följeslagare Wilhelm, en sexårig S:t Bernhard som är känd från TV. Han har nämligen medverkat i en rad reklamfilmer.

dag vet vi att vårt sätt att leva hotar de många processer i naturen som vi alla är beroende av. Ibland känns det som om vi väntar på katastrofen som ska göra att vi äntligen får ändan ur. Men sanningen är att det inte finns någon katastrof, inte i betydelsen att det är helt slut. Det handlar mer om hur svåra umbäranden som vi människor snart och i framtiden ska behöva leva med. Vi har vant oss vid en livsstil som förbrukar väldigt mycket energi och leder till mer växthusgaser som påverkar klimatet. Hur ska vi tackla de problem som vår livsstil fört med sig? Oro för vår miljö och vår jord kallas ibland klimatångest. Den kan yttra sig i dåligt samvete, skuldkänslor, ilska för att miljöförstöringen fortsätter och en känsla av uppgivenhet. Klimatkrisen är alltså också en existentiell och andlig kris. Här ser jag att kyrkan har en stor möjlighet att inspirera. Vi behöver frigöra hopp som leder till förmåga att se nya möjligheter och ge handlingskraft. Jag hoppas på ett givande arbete med miljödiplomeringen och en framtid där det blir lönsamt, roligt och lätt att leva hållbart. I forskning om lycka kan man se vilka faktorer som rent statistiskt gör folk lyckliga. Det finns ing-

enting som tyder på att materiella ting skulle göra oss påtagligt lyckligare. Även pengar är ganska oviktigt för lyckan. Men i vårt samhälle finns det en klyfta mellan vad som faktiskt bringar lycka och vad vi föreställer oss ger lycka. Kanske kommer vi inse att vi faktiskt skulle må bättre av en annan livsstil? En livsstil som också är mer miljövänlig?

SJÄLENS TRÄDGÅRD

Under arbetsnamnet ”Själens Trädgård” skissar vi just nu på en upplevelsepromenad runt Frustuna kyrka. Vi vill inbjuda besökare att stanna kvar och uppleva lite mer av den vackra naturen i anslutning till Frösjön. Det kommer att växa fram flera trädgårdsrum med sittplatser och den röda tråden i promenaden blir texter, poesi och dikter som berör och förhoppningsvis hjälper oss i livet. Vi vill gärna ha in förslag på sådana texter från församlingsmedlemmar. Det kan vara kända dikter, musiktexter eller så kallade bevingade ord. Maila dina ord som betyder mycket för dig till:

frustuna.församling@svenskakyrkan.se

TEMA MILJÖ OCH NYTT LIV

Frälsarkransen är skapad av Martin Lönnebo och fungerar som ett modernt radband med 18 pärlor i olika färger och med olika betydelser. Den kan vara en hjälp till bön i olika situationer och sinnesstämningar. Tillsammans beskriver också pärlorna en väg in i den kristna tron.

FRÄLSARKRANSEN OCH DESS GRÖNA PÄRLA TEXT Lena Fagéus FOTO Anna-Lena Ahlström och VERBUM

artin Lönnebo föddes 1930 i Storkågeträsk i Kågedalens församling i Luleå stift och blev så småningom biskop i Linköpings stift. 1995, som nybliven pensionär, reste han till Grekland för att båtluffa och råkade då ut för en häftig storm. Båten tvingades i hamn på en ö med bara 47 invånare och där i ett litet hyresrum började han skissa på Frälsarkransen. Han ville utforma ett redskap för andlig träning. Något som skulle utföras i bönens form, sammanfatta kärnan i den kristna tron och tilltala den moderna människan. Sist men inte minst, så skulle det vara något greppbart, något att kunna beröra fysiskt. Efter mycket funderande och prövande kom så Frälsarkransen till. Radbandet av handgjorda glaspärlor tillverkas i Indien av Tara Projects enligt bestämmelserna för Fairtrade. Det består av arton pärlor och varje pärla påminner om att livet hör nära samman med Gud, och om Guds kärlek till just dig. Frälsarkransen har blivit en gigantisk succé och finns idag på tiotusentals handleder, i fickor och i väskor. Människor har genom den fått hjälp till fördjupad bön och Gudskontakt. I Frustuna församling har vi kransar till försäljning, fråga efter dem på pastorsexpeditionen. En del i att Frälsarkransen har blivit så populär tror jag är att symboliken i varje pärla är öppen för var och en att utforma. Det finns ingen färdig regel eller tolkning på hur varje pärla ska beskrivas. Det är upp till dig och mig att göra den viktig för oss själva. Vi ska ta sällskap av pärlorna och reflektera över dem under ett antal nummer av Mellan Himmel och Jord. Detta blir ju mina tankar som också de är tänkta som inspiration för dig att tänka vidare. Det vore roligt att höra vad du själv tänker. Vi börjar med den gröna pärlan. En av de tre hemlighetspärlorna.

DEN GRÖNA PÄRLAN

Den gröna färgen associerar jag först till naturen, jord och växter. Än så länge är det mesta i naturen brunt eller grått men vi vet att alldeles snart kommer allt att ex-

plodera av liv. Livet ligger där och väntar, i tystnaden, i det till synes livlösa. Så är det i naturen och så kan det verkligen också vara i våra inre liv. Ibland är mitt inre som torrt fnöske, livlöst och jag har svårt att tro att det någonsin ska kunna bli annorlunda. Men så händer något som kan göra att allt ser helt annorlunda ut.

är jag tänker på naturen tänker jag också på hur det ser ut idag med vår natur, klimatförändringar, smältande isar, döende hav, regnskogar som förstörs. Det är lätt att förtvivla, bli rädd och uppgiven. Det är så lite jag kan göra. Och ändå måste jag göra det jag kan. Vi behöver alla vara med och ta ansvar för att vår jord ska kunna fortsätta att grönska och leva. Gandhi skrev; Jordens resurser räcker till våra behov men inte till våra begär. Jag behöver gång på gång ställa mig den frågan; behöver jag verkligen det här eller är det bara något jag vill ha? Gör det skillnad för fler än mig om jag gör/köper detta eller inte. Den gröna färgen är också diakonins färg. Våra diakoner har gröna skjortor för att visa vilka de är. Diakoni är kyrkans sätt att leva det kristna budskapet. Det handlar om medmänsklighet, om att se utsatthet och hjälpa den som behöver stöd. I allt stöd för den som behöver hjälp är det viktigt att komma ihåg att vi alla någon gång behöver hjälp. Det är inte så att en person alltid är hjälpare och en annan alltid är den som får hjälp. Vi behöver alla hjälp ibland, vi har alla ibland mer resurser och förmåga att hjälpa någon annan. Diakonin handlar också om att se, se och förstå sammanhang, höja rösten för att berätta om missförhållanden och strukturer som är destruktiva. Diakonin är kyrkans högljudda profetiska röst som både i ord och handling visar på att förändring är möjlig! Det som är nu kommer snart att ändras och vi behöver hjälpas åt för att det som kommer blir bättre för den enskilde och för samhälle och miljö.

Lena Fagéus Kyrkoherde

TEMA MILJÖ OCH NYTT LIV

TIPS FÖR EN BÄTTRE MILJÖ!

- När man hör hur illa det är med miljön kan det kännas övermäktigt och nästan meningslöst. Men det är det inte! Små medvetna val är alla ett steg i rätt riktning. Kanske kan du börja med en förändring idag?

GÅ NED I ARBETSTID

Om du vill, om du kan och om du har råd att gå ner i tid leder det till att du konsumerar mindre och får mer fritid och mer tid för vänner och familj. Att gå ned till 80 procent deltid kan minska dina utsläpp med 1,5 ton koldioxid om året.

ANVÄND CITRONER

Allt i hemmet behöver inte rengöras med kemikalier. Det är inte hälsosamt för varken dig eller naturen. Citroner fungerar utmärkt för att ta bort matrester och liknande. Ekologiska citroner givetvis.

ANAMMA SLOW FASHION

Slow fashion är klädernas motsvarighet till långkok. Vi behöver prioritera färre, finare plagg, av högre kvalitet och med mindre miljöpåverkan. Det handlar om att mode måste bli långsiktigt. Först då kan vi skapa en klädindustri som är hållbar på riktigt.

GÖR MEDVETNA VAL

Du kan påverka miljön med din plånbok och med din valsedel. Ge ditt stöd till organisationer som arbetar med klimatfrågor. Påverka makthavare på alla nivåer och låt miljöfrågan få vara viktig när du väljer.

HANDLA MED EN DRAMATEN

Din bilresa till affären är troligtvis en större miljöbov än din favvomat från andra sidan jordklotet. Prova att promenera till mataffären. Bra för både kroppen och miljön.

PLANTERA OM DINA BLOMMOR

Om du planterar om och delar dina krukväxter eller tar sticklingar och ger bort dem till dina vänner istället för att konsumera nya sparar du in på miljön. Ett enkelt sätt att motverka utsläppen av gifter, klimatgaser från konstgödsel, växthusodling och långa transporter som krukväxter annars orsakar.

SPARA PÅ VATTNET

Genom att stänga av vattenkranen medan du borstar dina tänder sparar du faktiskt in 15-20 liter vatten. Det blir 12 000 liter vatten per år.

KÄLLOR: Naturskyddsföreningen, smasteg.nu, Dagens Nyheter

TRO OCH LIV

Om frön under asfalt D et var en gång en ond och mörk makt som trängde ner allt liv under ett tjockt lager av asfalt. Där – i mörkret under det hårda - fanns liv i form av små frön. Den mörka makten sa till alla frön under dödens täcke av svart asfalt: Detta är allt som finns. Livet är en tillvaro här och nu. Ovanför mörkret finns ingenting. Ni lever här en liten tid och sedan dör ni, torkar bort och blir till jord igen. Detta är allt som finns. En liten tid vi leva här med mycket möda och stort besvär. Och alla små frön lät sig nöjas med detta; att allt som var liv fanns under asfalten och att ingenting fanns utöver det.

"Han var vetekornet, låg i jordens djup. Han stod upp en påskdag, lever bland oss nu. Aldrig en sol har lyst så stark och klar. Kärlek med ditt ljus kom, kom och dröj hos oss kvar." (Sv.ps. 204, vers 3)

Visst gick det rykten ibland därnere under allt det svarta. Rykten som sa att det fanns en sol ovan där; att det fanns gröna ängar och att alla frön där skulle få vara det som de var ägnade att vara; en enda stor gemenskap av höga gräs som vajade i solens ljus. Men rykten är ju rykten och inte många frön trodde på dem. Man lät sig nöja med det man kunde se och förstå där i myllan. Världen under det svarta bjöd trots allt på ett ganska prydlig och välordnad liv; en värld där varje frö hade sin bestämda plats och standarden var ju ganska hygglig. Den där obestämda längtan efter rymd och ljus och det där vaga behovet att få sträcka på sig, det brukade lugna ner sig med åren. Man vande sig vid en tillvaro där frön aldrig blev mer än frön.

På tredje dagen spreds det stora glädjebudet under asfalten. Det gick att bryta igenom. Vetekornet hade gjort det! Och han hade gjort det underifrån! Inte genom råstyrka och våld utan genom en ringa telning. Som ett rotskott ur förtorkad jord. Vilken uppståndelse det blev bland alla gräsfrön! Det var alltså möjligt att bryta igenom. Och man behövde inte vara stark för att göra det. Det räckte med att vara sig själv i det livgivande ljus som nu bröt igenom den mörka och hårda asfalten. Mörkrets makt var bruten och överallt bröt liv igenom. Du kan se dem överallt på vägarna; grässtrån som upptäckt hela världen och inte bara den under asfalten. Och detta genom att ett ensamt vetekorn visat att det gick och släppt ljuset fram till dem.

å, en dag, fanns plötsligt ett vetekorn mitt ibland dem. Hur det kunde komma ner under det mörka kunde ingen begripa men en dag fanns det där. Som ett under nästan. Som en av dem fast ändå inte riktigt. Det förstod alla frön när vetekornet började berätta att det fanns en värld ovanför asfalten. Och vetekornet sa att han hade makten att tränga igenom dit, till det ljusa.

Fast – några frön blev kvar där under asfalten. Vi måste förstå, sa de. Vi måste tänka efter. Det måste ju kännas rätt också. Vi måste utreda asfaltens tjocklek innan vi vågar växa. Och så tillsatte man utredningar och kommittéer. Och där sitter man väl fortfarande. Fast längtar gör man ibland. Men det går väl över med tiden.

Sannerligen, idag ska du vara med mig i paradiset, sa vetekornet till ett frö som hade det riktigt jobbigt. Det som blir sått förgängligt uppstår oförgängligt, sa vetekornet till några andra. Och så sa han: Om inte vetekornet faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn. Men om det dör ger det rik skörd.

BIBELN LÄR OSS FÖLJANDE: Vi lever alla under dödens mörka täcke där synd fördunklar Guds rike. Vi lever drägligt och stundtals riktigt bra men vi är begränsade. Vi är inte vad vi är ämnade att vara i Guds ljus. Jesus var vetekornet som måste dö för att bryta igenom dödens mörker och släppa himmelens ljus fritt bland oss. Det onda finns kvar som ett begränsande täcke men det är uppluckrat och besegrat. Döden är uppslukad och segern är vunnen. Död, var är din seger? Död, var är din udd? Syndens makt är bruten… Gud vare tack som ger oss segern genom vår herre Jesus Kristus. (1 Kor:15:54b ff )

Det där begrep inte de andra fröna riktigt. Och allra minst ville de begripa som tillbad asfaltguden. För dem var allt tal om ljuset ovan där ett farligt tal. Hur skulle det se ut om ljus slapp in i det mörka så att alla började växa?! Allt det välordnade skulle ju i så fall luckras upp och bli genombrutet och svårkontrollerat! Tänk om alla började växa – hur skulle det se ut? Och så dödade man vetekornet och la det djupare än alla andra frön, längst ned i dödsriket.

Per Wahlström Präst

TRO OCH LIV

EN OBESKRIVLIG KÄRLEK - TANKAR OM KÄRLEKEN TILL GUD OCH OM KÄRLEKEN TILL SITT BARN TEXT OCH FOTO Johanna Lundqvist

Jag har varit medvetet kristen sen jag var 16-17 år. Även om det kan tyckas ganska länge, så har jag fortfarande inte lätt att prata om min tro. Jag skulle så gärna vilja förklara den på ett sätt så att alla som lyssnar tycker -Oj, det där låter ju helt fantastiskt, den där Jesus skulle jag också vilja lära känna. Men så enkelt är det inte.

n av de roligaste saker jag vet är att gå till frisören. Dels för att jag såklart tycker om att bli ompysslad och bli finare i håret, men också för att man får prata om allt möjligt med en människa man egentligen inte känner så väl, i alla fall om man som jag, går till olika frissor varje gång. Men det är också en utmaning. I vanliga fall så börjar man inte prata om tro eller religion det första man gör med en ny människa. Men en helt normal fråga från en frisör är just ”Vad jobbar du med?” . ”Jag är präst i Svenska kyrkan” svarar jag. ”Är du troende?” brukar frisören fråga. ”Ja” svarar jag. Och sedan blir det oftast lite besvärligt. Det är lika svårt att förklara vad det innebär att vara troende som det är att förklara vad det innebär att få barn. Mina vänner försökte förklara för mig hur det är att bli förälder. De sa att de älskade sina barn mer än någon annan. Ja, det har man ju hört, att man älskar sina barn. Det lät både fint och härligt. Och min första tanke då var att jag älskar mina vänner, syskon och föräldrar, så jag behöver inga barn för att ha kärlek i mitt liv. Och sen berättade de om att det är en sådan utmaning att ha barn, att man utvecklas som människa och lär sig så mycket mer om sig själv. Ja kanske det, tänkte jag, men ändå tyckte jag att då jag reser mycket, träffar så många intressanta människor och studerar, jag utvecklas ju säkert mycket mer än dessa småbarns-

föräldrar som bara stannar kvar i samma stad och mosar banan hela dagarna. Jag såg deras mörka ringar runt ögonen och hur dem ständigt gäspade. Visst hörde jag dem säga att det är lite jobbigt att ha barn för man får ju inte sova hela nätterna och de springer ju omkring hela dagarna – men så sken de upp, med trötta ögon och mosad banan i håret och allt och såg ändå ut som att de var lyckligast i världen – och så sa de ”Men barnen är det bästa som finns”. Och där någonstans nickade jag nog bara överseende och tänkte att vem försöker ni lura, stackars människor. Men så fick jag barn själv. Den där kärleken som de pratade om. Det är inte bara kärlek. Det är en liten människa som kommer till en och man skulle göra vad som helst för det här lilla barnet. Man skulle kunna dö för sitt barn om det behövdes. Fast såklart vill man bara vara nära jämt och skydda barnet från allt ont för just det här barnet är det finaste i hela världen. Den där utmaningen och utvecklingen som de pratade om – det går nästan inte att beskriva. Jag tittar på foton från innan jag fick barn och tänker att det är inte samma tjej som jag är nu. Min son Lukas är nu två år men han har lärt mig mer på den tiden än jag hade lärt mig under mina 30 år innan han föddes. Och den där tröttheten och risigheten och all den mosade bananen i håret och ketchupen i gardinerna – jag bara ler exakt lika fånigt som mina kompisar som blev föräldrar gjorde före mig – för mig är att ha barn det bästa som har hänt mig.

”Det är lika svårt att förklara vad det innebär att vara troende som det är att förklara vad det innebär att få barn.” Och exakt så här är det att tro på Jesus. När jag ska försöka förklara det för någon annan så brukar de reagera precis som jag gjorde när mina kompisar pratade om sina barn. De fattar oftast ingenting. De kanske tänker som jag gjorde. ”Visst, funkar det för dig så är det väl bra, och det låter väl tryggt och gulligt, men det är då inget för mig. Och allvarligt – hur kul kan det vara?! Är du inte ganska lurad?”

et är då jag vill försöka förklara. Den där kärleken som vi jämt pratar om i kyrkan. Det är inte bara kärlek. Det är samma massiva chock som när man sitter med ett nyfött barn i sin famn, nosar på barnets huvud och inser att det här är mitt barn, det här är den viktigaste lilla människan på jorden. Fast tvärtom – för min tro bygger på att det är jag som är barnet och Gud är föräldern. Lika galet mycket som jag älskar min son, lika mycket älskar Gud mig. Och så lite till, för han är ju Gud, trots allt. Jag sa nyss att jag skulle kunna dö för min son om det krävdes, jag skulle inte ens tveka. Jesus HAR dött för mig! Och sedan, det här med att man utvecklas som människa – det låter präktigt och käckt och lite typiskt. Men jag har varit med om det själv. Det som varken jag själv, familjen eller kuratorn kunde fixa, det fixade Gud. Det var när jag bad Gud om hjälp som allt vände.

så kan jag ta det i det här fallet. För jag tror inte att de är arga av rätt orsaker. Jag tror att det bara beror på att det är så svårt att förklara. Jag lät nog lika arg när jag sa till min kompis ”Men ni lyckas inte övertyga mig om vad man ska ha barn för!” Jag tror inte att det handlar om hur starkt jag tror, utan det handlar om hur stark han är, han som jag tror på. Det är inte oss det hänger på, det är Gud. Och det är det som är det obegripliga, läskiga och samtidigt otroligt spännande med den Gud som jag tror på. Att tro är inte att följa en massa lagar och regler. Att tro är inte att anpassa sig och bli någon annan än den man är. Att tro är att vara som ett nyfött barn. Där man måste lita på någon som är större än sig själv. För tro betyder just det – att lita på. Som en nyfödd bäbis litar på sin mamma. Vågar man det, vågar man släppa sitt kontrollbehov och testa att lita på Gud? Det är som sagt inte lätt att förklara eller begripa innan man har testat, men jag lovar att det är värt det.

Johanna Lundqvist Präst och mamma

Och så vill jag också göra liknelsen med de trötta småbarnsföräldrarna med bananklet i håret och mörka ringar under ögonen. Att vara kristen betyder inte att man har ett perfekt liv. Ibland är det kanske till och med jobbigare att vara kristen än att inte vara det. Men den Gud som jag tror på vet exakt hur jobbigt livet kan vara, för han har levt ett helt människoliv. Och upplevde väldigt jobbiga saker som ni vet.

går du i doptankar?

När jag läser tidningen eller i olika forum där de som skriver är arga på kyrkan och kristna - då kan jag känna mig lite ledsen över att så många är arga och tycker att kyrkan och kristna är så dumma och onda. Och samtidigt, fast det är det värsta jag vet när folk är arga på mig,

FÖR ATT BOKA DOP, RING EXPEDITIONEN PÅ Q 0158-22100 Q SÅ HJÄLPER VI DIG!

TRO OCH LIV

JAG SKULLE VILJA VÅGA TRO TEXT Thore Berggren FOTO Ida Johansson

Vi föds och vi dör. Så mycket vet vi. Att våga tro är många gånger en utmaning. Men tron rymmer också en längtan om att det finns något större. Att fundera kring detta är svårt, därför är berättelsen om tvillingarna i magen så målande. Hur kan vi föreställa oss det som är större? Det känns ju otänkbart att livet, vår kropp och vår själ skulle kunna vara något annat, än det den är just nu. Historien är intressant, då den på ett lättsamt sätt påvisar det faktum att när vi tror vi har listat ut allt, då kanske vi i själva verket inte ens är nära någon sanning.

en livmoder ligger två tvillingar. En flicka och en pojke. Pojken frågar sin syster: –Tror du på ett liv efter förlossningen?” Systern svarar förvånat – Naturligtvis! Det måste finnas något efter förlossningen. Kanske är vi bara här för att förbereda oss på vad som ska komma sedan. – Struntprat, utbrister hennes bror. Hur kan du tro på sånt? Det finns inget liv efter förlossningen! Vad för slags liv skulle det vara? – Jag vet inte. Kanske kommer det vara mer ljus i livet efter detta. Kanske kommer vi kunna gå med våra ben och äta med våra munnar. Och kanske kommer vi att ha andra sinnen, sådana som vi inte ens kan föreställa oss nu. – Du måste vara fullständigt knäpp! Hur ska man

Tvillingtjejerna Ines och Signe i världen utanför.

”Jag skulle vilja våga tro att någon har mig kär. Jag skulle vilja våga tro att Gud kan vara här. Jag skulle vilja våga tro att kärlek är den makt som ändå världen bär.” (Sv ps 219:1)

kunna gå med benen, menar du? Och äta med munnen? Varför det? Navelsträngen ger oss all näring vi behöver. Dessutom är den för kort för att vi skulle kunna gå. Det är helt enkelt omöjligt att tänka sig ett liv efter förlossningen! Navelsträngen kommer inte att räcka så långt. – Jag tror i alla fall att det finns en fortsättning, säger flickan. Det kanske kommer att vara helt annorlunda på andra sidan. Man kanske inte behöver navelsträngen längre. – Ja, du får tro vad du vill, säger hennes bror. Men svara mig, om det är som du säger att det finns ett liv efter förlossningen, hur kan du i så fall förklara att ingen någonsin har tagit kontakt, än mindre kommit tillbaka? Du bara snackar strunt! Inse att det inte finns något liv efter detta. Hela grejen är att vi ska njuta av det liv vi har här inne. Efter förlossningen finns ingenting. Bara mörker. Då är det över, inse det! – Ah, jag vet inte… Jag tror i alla fall att det finns nåt. Jag tror att vi kommer att möta Mamma där ute. – Mamma! Äsch, du skojar! Tror du verkligen på Mamma också?! Du är ju till och med dummare än jag trodde! Om Mamma existerar, var är hon nu i så fall? – Jag tror att hon finns runt omkring oss. Hon omsluter oss på alla sidor. Vi är del av henne precis som hon är del av oss. Jag tror att vi är skapade till hennes avbild. Hon är livet. Utan henne skulle världen vi lever i inte finnas. Hon är överallt! Brodern ser länge på sin syster. Förundrad. Kan inte riktigt tro att han har hört vad han tycker att han har hört. – Jag kan i alla fall inte tro på Mamma, säger han efter en stund. Jag kan inte se henne. Det är helt enkelt ologiskt att hon skulle finnas! – Ibland, säger hans syster tyst. Ibland när det är verkligt tyst här inne… När jag är verkligt fokuserad och bara lyssnar... då kan jag faktiskt känna hennes närvaro. Ibland också höra hennes röst. Det är en så kärleksfull röst… Den kommer liksom uppifrån och den fyller mig med sådan glädje när jag hör den.

GUDSTJÄNSTEN FOTO Magnus Aronsson / IKON

GUDSTJÄNSTEN - är den vad den alltid har varit?

Nattvardsvinet i Frustuna församling är numera alkoholfritt. Detta beslut har tagits av kyrkorådet och lyftes där på önskemål från församlingsbor och tack vare att allt fler barn deltar i mässan. Det ska vara en självklarhet att alla känner att de kan vara delaktiga i nattvarden. Frustuna församling kommer vid behov att låta evangelietexten läsas på olika språk under mässan. Vi välkomnar alla till våra gudstjänster och ser med spänning fram mot hur detta kan berika vår gudstjänst. FOTO Magnus Aronsson / IKON

Gudstjänsten är i förändring

Har det egentligen blivit någon förändring av gudstjänsten? Ja, skulle någon säga, verkligen inte! skulle andra säga! Formen är densamma som den varit i flera generationer, bibeltexterna är desamma. Vi använder ungefär samma musik, samma psalmbok, samma bibeltexter. Nåväl vi fick en del nya texter och nya översättningar i början på 80-talet och psalmboken växer ständigt med nya psalmer som skrivs. Men ändå är det väldigt mycket som är samma. Och ändå är det något radikalt annat med dagens gudstjänst jämfört med hur det var för några decennier sedan. Det första som slår en när man kommer in i Frustuna församlings kyrkor såväl som i väldigt många andra kyrkor, det är att vi är fler som hjälps åt. Ibland har vi ungdomar som är kyrkvärdar, ibland barn, och alltid en eller flera vuxna som är kyrkvärdar. Vi strävar efter att i ännu högre grad hitta former för delaktighet och engagemang. Jag tror också att många upplever att det är varmare och gladare och enklare än det har varit, men det är ju inte jag som ska säga det. Det viktiga i gudstjänsten är att det

som sägs och görs ska vara relevant och angeläget. Följ med och se och berätta för oss hur du upplever det. Jag tror att alla vi som arbetar i kyrkan ofta uppmuntrar dem vi möter att gå till kyrkan. Ganska många följer vår uppmaning och kommer till kyrkan. Jag frågade en av våra trogna gudstjänstbesökare; han beskriver det så här: Anledningen till att jag började gå i kyrkan får tillskrivas Anna Englund som rådde mig att gå på mässorna för att få bättre ”styrka” i livet och det har liksom växt i mig och även min tro har blivit större. Mässan ger mig hopp och en känsla av tillhörighet och glädje. - Lena Fagéus

mässa firas varje söndag kl 11.00 i Frustuna kyrka

Välkommen! 17

Sluta jaga inspiration på bortaplan

Vi behöver inte gå och lyssna på hejiga föreläsare som ska ”boosta” vår kamp för att bli bättre och gladare människor. Oftast får du betala dyra pengar för välformulerade men ganska självklara råd och sanningar. I en kyrka nära dig får du helt gratis kloka ord om att vara människa. Präster har en gedigen utbildning och genom sitt arbete stor kännedom och erfarenhet av allt mänskligt. Ofta handlar predikan om hur man genom hjälp av det man tror på kan hantera livet. Du får gemenskap, som ofta fortsätter med kyrkkaffe efter mässan. Du får också allsång, det är alltid någon psalm man känner igen, annars lär man sig fort, man har ju både text och noter i psalmboken och alla sjunger med. Mystik och tradition får du med nattvarden. Detta är en symbolisk måltid som delas ut enligt urgamla ritualer. Så saknar du något i ditt liv eller behöver peppas lite – testa att gå till mässan på söndag! - Elsy Svensson

AXPLOCK UR KALENDARIET

Mässa Välkommen att fira mässa. SÖNDAGAR KL 11.00 I FRUSTUNA KYRKA

PREDIKOTURER Församlingens predikoturer har FAMILJEFEST tidigare annonserats i SN. Denna annonsering har upphört efter beslut av kyrkorådet. Ni finner numera våra predikoturer i Östra Sörmlands Posten.

Tingshuset hittar du på Tingshusgatan 12 i Gnesta.

Tisdagar på verandan Mötesplats för daglediga! Tisdagar kl 12-15 Frustuna Prästgård.

Morgonyoga Inled dagen med ett yogapass, för att väcka både kropp och sinne till liv. Passar både nybörjaren och den mer vana yogautövaren. Ha gärna mjuka kläder som inte hindrar din rörelseförmåga. TORSDAGAR KL 07.30 I TINGSHUSET

Brasaft� Välkommen till föreläsningskvällar på tema: FLYKT. Varje tillfälle gästas av föreläsare Kl. 18.00 i Frustuna Prästgård DATUM 10/3 och 14/4 På affischer och på vår hemsida finner ni mer information om varje föreläsning.

Morgonb�

MEDITATION OCH VECKOMÄSSA

Välkommen till morgonbön. Varje tisdag och onsdag kl 08.30

Välkommen till våra kvällar med meditation som sedan övergår i mässa.

I TINGSHUSET

Meditation kl 17.30 Mässa kl. 18.30

Psssst!

ONSDAGAR I TINGSHUSET

MÖTESPLATS TORSÅKER Lunch och föreläsning. Kl. 13.00 i Torsåker församlingshem DATUM: 31/3, 21/4 och 26/5

Kvinn� tilsammans En förening av kvinnor för kvinnor. Detta är en mötesplats för ﬂyktingkvinnor, kvinnor inﬂyttade från andra länder och sedan tidigare bosatta kvinnor i Gnesta kommun TISDAGAR KL 18.30 - 20.30 I TINGSHUSET

VILL DU BLI MEDLEM I SVENSKA KYRKAN? Om du önskar bli medlem i Svenska kyrkan så fyller du i talongen och skickar den till: Fustuna församling, Frustuna Prästgård 646 91 Gnesta.

ANMÄLAN OM INTRÄDE I SVENSKA KYRKAN Namn Adress Personnummer 18

KYRKISKA G-P KYRKISKAN ÄR JU RENA GREKISKAN...

Vad betyder egentligen Pingst? Vad menas med helig ande? Kyrkan är full av ord vi inte alltid känner igen. I denna del, den andra utav tre, förklarar vi ett urval av de ord som dyker upp i kyrkans värld.

GUD

Gud är alltings skapare. Det är Gud som gör det möjligt för oss att finnas till och som tar emot oss när vi dör. Vi kan känna Guds närvaro i våra liv när vi möter människor som ser oss för dem vi är eller kanske i naturens skönhet. Gud beskrivs ofta som Treenigheten, d.v.s. enheten som bildas av Fadern, Sonen och den Helige Ande. Andra namn som används när vi pratar om Gud är Skaparen, Fadern och Herren.

GUDSTJÄNST

Vi firar gudstjänst för att lära känna Gud och för att be och tacka för våra liv. Att vara kristen tillsammans med andra är värdefullt för många. Gudstjänster kan se väldigt olika ut och vara allt ifrån en enkel ljuständning i tystnad till en storslagen festgudstjänst med mycket musik. När gudstjänsten kallas för ”mässa” innehåller den nattvard. Dop, vigslar och begravningar är också gudstjänster.

HELIG ANDE

Den heliga Anden är en del av Treenigheten. Ofta beskrivs den heliga Anden som en god vind som blåser genom världen eller en eld som brinner passionerat för människorna.

JESUS

För att visa sig för oss bestämde sig Gud för att stiga ned på jorden och födas som människa - som det lilla barnet Jesus. Jesus hade enligt den kristna tron ingen biologisk pappa utan blev till genom jungfrufödseln, att Gud bestämde att Jungfru Maria skulle bli gravid. Jesus är alltså Guds son som levde här på jorden. Det är hans födelse som är starten på den västerländska tideräkningen; Jesu födelse markerar år noll och vi säger ”efter Kristus” om åren som gått sedan han föddes. Medan han levde här på jorden predikade han för människorna om att Gud älskar oss och förlåter oss våra

synder. Jesus dog när han blev korsfäst under påsken men han uppstod igen efter tre dagar, det vi kallar för uppståndelsen. Därför är korset den främsta symbolen för kristendomen. Jesus är en del av Treenigheten och kallas då för Sonen. Andra namn som används för att beskriva Jesus är Messias och Kristus.

JUNGFRU MARIA

Maria är mamma till Jesus. Hon blev gravid genom att Gud välsignade henne och hon fick veta det när en ängel kom och besökte henne. Hon födde Jesus i ett stall i Betlehem. Maria är en viktig förebild för oss människor eftersom hon valde att helhjärtat följa Guds vilja. Hon kallas jungfru därför att hon enligt traditionen blev gravid av Guds kraft (jungfrufödelsen).

KONFIRMATION

Ordet ”konfirmation” betyder ”bekräftelse” och det som vi bekräftar när vi konfirmeras är vårt dop. De flesta konfirmeras vid 15-års ålder men även vuxna är välkomna att konfirmeras. Själva konfirmationsgudstjänsten föregås av att man lär sig mer om vad det innebär att leva som kristen.

KORSET

Den främsta symbolen för kristen tro är korset. Anledningen är att Jesus blev korsfäst, det vanligaste dödsstraffet på den tiden som innebar att bli uppspikad på ett stort träkors för att dö. När han sedan uppstod från de döda blev korset en segersymbol som visar att livet vinner över döden.

KRISTI HIMMELSFÄRD

Efter att Jesus hade dött på korset och sedan uppstått igen levde han kvar på jorden under en kort tid. Sedan steg han tillbaka upp till himlen genom att han lyftes upp och försvann bland molnen. Detta är Kristi Himmelsfärdsdagen.

NATTVARD

Ordet ”nattvard” betyder ”kvällsmåltid”. Nattvarden är ett av Svenska kyrkans två sakrament (det andra är dopet). Nattvarden firas för att minnas Jesus sista måltid med sina närmsta vänner, lärjungarna. Medan de åt förklarade han för dem att han skulle dö för deras synder. Nattvarden består av bröd och vin som symboliserar Jesu kropp och blod som offras för oss.

PINGST

Ordet ”pingst” betyder ”femtio” och syftar på att pingsten inträffar femtio dagar efter påsk. Pingsten handlar om att Jesus sände den Helige Ande till oss för att vi skulle fortsätta känna Guds närvaro efter att han stigit tillbaka upp till himlen. När Anden kom till lärjungarna började de tala olika språk trots att alla var från Galileen.

PRÄST

En präst har liksom diakonen och biskopen vigts till sitt ämbete och ansvarar bland annat för gudstjänster, konfirmandundervisning och själavård. Präster i Svenska kyrkan har absolut tystnadsplikt, vilket innebär att hon eller han inte får föra vidare vad som framkommit i ett själavårdssamtal.

PÅSK

Påsken är den största högtiden inom kristendomen även om firandet av julen har blivit mer utbrett. Påsken firas i flera olika steg: först Skärtorsdagen då vi tänker på Jesus sista måltid som ligger till grund för nattvarden. På Långfredag minns vi hur Jesus dog på korset för våra synder. Påskafton (lördagen) är en dag av stillhet och förväntan inför Påskdagen (söndagen) då Jesus uppstår från de döda. Påskdagen firas med stor glädje och handlar om hur livet vinner över döden. Påskhelgen avslutas med Annandag påsk, då vi minns hur Jesus började visa sig för människorna efter att han hade uppstått från de döda.

AKTUELLT

Vårens musikgudstjänster

Kom och sjung i församlingens körer! Frustunakören

Kören för daglediga

NÄR Onsdagar kl 19.00 VAR Tingshuset

NÄR Onsdagar kl 11.00 VAR Frustuna Prästgård

Detta är en blandad kör för vuxna. Vi är nästan 20 sångare mellan 25 och 75. Vi sjunger flerstämmig körmusik av olika slag som vi framför i gudstjänster och konsert. Repertoaren sträcker sig från tidig musik över Mozart, 1900-talet, Duruflé till vårsånger, Jazz och enkla andliga visor.

Nytt för denna termin är att kören för daglediga har en ny körledare. Det är jag, församlingens organist som har fått äran att leda även denna kör. Nytt är också att vi träffas på onsdagar kl. 11 i Frustuna Prästgård för en stund med glad sång och lunch. Vi sjunger enkla sånger, enstämmigt eller tvåstämmigt. Repertoaren är blandad, från andliga sånger som vi framför vid gudstjänster men också visor och allsång. Det gör vi för att det är trevligt och för att förgylla andra evenemang som finns i församlingen.

Vi hoppas att du vill ta del av musiken som lyssnare. Men vi ser också fram emot att du vill vara med och sjunga i vår kör för att njuta av den underbara musik som vi gör och för att ta del av körens gemenskap. För dig som är med i kören finns inte bara körövningar. Vi samarbetar med sångpedagoger som finns för att vårda våra röster. Är du osäker om du klarar det eller om du behöver extra hjälp så finns det coachning av körledaren. Vårterminens stora projekt är Mozarts jätteroliga Sparvmässa som vi kommer att framföra med orkester på vårkonserten. Kom och sjung med oss!

Kören riktar sig till dig som vill få glädje av att sjunga, vara med i en trevlig grupp och som tycker om att avsluta sångstunden med en enkel lunch. Och förresten, det är inget krav att du har gått i pension för att vara med. Kan du "Blinka lilla stjärna“ - då går det bra att vara med.

Klaus-Henning Schü�

Under våren erbjuds det skön musik och musikgudstjänster i Frustunas kyrkor. Organisten Klaus-Henning Schütt bjuder på sex musikgudstjänster där du kommer att uppleva musik, andlighet och meditation. Serien fokuserar på olika instrument som orgel, piano, violin, sång eller trumpet. Repertoaren sträcker sig från tidig musik över Bach, Mozart, romantiska tonsättare fram till jazziga och svängiga kompositioner. Musiken kan vara kärleksfull, eftertänksam, energisk, vacker, spännande och mycket mer. Allt du behöver för att vila din själ eller för att tanka ny energi. För kalendarium, håll utkik i våra predikoturer i Östra Sörmlands Posten eller på vår hemsida! www.svenskakyrkan.se/frustuna

Organist

Språkcafé med ensamkommande Ida Fransson berättar om höstens språkträffar med killarna från Gnestaboendet för ensamkommande ﬂyktingbarn.

nder sommaren öppnades ett ungdomsboende för ensamkommande flyktingbarn i Gnesta. Jag Ida, vår diakon Anna och en av församlingens frivilliga, Ing-Marie Lyck, har haft förmånen att få träffa en del av de ungdomar som kommit hit. Vi har erbjudit språkträff en gång i veckan för de som ännu inte fått någon plats i skolan. Mitt starkaste minne från höstens språkträffar var när vi tillsammans skulle skicka brev hem. En av våra killar, han pussade brevet, la det på lådan och vi gick därifrån. När han tagit några steg vände han sig om och vinkade till brevlådan som tagit emot hans brev. Brevet han hade skrivit och

postat skulle nu, förhoppningsvis, ta sig hela vägen till hans pappa i Afghanistan. På onsdagar har de kommit till Tingshuset, killar mellan 14 och 17 år med sitt ursprung i Afghanistan. Vi har tillsammans jobbat med det svenska språket utifrån olika teman som till exempel färger, kroppen och kläder. Ibland har någon eller några av killarna kunnat engelska och varit tolk, annars har vi fått använda andra sätt än ord för att förstå varandra. Vi har trevat oss fram och det har fungerat väl. Grabbarna verkar ha uppskattat att komma till träffarna. Killarna har varit väldigt positiva, de vill lära sig språket och de har också lärt oss mycket. Fika, det var vi förstås också gjort!

Under dessa stunder har vi även fått ta del av killarnas historier. De har berättat om förhållandet i hemlandet, om flykten hit fylld av rädsla, poliser och gränskontroller. Vi fick dela många känslosamma stunder tillsam-

Ida Franss�

Församlingsassistent

Vill du vara med?

Vill du hjälpa församlingen i vårt ﬂyktingarbete? Vi söker alltid idéella medarbetare som kan hjälpa till vid exempelvis språkcafé. Hör av dig till oss om du är intresserad. 0158-22100

AKTUELLT

Påskens program Skärtorsdag 24/3 Skärtorsdagsmässa kl. 19.00 i Frustuna kyrka. Frustunakören deltar.

Långfredag 25/3 Gudstjänst kl. 11.00 i Frustuna kyrka. Korsandakt kl. 15.00 i Frustuna kyrka

Påskafton 26/3 Midnattsmässa kl. 23.30 I Frustuna kyrka.

Påskdagen 27/3 Mässa kl. 11.00 i Frustuna kyrka. Kaffe i Prästgården.

Annandag påsk 28/3 Emmausmässa kl. 11.00 i Torsåker kyrka. Orgelkonsert kl. 17.00 i Frustuna kyrka.

Synpunkter? @

Skriv till oss och berätta dina tankar om församlingstidningen. Tips, ris och ros. frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se eller Frustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta.

VI TAR PULSEN PÅ ÅRETS KONFIRMANDER Varför ska man konfirmera sig? "Man träffar nya kompisar"

Frustuna församling finns på Facebook. Gilla oss och klicka på "följ" för att se alla våra uppdateringar. www.facebook.com/frustunaforsamling

"Jag tycker det är väldigt kul att konﬁrmera sig för man får lära sig mycket om det som vi kommer ifrån. Man får presenter och pengar i slutet också."

Beskriv konfirmandtiden med tre ord: "Lärdom, bibellära och ﬁka."

"Man lär sig saker om livet, typ livsgrejer." "WWJD, Bibel och kul" "Man går aldrig hungrig från en konfaträff."

SMÅTT OCH GOTT

RECEPT FÖR FRAMTIDEN Mat berör oss alla. Vi vet att jordens resurser borde räcka till att föda alla men det är långt ifrån alla som har mat för dagen. Recepten nedan är inte bara spännande och goda, de är även klimatsmarta och rättvisa. Genom att laga dessa måltider är du med och stödjer arbetet för en rättvisare värld.

Mesir wat

sydamerikansk förrätt

INGREDIENSER

4 portioner 20 portioner i parentes

½ gul lök (2 ½ st) 1 msk matolja (1 dl) 1 vitlöksklyfta (5 st) 1 msk ingefära, riven (1 dl) 1 msk berberekrydda (5 msk) 2 ½ dl röda linser (7 ½ dl) 5 dl vatten (2 ½ l)

2 avokado (10 st) 1 rödlök, finhackad (5 st) ½ lime (3 st) 2 msk färsk koriander (2 dl) ½ jalapeño, finhackad (2–3 st) ½ tsk salt (ca 2 ½ tsk)

Gör så här

Fräs löken i olja på låg värme i cirka 10 minuter tills den blir genomskinlig. Tillsätt pressad vitlök, riven ingefära, berberekryddan och fräs i ytterligare ett par minuter utan att det kokar torrt.

Mosa avokadorna med gaffel. Blanda ner rödlök, limesaft, koriander och jalapeño. Smaka av med salt och addera ytterligare hetta från jalapeñon eller syra från limesaften efter behov.

Häll i vatten tillsammans med linser och koka upp. Låt sedan sjuda under lock 20 minuter och utan lock ytterligare 10 minuter. Tillsätt mer vatten om det kokar torrt. Linserna ska vara mjuka när grytan är klar. Servera med injera eller annat bröd, exempelvis pitabröd.

gör gott

Guacamole

Släng mindre mat! En småbarnsfamilj slänger i genomsnitt mat för 6 000 kr per år. Hälften av all mat som slängs, slängs i onödan (källa: Naturvårdsverket). Lukta och smaka därför på matvaror som har passerat sista datum innan du slänger. Ofta går det alldeles utmärkt att äta dem ändå. Tänk på att rester kan bli en bra lunchlåda.

tips!

Guacamole är en välkänd sydamerikansk förrätt och ett populärt tilltugg. Servera gärna till varma tortillas.

förtill allas rätt till mat – för allas – rätt mat Khine är Wut Kyaw är människor en av 795 miljoner som ofta äter för lite, Khine Wut Hmone Kyaw en Hmone av 795 miljoner som oftamänniskor äter för lite, för för näringsfattigt och för Bekämpa en av världens största orättvisor! för näringsfattigt och sällan. Bekämpa en sällan. av världens största orättvisor!

ochallas ge 100 allas rätt till mat SMS:a MAT till SMS:a 72905MAT och till ge 72905 100 kr för rättkr tillför mat

Välj Fairtraide-märkta råvaror i den mån du kan. Då bidrar du bland annat till att odlare och anställda på exempelvis kaffeodlingar och bananplantager har bra arbetsvillkor, får skälig betalning och långsiktiga avtal.

etiopisk linsgryta

Varje gång du väljer Fairtrademärkt bidrar du till att odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom kan förbättra sina arbets- och levnadsvillkor.

Swisha till 9001223 PG 90 01 22-3 BG 900-1223

KORSORD

FOTO: SOFIA ARMAN

Vinn din egen Frälsarkrans!

FÖRRA NUMRETS GÅTA VAD ÄR DET FÖR LIKHET MELLAN EN PRÄST OCH EN KUNG? LÖSNINGEN BÅDA LEVER PÅ TRON!

- du har väl inte missat kyrkoherdens artikel om den gröna pärlan i Frälsarkransen på sid 10-11? Lös korsordet och ta chansen att vinna ditt eget armband + Martin Lönnebos bok om Frälsarkransen. Skriv meningen du får fram i de grå fälten på ett vykort och skicka till Frustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta eller per mail till frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se Märk vykortet eller mailet med ”korsord”. Glöm inte att uppge namn och adress. Tre stycken vinnare dras av Mellan Himmel & Jords redaktion och presenteras i nästa nummer. Varmt lycka till!

Tyvärr var det ingen som lyckades klura ut rätt svar. Vi hoppas på bättre lycka med korsordet! HÄLSNINGAR

Redaktionen 23

stöd til människoroneri utsatta situati bedriva samhällspåverkan vet

li olika tider i

Dop Konfirmation & Ledarskola Vigsel Begravning

själavårdande samtal

sorgedagar & sorgegrupper stöd för EU-migranter, ensamlsökakomndemande flyktingbarn och asy

undervisning

h knopp för kropp oc

Internationellt arbete Fasteinsamling och Världens-barn

för din kyrkoavgift 2016

mission

Retreat Stil a dagar Morgonyoga

för barnfamiljer

MILJÖARBETE, FÖR ETT BÄTTRE KLIMAT

temadagar om

kärlek och sorg

Mässa Morgonböner

gudstjänst Andakter Meditation

kyrkor, kyrkogårdar och församlingshem musik och kultur

Barnkörer Frustunakören Kör för daglediga

Öppen famn Babycafé Klubbarna Dopfester Familjegudstänster Sommarkollo

illustration: Tord nygren

Frustuna kyrka Tingshuset Kattnäs kyrka Torsåker kyrka

diakoni

.. .. . ..

meditation och samtal

mötesplatser

Tisdagar på verandan Mötesplats Torsåker Brasafton

PSALM- OCH MUSIKAFTON

A NÄST R ME M U N /5 7 2 E UT