Mellan Himmel & Jord #1 2019 by Frustuna församling

MELLAN

HIMMEL I FRUSTUNA FÖRSAMLING #1 2019

OCH JORD

TEMA att välja

AMAT I ETT PÅSKÄGG PÅSKDR

LIVET ÄR STARKARE ÄN DÖDEN KONFIRMATION & UNGDOMSRETREAT

innehåll

TEMA VAL

Hela påsken i ett påskägg Vad har påsken gemensamt med chokladmynt och geléfiskar?

3 ledare Tankar om alla val 4 konfirmation 30 000 väljer att konfirmera sig varje år. 5 ungdomsretreat 6 är det möjligt att välja? Om existentiell terapi och livsval 8 relation till jorden Hur gör vi rätt val för vår jord?

10 aktuellt 12 kalendarium 14 hela påskdramat i ett påskägg 16 livet är starkare än döden En fördjupning i påsken 17 stilla veckan dag för dag 18 livet har två måsten Om det andliga smörgåsbordet 20 jag kunde inte lämna bort honom Svenska kyrkans fastekampanj 22 medlem 23 korsord Tävla och vinn!

NINNI CARLSSON

PÅSKEN

FÖRELÄSER I MARS

EN FÖRDJUPNING

NY!!! ungdomsretreat S. 5

MELLAN HIMMEL OCH JORD i Frustuna församling E-post frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se Hemsida www.svenskakyrkan.se/frustuna Redaktionsråd Lena Fagéus, Ulrika Rix, Elsy Svensson, Sofia Arman Ansvarig utgivare Lena Fagéus Redaktör & formgivare Sofia Arman Omslagsfoto Yulia Furman Tryck Östertälje tryckeri AB 2

kontakt ADRESS Frustuna Församling Frustuna Prästgård 646 91 GNESTA TELEFON (växel) 0158-22100

E-POST frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se HEMSIDA www.svenskakyrkan.se/frustuna

Tankar om alla val

FACEBOOK https://www.facebook.com/frustunaforsamling KYRKOHERDE Lena Fagéus / 070-288 48 58 PRÄST Eric Dominicus / 070-288 77 84 Johanna Scherp / 070-245 41 21 DIAKON Micke Sandin / 076-104 65 12 BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Ida Fransson / 070-297 64 15 Johanna Scherp Anna Leidensjö Ninni Molin MUSIK Klaus-Henning Schütt Ninni Molin

Det är så mycket som vi måste välja så jag blir helt utmattad. Kan inte bara någon annan bestämma?! Så kan det verkligen kännas när vi står inför elavtal eller gymnasieskola eller middagsmat. Många av oss har lärt oss att anpassa oss efter vad andra önskar och vill och det kan tyckas som att vi väljer men egentligen väljer vi det vi tror att den andre vill och önskar. Vi kommer aldrig riktigt fram till vår egen önskan och vilja. Men vi behöver hitta vår egen vilja och välja. För det är mitt liv jag har att leva, inte någon annans. Jag hoppas du väljer att läsa det här numret. Kanske hittar du sådant du vill fundera vidare på. Välkommen att ta kontakt med oss för samtal och reflektion.

BOKNING/KANSLI Elsy Svensson 0158-22100 frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se KANSLICHEF Ulrika Rix EKONOMI Per Sandberg INFORMATION Sofia Arman

Lena Fageus

VÄRDINNA Ing-Marie Andersson Beata Sobiecka Kochanska

Kyrkoherde

VAKTMÄSTERI & TRÄDGÅRD Anders Boberg Klas Eriksson Anna Sánchez Lindström Torbjörn Karlsson Angelika Karlsson VILL DU KOMMA I KONTAKT MED VÅRA KYRKOPOLITIKER? Ordförande Kyrkofullmäktige Siw Andersson 070-425 32 95 Ordförande Kyrkoråd Ulf Bergner 070-236 09 05 Ordförande Begravningsutskott Kurt Cedergren 070-886 13 98

Tidningen kommer i brevlådan hos alla er som bor i Frustuna församling. Bor du utanför men ändå önskar att få hem tidningen? Hör av dig till oss så kan vi skicka dig ett exemplar. 3

FOTO Petri Matalamaa

3 SNABBA OM KONFIRMATION!

när börjar konfirmationen? UPPTAKT 28 MAJ! vad gör vi? Konfirmander får prata om tro och liv. Ni har viktiga funderingar och vi ledare kommer att lyssna. Konfirmationen erbjuder en spännande inre resa. vilka är ledare? Tidigare konfirmerade ungdomar tillsammans med en präst, en barnoch ungdomspedagog och en diakon.

R A M O D G N U 30 000 KONFIMERAS VARJE ÅR Varje år konfirmeras ungefär 30 000 ungdomar i Svenska kyrkan. det innebär att det är knappt var tredje ungdom som väljer konfirmation. Att antalet konfirmander har sjunkit känner vi väl alla till, statistiken visar att andelen konfirmander minskar med en procentenhet per år. De som ändå väljer konfirmation – hur tän-

ker de? Så här berättar en av våra före detta konfirmander: ”Jag valde att konfirmera mig för att jag tyckte det var intressant och jag ville veta mer om själva religionen. Sedan fick jag vara med andra personer som jag inte kände så väl från början, men det var kul”. Jag skulle vilja påstå att vår ”gamla” konfirmands svar är representativt för många ungdomar idag. Det finns en uppfattning om att unga väljer att konfirmera sig för att få presenter eller för att få åka på en utlandsresa. Men ungdomar har massor av funderingar kring livet och många vill konfirmera sig just för att de vill brottas med dessa tillsammans med andra unga och vuxna. Undersökningar som Svenska kyrkan gjort visar att de som har konfirmerat sig menar att de fått med sig ny kunskap, ökat självförtroende, att de fått uppleva saker som man inte upplevt förut

och ungdomarna pratar om en gemenskap och en stämning som inte finns någon annanstans. Dessa saker kanske inte alltid kommer fram när man som tonåring får frågan av sina kompisar om varför man valt att konfirmera sig. För tjugo, trettio år sedan behövde man inte förklara sitt val. Idag är religion, kyrka och troende något som, för många, inte är en naturlig del av det vardagliga livet. Då kan det vara lättare att svara att man väljer konfirmation för att man kommer få presenter. Våren 2016 gjorde Svenska kyrkan en undersökning om vad svenska 14-åringar funderar på. Rapporten visar att det de unga funderar kring mest är frågor om relationer, tillit och framtid. Det är stora frågor, frågor som kanske inte alltid får plats i snacket med kompisarna eller vid samtalet kring middagsbordet. För många unga är det inte heller självklart att kunna formulera komplexa frågor eller ha ett språk för känslor och existentiella tankar. Då kan konfirmationen vara ett tillfälle där man med andra får uttrycka det man känner och tänker 4

och få en möjlighet att växa, både andligt och känslomässigt. Under konfirmandtiden pratar vi om meningen med livet genom Bibelns berättelser om Gud och Jesus. Konfirmandernas egna funderingar får möta den kristna tron. Vi som jobbar med ungdomar måste ta deras

önskningar om att prata om tro och liv på allvar. Vi måste också se till att lyssna – på riktigt. Under konfirmandtiden kan vi erbjuda något för insidan, här kan ungdomarna få vara med på en inre resa, en utveckling där man kan växa som människa. I vår, den 28 maj klockan 17.30 – 20.00, kan alla som är intresserade av konfirmation komma till vår kick-off i Prästgården, vid Frustuna kyrka. Alla som går i årskurs 7 kommer att få en inbjudan på posten. Det blir information om konfirmationen, grillning, brännboll och kubb. Här kan du också träffa oss som jobbar med konfirmander och församlingens unga ledare. Hoppas att vi ses! HÄLSAR Ida Fransson, barnoch ungdomspedagog

Unrgetdroeamt s DEN 5-6 APRIL VÄLKOMMEN TILL EN EN UNGDOMSRETREAT FÖR DIG SOM ÄR 13 – 18 ÅR

EN ANNORLUNDA DAG. EN DAG I LUGN OCH RO, I SAMTAL OCH STILLHET. VI BÖRJAR KL 17 PÅ FREDAGEN OCH SLUTAR KL 14 PÅ LÖRDAGEN. VI HÅLLER TILL I FRUSTUNA PRÄSTGÅRD OCH KYRKA. VI BOR PÅ FRUSTUNA BY. LEDARE LENA FAGÉUS, PRÄST IDA FRANSSON, PEDAGOG MICKE SANDIN, DIAKON ANMÄL DIG TILL IDA FRANSSON IDA.FRANSSON@SVENSKAKYRKAN.SE

ÄR DET MÖJLIGT ATT VÄLJA?

Vi satt i soffan och samtalade. Hon kämpade med sin tillvaro, blev tröttare och tröttare. Det var så många krav på henne. Gamla föräldrar som behövde hennes hjälp, barn som ständigt krävde uppmärksamhet och engagemang, ett yrke med stora krav, ett hus som ska skötas, träning, fortbildning. Jag frågade henne om det var något av det som det var möjligt att dra ner på. Hon var väldigt bestämd, avfärdade mig som en oduglig kamrat. För det var verkligen inte något som gick att förändra. Alla krav var måsten, enligt henne. Hennes historia ledde så småningom till

att hon var tvungen att sluta arbeta och hon lyckades aldrig komma tillbaka till arbetslivet. Jag tänker på henne och på många andra som jag mött genom åren som befunnit sig som fångar i en ohållbar situation, utan valmöjligheter. Det är många som hamnar i en livssituation där de inte kan se någon utväg, inga

alternativ. Ett arbete som går överstyr av krav och där man inte har några möjligheter att påverka varken innehåll eller arbetsbörda. En privat situation där alla kända vägar och möjligheter har försvunnit.

Kanske är det så att de flesta av oss hamnar där någon gång under ett liv, i en slags återvändsgränd, där vi måste ompröva och omvärdera det som vi tidigare trott var självklart. Det kan vara arbetet som är kravfyllt eller arbetslöshet eller sjukdom som utlöser situationen. Men det kan också vara yttre händelser som försätter oss i ett krisläge, ett plötsligt dödsfall, sjukdom hos någon nära eller egen sjukdom. Eller en skilsmässa där allt måste omprövas.

Det är något med den där omprövningen som är mitt ärende i den här texten. Hur går det till? Vad försvårar den? 6

Kan man verkligen välja – också när situationen är bortom alla val? Jag vill med emfas hävda att det är möjligt att välja. Nej, inte så att vi kan ha kontroll på allt som sker, plötsligt är olyckan där och livet blir helt annorlunda mot vad vi tänkt, nej vi kan inte ha kontroll. Men vi kan välja! Inom vård och omsorgsforskning är

man väl medveten om att personer som har samma diagnos och liknande livssituationer ändå kan ha helt olika upplevelse av sin sjukdom. En upplever sig som frisk och den andra som sjuk. Så vad är skillnaden? Det man kan veta är att det har att göra med förmåga att uppleva mening, hopp och att se sig själv i ett sammanhang. Jag minns en av mina lärare från

mina första år som teologistudent; han fick en cancersjukdom som efter något år tog hans liv. Under hela sjukdomstiden använde han uttrycket: ”Världen är större än jag”. Han sörjde förstås att han inte skulle få se sina barn växa upp, men han kunde också se att han inte var världens centrum, och han kunde överlämna sig själv till livet och dagarna han fick och han kunde överlämna sig till döden. För mig blev det mycket starkt och livsavgörande att följa honom det där året, eftersom jag insåg att det var möjligt att lyfta blicken från mitt enskilda liv och se mitt liv i ett sammanhang. Ett sammanhang där jag inte förstår mer än fragment utifrån den utsiktspunkt jag just nu har. Det finns de som menar att anledningen till att den psykiska ohälsan och utmattningsdepressioner ökar i vårt samhälle idag handlar om att vi har svårt att se mening och att uppleva en känsla av sammanhang. Religionerna har förlorat inflytande, vi har inga livstolkande gemensamma berättelser längre. Individualismen har inneburit att vi plockar ihop en egen livsåskådning lite från olika håll, vilket som passar bäst. Problemet med en sådan tro är att den är avhängig mina egna tankar och min egen förmåga att få ihop livet till ett meningsfullt sammanhang. När vi då hamnar i kris faller inte sällan vårt system samman och vi har ingen som kan hjälpa oss. Ensamheten man kan uppleva omkring de existentiella frågorna förstärker lidandet för många. Det finns ett antal terapiformer som går under ett gemensamt paraply som ibland kallas för den tredje vägen för psykoterapi. De vanligaste

”

jag insåg att det var möjligt att lyfta blicken från mitt enskilda liv och se mitt liv i ett sammanhang. Ett sammanhang där jag inte förstår mer än fragment utifrån den utsiktspunkt jag just nu har.

terapiformerna under denna rubrik är gestaltterapi, existentiell terapi, person-centrerad terapi, logoterapi samt experimentell/upplevelsebaserad terapi. Gemensamt för de humanistiska terapiformerna är att de ser psykisk ohälsa som en följd av svårigheter att leva väl i en komplicerad värld. För att leva väl krävs nämligen att man kan relatera väl till andra, kan hantera besvikelser, göra rättvisa åt sina gåvor, att man vet vad man vill och kan finna meningsfulla sysslor och anknytningar. Det bygger i sin tur på att man ser sina möjligheter och sina frihetsgrader och, givet omständigheterna, kan och är beredd att ta ansvar för sina möjligheter. Terapiformerna har långa mål som handlar om att etablera hållbarhet och existentiell hälsa. Det innebär ett fokus på att skapa ett liv som är värt att leva, som håller för påfrestningar och som innehåller viktiga aspekter som t ex meningsfullhet och hopp. Det har också som fokus att vara aktiv och handla för att skapa sin tillvaro till skillnad från att ha en hållning där man väntar på att andra, ödet eller Gud ska ordna eller välja så att det blir bra för mig. Denna terapiform har mötet som sin bas och utgångspunkt. Det är en utmaning för varje psykoterapeut eller annan behandlare som har existentiell terapi som sitt ideal, genom att det aldrig bara är klienten som förändras, det är ett ömsesidigt möte där båda parter berörs. Som behandlare är det inte möjligt att sitta som expert och tala om hur livet ska levas och frågor besvaras, utan fokus måste vara klientens frågor vars svar klienten själv har. 7

Problemet är inte att vi har en kris, problemet är hur vi har en kris. Vi kan välja hur vi lever, inte i betydelsen att vi kan styra allt som sker, men vi kan utforma en riktning, bära en vision och en bild av det liv vi vill leva. En bild som ständigt måste revideras utifrån vad som sker i mitt liv. Den existentiella terapin ligger nära kyrkans själavård på flera sätt. Först och främst genom att själavården också har som sitt fokus det genuina mötet och en angelägenhet om personen som söker stöd. Det är inte själavårdaren som har svaren utan svaren finns hos den som kommer för samtal. Det själavårdaren har tillgång till, som inte sekulära terapeuter har tillgång till, är den Stora berättelsen. Den livstolkande berättelsen som kyrkan bär, den som handlar om Guds kärlek till världen och till varje enskild människa. Den berättelse som handlar om Jesus som föddes, som levde, som dog och som återuppstod. Varje del av berättelsen blir till en bild som vi kan spegla oss i, känna igen oss i och få ett språk för detta outgrundliga, svåra och underbara liv. Att leva med den stora berättelsen hjäl-

per oss att välja, hjälper oss att tolka det som vi går igenom i livet. Det är berättelser som sätter in oss i ett sammanhang som inte bara handlar om oss som individer utan om oss som en världsmedborgare med ansvar för både mig själv och för andra människor och för världen. TEXT Lena Fagéus

Relation till jorden

”

Vad kostar en blåsippa i en vårbacke? Vad kostar näringsriktig mat? Vad kostar ren luft och rent vatten?

En av våra föreläsningsserier förra året hette ”Vi är våra relationer”. Jag har funderat över vår relation till jorden, till naturen, till vår planet. Hur är vår relation här? Vilka är vi om vi ÄR våra relationer?

Hur kan det komma sig att vi har hamnat i miljöförstöringen? Varför har vi plast i haven, nu till och med i djuphaven? Varför innehåller vår mat mindre näring nu än för 40-50 år sedan; så att vi måste äta dubbelt så mycket för att få i oss lika mycket näring? Varför har vi gjort så att isarna vid vår planets poler smälter, nu snabbare än vi anat? Kort sagt; varför har vi en sådan dålig relation till jorden? Eller är det så att vi inte insett att vi HAR en relation? Tycker vi att vi klarar oss utan jorden/naturen/miljön? Att allt ändå går att få tag i bara vi har pengar? Jag undrar: Vad kostar en blåsippa i

en vårbacke? Vad kostar näringsrik8

tig mat? Vad kostar ren luft och rent vatten? Vad kostar klimatet? Hittills har det i historien i mångt och mycket varit en skev relation där människan härskat, bestämt, lagt under sig och utnyttjat naturen/jorden. Jag tror inte heller att tankeuppdelningen mellan himmel och jord har gjort relationen bättre. Jag hoppas att tiden är inne för en jämställd, frisk relation. Kanske har vi människor NU tillräckligt med självförtroende så att vi har råd att ha en rättvis relation med jorden? Kanske vi nu börjar ana att vi är beroende av en frisk planet? Att vi kan vara en positiv kraft för klimatet? Om inte förrän nu så är det väl uppenbart att vår relation har skapat ett klimat som skenar och som vi har svårt att greppa var det kommer att sluta. Jag skulle vilja påminna oss alla att vi ÄR i relation med jorden, med miljön, med klimatet. Och att du som i varje relation har makt att påverka. Det är

Karnan!

inte för sent och du är inte maktlös. Ge inte upp, vakna upp och börja agera! Vad sjutton ska man göra då? Det finns massor vi kan göra. Som gör skillnad. Visa att du bryr dig om klimatet och vår framtid. Prata och påverka i de nätverk du tillhör, till exempel i bostadsrättsföreningar, föreningslivet, på jobbet, familjen, grannar etc. Delta på demonstrationer, stötta klimatpolitiska förslag. Kanske kan du mejla företag och organisationer, påverka politiker; ring/maila och fråga vad de gör för klimatet. Tala om klimatet men låt också dina egna gröna val tala för sig själva. Du inspirerar genom din livsstil och den mesta av vår kommunikation är icke-verbal.

Låt ditt inre gröna ljus skina! Prova att mäta dina koldioxidutsläpp och våga göra några förändringar. Det leder oftast till bättre hälsa för dig själv också. Ta hjälp av t.ex. Klimatkontot www.klimatkontot.se, för att se dina egna koldioxidutsläpp. Världshälsoorganisationen har dessa förslag till oss:

Hållbart leverne och den existentiella kärnan För att lyckas med omställningen till ett hållbart leverne på vår planet behöver vi ta till vara och vårda våra inre själsliga liv minst lika mycket som att rädda naturresurser. Kanske går det ena inte utan det andra? Miljöengagemanget har en existentiell kärna som handlar om vår relation till jorden och naturen. Traditionellt har miljörörelsen inte tagit med denna aspekt, hur vi själva psykologiskt förhåller oss till den ekologiska krisen och hur vi klarar att bli översköljda av rapporter om miljöförstöring. Detta har i sin tur lett till ofruktsamma sätt att angripa problemen som kanske t.o.m. motverkat sina syften och en del miljöaktivister har blivit utbrända och/eller cyniska. De flesta människor vill dock leva i samklang och med respekt för naturen. Jag vill förorda ett synsätt där vi inser att vi är en del av naturen/skapelsen och att naturen inte består av själlösa objekt att utnyttja. EN LITEN ÖVNING; Sätt dig på ett lugnt tryggt ställe eller promenera i skogen. Vandra bakåt i minnena och tänk på det bästa naturminnet du har från din barndom. Hur såg det ut? Hur kände du? Vart var det? Med vilka? Vad gjorde du? Ta hand om det minnet! Fundera sedan över frågan: Vad ska vi med naturen till?

BILEN - Res klimatsmartare (tågsemestra, hemestra, välj cykel, buss, tåg istället för bil till vardags, flyg mer sällan) BIFFEN - Ät klimatsmartare (minska matsvinnet, ät säsongsanpassat, köp eko och ät mer”gröna proteiner”) BUTIKEN - Konsumera klimatsmartare (köp mindre nya prylar och kläder och mer begagnat, uppskatta det du redan har i stället för att byta ut det, skäm bort dig med natur- och kulturupplevelser BOSTADEN - Välj elavtal med el från vatten, vind eller sol, energieffektivisera ditt hem BÖRSEN - Se över ditt sparande och investera klimatsmart. Genom att börja agera kommer du att börja se möjligheter och blir mer kreativ. Det är vad vi och vår planet behöver! TEXT Anna Sanchez Lindström FOTO Sofia Arman

NINNI CARLSSON 12 MARS Tingshuset .30 18 FRI ENTRÉ

EN HÄLSNING FRÅN

Lena Fagéus

FÖRELÄSNING

Nu skiljs våra vägar Det är sex år sedan jag stod i Frustuna kyrka för första gången. Det var med iver och viss bävan som jag tog mig an arbetet som kyrkoherde i församlingen. Det var min första kyrkoherdetjänst och jag hade massor att lära.

- #METOO Avslöjandets och lyssnandets tid

Det har varit fantastiska år. Det har varit det bästa arbete man kan tänka sig. Jag är djupt tacksam för alla möten med er i församlingen. Ni som jag har arbetat tillsammans med har en alldeles särskild plats i mitt hjärta för all tid. Men också alla ni som jag fått förtroendet att möta i gudstjänster, begravningar, dop och vigslar, i enskilda samtal och olika grupper. Ni lämnar märken i mitt liv och jag tänker på er med stor kärlek.

Vad var det som hände hösten och vintern 2017-2018 och har det förändrat vårt samhälle? Ninni Carlsson, forskare och universitetslärare vid Institutionen för Socialt arbete, Göteborgs universitet, talar med oss om hur det började, vart vi är på väg och vad det betyder för den som blivit utsatt för sexuella övergrepp. I hennes doktorsavhandling ”Avslöjandets tid” tar hon upp kvinnors bearbetning av sex-

livsviktigt NINNI CARLSSON

Jag lämnar Frustuna församling i maj och blir kyrkoherde för Umeå pastorat. Jag blir också kontraktsprost för Södra Västerbottens kontrakt. Jag har mitt ursprung i Umeå och en pappa som bor där. Så jag flyttar hem.

uella övergrepp. Boken beskriver vad som blev möjligt i Sverige genom kvinnorörelsens arbete på 1970-talet och speglar vad som sker i och genom #metoo.

Pssst!

FLER LIVSVIKTIGT VT 2019: 9 APRIL ERIC DOMINICUS ”Vandringen ut ur exilen”

MÖTESPLATS

Onsdagar på verandan NÄR Onsdagar kl. 12-15 VAR Frustuna Prästgård

Den 28 april har jag min avskedsgudstjänst i Frustuna kyrka. Det skulle vara fantastiskt fint om du vill komma och vara med den dagen.

Välkommen till en verksamhet för daglediga i alla åldrar där vi och bjuder in till dessa eftermiddagar i Frustuna Prästgårds fantastiska glasveranda. Vi börjar varje onsdag med en enkel gemensam lunch. Sedan pratar vi och umgås, kanske handarbetar någon. Under våren gästas vi då och då av en gäst som inspirerar oss på olika aktuella teman. FOTO Alex Giacomini

Välkommen in i gemenskapen.

MARIA ÖSTERÅKER ”SJÄLVHUSHÅLLNING I PRAKTIKEN” En bok full av valmöjligheter. Följ med Maria Österåker och hennes familj i deras självhushållande vardag på en liten gård i Österbotten. Bokens huvudkapitel är Skapa möjligheter, Bruka jorden och odla, Skaffa djur, Tänk kosmetika och hushållsprpdukter och slutligen Komma vidare. Maria börjar med att kavla upp ärmarna och förbereda den viktiga jorden, anlägga olika typer av kompost, bygga växthus, skapa förvaringsutrymmen och ta hand om virke.

FOTO Mikael Ringlander

Boktipset!

Filmen Till drömmarnas land vinner Svenska kyrkans filmpris 2019. Regissören Victor Lindgren med statyetten Angelos, t.v skådespelarna Elin Marklund och Andreea Petre, t.h biskop Susanne Rappmann.

FILM

Svenska kyrkans ﬁlmpris utsett

ANDERS HANSEN ”SKÄRMHJÄRNAN” Den psykiska ohälsan håller på att ta över som det stora hälsohotet i vår tid. Ett högt tempo, konstant stress och en digital livsstil med ständig uppkoppling börjar få konsekvenser för vår hjärna. För hur mycket du än gillar att kolla bildflödet på instagram, nyheterna i mobilen eller filmer på plattan, är din hjärna inte anpassad till det som dagens samhälle för med sig. Den är helt enkelt i osynk med vår tid! Följ med på en spännande resa och få en helt ny bild av det som händer och sker i ditt huvud!

”Till drömmarnas land” utspelar sig en sommar i samhället Holmsund utanför Umeå. Dit kommer Sabina från Rumänien för att söka jobb, något som inte visar sig enkelt och hon möts av fördomar och fientlighet. Men hon lär känna Elin som är uppvuxen i samhället och som själv står i en kaotisk familjesituation. Medan världen runt omkring dem rasar samman finner de styrka och handlingskraft i varandra. Till drömmarnas land är Victor Lindgrens långfilmsdebut. Det var denna gång lätt för juryn att enas, säger ordföranden Mikael Ringlander.

3 - 6 år

PETRUS DAHLIN & MARIA NILSSON THORE ”INNAN JAG FANNS”

- Det är en film som starkt berör genom sin värme och inlevelse i personskildringen, och genom att det är två personer som ömsesidigt hjälper och behöver varandra.

Var kommer vi ifrån? Och var fanns vi innan vi kom hit? Systrarna My och Py fantiserar om sin plats i universums oändlighet, om stjärnvindar och rymdbebisar och vad som händer när man inte längre finns. En tänkvärd, vacker och svindlande saga av bilderboksskaparen Maria Nilsson Thore och Kalle Skavank-författaren Petrus Dahlin. Från ett vardagligt perspektiv bjuder ”Innan jag fanns” in både små och stora läsare att fundera kring vår plats i ett svindlande stort universum. Och bara så att du vet: Det är trots allt viktigare att fundera och ställa frågor än att få svar.

Till drömmarnas land har biopremiär den 22 mars. Svenska kyrkans filmpris består av 50 000 kronor och statyetten Angelos, skapad av Erland Forsberg. Svenska kyrkans filmpris 2019, juryns motivering:

”Med stark närvaro, fingertoppskänsla och intensitet fångar denna debutfilm en rad av samtidens brännande frågor. Stad och landsbygd, vi och dom, utanförskap och längtan. Filmiskt hantverk smälter samman med oförglömliga porträtt av två unga kvinnor som möts bortom alla språkbarriärer. Allt i starka visuella bilder som skapar en angelägen spegling av Sverige i dag.”

. Pa. hemsidan hittar du mer information om alla vara evenemang och verksamheter!

Kalendarium

Här hittar du församlingens evenemang och gudstjänster under perioden MARS - MAJ. Vi reserverar oss för eventuella ändringar. Håll utkik på församlingens hemsida och i våra annonser i Östra Sörmlands Posten.

Gudstjänster tingshuset Morgonmässa Torsdagar 08.30 OBS! 11 april är mässan i Frustuna kyrka. frustuna kyrka Mässa Varje söndag kl 11.00 För kör/solist/musik-medverkan se annonser i ÖSP eller på kalendariet på hemsidan. Lördagsandakt kl 17.00 välkomnar vi till en enkel andakt med samtal, bön och musik. Ett tillfälle att landa och att hämta kraft. Medverkande: Karin Kolterud Lindström, sång, Magnus Lindström, gitarr 2, 16, 30 mars 27 april 18 och 25 maj 18 maj

Konfirmationsmässa 11.00

frustunagården Andakt 27 mars kl. 11.00 24 april kl. 11.00 22 maj kl. 11.00 kattnäs kyrka Gökotta 30 maj, kl 08.00 (åtföljs av Pilgrimsvandring)

Körer Påsklov för barnoch ugdomskörer v. 16 körglädje Onsdagar kl. 11.00 i Frustuna prästgård. Körövning och sopplunch. frustunakören Onsdagar kl. 19.00 i Tingshuset. barnoch ungdomskörer Körerna övar i Tingshuset. Mellanmål serveras. Barnkör, årskurs 1-2 Onsdagar kl. 13.45. Diskantkör, årskurs 3-4 Onsdagar kl. 14.40. Unga röster, årskurs 5-6 Fredagar kl. 14.00. (ej 4 april) Ungdomskör, årskurs 7 och äldre Torsdagar 16.00.

Musik & Konsert 7 mars Brasafton . 18.00 i Frustuna prästgård ”Svenska hits från 60-talet” Körglädje och Klaus-Henning Schütt. 9 mars Lördagsmusik. 17.00 i Frustuna kyrka ”Jazz i svensk folkton” Klas Jervfors, trombon och trumpet. Ulf Åkerhielm, bas. Klaus-Henning Schütt, piano och orgel. 23 mars Lördagsmusik. 17.00 i Frustuna kyrka ” Secret garden & andra hemligheter” Marie Louise Sjöberg, violin. Klaus-Henning Schütt, orgel och piano. 6 april Lördagsmusik. 17.00 i Frustuna kyrka ”Vår i Paris” Love Derwinger, piano. 11 april Brasafton. 18.00 i Frustuna prästgård ”Svenska hits från 70-talet” Körglädje och Klaus-Henning Schütt. 13 april Lördagsmusik. 17.00 i Frustuna kyrka Passionerad musik av bl.a. Astor Piazzolla Kjell Fagéus, klarinett, David Härenstam, gitarr David är en av Sveriges främsta gitarrister med speciell musikalisk lyhördhet. 22 april Konsert. 17.00 i Frustuna kyrka (Annandag påsk)Concerto. Trumpetkonsert. Anders Kästel, trumpet - Klaus-Henning Schütt, orgel och piano. 11 maj Lördagsmusik. 17.00 i Frustuna kyrka ”Mainacht” Ninni Molin, sopran Klaus-Henning Schütt, piano. 4 maj Konsert. 17:00 i Frustuna kyrka. ”Rhapsody in blue med mera!” Gnesta Musiksällskap. 23 maj Musikcafé 18.00 i Frustuna prästgård ” Vår med Ted Gärdestad” Körglädje och Klaus-Henning Schütt. 29 maj Barnkörernas vårkonsert. 18.00 i Frustuna kyrka.

Familj Öppen famn Onsdagar och fredagar 9-12 I Tingshuset, Tingshusgatan 12 För föräldrar och barn 0-5 år. Lek, prat, sångstund och enkelt fika. Babycafé. Tisdagar 9-12 i Tingshuset. För föräldrar och barn 0-1år. Lek, prat, sångstund och enkelt fika.

Mat och prat frustuna prästgård Onsdagar på verandan Varje onsdag kl. 12.00. Sopplunch. torsåker Mötesplats Torsåker, andakt och lunch följt av underhållning eller föredrag, Café Torsåker andakt och härligt umgänge över en kopp kaffe. 12 mars 14.00 Café Torsåker i Torsåkers församlingshem 28 mars 13.00 Mötesplats i Torsåkers församlingshem Pers Unsgaard berättar om Dag Hammarsköld 9 april 14.00 Café Torsåker i Torsåkers församlingshem 25 april 13.00 Mötesplats i Torsåkers församlingshem 14 maj 14.00 Café Torsåker i Torsåkers församlingshem 29 maj 12.00 Vårlunch i Frustuna prästgård Andakt i kyrkan som åtföljs av Vårlunch i vår vackra prästgård. Anmälan till frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se eller 0158-22100. Alla är välkomna! Tingshuset FREDAGSMYS Vi träffas en fredagskväll i månaden, kl. 17-19.30, då vi bjuder in alla åldrar till ett par timmars avspänd samvaro. Vi hjälps åt i köket med maten och äter sedan tillsammans i ett organiserat kaos. Barn välkomnas tillsammans med vuxen. Datum: 22 mars. 26 april. 24 maj.

Övrigt

Barn och unga

Kristen Djupmeditation Onsdagar kl. 17.30 i Tingshuset.

Barn och ungdomsverksamheten bedrivs i Tingshuset. Mellis, samtal, lekar, pyssel och andakt. v.15-16 har klubbar och Fredagskul uppehåll.

LIVSVIKTIGT 12 mars Ninni Carlsson #Metoo: Avslöjandets och lyssnandets tid Ninni Carlsson, forskare och universitetslärare vid Institutionen för Socialt arbete, Göteborgs universitet.

Tisdagsklubb - FULL Årskurs 4-5. Tisdagar kl. 14-16

UNGDOMSRETREAT 5-6 april. Mer info på s.5.

Onsdagsklubb Årskurs 6-7. Onsdagar kl. 15-17

LIVSVIKTIGT 9 april Eric Dominicus.”Vägar till frihet” Det är så mycket som vi ska och borde. I min egen längtan efter frihet har jag inspirerats av tänkare och mystiker. 12 maj

Församlingsdag kl.12.00 Frustuna kyrka och prästgård Loppis, återbruk och korvgrillning.

28 maj

Kyrkofullmäktige 19.00 i Tingshuset Årsredovisning 2018 bl.a. Allmänheten välkomnas

30 maj

Pilgrimsvandring kl 9.0. Efter Gökottan. Utgår från Kattnäs kyrka. Anmälan till eric.dominicus@svenskakyrkan.se

Torsdagsklubb Årskurs 1-3. Torsdagar kl. 14-16 (ej 4 april) Fredagskul - ingen anmälan behövs Efter-skolan-häng för årskurs 1-7. Fredagar kl. 14.30-16 Ungdomshäng För dig i högstadiet eller gymnasiet. 26 mars 17.30-20 i Tingshuset. 23 april 17.30-20 i Tingshuset. 28 maj 17.30-20.00 i Frustuna prästgård (28/5. Ungdomshäng kombinerat med konfirmand-kickoff)

Mer info Mer information om våra evenemang, verksamheter och gudstjänster hittar du på:

PÅSKEN I FÖRSAMLINGEN 11 april Påskvandring för vuxna 18.00 i Tingshuset.

www.svenskakyrkan.se/ frustuna

Psssst!

18 april Skärtorsdagsmässa 19.00 i Frustuna kyrka Erik Wahlgren, cello.

Riv ut de

n här sid an och sätt den på kylskåpe t

19 april Långfredag Långfredagsgudstjänst 11.00 i Frustuna kyrka Alexandra Büchel, sopran Korsandakt 15.00 i Frustuna kyrka Alexandra Büchel, sopran

Gokotta .. i Kattnas!

20 april Påskafton Påsknattsmässa 23.00 i Frustuna kyrka

Den 30 maj kl. 08.00

21 april Påskdagen Mässa 11.00 i Frustuna kyrka Barnkören och Diskantkören deltar. 22 april Annandag Mässa 11.00 i Torsåkers kyrka Konsert 17.00 i Frustuna kyrka

PÅSK

LÄS ME R

... ... om på s k o ch stilla vec komman kan i på de sidor.

HELA PÅSKDRAMAT

I ETT PÅSKÄGG Vad har påsken gemensamt med chokladmynt och geléfiskar? Jo, i de söta och sura godisbitarna ryms hela påskberättelsen från skärtorsdag till påskdagen. text: helena andresson foto: lina eriksson/tidningen spira

Delar bröd och dryck Jesus samlar sina lärljugar till en sista fest, påskmåltiden. De äter bröd och dricker vin som Jesus ger en särskild innebörd. Sedan dess firar kyrkan nattvard, som skapar gemenskap mellan Jesus och dem som deltar.

Säljer sin vänskap När Jesus och lärlungarna ätit går de till Getsemane, en trädgård utanför Jerusalem, där Jesus våndas, svettas och ber. Då kommer en beväpnad styrka och för bort honom. Lärljungen Judas har förrått honom för 30 silvermynt.

Älska varandra! Jesus inleder måltiden med att tvätta sina vänners fötter. Sedan uppmanar han dem: ”Så som jag har älskat er ska ni också älska varandra.” Måltiden inspirerade den tidiga kyrkan att ordna knytkalas som kallades kärleksmåltider.

Så dör han Jesus förhörs och döms som upprorsman. Han hånas, misshandlas och korsfästs sedan på Golgata, som betyder skallen. Efter sex timmar dör han. Hans kropp tas om hand av en högt uppsatt man och läggs i en klippgrav. 14

PÅSK

Bumlingen är borta! Efter helgen går flera närstående kvinnor till graven tidigt på morgonen för att smörja Jesus kropp. I evangelierna berättas att den stora stenen är bortrullad och en ängel talar om för dem att Jesus uppstått från döden.

Bjuder på fisk

Fred, frid och helhet

Enligt evangelierna möter Jesus sedan sina lärljungar igen efter att ha uppstått. Det berättas att han vid Gennesarets sjö ger råd om var de kan fånga mycket fisk och bjuder sedan på bröd och glödstekt fisk på stranden.

”Frid över er” hälsar Jesus efter uppståndelsen. Shalom betyder fred och frid, men också helhet. Enligt kristen tro gör Jesus död och uppståndelse människans relation till Gud, andra människor och skapelsen hel igen.

FÖRDJUPNING PÅSK

Livet är starkare än döden Påsknatten är en av de mest dramatiska tidpunkterna på året. Efter långfredagens lidande och smärta, det totala mörkret och döden och därefter påskaftonens vakuum kommer så vändpunkten. På påsknatten så är plötsligt allting möjligt. Det som var dött, över, slut, finns igen. Han som var död är borta ur graven, och snart kommer de få möta honom igen. Det är natten då allt är möjligt, då hoppet får kraft, då vi får tro på att livet är starkare än döden. När jag tänker på vad som är det

mest centrala i min tro, vad som liksom är hela grejen med kyrkan och kristendomen och alltihop, då är det just den här natten. Natten då Kristus uppstår från de döda. Hoppet som den symboliserar och förkroppsligar, övertygelsen om att livet är starkare än döden, och den kraft som gör livet starkare är kärlek. Att Gud älskar människorna så mycket att Gud själv blir människa i Jesus, och sedan solidariserar sig med oss så mycket att han delar våra livsvillkor ända in i svek, tortyr och död. Men den kärleken är så stark att döden inte kan övervinna den och livet står som segrare. När jag menar att uppståndelsen är det centrala i min tro, då menar jag det på olika sätt. Dels spelar det roll att det en gång har hänt. Att personen Jesus faktiskt levde och dog, och att han övervann döden genom Guds kärlek. Det spelar också roll med uppståndelsen så som man säger i trosbekännelsen - de dödas uppståndelse en gång vid tidens slut. Jag tror att Guds

kärlek kommer att räcka för att alla människor oavsett vilka de är och hur de tänkt eller trott i sina liv ska de få en möjlighet att leva även efter döden. Guds kärlek till alla kommer vara starkare än döden när tiden tar slut. Men jag tror inte att uppståndelsen bara var något som hände en gång för länge sedan, eller något som kommer att hända när tiden eller världen tar slut. Det som gör att jag tror på uppståndelsen, och det som gör uppståndelsen viktig, det är att uppståndelsen händer hela tiden. Jag tror att Guds kärlek gör att livet är starkare än döden på olika sätt redan här och nu. Uppståndelsemönstret kan vi se spår av överallt. Min tydligaste bild för det här fick jag när jag jobbade i Ängskyrkan för några år sedan och fick höra från missionärer hur det var i Zimbabwe. Det var som att resa i döden. Dels bokstavligt talat – det är som många andra länder i världen drabbade av sjukdomar som HIV/Aids. Människor får inte den vård de skulle behöva eftersom ekonomiska och andra förutsättningar saknas. Landet är fattigt, det har flera år varit torka och ont om mat, och det råder ett hårt förtryckande politiskt system med våld och hot, ingen yttrandefrihet och alla resurser i landet har antingen tagits av ledarna eller helt enkelt förslösats.

Som sagt, på många sätt var det döden. Men samtidigt fanns det liv trots allt. Varje morgon gick människor upp, lagade frukost till sina barn, gick till jobbet. På sjukhuset ute på landet där missionärerna bodde gjorde sjuksköterskorna "ultraljud" med en tratt 16

på de gravida kvinnorna, de odlade och gav vatten till sin boskap. Och de berättade att det kändes som att de varje morgon bara genom att gå upp skrattade döden i ansiktet. Mitt i döden fanns det livskraft, livsgnista, hopp. Inte så att de inte var förtvivlade eller inte ville att det skulle bli bättre. Absolut. Men mitt i döden fanns det liv, fanns det hopp. Och för mig är det en bild av att det kan finnas uppståndelse, liv som döden inte kan övervinna. Och det har sin grund i kärlek. Och det är inte bara i sådana extrema situationer som uppståndelsemönstret visar sig. När någon plötsligt vågar säga ifrån när någon i deras närhet blir mobbad eller illa behandlad. Då visar sig uppståndelsens mönster för oss. När den som är ensam får nya vänner eller finner en plats där hon eller han kan vara sig själv. När en politisk ledare väljer att inte ta den fega vägen, utan riskerar sin position för att få igenom ett fredsavtal eller en social reform. När nya plantor växer upp i öknen. Det kanske inte framstår som så stora under som att en människa väcks till liv från döden. Men liv i döden, och en kärlek som bär vad som än händer, det är det som uppståndelsen handlar om. Och tron och hoppet om uppståndelse, om liv mitt i döden, det är det som vi firar när det är påsk.

TEXT Johanna Scherp

a l l i Stv eckan PALMSÖNDAGEN Den dagen då Jesus rider in i Jerusalem och blir mottagen som en kung av folket med palmblad som lades på marken och man sjöng Hosianna David son.

VITA TISDAGEN Tisdagen saknar också namn i kyrkokalendern men har även den med tiden lånat namn från fastlagen - vita tisdagen, svarta tisdagen eller stinnkaketisdagen.

LÅNGFREDAG Jesus tas till fånga och dör på korset. En sorgens dag. Under långt in på 1900- talet var det förbjudet att gå på bio, alla affärer var stängda. Hela samhället var ”i sorg”.

BLÅMÅNDAG Oftast kläddes kyrkorummet i blåa färger. Det var en lugn och stilla dag. Måndagen i stilla veckan har ingen egen benämning i den kyrkliga kalendern men kom med tiden att i folkmun ta över benämningen blåmåndagen, som egentligen avser dagen före fettisdagen

DYMMELONSDAG Den fasta som har varit innan påsk gick in i ett allvarligare skede. Och det ska råda stillhet och tystnad. Denna dag ska påskfriden infinna sig.

PÅSKAFTON Jesus ligger i graven och det är ett vakuum av tysthet. Dock är det oftast denna dag som vi i Sverige firar påsk. Förmodligen pga den långa fastan som varit.

SKÄRTORSDAG Det syftar på ordet skär, att göra rent. Denna dag tvättade Jesus sina lärjungars fötter och instiftade nattvarden. Den sista måltiden tillsammans med sina lärjungar äger rum på skärtorsdagen.

PÅSKDAGEN Jesus är uppstånden. Fredagens och lördagens sorg och tystnad har vänts till glädje och sång. Vi firar att Jesus har uppstått och att döden inte är slutet. ANNANDAG PÅSK I kyrkan denna dag får vi höra om när den uppståndne Jesus möter några av lärjungarna som är på väg till Emmaus. Hur de samtalar om vad som hänt och sedan delar de en måltid tillsammans. Även denna måltid påminner om den sistas måltiden de delade på skärtorsdagen.

Psssst!

I kalendariet på s.1 2 ser du påskens alla gudstjänster

livet har två mås Hörde någon säga, att i livet finns bara två ”måsten”. Vi måste välja och vi måste dö. Att allas våra liv har ett okänt slutdatum vet vi även om vi ofta gör vad vi kan för att hålla denna dystra vetskap ifrån oss.

Detta att leva som om att döden inte fanns, att som strutsen stoppa huvudet i sanden och att negligera denna sanning tänker jag är begripligt men lite sorgligt. För om vi inte vågar prata om och tänka på detta enda i livet som vi till 100% kan vara säkra på så lever vi inte helt och fullt och många gånger behöver vi livets skörhet och vår förgänglighet att ta spjärn emot för att kunna värdera och uppskatta det vi faktiskt har nu men inte för alltid.

Vi gör dagligen en hiskeligt massa val och många av dem är sällan medvetna. Min upplevelse är att valen i livet blivit allt fler och att våra valmöjligheter generellt ökar. Vi som är gamla nog att minnas Hasse och Tage kanske kommer ihåg sketchen med Gösta Ekman som ska köpa kvällstidning. Expressen eller Aftonbladet? Ekman gestaltar hur det även i de små frågorna kan vara svårt ta rätt beslut. Hur är det inte då när val av större dignitet ska göras? I den politiska debatten synes valfrihet som ett honnörsord och när politiska beslut tas i riktning mot ökad valfrihet måste du och jag helt plötsligt välja och ta beslut i frågor som vi sällan känner oss särskilt insatta i eller bekväma med. 18

Vem har full koll på vilket elavtal som är billigast eller hur jag ska placera mina pensionspengar för bästa avkastning eller vilken utbildning och skola mina barn ska välja i denna uppsjö av möjligheter? Detta förutom alla mer vardagliga val om hur vi ska klä oss, vilket toapapper som är bäst eller vad vi ska äta till middag…? Jag tror att alla dessa val gör något med oss. Vi upplever missnöje, stress och oro över våra val och det skapar tvivel om vi valt rätt. Forskning visar att vi till och med kan få ångest och i värsta fall bli deprimerade. För sanningen kvarstår, ”Väljer jag ett, så väljer jag bort något annat”. Detta i en samtid som skriker ”ALLT NU!” Det känns som att valfrihetens lov även spillt över till den andliga delen av verkligheten. Sällan har väl det religiösa smörgåsbordet varit så väl uppdukat som nu. Det är bara att välja och vraka. Nyhedendom och asatro. Österländsk mystik, astrologi och heliga stenar. Tarotkort, kristaller, shamaner och helare plus trossystem från de stora religionerna som kommer till oss med flyktingar och invandrare.

r bara sten I min kristna kontext väcker detta flera tankar. Det positiva är att det belyser det faktum att vi människor bär på en längtan och att vi saknar och söker något mer. Att vi insett att konsumtion, prylar och pengar inte kan ge svar på frågor om liv och död eller ge en hållbar livstolkning som räcker ända in i evigheten. Samtidigt uppkommer en självkritisk fråga. Var på buffén finns den kristna församlingen? Vilken plats tar den kyrka och tro som genomsyrat vårt samhälle och kultur i över tusen år? Och hur möter den i dag den andliga längtan som uppenbarligen finns men inte syns på söndagarna klockan elva i en kyrka nära dig? Utifrån detta ”andliga buffébord” kan man undra om det bara är att ta en tallrik och välja ut gobitarna som serveras för att mätta sin andliga hunger? Visst kan det vara spännande att prova nya ”exotiska smaker” och nya ”rätter” men någonstans tror jag att ”morsans köttbullar” vinner i längden, att det beprövade och kända ger en ram, ett språk och en trygghet för vår andliga längtan.

”

Jag tror att vi kan välja att bejaka den spröda aningen om att det finns något mer, någon mer, som av kärlek skapat oss för ett liv i gemenskap med denna någon och våra medmänniskor. Men hur gör man? Hur får man fatt i trons trådar och kan börja nysta? Jag tror att vi kan välja att tro. Att vi kan välja att se på tillvaron och livet bortom vetenskapens mät- och vägbarhet. Att vi kan betrakta och se på livet och tillvaron genom ett andligt raster eller genom ”trons glasögon”. Inte för att förneka eller förringa vetenskap och kunskap utan för att tillåta oss se att verkligheten inte låter sig fångas enbart i det synliga. Jag tror att vi kan välja att bejaka den spröda aningen om att det finns något mer, någon mer, som av kärlek skapat oss

för ett liv i gemenskap med denna någon och våra medmänniskor. Och jag är fast övertygad om att dessa val skapar oerhört mycket mindre oro och ångest än alla val av pensionsfonder, tandkräm och diskmedel för tron räcker mycket längre än korvörena i PPM-kuvertet. Ända in i evigheten… TEXT Micke Sandin

SVENSKA KYRKANS FASTEKAMPANJ

Jag kunde inte lämna bort honom text: susanna olivin foto: jesper wahlström

Efter tolv år i flyktinglägret har flerbarnsmamman Nadiwas hopp om att komma därifrån falnat, men livsglöden har inte brunnit ut. Med hjälp av en spargrupp har hon startat en mataffär och hennes omsorger räcker även för Mohammed ett av många föräldralösa barn.

inte. Jag går långt till fots varje dag till jobbet men jag tjänar mindre än 500 kronor per månad. Ena månaden köper jag skor åt ett av barnen, nästa månad till nästa barn, och när alla fått skor behöver den första nya skor igen.

Nadiwas make arresterades och fängslades av regimen i deras hemland i östra Afrika. Varför hennes man sattes i fängelse vet hon inte. Hon vet inte heller var han hålls fången eller om han överhuvudtaget lever. Hon vet bara att hon och barnen inte kunde vara kvar i landet. De tvingades fly till Kenya, och placerades i flyktinglägret Kakuma, där de nu bott i över tolv år.

En dag för drygt fem år sedan kom en ung kvinna från Nadiwas hemland till lägret med sin femåriga son Muhammed. Kvinnan berättade för Nadiwa att hon inte var välkommen hem till sin familj eftersom hon var ogift när barnet föddes. Hon hade rest till Nairobi för att leta efter pappan till sin son, men eftersom hon befann sig illegalt i Kenya förflyttades hon mot sin vilja till Kakuma flyktingläger.

– Vi är här för att vi inte har någon annanstans att bo. Vi har fått skydd här men det är inte säkert. Det är en kamp varje dag, säger Nadiwa. Lönen räcker inte till

– Maten räcker inte, pengarna räcker

- Jag försökte hjälpa dem, de fick bo hos mig och jag sa till henne att eftersom hon kunde laga mat så kunde hon skaffa ett jobb och tjäna pengar. Hon jobbade i tre månader och sparade pengarna. Sedan stack hon. Hon lämnade sin egen son! 20

Om jag skulle träffa henne idag skulle jag ha så många frågor. Vad kan vara anledningen till att lämna sitt eget barn!? Ensamma barn behöver en fosterförälder

Nadiwa tittar med sorgsna ögon på Muhammed, som står tyst och stilla i dörröppningen till deras hem. – Jag trodde först att hon skulle komma tillbaka. Men jag visste inte vad jag skulle göra med Muhammed. Han kunde inte sitta ensam i mitt hem medan jag gick till jobbet. Så jag tog med honom till LVFs barnskyddsgrupp och sa att han måste gå i skolan. Men de sa att han behövde en fosterförälder som kunde skriva pappren och ta hand om honom. – Mina barn ville inte att jag skulle skriva pappren. De sa till mig: ”Nej – gör det inte! Vi vill inte vara kvar här i tolv år tills han blir myndig!” Men jag kunde inte lämna bort honom, han hade ingen annan än mig. Jag frågade vad hans mormor och

morfar hette, men han sa bara ”mormor och morfar”, han kunde inte namnet på någon i sin familj. Han var så liten. Ensamma barn i Kakuma flyktingläger behöver en fosterförälder. I första hand placeras barn hos släktingar, men om det inte finns någon de känner så försöker LVF hitta lämpliga fosterföräldrar bland dem med samma nationalitet. Det kan vara svårt att finna någon lämplig familj som är redo att ta sig an ytterligare ett barn i en redan utsatt situation med brist på mat, husrum och pengar. LVF organiserar stödgrupper för fosterföräldrarna så de kan hjälpa varandra genom samtal och gemensamt sparande. Startade mataffär med pengar från spargruppen

Nadiwa berättar om hur hon genom spargruppen lyckades starta en egen mataffär. – Jag frågade en vän som säljer frukt om

jag kunde få numret till leverantören. Sen pratade jag med alla i mitt bostadsområde och sa att de skulle spara pengar för att snart finns frukt och grönsaker att köpa. I spargruppen ger alla 100 kronor varje månad och turen går runt att få pengarna. När det blev min tur att få 700 kronor ringde jag och beställde potatis, tomater och bananer. Och maten kom! Då kunde jag sälja och beställa mer igen och så har det fortsatt. Det blir inga pengar över men det räcker så att jag och barnen kan äta bra mat varje vecka. Nadiwa har öppnat en mataffär. Inkomsterna bidrar till att familjen går runt och gör att hon kan laga bra, näringsrik mat till barnen. Nadiwa plockar bland tomaterna inne i sin lilla affär. Hennes äldsta dotter tänder kolugnen utanför och sätter på en stor gryta med olja. Det ska bli pommes frites att sälja. Muhammed går in och 21

byter om från sin skoluniform för att gå på fotbollsträning, arrangerad av LVFs ungdomssektion. Han gillar att spela fotboll och Nadiwa säger att det är den enda gång hon ser honom glad. Hon säger att han haft det svårt, men att hon tycker att hon ser en ljusning – att han börjar acceptera henne. – Han sa till mig att om han får åka härifrån så vill han åka med mig. Livet i flyktinglägret går vidare, vardagen rullar på. Hoppet om att komma därifrån har falnat i takt med åren som passerat. Men Nadiwa ger sina barn uppmuntrande blickar och konstaterar: – Gud gav mig det här livet. Och Gud gav mig de här barnen att ta hand om.

FOTO SOFIA ARMAN

Vill du bli medlem i Svenska kyrkan?

Vad vill du? Välkommen in i gemenskapen!

FOTO Angelica Windolf

Bli medlem i Svenska kyrkan för att påverka, hjälpa, bidra, stötta. söka och finna svar! Vi finns med i livets motgång och medgång, för stor och liten, för dig som vill finna ro och för dig som vill busa och sjunga. Vi bevarar tradition och kultur för kommande generationer.

FOTO Sofia Arman

Kom med i kyrkan! Det finns en värdegrund som aldrig slutar vara aktuell. I alla tider har kyrkan stått upp för människans värde och värdighet, för miljö och klimatarbete, för fred och rättvisa i vårt eget land såväl som globalt.

Vi erbjuder sorggrupper och samtalsgrupper, enskilda samtal av alla möjliga slag. Det finns en gemenskap som är öppen där du är välkommen att komma med hur det än ser ut för dig i livet. Visst vill du vara med!

FOTO Alex & Martin / IKON

FOTO Frida Danielsson

FOTO Sofia Arman

Personnummer

Adress

FOTO Alex & Martin / IKON

Namn

SKICKA MIG EN BLANKETT OM INTRÄDE I SVENSKA KYRKAN

Om du önskar bli medlem i Svenska kyrkan så fyller du i talongen och skickar den till: Fustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta.

I Frustuna församling arbetar vi för den värdegrunden genom ett medvetet miljöarbete, ett engagemang för barn och unga i alla situationer och för människor som lever i utsatta situationer, vare sig det har handlat om flyktingar, eller behövande familjer.

FOTO Magnus Aronsson

BlOCK förr OCH PÅ laTin

SyfTe 1 MOS 1:14 SKilJa VÄrDer- Dagen ar HögT frÅn

Har Pelle förlOraT

......

riKTningen SOn Till VenUS

öPPen MarK nÄringSVÄTSKa ligger i VaTTen

rUTineraD

PlaTS för DyrgriPar en SOrTS nUMMer eTT TeTra för eleMenT HeliUM TillTal fOgMaSSa HUSDJUreT

KOrT Siffra OnT i TÅn

JÄMraDe Sig

BilD : PiXaBay.COM

PÅ en gÅng

118 517 Kan Man farKOST ODla i

Dra iVÄg

VÄlDigT enKla

MOTBJU- lÄgger en gUDagÅVa DanDe PÅ eTT UDDa KOl rOTKnöl eXiSTenS

KOMMa Till KlarHeT en SOrTS lJUS

Del aV OrD

riKTning OVÄnTaD HanDling

SKrÄMBlir alDrig ManDe SiSyfOS UniKUM

SÄKerSTÄlla

BenrörelSe

DUger SOM föDa

BOMUllSfOrMaT VirKe erfarenHeTer BrUTen Kan Vara SMal

lÅTer HögT SPelaS PÅ MeT BeSKyller

iDrOTTSeVeneMang

fölJe

HUgga Tag i yTTra Sig

OförfalSKaD

MÅne OCH SOl

en förMÅga

Kan Man ViD STJÄrnfall

i Sin HelHeT

Velig gör TVÄra

TÅgVirKe KliSTerlaPPar Kela MeD

gaHrTOn gÅ OMKUll

.....

VUlgÄr BernaDOTTe Är en

Till BelÅTenHeT

ef 5:9 lJUSeT BÄr

SeS PÅ Hög HöJD

liTeT HÅl SeS förVÅnaD VeTeranBil

frÅgeSPel VÄgViSare

BUrfÅgel SnO Sig PÅ

KlÄTTerHJÄlP

BarriÄr

för gallerierna

Har lÅng arM?

BilUTryMMe CirKelrörelSe

förST i raMSa linneT Har ingen

vinn valfri bok från boktipset på sidan 11. Skriv meningen du får fram i de lila fälten på ett vykort och skicka till Frustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta eller på mail till frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se Märk vykortet eller mailet med ”korsord”. Glöm inte att uppge namn och adress och vilken bok du önskar vinna. Två vinnare dras av Mellan Himmel & Jords redaktion och presenteras i nästa nummer. Varmt lycka till!

Har ÅTTa Ben

ge SKUlDen

MeD en nyPa

HeMligHÅlla gör HÅl

ByggnaD

BILD : PIXABAY.COM

Vinnare...

Monika lövgren & Ingegerd Romby Larsson Grattis, ni kommer få er vinst på brevlådan inom kort. HÄLSNINGAR

Redaktionen

KAPILLÄR FRÅGA OM TID

VÄLLER FRAM

FÅR UTBROTT

RONDELLEN

AVSLAG I MOSKVA

FRAMPARTI OKRYDDAT

SKÄRVERKTYG

PÅSTÅENDE

SKODEL LYSGAS

SLITER PÅ

...av förra numrets korsord är:

118 HA KRAFT OBETILL FINTLIG GRÅBO MÄNGD

TID FÖR REKREATION

VILJA VETA

DJURLÄTE SMITTSPRIDARE

A M

HAR FÖRTS BAKOM LJUSET

BEHÄRSKAR MITT I GATA

NOGA UNDERSÖKA

SIST I BREV INDULGENS

SAKNAR RÖTTER

ADAM OCH EVAS TREDJE SON

SLASK ANGENÄM

GRÖNOMRÅDE

EXPERIMENT

HEB 1:12 DINA HAR INGET SLUT

T SVARAR POSITIV

M A

A M

HÖLL TAND FÖR TUNGA

WINGÅRDH GÖRS AV BARK

GÖRA RENT FÖRR TILLSATS

LIVSUPPGIFT

EN SORTS PERSPEKTIV

D A

INBRINGA

MEJERIPRODUKT

ABRUPT

VILL NASARE FIGUR

DATA OCH TELEKOM DEL AV PJÄS

OKOMPLI- SES CERAD STRESSAD

GRODVILL BARN KNAPPAST UTSLOCKVÄL NAD

RACKARTYG

VID SMÄRTA FÖRSLITNING

KAN NÅGOT I HÖJDEN

GAMMALT ORD FÖR TVÄRSLÅ

TILL ÄNDA BOLLSMAK

SKRIKA I HÖGAN SKY

SLÄKTE

TALLHED

BLÅBLODIG BRITT

D A

SMÅDJUR

RÄKNEUPPGIFT

PÅLITLIGA

D A

HÄMTA KRAFTER

HALVDAN KLAPPPOESI

TILLFÖRA ENERGI

A D

GYMNAS- INNETIKRED- HÅLLER 21 BREV SKAP

LÅTER SOM EN GÖK

JÄMMER

LJUS TID

A D

KROPPSDEL SES MED FLÄKT

LJUS I MÖRKRET

S LÄMNAD I STICKET

ENASTÅENDE

MED PÅ RESA

SKÖNJA BETEENDE DYRKAR DET VACKRA

LYFTE FRÅN MARKEN

D A

UNDERKÄNT

EN HÖG BOLL

DEN SMAKAR BÄST

Samma himmel. Samma rättigheter. Verkligheten ser olika ut. Var med i kampen för människors rätt att få resa sig starkare ur en katastrof.

Swisha din gåva till

900 1223

svenskakyrkan.se/fastekampanjen

a nästmer num1/5 3 24