Mellan Himmel & Jord #3 2016 by Frustuna församling

FRUSTUNAS FÖRSAMLINGSTIDNING

#3 -2016

I FRUSTUNA FÖRSAMLING

T ema

ENS BARN ER! NUMM

BARNS UTVECKLINGSFASER

Barnen gar allttid forst .

konfirmation handlar om kristen tro och kristen tro handlar om dig - Dags att anmäla sig till konfirmationsläsningen!

#3 INNEHÅLL

TEMA BARNENS NUMMER 3 Ledare Ett nummer om barnen 4 Barnen går alltid först Därför lyfter vi fram barnen

HUR KAN BARN FÅ DET BÄTTRE?

5 Man måste få provtänka Prästen Johanna talar om konfirmation och tro

Årets sommarkollobarn får svara på frågan om hur barn i världen kan få det bättre. Ta del av deras kloka funderingar på s.17.

6 Religionsfrihet - en rättighet Vi reder ut rättigheter kring religionsfriheten. 8 Barn är ett folk Barns utvecklingsfaser och att tolka deras behov 11 Så kan skola och kyrka samverka Hur skulle ett samarbete med skolan kunna se ut? 13 Låt barnen komma till mig Om Jesus syn på barnen och om barnet inom dig 14 Din chans att bestämma Nästa år är det kyrkoval, vi berättar mer om hur du kan engagera dig.

16 Vem ansvarar för gravplatsen? Kanslichefen reder ut gravrättsinnehavarens skyldigheter och rättigheter 17 Barnkonsekvensanalyser Vi rådfrågar barnen inför alla strategiska beslut

BARN GÅR ALLTID FÖRST

18 Aktuellt Allt mellan himmel och jord. 19 Livsviktigt Höstens föreläsningsserie om stress och läkning 20 Medlemssidan 20 Varje minut därefter blev en evighet Rosaline Marbinah om begränsingen av lagen om uppehållstillstånd. 22 Rösträtt för alla Kan verkligen alla sjunga? 23 Korsord Tävla och vinn! 24 Konfirmation 2016/2017 Konfirmation handlar om kristen tro, och kristen tro handlar om ditt liv och dina frågor. Anmäl dig nu!

MELLAN HIMMEL OCH JORD i Frustuna församling E-POST frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se HEMSIDA www.svenskakyrkan.se/frustuna REDAKTION DETTA NUMMER Lena Fagéus, Ulrika Rix, Elsy Svensson, Sofia Arman ANSVARIG UTGIVARE Lena Fagéus REDAKTÖR & FORMGIVARE Sofia Arman TRYCK Östertälje Tryckeri AB PÅ OMSLAGSFOTOT Ida Pfeil FOTO: Sofia Arman 2

Kontakt

LEDARE

ADRESS Frustuna Församling Frustuna Prästgård 646 91 GNESTA TELEFON (växel) 0158-22100

E-POST frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se HEMSIDA www.svenskakyrkan.se/frustuna FACEBOOK https://www.facebook.com/frustunaforsamling KYRKOHERDE Lena Fagéus 070-288 48 58 PRÄST Johanna Lundqvist 070-245 41 21 Eric Dominicus 070-288 77 84 BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Sofia Arman Anna Englund Ida Fransson 070-297 64 15 Johanna Lundqvist Térèse Wallin Kerstin Ytterberg MUSIK Klaus-Henning Schütt Kerstin Ytterberg BOKNING/KANSLI Elsy Svensson 0158-22100 frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se KANSLICHEF Ulrika Rix

Ett nummer om barnen. Vi blev så inspirerade. Så glada över alla våra barnhistorier, alla angelägna teman och tankar som flödade när vi planerade det här numret. Temat är på intet sätt uttömt, vi behöver lyfta fram barnen gång på gång. Barnen omkring oss och i oss. Vi behöver påminnas om vikten av att söka sig närmast marken för att få perspektiv på våra verksamheter i kyrka och familjer och samhälle. Att vara fullt ut närvarande med den minsta gör att livet går lite långsammare, blir enklare och närmare det väsentliga. Ett av mina barnbarn frågade sin farfar för ett tag sen: Farfar levde du förr i tiden? Med viss möda svarade farfar och vecklade in sig i ord. Vi har skrattat åt det där uttrycket men där ryms något viktigt; vi vet ganska mycket om hur det har varit, men inte så mycket om det ska komma. Vi har en tendens att besluta och styra utifrån det vi vet om hur det har varit. Men vi behöver antagligen bli mycket mer fantasifulla och kreativa för att möta dagarna som kommer där våra barn blir vuxna. Kanske är det barnen som kan hjälpa oss att forma framtid, ett nytt sätt, så att vi upptäcker nya sidor hos oss själva. Det kan vara underbart och glädjande, men det kan också vara svårt att behöva ompröva sina egna bilder av sig själv och andra.

Lena Fagéus Kyrkoherde

EKONOMI Per Sandberg VAKTMÄSTARE Anders Arman Anders Boberg Klas Eriksson Anna Sánchez Lindström VÄRDINNA Ing-Marie Andersson REDAKTÖR & FORMGIVARE MELLAN HIMMEL & JORD Sofia Arman sofia.arman@svenskakyrkan.se VILL DU KOMMA I KONTAKT MED VÅRA KYRKOPOLITIKER? Ordförande Kyrkofullmäktige Siw Andersson 070-425 32 95

Synpunkter?

Skriv till oss och berätta dina tankar om församlingstidningen. frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se eller Frustuna församling Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta.

Ordförande Kyrkoråd: Ulf Bergner 070-236 09 05 Ordförande Begravningsutskott Kurt Cedergren 070-886 13 98

Tidningen kommer i brevlådan hos alla er som bor i Frustuna församling. Bor du utanför men ändå önskar att få hem tidningen? Hör av dig till oss så kan vi skicka dig ett exemplar.

FÖLJER DU OSS? Frustuna församling finns på Facebook. Gilla oss och klicka på "följ" för att se alla våra uppdateringar. www.facebook.com/frustunaforsamling

FÖLJER DU OSS?

@svenskakyrkan_gnesta

TEMA BARNENS NUMMER

barnen går alltid först

- därför lyfter vi barnen i detta nummer Det är dop i Frustuna kyrka och ett litet barn ska döpas. Intill mig står föräldrar och faddrar och en storasyster. Jag gör och säger precis som jag alltid gör. ”Vi går i procession från ingången. Och barnen går alltid först, vi andra följer efter.” Storasyster ser med stora ögon på mig. Går barnen först? frågar hon. Ja barnen går först, svarar jag. Sen upprepar hon den meningen gång på gång; barnen går först, barnen går först. Så går hon fram och ställer sig främst i processionen tillsammans med sin lillebror. Jag blev ordentligt omskakad och berörd av hennes reaktion på mina ord. Det var som att jag aldrig själv hört orden jag säger vid varje dopgudstjänst. Barnen går först. Det är barnen som går först. Det är klart att vi tycker att barnen ska gå först, inte bara in i kyrkan, utan i alla våra prioriteringar. Vi gör barnkonsekvensanalyser så fort vi tar beslut både i kommunen och i kyrkans beslutsorgan. Vi har barnen i fokus på alla möjliga sätt. Men systern som med stor förvåning och glädje upprepade orden ”barnen går först”, gjorde det tydligt för mig att det vanliga är nog inte att barn uppfattar att de kommer först.

I Frustuna församling prioriterar vi barnen väldigt högt. Vi lägger stora resurser på verksamhet för barnen och vi låter barnen komma först i bokningen av lokalerna. Men säger det verkligen att vi låter barnen gå först? Det handlar ju inte bara om hur vi prioriterar tid och pengar även om det är viktigt. Det handlar om hur vi värderar barnen. Är vi beredda att låta barnens perspektiv komma före våra egna? Är vi beredda att låta samtalet vid middagsbordet först och främst röra sig omkring barnens världar? Är vi intresserade av vad barnen har att berätta? Från och med den där lördagen i Frustuna kyrka så kommer varje dop att påminna mig om att barnen går först. Barnen går först in i kyrkan. Barnen går först in i Guds rike. Barnen går först in i mitt hjärta. Kanske kan jag också låta barnet som bor inne i mig få komma först lite oftare. Barnet som ropar efter att få vila sig, eller vara lekfull, eller göra oväntade saker. Barnet i mig som jag så ofta tystar ner för att jag har så många viktiga saker att göra. Kanske ska hon få komma först lite oftare. TEXT LENA FAGÉUS

Babycafé För föräldrar tillsammans med barn i ålder 0-1 år Tisdagar 9-12 i Tingshuset.

NU ÄR HEMSIDAN MOBILANPASSAD! Alla församlingar anslutna till Svenska kyrkans gemesamma portal har under våren och sommaren fått en ny webplattform. Det innebär ett gränssnitt anpassat även för mobil och surfplattor. Den nya hemsidan är inte bara snyggare, den har även förbättrad användarvänlighet och läsbarhet. Välkommen att besöka vår nya hemsida, dock samma adress som tidigare:

www.svenskakyrkan.se/frustuna 4

Barn & Familjeverksamheter Terminstart v.35 Öppen Famn För föräldrar tillsammans med barn i ålder 0-6 år Måndagar 9-12 med musiklek kl. 10 - 10.30. Onsdagar 13-16. Alla träffar sker i Tingshuset.

Onsdagsklubben För barn i årskurs 6 och 7. Onsdagar 15.00 – 17.00 i Tingshuset Torsdagsklubben För barn som går i årskurs 1 – 3, Torsdagar 14– 16 i Tingshuset Barnkörer (träffas i Tinsgshuset) Barnkör åk F-1 - onsdagar 13.30 Diskantkör åk 2-3 - onsdagar 14.30 Unga röster åk 4-6 - onsdagar 15.30 Ungdomskör från åk.7 - torsdagar 16.30

Präst, Johanna, talar om konfirmation och tro

Man måste få provtänka

tt få vara barn och vuxen samtidigt och bli tagen på allvar där jag befinner mig i livet är den viktigaste lärdom jag har med mig när jag möter barn och speciellt ungdomar.

Som fjortonåring tyckte jag att jag hade alla svaren och visste allting. Jag hade varit kär, fått mitt hjärta krossat, bråkat med min bästa vän och skrattat tills jag kissade på mig. Vad mer skulle man behöva uppleva? Jag ansåg mig vara ganska vuxen och mogen. Och när man var 30 år var man gammal. Jag hade så mycket tankar och idéer om hur mitt liv skulle se ut och vara. När jag nu ser i backspegeln blir min kommentar, -Oj så fel jag hade. När jag först kom till kyrkan inför min konfirmandtid som fjortonåring blev det väldigt uppenbart för mig att här kan jag få plats med allt vad jag bar på. Med mitt krossade hjärta, med mina tankar om livet, med min obeskrivliga glädje, mitt skratt och min dämpade vilja att få vara barn och göra barnsliga saker. Där fick jag plats med mina frågor om tron, om Gud och hur man kan tro på gott i en ond värld. Jag tyckte det var så skönt att där i kyrkan få blanda det allvarliga med det roliga och samtidigt få vara både vuxen och barn. Och så fortsatte mitt liv i kyrkan, fler och fler frågor kom och ibland blev dem besvarade. Några av frågorna har ännu inte blivit besvarade. Jag får ofta frågan: Vad är det bästa med ditt arbete? Mitt svar är alltid att få vara med människor när det händer stora saker i deras liv. Att få vara en del i människors utveckling. En stor del av mitt arbete är att jobba med barn och ungdomar. Att möta deras frågor och deras nyfikenhet gör att jag hela tiden måste utvärdera och tänka kring min egna tro och hur min gudsbild ser ut.

En viktig del när jag möter barn och ungdomar är att jag säger att vi ska provtänka tillsammans. Man måste när man pratar om livsavgörande saker få provtänka och säga saker högt. Min bild av konfirmandtiden eller när jag möter barn i våra verksamheter är att de tillsammans med mig ska få möjlighet att ventilera och utmana sig själva och mig i vad det innebär att tro, att vara människa och beröra det vi i övriga samhället inte pratar om så mycket. Det finns inga dumma frågor utan bara dumma svar. Och de dumma svaren står jag oftast för. När man kommer till oss under sin konfirmandtid så gör jag väldigt klart för de ungdomar jag möter att vi tillsammans kommer att prata om allt mellan himmel och jord. Att det finns tillfällen när de kommer vara mer vuxna och ibland måste de ta fram barnet i sig. Och att få möjligheten att få pendla mellan dessa roller är otroligt viktigt. Att som barn och ungdom få en plattform där de får möjligheter att prata om det som livet innehåller är en viktig grund för framtiden. När man kommer till kyrkan och till oss är det en av grundpelarna, att vi ger möjlighet till deras egen andliga utveckling. Här pratar vi om livet, om döden och det som vi är rädda för eller oroar oss över. Jesus skapar tro när han möter människor och så tänker jag att en del av mitt uppdrag är som präst. Att i mötet med andra skapa tro eller i alla fall en plattform där tro kan få plats att gro och växa. Men tro för mig handlar varken om våra känslor eller om trons innehåll. Det handlar inte om att ha en åsikt om Gud finns eller inte, eller att förstå trosbekännelsens olika

delar. Det handlar om tillit. Den tro som Jesus skapar i ditt och mitt hjärta är att våga lita på Gud, att jag är älskad som jag är, att Gud vill återupprätta mig och i alla lägen vill mitt allra bästa. Helt enkelt för att jag är skapad av Gud och genom dopet är ett Guds barn. I mötet med andra människor och när man får möjlighet att prata om det som är viktigt, då visar det vad tro på djupet är: att söka upp Jesus i all sin nöd och lägga fram allt som bekymrar, överlämna sig själv och alla omständigheter till honom. Även om vår bön bara är mitt sista halmstrå, så vill Gud mitt allra bästa. Gud hör alltid när vi ber. Många frågar sig. Hur kan Jesus skapa en tro i mig, en tro som bär över djupen? Tyvärr är det inte så enkelt att jag kan bestämma mig för att från och med i morgon ska jag börja tro. Jag kan inte avge ett nyårslöfte att nu ska jag bli en kristen. Jag kan inte heller säga till någon annan att, imorgon ska du börja tro. Det går inte att pressa fram en tro hos någon, varken hos mig själv eller hos någon annan. Men i Jesu närhet kan tron skapas. Det vi kan göra som sökande människor är att stanna upp och lyssna inåt. Då kan trons frö börja gro i oss. Det kan hända när som helst och när vi minst anar det. Och där när man minst anar det vill jag vara med och möta deras nyfikenhet, deras frågor och deras väg till tron. TEXT JOHANNA LUNDQVIST

TEMA BARNENS NUMMER

RELIGIONSFRIHET - vad säger barnkonventionen och svensk lag om föräldrar kontra barns bestämmanderätt i trosrelaterade frågor? Emelie Kankaanpää Thell är doktorand vid Juridiska Institutionen vid Stockholms Universitet, hon är del av ett forskarlag vid Barnrättscentrum med drottning Silvia som beskyddare. Vi träffas och talar om skyddsaspekten för barn, vi talar om hur man juridiskt kan se på en konflikt mellan föräldrar och barns vilja vad gäller trostillhörighet. Vad händer till exempel om vårdnadshavare och barn inte är eniga om eventuell konfirmandläsning?

är barn vill annorlunda än sina föräldrar, vad sker då? Vad har barn egentligen för bestämmanderätt och hur vägs deras ålder och mognad in i sammanhanget? Jag träffar Emelie Kankaanpää Thell och vi talar om hur man juridiskt ser på barn, som en egen aktör eller som skyddsobjekt, eller kanske både och? Hur mycket väger man in barns ålder och mognad när man gör bedömningar om hur barnets rättigheter tillgodoses eller ej? Emelie berättar att hon är mitt uppe i sin doktorsavhandling och hon ska hjälpa oss att reda ut lite frågeställningar. Emelie, kan du förklara hur vårdnadshavarens bestämmanderätt över barn regleras? - När man talar om barns rättigheter är barnkonventionen central, liksom reglerna i föräldrabalken som behandlar förhållandet mellan barnet och dess vårdnadshavare. Barnkonventionen binder staten, dvs. de rättigheter som tillerkänns barn enligt konventionen, är det statens ansvar att tillgodose. Barnkonventionen reglerar barns rättigheter men i Sverige har konventionen ännu inte status som lag. I samband med att Sverige undertecknade konventionen konstaterades dock att det förelåg normharmoni, dvs. att den svenska lagstiftningen överensstämmer med barnkonventionen. En skillnad mellan barnkonventionen och svensk lagstiftning är i dock viss mån den syn på barn som de förmedlar. I barnkonventionen ses barn som

TEXT OCH FOTO SOFIA ARMAN

kompetenta aktörer, med förmågan att själva delta och påverka sina liv och de beslut som fattas om dem. Konventionen ger barn rätt att uttrycka sina åsikter och att deras åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Svensk lagstiftning utvecklas mot detta aktörsperspektiv och det finns även i viss mån redan representerat i lagstiftningen. Dessutom väntas barnkonventionen bli svensk lag inom en snar framtid, vilket kanske ger en ännu starkare syn på barn som kompetenta beslutsfattare. Även om det i den nationella lagstiftningen finns inslag av detta aktörsperspektiv, så förmedlar stora delar av den reglering som rör barn ett skyddsperspektiv, dvs. att barn är sårbara och i behov av omvärldens skydd. Det kan exempelvis vara att barn ska skyddas från att fatta svåra och ingripande beslut. I detta sammanhang kommer också vårdnadshavarens roll in. Det primära ansvaret för att tillgodose barns behov och rättigheter ligger hos barnets vårdnadshavare och denna eller dessa har även en rätt att fatta beslut som rör barnets personliga angelägenheter. Utgångspunkten i både barnkonventionen och i den nationella lagstiftningen är att det är vårdnadshavaren som anses ha bäst förmåga att fatta de bästa besluten för barnet. Vårdnadshavaren ska även ta hänsyn till barnets egna åsikter i takt med barnets stigande ålder och mognad, men får inte lämna över beslutanderätten till barnet i större utsträckning än vad barnet är moget för. Det kan sägas handla om se till barnets bästa.

När Emelie berättar detta dyker frågan upp om det kan komma att bli en konflikt mellan dessa bådas rättigheter till inflytande. I kyrkans värld är vi extra intresserade av den del av barnkonventionen som styr barns rätt till religionsfrihet. - Religionsfriheten är barnets egen rättighet och samtidigt ska barnets vårdnadshavares rätt att, på ett sätt som är förenligt med barnets fortlöpande utveckling, ge barnet ledning då barnet utövar sin rätt till sin religion, respekteras. Detta är ett tydligt exempel på hur barnets rätt är nära sammankopplad med förälderns och att det i första hand är vårdnadshavaren som har ansvar för att realisera barnets rättigheter. En förälders ansvar att leda barnet ska vara förenligt med det enskilda barnets bästa och får inte medföra en kränkning av barnets övriga rättigheter enligt barnkonventionen, inte minst rätten till delaktighet. Det enskilda barnets rätt till religionsfrihet gäller därför även i förhållande till vårdnadshavaren i relation till barnets stigande ålder och mognad och får aldrig begränsas på ett sätt som inte är förenligt med barnets fortlöpande utveckling och barnets bästa. även om vi ser på föräldrars rätt att leda barnet som en rättighet för barnet så kan det kanske ändå vara så att barnets rätt till självbestämmande inskränks om vårdnadshavare och barn drar åt olika håll? Om vi skulle spela upp scenariot, att en familj med ett trettonårigt barn sitter runt middagsbordet och diskuterar huruvida det är passande att barnet konfirmerar sig i

NAMN EMELIE KANKAANPÄÄ THELL FAMILJ Man och hund BOR Växelvis i Gnesta och Stockholm

Även om barnkonventionen erkänner barnets rätt till delaktighet, och barnets rätt kränks om dennes vilja inte tas i beaktning i takt med ålder och mognad, (dvs. ju äldre och mognare barn, desto större hänsyn ska tas till barnets egen vilja, 15-åringar anses som utgångspunkt ha ganska stor rätt att påverka beslut som fattas om dem), uppstår det för den sakens skull ingen konsekvens om barnet inte lyssnas på. Att barnet inte får vara med och fatta beslut i sin hemmiljö är inget som direkt kan prövas i exempelvis en domstol. Endast om barnet har utsatts för brott eller om det finns en påtaglig risk att exempelvis den unges hälsa eller utveckling skadas i hemmet kan samhället som regel träda in. Det fall som du beskriver är troligen inte ett sådant fall. Detta trots att barnets rätt till delaktighet enligt barnkonventionen kan ha kränkts. Hur barnets rättigheter förhåller sig till vårdnadshavarens rättigheter och ansvar är generellt en komplex fråga. Men i takt med att synen på barnet som rättighetsbärare och som kompetenta beslutsfattare stärks, så går vi nog en ljus framtid till mötes i detta hänseende, sett ur barnets perspektiv.

FOTO Sofia Arman

Svenska kyrkan eller ej. Om barnet önskar att konfirmera sig men föräldrarna är av en annan åsikt, vad har barnet då egentligen för rättigheter enligt lag? Om barnet ses som en autonom individ, med bestämmanderätt, vad har barnet för faktiska möjligheter att påverka ett sådant beslut inom hemmets fyra väggar? - En sak som är direkt reglerad, och som kan ha viss betydelse här, är inträde och utträde ur Trossamfund. (red anm. Svenska kyrkan eller annat registrerat trossamfund i enlighet med lag). Enligt denna lagstiftning krävs barnets samtycke till inträde i eller utträde ur ett trossamfund, om barnet fyllt 12 år. Men det ska då också ske med vårdnadshavarens samtycke. Det innebär att både barn och vårdnadshavare kan sägas ha en form av vetorätt i frågan om de inte är överens. Om det rör sig om ett äldre barn, vilket kanske är fallet om barnet vill delta i konfirmationen, skulle man kunna tänka sig att barnet själv kan få fatta detta beslut, återigen utifrån en avvägning i förhållande till ålder och mognad. Om barnet dock inte får vara med och bestämma så betyder det inte nödvändigtvis att det finns några sanktionsmöjligheter.

UTBILDNING Jur.kand. Just nu doktrorand i straffrätt vid Juridiska institutionen vid Stockholms Universitet.

FOTO Yuganov Konstantin / Shutterstock.com

TEMA BARNENS NUMMER

barn är ett folk ”Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land, detta land är ett regn och en pöl …” Så diktar Beppe Wolgers i den fina visan om våra minsta som lever i sin egen bubbla och vi andra, vuxna står förundrat vid sidan om och ser att något viktigt är på gång men förstår inte alltid vad. Föräldraskap handlar mycket om att tolka barnen och deras behov så allt blir till det bästa för deras utveckling under resan mot vuxenlivet. En lycklig barndom kan handla om alla de bra saker vi lär oss tidigt i livet och som vi sedan har glädje av den tid vi får här på jorden. Det är inte mängden saker eller upplevelser som räknas utan alla de möten som sker i vardagen då barnen känner sig sedda och förstådda av en kärleksfull vårdare.

utvecklingsflätan. Man kan beskriva barnets

utveckling som en fläta med tre spår som är sammanhängande med varandra. Samtidigt på tre plan utvecklar barnet olika förmågor för att kunna bli en självständig individ som kan samarbeta med andra. Det är så vi är skapta, att vara sammanlevande men ändå ha en känsla för vem jag är. Det första spåret handlar om den fysiska utvecklingen. Barnen behöver bra mat, frisk luft och rent vatten och massor av utrymme för att springa av sig på för att utveckla muskler och en stark kropp. Barnen behöver röra på sig varje dag, klättra och testa sin balans så att kroppen blir glad och full av energi. Det andra spåret handlar om det som kallas för socialiseringsprocessen, den andra delen i flätan. Vi börjar den sociala inlärningen tidigt i livet och syftet med den är att lära sig hur man beter sig gentemot varandra i vår kultur. Både uttalade regler för vad som är ok men också mer outtalade som vi inte reflekterar så mycket över. Vi för över kunskap, både positiv och negativ som vi inte alltid är medvetna om. Det är inte bara familjen som är viktig utan alla som barnet möter på dagis och i skolan och under fritidsaktiviteter. Barnen lär sig genom att titta på hur andra gör, vi härmar varandra helt enkelt. Kulturen påverkar oss i socialiseringen mer än vi anar. Det som olika studier visar är att merparten av den inlär-

FAKTA Namn Satu Hirsch Fjellstedt Utbildning & Yrke Teologie kandidatexamen Leg. Psykoterapeut Certifierad Imago parterapeut Certifierad Imago Facilitator EMDR- Grundl. utb. EFT- Emotional Focused Therapy

ningen som sker under de första sju åren är negativ. Varken jantelagen; ”du skall inte tro att du är någon” - eller en idealisering av barnen; ”curlandet” - leder till en god självbild och ett gott självförtroende för barnet på sikt. Uppfostran är ett eget område som förtjänar att samtalas kring för varje generation föräldrar. Det tredje spåret i utvecklingen är den psykologiska. Den psykologiska växten sker i takt med att hjärnan mognar, väldigt intensivt de första åren och sedan mer långsamt för att vara körklar någonstans runt 25 års ålder. Vi talar här om den själsliga utvecklingen, den inre människan som hänger ihop med kroppen precis som i liknelsen om en fläta. Man har studerat barnets mentala utveckling länge och på många olika sätt och vi kan idag se att det följer ett mönster. Olika utvecklingsimpulser som följer varandra som pärlor på ett band. Självklart finns det en flexibilitet i systemet, det finns individuella olikheter kring hur och när utvecklingen sker. Det är bra att komma ihåg att det går att ta igen det som inte blev tillräckligt bra från början vid ett senare tillfälle. Hjärnan är plastik, väldigt formbar och alltid inställt på att lösa saker på bästa sätt. Det kan vara tryggt för en förälder/vårdare att ha kunskap om den sista och kanske viktigaste utvecklingen för att kunna möta barnets behov på ett moget sätt.

den första fasen 0-1,5 år. Den-

na fas handlar om anknytning. Barnet behöver känna att det får finnas till i livet och leva i symbios en eller några viktiga vuxna som bryr sig. Redan här grundläggs olika relationsmönster som vi sedan bär med oss in i vuxenlivet. Grunden hur vi bygger kärleksrelationer i vuxenlivet har vi med oss allaredan från första året i livet. Vårdarens utmaning här är att vara känslomässigt närvarande, spegla barnet så att det känner sig känt av den som tar hand om det. Sörja för en trygg och stimulerande omgivning. Vi vuxna behöver ta hand om varandra så att alla föräldrar har tid och ork att

TEMA BARNENS NUMMER lyssna och bemöta barnets behov tillräckligt bra sätt. Ingen behöver vara en perfekt som förälder, utan det räcker att vara öppen för ett samspel som uppstår automatiskt. Det finns en undersökningar som säger att en tillräckligt god förälder feltolkar våra spädbarn ungefär 60 gånger om dagen. Så barnet ger inte upp, det håller på tills vi förstått vad som behövs mest av allt just nu för att kroppen skall vara lugn och livet kännas gott. Barnet knyter an till oss vuxna och vi bildar starka band med våra små skyddslingar som en bra start i livet.

differentieringsfasen 1,5 - 3 år. Det betyder att barnet är på väg

utåt. Blir intresserad av omgivningen och börjar visa en nyfikenhet för vad som finns i rabatten utanför huset eller vid lekplatsen. Barnet kan nu gå och gör egna små utflykter och börjar utforska omgivningen samtidigt som barnet kollar av att den som tar hand om det finns på betryggande avstånd. Här har barnet gått ur den symbiotiska närheten till att mer och mer bli sin egen. Tittut-lekar brukar vara ett populärt sätt att träna sig i att gå och komma tillbaka till den man tycker om. Vårdarens utmaning här är att släppa taget och vara närvarande när det krävs, etablera betryggande gränser utan att vara för ängslig och överbeskyddande eller å andra sidan släppa kontrollen för mycket. Det finns alltid två diken att ta hänsyn till och det bästa är att vara mitt på vägen.

urskiljningsfasen 3-4 år

Barnet börjar sträva efter att vara sig själv, nu utvecklas det som kallas för jaget. Den egna viljan utvecklas och identiteten grundläggs här och barnet är fullt upptagen med öva sig på att vara sig själv. Här inträffar det vi kallar för trotsålder eller ”kan själv” ålder. Barnet lär sig mer och mer om sig själv och behöver mer än förut testa gränser för att bli tydligare gentemot omgivningen. Vårdarens utmaning i denna fasen är att spegla barnet när det testar sina olika sätt att vara på, upprätthålla stöttande gränser så att barnet tycker om att sig själv och vill fortsätta utvecklas mot en ännu större självständighet.

kompetensfasen 4-7 år. Barnet uppnår mer styrka och lär sig nya färdigheter, tar saker i egna händer och njuter av att kunna mer och mer. Vårdarens utmaning, att ge barnet bekräftelse för konkreta handlingar, berömma barnet för saker det klarar av att göra. Hellre säga att det var bra gjort av dig att hjälpa lillebror än att säga att du är så snäll när för att

du hjälper lillebror. Skillnaden kan tyckas hårfin men i förlängningen lär sig barnet att kärleken inte är kopplad till duktighet utan finns där alltid oavsett vad man lyckas prestera.

omsorgsfasen 7-13 år. Här börjar barnet utveckla egna vänskapsband utanför familjen. Det blir allt viktigare med en egen kamratkrets och ett eget socialt liv med jämnåriga. Vårdarens utmaning här är att vara närvarande i lämplig omfattning och uppmuntra barnet till att utveckla sina relationer under alla aktiviteter som barnen vill vara med på. Fortsätta att sätta gränser och även låta barnen att hjälpa till i större omfattning. Här kommer ofta husdjuren in , kaninen, hunden eller hästen i stallet blir en viktig aktör för att träna på omsorg för ett annat liv. Liksom lagsporten är ett bra tillfälle att träna sig på att kämpa mot gemensamma mål.

sista utvecklingsfasen 13-19 år. Sista utvecklingsfasen inträffar runt

13 – 19 år och här kommer intimiteten in. Att visa kärlek till en annan människa, lära känna sin sexualitet och ytterligare särskilja sig från första familjen. Det är viktigt att tonåringen får vara tillsammans med andra under ledning av andra vuxna än föräldrarna. Konfirmationsläger kan upplevas som ett utmärkt sätt att inleda en viktig frigörelseprocess från föräldrarna och samtidigt vara en vägledning in i en begynnande vuxenvärld. Den vuxnas utmaning, att hjälpa tonåringen att släppa familjen och ingå egna relationer, vara accepterande gentemot den spirande sexualitetn och samtidigt våga visa på tydliga gränser inför beteenden som inte är ok. Föräldrarna behöver lära sina tonåringar att visa respekt för varandra inte minst när det gäller jämställdet mellan könen. Många föräldrar kan uppleva det som en liten sorg att barnen nu inte längre är barn utan unga vuxna och inte behöver omsorg på samma sätt som tidigare. Det gör ont att säga adjö till barndomen och låta barnen segla iväg på en egen färd mot framtiden. Tillbaka till den fina visan av Beppe om barnen i det gåtfulla landet som slutar med strofen; ” alla är barn och dom tillhör det gåtfulla folket”. Det verkar som att chanserna i livet är oändliga om vi tränar ögat på att se dem. För varje kärleksfull investering vi gör för våra och varandras barn gör vi också något gott för vårt eget inre barn. Om vi håller barnasinnet öppet kan vi förnimma att det finns spår av varje ålder inom oss själva. Det är aldrig försent att ta igen det som inte blev riktigt bra för länge sedan. Vilken tur vi har! TEXT SATU HIRSCH FJELLSTEDT

Så kan skola och kyrka samverka

ida fransson har en bakgrund som so-lärare och arbetar numera som pedagog i församlingen

här delar hon med sig om sina tankar kring hur skola och kyrka kan samverka för barn och ungdomar januari 2015 började jag jobba i Frustuna församling efter femton år som lärare på högstadiet. Jag är övertygad om att församlingar och skolor kan ge varandra massor och det är också en av de saker jag vill utveckla i vår församling.

Det finns redan en del utbyte, ett exempel är de påsk- och julvandringar som vi bjuder in skolklasser till, men det finns mycket mer att erbjuda och göra. För att få till ett utökat samarbete tror jag att mycket handlar om att skapa relationer, att vi lär känna varandra och att vi går långsamt fram så att det känns bra för båda parter. Jag kan förstå att skolor kan känna sig tveksamma inför ett samarbete med kyrkan. De flesta av oss har väl till exempel tagit del av tidningsartiklar om skolavslutning i kyrkan eller inte? Självklart finns det riktlinjer för skolan att följa, i skollagen slår man fast att all undervisning ska vara ickekonfessionell, det får alltså inte förekomma religiösa inslag. Skolverket skriver att man kan ha en adventssamling för att uppmärksamma traditionen med advent, men det är inte tillåtet att ha en adventssamling där någon förmedlar ett religiöst budskap. Det kan bli lite av en balansgång. Skolavslutningen får, menar Skolverket, ske i kyrkan om den utformas så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och samvaron, men får inte innehålla inslag som till exempel välsignelse, bön eller trosbekännelse. För att lyckas med ett samarbete tror jag att det är det viktigt att skolan och församlingen har en bra relation och att vi är tydliga mot varandra. Skolan ska veta att vi i församlingen känner till de riktlinjer som gäller så att de med lugn kan använda sig av oss. Vad är det då vi i församlingen kan erbjuda? Många av oss är vana att jobba med barn och ungdomar. Vi kan även bidra med kunskap, vi har ju faktiskt rätt bra koll på ämnet religion. Framöver kommer vi erbjuda skolorna i Gnesta att samarbeta kring

Frejaskolans skolavslutning i Frustuna kyrka denna sommar. FOTO Sofia Arman.

olika lektioner/teman som är kopplade till läroplanen. Vi skulle till exempel kunna komma till skolan och prata om kristna högtider, Bibeln, livsfrågor eller grunderna i kristendomen. Allt detta är exempel på sådant som redan tas upp i skolan och där vi har en hel del att bidra med. Skolan kan även vara säkra på att vi känner till vad som gäller i kontakten mellan skola och församling. Dessutom skulle vi som jobbar med barn och ungdomar i församlingen kunna fungera som ett extra par öron, vi kan finnas där och lyssna på barnen till exempel under raster. Min erfarenhet är att barn har ett mycket stort behov av att ha någon att prata med och att denna någon verkligen har tid och orkar lyssna. TEXT IDA FRANSSON

FAKTA Namn Ida Fransson Yrke Har tidigare arbetat som lärare. Numera Församlingsassistent i Fustuna församling. Vad gör du på jobbet Jag jobbar med barn och ungdomar i diverse sammanhang, som klubbar, konfirmation, sommarkollo med mera.

Om ni inte omvĂ¤nder er och blir som barnen kommer ni aldrig in i himmelriket (Matt 18:3)

FOTO Alex Martin / IKON

TEMA BARNENS NUMMER

Lat barnen komma hit till mig och hindra dem inte ”Folk kom till Jesus med barn för att han skulle röra vid dem. Men lärjungarna visade bort dem. När Jesus såg det blev han förargad och sade: ”Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte: Guds rike tillhör sådana som de. Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in.” Och han tog dem i famnen, lade händerna på dem och välsignade dem.” (Mark 10:13-16)

nom. Han förutsatte att vi skulle ta emot. Han litade på att vi fanns där för honom. William kom ner till oss varje dag i fyra års tid, ringde ivrigt på dörrklockan och var bombsäker på att vi bara längtade efter att leka med honom. Med stor självklarhet klev han in och drog in oss i leken. Vi älskade att ha honom där. Men också William lärde sig så småningom att inte bara klampa in på det där sättet och förutsätta att andra vill vara med och leka.

rden från Markusevangeliet är kanske de ord som vi oftast läser i kyrkan eftersom vi läser dem varje gång vi döper barn. På ett annat ställe säger Jesus; Om ni inte omvänder er och blir som barnen kommer ni aldrig in i himmelriket. (Matt 18:3). Det är uppenbart att Jesus ställer fram barnen som förebilder till oss vuxna. Vi behöver se på barnen och låta oss påverkas av dem. Men barn är ju på alla möjliga sätt, vi vuxna försöker att lära dem sitta stilla när de äter, äta mat och inte bara glass. Att samsas om leksaker och inte slåss. Så man kan tycka att barnen har mer att lära av oss än vi av dem. Men Jesus är tvärtydlig. Du måste bli som ett barn för att kunna ta emot Guds rike.

Vi lär oss så småningom att lyssna både till ord och undertexter och knackar mer försynt på dörrar. En del av oss har lärt oss att vara försiktiga på smärtsamma sätt när vi fått tilliten bruten. Vi har blivit svikna och lämnade. För en del av oss har den försiktigheten gjort att rädslan blivit starkare än tilliten. Vi behöver ringa på dörrar och kasta oss ut igen och igen och låta en djupare tillit växa fram – en tillit som vet att jag klarar också att bli sviken, jag blir sårad men jag går inte sönder. För att våga gå i relation med Gud måste jag kasta mig ut i nåt där jag inte har garantier eller vetskap. Det kan vara sant och jag är beredd att pröva. Det är samma hållning som Joel och William hade när de kastade sig i våra armar eller in i våra rum.

Det finns sådant som vi förlorar när vi växer oss till vuxna och som vi egentligen behöver. Egenskaper och förmågor som tar lång tid att återerövra. Jesus tar det långt; du kommer inte in i Guds rike om du inte blir som barnen. På det sättet är det allvarligt. Barnen har något som vi måste ha för att kunna ta emot Gud! Vad är det? Jag är verkligen inte färdig med den här frågan men anar att det ena har med tillit att göra. Joel var två år, han gick på ett räcke högt upp. Vi stod nedanför och pratade. Plötsligt kastade han sig ut – han tänkte aldrig på att det inte skulle vara någon som tog emot ho-

Beroendet är något annat som jag tror hör ihop med trons världar. Vi vill gärna tro och tänka att vi är oberoende och ser det som ett ideal att klara oss själva. Men vi hör samman med andra och kan inte en enda dag klara oss utan andra. För att kunna ta emot Gud på ett medvetet sätt behöver vi också bli medvetna om hur beroende vi är av Gud. Ärligheten är en annan del som jag tror hör ihop med tron. Nånstans på vägen till vuxen får de flesta av oss lära oss att vi inte kan säga sanningen – vi blir till slut också osäkra på vad som är riktigt sant – vi blir osäkra på vad vi känner och vad vi

vill för att vi lärt oss att lyssna till auktoriteterna som bestämt påstår något och där vi kanske också måste rätta oss i ledet för att få finnas med. Vi behöver återerövra ärligheten där ryms också ärligheten mot oss själva – där får vi fatt på vad vi vill och vad vi inte vill. Vad som är rätt och vad som är orätt. Leken kanske är det som barnen är allra bäst på och de flesta vuxna ganska dåliga på. Att ge sig hän i en fantasi och dröm. Att inte bry sig så mycket om det är nyttigt eller produktivt utan det enda syftet är att ha roligt. Barnen lär sig i leken. Där bearbetas intryck och erfarenheter, där hittar de språk och förhållningssätt. De kan inte förklara leken, de bara leker. Jag tänker att ganska mycket av det vi gör i kyrkan har lekens kvaliteer. Gudstjänsten inte minst. Vi klär ut oss i lustiga kläder, rör oss i olika rörelser, och gör olika gester, som vid ett ytligt betraktande verkar mest märkligt, men som under ytan berättar om livets allra största frågor. Det kan kännas som en lång väg att gå att leka, att söka sig mot en större ärlighet, beroende och tillit. Men vi behöver egentligen inte söka barnen utanför oss själva. Långt inom oss finns också ett barn – barnet som vi har lämnat och gömt undan och inte velat kännas vid men som längtar efter att bli synligt, bli erkänt, få plats. När vi känns vid att vi har det där barnet inom oss så tror jag att förändringen sker av sig själv. Var och en som tar emot ett sådant barn, säger Jesus, han tar emot mig. TEXT LENA FAGÉUS

AKTUELLT

Din chans att bestämma! September 2017 är det dags för kyrkoval. Bryr du dej om vad som händer i kyrkan? detta är DIN chans att faktiskt påverka hur vi gör i Frustuna församling.

De som väljs in i kyrkorådet blir styrelse för församlingen och har som sitt ansvar att styra vad församlingen ska lägga energi på. Församlingens grundläggande uppdrag är: GUDM. Gudstjänst. Undervisning. Fiakoni. Mission. Detta uppdrag ska hela tiden utvecklas – gör vi rätt? Ska vi lägga mer resurser på något område? Backa när det gäller något annat? Frågorna är många och församlingsarbetet är levande och beroende av goda och kloka beslutsfattare som har förståelse för kyrkans roll i samhället. Hör du till dem som är intresserade av gudstjänst, eller brinner du kanske för välgörenhet? Tycker du att kyrkan borde göra det ena eller det andra? Du behövs!

de befintliga grupperna eller starta en ny grupp – man kan ju faktiskt dela åsikter med andra oberoende av hur man brukar rösta i de politiska valen. Du ska vara minst 16 år, bosatt i församlingen och medlem i Svenska kyrkan. Hör du till dem som tycker kyrkan är gammaldags och mossig? Just du skulle passa utmärkt, nya friska krafter behövs för att styra Svenska kyrkans församlingar i modern tid. Och du, om du inte intresserar dig för vilka som blir invalda eller vill ställa upp som kandidat – då finns risken att andra som inte alls tycker som du blir de som styr i församlingen… Och till sist – jag som skriver det här är anställd i Frustuna församling – världens bästa arbetsplats. Och att vi har kul på jobbet och gör mycket bra har du säkert redan förstått då du läser vår församlingstidning – så, vill du bli en del av församlingens styrelse, vår arbetsgivare – ställ upp i kyrkovalet! TEXT ELSY SVENSSON

sin är en ga a sm p lo öl br t k n tä t Omslagsbilden för et äktenskap. . n r ba ot m n je n a p m a del i k

Många vill gärna ha åsikter, men det enda sättet att påverka riktningen är att engagera sig och ställa upp som kandidat i någon nomineringsgrupp. Idag finns två nomineringsgrupper i Frustuna, som bygger på partistruktur. S-gruppen (Socialdemokraterna) och KS-gruppen (borgerliga partier). Det går bra att vända sig till någon av

#Tweeniebrud 14

er nästan k s r å je r Va 000 1. 000 rksamhet yrkans ve möten i k lan 0 och 3 år. mel med barn

MOT BARNÄKTENSKAP. Varannan sekund blir ett barn bortgift. Många av flickorna blir gravida innan kroppen är redo. Bilden ovan är en del av kampanjen mot barnäktenskap som Svenska kyrkan driver tillsammans med RFSU och Metro Sverige. OM BARNÄKTENSKAP. Barnäktenskap är ett äktenskap där en eller båda parter är barn och är vanligast i länder som har en låg eller ingen minimiålder för äktenskap. Att gifta bort barn vid en mycket låg ålder är vanligast i Sydasien och i Afrika söder om Sahara. Men även i Mellanöstern, Nordafrika och andra delar av Asien förekommer den här traditionen inom vissa grupper. En del flickor tvingas gifta sig långt före puberteten. I Östeuropa och Latinamerika är det vanligt att flickor mellan 16 och 18 år ingår äktenskap. Det är omöjligt att veta det exakta antalet barnäktenskap i världen eftersom så många är informella eller inte registreras. Men enligt den senas-

EXEMPEL PÅ NÄR BARN OCH UNGDOMAR KOMMER I KONTAKT MED KYRKAN PÅ OLIKA SÄTT...

* Dop Begravning Vigsel *Barnkorer *Oppen forskola Babycafe *Klubbar for skolbarn Skolavslutning *Konfirmation * Ledarskola *Gudstjanster * Paskvandringar *Julspel *Lucia *Studiebesok mässa firas varje söndag kl 11.00 i Frustuna kyrka

Välkommen! te statistiken har mer än 700 miljoner kvinnor världen över ingått äktenskap som barn. Och enligt uppgifter från UNICEF (2014) var mer än en tredjedel av dem yngre än 15 år när de ingick äktenskap. SÅ ARBETAR SVENSKA KYRKAN. Tillsammans med partners runtom i världen arbetar vi långsiktigt med att motverka strukturella orsaker till barnäktenskap. Att informera om barns rättigheter, särskilt kring sexuell och reproduktiva hälsa, är er en nyckelfråga. För att stoppa barnäktenskap krävs ett långsiktigt arbete för ungas rättigheter, att barn betraktas som jämlikar och själva har rätt sin kropp. Svenska kyrkan arbetar med politisk påverkan och en förändring av normer och attityder på lokal, nationell och internationell nivå. Källa: Svenskakyrkan.se

foto: magnus aronson/ikon

svält drabbar barnen först. även år 2016. I östra och södra Afrika pågår en katastrof. Barnen drabbas först. Torka har tagit grödor och boskap. Det enda som växer är svälten. Och den växer snabbt. Just nu kämpar miljontals människor mot akut mat- och vattenbrist. Svenska kyrkans internationella arbete finns på plats i Etiopien och Zimbabwe. Din hjälp behövs! SMS:a TORKA till 72905 och ge 100 kr till mat, vatten och utsäde.

Swisha valfritt belopp till 9001223, märk med TORKA PG 90 01 22-3 | BG 900-1223, märk med TORKA www.svenskakyrkan.se/akuttorka

rkogård finns På Frustuna ky kannor och det små vatten . Det är en en rn redskap till ba t även de ska självklarhet at t vårda gravat harmöjlighet vara delaktiga platser och få rkogården. i besöken på ky

FAKTA Det är gravrättsinnehavaren som ansvarar för gravplatsen. Med ansvaret följer både rättigheter och skyldigheter. rättigheter Bestämmma vilka som skall gravsättas inom gravplatsen. Bestämma över gravplatsens utseende, utsmyckning och gravvård. Bestämma om gravrätten skall förnyas vid gravrättstidens utgång. Här vattnar Rob blommorna i minneslunden på Frustuna kyrkogård med en utav de kannor som finns tillgängliga för barn. FOTO Frida Danielsson.

Kanslichefen reder ut vem som sköter vad på en kyrkogård Vad styr skötselavtalen för gravarna på kyrkogården och vad är egentligen gravrättsinnehavarens ansvar och vad ligger på kyrkan att ordna med?

inneslund, askgravlund och allmänytorna på kyrkogården vårdar kyrkogårdsförvaltningen och bekostas av begravningsavgiften som är en skatt som alla betalar skrivna i Sverige betalar. De individuella gravplatserna ute på våra kyrkogårdar, de som vanligast pryds med en gravsten vårdas av den som är gravrättsinnehavare. Den avlidnes dödsbo utser gravrättsinnehavare, ofta är det den närmast anhöriga. Man kan se ett kyrkogårdsvarter med individuella gravplatser likt ett villaområde. Varje gravplats äger man rätt att smycka med en gravvård och att plantera på platsen. Det är gravrättsinnehavaren som ansvarar för att platsen hålls i ett vårdat och värdigt skick. Om man inte har möjlighet att sköta om sin plats, det vill säga att hålla stenen korrekt säkrad i marken och tvättad, ordna med plantering eller putsa gräs kring gravstenen så kan tjänsten köpas av församlingen – ett sk. skötselavtal. Skulle gravplatsen

vanvårdas kan gravrätten återtas. De kringliggande ytorna är gemensamma och sköts av kyrkogårdsförvaltningen vilket bekostas av den begravningsavgift som alla folkbokförda i Sverige betalar. Begravningsavgiften får inte bekosta individuella gravplatsers skötsel. I Frustuna församling pågår just nu ett arbete med att se över utbudet i vårt skötselavtal. Vi måste också rätta oss efter nya domar som skärper gränserna för vad kyrkogårdsförvaltningen ska göra och inte göra för skattemedel. Ett sådant område är gräsklippning intill gravsten som nu förtydligats. Det ska utföras av gravrättsinnehavaren. Vi arbetar parallellt med att miljödiplomera arbetet på våra kyrkogårdar och det kan också påverka utbudet då vi har som mål att plantera ekologiska plantor på även våra skötseluppdrag. Vi ser också över möjligheterna till att ha paket för perenna planteringar till skötselgravarna. TEXT ULRIKA RIX

Bestämma om gravplatsen skall återlämnas till begravningsverksamheten. Gravrättsinnehavarens skyldigheter: Hålla gravplatsen i ordnat och värdigt skick. Förnya gravrätten före gravrättstidens utgång om man önskar förnya gravrätten. Anmäla eventuell ny gravrättsinnehavare.

Visste du att. .

71 % av gravrättsinnehavarna bor på annan ort än Gnesta. Vi har dryga 2 100 gravrätter

BARNKONSEKVENSANALYSER – en metod att sätta barnet i centrum Kyrkomötet beslutade 2012 att Svenska Kyrkan skulle vara en organisation som skulle vara en organisation som ”bör ligga steget för andra organisationer vad gäller barns rättigheter”. Barnen har en särställning och behöver därför uppmärksammas speciellt i våra verksamheter. Det resulterade i att varje församling/pastorat ska göra en barnkonsekvensanalys inför alla beslut! Sedan 2012 har Svenska kyrkan genomfört en massiv utbildningsinsats för personal och förtroendevalda om denna nya metod och synsätt på barnens särställning. Som grund för bedömningen av varje enskilt beslut ligger en analys om negativ eller positiv konsekvens enligt rättigheterna ur Barnkonventionens synvinkel. Till en början reagerade många negativt, det var ett stort arbete som måste göras, omständligt, nytt och främmande. Många tycke väl att barnen redan har stor roll i våra församlingar, vi har ju massor av verksamheter för dem! Men hur involverade är de egentligen själva? Kunde vi vuxna faktiskt också lära oss något av barn och ungdomar?! Det är ju så lätt att tro att man vet bäst själv, vi som ändå levt längre och lärt oss så mycket. Inför varje strategiskt beslut som fattas i kyrkoråd och kyrkofullmäktige skall det finnas en skriftlig rapport, den skall ingå i beredningsunderlaget för beslutet så att alla beslutsfattare är medvetna om hur beslutet kan beröra barn. Om slutledningen blir att beslutet blir negativt för barn ska rapporten sträva efter att ge ett bättre alternativ. Ibland kanske ett beslut måste tas trots att det skulle påverka barn negativt, men då är också beslutsfattarna medvetna om detta. Det stora huvudbryet har varit hur man gör själva analysen? Till grunden för allt arbete ska en omvärldsanalys utföras. Vad är speciellt bra/dåligt med platsen vi bor och verkar i? Ett samråd med polisen, skola och socialtjänst. Den större omvärldsanalysen hjälper till vi långsiktig planering och budgetering. Barn ska helst få sin röst hörd under processen inför enskilda beslut, det kan vara via enkät eller intervju. De barn som deltagit i processen ska sedan få återkoppling, en möjlighet att känna sig delaktig i den demokratiska processen. I Frustuna har vi börjat! Vi gör enskilda skriftliga analyser och utvecklar löpande metoderna för att lättare och mer naturligt arbeta med den nya modellen av beslutsgång. Personal och förtroendevalda har utbildats. Vi arbetar mer och mer med att sätta på oss ”barnkonsekvensmössan” vi varje ny tanke och idé. Vi ska även för dagliga löpande beslut resonera och värdera enligt ”modellen”. Frustuna har börjat, vi är på gång, och vi ska bli bättre. Vi vill att barn och unga ska känna sig delaktiga och inse hur viktiga de är för oss och församlingens framtida utveckling.

Hur kan alla barn få det bättre? STEFANIA - Man ska inte reta de som kommer från ett annat land eller har en annan religion.

LEO - Vi kan skänka mer pengar till de som har det fattigt. Vi kan ge lite av våra saker till dem.

ISABELL - De som är fattiga kan få gå i skolan.

IDA -Vi kan skicka båtar till fattiga länder och ge dem vatten och mat.

REBECCA - Alla kan försöka hjälpa de som är fattiga.

JONNA - Behandla andra som du själv vill bli behandlad!

MORGAN - Inte slåss, det ska man aldrig göra. Låta alla vara med och inte retas. Låta andra göra det de vill.

TEXT ULRIKA RIX

Nystartad grupp!

ALLT MELLAN HIMMEL OCH JORD

Kraftsamling – friskvård inom musik & hälsa

! 13-20 november

globala veckan - jord att leva på skapa en lust att förändra våra sätt att agera för en hållbar miljö. Det är ett förändringsarbete som behöver börja redan idag. Utan att tappa mod eller hopp vill vi vara med och skapa en rättvis värld. Under globala veckan anordnar vi därför en helg av festligheter i kombination med gudstjänst och föreläsningar. På temat "jord att leva på", ur ett hållbarhetsperspektiv men också med mänskiga rättigheter i fokus. Välkommen att delta i aktiviteter, gudstjänster och bön under Kyrkornas globala vecka!

Varje år anordnas Globala veckan av Sveriges Kristna råd i samarbete med församlingar över hela Sverige. I år är temat - Jord att leva på. Som kyrka tar vi hotet mot vår planet på största allvar. Vi satsar högt för att vårda skapelsen och låter detta genomsyra så stor del av vår verksamhet som det är möjligt. Temat för alla våra barnverksamheter detta år är just, vårda skapelsen. Detta för att skapa en medvetenhet och och bidra till ett positivt förändringsmönster. För visst kan vi förändra, det är långt ifrån hopplöst. Vi vill ta oss bortom träsket för dåligt samvete och

Klimatexperten Mohammad Shamsuddoha från Bangladesh fick frågan om det var kört. Han svarade: ”Inte om invånarna i de rika länderna sätter tryck på sina ledare att agera”. På samma sätt som vi i nattvarden delar brödet med varandra så delar vi på jorden. När brödet delas räcker det åt alla. Vi människor är skapade medskapare och framtiden är möjlig att påverka! Förmågan att tänka stort och radikalt behövs – men också de små enskilda stegen.

håll utkik i annonser och i hemsidans kalendarium för mer information om föreläsningar och evenemang den 13-20 november!

Vi är här för att träna våra Pokémons

Överallt hör vi talas om spelsuccén Pokémon Go. Ett mobilanpassat spel från Nintendo som i stora drag går ut på att med mobilen söka sig runt om i världen för att "fånga" in olika Pokémons. Även här vid Frustuna kyrka har ett gäng Pokémonfantaster, barn, ungdomar och vuxna skymtats. Vi blev nyfikna och fick svaret att det finns ett Pokémon-gym bakom kyrkan . Vi uppmuntrar alla Pokémongo-fantaster att komma hit och träna sina Pokémons, men glöm inte att vätska och rast är viktigt. Kom gärna in i kyrkan för en stund av stillhet. Eller till Prästgården för ett glas saft. Lycka till!

FOTO Stoyan Yotov / Shutterstock.com

NÄR OCH VAR 7 måndagar varannan vecka Kl. 10.00-12.00 med start den 12 september i Frustuna Prästgård OM KULNING Vi tar hjälp av kulning och andra röstliga övningar för att söka vår inre kraft och närvaro i nuet. Musik kommer också att användas på lite olika sätt. Vi vänder oss till alla som behöver kraftsamlande friskvård, och lite extra till dig som lider av stressrelaterad ohälsa. Kanske är i eller är på väg in i/ut ur ett tillstånd av utmattning. Ingen tidigare erfarenhet behövs. För att lära sig kula behövs heller ingen sångröst, utan mest mod att pröva sin röst under kravlösa och lekfulla former. Vi kommer använda noggrann röstuppvärmning, lekfulla och avslappnande övningar för att närma oss våra kraftfulla röster. Kulning är en gammal lockteknik som användes på fäbodarna förr för att kommunicera över långa avstånd. Då används rösten i ett högt, starkt, mycket kraftfullt tonläge. Ledare är Karin Lindström Kolterud, utbildad i ”musik & hälsa” vid Kungliga musikhögskolan. Under utbildningen gjorde Karin, i samarbete med Frustuna församling, en studie om hur man kan använda kulning som friskvård för personer med stress och utmattningsrelaterad problematik. Resultatet blev mycket positivt. Kulningen verkade, på ett kravlöst och lustfyllt sätt öka upplevelsen av närvaro i kropp och sinne, och därmed sänka deltagarnas upplevelse av stressnivå. Resultatet har stärkt Karin i sin ”kularmission” som hon själv säger, och berättar att lusten att utforska kulning som friskvård kommer ur hennes egna erfarenheter av utbrändhet och hur hon med musiken och kulningen fått hjälp till återhämtning. Mer om gruppen kan du läsa på församlingens hemsida. www.svenskakyrkan.se/frustuna Mer om kulning hittar du på www.kularkraft.se Anmäl dig senast den 8/9 till: frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se eller på 0158-22100

FOTO Kieferpix /Shutterstock.com

välkommen till livsviktigt i höst - EN FÖRELÄSNINGSSERIE OM STRESS OCH LÄKNING

bland går det fort. Hon har många bollar i luften. Det är svårt att somna på kvällarna och hon vaknar tidigt när tankarna börjar snurra. För det mesta är det lustfyllt, det är roligt när det händer mycket. Men nu är det som att hon aldrig blir utvilad. Hon inser att det finns gränser för vad hon tål av vakna timmar och adrenalinpåslag. Det finns en gräns som är farlig att överskrida. Jag tror att många kan känna igen sig i att ha varit i liknande situationer. Alldeles för många har passerat gränsen, låtit energi och lust föra iväg till en trötthet som inte går att sova eller vila bort. Vi talar ibland om att stress har blivit en ny folksjukdom, det är ofattbart många som är sjuka i utmattningsdepression, ofattbart många som nuddat vid farliga gränser. Det finns säkert många förklaringar till att det är så vanligt. Vi har blivit dåliga på att lata oss, menar Agneta Sandström, psykolog och forskare. Hon beskriver en normal dag för en svensk småbarnsfamilj som fylld av aktiviteter från klockan sex på morgonen till klockan elva på kvällen. Skjutsning hit och dit, skola och arbete, skjutsning igen, handla, äta, ägna sig åt meningsfull fritid osv. För 20 år

sedan tittade vi på tv om aftonen, idag tittar vi på tv samtidigt som vi läser nyheter eller spelar wordfeud på telefonen. Det är förstås ännu svårare att hålla sig frisk om man är i sammanhang som inte går att kontrollera, där det är en tung arbetsbörda både på jobbet och hemma. Om det dessutom är en dålig arbetsmiljö där man inte mår bra med varandra så ökar risken att insjukna i utmattningsdepression markant. Våra hjärnor klarar inte detta liv, vi sover för lite, latar oss för lite och struntar i alla signaler som kroppen sänder ut om att den inte klarar detta. Agneta Sandström har genom sin forskning påvisat att utbrända människor får mätbara skador i hjärnan. Det är nödvändigt att återerövra förmågan att ”lappstirra”. Bara sitta och titta över en sjö, eller föra ett samtal i långsamhetens tecken. Det kan förstås vara många saker som gör att vi inte mår bra och känner oss utmattade och har svårt att återhämta oss. I höst kommer vi ha ett antal kvällar som vi kallar Livsviktigt. De kommer att handla om vägar till läkning. TEXT LENA FAGÉUS

TRE FÖRELÄSNINGSKVÄLLAR

Eva Sahlin, om grön rehab - Den första kvällen kommer Eva Sahlin och talar om betydelsen av den gröna miljön. Hon har forskat om grön rehabilitering. De flesta vet att vi påverkas på många sätt av att gå i skogen eller röra oss i en trädgård. Eva kan berätta mer om det. Töres Theorell, musik och hälsa - Den andra kvällen gästas vi av denne man som är professor på Karolinska institutet och forskar om musik och hälsa. Hur påverkar musiken oss. Det finns en lång rad av forskningsrapporter som visar hur starkt hjärnan påverkas av att lyssna på musik och i synnerhet av att utöva musik. Alexander Wilzek, stressjukdomar - Den tredje kvällen kommer Alexander Wilzek, överläkare på Ersta psykiatri där man har specialicerat sig på stressjukdomar.

LIVSVIKTIGT KL 18.00 I FRUSTUNA PRÄSTGÅRD 15 SEPTEMBER - EVA SAHLIN 13 OKTOBER - TÖRES THEORELL 8 DECEMBER - ALEXANDER WILZEK 19

a fö

r men samli ing ng v och ill v kän ara ner en sig p lat b ehö s d vd o är m ch s an edd upp leve r

VILL DU BLI MEDLEM I SVENSKA KYRKAN? Om du önskar bli medlem i Svenska kyrkan så fyller du i talongen och skickar den till: Fustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta.

SKICKA MIG EN BLANKETT OM INTRÄDE I SVENSKA KYRKAN Namn Adress Personnummer 20

foton Patrik Gineman, Sofia Arman, Kerstin Ytterberg, Alex Martin / IKON

stun

p er stun son a fö er o rsa ch s ml am ing häl vill let var utm a e ana n or s ti gan ll go isat d et ion ik/ där god ens a h kil and da ling ar.

Fru

p er

ust

una

f son örsam ligt lin och g vil and l va ligt ra e mog n p l nan ats de för

MEDLEM

reaktioner på beslutet att begränsa lagen om uppehållstillstånd

Varje minut därefter blev en evighet Svenska kyrkan lämnade remisssvar till Sveriges riksdag angående förslaget om att tillfälligt begränsa lagen om uppehållstillstånd. "Vi vill se ett samhälle där barnets rättigheter noga beaktas inför varje beslut" - skrev samtiliga biskopar under i remissvaret där de vädjade till riksdagens majoritet att ompröva sina ställningstaganden och rösta så att barnets intressen säkerställs. Trots flera starkt kritiska remissvar röstades förslaget igenom av Sveriges riksdag den 21 juni.

Rosaline Marbinah, en av våra aktiva församlingsbor, är Vicepresident på LSU - Sveriges Ungdomsorganisationer och Vicepresident på Utrikespolitiska förbundet Sverige. Såhär uttryckte sig Rosaline dagen då lagförslaget blev framröstat: "Medan världen hyllade World Refugee Day igår, spred sig ett mörker över vårt land idag. Klockan var 15.30, och varje minut därefter blev en evighet. På årets ljusaste dag har Sveriges hjärta aldrig varit så mörkt. Sveriges hjärta, riksdagen, glömde bort sina medborgare, barn som flyr till en fristad, alla internationella lagar såsom FN-stadgan, Europakonventionen, Barnkonventionen som paradoxalt nog skulle bli lag i Sverige, samt remissinstanser och experter som uppmanat dem att rösta nej. Men framförallt glömde riksdagen bort att det handlar om människor. Klockan var 15.30, och varje minut därefter blev en evighet. Den tillfälliga lagen är inte tillfällig för någon. Vi, medborgare som flyktingar, kommer aldrig att glömma. Tillfälliga uppehållstillstånd kränker rättigheter, omöjliggör integration och skapar en otrygghet i samhället som främjar antide-

mokratiska röster. Även om lagändringen är tillfällig, så är det NU human politik behövs. Nu, när människor flyr misär. Nu. Klockan var 15.30, och varje minut därefter blev en evighet. Ingen moral, ingen solidaritet och ingen öppenhet. Lagändringen innebär att den redan restriktiva utlänningslagen, familjeåterförening, anhöriginvandring och permanenta uppehållstillståndet ersätts med att 80% av människor som flyr krig bara får vara här i 13 månader med ovisshet om de någonsin får träffa sina familjer igen. De mest utsatta – skadade, ensamkommande barn och HBTQ-personer får inte ens möjligheten till asyl. Klockan var 15.30, och varje minut därefter blev en evighet. Rasismen själv i form av talman klubbade beslutet, och rasismen själv i form av parti applåderar i kammaren. De hyllar mänskliga rättigheters förfall. De hyllar att andra lever i misär. De hyllar att flyktingbarns liv behandlas ovärdigt utanför som innanför landgränserna. Klockan var 15.30, och varje minut därefter blev en evighet. Då röstade alla riksdagspartier, inte bara Sverigedemokraterna. Utav alla riksdagsledamöter har vi enbart ett fåtal att tacka som stod upp för mänskliga rättig-

heter och de goda värderingar som bör bygga Sverige. Tack Annika Lillemets, Birgitta Ohlsson, Carl Schlyter, Jabar Amin, Valter Mutt, Centerpartiet och Vänsterpartiet för att ni röstade nej. Klockan var 15.30, och varje minut därefter blev en evighet. Allt för att det inte finns medel för att hjälpa de behövande, samtidigt som statsrådens arvoden höjs. Detta är inte politik, och får aldrig bli men samtidigt har vi sett att opinionen utanför riksdagskammaren spelar lite roll. Och likaså opinionen innanför riksdagskammaren, där rasism har normaliserats och blivit en strategi för de flesta partierna att vinna väljare. Klockan var 15.30, och varje minut därefter blev en evighet. Trotts att Sveriges hjärta har mörknat, har medborgarnas hjärtan öppnat sig, börjat slå snabbare och hårdare för ett Sverige vi vill se. Organisera er vänner, men glöm inte när klockan slog 15.30 den 21 juni 2016, då varje minut blev en evighet. Om vi glömmer denna dag, bidrar vi till ett mönster som lett oss till var vi är nu. Så, organisera er för enade kan vi göra skillnad och skapa hopp där hopp inte längre finns, till mörkret är borta och klockan börjar slå igen." TEXT SOFIA ARMAN

Hur kan alla barn få det bättre? SOFIA - Jag tycker att man ska sluta mobba och frysa ut folk. Alla ska få vara sig själva och alla ska få vara med.

LINNEA -Vissa barn mår inte bra i skolan. Då kan de få prata med en kurator. En kompis eller en vuxen kan följa med dit.

ELLA -Om någon kommer från ett annat land ska man inte reta den för det.

RÖSTRÄTT FÖR ALLA TEXT KERSTIN YTTERBERG

Det är onsdag eftermiddag och Tingshuset är tyst och tomt på folk. De sista föräldrarna och barnen har för länge sedan gått hem från Öppen famn och endast några nothögar och fat med mellanmålsmackor avslöjar att någonting är på gång. Plötsligt bryts lugnet och den tunga ekdörren slås upp på vid gavel, en mindre invasion av ivriga barn, glada skratt och leriga gummistövlar är ett faktum. Snart är alla på plats och kören kan börja!

Kan alla sjunga? ”Ja! Alla människor kan

sjunga!” Våra förutsättningar är olika, vad gäller sång och musik och därför tar det olika lång tid att lära sig sjunga. I Frustuna församling har alla rösträtt, oavsett ålder och talang. I församlingen finns det sånggrupper för alla mellan 0 – 100 år! Sång, detta faktum att rösten kan återge toner med eller utan text är en gåva som vi föds med. Den första kommunikationen i ett barns liv bygger på ljud, rörelse och rytm. Musik! Barnets första spontansång ingår som en viktig del av lek och kontakt. Vid 2-års åldern utvecklar barnet formelsången som är en direkt kommunikation och redan vid 3-4 års ålder kan barn återge färdiga melodier och sånger. “Jag kan inte sjunga” hör man människor som säger. Det finns många som uttrycker en längtan efter att kunna få sjunga. Jag möter människor som berättar för mig att de fick stå längst bak i klassrummet och hålla tyst när klassen övade sång och fick aldrig vara med i någon kör. Många människor har fått stämpeln på sig:“Du kan inte sjunga!”. Att vara med i en kör är att vara med i en gemenskap där man delar intressen och får gemensamma musikaliska upplevelser. Att sjunga tillsammans får oss att känna samhörighet och gemenskap med andra. Två flickor i en av kyrkans barnkörer berättar så här varför de sjunger i kör: En flicka säger ”Jag älskar att sjunga och nästan alla mina kompisar sjunger i kören” En annan flicka berättar ” Jag älskar att sjunga och det var en chans att få nya vänner”. Det meningsfulla att skapa samklang i gemenskap med andra människor med hjälp av rösten – blir något existentiellt.

Visste Du att sång och musik är rena friskvården? Forskning visar att körsångare har mindre stresshormon och mer lugn- och ro-hormon i kroppen. Oavsett om man sjunger själv, spelar eller bara lyssnar, skapar toner en alldeles särskild gemenskap och glädje.

Musiken kan på ett alldeles speciellt sätt gå förbi blockeringar som vi sätter upp med hjärnan och att den kan ge starka och läkande känsloupplevelser. Töres Theorell, professor i psykosocial medicin vid Karolinska institutet i Stockholm har forskat kring sång och hälsa och bl a kommit fram till att: Barn som tidigt får ta del av musikupplevelser blir lugnare, de utvecklas bättre känslomässigt och får en god empatisk förmåga. Han har även följt barn som fått extra musikundervisning i skolan och jämfört dem med barn som fått extra dataundervisning och kommit fram till att de barn som fått den extra musikundervisningen är betydligt mindre stressade. Idrottare som lyssnar på musik samtidigt som de tränar upplever den fysiska ansträngningen mindre jobbig än andra. De får lägre puls och blodtryck. Amatörsångare som sjunger i kör blir gladare än proffssångare, men i båda grupperna sjunker halterna av stresshormonet kortisol medan lugn- och ro-hormon ökar. Vilken typ av musik ska man sjunga eller lyssna på? Ja, även om klassisk musik, och särskilt Mozart, verkar vara den mest utforskade musiktypen, är själva musikupplevelsen, snarare än musiksorten, det viktigaste. Sjung och lyssna på den musik du tycker om! Den amerikanske körforskaren professor Richard Sparks är så fascinerad över körlivet i Sverige att han har myntat ett nytt begrepp. Han kallar det ”Det svenska körundret”. Trots att vi är en liten nation sjunger många människor i kör, ca 600 000 och 100 000 av dem sjunger i någon av kyrkans körer. I gamla testamentet står det beskrivet att musiken ska eftersträva och återgiva gudomliga osynliga mönster. Kung David anställer 4 000 män för att sköta sången och musiken i templet. Att få vara med och skapa musik har ett konstnärligt värde för oss människor. Välkommen till kyrkan i Gnesta och utnyttja din rösträtt! Att sjunga i kör, att bygga tillsammans en värld av sång för andra, att mitt i allvaret kunna leka med varandra i stämningar, i klanger, en själars gemenskap,klädd i sköna toner, det är att leva, det är harmoni. -Bo Setterlind

KORSORD Bild:SOFIA SofiaARMAN Arman FOTO:

VERSMÅTT

STRÄVAN BILRUTOR EFTER UTAN KYRKLIG INSYN ENHET

VILL MYCKET HA

GRAD

INTE BOFAST NEGATION DEL AV SEGEL

HUSRUM

TILLGODOHAVANDE BESTÅENDE SKADA SOMMARSKO

UTSES FJÄDRAR PRATAR EN DEL CEYLON TAR GÄRNA OM

VOKAL FÖR DEN SOM SKA HANDLA MYCKET

TIDNING EFTER TERMIN TOFSPRYDD JÄGARE

FÅGELBO UPPSLAGSVERK

SYSKON DEREK

FÖRLÄNGNINGSATTIRALJ

FORNTIDA TOSCANABOR

ÄLDRE TING

VILL HÖJDRÄDD

LANDTUNGA

BIFALL I ROM LITTERÄRA VERK

TITTA OORDNAD SPRIT SOM MATERIA ANVÄNDS I BAKVERK

LEVERERAR NYHETER

NEJ TILL VARDAGS

TORPEDERA

HARMSNA

ANGRIPER OFTA STILLHET STORTÅN

ELÄNDE

SMAKRIK GRÖNSAK

SEX ÄR KNÄPPGÖKAR

DEL AV MÄSSA

GRÖNLAND

SPYDIG GÖR TILLRÄTTAVISNING SKADA HUR SA?

PLATT BRÖD GÅR ATT BRYTA UNDER YTAN

SOM ÄGG FÖRBEREDER FÖR MÅLTID KRAFTUTTRYCK I ÖSTERGÖTLAND

GRUVGÅNGARNA

DEL AV INFRASTRUKTUR

AVSLUTAR TILLÄGG KNIXA STRIDER

UPPREPAR HAR SÄKERT OLYCKSKORP

VILLE RINGA HEM

KORT MEDDELANDE

OFÖRÄDLAD

KOMMIT ÖVERENS GOTLANDSGRÄS

KOMMA LOCKAR DE SMÅ ÅT UTHÄRDAR

NÅGOT FÖR FINSMAKARE

VINN BOKEN "TRADITION OCH LIV" AV MARTIN MODÉUS Skriv meningen du får fram i de gröna fälten på ett vykort och skicka till Frustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta eller per mail till frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se Märk vykortet eller mailet med ”korsord”. Berätta vilken av böckerna du vill vinna. Glöm inte att uppge ditt namn och adress. Två stycken vinnare dras av Mellan Himmel & Jords redaktion och presenteras i nästa nummer. Varmt lycka till!

SÄLJER UT

DEL AV HANDLING NÖT

NÄSA

FLÄCKFRI F H. 16 20

INTE MILDA

HELT I SIN ORDNING HAR HAMMARE

I RETUR

Bild: Sofia Arman

Vinnare..

...av förra numrets korsord är:

Redaktionen

OMRÅDE

NYHETSBYRÅ

SOCKER

FIXA

SÄTTA SIG PÅ TVÄREN

FÅR DEN SOM BLIR UTAN PLATS

UPPRETAD

BLIR VALD FÖRST VISAR AMBITIÖS

N HAR NALLE VILL NYFIKEN

Grattis önskar vi er, ni kommer er önskebok på brevlådan inom kort. HÄLSNINGAR

SLÅ ANFÖRANDE

C-GÖRAN HEDLUND JENNY NORDSTRÖM

KRITIK POSITIVT TILLSKOTT BOX

EFTER DÄR HITMAN STILLA TAR STUGVECKAN SITTAREN

BLIR NOG LURAD

GÖR ÖSTKUCKU KALORIBOMB

REKLAMMAKARE VILL INTE GNIDEN

DÅLIGA RESULTAT

M A

VASS INTE KANT MED PÅ NOTERNA FÅGELBO

O M

PLATS FÖR REKREATION

FÅR ÖVERFLÖDIG

PONTE VECCHIO

ÖKAR FARTEN HAR TRÖTTNAT

KAN INTE OKONTANTA HEL

KLADDA AV SIG AVGÅNGSKLASSER

KAN IBLAND VARA SVÄVANDE

KRAFT

EXKLUSIVA VAROR

M M

SES EFTER LÖVTRÄD BATALJ

BEFRIA

DEL AV LEK

TJUT

PRONOMEN SKYNDA IVÄG

SÅR OCH SKÖRDAR

ALLIANS

A M M A

M A

VISADE GLÄDJE

A M

HAJAR

GÅR ILLA

SOM INLEDER SMORT FASTAN

SAKNAR HÖJD- RÖTTER PUNKT BYGGSTEN

KORT IDENTISK EVANGE- KRONISK LIUM SJUKDOM

OFULLSTÄNDIG

DOTTER TILL JOAKIM OCH ANNA

SVURIT PLATS FÖR SIG FRI STÄMMA

GÄNGSE

ENHET

KÄNNER KANSKE KLUVEN

SES KRÅNGELPELLE

ALLVARLIG

R M

KOMMER TILLBAKA GAMMAL STÖT

FÖRVARNA

GÖR PINNAR OCH STRUTAR

VÄGER TUNGT

MASK

GÅ PÅ TÅ BRODERA

DEL AV DATORSKÄRM

PÅ SAMMA SIDA

FLYGER HÖGT

VAKNAR SENT

VANLIG FRÅGA

PÅ SPISEN HA FÖR SIG BLIR DEN NORPA VARM

MARS OCH VENUS

ÄR FALLER MÅNGA SAMMAN OSKRIVNA KORT

ANMÄL DIG TILL KONFIRMATION 2016/2017 DIREKT PÅ WEBBEN WWW.SVENSKAKYRKAN.SE/FRUSTUNA/KONFIRMATION

# KRAFTTAGKONFIRMATION Alla människor har frågor och funderingar. Det kan vara svåra tankar kring kärlek och död, vardagliga grubblerier eller stora drömmar inför framtiden. Men trots att många går runt och funderar är det lätt att känna sig ensam om sina tankar. Är det bara jag som tänker så här? Ligger någon annan vaken och frågar sig samma sak? Oroar sig andra ungdomar för det här? Du är inte ensam om att fundera kring livet! Det kommer du märka om du väljer att konfirmera dig. För många blir konfirmandtiden en chans att utforska sig själv och andra, att få testa sina åsikter och värderingar. Som konfirmand får du diskutera livets små och stora frågor tillsammans med jämnåriga och med äldre. Konfirmationen är en upptäcktsresa som vi gör tillsammans! Konfirmation handlar om kristen tro, och kristen tro handlar om ditt liv och dina frågor – det som du tycker är viktigt. Under konfirmationstiden får du testa att se dig omkring med ”kristna ögon”. Vad tror du att du kommer se? Kommer du upptäcka något nytt? Kommer du att se gamla grejer på nya sätt? LÄS MER OM ÅRETS KONFA PÅ WEBBEN WWW.SVENSKAKYRKAN.SE/FRUSTUNA/KONFIRMATION

ämsetra ute N num 11 25/