Mellan Himmel & Jord #3 2017 by Frustuna församling

I F R U ST U N A F Ö R S A M L I N G #3 2017

TEMA

SORG

a l a T g r o s m o

VAD ÄR SORG? vad hjälper? RITENS BETYDELSE

INNEHÅLL TEMA SORG

3 ledare Vi sörjer bara när vi älskat 4 aktuellt 6 miljödiplomering Vi inleder fas två, om bin och sopor 7 livsviktigt Odla hoppet. Höstens föreläsningsserie med Anders Wijkman, Staffan Lindberg och Björn Cedersjö. 8 att arbeta med sorg Lena Fagéus berättar om sina erfarenheter av att arbeta med sorg.

OM BIN OCH SOPOR

Fas två i miljödiplomeringen inleds under hösten i Frustuna församling

9 vad är sorg? Hur går det egentligen till när man sörjer?

KRAFTSAMLING kraftfullt, lustfyllt och lekfullt

12 vad hjälper? Läker tiden verkligen alla sår? 13 sorggrupp Hur en sorggrupp kan hjälpa genom sorgen 14 tillsammans genom sorgen Möt Madeleine och läs om hennes erfarenheter av att delta i en sorggrupp efter förlusten av sin pappa 15 medlem 16 på gång Möt nya ansikten och håll koll på hur aktiviteter i höst 19 ritens betydelse Riten som en slags rituell instinkt

20 kraftsamling En friskvårdssatsning med röstlekar och kulning 22 del III - rösta Allt du behöver veta om kyrkovalet i september 23 korsord Tävla och vinn!

170917

KYRKOVAL läs mer på s.22

MELLAN HIMMEL OCH JORD i Frustuna församling

E-post frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se Hemsida www.svenskakyrkan.se/frustuna Redaktionsråd Lena Fagéus, Ulrika Rix, Elsy Svensson, Sofia Arman Ansvarig utgivare Lena Fagéus Redaktör & formgivare Sofia Arman Tryck Östertälje tryckeri AB Omslagsfoto av Sofia Arman

kontakt ADRESS Frustuna Församling Frustuna Prästgård 646 91 GNESTA TELEFON (växel) 0158-22100

E-POST frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se HEMSIDA www.svenskakyrkan.se/frustuna FACEBOOK https://www.facebook.com/frustunaforsamling KYRKOHERDE Lena Fagéus / 070-288 48 58 PRÄST Eric Dominicus / 070-288 77 84 Johanna Scherp (föräldraledig) DIAKON Micke Sandin / 076-104 65 12 BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Ida Fransson / 070-297 64 15 Johanna Scherp (föräldraledig) Térèse Wallin Lotta Aggeborn Maria Söderström MUSIK Klaus-Henning Schütt Lotta Aggeborn BOKNING/KANSLI Elsy Svensson 0158-22100 frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se KANSLICHEF Ulrika Rix EKONOMI Per Sandberg

Vi sörjer bara när vi älskat Varje dag ligger ett antal personer för döden, varje dag sker dödsolyckor, varje dag får ett antal personer veta att deras liv inte kommer att vara möjligt att rädda. Varje dag finns ett stort antal föräldrar, barn, partner och vänner kvar efter att deras älskade har dött. Döden är en del av livet och därmed är sorgen också en del av livet. Men vi talar inte så gärna om det. Många sörjande beskriver vilken tystnad som uppstår omkring dem, man är rädd att störa, vill inte riva upp sorgen och så blir den sörjande istället övergiven. Vi låter det här numret av Mellan Himmel och Jord fyllas av olika aspekter av sorgen. Vi tänker inte vara tysta. Vi vet att det är viktigt att tala om det som gör ont. Vi vet att det är viktigt att låta dödens verklighet få finnas också mitt i livet. Sorg hör ihop med kärlek. Vi skulle inte sörja om vi inte älskat.

INFORMATION Sofia Arman VÄRDINNA Ing-Marie Andersson VAKTMÄSTERI & TRÄDGÅRD Anders Boberg Klas Eriksson Anna Sánchez Lindström Lina-Maria Larsson VILL DU KOMMA I KONTAKT MED VÅRA KYRKOPOLITIKER?

Lena Fagéus Kyrkoherde

Ordförande Kyrkofullmäktige Siw Andersson 070-425 32 95 Ordförande Kyrkoråd: Ulf Bergner 070-236 09 05 Ordförande Begravningsutskott Kurt Cedergren 070-886 13 98 KYRKTAXI - 0158 - 301 10

Tidningen kommer i brevlådan hos alla er som bor i Frustuna församling. Bor du utanför men ändå önskar att få hem tidningen? Hör av dig till oss så kan vi skicka dig ett exemplar.

FÖLJ OSS! Frustuna församling finns på Facebook. www.facebook.com/frustunaforsamling

FÖLJ OSS!

@svenskakyrkan_gnesta

AKTUELLT

fråga prästen! LÄSARFRÅGAN Vad händer efter döden? Jag har ställt samma fråga till flera präster och jag får olika svar av nästan alla. Någon säger att vi blir jord. En annan säger att vi går upp i Gud och lever vidare i Gud, en annan säger att vi kommer att uppstå på den yttersta dagen och dömas till himmel eller helvete. Hur kommer det sig att ni svarar så olika? Har ni inte en gemensam linje eller lära? - Vad spännande att du ställer samma fråga till flera präster. Ja det stämmer att vi har olika sätt att tolka och förstå det som står i bibeln. Jag tror att alla skulle hävda att de har sin teologi väl grundat i bibeltext och i kyrkans tradition. För min egen del tror jag att det är viktigt att vi får vara lite olika, att våra övertygelser och teorier kan skifta utifrån vilken bakgrund och person man är. För mig är det viktigt att jag inte behöver pressas in i en tro som strider mot min personliga övertygelse. Gud har skapat oss olika och därför tror jag att Gud vill att vi ska vara olika. Men vi behöver förstås respektera varandras olikheter och skilda hållningar i teologi och liv. Vi vet ändå att vi har relationen till Gud gemensam och vi kan alltid fortsätta att fira mässan tillsammans och vi kan be för och med varandra oavsett vilka vi är och vad vi tror.

JUBILEUM Målning av Lucas Cranach

500 ÅR - LUTHERJUBILEUM

2017 är det 500 år sedan Martin Luther enligt traditionen spikade upp sina 95 teser på slottskyrkans port i Wittenberg, det som blev startskottet för reformationen. Detta uppmärksammas i kyrkor runt om i världen. I Strängnäs stift, Frustuna och Daga församling sker följande: Söndag 29 oktober Klockan 16.00 Strängnäs domkyrka Kom på en härlig kväll med reflektion av författaren Maria Küchen, biskop Johan Dahlman, nykomponerad musik och stor stiftskör under ledning av Stefan

Säfsten! Martin Luthers psalmer i traditionell och ny ton. Lutherspel Frustuna och Daga församling bjuder in till Lutherspel den 18 november i Gåsinge kyrka kl. 16 och den 19 november i Frustuna kyrka kl. 16. Rundabordssamtal 15 oktober i Daga församling kl. 13. 15 november i Frustuna Prästgård kl. 19.

förbönsmässa

ställ din egen fråga Har du en fråga du vill ställa till en präst? Maila eller posta din fråga till frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se eller Frustuna Församling Frustuna Prästgård 646 91 Gnesta

den 14 september startar vi en ny förbönsmässa i Tingshuset, Gnesta. kl. 18.30 varje torsdag fram till den 30 november.

Märk kuvertet med "fråga prästen"

välkommen!

4 foto Albin Hillert / IKON

AKTUELLT

Vi behöver Dig. . nya ikoner

...som är intresserad av kyrkan och Frustuna församlings arbete. Här har du stora möjligheter till delaktighet, engagemang och att påverka din församlings olika verksamheter. Tillsammans kan vi göra SÅ mycket mer.

Mats Hermansson målar ikoninspirerade bilder på gamla presenningar. Han använder slagmetall, sliten canvas, form, känsla och färger från ikonernas värld – men reslutatet är inte ikoner. Mats inspireras av det klassiska ikonmåleriets lagbundenhet men bearbetar det genom att bryta upp, utelämna, möblera om. Han lånar lite, vrider till, lyfter fram detaljer och strävar mot det enkla med syftet att skapa en vacker bildbrygd med läkande och lugnande inverkan på människor.

rm a

ia A

Frustuna Prästgård byggdes ut och fick ett nytt stort rum för samlingar av olika slag. Rummet är som en glasveranda och ljuset kommer från alla håll. Här ville vi ha något på väggarna och beslutade oss för att anlita Mats Hermansson till att göra tre bilder.

pryder Prästgården

f So o: ot

Mats fascineras av händer. Händer som välsignar, vinkar, hälsar, uttrycker omtanke och bryr sig. Händerna blir fortsättningen på vårt böneliv. Bön är inte bara ord utan också en del av ett kristet handlingsprogram. Vi har ansvar för det vi ber. Vid sidan av konsten lever och verkar Mats Hermansson som domprost i Visby. För Mats är måleriet rekreation och ger tillfälle att sjunka in i en bildvärld långt från kontorsoch pappersjobb.

boktips tema sorg Här tipsar vi om tre böcker värda att läsa om man vill fördjupa sig i ämnet sorg. Den sista boken är en barnbok. En bro till framtiden - Göran Gyllenswärd Förluster, om sorg och livsomställning - Barbro Lennéer Axelson Tina och mormor - Ann-Kristin Lundmark

Till exempel skulle vi kunna besöka ännu fler, äldre, sjuka och ensamma genom att vidareutveckla vår besöksverksamhet. Vi skulle bättre kunna hjälpa nyanlända och de afghanska killarna på Gnesta ungdomsboende att knyta nya kontakter, komma in i vårt samhälle och lära sig svenska. Tillsammans kan vi också utveckla vårt Fredagsmys (läs mer på sida 15) En öppen verksamhet för alla åldrar där vi träffas, umgås, lagar mat och äter tillsammans. Vill du vara mer delaktig i församlingens gudstjänstliv så kan du bli en av våra kyrkvärdar. Att ge av sin tid till någon annan ger så mycket tillbaka, både av kunskap och att lära känna nya människor. Att det sedan känns bra inuti av att göra något för någon är ju bara en bonus… För att du som ideell i Svenska kyrkan ska känna dig trygg i dina uppgifter får du utbildning och handledning för dina uppdrag. Välkommen att höra av dig om du är intresserad eller har frågor och funderingar till: Eric Dominicus, präst 070-288 77 84 eric.dominicus@svenskakyrkan.se Micke Sandin, diakon 076-104 65 12 micke.sandin@svenskakyrkan.se

foto: Sofia Arman

MILJÖDIPLOMERING Delmål i Frustunas miljöarbete Laddstolpar till parkeringen vid Frustuna kyrka Föreläsningsserie "Odla hoppet" Fasa ut städkemikalier till förmån för de mer miljövänliga alternativen Övergå till LED-lampor Verksamheterna miljögranskas Låta en bikupa få flytta in vid Frustuna Prästgård Klimatstyra Frustuna kyrka

PLässsmessrssomt!

föreläsningsserien Livsviktigt på nästa sida

FAS 2 OM BIN OCH SOPOR Miljödiplomeringsarbetet fortsätter och vi går nu in i fas 2 med vårt förändringsarbete. Det betyder att de delmål som tidigare utformats ska vara del av de ordinarie verksamheterna och att nya delmål ska formuleras och genomföras. Vi har planerat att köpa in en eller två laddstolpar till parkeringen i Frustuna så att besökare med elbil kan ladda sina fordon här. Om solen skiner så laddas de dessutom av våra solceller som finns på verkstadstaket! Ett annat delmål är att vår föreläsningsserie i höst har temat miljö och tre kunniga och förhoppningsvis inspirerande föreläsare kommer till oss. Vi har döpt denna serie till "Att odla hoppet". Välkommen du med att Odla hoppet! Vi har också bestämt att inventera alla städkemikalier och fasa ut de giftiga till förmån för de mer miljövänliga. Nu är vi äntligen igång med sopsortering och en utbildningsdag om det ska vi ha. Jag drömmer om att kunna erbjuda mer sopsortering på kyrkogården också. Kanske får vi till det med. Vi ska byta ut Frustuna kyrkas ljuskronelampor till LED-lampor. All verksamhet ska också granskas med hänsyn till vilken miljöpåverkan de har i ett miljöaspektsregister. Vi vill gärna samarbeta med andra föreningar och orga-

nisationer kring miljöarbetet. Tillhör du en förening som vill samverka kring ett arrangemang så hör av dig till mig! Ett delmål som redan är klart är att barnen i tisdags- och torsdagsklubbarna grävde ner olika sopor fastspikade på en planka för att sedan gräva upp de ett halvår senare. Visste du att nedbrytningstiden om man skulle slänga de i naturen är för en PET-flaska ca 450 år och för ett tuggummi ca 20 år? Tur då att vi har ett sopsorteringssystem! Ett annat delmål som redan är uppfyllt är att vi har fått flera nya medarbetare på kyrkogården i sommar och då menar jag inte bara våra duktiga sommarjobbare utan en bikupa som flyttat hit. Bikupan är placerad bakom verkstaden och är utmärkt med en informationsskylt. Vi har även köpt en vagn till vår elbil Skorpan som gör att vi inte lika ofta behöver använda den dieseldrivna traktorn och använda fossilt bränsle och släppa ut växthusgasen koldioxid. Tänk om vi kunde bli en fossilfri församling? TEXT Anna Sánchez Lindström Trädgårdsmästare och miljödiplomeringsansvarig

Höstens föreläsningssserie

på äng en

nedanför Frust

yr k a n

LIVSVIKTIGT Odla hoppet

o Fot Vi utvecklar miljön omkring Frustuna Prästgård och kyrka.

Många har under sommaren njutit av strandkanten vid Frustuna kyrka. Där växer en anlagd äng med blommor som vallmo, klint, förgätmigej och färgkulla.

I höst är det miljö och hållbar utveckling som är temat för föreläsningarna. Vi vet alla mycket om hur allvarlig situationen är för vår värld. Det är lätt att tappa modet och hoppet.

I höst är det dags att ta nästa steg för att göra i ordning den. Tanken är att det ska bli en miljö för stillhet och eftertanke. Här kommer Förtvivlan, Tröst och Hopp att gestaltas. Vi kommer under våren 2018 att erbjuda en sorggrupp som kommer vistas i naturen och trädgårdsmiljön kring Frustuna kyrka.

Dessa föreläsningskvällar ska hjälpa oss att se möjligheter mitt i det omöjliga.

ANDERS WIJKMAN ”Så kan Sverige ta ledningen i klimatarbetet ” 12 september kl 18.30 i Tingshuset, Gnesta

STAFFAN LINDBERG moder jord för god att kolsyras

17 oktober kl 18.30 i Tingshuset, Gnesta

BJÖRN CEDERSJÖ att våga hoppas på en en bättre värld - hjälper teologisk reflektion?

14 november kl 18.30 i Tingshuset, Gnesta

tips!

Gillar du att arbeta med blommor och trädgård? KOM TILL TRÄDGÅRDSONSDAG onsdagar kl 13-15 i Frustuna Prästgård. För den som vill arbeta med händerna i jorden en stund. En gemensam aktivitet med kravlösa samtal över blomsterbäddarna. Ingen anmälan behövs.

foto: Sofia Arman

att arbeta med sorg I det här numret av Mellan Himmel och Jord kommer ni kunna läsa flera artiklar som handlar om sorg. Hur sorgen kan se ut, vad den gör med oss och även vad vi kan göra med sorgen. Författare till de flesta av artiklarna är Frustuna församlings kyrkoherde, Lena Fagéus. Här berättar Lena lite mer om sin bakgrund och sina erfarenheter av sorg.

LENA FAGÉUS

BOR I Gnesta kommun FAMILJ Man och bonusbarn och bonusbarnbarn GÖR Kyrkoherde och leg. psykoterapeut

Jag insåg att det inte så sällan dolde sig svåra förluster eller sorger bakom besvär eller psykisk ohälsa.

- Att arbeta med sorg och sörjande har under alla mina trettio år som präst känts väldigt angeläget, men det var egentligen tiden efter tsunamin 2004 som jag fördjupade min erfarenhet och kompetens inom sorg. Jag höll i ett antal grupper och träffade många personer enskilt. Gemensamt var att de alla hade förlorat en familjemedlem i vågen. Jag gick då också den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen på Karolinska institutet. Jag insåg att det inte så sällan dolde sig svåra förluster eller sorger bakom besvär eller psykisk ohälsa. Det gjorde mig ännu mer intresserad och angelägen att förstå hur man möter sorg och sörjande. Jag insåg också att det finns en bristande kunskap om sorg både hos vårdgivare, arbetsgivare och hos enskilda personer. Man menar att sorg är naturligt och något alla drabbas av och att det går över så småningom utan några vårdinsatser. Men vi vet att för en del utvecklar sig sorgen till komplicerad sorg och blir något som begränsar livsutrymmet för lång tid. När jag började se hur det ser ut bestämde jag mig för att försöka göra något. Vi var några stycken som hade arbetat tillsammans i insatserna efter tsunamin, som nu bildade FörSorg - kompetenscentrum för barn och vuxna i sorg. Vi anordnade seminarier och utbildningar, föreläste och ledde grupper, handledde diakoner och präster, kuratorer och psykologer. Och förstås mötte enskilda i samtal. Vi blev engagerade av Kris och Traumacentrum i Stockholm när de fick ärenden som handlade om sorg och förlust. Vi blev engagerade av Barncancerfonden i Stockholm och Södra regionen. När jag blev kyrkoherde i Frustuna kunde jag förstås inte hålla kvar mitt engagemang i FörSorg, men ingen i gruppen jag samarbetat med ville ta över ansvaret. Så småningom skapade vi istället en ideell förening som håller ambitionen om att öka kompetensen om sorg levande. Men nu får Frustuna församling bli en del av det arbetet. Vi anordnar till exempel för första gången i höst en kvalificerad utbildning för sorggruppledare.

TEMA SORG

? g r o s r ä d a v TEXT Lena Fagéus

Hur går det egentligen till när man sörjer? En kvinna från Västerbottens inland, vi kan kalla henne Ester, bildar familj. Hon får fem barn, och de lever ett gott liv. Det är hårt förstås, så där som det var på den tiden långt ut i glesbygden där man var tvungen att leva av naturen och djuren. Men de har det gott. Så slår livet till. Hårt och utan pardon. En vinterdag är två av barnen ute på isen. Traskar där för att resorna förkortas med många kilometer när man ska till grannbyarna. Det innebär att alla, både barn och vuxna lär sig väl att läsa isarna, förstå var det är tunn is och vilka områden på sjön man ska undvika. Den här dagen händer det som inte får hända. Vi vet inte vad som gjorde att de inte såg att isen var tunn. Båda barnen ramlade i sjön och det gick inte att rädda dem. Ester gör som de flesta i den kulturen gjorde, hon höll ihop sig. Hon blev tystare, räddare, och lärde sig

att leva vidare. Hon hade ju ändå tre barn och en man som hjälpte henne igenom dagarna. Det går ett år, så slår livet till igen. Den här gången är det också is och vinter. Mannen och de tre barnen far ner i en vak. Det finns inget att göra. Ester har förlorat allt. Hon flyttar så småningom till grannbyn och tar tjänst på en gård. Hon möter en ny man och får nya barn och livet fortsätter. Kvinnan från Västerbotten är min pappas farmor. Det vi vet från hennes liv är bara det som står i kyrkböckerna. Gift, född, död. Hur hon tänkte och kände vet vi inte. Ibland tänker jag att vi som familj ändå fick ett slags arv om hur man gör när sorgen drabbar. Det arvet är inte något arv jag vill lämna vidare till min familj. Strategin i familjen, som kanske kommer från pappas farmor, är att inte tala om det som är känsligt eller gör ont. Inte fråga så mycket om någon verkar ovillig att prata,

tala om roliga och lätta saker. Livet är ändå som det är, det som sker det sker. Jag vet att det inte bara var en kultur från Västerbottens inland utan en kultur som vi delar i stora delar av Sverige och i många familjer. Det är som att sorgen inte riktigt får finnas. Jag hade redan utbildat mig till präst och var legitimerad psykoterapeut när jag hörde historien om Ester för första gången. Det är som en ödets ironi att jag har lärt mig på alla tänkbara sätt hur man talar och samtalar om svåra saker. Mitt särskilda intresse de senaste 15 åren har varit omkring sorg och vad som hjälper när vi sörjer. Det finns inte en enda människa som aldrig råkar ut för förlust av någon betydelsefull. Vi behöver alla lära oss mer om vad som händer i oss och vad som hjälper oss genom sorgen. Här följer i sex punkter något om aktuell sorgforskning. Reportaget fortsätter på nästa sida

TEMA SORG

Jag har varit med om dig. Jag kan aldrig förlora dig.

..att reinvestera den psykiska energin. Det är ett svårt

uttryck men handlar om att erövra förmågan att glädja sig, att släppa in ny kärlek, att engagera sig i någon annan...

1.Känslomässig reaktion på en yttre händelse "Jag tyckte jag hade förberett mig väl", berättar en pappa som förlorat sin dotter i en långvarig cancersjukdom. "Men när dagen kom när hon gick över gränsen, var det som jag föll rakt ut i en avgrund. Det går inte att föreställa sig hur det kommer att kännas." Känslorna har alla möjliga färger. För någon är det bara svart förtvivlan, för en annan en stor lättnad att ett lidande äntligen är slut. Ibland är vreden den starkaste känslan, ilska på läkaren som inte kunde rädda, på Gud som lät det ske, på den som är död för att den dog. Många sörjande beskriver också att deras ilska är lättväckt; de skäller ut nån på vägen som går lite långsamt över gatan, eller nån expedit i affären som inte förstår, eller vänner och släktingar som ”beter” sig. Den där vanliga förmågan att hålla tillbaka känslor är borta. Det som känns kommer ut. Många sörjande berättar att de var omedvetna om att sorgen känns så fysisk. Kroppen reagerar på förlusten; man kan uppleva tryck över bröstet, känna det som att det är svårt att andas. Kroppen känns urlakad och trött, det finns ingen lust eller 10

energi. Jag är säker på att det finns oändligt många fler ord och uttryck som skulle beskriva hur det känns. Känslorna kan vara så överväldigande att det känns som att om jag släpper ut dem så blir jag sjuk. Men i själva verket är det när jag inte släpper ut dem som jag blir sjuk. Känslor behöver uttryck, i ord, i bild, i musik, i rörelse, i handlingar. 2. Sorgens uppgifter En klassisk bok skrevs av William Worden 1991; Sorgerådgivning och Sorgeterapi. Den har kommit ut i flera upplagor och den senaste kom 2008, dock ej översatt till svenska. I boken beskrivs fyra uppgifter som den sörjande har att lösa. Den första uppgiften är att acceptera innebörden av förlusten. Det är allt från att acceptera dödens realitet och oåterkallelighet till att förstå vad det innebär att personen är död. Den andra uppgiften handlar om att arbeta sig igenom sorgens känslor. Det är många enskilda och familjer som har valt att inte låta känslorna få uttryckas, ungefär som historien om min pappas farmor, där vi alla i flera generationer, lärde oss att

vi var besvärliga om vi uttryckte känslor och att vi borde skämmas om vi kände för starkt. Känslor är vår inre kompass. Vi behöver höra vad känslorna berättar om. Och vi behöver också komma ihåg att sorgen är ett resultat av kärleken som vi känt för den vi förlorat. Och vi vill väl inte vara utan kärlek?! Den tredje uppgiften handlar om att lära sig leva utan den döde. Uppgiften ser olika ut för olika personer. Det kan handla om att lära sig laga mat om den som man förlorat var den som alltid lagat maten. Eller att vårda relationerna, eller sköta ekonomin eller något annat. Det kan vara frustrerande men också skapa självförtroende när man märker att man klarar mer än man trodde. Den fjärde uppgiften är att reinvestera den psykiska energin. Det är ett svårt uttryck men handlar om att erövra förmågan att glädja sig, att släppa in ny kärlek, att engagera sig i någon annan, eller hur det nu kan ta sig uttryck. Det som gör att jag tycker särskilt mycket om det här sättet att beskriva sorgens process är därför att det inte är uppgifter som jag gör i turordning eller att jag blir färdig med dem. Vid svåra förluster får vi

ofta försöka lösa uppgifterna gång på gång, men fastän det är samma fyra uppgifter som går runt så är lösningen skiftande utifrån hur min process ser ut. De första månaderna ser det ut på ett sätt och det fjärde året ser det ut på ett annat sätt. 3. Vårt behov att skapa mening i det som sker En ung man som förlorat sin mor genom ett suicid sa; "ibland önskar jag att jag var som våran hund. Han ställer aldrig frågan om varför mamma gjorde det, varför det skedde. Den frågan är så svår och jag står inte ut med att den snurrar i mitt huvud och samtidigt klarar jag inte av att få den ur huvudet." Han uttryckte med några ord det som är en viktig del i sorgen, nämligen vårt behov av att skapa mening i det som skett. Vi kommer inte ifrån frågorna om varför, och vi behöver försöka svara på dem. Vi gör det genom att göra en hel berättelse av det som skett. Den unge mannen behövde berätta berättelsen både om sin mamma och om sig själv och fördjupa sin förståelse av vad som påverkat modern att ta steget hon tog, och fördjupa sin förståelse för hur det påverkar honom. 4. Sorgen är randig Vi talar ibland om att sorgen är randig när vi talar om barns sorg. Barn har en så fantastisk förmåga att gå in i och ut ur sorgen. Men visst är det så att vi vuxna behöver odla den randiga sorgen. Hos många forskare idag talar man om ”pendlingsmodellen” som liknar den randiga sorgen hos barn. En stund är vi i sorgens känslor, ledsenhet, att berätta berättelsen, att uttrycka känslor, att skapa mening och allt det som hör till sorgens arbete. I nästa stund är vi i återuppbyggandet av livet och jaget. Då ordnar vi med det praktiska som måste göras utifrån den nya situationen. Vi ordnar med det som riktar sig mot att leva vidare. För de allra flesta sker den där pendlingen utan att man tänker på det. För andra kan det vara annorlunda. För någon slår pendeln bara åt sorgens sida. Det finns ingen dag, ingen timme där det är möjligt att distrahera sig från sorgen. För en annan kan det vara tvärtom, man släpper aldrig in sorgens känslor utan lever på som om inget har

hänt. I de lägen där pendeln inte slår är det dags att söka hjälp. 5. Att bevara relationen Jacques Werup skriver; "Jag har varit med om dig Jag kan aldrig förlora dig." Jag såg en film vars titel jag glömt. En kvinna blir förälskad i en äldre man. Han har en passion i att baka bröd. Först tycker hon att det är lite märkligt, men hon vänjer sig vid hans goda bröd och gläds över deras gemenskap. När han dör erövrar hon konsten att baka bröd. Och varje gång hon tar ut ett doftande härligt bröd är det som att han är där i hennes kök. Det är en ganska banal bild men ändå en bild av det som man i forskarvärlden kallar ”continuing bond”. Förr talade vi om att en av sorgens uppgifter var att lösgöra sig från den som man förlorat och gå vidare utan personen. Nu talar vi mer om att bevara den man förlorat, men att omforma relationen som tidigare både varit en yttre och en inre relation till att endast vara en inre relation. När vi har tagit emot en person i vårt hjärta så är ju förstås den personen kvar i vårt hjärta även om han eller hon dör. På ett sätt är det logiskt och självklart. Men det förändrar ändå vårt sätt att tänka omkring sorgarbete. Jag brukar uppmuntra den inre dialogen, prata med henne inom dig. Skriv brev till honom. Ställ fram ett foto, åk till betydelsefulla platser som du förknippar med den du förlorat. Låt livet ni levt tillsammans få fortsätta att värma dig och glädja dig. 6. Att leva vidare trots allt Det går att leva vidare. Det går att hitta ett sätt att leva med saknaden. Smärtan tonar så småningom ner. Ibland behöver vi hjälp för att nå dit, ibland hittar kroppen och sinnet dit alldeles själv. Till livsenergin och dagar som är tillräckligt ljusa.

psssst!

den 14/10

prova-på-dag Världsdagen för psykisk hälsa infaller den 10 oktober varje år. Den instiftades av "World Federation for Mental Health" 1992 och är till för att skapa större medvetenhet och förståelse för psykisk hälsa och ohälsa. I Frustuna församling försöker vi på olika sätt att förebygga ohälsa och främja det friska. Inför världsdagen 2017 samarbetar vi med Gnesta kommun och vår del i det samarbetet är att anordna en prova på dag i Frustuna kyrka och prästgård. Programmet är inte helt klart ännu men det kommer att innehålla möjligheter att prova på bl a yoga, meditation, kulning, enskilda samtal, gruppsamtal, förbön, mässa, körsång. Läs mer när det närmar sig på: www.svenskakyrkan.se/frustuna

stilla dag

Välkommen till en Stilla dag i Frustuna kyrka och Prästgård den 2:a december, Läs mer när det närmar sig på: www.svenskakyrkan.se/frustuna 11

TEMA SORG

- vad hjälper?

Vad är det egentligen som hjälper när vi sörjer? Ibland blir den sörjande överöst med tips och idéer om hur de ska göra och vad de ska tänka för att sorgen ska kännas lite lättare att uthärda. En del säger; tiden läker alla sår. Men en sak vet vi att det verkligen inte är tiden som läker såren. Det är hur vi tar hand om såren som möjliggör läkande. Det finns sådant som hjälper, och det är förstås olika för olika personer. TEXT Lena Fagéus

Arbeta eller inte Någon tycker att det är skönt att börja arbeta väldigt snart efter förlusten eftersom det ger en möjlighet att tänka på något annat och vila i vissa rutiner. En annan har oerhört svårt att fungera och tänka och behöver få en längre tids sjukskrivning. En del behöver byta arbete och göra något annat i alla fall under en period. Andra tycker att det fungerar bra att komma tillbaka till sitt välkända jobb. Var införstådd med tröttheten Sorgen tar energi vilket innebär att man kanske inte är lika effektiv och heller inte orkar lika mycket som tidigare. Så ibland behöver arbetsgivaren vara införstådd med att det är nödvändigt att justera arbetets innehåll under en period. Enskilda samtal En del behöver samtalsstöd av en kurator eller präst eller diakon. Om det är en svår 12

förlust och man dessutom tidigare varit med om svåra saker så kan sorgen utvecklas till en komplicerad sorg och då är det för många helt nödvändigt att gå i samtal hos en kunnig person som vet mycket om sorg. Sorggrupper Många sörjande söker sig till sorggrupper. I de flesta församlingar i svenska kyrkan erbjuds grupper för sörjande. Ofta vill man möta dem som gjort liknande förluster. I små församlingar som i Gnesta är det svårt att möta det önskemålet. I vår församling verkar vi för att samarbeta mellan fler församlingar i kontraktet och stiftet för att på så sätt kunna möta behovet av sorggrupper. Vi behöver andra människor Astrid Norberg heter en omvårdnadsforskare som har intresserat sig för begreppet tröst. Hon pekar på olika saker som ger tröst och det som står fram som det allra

mest viktiga är att vara i relation. När vi sörjer behöver vi framför allt andra människor. En kvinna som förlorat sin man mitt i livet beskrev det som att hon stod inte ut med att vara ensam och hon stod inte ut med människor. Det ställer en del krav på den som lever i närheten av den som är sörjande. Att förstå att ens vän eller släkting eller arbetskamrat kan ha kort humör och vara väldigt ombytlig, och veta att det går över. Sorg förändrar oss, så när jag säger att det går över menar jag inte att allt en dag kommer att bli som förut. Men den känslomässigt svåra tiden har ett slut. Det går att finna en väg ut ur sorgen.

Sorggrupp... ...en hjälp genom sorgen "En grupp av människor som talar om sorg, det låter inte precis som något som skulle kunna hjälpa när man är ledsen." "Jag vill inte besvära någon annan med mina besvär." "Jag orkar inte höra någon annans berättelse, jag har nog med min egen." Det här är några av de vanligaste orsakerna som jag hör om varför man inte vill gå i en sorggrupp. Det är begripligt, och samtidigt för de allra flesta alldeles fel. Jag hade flera sorggrupper under åren efter tsunamin. De var överlevare från tsunamin och hade alla förlorat barn eller partner eller ännu mer. Alla var också själva traumatiserade. Vi höll till i ett rum på Ersta diakoni. De som hade sina kontor i samma korridor kommenterade ofta; det låter minsann inte som en sorggrupp, ni skrattar så ofta och så högljutt. Under åren som följt har jag träffat många sörjande och hållit i många sorggrupper och det är verkligen så, tätt intill gråten ligger skrattet. När man delar det svåraste med någon annan är det ofta väldigt nära att dela glädjen. Visst är det ibland tungt att höra om andras sorger, men ofta blir reaktionen i grupperna att när jag lyssnar på andra känner jag igen min egen berättelse och jag får

hjälp att förstå mitt eget, jag känner mig inte längre som en helt udda figur som känner och upplever på det sätt jag gör. Det är lätt att bli ensam när man är i sorg eftersom man inte riktigt orkar med andra människor och framför allt orkar man inte vara något man inte är. Det som känns kommer ut. Många sörjande blir ointresserade av möten med andra människor om det inte får bli verkliga möten där man delar det som är viktigt. Man blir kräsen på ett sätt och då är det inte alltid så lätt att bevara gamla vänner eller odla nya. Sorggruppen blir för många väldigt viktig. En del talar om det som att det blir den nya familjen, eller de bästa vännerna.

UTBILDNING

Frustuna församling i samarbete med Nationellt Kompetenscentrum FörSorg startar hösten 2017 en kvaliﬁcerad utbildning för sorggruppsledare. Är det något för dig? läs mer och anmäl dig på:

www.svenskakyrkan.se/frustuna www.kompetenscentrumforsorg.se

Vi vet att det allra bästa är när de som deltar i en sorggrupp har gjort liknande förluster. Det är en stor skillnad om man till exempel har förlorat ett barn eller en partner eller sin förälder. Därför samarbetar man ofta i flera församlingar och på stiftsnivå för att göra så homogena grupper som möjligt. Det kan vara värt att ta kontakt med sitt stift och höra sig för om det finns grupper som riktar sig särskilt till dig. TEXT Lena Fagéus KONTAKTUPPGIFTER TILL STRÄNGNÄS STIFT strangnas.stift@svenskakyrkan.se Tel 0152-234 00

11 november En dag om sorg I Frustuna församling bjuder vi in till en dag om sorg några gånger per år. Alla som gjort förluster de senaste två åren bjuds in. Sorgdagen innehåller både samtal i grupp men också föreläsningar och andra övningar som hjälper till i sorgen och som hjälper att förstå vilken process sorgen är. För mer information och anmälan, hör av dig till: Lena Fagéus, präst och leg psykoterapeut 070-288 48 58/ lena.fageus@svenskakyrkan.se

Tillsammans genom sorgen Madeleine var 16 år då hennes pappa dog en plötslig och oväntad död. Över ett år senare kände hon sig redo att börja bearbeta sorgen, och gick med i kyrkans sorgegrupp. – I början kändes det konstigt. Jag är ingen person som har särskilt lätt för att prata om känslor, säger Madeleine. Men när hon börjar berätta om hur hennes pappa dog, märks det att hon bär på en tung erfarenhet. Det tog tid att inse vad som hänt – Det kom ifrån ingenstans. Han var 59 år gammal och befann sig på ett flygplan när hans hjärta plötsligt slutade slå. Kort efter hennes pappas död kontaktade skolkuratorn henne för samtal. Madeleine gick dit men kände inte att det var något för henne. – Kanske var det för tidigt, hans död kom ju så plötsligt. Det tog lång tid innan jag insåg att allt inte var som vanligt. Kompisarna ville hjälpa men kunde inte förstå Några månader senare blev hon tipsad om sorgegruppen i kyrkan. Men till en början sa Madeleine nej. Det hade gått ett halvår och det kändes fortfarande för tidigt. Ett år senare kom det ett vykort ifrån församlingen om att en ny sorgegrupp skulle starta. Då kändes det rätt. – Tidigare hade jag tryckt bort många känslor. Och att prata med kompisar gick inte så bra. De sa att de förstod och ville hjälpa till men de kunde inte förstå. Det var nog lika jobbigt för dem som för mig. Medan vissa vänner gled ifrån, fick hon en del nya vänner. I sorgegruppen var de sex tjejer i ungefär samma ålder. Hon kände ingen av de andra sedan tidigare, men det gick förvånansvärt lätt att öppna sig. 14

Alla känslor revs upp på nytt – Det var en speciell känsla. Man fick vara ledsen, samtidigt som vi också skrattade och hade kul. Man fick en chans att berätta – folk lyssnade och brydde sig. Det var skönt men samtidigt väldigt jobbigt. Mötena i gruppen var väl uppbyggda, menar Madeleine, det fanns en röd tråd. Vid vissa tillfällen blev det särskilt känslosamt. Bland det jobbigaste var den gången de skulle prata om dödsorsaken. Det kändes lite som att ta ett steg tillbaks, eftersom alla känslor och minnen revs upp på nytt. Det viktigaste med sorgegruppen, menar Madeleine, var förståelsen och gemenskapen. Sorgen kändes väldigt nära i två, tre år – trots att hon kunde skratta och vara glad emellanåt. Detta var något som omvärlden inte alltid förstod. – När det såg ut som om jag börjat gå vidare tänkte folk, jaha, nu är allt okej igen.

Men så var det inte alltid. Då kunde det kännas jobbigt att behöva förklara varför man inte var så glad vid vissa tillfällen. Ingen enkel lösning Ibland önskar Madeleine att folk skulle ha större förståelse för vad de som sörjer går igenom. Men å andra sidan, säger hon, vill man ju samtidigt att folk ska prata med en som vanligt. Det finns kanske ingen enkel lösning. För sorgen, menar hon, kommer alltid att finnas kvar. Och vid vissa tillfällen känns det extra tufft. Ett sådant tillfälle var då hon tog studenten. – Då kändes det att det saknades en person där. Men man måste leva vidare, det vet jag att min pappa hade velat.

TEXT Anna Jonasson

Fr us

tun

a fö men rsaml ing ing och vill kän vara ner en sig plat beh s dä övd r m och an sed upp d leve

foton Patrik Gineman, Sofia Arman, Alex & Martin / IKON, Petri Matalamaa

Fr per ustun son a fö er o rsa ch s mli am ng v häl ill let var utm a en ana or s til gani l go sati d et on d ik/g är oda ens han kild dlin a gar .

Fr ustu n per a för son sam ligt lin och g vi and ll va ligt ra e mog n pl nan ats de för

MEDLEM

vill du bli medlem i svenska kyrkan? Om du önskar bli medlem i Svenska kyrkan så fyller du i talongen och skickar den till: Fustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta.

SKICKA MIG EN BLANKETT OM INTRÄDE I SVENSKA KYRKAN Namn Adress Personnummer

foto: Marianne Ytterberg

foto: Sofia Arman

PÅ GÅNG

“SO LONG, FARWELL, AUF WIEDERSEHEN, ADIEU” Så sjöng barnen och ungdomarna i Sound of Music en vacker vårdag i maj när det var konsert i Frustuna kyrka. Nu har det blivit tid för mig att sjunga samma sång. I slutet av augusti slutar jag som organist i Frustuna församling och börjar som körledare och organist i Stockholm. Jag kommer att dela min tid mellan Lidingö församling och Sofia församling.

HALLÅ DÄR! VÄLKOMMEN BARNLEDARE, LOTTA AGGEBORN

Från och med i höst kommer Lotta att ansvara för barn- och ungdomskörerna i församlingen. Hon kommer även hjälpa till i barnverksamheterna för barn från 7 år och uppåt. - Jag heter alltså Lotta Aggeborn, och bor i Södertälje sedan ett år tillbaka. Jag har arbetat med musik och dans i olika

former under många år, främst som sång- och danspedagog, och är utbildad bland annat på Kungl. Musikhögskolan och Balettakademien. Det bästa med att jobba med körer tycker jag är att man jobbar tillsammans, och det kommer att vara mitt ledord detta år. Tillsammans. Jag ser fram emot hösten. Hoppas vi ses.

Med glädje kommer jag att minnas alla underbara människor som jag har mött, stora som små. Kära körsångare, ni har genom er sång och glädje gjort mig till en bättre körledare. Ett innerligt tack till kyrkvärdar och volontärer som på olika sätt har ställt upp och hjälpt mig med körerna, konserterna och lägren. So long, farväl, auf Wiedersehen på er.

Hälsningar

Kerstin Ytterberg

vecka 36g! är vi igån Alla våra verksamheter startar igen vecka 36.

Det kan ha skett förändringar till denna termin, så kolla gärna på vår hemsida för att hitta mer information om just din verksamhet.

a www.svenskakyrkan.se/frustun 16

”Hellre äta gröt tillsammans än oxfilé ensam” Succén fredagsmys fortsätter i höst! ”Hellre äta gröt tillsammans än oxfilé ensam” var undertiteln till den svenska filmen ”Tillsammans” för några år sedan. Nu äter vi varken gröt eller oxfilé på församlingens Fredagsmys men däremot har vi tagit fasta på ”tillsammans”. Under hösten fortsätter vi att träffas en fredagkväll i månaden då vi bjuder in alla åldrar till ett par timmars avspänd samvaro. Vi hjälps åt i köket med maten och äter sedan tillsammans i ett organiserat kaos. Under våren möttes vi över en tallrik tacos som passade både veganer och köttätare. Hur menyn ser ut i höst får vi tillsammans komma överens om. Vill du hjälpa till och ta lite mer ansvar för vårt fredagsmys så är du välkommen att höra av dig. Välkommen att mysa med oss i höst. höstens träffar 15 september 20 oktober 17 november 15 december

frågor? Micke Sandin, diakon 076-104 65 12 micke.sandin@svenskakyrkan.se

par vigde sig i frustuna församling denna sommar

lördags musik i Frustuna kyrka Under hösten har du möjlighet att lyssna på klassisk musik, folkmusik, filmmusik, jazz och improvisation. I Frustuna kyrkas unika andliga atmosfär och akustik får du uppleva många nyanser av toner som uttrycker allt det man inte kan sätta ord på. Musikgudstjänsterna kan vara dröm, reflektion, nöje eller avkoppling. En upplevelse för kropp och själ! Känner du inte till tonsättarna? Våga besöka konserten ändå. Musiken är noga utvalda och skatter är till för att upptäckas. Fråga organisten om du tvekar! 9/9 kl. 18.00 i Frustuna kyrka Färgstark fransk musik Patrick Ahlberg, flöjt. Klaus-Henning Schütt, orgel och piano. ......................................................................... 23/9 kl. 18.00 i Frustuna kyrka Autumn leaves – Jazz & Evergreens Klas Jaervfors, trumpet och trombon. Klaus-Henning Schütt, orgel och piano. ......................................................................... 7/10 kl. 18.00 i Frustuna kyrka Höstbukett – galant och romantisk musik Karin Salin,oboe Klaus-Henning Schütt, orgel och piano. ......................................................................... 21/10 kl. 18.00 i Frustuna kyrka Höstlöv – folkmusik och romantisk musik Johanna Dahl, cello Klaus-Henning Schütt, orgel och piano. ......................................................................... 4/11 kl. 18.00 i Frustuna kyrka Månsken & paradis Klaus-Henning Schütt, orgel och piano. ......................................................................... 18/11 kl. 18.00 i Frustuna kyrka Klassiska pärlor Marie-Louise Sjöberg, violin Klaus-Henning Schütt, orgel och piano.

foto Alex & Martin / IKON

foto Kristina Johansson / IKON

TEMA SORG

e s l e d y t e b s n - rite

I alla tider har människan utvecklat och format riter för livets gränssituationer. När barn föds, när barn tar steget från barn till vuxen, när ett par bestämmer sig för att leva tillsammans, och när en person dör. Det är de vanligaste och mest förekommande tiderna när vi människor utformar riter. Det är som att det är en slags rituell instinkt. Omkring döden har riterna alltid funnits så länge det har funnits människor. Det har sett olika ut i olika kulturer men har alltid förekommit. TEXT Lena Fagéus

När döden kommer och skiljer människor åt, när det händer som inte får hända, när livet slås sönder, när vi förlorar fotfästet, tar vi riten till hjälp för att hantera alla känslor och försöka förstå och integrera det som skett. Vi ordnar minnesstunder, visningar, begravningar. Det är en handling som har med de existentiella frågorna att göra; vem är jag i världen, vad är meningen? Kan man tro på en god Gud? Går det att lita på livet igen? Riten föds alltid ur en händelse. Riten engagerar en person på alla nivåer, med kropp själ och ande. Oftast innehåller riten både ord, handling och gemenskap. Vi använder tolkande ord som försöker uttrycka det som hänt. Vi gör något – går runt en kista, skickar ut blommor i havet, tänder ljus, dricker kaffe. Vi gör det tillsammans med andra – vi står tillsammans med våra anhöriga och vänner runt kistan eller vid ljusbäraren. Ritens funktion vid dödsfall är flerfaldig och jag sammanfattar några aspekter: Riten är terapeutiskt hållande I den första traumatiska och kaotiska tiden efter ett dödsfall är känslorna för de allra flesta helt överväldigande. Det gör så ont att man tror att man går sönder. Riten blir något att hålla sig i, som ett trappräcke. När känslan är att man kommer att gå i bitar, håller riten ihop, den blir terapeutiskt hållande.

Riten skapar relation Riten binder ihop en människas inre med andras inre och skapar relation. Det är något vi gör tillsammans med andra. Sorgen och saknaden är alltid något som varje person måste bära själv och ingen människa kan helt förstå eller veta hur den andre känner. Riten binder samman våra upplevelser och tillsammans uttrycker vår sorg och saknad. Det skapar relation i sorgens i övrigt så ensamma landskap. Riten är en del av den mänskliga kommunikationen, det skapar stigar mellan det inre och det yttre, det medvetna och det undermedvetna. Riten hjälper oss att förstå det som hänt När döden kommer genom en olycka eller sker på ett sätt som drastiskt förändrar livet för de överlevande och anhöriga kan vi bara i små steg förstå vad som hänt. Under lång tid måste de sörjande bearbeta detta med att försöka förstå. Det är en process som kanske alltid kommer att fortgå. Om det under den första månaden handlar om att bara ta in att det har hänt. Så handlar det i nästa steg om att ta in på vilket sätt det förändrat livet. Att förlora sin vän, sin kärlekspartner, den som alltid tog ansvar för maten eller barnen eller huset. Plötsligt står personen ensam med allt. Det är omöjligt att överblicka konsekvenserna till en början, endast i en långsam process är det möjligt att förstå att livet är annorlunda och hur det blev

annorlunda. Riten hjälper oss att förstå hur det är nu. Och eftersom denna förståelse har olika dimensioner behövs riten under lång tid. Den första kaotiska informationshungriga tiden har ett rituellt anslag. Årsdagar och allhelgonatidens vandring till gravar och kapell har samma funktion att ytterligare ett steg förstå det som hänt och vilka följder det har för livet. Riten förändras Gemensamma mänskliga upplevelser ger upphov till riten; riten ger upphov till individuella och kollektiva upplevelser. Dessa kan leda till att riten förändras. Efter Estonia blev det i mycket högre grad vanligt att använda sig av ljuständning vid minnesgudstjänster. Minnesgudstjänster blev som en begravning trots att det inte fanns någon kista i rummet och det var det enda alternativet för de anhöriga efter Estonia. I tsunamin förändrades också riterna i hög grad. I väntan på att den anhörige skulle identifieras och komma hem ordnade många en begravningsliknande minnesgudstjänst, det gjorde att när den anhörige till slut var identifierad och hemkommen så valde en del att forma begravningen på ett annorlunda sätt. Riterna efter en katastrof är viktiga, de är djupt terapeutiska och hjälper till både i det första kaotiska skedet och i det längre perspektivet.

KRAFTSAML

- kraftfullt, lustfyllt oc TEXT OCH FOTO Sofia Arman

KARIN KOLTERUD LINDSTRÖM BOR I Gnesta kommun FAMILJ Man och dotter GÖR Utbildad i ”musik & hälsa” vid Kungliga musikhögskolan. Leder gruppen Kraftsamling i Frustuna församling.

Kraftsamling, är en grupp som Karin Kolterud Lindström leder, en friskvårdssatsning som nu går in på sitt andra år. Kraftsamling består av en grupp personer som träffas varannan vecka under två terminer och tillsammans använder de olika röstlekar som verktyg för friskvård. Kulning är ett lekfullt, kraftfullt och lustfyllt sätt att närma sig sin inre kraftfulla röst. - För att hitta dit, där inne i kroppen där den kraftfulla rösten finns och för att låta den ta sig uttryck, så skapar vi oss en tillvaro som känns trygg och tillåtande utifrån deltagarnas förutsättningar, berättar Karin. Vi använder oss utav olika övningar där vi framförallt betonar leken. Min erfarenhet är att det är i leken man slappnar av och kan hitta till styrkan i sin röst. För att kunna alstra det höga ljud som kulningen är behöver man vara närvarande i nuet, i kroppen. Vi strävar därför efter närvaro, men det är även själva kulningen i sig som skapar närvarokänslan. Karin har byggt upp sin egen friskvårdsmetod av att lära ut kulning, och i en studie som hon gjorde visade sig denna metod ha goda effekter för att motverka känslan av upplevd stress. - Vi slappnar av och släpper stressen och försöker samla oss i kroppen och i nuet. När vi lyckas släppa det vi har omkring oss befinner vi oss i kulningen, i den stunden tankar på annat sekundärt och det är skönt att ha en fristad från det vi annars bär på. Genom att gå upp i något lekfullt, lustfyllt slappnar vi av, kan släppa stressen och istället samla kraft. Det starka ljudet som vi slungar ut över Frösjön, och som kommer tillbaka till oss i ett rungande eko blir som

ett bekräftande kvitto på vår inneboende kraft. Detta är friskvård, beskriver Karin. Det är utifrån det perspektivet som hon tillsammans med Frustuna församling erbjuder Kraftsamling som friskvård. Det är ett alternativt sätt att arbeta för ett friskare liv. - Stressrelaterad ohälsa har ökat lavinartat det senaste decenniet, och i en allt mer stressad omvärld tror jag att behovet ökar att få gå upp i något lustfyllt för sin egen skull, något som kan hjälpa en att bara vara här och nu. Kulning har visat sig stärka självkänslan eftersom att hitta sin kraftfulla röst handlar om att våga ta plats och att hitta en styrka inombords. Det kommer mer och mer forskning på sambandet mellan musik och hälsa. Töres Theorell, stressforskare vid Karolinska institutet är en av föregångarna. Han har till exempel gjort fysiologiska mätningar i studier kopplade till musik. Mätningarna görs då i puls, blod, urin och salivprov. - Styrkan hittar vi med hjälp av kulningen och den följer ofta med oss hem. Tidigare deltagare har berättat att det rent av har varit omvälvande för deras tillvaro. Att de nu vågar ta plats på andra ställen än bara hos oss under kulningstillfällena. Att det ger dem en ny energi. Vi har roligt tillsammans, även det är viktigt. En deltagare berättade att hon gick hem och kulade för sin man och han duckade. Så kraftfull var hennes röst, berättar Karin och ler.

LINGllt

ch lekfu

mer om kulning Kulning användes för att locka på kor vid fäbodar, och karakteriseras av en kraftig tonansats och vibratofri ton i väldigt högt register.

Kulning är i första hand funktionell och har från medeltiden till och med andra världskriget (dock med enstaka utövare även därefter), använts för att locka på kor vid vallning men även som kommunikation mellan människor i fäbodarna. Sångformen förknippas därför särskilt med fäboddrift och den kultur som hör till detta vari mestadels kvinnor var verksamma.

Anmäl dig till höstens kraftsamling Hör av dig till Karin för mer information 070-4611290 studiobjornlunda@gmail.com

Anmälan sker till 0158-22100 frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se

I I I EL

a röst

17092017 Svenska kyrkan är demokratiskt uppbyggd och beroende av människors engagemang. Alla är välkomna att vara med, ta initiativ och dela ansvar.

Här kan du

FÖRTIDSRÖSTA FRUSTUNA PRÄSTGÅRD 4 sep kl. 14-16, 5 sep kl. 9-11 samt kl. 17-20, 6 sep kl. 9-11, 7 sep kl. 14-16, 8 sep kl. 9-11 , 9 sep kl. 9-11. 11 sep kl. 14-16, 12 sep kl. 9-11, 13 sep kl. 9-11, 14 sep kl. 14-16 samt kl. 17-20 15 sep kl. 9-11, 16 sep kl. 9-11, 17 sep (valdagen) kl. 14-16.

VALLOKAL ELEKTRON 17 september Elektron, västra storgatan 15 i Gnesta Öppettider: kl. 9-11, 13-16 samt kl. 18.00-20.00.

Ta tillvara din röst Att använda sin möjlighet att påverka handlar om att ta reda på vad kandidaterna till kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomöte vill med kyrkans verksamhet. När du vet det, kan du lägga din röst på den eller dem som vill arbeta för det som är viktigt för dig och det du värdesätter. Att inte ta tillvara sin röst, är att lämna walk over och låta andra bestämma. - Eftersom varje röst väger så tungt, kan resultatet bli att kyrkan får andra beslutsfattare och därmed annan inriktning än den som ”soﬄiggaren” hoppas på, säger Karin Perers, Kyrkomötets ordförande. När är kyrkovalet? Söndag den 17 september 2017 är det kyrkoval. Vad väljer jag till? I kyrkovalet väljer du de personer som ska få förtroendet att styra kyrkan de kommande fyra åren. Direkta val sker till kyrkofullmäktige i församlingen eller i pastoratet, till stiftsfullmäktige i stiftet och till kyrkomötet på den nationella nivån. Får jag rösta? För att du ska få rösta ska du senast på valdagen fylla 16 år, du ska vara medlem i Svenska kyrkan och vara kyrkobokförd i en församling i Sverige den 18 augusti 2017

Vad röstar jag på? De grupper som deltar i kyrkovalet kallas för nomineringsgrupper. Det är sammanslutningar och intressegrupper formade för att delta i kyrkovalet. På kyrkovalets webbplats www.svenskakyrkan.se/ kyrkoval kommer du före valdagen att kunna se vilka grupperna och kandidaterna är. När kommer röstkorten? De röstberättigade får sitt röstkort omkring den 30 augusti 2017. Hur gör jag för att rösta? Den 17 september 2017 i vallokalen (Elektron). Du kan förtidsrösta i samtliga röstningslokaler i hela landet, 4–17 september 2017. Kan jag personrösta? Ja, på valsedeln kan du markera upp till tre personer som du helst vill se valda. Var ﬁnns mer information? www.svenskakyrkan.se/kyrkoval och på röstkortet hittar du ytterligare information. Vem kan svara på frågor om kyrkovalet? Strängnäs stift 0152-234 00 Du kan också vända dig till din församling 0158-221 00 eller till Svenska kyrkan E-post: info@svenskakyrkan.se eller Telefon: 018-16 96 00

KORSORD FOTO pixabay.com BILD : PIXABAY.COM

FRAGMENTET

SES MED SPINDEL PLETI I FÖRVETEBRÖD NAMN

BARKEN

TID FÖR KYRKOVAL IDÉ

DRAGDJUR

BITA

HAR 251 LEDAMÖTER KREERA UPPGÅR TILL

INNEHÅLLER EPISTELBREV

UPPSKATTA

AVVISA

RADARPAR

ÄTVERKTYG KOLSYRAD KAN INTE FLYGA OFÖRETAGSAM

KÖKSTIDS- REDSKAP RYMDEN ETT ELEMENT

EXERCIS

HOLK LÅGKONJUNKTUREN

VIKARE

HACKAR RÖD VINNANDE TÄNDER DRAG- PLANET SERVE PLÅSTER

GIVMILDA

BEKOMMA DÖMDA TILL HEMLIGKLARHET HÅLLER GÄRDESTAD

DUPLICERA

I SYMBIOS MARK 4:38 SOV I

......

DIREKT

KAN BÅDE HOPP OCH MISSNÖJE UTE UR LEKEN INTE ALL SVAMP

EN BIT CHOKLAD

GRÄMER SIG BOJAN

MÅSTE VI TILLHÖR FÖR ATT DET FÖRLEVA FLUTNA

SES PLANLÖS OFOKUSERAD

MÄKTAR MED ANGENYHETS- LÄGENHET BYRÅ SES MED VÄLJA

MOT OMGIVNINGEN SIGNALERAR

VID KOLLAPS UTAN GRUMS ÄR GAMMAL TILL

TID FÖR SOLUPPGÅNG NAGEL

REPÄNDA

PÅ LUFFEN

HAGALEN

BLÄNGA

MINSKA SEGELYTA

ROQUEFORT PÅ TOPPEN

MEDVETSLÖSHET

EKMAN

SES FIXARE

EBBA UT

PRED 7:10 VAR INTE MEDDE.... TILL LANDE VREDE GENLJUDA

BETALA FÖR

FRI FORM

UNDER KVALSTER BEHANDLING LÄRAN OM JORDEN

RÖTTER LEDARGÅS

OVETT

SPÅR

ÄR SAMMANDRAGET

FÖRESTÄLLER SIG BILD : PIXABAY.COM

vinn en bok från boktipset! Skriv meningen du får fram i de röda fälten på ett vykort och skicka till Frustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta eller på mail till frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se Märk vykortet eller mailet med ”korsord”. Glöm inte att uppge namn och adress och vilken bok du önskar VINST valfri bok från boktipset på s.5 Två vinnare dras av Mellan Himmel & Jords redaktion och presenteras i nästa nummer. Varmt lycka till!

Vinnare... ...av förra numrets korsord är:

1:a pris Anita Persson 2:a pris Lars Norén Grattis, ni kommer få er vinst på brevlådan inom kort. HÄLSNINGAR

Redaktionen

EN ANING MORÄN OCH PODSOL

TECKEN

BJUDER INGET TUGGMOTSTÅND

ÖVERSÄTTER

RUSNINGSFENOMEN

SHOW

URKUND

CHOCK

KÄGLA

FRUKT HÖNS- LÄRA SIG FÅGEL UTANTILL

S VÄVKANT DEL AV GREN BLEV UPPSKRIVET

FASTEDAGEN

ANSEENDE STÅ NÅGON

BENDEL

REPÄNDA

KRYDDSTARK PÅ HUGGET

DRABBNING TU, BRUTE

KÖRBANA

DRIVA PÅ

FINTA

THURMAN

SIDOFORMER

KAN VARA SOCIAL

SES VIMSIG

PLATS FÖR DYRGRIPAR

STARKA FÄRGER VERKANDE FAKTOR

VÄRJA

HAR PRECIS BESLAG VAKNAT

GÅR OMBORD

DOFT

KAN MAN VÄNDA

O M

1 MOS 5:3 NÄR VAR 130 ÅR

A M

LITA PÅ

BAS

BEKYMRADE

GÖRA MOTSTÅND LIGGER LULEÅ I

RÖR SIG OTVUNGEN

DOMÄN

KRÖN VEGETATION

M O

KINESISK KVART

O M M A

INTE VÅR

R A

....

YTAN

O M M

ENHET

SES VID HAVERI

VRÅLA

I FLOD

SKIFTAS

OXE

KLOCKSLAG

I DELFI

BAKPLATS

SPÄNSTIGA

UTSÖNDRAR VIRA OM

TVÄR

AVSKALADE

I RABATT

HÄRVAN MÄSTARE

TIDNING

GRASSERA

LUK 15:23 ÄTA OCH HÅLLA

ÄR AKTIV

SAMTYCKE

I LUFTEN

GRÖDA

HALVGRÄS

JÄRN

VÄLDIGT LÅNG TID

DISPONERA

DISMAS OCH GESTAS EN SORTS DRÖM

KAN MAN PÅ SAKEN

....

CAPONE

UPPSATS KNÄDEL

INTETSÄGANDE

FYLLS OCH RÄKNAS

JES 60:20 DITT ..... LJUS

TVINNA

NÄSTAN ALDRIG

FRAMSIDAN

sk17014 foto: josefin casteryd/ikon

Hemma hos Zaid och hans familj. Familjen Al Natoor har flytt från Syrien och bor i flyktingläger i Jordanien.

Stöd syriska flyktingar

Konflikten i Syrien innebär lidande och förluster vars omfattning inte går att föreställa sig. Svenska kyrkans internationella arbete finns på plats och stödjer syriska flyktingar i Jordanien, Libanon och Turkiet. Din gåva går bland annat till nyanlända flyktingar, aktiviteter för barn och ungdomar, säkra lokaler s.k. safespaces, där människor, framför allt barn som utsatts för posttraumatisk stress, kan få komma undan och känna sig trygga.

Din gåva räddar liv! SMS:a SYRIEN till 72905 så skänker du 100 kronor. Swisha till 9001223. Märk gåvan med SYRIEN. svenskakyrkan.se/internationelltarbete/syrien

ta Näsmer num 11 24/