FRUSTUNA KYRKOMUSEUM - ett litet stycke historia...
Muséet blev klart 1996 efter en stor ideell insats av församlingsbor i samarbete med Frustuna hembygdsförening. Lokalen ligger i Frustunas gamla kyrkstall, byggd på 1860-talet. Undervåningen rymmer idag lokaler för vaktmästeriet. Kyrkomuséet på vinden är indelat i två rum. I det första rummet finns en liten skolsal. Inventarierna är från Frustuna kyrkskola och från hembygdsföreningens samlingar.
I skåpet finns det bland annat en ångmaskin, ett mikroskop, en generator, en radio och ett psalmodikon. Ett psalmodikon är ett musikinstrument som utgörs av en långsmal resonanslåda med en sträng spänd över en greppbräda mellan ett stall och en snäcka. Den användes i en del av Sveriges fattigaste församlingar i stället för orgel. Allmogekistan från 1800talet. På locket står fotografier av en likvagn och en ”modern” likbil. Fler fotografier sitter på väggen liksom en tavla med Jesus i en fiskebåt skänkt av Sara och Tage Klasson. Där finns även Frustuna sockens hästdragna likvagn från sekelskiftet 1900. Kistan som ligger i användes fram till 1940-talet och är skänkt av Leif Olsson Gnesta begravningsbyrå. Vid bakhjulen ligger medar för vinterbruk.
Församlingens tre kyrkor i skalenliga modeller, tillverkades 1996. Från vänster Kattnäs, Frustuna i mitten och till höger Torsåkers kyrka.
I taket hänger en 75 kg tung gjutjärnsklocka. Det är förmodligen en bruksklocka från Ehrendal. Den har inskriptioner ”Soli Deo Gloria” (Ära vare Gud allena). ”M P_______son Lundholms bruk Anno 1685”. Klockan köptes av direktör Bertil Gustafsson 1920 vid en auktion. Han använde den som bojankare till sin båt. 1942 skänkte han den till Frustuna hembygdsförening. Till det bakre rummet kommer man genom den gamla vapenhusdörren från 1400-talet. Enligt sakkunniga är beslagen och låsskytteln från 1400-talet medan dörren i övrigt troligtvis är från sent 1700-tal. De medeltida dörrarna hade då rakt spikade brädor.
På andra sidan vapenhusdörren står vi i det sena 1800-talet fast inventarierna försöker ge sken av medeltid – gotik. Stilen är nygotik och tillverkat sent 1800-tal. Hela kyrkan ändrades med en ny tornspira samt ny inredning och målningar på alla murytor invändigt. Arkitekt var Fredrik Liljekvist (1863 – 1932), som ritat många ombyggnadsförslag till svenska kyrkor. Han ledde även restaurering av Gripsholms slott samt Strängnäs domkyrka mm.
År 1939 – 1940 ledde arkitekten Ivar Tengbom en återställning av Frustuna kyrka till 1700talsstil. De Liljekvistska inventarierna ersattes och hamnade 1996 på kyrkomuseet. Predikstolen med det vackert snidade trappräcket. Ljudtaket med sin duva har av utrymmesskäl placerats mitt i taket. Lägg även märke till mässingskandelabrarna på predikstolskorgen.
Tv. Altarbord med övre delen av altaruppsatsen. Th. Mycket välgjorda sniderier på altaruppsatsen där Jesus ansikte är särskilt vackert.
Altaruppsatsens undre del med välgjorda målningar.
Orgeln med spelbord och pipor från 1925, byggd av orgelfirman Setterquist & Son och tillbygd 1936 samt 1950. Kyrkans nuvarande orgel från 1980 är inbyggd bakom den gamla orgelns fasad. Mässingskronan i taket framför altaret är från tidigt 1900-tal och skänktes 1950 till Frustuna församling av Eva Åhdal tillsammans med en stor penningdonation. Bredvid orgeln står Frustuna kyrkas gamla järnkamin. Den är från förra sekelskiftet 1900. Det fanns en sådan i alla kyrksalar vid 1800-talets slut ibland med ytterligare en mellandel.
Del av 1987 års altarring i nygotisk stil. På sidorna finns två piedestaler ritade av Ivar Tengbom. Kandelabrarna är tillverkade av Gusums mässingsbruk och skänkta av godsägare Blombergh 1897. Kandelabrarna stod ursprungligen på altaret
Det stora blyinfattade färgade glasfönstret är ritat av Fredrik Liljekvist och skänkt till Frustuna kyrka av grevinnan på Södertuna Ebba von Eckerman född Halwyl i samband med restaureringen 1897. Fönstret satt i kyrkans östra vägg ovanför altaret. Det togs ner 1940.
Frustuna Kyrka en kort historik.
Till vänster, koret före 1897. Till höger, koret mellan 1897 till 1940.
Namnet Frustuna kommer av Frös och Tuna. Frös som syftar på fruktbarhetens gudinna Frö och Tuna som är ett vanligt namn i Mälardalen. Allt tyder på att kyrkan är placerad på en gammal kultplats som låg vid den farbara segelleden från Östersjön via nuvarande sjöarna Sillen, Frösjön, Klämmingen och Marvikarna till Mälaren. Församlingens tre kyrkor ligger alla utefter den farleden.
1100-talet. Kyrkan byggdes sannolikt under 1100-talets senare del med ett rektangulärt långhus och eventuellt ett torn i väster. Av den ursprungliga kyrkan finns idag långhusets bakre norra vägg kvar samt tornet upp till klockvåningen. 1300-talet. Kyrkan utvidgas genom att södra väggen rivs och förlängs så att ett rektangulärt kyrkorum skapas. Den nya södra väggen fick tre höga och smala fönster. I östgaveln fanns sannolikt en hög trefönstergrupp. Fönstrens inre konturer och den breda, grunda invändiga nischen är nu markerade med ritsar i putsen. 1400-talet. Tornet byggdes på med en våning av tegel och eventuellt en hög spetsig spira av trä. Inne i kyrkan byggdes stjärnvalv av tegel och ett vapenhus i söder. Detta revs omkring 1800 då den nuvarande ingången genom tornet öppnades. 1897 restaurerades kyrkan och inreddes i nygotisk stil efter förslag av Fredrik Liljekvist. Den nuvarande tornspiran uppfördes och kyrkans interiör dekorationsmålades på valv och väggar. Till vänster om orgeln kan man idag se hur väggen såg ut då. 1939-1940 genomfördes ytterligare en restaurering efter förslag av Ivar Tengbom. Då avlägsnades 1897-års inredning. Interiören fick sin nuvarande karaktär och ny inredning tillkom där en del av äldre inventarier användes. Restaureringen 1977 medförde inga större förändringar. År 2007-2008 rengjordes bland annat kyrkans väggar och altartavlan. Den nuvarande predikstolen är från 1940 med delar från den äldre predikstolen från 1708. I tornet hänger två klockor. Storklockan är gjuten av Gerhard Meyer 1744 och lillklockan av K.G. Bergholtz 1914. Altarskåpet är kyrkans finaste prydnad där golgatahändelserna är centralpartiet. Den nedre bildsviten skildrar Jesus från bebådelsen till frambärandet i Jerusalems tempel.
Altarskåpet är tillverkat i Antwerpen omkring år 1510. År 1868 sålde församlingen skåpet till statens Historiska museum för 150 riksdaler riksmynt (1 Rds Rmt = 1 kr). År 1938 fick församlingen tillbaka altarskåpet som disposition. År 2008 blev altarskåpet renoverat och rengjort av Historiska muséet. Utanför kyrkan vid den norra ingången till kyrkogården står en runsten. Den låg som ett trappsteg i sakristian och ställdes senare ut vid den västra sakristiaväggen innan den fick sin nuvarande placering. Stenen är ett bevis på att bygden kristnades redan på tusentalet. Inskriften lyder: ”Ingemar och Ingemund och Svenund de läto resa stenen efter Jarl, sin fader god. Gud hjälpe hans ande.
Foto från 1904. Till höger på bilden ser man mangårdsbyggnaden tillhörande Frönäs prästgård samt en arbetarbostad. Dessa revs omkring år 1915 då nuvarande Frönäs byggdes.
Kattnäs Kyrka en kort historik
Vy över kyrkan och kyrkobesökare . Foto från 1904. Kyrkan byggdes i slutet av 1100-talet. På 1300-talet var namnet Kattaenäs. Vid 1830 års inventering hette kyrkan Chatrinaenäs. Namnet kommer eventuellt från en muntlig tradition att två systrar Dilla och Katarina lät bygga varsin kyrka. Katarinas kyrka blev Kattnäs och Dillas kyrka blev Dillnäs kyrka. När kyrkan byggdes var Klämmingen och Frösjön delar av en viktig då ännu segelbar led från Mälaren till Östersjön. Landhöjningen har förvandlat det näs där kyrkan byggdes till ett odlingslandskap. Under 1200-talet byggdes det nuvarande långhuset och även tornet. År 1856 förstördes kyrkan delvis av en brand efter ett åsknedslag. Ett nytt torn med plåttak byggdes 1874. 1864 revs vapenhuset i söder och ett nytt vapenhus och port togs upp i tornets västfasad.
I tornet finns endast en kyrkklocka. Formen berättar att det är en av de äldsta klockorna i Sörmland gjuten på 1200-talet. Kyrkan har tre dopfuntar. Den äldsta är från 1100-talet, gjord av sandsten. En dopfunt är gjord av röd kalksten och ett ingraverat årtal daterar den till 1667. Den tredje dopfunten är skänkt av Christer Magnusson och hans hustru Agneta von Bahr. Vigda i Kattnäs kyrka 2011. Den är tillverkad 2012 av Nils Meseke. Smedjan Järna AB
Kattnäs var en egen församling fram till 1956 då den gick samman med Frustuna församling.
Torsåkers Kyrka En kort historik
Namnet Torsåker är ett namn som vittnar om hedniska jorbruksriter, där guden Tors åker är bygdens kultplats. Alltså är troligtvis kyrkan uppförd på en kultplats tillägnad guden Tor. Kyrkan byggdes i slutet på 1100-talet troligtvis med ett torn i väster och långhus med ett smalt och lågt kor i väster. På 1200-talet revs det lilla koret och ett nytt kor i öster byggdes. Under 1700-talet skedde stora förändringar. Orgelläktaren byggdes och under tornet tillkom en grav åt kyrkans stora donator affärsagenten Georg Bernhard von Schewen, ägare av det dominerande godset Sörby. Tornet smyckades med blinderingar, rusticerade pilastrar och en utbyggd bas. Von Schewen donerad bl.a. altartavlan, kyrksilver, predikstolen, ljuskronor och ett dopskålsbord.
Bänkklotter från 1615: ”I Iesu nampn så fare vij hans godhet oc nåde stat os bij Gud Faders craft bevare os vel i thena dagh til lif och siel Anno 1615. C T W” Dateringen innebär att detta är Södermanlands äldsta bänkinredning i en kyrka, komplett med dörrar och gångjärn. Norr om kyrkan finns det Rosanderska gravvalvet med fyllning över valvet av slaggsten, troligen från Ehrendahls bruk. Under 1900-talet putsades kyrkan utvändigt och målades vit. 1953 fick kyrkan sin gula fasadfärg Text på Torsåkers kyrkklocka: Bed Gud jag länge må, från detta tempel ljuda att gäster till Guds hus och nåderätter bjuda. När ljudet hörs af mig och mina likars slag tänk då uppå din Gud, din själ din domedag
Interiör från 1944.
KONTAKTINFORMATION Frustuna Prästgård 64691 GNESTA 0158-22100 frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/frustuna
Denna broschyr har sammanställts av Anders Arman med hjälp av information från äldre kyrkobeskrivningar, inventarieförteckningar, Riksantikvarieämbetet och Historiska museet mm. De äldre bilderna är från Riksantikvarieämbetet.
Text och Foto Anders Arman 2014
Frustuna kyrka. Foto fr책n 1896.